Affärsekonomi för yrkesutbildningar

Affärsekonomi för
yrkesutbildningar
Affärsekonomi handlar om att styra, utveckla
och kontrollera verksamheten.
Denna bok finns som pdf fil på adressen
http://www.aspegren-ide.se/yh.htm
Ulric Müllern - Aspegren
ASPEGREN IDÉ
Sid 1
Affärsekonomi för entreprenörer © Aspegren Idé AB. 12 09 04
Affärsekonomi är viktigt för alla
Både företagare och anställda
Affärsekonomi handlar om hur man styr och kontrollerar verksamheten med
ekonomin som hjälpmedel. Det är ett viktigt hjälpmedel för att utveckla ett
företag och bygga framtiden.
Affärsekonomin ska vara praktisk och handlingsinriktad. Den bygger på
grundläggande samband för att bedömma de ekonomiska effekterna av olika
affärsbeslut.
Affärsekonomin tittar framåt och bygger i stor utsträckning på antaganden om
framtiden. Det är viktigt att kunna bedömma och hantera osäkerheten i beslut
och slutsatser.
Affärsekonomin skiljer sig från redvisningsekonomin som ska vara exakt.
Redovisningsekonomin ska dokumentera vad som hänt i ekonomin genom
bokföringen mm. Det är ofta komplext och hanteras bäst av utbildade
ekonomer. Bokföringen kan man som företagare lämna bort till ekonomer
som behärskar denna redovisningsekonomi.
Den ekonomiska makten ska man inte släppa. Därför är det så viktigt att
behärska affärsekonomin för att ta makten över ekonomin och få ett stadigare
grepp om verksamheten.
Som anställd medarbetare kan kunskaper i samma affärsekonomi ge viktiga
insikter i den dagliga verksamheten. Det blir ett hjälpmedel som ger en
starkare ställning och möjligheterna till att avancera i företaget.
Inom offentlig verksamhet finns samma behov av ekonomiska hjälpmedel
för att styra, kontrollera och utveckla verksamheten. Därför är denna
affärsekonomi i grunden lika användbar inom offentlig sektor.
Ulric Müllern - Aspegren
ASPEGREN IDÉ AB
Sid 2
Affärsekonomi för entreprenörer © Aspegren Idé AB. 12 09 04
Innehåll
Affärsekonomisid 4
Affären är utgångspunkten
sid 5
Affärsredovisningen anpassas till verksamheten
sid 6
Resultaträkningen är hela företagets ekonomi
sid 7
Dela upp verksamheten i Resultatenheten
sid 8
Vinstmarginal och andra marginaler
sid 9
Beslutskalkylersid 10
Kalkylera timkostnadensid 11
Kalkylera ett uppdragsid 12
Kalkylera en produktionsid 13
Kalkylera en butiksid 14
Tolka en ekonomisk rapport med resultatkakylen
sid 15
Kalkylera relationen Rabatt - säljvolym
sid 16
Pay Back investeringskalkylsid 17
Balansräkningensid 18
Företagets tillgångarsid 19
Eget kapital och skuldersid 20
Ekonomiska nyckeltalsid 21
Avkastning på totalt kapital eller eget kapital
sid 22
Likviditet och kassaflöde
sid 23
Om allt misslyckas. Konkursregler
sid 24
Aktiebolag eller egen firma
sid 25
Sid 3
Affärsekonomi för entreprenörer © Aspegren Idé AB. 12 09 04
Affärsekonomi
Affärsekonomi handlar om att sätta ekonomiska siffror på verksamheten.
Det blir ett hjälpedel för att styra och utveckla verksamheten.
Affärsekonomin tittar mest framåt Även när man analyserar en
ekonomisk rapport finns framtidsperspektivet med. Det handlar om
att bedöma affärsmöjligheter, lägga planer och följa utvecklingen i det
affärsekonomiska perspektivet.
Affärsekonomins grundstruktur
Affärsekonomin
beskriver
verksamheten
”Affären”
Avgränsa affären, månad, helår, produk,
produktområde, affärsområde osv
Affärsekonomi handlar om
att sätta ekonomiska siffror
på verksamheten. Det blir ett
hjälpedel för att styra och utveckla
verksamheten. Affärsekonomin
tittar mest framåt Även när man
analyserar en ekonomisk rapport
finns framtidsperspektivet med.
Det handlar om att bedöma
affärsmöjligheter, lägga planer
och följa utvecklingen i det
affärsekonomiska perspektivet.
Ekonomin
+ Intäkter
Vilka intäkter ger affären
- Kostnader
Kostnaderna för att få intäkterna
_____________________
= Resultat
När kostnaderna gifts ihop med
intäkterna får man ett meningsfull resultat
Alla har nytta av att
kunna affärsekonomi
Affärsekonomin bygger på enkla
samband som alla kan ta till
sig och alla kan ha nytta av. För
företagare är affärsekonomin
ett nödvändigt hjälpmedel för
att kontrollera och utveckla
affärsverksamheten. Anställda
som inte är ekonomer behöver
behärska affärsekonomi för att
hävda sina områden och delta fullt
ut i ekonomiska resonemang om
företagets utveckling. Den som
funderar på att start eget kan sätta
siffror på affärsdrömmarna.
Redovisningsekonomi
kan ekonomerna sköta
Affärsekonomin skiljer sig
från redovisningsekonomin.
Bokföring och kontonummer
tillhör redovisningsekonomin.
Den handlar om att dokumentera
allt som hänt i ekonomin. Varenda
krona måste redovisas och allt
ska stämma i enlighet med
skatteregler, god redovisningssed
mm. Ekonomerna måste behärska
både redovisningsekonomi och
affärsekonomi. För övriga är
det bara affärsekonomin som är
viktig att behärska. Denna bok
handlar om affärsekonomi. För
redovisningsekonomin hänvisas
till andra läroböcker.
Affärsekonomin tittar
framåt
Affärsekonomin tittar framåt. Det
handlar om att bedöma affärsmöjligheter,
lägga planer och följa utvecklingen i
det affärsekonomiska perspektivet. Det
handlar om framtiden som man bara
kan gissa om och göra mer eller mindre
kvalificerade antaganden.
Ekonomiska begrepp
I företagsekonomin används många
fackutryck och termer. Det är vanligt
att företag anpassar redovisningen och
därmed de ekonomiska begreppen till
den egna verksamhetens behov. Ett och
samma begrepp kan därför ha olika
innebörd från företag till företag. Och
samma sak kan benämnas med olika
termer i olika företag.
Generella begrepp
I denna bok använder jag ett antal
ekonomiska begrepp. Jag har valt begrepp
som används ofta och i boken använder
jag dem konsekvens. Men man ska
veta att kan ha annan innebörd i andra
sammanhang. Samband och strukturer är
gäller mer generellt och då gör det inte så
mycket om begreppen skiljer sig år.
Sid 4
Samband och strukturer
Ekonomins grundläggande struktur
och samband är däremot mycket
enhetliga. Lär man sig strukturen
och sambanden blir det inget större
problem med begreppen. Det är
en fördel för flertalet människor
som har lättare att lära sig en
struktur och samband jämfört
med att bygga kunskapen på
ett antal begreppsdefinitioner.
Dessa strukturer och samband
är den gemensamma grunden
för både affärsekonomi och
redovisningsekonomin.
Affärsekonomins
grundstruktur
Det mest grundläggande i
affärsekonomin är att hålla reda
på vad man tjänar i verksamheten.
Enkelt uttrycket pengar in, pengar ut
och pengar kvar.
Pengar in kallas intäkter. Det är
vad man sålt för. Pengar ut kallas
kostnader. Det är de kostnader man
haft för att få intäkterna. Det som är
kvar kallas resultat.
Affärsekonomi för entreprenörer © Aspegren Idé AB. 12 09 04
Affärsekonomins grundläggande samband
Affärsekonomin bygger på det grundläggande sambandet att intäkterna, minus kostnaderna
ger resultatet. Det är viktigt att ha koll på resultatet som visar hur det går.
Det är resultatet man styr efter.
Intäkter in
Intäkterna är vad man sålt för
under en period. Det kan vara
en månad, kvartal eller hela
året.
Kostnader ut
Vilka kostnader har man haft
för att få intäkterna. Det är
råvarukostnaderna för de
produkter som sålts och gett
intäkter. Dessutom kostnader
för maskiner, personal och
alla annat som behövts för att
tillverka och sälja produkterna.
Resultatet kvar
Det är resultatet som visar hur det gått. Har det gått bättre eller
sämre än förra perioden. Och varför har det ökat eller minskat.
Hur står sig resultatet i jämförelse med andra verksamheter och de
ekonomiska mål man har. Resultatet och resultatutvecklingen är
kärnan i affärsekonomin.
För hela företaget kallas resultatet vinst eller i värsta fall förlust. För
resultatenheter och andra delverksamheter kallar man resultatet
ofta för Täckningsbidrag. .
