OM DET BLIR FEL
Bakterietal
December 2003
1
Alla rättigheter förbehållna. Ingen del av detta häfte får reproduceras
i någon form eller på något sätt utan tillåtelse från utgivaren.
Illustrationer där inget annat anges: Ewert Ohlsson
Teknisk produktion och tryck: Eskilstuna Offset AB, Eskilstuna 2003
257
2
Förord
Förord
Konsumenterna har stort förtroende för svensk mjölk och svenska mjölkprodukter. Det kvalitetsarbete som krävs för att bibehålla och utveckla detta
startar redan på gården där mjölken produceras. Här är det många praktiska
åtgärder som mjölkproducenten skall vidta i det dagliga arbetet.
På uppdrag av mejeriföreningarna utvecklar Svensk Mjölk förslag till hjälpmedel
som mjölkproducenten behöver för att producera mjölk av hög kvalitet.
I en så mångsidig biologisk process som mjölkproduktionen är, finns det tillfällen
där man trots ett kvalitetssäkrat arbetssätt inte uppnår önskvärda mål. I materialet ”Kvalitetssäkrad mjölkproduktion” finns delavsnitten ”Om det blir fel”.
Dessa avsnitt kan man använda som hjälpmedel för att hitta möjliga brister och
få förslag till lämpliga åtgärder i en sådan situation. Materialet ”Om det blir fel –
Bakterietal” ger förslag till var i mjölkproduktionen och mjölkens hantering på
gården orsakerna till höga bakterietal i mjölken kan finnas. Här finns också
rekommendationer till de åtgärder man bör vidta för att snabbt komma till rätta
med problemen.
”Om det blir fel – Bakterietal” har författats av lantmästare Eva Norberg,
Tumba. Gun Olsson, Arla Medlemmar, Göteborg, har aktivt hjälp till att få fram
materialet.
Många goda och värdefulla och konstruktiva synpunkter har kommit från Anders
Christiansson, Svensk Mjölk, Lund; Gösta Milan, Arla Mejeri, Linköping; Reijo
Edorsson, Arla Medlemmar, Malmköping, Karin Thunberg, Kalmar Tjust Husdjur, Kalmar och Håkan Myresten, Alfa Laval Agri, Södertälje. Vi tackar för
deras medverkan.
Stockholm i november 1999
Bengt Everitt
Projektansvarig
I samband med nytryckning har texten uppdaterats. Revideringen har gjorts av
Anders Christiansson, Mats Gyllensvärd och Torkel Ekman, samtliga på Svensk
Mjölk, i samarbete med undertecknad.
Hållsta, december 2003
Margareta Emanuelson
3
Innehåll
Innehållsförteckning
Inledning ........................................................................................................................ 5
Sökvägar ......................................................................................................................... 6
Möjliga orsaker till höga bakterietal ......................................................................... 6
Mjölkningsanläggningen ............................................................................................. 6
Diskrutiner ................................................................................................................ 7
Mjölkanläggningens kondition .............................................................................. 11
Allmänna råd för att få bort beläggningar i mjölkningsanläggning och kyltank .. 14
Mjölkkyltanken ........................................................................................................... 15
Kylning .................................................................................................................... 15
Mjölkens temperatur i kyltanken ...................................................................... 16
Diskning .................................................................................................................. 16
Hygien i stall och mjölkrum ...................................................................................... 17
Mjölkningshygien och mjölkningsteknik ................................................................. 18
Juverstörningar ............................................................................................................ 19
Lästips ............................................................................................................................. 20
Allmänt .......................................................................................................................... 20
Hur fungerar rengöringsmedel? ......................................................................... 20
Analysmetoder för bestämning av totalantalet bakterier ................................... 20
Lästips ........................................................................................................................... 21
Faktaruta ...................................................................................................................... 22
4
Inledning
Inledning
Totalantalet bakterier är ett mått på leverantörmjölkens hygieniska kvalitet och
är en indikator på de hygieniska förhållandena på gården. Hygienen i samband
med mjölkningsarbetet, kylningen av mjölken samt mjölkens hantering har avgörande betydelse för hur många bakterier som finns i mjölken. Som ett komplement till totalantalet bakterier ingår i mejeriföretagens kvalitetsprogram analys
av sporer (Clostridie och Bacillus cereus). Dessa bakterier är produktförstörande
och därför särskilt oönskade. Värmetoleranta bakterier som har betydelse för
mjölkpulverkvaliteten är också oönskade.
