Flerspråklighet i nationer och
individer
[email protected]
Flerspråklighet i nationer och
individer
•
•
•
•
•
•
Flerspråklige nationer och folk
Attityder till flerspråklighet
En nation, flera språk
Språkpolitik och språkplanering
Sociala och politiska konsekvenser av flerspråklighet
Flerspråklighet hos individer: att lära och använda
flera språk
• Tvåspråklig förstaspråksinlärning
• Andraspråksinlärning
• Kodväxling
2
Flerspråklighet i nationer och
individer
• Konsekvenserna av språkkontakt:
komplicerade situationer, båda politiskt, socialt och personlig
hela världen:
över
– Många människor byter mellan språk genom hela dagen, till olika
personer och i olika situationer. Eller de kodväxlar mellan två språk
stora delar av dagen.
– Man kan komma i fängelse om man undervisar fel språk vissa platser,
eller få problem om man pratar fel språk till exempel i skolen.
– Många barn växer upp med föräldrar som pratar olika språk, och kan
prata flera språk innan de är tio år.
– Politiskt är det ett viktigt ämne för många, speciellt minoritetsgrupper,
att få prata och lära sitt eget språk.
– Ibland kan missförstånd som beror på språkproblem skapa stora
problem, som till exempel i flygtrafiken.
3
Flerspråklige nationer och folk
• Flerspråklighet är sannolikt normen bland
människorna.
– Troligen finns det långt flera flerspråkliga än det
finns enspråkliga människor i världen.
– Även nationer som man tänker på som
’enspråkliga’ har ofta en stor del som är
flerspråkliga, det kan vara invandrare eller andra
minoritetsgrupper.
– Ofta finns det ett nationalspråk som alla kan, i
tillägg till sitt modersmål.
4
Attityder till flerspråklighet
• Är flerspråklighet bra? Svaret beror på vem du
frågar, och när, och i vilken social kontext.
– Människors attityder till språk handlar som oftast
mycket mera om känslor än vetenskaplig bevis. Ofta
varierar attityderna från grupp
(etnisk/geografisk/social) till grupp, men inom en
grupp kan den ofta också variera.
– I bland beror det på vilka språk man pratar. Det är
mera prestigfullt, till exempel i USA, om man som
engelska modersmålstalare har lärt sig flera språk, än
om man tillhör en invandrargrupp och har ett annat
modersmål än engelska.
5
Exempel på attityder till
flerspråklighet:
• Det är uppskattad och ger den som pratar behärskar flera språk
prestige (Pacific Northwest Native Americans, Prince George, BC
(Athabaskan)
• Det är et psykologiskt handicap
• Det är et socialt handicap, till exempel för invandrargrupper som
håller på sitt språk och kultur, i USA till exempel (och rätt lyckad
policy överför urinvånare många platser, inte bare i USA)
• Det kan anses att vare en politisk svaghet eller nackdel, speciellt för
minoriteter
• Det är en viktig del av en etnisk identitet är utbredd. Ofta är det
som avgör om språket dör ut eller inte, i möte med en dominerande
grupp
• Det är en självklar vardagslighet som många inte reflekterar särskild
över.
6
En nation, flera språk
• Det finns ingen nation som är helt enspråklig, det vill säga att alla
som bor där har samma modersmål (Island, Nord-Korea?)
• Ett nationalspråk, men flera minoritetsspråk är vanligt.
– Australien: Engelska nationalspråk, 162 levande språk totalt, i tillägg
till invandrargrupper. (enligt Ethnologue, inkluderad pidgin/ kreoler
och åtminstone två teckenspråk). Några av de inhemska språken är
nog utdöda nu, till ex. Ngarla. Nästan alla pratar engelska också.
• Flera än ett nationellt språk, eller ett nationellt/officiellt och flera
regionala semi-officiella språk (många länder i Afrika).
• Det officiella nationella språket talas ibland bara av en liten grupp,
men folket annars pratar ett eller flera andra, inhemska/lokala
språk. (CAR, Sierra Leone, Zimbabwe).
• Et Lingua Franca kan ha nationell status, som Swahili i Tanzania och
flera andra länder, eller informell, som Hausa (flera länder i VestAfrika, officiellt i Nigera) , Sango (CAR), Krio (Sierra Leone).
7
Nationalspråk
• Vad betyder det å ha et nationellt språk? Det är olika i olika
länder.
– Det har utstrakt praktiskt betydning: skriftspråk, undervisning,
officiell bruk hos myndigheterna. Ibland skiljer man på
nationellt språk (som många talar) och officiellt språk (i skola
och myndigheter).