Sid 5
Affärsekonomi för entreprenörer © Aspegren Idé AB. 12 09 04
Affärsredovisningen anpassas till verksamheten
Den grundläggande strukturen ”Intäkter minus kostnaderna ger
resultatet” är generell. Men inom ramen för denna struktur anpassas
redovisningen till verksamhetens art. I detaljerna kan det skilja sig
mycket från ett företag till ett annat.
Den ekonomiska
grundstrukturen
Med den gemensamma grundstrukturen
anpassar företagen sin ekonomiska redovisning
så att den speglar den egna verksamheten.
Verksamheten är det som vi förknippar
företaget med t ex industrin att tillverka,
butiken säljer varor, biografen visa filmer.
En industri
För tillverkande företag är kostnaderna för råvaror,
material och komponenter normalt en stor del av
tillverkningskostnader. Kostnaderna för personal och
produktonsutrustning och lokaler är fasta. De är i
princip lika stora oberoende av om man producerar lite
mer eller lite mindre.
Intäkterna
Intäkterna är nästan alltid vad företagets sålt
för rakt av. Men det förekommer att man
justerar för rabatter eller provisioner till säljare.
Intäkter
Kostnaderna
Försäljning av varor ........ kr
Kostnader sålda varor
De kostnader som påverkas mest av en
försäljningsökning- eller minskning redovisas
normalt överst. Kostnader som inte påverkas
på samma sätt redovisas längre ned.
Material och råvaror
........ kr
Produktionspersonal........ kr
Produktionsutrustning och lokal
........ kr
Summa kostnader ........ kr
Resultat
Resultatet
Resultat efter kostnad sålda varor ........ kr
Intäkter minus kostnader ger resultatet. Företag
redovisar som regel olika delresultat för att få
bättre ekonomisk kontroll över versamheten.
Här är tre typiska exempel
Efter detta kommer kostnader för försäljning
administration mm och sedan ett nytt lägre resultat
En butik
Butikerna redovisar som regel först resultatet på
försäljningen minus kostnaden för de varor de sålt
i butiken. Det blir det första resultatmåttet som ofta
kallas Bruttomarginal. I nästa steg drar man av all
kostnaderna för butiken d v s lönerna, lokal mm.
Intäkter
Ett tjänsteföretag
För en tjänsteverksamhet är som regel
lönerkostanderna de helt dominerande kostnaderna.
Inköp av varor och utrustning spelar underordnad roll
och hamnar då tillsammans med övriga kostander.
Redovisningen för en tjänsteverks kan läggas upp så
här
Försäljning av varor ........ kr
Intäkter
Inköpskostnad sålda varor ........ kr
Kan beräknas efter prislista,
eller som timpris eller arvoden
Kostnad sålda varor
Resultat
Kallas ofta Bruttomarginal ........ kr
Kostnader butiken
Butikspersonal
Butikslokal
Övriga butikskostnader
Summa butikskostnader
Butikens resultat
........ kr
........ kr
........ kr
........ kr
Försäljning uppdrag ........ kr
Kostnader
Inköpta varor
........ kr
Personal
........ kr
Lokaler och utrustning
........ kr
Övriga uppdragskostnader
........ kr
Summa kostnader ........ kr
Resultat
Resultat efter uppdragskostnader ........ kr
Efter detta kommer kostnader för marknadsföring,
administration, företagsledning mm
Resultat efter butikskostnader
Sid 6
Affärsekonomi för entreprenörer © Aspegren Idé AB. 12 09 04
Resultaträkningen är hela företagets ekonomi
Företagets alla intäkter och kostnader samlas i företagets resultaträkning som också visar
det totala resultatet för verksamheten. Ytligt sett kan resultaträkningar se olika ut från
företag till företag. Men den grundläggande strukturen är genomgående den samma..
Resultaträkningen
samlar alla intäkter och
kostnader
Företagen måste göra en
resultatredovisning för hela året.
Den ingår i företagets årsredovisning
som ska lämnas in till staten. Mer om
årsredovisningen senare. Som regel
följer företagen upp resultaträkningen
för varje månad, kvartal och halvår
mm.
Resultaträkningens
grundläggande struktur
Kravet på förtagen är att de måste
redovisa summan av alla intäkter och
kostnader. Det finns en övergripande
struktur som så gott som alla företag
använder i sina resultatredovisningar.
Först verksamhetens
intäkter och kostnader
Den egna verksamheten är det som
vi förknippar företaget med t ex
industrin att tillverka och sälja sina
produkter, butikskedjan att driva
butiker, biografen att visa filmer. Det är
företagets verksamhet.
Intäkterna alltid överst
Det är intäkterna från företagets
samlade försäljning i den egna
verksamheten. Intäkten räknas vid
försäljningen t ex när man skickar
en beställd vara eller skickar faktura
för ett uppdrag. När kunden betalar
fakturan efter 30 dagar redoovisas
det i kassan i Balansräkningen som vi
återkommer till.
Kostnader för
verksamheten
Det är alla kostnader för den
egna verksamhet. Det är inköp
av varor, material och tjänster.
Lönekostnader för all personal, lokaler,
marknadsföring, arvoden till styrelser
mm.
Rörelseresultatet
Rörelseresultatet visar resultatet för
den egna verksamheten. Det visar
Resultaträkningens huvuddelar
+ Intäkter
Summan av företagets samlade försäljning
- Kostnader
Alla kostnader för verksamheten. Inköp varor,
material, personal inkl företagsledning och
styrelse, maskiner och utrustning, reklam osv
= Rörelseresultat
Det ekonomiska resultatet av verksamheten.
Ibland redovisas rörelseresultatet före och
efter avskrivningar.
+ - Andra intäkter och kostnader
Alla övriga intäkter och kostnader som inte är
med bland verksamhetens intäkter och kostnader
= Årets resultat
Vinst före skatt eller i värsta fall förlust
Skatt på vinsten
= Vinst efter skatt
verksamhetens förmåga att tjäna
pengar.
Rörelseresultat efter
avskrivningar
Avskrivningarna är årets andel
av kostnader för maskiner
och utrustning som använts
i verksamheten. Därför är
rörelseresultatet efter avskrivningar
mest relevant.
Alla andra intäkter och
kostnader
Efter rörelseresultatet tar företaget
upp alla övriga intäkter och
kostnader som inte tagits upp före
rörelseresultatet. T ex finansiella
intäkter och kostnader som räntor
på lån och avkastning på aktier och
andra penningplaceringar. Vinster
eller förluster på såld egedom och
andra så kallade extraordinära
intäkter och kostnader.
Sid 7
I koncerner med dotterbolag kan
moderbolaget ta ”hem” vinsterna
från dotterbolaget för att använda
dem till andra satsningar med
bokslutsdispositioner. Därmed sjunker
vinsten i motsvarande grad. På samma
sätt kan moderbolaget stötta ett
dotterbolag med bokslutsdispositioner
som förbättrar resultatet.
Företag har också vissa möjligheter
att spara obeskattade vinster.
Det redovisas också som
bokslutsdispositioner
Årets resultat före skatt
Går företaget med vinst blir det
vinstskatt och därefter vinst efter skatt
Skatt på vinsten
Vinstskatten kallas även bolagsskatt.
Skatten är 26 % av vinsten.
Vinst efter skatt
Detta är det slutlliga resultatet och det
förs in som sparade vinster under eget
kapital i Balansräkningen
Affärsekonomi för entreprenörer © Aspegren Idé AB. 12 09 04
Dela upp verksamheten i Resultatenheter
Resultatenheter en metod för att förbättra och utveckla den ekonomiska kontrollen.
Resultatenheterna blir som små affärsverksamheter i företaget som har får sina intäkter
från egen försäljning och bär sina egna kostnader och redovisar sitt eget resultat
Resultatenheter och andra
delverksamheter
Resultatenheter är en metod för att förbättra och
utveckla den ekonomiska kontrollen. Företaget delas
upp i resultatenheter. Det kan kallas affärsområden,
produktområde eller något annat. Men principen är
samma grundstruktur densamma.
Om t ex företaget äger ett hus kan man införa internhyror
där de egna resultatenheterna betala hyra för sina lokaler
och själva får bestämma hur stora lokaler de vill ha. Detta
brukar minska kostnaderna genom att lokalbehovet
minskar när resultatenheterna ska betala hyra.
Företagsledning
Intäkter
Resultatenheten har sina egna Intäkter från enhetens
försäljning.
Kostander
gemensamma avdelningar
Resultatenheter A,B,C
Resultatenheten ska bära sina egna Kostnader. Det
ska vara de kostnader resultatenheten har för att få
intäkterna från enhetens försäljning. Ju bättre företaget
gifter ihop kostnaderna med enhetens intäkter dessto
mer rättvisande blir enheternas resultat.
A
B
C
Resultatet kallas Täckningsbidrag
Enhetens resultat kallas vanligen Täckningsbidrag
förkortat till TB. Men man träffar också på andra begrepp
för resultatet för en delverksamhet
Täckningsbidrag i flera nivåer
En resultatenhet kan i sin tur vara uppdelad i flera
underenheter. Dessa har sina egna intäkter och
kostanderna fördelas mellan enheterna så att de också
”gifts ihop” mede enhetens kostander. underenhetens
intäkter minus kostander ger enhetens täckningsbidrag.