Nymjölkad mjölk från friska kor är nästan fri från bakterier. De bakterier som
utifrån kan tränga in genom spenkanalen, avlägsnas till största delen med förmjölkningen. Så snart mjölken kommer i kontakt med mjölkningsutrustningen
och utsidan av spenarna i samband med mjölkningen, ökar antalet bakterier.
5
Sökvägar/Möjliga orsaker till höga bakterietal
Sökvägar
Sökvägar för att hitta orsaker till höga bakterietal
– ett häfte att göra noteringar i
Orsakerna till höga bakterietal är oftast kopplade till mjölkningsanläggningens
och kyltankens hygien samt kyltankens funktion. Det finns dock även andra
faktorer som kan bidra till förhöjt bakterietal i mjölken.
1.
Starta med att, genom att besvara frågorna i materialet, se om Du kan
ringa in orsakerna. Beroende på om ökningen av bakterietalet har skett
plötsligt (t ex från 10 000 bakterier/ml ena provningstillfället till 200 000
bakterier/ml vid nästa analys) eller långsamt (10 000, 20 000, 60 000 och
200 000 bakterier/ml) kan orsakerna variera. Se tabellen.
2.
Diskutera med detta material som underlag möjliga åtgärder tillsammans
med Din rådgivare. Vidta föreslagna åtgärder.
I materialet finns ett antal cirklar med olika färger som ger möjlighet att pricka
av olika orsaker till höga bakterietal.
✔
Är en varningssignal och de åtgärder som föreslås bör genomföras.
✔
Är en kontrollpunkt eller en påminnelse att beakta!
✔
Avser att det är OK.
Möjliga orsaker till höga bakterietal
Möjlig orsak
Plötslig ökning
Långsam ökning
6
•
•
•
•
•
•
•
kylningen av mjölken fungerar ej
mjölkningsanläggningens kondition
byte av vattentillförsel eller förorening av vattenkällan
juverhälsostörning
mjölkningsanläggningens kondition
beläggningar i mjölkningsanläggningen och/eller
mjölkkyltanken
ej tillräckligt med varmvatten
Mjölkningsanläggningen
Mjölkningsanläggningen
För ett fullgott diskresultat kräva
att följande faktorer är rätt:
Diskningsrutiner
En vanlig orsak till höga bakterietal är
en dåligt diskad mjölkningsanläggning
inklusive mjölkkyltank. Förekommer
tillräcklig mängd psykotrofa bakterier i
mjölktanken kommer de snabbt att
föröka sig och så småningom att dominera bakteriefloran.
Vad händer under diskningen?
Disktemperatur
Disktid (Rätt
diskprogram)
Diskmedel
(Typ och
dosering)
Mekanisk effekt
(Proppbildning
och vattenmängd)
Till viss del kan samma effekt
fås genom olika kombinationer
av faktorerna.
Mjölk och mjölkrester måste diskas bort i tre steg:
1.
Försköljning med ljummet vatten (35–40°C).
Här försvinner det mesta av mjölkresterna. Sköljvattnet ska inte cirkulera
utan skickas direkt ut i avloppet.
2.
Cirkulationsdiskning med disklösning.
Här tvättas fett- och proteinrester bort. För bästa diskresultat skall, med
vanligen förekommande diskmedel, temperaturen hålla minst 60–70°C
under diskfasen. Diska 8–10 minuter vid den angivna temperatuen. Vattentemperaturen måste vara hög i början; mellan 80 och 90°C. När diskningen
är klar får inte temperaturen ha sjunkit lägre än till 42°C. Om temperaturen är lägre kommer fettet, som varit löst i disklösningen, att börja stelna
och fällas ut. Det känns på t. ex. spengummin som en glatt hinna.
3.
Eftersköljning med kallt vatten.
Om det finns disklösning kvar, spolas den bort nu.
Alkaliskt diskmedel:
Syradiskmedel:
Kemikalie med högt pH (=basiskt). Tar bort fett
och protein.
Kemikalie med lågt pH (=surt). Tar bort kalkavlagringar, mjölksten och proteiner.
Gott om varmvatten för disk av mjölkningsutrustningen är en av flera viktiga
förutsättningar för god mjölkkvalitet. Glöm inte heller att räkna med varmvatten
för fodermjölk och den personliga hygienen. Tänk på att en beredare bara lämnar
60% av angivet literantal med ”rätt temperatur”. Temperaturen faller nämligen
då nytt vatten kommer in i beredaren. Termostaten slår från och till, först värms
vattnet upp till 70°C men sedan värms vattnet återigen först temperaturen understiger 67°C.