– I en ny nation kan det vara samlande att ha ett officiellt språk för
att skapa en national identitet. Men det kan också göra att en
etnisk grupp får föremåner, om deras modersmål blir officiellt.
– Ett land kan välja ett nationalspråk som markerar avstånd från
kolonialmakterna (som swahili i Tanzania), eller man kan välja
ett världsspråk som engelska för att öka befolkningens möjlighet
att hävda sig på den internationella marknaden. Men det är inte
en lett uppgift att etablera ett nytt nationalt eller officiellt språk.
8
Språkpolitik och språkplanering
• Det är politiker och myndigheter som fastställer
officiella och nationella språk och hur de skal användas.
• Det kräver mycket planering och utveckling, till
exempel att utveckla en standard för skriftspråk, göra
läringsmaterial till utbildning på språket, lära upp alla
som behöver kunna språket, och promotera språket på
alla områden där det är önskvärd att använda det.
• Språkpolitik styr utvecklingen, och kontrollerar
statusen och bruken av språket på olika områden.
• Myndigheternas val om att förbjuda, tillåta, uppmuntra
eller kräva tvåspråklig undervisning, till exempel, är en
viktig faktor för bevaring av minoritetsspråk.
9
• Språkpolitik varierar från land till land, och även
inom ett land till olika tider.
– I gamla Sovjetunionen, till exempel,
ändradespråkpolitiken sig mycket över tid.
• I början, under Lenin (1917-1924) garanterade jämnställdhet
för alla språk (över 100), och ville inte promotera ryska
exklusivt. Därför utvecklades skriftspråk för många av
språken, och de blev undervisad i skolan.
• Sen, under Stalin, gick man över till att viktläge ruska, som
alla fick lära sig. Det kyrilliska alfabetet började användas för
de andra språken också, så det skulle bli lättare att lära
ruska.
• Efter 1958 (Khrushchev) blev det mera fokus på ruska och
det blev undervisningsspråk och lingua franca i hela unionen.
10
• Andra länder har en mer egalitär språkpolitik, till exempel
Finland, där båda svenska och finska är officiella språk
(även om svensktalanda finnar blir allt färre). Andra
exempel: Canada, Sydafrika.
• Olika utmaningar i olika länder, till exempel Namibia:
Engelska som nationalspråk, men bara 5% talar det, och de
ville utveckla inhemska språk också, till utbildning bland
annat. En sak är att utveckla språkpolitiken, en annan är att
sätta den ut i livet.
• Även i länder med långa språktraditioner är det en
utmaning att planera och genomföra språkpolitik: Franska
akademin, språkrådet, Turkish Language Association
(purister).
11
Språkpolitik i Mexico
• Charles V av Spanien bestämde i 1526 att hans intention om att ”civilisera
och kristna” de inhemska grupperna i Mexico skulle bli förklarad till dem
på deras eget språk.
• 16. och 17. århundraden: Katolska präster fick lära nahuatl
• 1550: Alla invånare fick lära sig spanska, för att förstå katolicismen bättre,
men med tvåspråklig utbildning (spanska och ett inhemskt språk)
• 1570: Philip II gjorde nahuatl till officiellt språk, då man trodde at det
lättare för alla att lära det språket än spanska
• 1634: Philip IV reverserade politiken och införde att alla skulle lära
spanska, för att de då skulle bli lättare att kontrollera.
• 1835: Mexico’s Academy of Language: för att bevara spanskans renhet
(mot influens från inhemska språk).
• 1970: Mexicanska stater har tre val: a) inhemska språk i hela småskolan b)
använda inhemska språk i undervisning, men introducera spanska så tidigt
som möjligt c) använda bara spanska (immersion)
12
Sociala och politiska konsekvenser av
flerspråklighet
• Flerspråkligheten är normen och en självklarhet i många
samfund, så man inte klarar sig utan att behärska flera
språk (Indien, Thailand). Men ibland skapar existensen av
två eller flera språk i et samhälle problem i större eller
mindre grad:
– konflikt uppstår ofta mellan olika språkgrupper, och det kan
även bli en väpnad konflikt (Sri Lanka, Yugoslavia, South Africa)
– det är såklart inte bara språk som är källan, men social spänning
mellan olika grupper, med en minoritetsgrupp som känner sig
diskriminerad
– icke-våldsam respons på etnisk konflikt: Quebec och franskaengelska tvåspråklighet i Kanada. Men där finns fortfarande en
konflikt där.