Täckningsbidrag ett, två och tre osv
TB1, TB2, TB3 osv
Om företaget beräknar TB i olika nivåer brukar man
numrera dem TB1, TB2, TB3 så att TB1 kommer först. Det
kan vara TB1 för en produkt. Intäkt minus kostander som
är kopplade till varje enhet tex inköp av råvaror moatrial
eller inköp av sålda varor för en butik. TB2 kan vara
underenheten. TB 3 resultatenhetens resultat osv.
Decentralisering av beslut och ansvar
Med resultatenheter får företaget bättre kontroll över
var man tjänar pengar och hur lönsamma de olika
delarna är. Detta är viktigt. Därutöver ger det stora
möjligheter att decentralisera och flytta ut beslut och
befogenheter i organisationen. Principen bör vara att
beslutsrätten koordineras med kostnadsfördelningen så
att resultatenheten belastas med kostnader som de kan
påverka i sina beslut.
Sid 8
Resultatenhet A
som del i ett tjänsteföretag
Det tidigare exemplet ”tjänsteföretag” skulle kunna
vara en av flera resultatenheter i ett större företag.
Redovisningen skulle i princip omfatta samma intäkter
och samma kostander. Resultatet skulle kallas för
”Täckningsbidrag”.
Intäkter
Försäljning uppdrag ........ kr
Kan beräknas efter prislista,
eller som timpris eller arvoden
Kostnader
Inköpta varor
........ kr
Personal
........ kr
Lokaler och utrustning
........ kr
Övriga uppdragskostnader
........ kr
Summa kostnader ........ kr
Täckningsbidrag
Resultatet kallas Täckningsbidrag ........ kr
Därför Täckningsbidrag
Täckningsbidrag kallas så därför att de samlade
täckningsbidragen från resultatenheterna ska ”täcka”
gemensamma kostnader för företagsledning mm.
Dessutom ska det räcka till vinst för hela företaget om
det går bra för företaget.
Affärsekonomi för entreprenörer © Aspegren Idé AB. 12 09 04
Vinstmarginal och andra resultatmarginaler
I ekonomiska analyser och uppföljning används ofta nyckeltal. Ett av de
viktigaste nyckeltalen är vinstmarginalen. Den visar hur stor vinsten är
som andel i procent av intäkterna. Vinstmarginalen blir ett mått på hur
bra företaget gått. Eftersom vinstmarginalen visar vinsten som andel av
intäkterna kan man jämföra företag med olika stora intäkter.
Vinstmarginal
Vinstmarginal
Vinstmarginalen har blivit det mest
generella nyckeltalet för att relatera
vinsten till verksamhetens omfattning.
Vinstmarginalen beräknas enligt
grundformeln som vinsten före skatt i
procent av intäkterna.
Det förekommer att företag har egna
varianter utifrån denna grundformel
för att de anser att detta bättre speglar
företagets ekonomiska ställning. Men
det brukar bara påverka vinstmarginalen
marginelt.
Jämföra vinsten mellan
olika företag
Med vinstmarginalen har man ett
gemensamt mått för att jämföra
resultatet för olika företag. I tidningarnas
ekonomiska analyser av olika företag tar
de så gott som alltid med vinstmarginalen
i sina analyser.
Vad är bra vinstmarginal?
Vinstmarginalen är ett bra mått för
att bedömma företag därför att är så
generellt.
Vinst före skatt X 100 = Vinstmarginal i %
Summa intäkter
Marginaltänkande i hela verksamheten
För varje resultatmått kan man beräkna marginalen i procent på intäkterna.
Intäkterna för hela företaget eller för delverksamheter som resulatatenheter på
enhetens intäkter.
För hela företagets resultaträkning
beräknar man först rörelsemarginalen
för kärnverksamhten och sedan
vonstmarginalen för hela företaget.
Bland annat butiker följer upp
marginalen på intäkter minus
kostnaden för att köpa in varorna. Det
resultatet kallas oftast bruttomarginal
som räknas i kr. Procentmarginalen
kallas också oftast marginal.
Butikerna följer gärna upp marginalen
Tumregel för bra och
svag vinstmarginal
Intäkter
Kostnader
Rörelseresultat
Svagt resultat. Dålig lönsamhet
Över 5% i vinstmarginal
Godkänt resultat. Bra lönsamhet
Många företag har 7% - 8% som
affärsmål för vinstmarginalen
Mycket bra resultat
Omkring 7-8% i vinstmarginal
Över 10 % i vinstmarginal
Rörelsemarginal
Andra intäkter
och kostnader
Årets resultat
Vinst
Vinstmarginal
(eller förlust Ingen marginal)
Skatt på vinsten
Vinst efter skatt
Uppåt 20 % i vinstmarginal
Resultatenheter och andra
delverksamheter har sitt eget
result som vanligen kallas
Täckningsbidrag. Detta räknar
man marginal på. Det kallas ibland
Täckninggrad.
Marginaler i Resultaträkningar
Omkring 1-3% vinstmarginal
bå olika produktgrupper. Man talar
om högmarginalprodukter där
butiken tjänar bra på varje såld
vara och lågmarginalprodukter med
dålig förtjänst.
Extremt bra resultat
Sid 9
Affärsekonomi för entreprenörer © Aspegren Idé AB. 12 09 04
Beslutskalkyler
Kalkyler ska ses som beslutsunderlag. De för in de ekonomiska dimensionerna som
sedan vägs mot andra aspekter i det slutliga affärsbeslutet. Det finns modeller för olika
beslutskalkyler. Modellerna ger strukturen för dessa kalkyler men i detaljerna är det den som
gör kalkylen som bestämmer vad som ska vara med.
Du äger din kalkyl
Det är du själv som bestämmer vad
du vill ha med i kalkylen. Kalkyler
handlar som regel om framtiden
bygger då naturligt på antaganden.
Det är du som formulerar
antaganden. Se på en kalkyl som
på ett argumentunderlag. Du måste
kunna motivera alla antaganden du
för in i kalkylen. Då kan du försvara
din kalkyl effektivt när den granskas.
Trovärdighet i
detaljerna
Hämta kalkylblad som passar din affärsidé på sidan
http://www.aspegren-ide.se/yh.htm
Se kalkylbladen som en utgångspunkt för att skapa dina
egna kalkylmodeller med fokus på det som är viktigt för dig.
På följande sidor några grundläggande strukturer för olika
kalkyler.
Trovärdigheten ned i detaljerna
är viktigast för en kalkyl som ska
fungera som beslutsunderlag. Det
kan vara klokt att vara försiktigt i
antaganden för att stå på säkrare
grund även om det ger ett ”sämre”
resultat av kalkylen.
Gör enkla kalkyler
Det finns flera fördelar med enkla
kalkylmodeller. Alla kan utföra
dem. De blir utförda just därför att
de är så enkla. Man ska kunna sitta
i bilen och göra en ungefärlig kalkyl
i huvudet. Det är lättare att fatta
beslut på grundval av en kalkyl som
man kan följa i alla delar jämfört
med en kalkyl som man behöver
experthjälp för att tolka.
Sid 10
Affärsekonomi för entreprenörer © Aspegren Idé AB. 12 09 04
Kalkylera timkostnaden
Timkostnaden är viktig för kalkylering. I en kalkyl uppskattar
man hur intäkter och kostnader påverkas av alternativa lösningar.
Men väldigt ofta påverkas även arbetstiden av olika alternativa
lösningar. Med timkostnaden kan man väga in tidsåtgången eller
tidsvinsten i kalkylen.
Timkostnad för kalkyler
Det finns lite olika sätt att värdera
tiden i pengar. Men det mest
generella måttet är den rena
timkostnaden. Det finns inga
gratistimmar för företaget. Om
tidsåtgången ökar en timme så
blir det en timmes timkostnad.
Sparar man en timme vinner man
en timmes timkostnad i kalkylen.
I verkligheten kan det bli mer eller
mindre. Men i kalkyler fungerar
alltid timkalkylen.
Beräknas Timkostnaden
Timkostnaden beräknas på
lönekostnaden för hela året som
divideras med årsarbetstiden, den
tid man är anställd för att arbeta. Det
är bra att kalkylera timkostnaden för
en tänkt genomsnittlig medarbetare.
Görs kalkylen för en person är det
lättare att bedömma rimligheten i
beräkningarna.
40 %. Därför räknar man med 40%
i kalkylen. Många företag betalar
motsvarande privata försäkringar
för medarbetare som inte är fackligt
anslutna.
Dela med årsarbetstiden
Årsarbetstid heltidsanställd
Svensk normalarbetstid är 1760 tim
per år exklusive semester. Detta
med 40 timmars arbetsvecka och
5 veckors semester. Med förkortad
arbetstid t ex 37 tim arbetsvecka blir
det 1760 X 37 delat med 40 = 1 628
tim.