Är varmvattenberedaren dimensionerad efter
mjölkningsanläggningens storlek?
JA
NEJ
7
Mjölkningsanläggningen
Är temperaturen på diskvattnet över 42°C efter
avslutad cirkulationsdisk?
JA
NEJ
JA
NEJ
Åtgärd: Kontrollera varmvattenberedarens
funktion och kapacitet. Vid behov
kontakta Din serviceman.
Är det tomt på diskmedel i påfyllningsfacket efter
avslutad cirkulationsdisk?
Åtgärd:
•
Diskmedel kvar i påfyllningsfacket kan innebära fel på diskautomatens diskfunktion så att vattnet ej kommer i cirkulation. Kör
en diskning och kontrollera att rätt vattenmängd fylls på enligt
leverantörens instruktioner och cirkulerar rätt. Vid automatisk påfyllning av flytande diskmedel, kontrollera att påfyllningen fungerar och att vattnet passerar påfyllnadsfacket för
diskmedel. Om det är fel, kontakta Din serviceman.
•
Kontrollera disklösningens temperatur i början av cirkulationsdisken. För bästa diskresultat skall, med vanligen förekommande diskmedel, temperaturen hålla minst 60–70°C under
diskfasen.
På flertalet diskautomater styrs vattenmängden med strypbrickor och en bestämd tidsangivelse för vattenpåfyllning. Om strypbrickor och silar blir igensatta
eller hydrofortrycket har ändrats, så har grundförutsättningarna från installationen också ändrats. Diskautomaten måste därför kontrolleras regelbundet.
Sitter strypbrickor i diskmaskinen enligt leverantörens
instruktion?
JA
NEJ
Är silarna rena?
JA
NEJ
Är hydrofortrycket på samma nivå som när diskautomaten justerades senast?
JA
NEJ
Åtgärd:
Rensa strypbrickor och silar i diskmaskinen.
•
•
8
Kontrollera mängden diskvatten. Ta fram 3–4 graderade hinkar. Om röret mellan diskautomaten och avloppet är fast mon-
Mjölkningsanläggningen
terat, lossa röret. Se till att det finns möjlighet att få under en
hink i taget. När cirkulationsdisken är klar, spola den förbrukade disklösningen i hinkarna och räkna antalet hinkar till allt
vatten har tömts ur anläggningen. Vid behov läs av vattenmängden. Vid fel kontakta Din serviceman. Vid manuell disk kan
samma förfarande ske om man inte har en graderad diskbalja.
Under diskningsfasen är det önskvärt att vattnet bildar proppar då det cirkulerar.
En propp kan beskrivas som en cylinder av vatten som rör sig och kan ha en längd
från några centimeter och upp till flera meter. Proppen fyller i sin längd upp hela
ledningen. Alla ytor kommer därmed i kontakt med disklösningen, även taket.
Bildar vattnet proppar vid diskningen?
JA
NEJ
Åtgärd: Kontakta Din serviceman.
Vattnets totalhårdhet mäts i tyska hårdhetsgrader dH°, det är sammanlagda halten av kalcium och magnesium. En skala från 1 – 20 anger
halten, variationen sträcker sig från ytterligheterna mycket mjukt till
mycket hårt vatten. Normal hårdhet är mjukt till medelhårt. Hårt vatten
kräver högre diskmedelsdosering. Fel dosering ger sämre diskresultat.
Olika diskmedelsfabrikanter har olika indelningar för mjukt till hårt
vatten, men den vanligaste indelningen är
< 4 dH° mycket mjukt vatten
4–7 dH°
mjukt vatten
8–14 dH°
hårt vatten
> 20 dH°
mycket hårt vatten
Doseras diskmedlet enligt tillverkarens rekommendationer med hänsyn tagen till vattnets hårdhet och den
mängd vatten som används?
JA
NEJ
Åtgärd: Följ tillverkarens rekommenderade dosering. På diskmedelsförpackningen skall doseringen vara angiven.
Tag gärna kontakt med Din leverantör av diskmedel.
9
Mjölkningsanläggningen
Diskmedel i pulverform innehåller olika kemikalier, som lätt påverkas under
förvaringen. Bäst hållbarhet och diskeffekt får man vid torr och sval förvaring i
väl tillslutna förpackningar. Förvara flytande diskmedel frostfritt.