13
• Det är inte så att språkkontakt alltid leder till konflikt, men
där det är etniska konflikter, är språkskillnaden en viktig
symbolisk kraft som lätt drar linjer mellan olika grupper.
– Till exempel gränsen mellan serbiska och kroatiska, som
lingvistiskt sätt är dialekter, men nu blir behandlat som olika
språk. Språket kan också förena ett folk, som Thai, som förenar
en nation med mer än 80 språk.
• Det är flera exempel på hur nya kontaktspråk kan skapas
och danna grunnlaget för en nu grupps identitet.
– Till exempel mischif. Språket blev talad av métis, en
blandbefolkning med i det mesta fransktalande fädren och creetalande mödrar. I mischif är nomenfrasen franska och verbfrasan
cree. Blandspråket blev viktigt för métis-gruppen och deras
identitet.
14
Flerspråklighet hos individer: att lära
och använda flera språk
• I princip kunde en nation vara två- eller
flerspråklig även om alla invånarna var
enspråkliga. Det är inte lätt att tänka sig hur
den skulle se ut, men det är så att även om en
nation är flerspråklig, så är inte nödvändigvis
varje individuell invånare flerspråklig. Till
exempel Schweiz, där många är enspråkliga,
även om många också kan två eller flera språk.
15
Fokus på flerspråkliga individer
• Varför blir man flerspråklig?
– sociala skäl (gruppnorm)
– föräldrar utan gemensamt språk (vid krig, eller vid
resande, eller mellan olika grupper t.ex. på PNG)
– politiska skäl (SA, russland)
– ekonomiska skäl (överlappar med politisk?)
– ofta lär man sig engelska av ekonomiska skäl
– religiösa skäl (arabiska, hebraiska, kopitska,
kyrkoslaviska, latin)
• inte alltid fullständig tvåspråklighet
16
• Vid vilken ålder lär man sig språken?
– Det är stor skillnad på att lära sig två eller flera
språk från början, och att lära flera språk senare i
livet.
– Två olike forskningsfält: tvåspråklig
förstaspråksinlärning och andrespråksinlärning.
Det är det första fallet som är mest intressant här:
tvåspråklig förstaspråksinlärning
17
Tvåspråklig förstaspråksinlärning
Läringsmiljö:
• Hvilka språk som blir använd av barnets vårdare hemma
och utanför hemmet?
– ofta, om föräldrarna har olika modersmål, är det principen ”en
person, ett språk”, som gäller; barnet lär sig att associera varje
person med ett språk. Ofta inte 100% konsekvent. Kan utvidgas
till flera personer också.
– ett språk hemma och ett annat utanför hemmet
– blandad bruk av flera språk av flera personer och i flera
situationer
• Förar de olika situationerna till olik lingvistisk
kompetens/beteende?
– Studie av engelska-norska av Elizabeth Lanza: olika mönster för
kodväxling hos barn från olika läringsmiljö
18
En annan viktig fråga:
• Hur representeras de olika språken i hjärnan? Är språken
separata från början, eller är de mixad också i barnets
hjärna?
– Ett-systemhypotesen: barn producerar blandade ytringar på alla
nivå: lexikal, morfologisk och syntaktisk. Hypotesen är att
barnen inte skiljer på språken, men lär sig ett system, med
dobbla representanter/möjligheter.
– Senare forskning har visat att tvåspråkliga barn är medveten om
skillnaden på de två språken från en tidig ålder. Kodväxling
händer av samma anledning som det händer hos vuxna: av
sociala skäl. Mönstren man kan hitta hos tvåspråkliga barn visar
också att de svarar till mönstren man hittar hos enspråkliga
barn.
19
• Andra viktiga frågor: Flera perspektiv måste
kombineras för att komma fram till
fullständiga svar på frågorna.
• Utvecklingspsykologi är viktigt för att förstå
inlärningsprocessen, och lingvistisk teori och
typologi är viktigt för att förstå stukturerna
som användas av barnen.
20
• Flera av de samma aspekten gäller också forskning på
vuxna andraspråksinlärare:
– man diskuterar bland annat var gränsen går, så kallad
”kritisk gräns” för när man måste lära ett språk som
modersmål, utan accent eller fel. Man pratar ofta om 12 år
som den krisiska gränsen. Efter det måste barnet lära språk
på samma sätt som vuxna, som andraspråk. Man antar att
barn som lär sig språk innan de är 12, lär på ett kvalitativt
annat sätt än man gör efter man är 12, och kan tillägna sig
modersmålskompetens, även om man inte lär språket från
födelsen.
– denna hypotes är kontroversiell, men det är inget tvivel om
att små barns sätt att lära språk är annorlunda än vuxnas.