I denna kalkyl används 1760 tim för
årsarbetstiden.
Formel Timkostnaden
Timkostnad =
årslönekostnad
årsarbetstiden
Exempel 25 00 kr i månadslön
Lönekostnaden blir
12 månader X 25 000 kr = 300 000 kr
+ 40% arbetsgivaravgifter = 120 000 kr
Summa 4
20 000 kr
Lönekostnad 420 000 kr = 239 kr/tim
Årsarbetstiden 1760 tim
Avrunda till 240 kr/tim
Beräkna timkostnaden
Timkostanden blir årslönekostnaden,
årslönen plus arbetsgivaravgifter
som är 40% av lönen delat med
årsarbetstiden.
Börja med årskostnaden
Timkostnad för en medarbetare
Årslönen
Timkostnaden beräknas för en tänkt genomsnittlig
medarbetare
Årslönen är 12 X månadslönen
för den tänkta genomsnittliga
anställda. I vissa fall läggger
man till olika ersättningar t ex
semesterersättningar. Men normalt
räcker det med 12 X månadslönen
för att få en timkostnad som
fungerar för kalkylering
Årskostnad
Lönekostnad / år
Årslön
........... kr
Arbetsgivaravgifter ........... kr
Lägg till arbetsgivaravgifterna
Lönekostnad
Årsarbetstid
För varje 100 kr företaget betalar
i lön och ersättningar ska
företaget betala ca 40%, dvs 40 kr,
i arbetsgivaravgifter. Det består
av statliga arbetsgivaravgifter
på 33 %. Till största delen utgör
avgifterna avsättningar till framtida
pensioner för medarbetaren. Därtill
kommer avgifter som facket och
arbetsgivarna förhandlat fram.
Storleken på dessa varierar från avtal
till avtal. Men normalt fyller de på
från de statlita 33 % till omkring
Årsarbetstid
........... kr
........... kr
Timkostnad
Sid 11
Lönekostnad........... kr = ........... kr/tim
Årsarbetstid ........... kr
Affärsekonomi för entreprenörer © Aspegren Idé AB. 12 09 04
Kalkylera ett Uppdrag
Skapa ett exempel där man säger att de ska
göra en offert åt en ny kund. Välj ett uppdraget
som liknar vad de är vana vid men ändå
tillräckligt olika för att de ska börja tänka från
början.
Om möjligt kan ni låt deltagarna själva välja
vilket jobb de ska kalkylera. Men då är det
ändå bra att ha ett exempel i bakfickan.
Fastprisuppdrag
Uppdraget kalkyleras med fast pris. Med fast
pris fungerar efterkalkylen som den ska för att
illustrera vad som är viktigt för att få lönsamhet
på uppdragen.
Fast pris ställer större krav jämfört med
löpande timpris av flera skäl.
skull använda samma timkostnad föra alla
involverade personer.
Sätta priset
Grupperna bör själva sätta sitt eget
pris. De kan göra sin kostnadskalkyl
först. Den egna kostnadsbilden ger en
lägsta nivå för priset. Utöver uppdragets
kostnader ska priset dessutom täcka in ett
tillräckligt täckningsbidrag för att bidra till
overheadkostnader.
understryk marknadsperspektivet.
Sammanfattningsvis; den egna kostnadsbilden
ger bottenläget och bedömningen av
konkurrensläget taket för hur högt man kan gå
i sin prissättning.
Skäl för fast pris.
Lättare att få bra betalt innan uppdraget utförts
än i efterhand.
Båda parter vet priset i förväg. Det ger trygghet
och underlättar planring.
Leverantören bestämmer själv hur uppdraget
ska genomföras
Skäl för löpande timpris
Det finns lägen där löpande timpris är bäst t
ex när uppdragsgivaren i praktiken fungerar
som arbetsledare för en inhyrd konsult. I slutet
ligger en kalkyl om Timpris och Timkostnad
som ni kan använda för att diskutera de
speciella förutsättningarna för timprisuppdrag.
Fast pris - att tänka på
Kundnyttan - Understryk vad kunden får
Avgränsa uppdraget - Redovisa konkret vad
du åtar dig. Klara avgränsningar underlättar att
formulera tilläggsuppdrag när uppdraget börjar
växa.
Definierar ansvaret. Vad blir kundens
beslut - t ex upplaga på en trycksak. Vad
är leverantörens beslut - hur originalen
produceras
Ökar eller minskar din affärsrisk. Med bra
avgränsning riskerar leverantören tidsöverdrag
men inga pengar.
Ger köparen trygghet. Slipper dyra kostnader
för tidsöverdrag.
Efterkalkyler
Om det inte går som beräknat
Börja med att fråga vad som kan gå snett i
verkligheten. Viktigt att denna verklighet ligger
till grund för efterkalkylen.
Att ta betalt om jobbet börjar växa
Vanligt problem för kunskapsföretag. Hur kan
man i offerten skapa goda förutsättningar för
att kunna ta betalt om jobbet börjar växa
Personalkostnad
I dessa kalkyler ska personalkostnaden alltid
beräknas som uppskattade antal timmar
gånger den timkostnad som kalkylerats.
Detta oberoende av bemanningsplaner
eller om timmarna utförs av en eller flera
personer. I kalkylen kan man för enkelhetens
Sid 12
Affärsekonomi för entreprenörer © Aspegren Idé AB. 12 09 04
Kalkylera en produktion
Välj en enkel produktion av en serie enheter.
Det kan vara något som någon eller några i
gruppen arbetar med. Alternativt något som har
sin motsvarighet i privatlivet. Det gör att kalkylen
kan baseras på en verklighetsuppfattning. Det
bör handla om lagom mycket pengar. Med för
stora summor tappar man fotfästet och med för
liten summa blir det inte tillräckligt “viktigt”.
Personal
Timkostnad gånger antal timmar för den eller de
personer som involveras. Det gäller att särskilja
produktionstiden för produktionen och inte halka
in på 8 timmarsdagar.
Råvaror och material
Om kalkylen ansluter till den verksamhet någon
arbetar i eller det man gör i privatlivet, bakar
eller målar hus, brukar det inte vara så svårt att
göra en kvalificerad gissning om kostnaderna för
råvaror och material.
Produktionslinje
Det finns fördelar med att ta med timkostnaden
för produktionslinjen i kalkylen. Det ger en bättre
kostnadsfördelning mellan olika produkter.
Det ger i sin tur bättre mått på lönsamheten
för olika produkter i sortimentet och därmed
bättre underlag för beslut om företagets
sortimentsstrategi.
Efterkalkyl
Om det inte går som planerat
Börja med att fråga vad som kan gå
snett i verkligheten. Viktigt att denna
verklighetsbeskrivning ligger till grund för
efterkalkylen.
Pålägg eller bidrag
Kalkylen för produktion är upplagd som en
bidragskalkyl liksom de övriga kalkylerna. Men i
industrin förekommer det ibland en kombination
av pålägg och bidrag. Exempelvis att
verkstadens overhead blir ett procentuellt pålägg
på styckekostnaden samtidigt som verkstaden i
sig styrs efter täckningsbidrag och marginalkrav.
Skillnaden kan illustreras i kalkylen. I en
bidragskalkyl beräknas personalkostnaden
till antal tim gånger timkostnaden och
produktionslinjen till timmar produktionstid
gånger timkostnad för linjen. Med pålägg skulle
man normalt utgå från materialkostnaden och
sedan lägga på personal och produktionslinje
med ett procentpålägg som speglade
dessa posters procentandel av de totala
fabrikskostnaderna.
Sid 13
Affärsekonomi för entreprenörer © Aspegren Idé AB. 12 09 04
Kalkylera en butik
Kalkylen bör inriktas på att hitta
framgångslinjer och sänken i
butiksverksamheten. Denna första
kalkylen kan gärna beskriva normalläget
normalveckan eller normaldagen. I
de följande kalkylerna ser man på
lågsäsongsveckan eller lågförsäljningsdagen
och därefter högsäsongsveckan eller
högförsäljningsdagen. Det brukar visa hur
viktigt det är att fokusera resurserna på
högförsäljningen.
Intäkter
Försäljningsintäkter i redovisningen. Det är
alltså netto efter givna rabatter mm.
Kostnader inköpta varor
Kostnader inköp av sålda varor. Inköpen under
perioden kan var betydligt större eller mindre.
Men kostnaden är för de sålda varorna.
Bruttomarginal
Det som är kvar kallas vanligen
bruttomarginal. I konsekvens med andra
branscher kan man kalla det Täckningsbidrag
1. Bruttomarginalen blir intressant när
man analyserar lönsamheten för olika
produktsortiment.
Avvikelsekalkyl
För butiksverksamhet är det viktigt att se
skillnaden mellan låg och högsäsong. Då
kan man se hur man bäst kan prioritera sina
resurser. En vanlig efterkalkyl Om det inte
går som beräknat kan också vara viktig för
butiker.