Förvaras diskmedlet rätt?
JA
NEJ
Åtgärd: Förvara pulverdiskmedlet torrt och svalt och tillslut förpackningen väl efter användning.
Byte av vattentillförsel eller tillfällig förorening av vattenkällan kan ge plötslig
ökning av bakterietalet.
Kontrolleras kvaliteten på diskvattnet regelbundet?
JA
NEJ
Åtgärd: Om Du misstänker att vattnet har undermålig kvalitet,
lämna ett vattenprov för hygienisk analys. Kontakta Din
mejeriförening för vidare information.
Tömningspropparna kan vara smutsiga. Om de innehåller mjölkrester, kan bakterier och sporer spridas i anläggningen.
Byts tömningspropparna regelbundet?
JA
NEJ
Åtgärd: Det är viktigt att tömningspropparna byts regelbundet. De
får inte lukta illa, vara kladdiga eller missfärgade.
Förvaras tömningspropparna så att de får torka
mellan användningstillfällena?
JA
NEJ
Åtgärd: Vrid ur propparna ordentligt efter avslutad disk och förvara dem så de torkar. Var noggrann med handhygienen
vid hantering av propparna. Tvätta alltid händerna innan
Du använder dem.
10
Mjölkningsanläggningen
Mjölkanläggningens kondition
Gör service och anläggningstest varje år
och spara protokollet.
Är maskintest utförd och då utan anmärkning?
JA
NEJ
Åtgärd: Åtgärda påpekade anmärkningar, gäller speciellt nedanstående frågor.
För ett bra diskresultat krävs att vakuumkapaciteten uppfyller ISO-normerna
för mjölkningsanläggningar.
Uppfyller din mjölkningsanläggning mjölkmaskinföretagets riktlinjer (ISO-normerna)?
JA
NEJ
Åtgärd: Se till att vakuumpumpen är tillräckligt stor, kontrollera
om det finns läckage, justera vakuumnivån, rengör
vakuumventil/vakuumledning minst 1 gång/månad.
Kontakta Din serviceman vid behov.
God och välskött gummiutrustning är ett förutsättning för högsta mjölkkvalitet.
Sprickor i spengummin är en risk.
Byts mjölkförande gummiutrustning enligt
leverantörens rekommendation?
JA
NEJ
Åtgärd: Kontrollera packningar, luftinsläpp ger beläggningar.
Byt gummiutrustning.
11
Mjölkningsanläggningen
Efter diskning får det inte finnas sköljvatten kvar i anläggningen. En bakterie
som lever i vatten måste anpassa sig till mjölk innan den kan föröka sig i större
omfattning, och det kan den göra i kvarvarande sköljvatten.
Har Du kontrollerat att mjölkningsanläggningen inte
har några svackor?
JA
NEJ
Åtgärd: Kontrollera detta genom att fylla ledningarna med vatten.
Stäng av vakuumet. Låt vattnet stå en stund i ledningarna
innan Du går runt och tittar om det finns
några svackor. Justera mjölkningsanläggningen så att svackorna
försvinner, var noggrann
med dräneringen av
mjölkledningen.
Mjölken skall rinna
proppfritt till slutenheten. Kontakta
Din serviceman vid
behov.
Bakterier fastnar lätt i kvarvarande beläggningar och kan därmed växa till.
Är nedanstående kritiska ställen i mjölkningsanläggningen fria från beläggningar?
Mjölkningsorganet
•
•
•
Spenkoppscentralen i godset och
gängor och även i själva ”huset”
Innanför spengummikragen
Kontrollera att inga sprickor finns
där beläggningar kan bildas.
Flottörhuset på duovacmaskinen, nivåröret
12
JA
NEJ
Mjölkningsanläggningen
Slutenheten
•
•
•
•
•
flottören eller sprötet (nivåkännaren)
gummipackningen i taket
gummipackningen mot glasskål och bottenplatta
inloppet (speciellt inloppet vid trevägskranen)
taket
Trevägskranen
Silstrumpan
•
•
•
gummidetaljer
silstrumpshållaren
anslutningen mellan slang-stos delas och kontrolleras
Dykröret
•
•
gängorna som är upptill på röret, vid övergång till slang
anslutning slang-stos delas och kontrolleras
Mjölkledningen
•
•
•
packningar (lys snett in med ficklampa)
skarvar, bl a fällbara byglar
mjölkkranar
Åtgärd: Inför rutiner för regelbundet kontrollera att beläggningar
ej har bildats. Se över rutiner för diskning och val av diskmedel. Genomför årlig service av mjölkningsanläggningen.