21
• Skillnaden och förklaringen till den varierar: några
säger att vuxna har problem med att lära nye
språk för att de är fastnat i det språket de kan,
och det är svårt att avlära sig vaner från det förste
språket.
• Andra hävder att man efter den kritiska perioden
har sämre tillgång till UG (Universell Grammatik),
och utan hjälp från UG blir språkinlärning svårt.
• Båda förklaringar kan såklart vara sanna
samtidigt.
22
Andraspråksinlärning
• Hur viktigt är ’överföring’ från första språket?
• Man använder denna hypotes i ’kontrastiv analys’ i
andraspråksundervisning: man förutsäger typologiskt
markerade strukturer i målspråket vill bli de sista som
blir inlärd av personer som inte har dessa strukturer i
sitt första språk.
• En annan strategi för språkundervisning är ’felanalys’,
där man antar att även om man har olika
språkbakgrund, så går man genom den samma
processen när man lär sig språk, med olika fel på olika
stadier. Det kan vara ett samband med UG.
23
• Detta är en gammal debatt, men i nuläget vill
nog de flesta forskare på andraspråksinlärning
säga att ”överföring” förekommer, och att det
också finns universella fel som alla gör. Hur det
är linkat till UG eller hur de olika faktorerna
spelar in är fortfarande oklart. Dessutom ser
det ut till at överföring också händer i
tvåspråklig förstaspråksinlärning, och inte bare
i andraspråksinlärning.
24
• Andra frågor som kommer upp i forskning om
andraspråksinlärning är grunder och resultat av
individuella skillnader i språkinlärning och
skillnader i process och resultat i så kallad
lärarstyrd och inte lärarstyrd
andraspråksinlärning.
• Man undrar också varför det är lättare för en
vuxen att lära ett femte språk än ett andraspråk, i
alla fall är det många som berättar att det är
lättare att lära nya språk när du kan flera ifrån för.
25
• När det gäller tvåspråkligas språkbruk, är det
också olika tillnärmningar. Psykolingvister har
undersökt hur de två språket är lagrad och hur
man kommer åt informationen i hjärnan.
– Grosjean och Soares: ’(Bilingual’s) knowledge of
two languages makes up an integrated whole that
cannot easily be decomposed into two separate
parts’, och ‘one language is rarely totally
deactivated, even in completely monolingual
situations’.
26
• Andra fokuserer på neurolingvistiska problem
vid språkstörningar: vad händer vis afasi?
• Et intressant fynd är att talarens emotionella
band till ett språk kan göra att man får det
tillbaka snabbare än de andra språken.
– Ex: en schweizisk man som fick afasi, och fick
tillbaka franska, men inte schweizar-tyska eller
tyska, även om han bara hade pratat franska i sex
av sina 44 år. Men, han kom ihåg de åren som de
bästa i sitt liv.
27
• Tvåspråkligas åsikter om deras språk påverkar
också andra områden av deras språkbruk. Det
tvåspråkliga barnet väljer när det skal använda
det ena språket eller det andra, och ibland kan
man neka att tala det ena språket.
• Det finns historier om att det har händ i sista fas
av språkdöd, båda bland chinook-talare och
svenska-talande invandrare i USA: de äldre
skrattade åt de yngres språkfel och de yngre
slutade helt enkelt prata det (gamla) språket.
28
Kodväxling
• Kodväxling är ett viktigt ämne i
tvåspråklighetsforskning. Många, speciellt ickelingvister, tror att kompetenta tvåspråkliga aldrig
blandar språken, och at kodväxling är ett resultat av
dålig språkkompetens. Men forskning har vist att
tvåspråkliga kan blanda språken av många olika
anledningar når de pratar med andra tvåspråkliga, och
at det är ett tecken på tvåspråklig kompetans, snarare
än motsatsen.
– Exempel: Puerto-Ricanska tvåspråkliga barn i New York:
deras kodväxling är inte utan struktur. De är ofta väldigt
kompetenta och stolta av sin tvåspråklighet, och använder
kodväxling helt medvetet.
29
• Kodväxling är en typ av konversationsstrategi
som tvåspråkliga använder.
• Man kan också läsa om detta i antropologisk
lingvistik, där fokusen är väldigt annorlunda:
– Till exempel gruppen Coeur d’Alenes i Idao, som
pratas Salish, men använder andra språk i
berättelser för komisk effekt.
– Eller svensken Andreas Kemke som föreslog att
Gud pratade svenska i Edens hage, Adam danska
och slangen franska.
30
31