Butikskostnader
Personal
I kalkylen räknar man timmar oberoende av
personer. Kalkylen kan då visa på lösningar
för bättre lönsamhet. Om dessa vinster
ska tas hem måste man i nästa led lösa
bemanningsfrågan. Denna ordning är viktig.
Om man stoppas av bemanningsproblemen
finns risken att man aldrig identifierar
vinstmöjligheterna som finns runt hörnet.
Butikslokalen
Butikslokalkostnaden blir antalet öppettimmar
i exemplet gånger den tidigare beräknade
timkostnaden för butiken. Om man valt att
inte beräkna en timkostnad för butiken blir
butikskostnaden en overheadkostnad som ska
täckas av täckningsbidraget och marginalen.
Eventuellt övrigt
Normalt brukar det inte vara några
övriga kostnader här. De kommer efter
Täckningsbidraget. Men det finns med om
någon har en övrig kostnad som de vill ha
med. Som alltid ägs kalkylen av den som gör
kalkylen.
Sid 14
Affärsekonomi för entreprenörer © Aspegren Idé AB. 12 09 04
Tolka ekonomisk rapport med resultatkalkylen
Resultatrapporter är viktiga styrmedel då gäller det att kunna tolka rapporter
och koppla resultatet till viktiga affärshändelser under perioden. Det är
lite magert att bara konstatera att resultatet ligger i nivå med budgeten.
Det har ofta hänt flera saker som påverkat resultatet på olika sätt. Med
resultatkalkylen kan man på ett enkelt sätt värdera hur de olika händelserna
påverkat resultatet.
Resultatkalkylen
Resultatkalkylen kan användas som en
metod att analysera resultatrapporter
med hänsyn till extra affärshändelser
som påverkat resultatet. Ett dåligt
resultat kan bero på extra kostnader
som döljer att det faktiskt gått ganska
bra. Det gäller därför att analysera
hur det som inträffat under perioden
påverkat resultatet. Kommer ett
ändringsförslag att påverka intäkterna,
i så fall med hur mycket. Kommer
det att påverka kostnaderna. Nettot,
påverkan intäkter och kostnader,
kommer fullt ut att påverka resultatet.
Grundprincipen är att bara se till
förändringen dvs ökade eller minskade
intäkter och kostnader.
Se till nettopåverkan
Resultatkalkylen handlar om att bara
se på nettoförändringen.
Intäkter påverkan
Påverkas intäkterna av det som
inträffar och med hur mycket?
Kostnader påverkan
Påverkas kostnaderna? På vilket sätt
och med hur mycket
Resultatpåverkan
Nettot, intäkt - kostnad, påverkar
resultatet fullt ut.
Exempel glassförsäljning
Glassen i glasståndet tar slut. Det är
strålande glassväder. Två timmars
möjlig försäljning återstår. Hur
påverkar detta dagens resultat?
Uppskatta hur många du kunde
sålt under dessa två timmar t ex 200
glassar.
I det tidigare exemplet såldes glassen
för priset 15 kr. Kostnaden var 8 kr/
glass. Resultatet 15 - 8 = 7 kr/glass.
Det betyder att resultatet skulle
ha förbättrats med 7 kr för varje
ytterligare glass som såldes. Om det
funnit tillräckligt med glass hade
ytterligare 200 glassar sålts. Det hade
förbättrat resultatet med 200 glassar X
7 kr = 1400 kr.
Resultatkalkyl
Räkna bara på förändringarna.
Nettot går direkt på resultatet
Intäkter
Påverkan Plus eller minus
Kostnader
Påverkan Plus eller minus
Resultatpåverkan
Netto påverkar resultatet fullt ut.
Resultatkalkylen som
beslutskalkyl
Resultatkalkylen fungerar lika bra
som beslutskalkyl. Med kalkylen
kan man uppskatta de ekonomiska
effekterna av en tänkt förändring.
kalkylens utgångspunkt är att om
inäkterna förändras och allt annat
är oförändrat så påverkas resultatet
med samma summa.
Samma sak gäller för kostanderna.
Kalkylen tar fasta på detta genom
att bara räkna med de förutsedda
förändringarna av intäkter och
kostnader.
Nettot på intäkter minus kostnader
påverkar resultatet full ut.
Exempel länge öppettid.
Frågan är om det lönar sig att
hålla Glasståndet öppet en timme
extra. Den positiva effekten är
merförsäljning av glass denna
timme. Varje extra såld glass ger
priset 15 kr minus kostnaden
8 kr = 7 kr plus på resultatet.
En uppskattad merförsäljning
på 100 glasssar skulle förbättra
dagsresultatet med 700 kr.
Sid 15
Men frågan är vilka ytterligare
extrakostnader man ska ta med
i beräkningen. Det är den som
gör kalkylen som bestämmer
vad som tas med. Då gäller
det att bedömma vad som är
viktigt att ta med och som gör
kalkylens resultat trovärdigt.
I detta fall en timmes extra
arbetstid. Timkalkylen förklaras
på kommande sidor. Dessutom
kan man kolla om några andra
kostander t ex för el kommer att
öka. Men man bör bara ta med
det som ökar så mycket att det
väsentligt påverkar kalkylens
resultat. I detta fall räcker det
säkert med timkostnaden. Med
den timkostnad vi kommer att
beräkna skulle denna extra timmes
försäljning ge en klart positiv
effekt på resultatet. 700 kr netto för
100 glassar minus timkostnaden
för en timme.
Affärsekonomi för entreprenörer © Aspegren Idé AB. 12 09 04
Klakylera relationen Rabatt - Säljvolym
En rabatt syftar ofta till att öka försäljningen av den rabatterade
produkten. Frågan är då hur mycket försäljningsvolymen måste ökas
för att kompensera att överskottet för varje såld enhet minskar p ga
rabatten. Detta kan kallas Rabatt-Volymrelationen. Det finns en enkel
formel för detta. Sen kan det finnas helt andra skäl till att rabattera vissa
produkter t ex att locka in fler kunder i en butik.
Hur mycket måste
försäljningen öka för att
betala 10% rabatt
Beräkna volymökningen
med 10 % rabatt
Utgå från försäljningen 1000 glassar utan rabatt.
Det räcker inte att försäljningen
ökar med 10%. Det beror på att
om rabatten räknas på priset. Den
intäktsminskningen i kr slår med
samma summa på resultatet som är
mindre än priset.
Före rabatten
1000 glassar X 6,50 Kr = 6 500 kr på resultatet
Efter rabatten
1000 glassar X 5,00 kr = 5 000 kr på resultatet
1500 kr saknas
Exempel
Sälj ytterligare
Priset på en glass 14,50. Kostnaden för
glassen 8 kr och resultatet 8 kr/glass.
300 glassar X 5,00 kr = 1 500 kr
Summa 6 500 kr på resultatet
En glass Före rabatten
Intäkt priset 14,50 kr
Kostnad 8,00 kr
Resultat en glass 6,50 kr
Volym efter rabatten
En glass Efter rabatten
Volymökning 30% vid 10 % rabatt
1300 sålda glassar med rabatt ger samma resultat
1000 glassar efter rabatten
Det motsvarar en volymökning på 30%
I detta exempel krävdes en volymökning på 30%
för att kompensera rabatten på 10%.
Priset sänks med 10 % ,
avrundat 1,50 kr.
från 14,50 till 13,00 kr
Intäkt priset 13,00 kr
Kostnad 8,00 kr
Resultat en glass 5,00 kr
Formel för Rabatt - Volym relationen
Formeln för relationen Rabatt - Volym är resultatet för en glass i
exemplet 6,50 kr delat med resultatet efter rabatten 5,00 kr per glass.
Resultat före rabatt 6,50 = 1,3 motsvarande 30% volymökning
Fungerar även med marginaler i %
Denna formel fungerar också om man arbetar med marginaler i
procent på produkter. T ex om marginalen dvs resultatet i % för en
produkt är 30%. Efter rabatt på 10% återstår 20% av marginalen.
Formeln blir då
Många olika skäl att ge
rabatter
Det finns många olika skäl att ge
rabatter. Affärer ger ofta stora rabatter
på utvalda produkter för att loka fler
kunder till butiken. Tanken är att få
igen pengarna på allt annat kundera
köper. När säsongen går mot sitt slut
reas kläder med tanken att det är bättre
att få lita betalt jämfört med att bli
sittande med ett svårsålt lager.
Marginal (resultatet) 30 %
Marginal efter rabatt 20 %
= volymökning 1,5 ( + 50% )
Formel Rabatt - Volym
Beräknas normalt på en enhet
Kalkylen på denna sida visar vilken
försäljningsöknings som krävs för att
inte förlora på resultatet med rabatten.
Det är bra att veta när man planerar
rabatter även om beslutet blir att ge
rabatter som man förlorar på.
