HÅLLBAR UTVECKLING
Anna Post, Göteborgs universitet, inst. för kost- och
idrottsvetenskap
2011-01-25
www.gu.se
Föreläsningens innehåll och syfte
• Definitioner – innebörden av hållbar utveckling
• Hållbar utveckling och matförsörjningen
• Viktiga forskningsområden
• Syftet är att introducera begreppet hållbar utveckling
samt knyta hållbar utveckling till mat och måltider i
hemmet och utanför hemmet.
www.gu.se
Vad är hållbar utveckling?
www.gu.se
Definition av hållbar utveckling
• ”Harmoni mellan människor såväl som mellan människor och
natur” (Sundqvist, 2010)
• ”En hållbar utveckling är en utveckling som tillfredställer
dagens behov utan att äventyra förutsättningarna för
kommande generationer att tillfredställa sina behov”
(Brundtland, 1987)
• ”Hållbar utveckling är en fundamental del av en livskraftig
demokrati och ett aktivt medborgarskap. Verklig demokrati
baseras på att människor respekterar varandra, talar med
varandra, utbyter information, talar om sina erfarenheter,
lyssnar på varandra och jämför sina respektive åsikter innan
de gör sina egna val och beslut” (Hagadeklarationen, 2002)
www.gu.se
Fler definitioner av hållbar utveckling
• Samspelet mellan ekologiska, ekonomiska och sociala
dimensioner (Brundtland kommissionen, 1987)
• En hållbar utveckling ska säkras. Naturens rikedomar ska
brukas på ett sådant sätt att vi kan lämna över en värld som är
i balans till våra barn och barnbarn (Regeringen, 2010)
• Uppkomst – Hur startade arbete med hållbar utveckling?
• Ekologisk upptäckt av negativa förändringar i den omgivande
naturmiljön
• Ideologi framvuxen ur dagens miljöproblem – dålig luft,
försurning, ozonlagret, växthuseffekten
• Befolkningstillväxten – konsumtionsmönster, brist på
demokrati
www.gu.se
Vem arbetar med frågorna?
•
•
•
•
•
•
Ekologer
Miljörörelser, NGO, ex Greenpeace, WWF
Politiker
Näringsliv, ”det naturliga steget”
Forskning
Utbildning, Skolverket
www.gu.se
Rachel Carson: ”Tyst vår”, 1963
www.gu.se
Politiska mål för Hållbar utveckling
• Sverige
– Svenska miljökvalitetsmål
– Regeringens kommission för hållbar utveckling (2007-2009)
• Norden
– Nordiska ministerrådet: ”Ett hållbart Norden” (1998:2008)
• EU
– Strategi för hållbar utveckling
– Lissabonstrategin (tillväxt och sysselsättning)
• Världen
– FN:s Kommission för hållbar utveckling (CSD).
– OECD
– Globala miljöfonden
www.gu.se
Strategin innehåller ett stort antal mål och åtgärder inom
sju utvalda huvudområden:
•
•
•
•
•
•
•
klimatförändringar och ren energi
hållbar transport
hållbar produktion och konsumtion
bevarande och förvaltning av naturresurser
folkhälsa
social integration, demografi och invandring
globala utmaningar när det gäller fattigdom och hållbar
utveckling.