13
Mjölkningsanläggningen
Allmäna råd för att få bort beläggningar i mjölkningsanläggning
och kyltank
Avlagring
Beskrivning
Åtgärd
Fett
Ytan känns hal,
Diska upprepade gånger
avlagringen torkar aldrig. med alkaliskt diskmedel,
chockdiska (se nedan).
Mjölksten
Transparent till gul-vit,
slemaktig eller fast
beläggning som liknar
fernissa (ej hal, jmf fett).
Ju äldre ju mörkare färg.
Syradisk tills beläggningarna är borta.
Noggranna sköljningar.
Kalkavlagringar
Vit film som byggs upp
mellan syradiskningarna
Syradisk
Järnrester
Bruna fläckar
Syradisk
Manganrester
Röd/brun
Rengöring med oxalsyra
(pulver, finns att köpa på
apotek). Låt lösningen cirkulera i ca 5 min och efterskölj med mycket vatten
Förebyggande
åtgärd
Kontrollera
diskningsrutinerna
(se sid 7–10).
Tre sätt att chockdiska
1.
Överdosera kraftigt (2–4 ggr normal dosering) av det alkaliska maskindiskmedlet. Se upp med risk för skumning, prova dig fram. Var extra noga med
eftersköljningen, skölj flera gånger.
2.
Diska med varmt vatten och diskmedel flera gånger i följd utan att skölja
mellan diskningarna. Eftersom ytorna är förvärmda av första diskningen
blir andra diskningen effektivare.
3.
Överdocera kraftigt (2–4 ggr normal dosering) av det sura maskindiskmedlet. Se upp med risk för skumning, prova dig fram. Var extra noga med
eftersköljningen.
14
Mjölkkyltanken
Mjölkkyltanken
Kylning
Om kyltankens funktion blivit försämrad eller utsatts för störningar är risken
stor för en plötslig ökning av bakterietalet.
Följs nedanstående rekommendationer för att säkerställa att mjölken kyls snabbt och på rätt sätt?
JA
NEJ
Har mjölkkyltanken slagits på vid rätt tidpunkt vid första
mjölkningsmålet?
Har mjölkningstemperaturen kontrollerats före varje mjölkning?
Kyls mjölken ned till 4°C inom 3 timmar efter avslutad mjölkning?
Har det uteslutits att någon vuxen eller barn av misstag har varit
och skruvat på manöverdonen?
Har anslutningar och kontaktorer kontrollerats att de fungerar?
Fungerar omrörningen när kylningen pågår?
Kan stängda ventiler eller omslag till varmare väder påverkat
kylningstiden?
Åtgärd: Kontrollera att mjölken kyls ner till minst +4°C inom 3
timmar efter mjölkning. Starta kylning när mjölken når
över omrörarbladet. Inför rutiner för att kontrollera detta.
Kontrollera alltid mjölktemperaturen inför varje mjölkning.
Kontrollera även att tanktermometern visar rätt. Om mjölkrummet är svårventilerat, installera t. ex. en temperaturstyrd fläkt.
15
Mjölkkyltanken
Mjölkens temperatur i mjölkkyltanken
Tabellen visar högsta möjliga temperatur i mjölken efter blandning av normalt
kyld tankmjölk med ny, ej kyld mjölk. Observera att detta är teoretiska beräkningar för två mjölkningar per dygn. Variationer kan förekomma.
Temperatur, °C
Lika mängd mjölk per mjölkningstillfälle
Mål 1
2
3
4
34
18
13
11
Är kyltankens kondensor ren från damm samt får den
tillräckligt med kylluft?
JA
NEJ
Åtgärd: Borsta och skölj försiktigt med vanlig vattenslang. Var
rädd om kylflänsen.
Se över placeringen av kyltanken. Montera en ventilationsfläkt så att kylningen fungerar tillfredsställande även
under varma sommardagar.
Diskning
Är kyltanken ren från beläggningar?
JA
NEJ
Åtgärd: Gå ned i tanken vid behov, känn och lys med ficklampa.
16
•
•
Kranhuset och i dess packningar.
•
Tankens alla väggar,
botten och tak,
särskilt tankens
bortre gavel
om det är en
liggande tank.
•
Mynningen där
dykröret sätts i.
På och under omrörarbladet
– känn och titta på den del
som sitter mot tankens
botten.