Resultat Före rabatten = volymökning
Resultat Efter rabatten
Sid 16
Affärsekonomi för entreprenörer © Aspegren Idé AB. 12 09 04
Pay Back investeringskalkyl
En investering innebär ur ekonomiskt
perspektiv att satsa en engångssumma
och sedan tjäna igen pengarna genom
ökade intäkter eller minskade kostnader
under en längre period. Av tradition gör
man nästan alltid en investeringskalkyl
när det gäller maskiner och utrustning.
Pay Back (Återbetalningstiden) får man
genom att dela investeringskostnaden
med de kommande månatliga
besparingarna eller vinsterna. Det visar
hur många månader det tar att tjäna
tillbaka de satsade pengarna. Därefter
fortsätter man att tjäna pengar månad för
månad.
Investeringskalkyl Pay Back
Pay Back, månader
Investeringen, kr
= Pay Back i månader
Positiv effekt, kr/månad
Grundformel
Investeringen, kr = Pay Back,
månader
Positiv effekt, kr/månad
Vad är bra Pay Back
En Pay Back på mindre än 12 månader
är mycket bra. Många företag har
tumregeln att upp till 30 månaders Pay
Back är OK ur ekonomisk synvinkel. Sen
kan det finnas helt andra skäl till att en
satsning ska genomföras även om Pay
Back blir mer än 30 månader
Sid 17
Affärsekonomi för entreprenörer © Aspegren Idé AB. 12 09 04
Balansräkningen
Paret resultat- och balansräkningen måste alltid finnas med i årsredovisningen. Vi har tittat på
Resultaträkningen sid 7. Här följer Balansräkningens grundläggande struktur. I affärsekonomin
behöver man inte gå in i alla Balansräkningens detaljer. Det räcker att veta vad man ska titta
efter och hur man ska tolka det.
Dubbel Italiensk bokföring
Dubbel italiensk bokföring kan låta lite
suspekt. Men det är ett genialiskt system
med Resultaträkningen som håller
reda på affärerna och Balansräkningen
som håller reda på pengarna och
tillgångarna. Bokföringen är dessutom
självkontrolleranden genom att
balansräkning måste balansera ned till sista
kronan. Då vet man att allt stämmer.
Balansräkning i privatekonomin
Köpa eget hus. Pris 3 milj kr
Den dubbla italienska bokföring utvecklades
i handelsmetrolpolen Venedig under
medeltiden. Över hela världen används
systemet som då utvecklades. Visst är det en
svindlande tanke.
Balansräkningen kan illustreras ur
privatlivet med att köpa en villa för 3 milj kr.
Villan blir en tillgång för dig och din familj.
Ni äger huset. Enligt balansräkningens
grundprincip värderas en tillgång till det
pris ni betalat. Detta oberoende av om ni
gjort en bra eller dålig affär.
Den andra sidan av balansräkningen är hur
ni finansierat köpet. Med dagens regler får
ni låna 2.5 milj kr, det blir en Skuld. 0,5 milj
kr ska ni betala med egna pengar, det kallas
Eget kapital
0,5 milj kr
värderad till
3 milj kr
Skulder
Lånet på
2,5 milj kr
Tillgång
Den dubbla italienska bokföringen beskrevs
första gången av Luca Pacikoli 1492 i
boken Summa de arithmetica, geometria,
proportion et proportionalita. För över 500
år sedan.
Balansräkningen i den
privata ekonomin
Huset blir en
privat
Balansräkning i företaget
Tillgångar
Anläggningstillgångar
eget kapital i balansräkningen.
Fastigheter
Företagets Balansräkning
Maskiner
Företagets balansräkning bygger på samma
grund som villaköpet. Tillgångarna balaseras
mot hur dessa finansierats med Eget kapital
plus Skulder. Eget kapital och Skulder kan
ses som varandras motsatser, antingen egna
pengar eller lån. Men mot bakgrunden att
värdet är vad man betalat och Eget kapital
+ Skulder är hur man finansierat blir
förhållandet Tillgångarna ska balansera Eget
Kapital och Skulder.
Aktier
Omsättningstillgångar
Eget Kapital
och skulder
Eget kapital
Bundet Eget Kapital
Fritt Eget Kapital
Skulder
Långa skulder
Lån på fastigheter,
maskiner mm
Korta skulder
Leverantörsskulder
Skatteskulder
Lager
Kundfordringar
Kassa
Sid 18
Affärsekonomi för entreprenörer © Aspegren Idé AB. 12 09 04
Företagets Tillgångar
Tillgångarna delas upp långsiktiga tillgångar och de kortsiktiga omsättningstillgångar
Anläggningstillgångar
Anläggningstillgångarna är långfristiga
Fastigheter, maskiner och fordon är typiska
anläggningstillgångar som företaget äger på
minst ett års sikt.
Långsiktiga kapitalplaceringar
Långsiktiga kapitalplaceringar blir också
anläggningstillgångar. Det kan vara aktier i
närstående företag som man samarbetar med.
Inköpta varunamn, patent, good will
Företag kan köpa varunamn, produkter
och patent av andra företag. Då blir
dessa tillgångar i balansräkningen till det
värde som företaget betalt för köpet. Vid
företagsköp betalar köparen ofta mer än
vad balansräkningen är värd i det köpta
företaget. Skillnaden mellan köpeskillingen
och balansräkningen bokförs som good will i
balansräkningen under anläggningstillgångar.
Tillgångar som inte tas upp
Många tillgångar finns inte i balansräkningen
Företag kan bygga upp starka varunamn,
utveckla konkurrenskraftiga produkter och
få patent. Dessa affärstillgångar är normalt
mycket större tillgångar jämfört med maskiner
och utrustning. Så länge företaget utvecklat
dem i egen regi blir det bara kostnader när de
utvecklas och inga tillgångar.
Affärsinvesteringar som inte
Tillgångar
Anläggningstillgångar
Fastigheter
Maskiner
Aktier
Omsättningstillgångar
Lager
Kundfordringar
Kassa
Omsättningstillgångar
tas upp i balansräkningen
Investering är en stor satsning på att
utveckla verksamheten och som sak ge
långsiktiga positiva effekter. Investeringar i
produktutveckling, nya marknader, forskning
och utveckling är affärsinvesteringar som
bygger företagets framtid men inte redovisas i
balansräkningen till skillnad från investeringar
i maskiner och utrustning.
Redovisas separat i årsredovisningen
Omsättningstillgångarna är kortfristiga.
Lager, kundfordringar och kassan lever med
verksamheten varje dag. När företaget skickar en
faktura till en kund blir det en kundfordran under
omsättningstillgångar samtidigt som det blir en
intäkt i resultaträkningen. Detta är den dubbla
bokföringen. När kunden betalar blir det också
en dubbel bokföring genom att kundfordringarna
minskar och kassan ökar med samma summa.
Forskningsintensiva företag som Ericsson och
Astra brukar redovisa separat hur stor del av
intäkterna som de satsat i FoU, forskning och
utveckling. Att både kunna redovisa en bra
vinstmarginal och dessutom satsa 15 – 20% i
FoU är klart ett styrkebesked.
Sid 19
Affärsekonomi för entreprenörer © Aspegren Idé AB. 12 09 04
Eget Kapital och Skulder
Den andra sidan i balansräkningen är Eget Kapital plus
Skulder. Den redovisar hur tillgångarna finansierats.
Eget Kapital
Det egna kapitalet består av bundet och fritt
eget kapital.
Eget Kapital
och skulder
Bundet Eget Kapital
Det bundna egna kapitalet är det
aktiekapital som aktieägarna satsade när
företaget bildades. Företaget kan ha utökat
detta egna kapital med aktieemissioner av
olika slag. Det kan handla om stödaktioner
när ägarna gått in med friska pengar
under svåra perioder. Det kan också
vara ett lönsamt företag som vill stärka
balansräkningen.
Eget kapital
Bundet Eget Kapital
I huvudsak aktiekapital
Fritt Eget Kapital
Sparade vinster
Fritt Eget Kapital
Fritt Eget Kapital består av årets vinst och
sparade vinster från tidigare år. Detta kapital
kan bolagsstämman disponera som de
önskar, t ex genom beslut om aktieutdelning.
Utdelningen dras från detta fria kapital och
betalas från kassan på tillgångssidan. Så
balanserar hela balansräkningen.
Kuggfråga.
Kan du betala med Eget Kapital?
När företaget bildades sattsade ägarna
aktiekapitalet. Men är pengarna kom in till
företaget sattes de in i kassan. Kassan blev
företagets första tillgång. Med kassan kunde
företaget köpa andra tillgångar. På detta sätt
finansierade det egna kapitalet tillgångar.
Alla tillgångar har finansierats genom Eget
Kapital eller Skulder. Det speglar att summa
Tillgångar alltid ska vara samma summa
som summa Eget Kapital plus skulder.
Skulder
Långa skulder
Lån på fastigheter,
maskiner mm
Korta skulder
Leverantörsskulder
Skatteskulder
Långa och Korta Skulder
Skulderna delas upp i långfristiga skulder
och kortfristiga. Långa skulderna kopplas
ofta till finansieringen av de långsiktiga
tillgångarna.