www.gu.se
Svenska miljökvalitetsmålen
1. Begränsad
klimatpåverkan
9. Grundvatten av god
kvalitet
2. Frisk luft
3. Bara naturlig försurning
10. Hav i balans samt levande
kust och skärgård
4. Giftfri miljö
11. Myllrande våtmarker
5. Skyddande ozonskikt
12. Levande skogar
6. Säker strålmiljö
13. Ett rikt odlingslandskap
7. Ingen övergödning
14. Storslagen fjällmiljö
8. Levande sjöar och
vattendrag
15. God bebyggd miljö
16. Biologisk mångfald
www.gu.se
Globala miljömål
• Brundtland-kommissionens rapport 1987
– ”Our common future”
• Riokonferensen
– FN-konferens om miljö 1992
• Johannesburg
– Världstoppmötet för hållbar utveckling 2002
www.gu.se
Agenda 21 -principer
– Kretsloppsprincipen: att låta varorna komma från jord till
bord och åter till jord när det gäller mat
– Förorenaren ansvarar för rening: den som förorenar renar
– Försiktighetsprincipen: man behöver inte invänta helt säkra
vetenskapliga bevis för att åtgärda miljöförstörande
aktiviteter
– Substitutionsprincipen: när man väljer mellan två, tar man
den minst sämsta
– Subsidiaritetsprincipen: att ta beslut och åtgärda så nära
det berörda som möjligt
– www.un.org
www.gu.se
Agenda 21 fokuserar även:
– Fattigdomsbekämpning
– Ändrade konsumtionsmönster
– Storlek på familjer
– Stadsplanering
– Hälsovård
– Klimatkonventionen efterlevas
– Ökenspridning minskas, återplantering
– Biologisk mångfald eftersträvas
– Färskvattenkällor skyddas
www.gu.se
Sammanfattning av politiskt arbete med hållbar utveckling i
Sverige
•
•
•
•
Miljödepartementet
Nationella miljökvalitetsmål för omgivande miljön, 1997
Miljöbalken 1999
Svensk strategi för hållbar utveckling 2007: indikatorer: hälsa,
hållbar konsumtion och produktion, ekonomisk utveckling,
social sammanhållning, miljö och klimat
www.gu.se
Handlingsplaner
• Hållbar konsumtion
– Hållbara laster, 2004:119
– Biffen, bilen och bostaden, 2005:51
– www.regeringen.se
– På väg mot miljöanpassade kostråd, 2009
– www.slv.se
• Nordisk handlingsplan om mat och fysisk aktivitet, 2006
• www.fhi.se www.slv.se
www.gu.se
Hur skall maten vara som vi skall äta?
•
•
•
•
Närproducerad eller komma från annat håll?
Ekologisk eller konventionell?
Lagad från råvaror eller köpt färdig?
Dyr eller billig?
www.gu.se
Hållbart matsystem
• Säsongsanpassa – kortare transporter, energibesparing
• Ekologiskt – inga kemikalier, kretsloppet
• Lokalt producerat - kortare transporter, mindre emballage,
sparar energi
• ”Food Shed projects” – regional produktion, andel i gård
• Bondens marknad – motverkar stora system, större insyn,
skapar arbetstillfällen, skapar matintresse
www.gu.se
Aktörer i matsystemet
• Ägare
• Odlare, uppfödare,
producenter
• Inköpare
• Storhushåll, kockar
– Matgäster
• Butiker, handlare
– Konsumenter
www.gu.se
Definition av matsystemet
• ”Food
system includes all processing involved in
keeping us fed: growing, harvesting, processing,
packing, transporting, marketing, consuming and
disposing of food waste” (Johansson, 2005)
www.gu.se
Livsmedelskedjan (modifierad från Lang and Heasman,
2005)
Jordbruket
Förädlingsindustri
Livsmedelsindustri
Grossist
Livsmedelsbutik
Konsument lagar
mat hemma
Restaurang och
storhushåll
Gäster äter på
restaurang eller i
storhushåll
www.gu.se
Livsmedelsproduktionen belastar vår miljö (1:2)
1. Matsystemet är globalt
– Mat på export har fyrdubblats mellan 1961 och
1999
– Transporterna av mat blir längre
– Miljöpåverkan sker globalt
– Maten har många mellanhänder
– Stora livsmedelkedjor dominerar marknaden
– Mindre producenter påverkas negativt
www.gu.se
Livsmedelsproduktionen belastar vår miljö (2:2)
2. Produktionen
– Frukt o grönsaker: marknadsmekanismer,
variation i resursanvändning, årsmånen,
lagringsegenskaperna
– Köttproduktion: arealer, metangas, avskogning,
transporter
– Baljväxter: låg klimatbelastning, bra näring,
lagringsdugliga
www.gu.se
www.gu.se
Exempel: Tomater kontra morötter
• Tomater, svensk gård: 2700 CO2-ekv./kg tomater.
Odling-grossist
• Morot, svensk gård: 69 gram CO2-ekv./kg morot.
Odling-grossist i Sverige.