Mjölkkyltanken/Hygien i stall och mjölkrum
Kontrollera vilket diskmedel som tar beläggningen. Prova
med 1/2 dl alkaliskt alternativt surt diskmedel. Testa på en
del av beläggningen vilket diskmedel som löser upp beläggningen (kan även användas för mjölkningsanläggningen).
Kontrollera att kyltanken är ren efter varje disk.
Kyltanken ska sköljas omedelbart efter att den blivit tömd och diskas så fort som
det finns tillräckligt med varmvatten.
Är temperaturen på diskvattnet efter avslutad
cirkulationsdisk av kyltanken över 42°C?
JA
NEJ
Åtgärd: Kontrollera kyltankens termometer vid avslutad varmvattendisk. Är temperaturen mellan 45–50°C, är temperatur och vattenmängd tillräckliga. Om inte, kontrollera
varmvattenberedarens kapacitet och funktion.
Om man inte har diskautomat, så använd ren hink med varmvatten och rundborste. Använd samma diskmedel som till mjölkningsanläggningen.
Hygien i stall och mjölkrum
Regelbunden rengöring i mjölkrum och stall underlättar arbetet med att producera mjölk med låga bakterietal. En fuktig miljö är grogrunden för bakterier.
Är mjölkrummet rent och städat?
JA
NEJ
Åtgärd: Se till att hålla rent i mjölkrummet, spola golvet dagligen,
var noggrann under tanken. Kontrollera att diskborstar
och tömningsproppar luktar friskt.
Rengörs stallet en gång om året?
JA
NEJ
Åtgärd: Inför årlig rengöring och rutiner för att hålla en torr och
ren miljö i stallet.
17
Mjölkningshygien och mjölkningsteknik
Mjölkningshygien och mjölkningsteknik
För att producera mjölk med hög kvalitet krävs att man har bra mjölkningsrutiner. En dålig juverhälsa kan bidra till höga bakterietal. Läs mer i häftet
”Mjölkning” (se Lästips sid 20).
Följs nedanstående rekommenderade mjölkningsrutiner?
JA
NEJ
Tvätta händer – bakterier finns på händerna.
Avtorkning och stimulering med en fuktig juverduk per ko.
Ett nytt papper/juverduk per ko.
Urmjölkning i kontrollkärl
•
•
•
•
ger tidig indikation på
eventuell juverinflammation.
ger möjlighet till kontroll att
ingen skada finns på spenen.
Annan förändring av mjölkens
utseende.
Förhindrar att de första bakterieoch sporrika mjölken hamnar i
mjölktanken.
Torka därefter torrt! Förstimuleringen ska ta minst 30 sekunder!
Direkt påsättning av mjölkningsorgan – utan luftinsläpp!
Kontroll av mjölkningsorganen under mjölkning. Åtgärda luftsugning,
Justera långa mjölkslangar så att inga luftinsläpp sker.
Mjuk efterkontroll och avtagning av maskinen så fort mjölkflödet
har upphört.
Spendopp eller spenspray direkt efter avtagning
•
•
•
reducerar antalet bakterier.
håller spenen mjuk.
täpper till spenkanalen.
Det finns en bra instruktionsvideo om mjölkningsteknik och underhåll
av mjölkningsanläggningen att låna hos Din husdjursförening eller hos
Svensk Mjölk.
18
Juverstörningar
Juverstörningar
Orsakerna till höga bakterietal har sällan något med juverhälsan att göra. Akuta
kliniska juverinflammationer kan tillfälligt ge så många bakterier i mjölken, att
totalantalet bakterier i tankmjölken ökar kraftigt.
Kan man utesluta att det förhöjda bakterietalet är
orsakat av en akut juverinflammation?
JA
NEJ
Åtgärd: Identifiera den ko som kan ha en akut juverinflammation
och mjölka henne separat. Läs mer i i häftet ”Om det blir
fel – Celltal Juverinflammation” (se Lästips sid 20).
19
Allmänt
Allmänt
Kemikaliernas funktion
Diskmedlen hjälper till att lossa föroreningarna och håller dem svävande
i lösningen så att de sedan kan sköljas ut tillsammans med disklösningen. Diskmedlen förhindrar även kalcium och magnesium att bilda
mjölksten.
Diskmedel kan vara alkaliska eller sura. Ofta används ett alkaliskt diskmedel som standarddiskmedel. Det bryter ner fettmolekyler samt löser
fett och protein. Surt diskmedel kan sedan användas regelbundet för att
avlägsna kalkavlagringar och mjölksten. Det löser också protein men inte
fett.