Kortfristiga skulder lever
med verksamheten liksom
omsättningstillgångarna. De viktigaste
är leverantörsskulder och skatteskulder.
Företagen har alltid en viss tid på sig att
betala skatterna. Under tiden redovisas
summan som skatteskulder på samma
sätt som leverantörsskulder.
Sid 20
Affärsekonomi för entreprenörer © Aspegren Idé AB. 12 09 04
Ekonomiska Nyckeltal
I ekonomiska analyser och uppföljning används ofta nyckeltal. Det är vanligt att större företag utvecklar egna nyckeltal för att analysera och följa upp verksamheten.
De mest allmängiltiga nyckeltalen är vinstmarginal, avkastning på eget kapital och på totalt
kapital, soliditet och likviditet.
Vinstmarginal
Vinstmarginalen har blivit det mest generella nyckeltalet för
att relatera vinsten till verksamhetens omfattning. Samma
skala fungerar för nästan alla branscher. Vinstberäkningen kan
variera från vinst före skatt till att vissa finansiella poster läggs
till vinsten.
Vinstmarginal
= Vinst före skatt
Summa intäkter
Grundformel
Vinstmarginal
= Vinst före skatt
Summa intäkter
Tumregler för vinstmarginal
Omkring 1-3% Svagt resultat
Över 5%. Godkänt resultat
Många företag har 7% över en konjunkturcykel som
affärsmål.
Över 10 %. Mycket bra resultat
Uppåt 20 % Extremt bra resultat
Avkastning på Eget Kapital
Resultatet, vinsten, som procentandel av Eget Kapital. Detta
är aktieägarnas mått. Det visar vilken avkastning de fått på
det kapital de satsat. Ibland räknas avkastning per aktie, i
praktiken samma sak.
Grundformel
Avkastning på eget kapital
= Vinst före skatt
Eget kapital
Avkastning på Eget Kapital
= Vinst före skatt
Eget Kapital
Att äga aktier är mer riskfyllt än att placera pengarna på ett
bankkonto eller i stadsobligationer. Därför bör avkastningen
på eget kapital med god marginal överstiga bäst bankränta.
Långsiktig har avkastningen på aktier i snitt varit påtagligt
högre jämfört med obligationer och bank.
Bra avkastning
För ägarna är det bra att få en avkastning t ex 10 % avkastning
på sina pengar. Men det är däremot inget säkert mått på att
företaget är lönsamt. T ex tjänsteföretag och kunskapsföretag
har vanligen förhållandevis små balansräkningar och litet eget
kapital i förhållande till resultaträkningen. Det betyder att en
svag vinst och dålig vinstmarginal ändå kan motsvara en hög
avkastning på eget kapital.
Sid 21
Affärsekonomi för entreprenörer © Aspegren Idé AB. 12 09 04
Avkastning påTotalt Kapital
Avkastning på totalt kapital eller arbetande kapital.
Resultatet som procentandel av det totala kapitalet
(summa tillgångar = anläggningstillgångar +
omsättningstillgångar). Resultatet är vanligen
rörelseresultatet, men det kan också beräknas på
resultatet, vinsten, som andel av totalt kapital.
Avkastning Totalt Kapital
= Rörelseresultat
Totalt Kapital
Grundformel
Avkastning på Totalt Kapital
= Rörelseresultat
Totalt kapital
Detta nyckeltal är t ex koncernledningens
avkastningsmått för affärsenheter i stora koncerner.
Då använder man oftast arbetande kapital som
endast omfattar omstättningstillgångar plus de
anläggningstillgångar som enheten använder i
verksamheten. Det blir en lägre summa jämfört med
totalt kapital.
Vad är god avkastning
Nyckeltalet visar hur bra ett dotterbolaget förmår
förränta det kapital som dotterbolaget disponerar. En
utveckling av detta mått är avkastning på arbetande
kapital. Där ser man bara till det kapital som krävs för
verksamheten, inte t ex finansiella placeringar.
Koncerner brukar sätt interna avkastningskrav på
sina dotterbolag och affärsområden. Det blir ett bra
instrument för att jämföra hur olika verksamheter
och dotterbolag förvaltar det kapital de anförtrotts.
Koncernen kan också påverka enheterna genom att
höja priset på det kapital som enheterna använder i
avkastningskravet.
Soliditet
Soliditeten visar hur stort det egna kapitalet är i relation
till summa tillgångar, anläggningstillgångar plus
omsättningstillgångar.
Grundformel
Soliditet
= Eget Kapital
Totalt kapital
(Totaltkapital = anläggningstillgångar +
omsättningstillgångar)
God soliditet
Soliditet
= Eget Kapital
Totalt Kapital
Över 25% - 30% är bra soliditet.
Lönsamma familjeföretag har ofta mycket hög soliditet.
De har inga lån. Bara kortsiktiga skulder såsom
leverantörsskulder och skatteskulder.
Vanliga börsnoterade företag har sällan över 50%
eftersom aktieägarna vill ha del av vinsterna genom
utdelning på aktierna. En aktieutdelning minskar det
fria egna kapitalet och kassan när utdelningarna betalas
ut.
Låg soliditet
Låg soliditet betyder att det egna kapitalet är litet och
skulderna därmed stora.
Snabbväxande och expansiva företag får ofta problem
med soliditeten även om de är
lönsamma. Det beror på att snabb tillväxt ofta
kräver kapitalkrävande investeringar och att
omsättningstillgångarna ökar med tillväxten. Med
ökade lån minskar soliditeten. Låg soliditet är i detta
fall ett resultat av framgång.
Helägda dotterbolag i stora koncerner har ofta mycket
låg soliditet därför att vinsterna samlas centralt i
koncernen. Koncernens soliditet står som garanti för
alla dotterbolagens betalningsförmåga.
Under 20% är låg soliditet som sänker förtroendet för
företaget.
Låg soliditet kan bero på att företaget haft dålig
lönsamhet och gått med förlust i flera år. Förlust dvs ett
negativt resultat före skatt minskar det egna kapitalet
och därmed soliditeten.
Sid 22
Affärsekonomi för entreprenörer © Aspegren Idé AB. 12 09 04
Likviditet och Kassaflöde
Både likviditeten och kassaflödet speglar
företagets förmåga att betala sina räkningar.
Likviditet
Under omsättningstillgångarna i balansräkningen
finns kassan. Det är viktigt att hålla koll på kassan
för att säkra att företaget kan betala sina räkningar. I
småföretag räcker det att kontrollera att kassan plus
de kundfordringar som väntas komma in räcker för att
klara förväntade utbetalningar på en, två, tre månader
sikt.
Likviditet
Betalningsförmåga på en eller ett par
månaders sikt.
Kassa + kundfordingar = likviditet
Kortfristiga skulder
Så beräknas Likviditet
Likviditeten är ett mått på företagets förmåga att
betala fakturor och andra fodringar. På kort sikt kan
företaget räkna med att betala fodringar med kassan
och kundfodringarna som normalt betalas inom en dryg
månad. De kortfristiga skulderna som ska betalas under
samma period, en dryg månad, består i huvudsak av
leverantörsskulder och skatteskulder.
Faktorer som kan gör likviditeten
svårbedömbar
Grundformel
Om företaget har en checkräkningskredit som bara
delvis utnyttjats har de en bättre betalningsförmåga än
vad likviditeten visar. Hela krediten kan användas för
att betala fakturor.
God likviditet
Många företag räknar alla skulder som ska betalas inte
inom en månad utan inom ett år som kortfristiga. De
kan också räkna planerade amorteringar på lån som
kortfristiga. Det kan ge likviditetstal på under 100 %
trots att de har en god betalningsförmåga
Likviditet
= Kassa + kundfodringar
Kortfristiga skulder
Med perspektivet en dryg månad fram i tiden betyder
100 % likviditet att kassan plus kundfodringar precis
räcket till att betala förväntade kortfristiga skulder som
leverantörsskulder och skatteskulder. Det är en osäker
situation. En god likviditet bör i stället motsvara minst
2-300 %. Då har företaget en marginal som motsvarar
leverantörsskulder och skatter under ett par månader.
Kassaflödet
Större företag arbetar med kassaflödet. Kassaflödet
visar alla pengar som kommer in i företaget i relation
till det som går ut. Ofta gör man ett kassaflöde för
verksamheten och ett annat för investeringar och
finansiella transaktioner. Därefter läggs de ihop till ett
totalt kassaflöde som nettot av alla pengar som går in i
företaget och ut som betalningar.
Om kunderna betalar på t ex 60 dagar i stället för 30
dar blir
Kassaflödet
Alla betalningar som går in till
företaget
minus
alla betalningar som går ut ur
företaget
Negativt kassaflöde
Negativt kassaflöde betyder att mer pengar går ut ur
företaget jämfört med vad som kommer in. Negativt
kassaflöde kan bero på att företaget går med förlust.
Den nyss genomlidna kultursvackan gav många företag
stora problem med kassaflödet. Men även vinstrika och
framgångsrika företag kan få problem med kassaflödet.