• Morot, import Nederländerna: 155 gram CO2-ekv./kg
morot. Odling-grossist i Sverige.
www.gu.se
Exempel: Tomater
• Tomater, svensk gård: 2700 CO2-ekv./kg tomater.
Odling-grossist
• Morot, svensk gård: 69 gram CO2-ekv./kg morot.
Odling-grossist i Sverige.
• Morot, import Nederländerna: 155 gram CO2-ekv./kg
morot. Odling-grossist i Sverige.
• Cocktailtomater på kvist, Odling Storbritannien: 28 500
CO2-ekv./kg tomater. Uppvärmda i växthus.
www.gu.se
En jämförelse mellan Livsmedelsverkets vanliga
och miljöanpassade rekommendationer
SLV:s näringsrekommendationer
• 500 g frukt o grönt per dag
• ½ dl kokta baljväxter
• 1-2 portioner potatis, ris eller
pasta
• 200-250 g spannmålsprodukter
• ½ liter mjölk eller dyl.
• 140 g magert kött/charkuteri
• Ät fisk 2-3 ggr per vecka
SLV:s miljöanpassade kostråd
• 500 g frukt o grönt per dag
• Öka andelen baljväxter
• Öka andelen inhemsk potatis
begränsa andelen ris
• Minska andelen kött
• Ät fisk 2 ggr per vecka från hållbara
bestånd fiskade med selektiva redskap
www.gu.se
Livsmedelsverkets Miljöanpassade kostråd (2008)
• Frukt och grönsaker – öka konsumtionen men anpassad till
svensk säsong, minska konsumtion av bananer, citrusfrukter
och vindruvor, öka andelen ekologiskt producerade grönsaker
och frukter, undvik produkter som transporterats med flyg
• Spannmål – använd helst inhemskt spannmål, öka andelen
potatis och begränsa konsumtionen av ris
• Baljväxter – öka mängden baljväxter, särskilt inhemskt odlade
• Kött och mejeriprodukter – minska köttkonsumtionen, öka
andelen inhemsk produktion särskilt den som baseras på
inhemskt foder
• Matfett – öka andelen svensk raps, minska olivolja och
palmolja, öka andelen smör från svenska kor
www.gu.se
Andra sätt att påverka miljön är att
• Minska andelen svinn: vi slänger 1/3 av den mat vi
köper hem
• Ät upp det du lagat
• Minska andelen utrymmesmat (läsk, godis, bullar etc.)
• Laga mycket mat på en gång
• Lagra varorna rätt
• Smaka och lukta på maten – bäst-före-datum
• Ät många tillsammans: hemma eller på restaurang
• Ställ även krav på hälsosam och miljöanpassad mat på
restauranger och i storhushåll
www.gu.se
Förutsättningar för oss som köper
• Individen har tillräcklig kunskap om frågor om hållbar
utveckling
• Översikt över marknaden finns, d.v.s. alternativa varor
• Att det finns information om företagets policy, tillverkningssätt
osv.
• Individen har tillräckligt med pengar för att kunna betala
eventuella merkostnader för att kunna välja ett miljömässigt
bättre alternativ
www.gu.se
Miljövänliga livsmedel
• Miljövänliga livsmedel belastar jordens resurser i så liten grad
som möjligt i kedjan från jord till bord och åter till jord.