Växeldisk innebär att man den ena gången diskar med ett alkaliskt diskmedel och den andra gången med ett syradiskmedel.
Vid rengöring av mjölkningsutrustning och mjölktankar på gården
används vanligen sura eller alkaliska medel som innehåller aktiva ämnen
som tensider och komplexbildare. De ger goda rengöringseffekter i kombination med vattentemperaturer mellan 60–70°C. Sura respektive alkaliska
ämnen har olika funktion. Alkaliska medel är bäst på att lösa fett och
proteinrester men sämre på att ta bort kalkavlagringar. Sura medel är
däremot goda avkalkningsmedel och kan också hämma bakterietillväxten.
För desinfektion av utrustning krävs starkare kemikalier. Dessa kemikalier har egenskaper som gör att de ofta är giftiga för både människor
och djur, vilket gör dem oönskade i miljön. Ett desinfektionsmedel är ofta
klorbaserat. Klor har den dåliga egenskapen att det bildar svårnedbrytbara ämnen som kan lagras upp i både mark, människor och djur.
På Svensk Mjölks Kemikalieråds hemsida, www.brakemrad.svenskmjolk.se,
hittar Du listor med miljögodkända rengöringsmedel för gård och mejeri.
Analysmetoder för bestämning av totalantalet bakterier
BactoScan är en helautomatisk metod för bestämning av totalantalet
bakterier i leverantörsmjölkenoch används numera i mjölkbedömningen
över hela landet. Bakteriecellerna färgas in med en färg som självlyser
vid belysning. Fluorescensignalerna fångas upp av en fotodetektor.
Genom en speciell funktion räknar man sedan ut bakterietalet. Det tar
endast några minuter att erhålla analysresultatet.
Antalet analyser per månad och klassningen varierar mellan
mejeriföreningarna. Läs mer i mejeriföreningens kvalitetsprogram.
20
Lästips
Lästips
Läs mer i de olika häftena i ”Kvalitetssäkrad mjölkproduktion” som finns att
beställa från Tillbehörsbutiken, Svensk Mjölk,
tel: 016-16 34 75 fax: 016-16 34 01.
•
Mjölkning (T-2686-5)
•
Om det blir fel – Celltal Juverinflammation (T-2680-2, 3)
21
Faktaruta
Bakterier som bidrar till mjölkens totalantal
Produktförstörande bakteriegrupper
Psykotrofa bakterier (köldtåliga)
Hur hamnar dessa bakterier i mjölken? Psykotrofa bakterier kommer ofta från
strömaterial, foder och vatten och kan etablera sig i en dåligt diskad mjölkningsanläggning eller mjölkyltank.
Tillväxtbetingelser: Bakterierna förökar sig i kylförvarad mjölk, 0–4°C, exempelvis i
mjölktanken. Pseudomonas är den viktigaste psykotrofa produktförstörande bakterien.
Kvalitetsfel: Enzymerna skadar mejeriprodukternas hållbarhet och ger upphov till besk,
härsken och rutten smak i de färdiga mjölkprodukterna.
Mesofila bakterier (växer bäst i rumstemperatur)
Hur hamnar dessa bakterier i mjölken ? De kommer ofta från kons spenar men
kan även komma från jord, foder, vatten och hud. Dålig juverhälsa i kombination med
dålig diskning gör att mesofila bakterier tillförs mjölken.
Tillväxtbetingelser: De växer bäst i rumstemperatur. Väl kyld mjölk, under 4°C, är
bästa sättet att förhindra tillväxt av mesofila bakterier.
Kvalitetsfel: Enzymerna, som bakterierna lämnar efter sig vid sin ämnesomsättning, gör
att mjölken får dålig smak och försämrad hållbarhet om mjölkens kylning inte fungerat
tillfredsställande. Problem uppstår även vid framställning av ost, smör och filmjölk.
Kolibakterier
Hur hamnar dessa bakterier i mjölken? Till gruppen hör bl. a. E. coli och
Klebsiella. Kolibakterier i mjölken kan komma från gödsel, jord, smutsigt vatten eller från
en dåligt diskad mjölkningsanläggning. Noggranna avtorkningsrutiner före mjölkning
minskar risken att kolibakterier följer med in i mjölkningsanläggningen.
Tillväxtbetingelser: Bakterierna förekommer i bl. a. jord, gödsel och förorenat vatten.