Snabb tillväxt leder ofta till problem med kassaflödet.
Det beror på att produktionsapparaten och andra
resurser måste byggas upp för att möta den förväntade
ökade efterfrågan flera månader fram i tiden. Pengarna
från den ökade försäljningen kommer betydligt senare.
Sid 23
Affärsekonomi för entreprenörer © Aspegren Idé AB. 12 09 04
Om allt skulle misslyckas. Konkursregler
Det är inte roligt att tänka på att det skulle kunna bli konkurs. Men om det börjar gå dåligt
med affärerna är det viktigt att hålla koll på konkursreglerna så att man räddar den egna
ekonomin. Det är klokt att söka juridisk hjälp för att sätta företaget i konkurs på ett ordnat
sätt. Då kan man i lugn och ro fundera igenom vad som gick fel och komma igen seare med
ett nytt företag.
Affärerna kan gå dåligt på olika sätt
Om affärerna går dåligt och intäkterna inte
räcker för att täcka kostnaderna blir det
förlust i resultaträkningen. Fortsätter förlusterna en längre tid kan det leda till konkurs.
Hur länge beror på de sparade reserver som
finns i balansräkningen.
Men även om verksamheten går ihop kan
brist på pengar i kassan leda till förlust. Om
företaget inte kan betala sina räkningar kan
vilken fodringsägare som helst begära företaget i konkurs.
Konkurs genom förluster
Om företaget går med förlust i resultaträkningen kommer Egna Kapitalet i balansräknignen att minska i motsvarande grad. Först
förbrukas Fritt Eget Kapital som består av
sparade vinster från tidigare år. Därefter
minskar Bundet Eget Kapital.
När 50% av Bundet Eget Kapital är förbrukat
måste styrelsen begära företaget i konkurs.
Om styrelsen inte begär företaget i konkurs
kommer alla styrelsens ledamöter att blir
ekonomiskt ansvariga för alla ytterligare
förluster som uppstår i företaget.
Konkurs om kassan tar slut
Om ett företag har inte kan betala sina
fakturor har vem som helst som har en
fordran på företaget rätt att begära det i
konkurs. Ett sätt att tillfälligt förstärka en
otillräcklig kassa är att sälja sina fakturor
till ett factoringföretag och därigenom få
pengarna direkt. Man kan fundera på, om
det inte är en varningssignal när man får
en sådan faktura från ett factoringföretag. Det är nämligen ett dyrt sätt att låna
pengar
Konkurs. Det egna kapitalet är
förbrukat
Om 50% av Bundet Eget Kapital
förbrukats måste styrelsen begära
företaget i konkurs
Om man inte gör det blir alla
styrelsemedlemmar
betalningsansvariga
för alla kommande förluster
Även egenföretagare med AB som själva
utgör styrelsen blir betalningsansvariga på
samma sätt. För att utdvika detta bör man
söka juridisk hjälp om konkursen börjar
närma sig. Detta för att rädda den privata
ekonomin.
Personlig konkurs är ett verkligt hot
Begär man inte företaget i konkurs i tid kan
företagets växande skulder bli privata skulder som kan de leda till personlig konkurs.
Efter en personlig konkurs har man kvar alla
skulder. Vägen tillbaka kan bli lång och tung.
Sid 24
Konkurs. Kassan är slut
Om företaget inte kan betala sina
räkningar kan alla som har fordringar begära företaget i konkurs
Affärsekonomi för entreprenörer © Aspegren Idé AB. 12 09 04
Aktiebolag eller enskild firma
Aktiebolag är praktiskt taget alla företag med anställda. Enskilda företagare som
jobbar heltid väljer som regel också aktiebolag. Den enklare bolagsformen enskild firma med F-skattesedel är ett alternativ för den som driver företaget på sin
fritid eller den som bara jobbar på uppdrag och får betalt per timme.
Aktiebolag
Att ha ett aktiebolag betyder att man skiljer på sin
privata ekonomin och företagets. Aktiebolaget blir
en egen juridisk enhet med egen ekonomin. Det
underlättar för att låta företaget bära alla kostander
i verksamheten. Själv blir man anställd i sitt eget
företag. I kontakter med andra företag och kunder
ger det också större förtroende att ha ett AB jämfört
med egen firma.
Denna bok om affärsekonomi bygger på
aktiebolagsformen. Det mest typiska är resultat
och balansräkningen som är hjärtat i aktiebolagets
ekonomi. Ägaren måste betala in minst 50 000 kr
i eget kapital är aktiebolaget bildas. Dessa pengar
blir låsta i aktiebolaget. Men de kan användas för
att göra investeringar i utrustning eller värdepapper
som redovisas i Balansredovisningen som
tillgångar.
Moms och arbetsgivaravgifter
Företaget måste lägga på 25% i moms när man tar
betalt. Momsen sak betalas till skatteverket. Men
först får man dra av all moms företaget betalt på
sina inköp. Det man ska betala är momsen man fått
in från kundena minus den moms man betalt till
sina leverantörer.
Momsen betalas alltså på Intäkterna minus
kostnaderna från inköp. Det gäller löner till
företagaren och eventuelle anställda, till att betala
räntor mm och till vinsten.
Arbetsgivaravgifterna på ca 32% ska betalas på
alla löner och andra ersättningar till anställda. På
vinsten ska företaget betala 26% i vinstskatt.
Sid 25
Enskild firma
med F-skattebevis
Det är enkelt att starta egen firma. Man behöver bara
skaffa sig ett F-skattebevis. Firmas ekonomi redovisas
i den egna självdeklarationen. Pengarna som kommer
in blir inkomst i självdeklarationen. Utlägg för inköp
till firmans verksamhet får man ta upp som ”avdrag för
inkomsternas förtjänande”.
Moms och arbetsgivaravgifter
Med egen firma måste man betala både moms
och arbetsgivaravgifter som med AB. Moms och
arbetsgivaravgifter beräknas på ett speciellt sätt i
självdeklarationen. Med de kommer att kosta lika
mycket som om man har aktiebolag. Om firman får
100 kr i betalning ska ca 40 kr i slutändan betalas in för
moms och arbetsgivaravgifter. Kvar blir en ”inkomst”
på 60 kr. På detta ska man betala ca 30% i inkomstskatt.
Med små inkomster lite lägre skatt. Då återstår ca 50%
för egen konsumtion.
En bra Tumregel är att alltid spara hälften av det man får
betalt i den enskilda firman för att kunna betala moms,
arbetsgivaravgifter och inkomstskatt i efterhand. Samma
sak gäller om du har ett Aktiebolag. Myndigheternas
har utformat skattesystemet så att skattebelastningen
ska vara densamma oavsett om man har egen firma eller
Aktiebolag. Men aktiebolaget ger helt andra möjligheter
att planera ekonomin.
Affärsekonomi för entreprenörer © Aspegren Idé AB. 12 09 04
Sid 26
Affärsekonomi för entreprenörer © Aspegren Idé AB. 12 09 04
Sid 27
Affärsekonomi för entreprenörer © Aspegren Idé AB. 12 09 04
Affärsspel från Aspegren Idé
Spel skapar nerv och engagemang. Alla vill vinna. Vi har specialiserat
oss på att skapa spel för olika utbildningar. Här följer lite om några av
våra andra utbildningsspel.
Glasscompagniet
Glasscompagniet handlar om affärsekonomi, att styra och utveckla och
kalkylera verksamheten. Spelet skapar en djupare förståelse för resultatoch balansräkning, nyckeltal mm. Spelet ger liv och sammanhang åt
lönsamhet, finansiering och andra ekonomiska samband.
Glassfabriken
Glassfabriken handlar om affärsekonomin i personalens perspektiv.
Målet är att var och en ska förstå hur de i sitt eget arbete är med och
påverkar intäkter, kostnader och hur de kan bidra till att skapa överskott.
Tänk LEAN spelet
LEAN-tänkande för kunskaps- och tjänsteföretag. I centrum är
arbetsprocessen inom gruppen och den enskilda medarbetarens
prioritering i sitt arbete. LEAN principerna blir tydliga i spelföretagets
värld. Detta blir utgångspunkten för att praktisk arbeta med LEAN i det
egna arbetet.
Tidsspelet
Tidsspelet handlar om att prioritera arbetstiden. Att få mer tid för
kunderna och att öka produktiviteten genom att minska tiden för allt
annat som inte har med kunderna att göra.
Butiksspelet
Nya Butiksspelet handlar om att arbeta som säljare i butik. Det stärker
affärstänkande i det egna säljarbetet, marginaltänkande och att förstå
hur säljinsatser samverkar med marknadsföring och andra insatser
Spel på begäran
Vi är specialiserade på att göra spel och vi åtar oss gärna uppdrag att
skapa nya spel för utbildningar och intern eller extern kommunikation.
ASPEGREN IDÉ AB
www.aspegren-ide.se
E-post [email protected]
0733 34 30 28
Sid 28
Affärsekonomi för entreprenörer © Aspegren Idé AB. 12 09 04