– 1. Man väljer ett livsmedel med den utgångspunkten om
man har fler att välja mellan
– 2. Man avstår från livsmedlet helt och kombinerar sin måltid
på annat mindre miljöbelastande sätt
www.gu.se
Hållbar konsumtion
• Konceptet ”Hållbar konsumtion” inbegriper även hållbar produktion
genom att producenter i kombination med konsumenters beteende gör
en gemensam kraftansträngning för hållbar utveckling
– Sustainable consumption www.uneptie.org
www.gu.se
Mål för framtiden
• ”Varje människa ska kunna leva ett fullvärdigt liv med tillgång
till husrum, mat och kläder genom att fattigdom och brister i
jämställdhet bekämpas”
– citat från sid. 31Miljöstrategi och hållbart ledarskap
• ”Vi förespråkar att människor kan leva det goda livet på ingen
annans bekostnad”
– Institutionen för kost – och idrottsvetenskap, Göteborgs
universitet
www.gu.se
SMART-materialet
•
•
•
•
•
•
•
•
Stockholms läns landsting
Centrum för folkhälsa, Tillämpad näringslära
Ett första steg mot hållbara matvanor
Större andel vegetabilier
Mindre tomma kalorier
Andelen ekologiskt ökas
Rätt kött och grönsaker
Transportsnålt
www.gu.se
Eko-skolan (KRAV)
• För 5-9 åringar
• Högstadiet
• I Ekoskolan kan eleven ta reda på hur maten blir ekologisk genom att
vara bonde för en dag
• Ekoskolan är ett interaktivt mulitmedialäromedel som utarbetats av
KRAV och finansierats med bidrag från Jordbruksdepartementet
www.gu.se
Forskning om hållbar matkonsumtion vid institutionen
• Konsumenter:
– Shanahan med flera, 2003
– Mat 55+, 2005-2007
• Storhushåll
– Bergström, 2007, Post, 2008
– Fuentes & Carlsson-Kanyama, 2006
– Hector, Healthcat
www.gu.se
Exempel på forskning inom Hushållsvetenskap
• ”Family meals and disparities in global ecosystem
dependency. Three examples: Ghana, Russia and
Sweden”
(Helena Shanahan, Annika Carlsson-Kanyama, Christina Offei-Ansah,
Marianne P. Ekström, Marina Potapova)
Syfte att skapa medvetenhet kring hur matvanor ser ut i tre olika länder
www.gu.se
En svensk middag
Danmark
Brasilien
Sydamerika
Asien
Belgien
Fläskkotletter
Pommes frites
Djupfrysta grönsaker
Konserverad ananas
Vaniljsås
Sydöstra Asien
www.gu.se
En rysk middag
Centrala Ryssland
Södra Sibirien
USA
Ceylon
Bovete
Kokta rödbetor
Vitt bröd, sylt
Fläsklever
Te
Dacha
Skogen
www.gu.se
En ganiansk middag
Odlat på gården
Uppfödd på gården
Fufu (plantin och
kassava)
Soppa: jordnötter,
Ingefära,lök, peppar,
Torkad fisk
Kyckling
Fångad lokalt
www.gu.se
”Catering for Sustainability”
•
•
•
•
•
•
•
Morgan and Sonnino (2005, 2006, 2009)
upphandling av livsmedel
skolmat och annan offentlig mat
kombinerar hälso- och miljöperspektiv
Förespråkar ekologisk mat
Förespråkar närproducerad mat
Vill sätta den offentliga maten i finrummet.
www.gu.se
Sustainable catering på IKI
• Skapa en hälsosam och hållbar storhushållssektor
• Öka andelen ekologiska livsmedel i restaurang och storhushåll
• Identifiera möjligheter och hinder för användningen av
ekologiska livsmedel
• Förstå aktörernas syn på vad som menas med hållbar
utveckling
• Undersöka användningen av miljöinformation hos aktörerna
inom måltidssektorn samt identifiera behovet
www.gu.se
Sustainable and Healthy Catering (HealthCat)
• Nordisk samarbete, NICe är finansiär
• Forskare och praktiker tillsammans
• Arbetar under tre år med att sprida begreppet hållbara
och hälsosamma storhushåll i Norden
(http://www.nordicinnovation.net/prosjekt.cfm?Id=1-4415-211)
www.gu.se
Tips på litteratur
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Klimatfrågan på bordet (Formas, 2008)
Mat och Klimat (Björklund, J. mfl., 2008)
På väg mot miljöanpassade kostråd (www.slv.se)
Jordbruksstatistisk årsbok (www.sjv.se)
Centrum för uthålligt lantbruk (www.cul.slu.se)
The Swedish Foodprint (S. Johansson, doktorsavhandling,
Uppsala, 2005)
De svenska näringsrekommendationerna översatta till livsmedel
(Enghardt Barbieri och Lindvall, 2003)
Svenska näringsrekommendationer, 2005, (www.slv.se)
Eat here: reclaiming homegrown pleasures in a global market (Halweil,
2004)
Uthållig utveckling – mänskighetens framtid (Sundqvist, 2010)
www.gu.se