De tillväxer oftast långsamt eller inte alls vid +4°C.
Kvalitetsfel: Kolibakterierna bryter ner laktosen och proteinet så att produkterna luktar
och smakar illa. De gör stor skada i ost genom sin gasutveckling. Vissa arter av dessa
bakterier kan även orsaka mag- och tarminfektion hos människor och juverinflammation
hos kor.
Sporbildande bakterier
Vissa bakterier kan vid ogynnsamma förhållanden gå in i ett slags vilostadium genom att
bilda sporer. Sporerna tål både värme, kyla och torka och kan, när omgivningen blir
gynnsam, åter börja tillväxa och utveckla nya bakterieceller. Det är framförallt två olika
sorters sporbildande bakterier som kan ställa till problem, Bacillus cereus och Clostridier.
Sporerna förekommer i så låga halter i mjölken att de nästan saknar praktisk betydelse för
totalantalet bakterier i mjölken.
Hur hamnar dessa bakterier i mjölken?
Den viktigaste föroreningskällan är smutsiga spenar, antingen via gödsel, jord eller strömaterial.
22
Faktaruta
Tillväxtbetingelser:
Bacillus cereus: De kräver syre för sin tillväxt.
Clostridier: De kräver syrefri miljö för sin tillväxt, t ex ensilage.
Kvalitetsfel:
Bacillus cereus: Mjölken tjocknar utan att bli sur, sötkoagulerar. Hållbarheten försämras
och mejerierna får problem med framstämpling av mjölken. Bakterien kan även orsaka
matförgiftning.
Clostridier: Bakterierna gör så att osten börjar jäsa och får söndertrasad textur. De orsakar
även smakfel.
Värmetoleranta bakterier
Dessa bakterier bildar inte sporer men är ändå så pass värmeresistenta att de inte elimineras vid mjölkens pastörisering. Till gruppen hör bl.a. mikrokocker och Microbacterium.
De kan komma från strömaterial och från kons hud. De tillväxer inte i mjölktanken i kyla,
men deras värmeresistens gör att de kan etablera sig i mjölkningsanläggningen om inte
disken fungerar bra. Därifrån sprids de till mjölken. Det är särskilt viktigt att hålla en hög
disktemperatur för att undvika dessa bakterier. För hög halt av värmetoleranta bakterier i
mjölken gör att bakteriehalten i mjölkpulver inte klarar de krav mejeriernas kunder ställer
på pulvret.
Bakterier som kan orsaka juverinflammation
Hur hamnar dessa bakterier i mjölken? De vanligaste bakterierna som orsakar
infektioner i juvret är t.ex Stafylokocker, Streptococcus agalactie, Streptococcus
dysgalactie, Streptococcus uberis samt Kolibakterier och Pseudomonas. Spenskador av
olika slag t.ex. spentramp, klämskador eller torksprickor är en vanlig orsak till infektioner i
juvret. Fel på mjölkningsanläggningen och/eller felaktig mjölkningsteknik kan också ge
spenskador. Dålig hygien i kombination med nedsatt motståndskraft hos kon ökar risken
för bakterietillväxt. I undantagsfall kan dessa bakterier föröka sig inne i juvret i sådan
omfattning att tankmjölkens bakterietal ökar kraftigt.
Tillväxtbetingelser: De flesta mastitbakterierna finns normalt på kons hud och i avföringen. De gynnas av små sår på hud, spenar och spenkanaler. Kolibakterier finns
normalt i däggdjurs tarmar. Vid dålig hygien t.ex smutsiga kor, dåligt skötta båspallar,
eller om korna fått nedsatt motståndskraft kan dessa bakterier utlösa juverinflammation.
Pseudomonasbakterier kan finnas i vatten. Översvämmade betesmarker eller vattenledningssystem infekterade med bakterien utgör en stor risk för att kon ska få juverinflammation.
Kvalitetsfel: Mjölkens sammansättning förändras vilket leder till försämrat ostutbyte
och sämre smak på produkterna.
Godartade bakterier
Bakterier ställer inte bara till skada. Mjölk innehåller även ”godartade” bakterier t.ex
mjölksyrabakterier, som i begränsad mängd finns i mjölken utan att vara skadlig. Man blir
inte heller sjuk av att dricka/äta den. Vid tillverkning av bl.a filmjölk och ost tillförs olika
bakteriekulturer för att produkterna skall smaka gott.
23
T 2680-10 a Eskilstuna Offset AB, Eskilstuna 2003
24
