Copyright Richard Levi/Veronica Wiman Nilsson, 2013
Mer filosofi i vården
•
•
•
•
•
•
Vad innehåller rehabilitering?
o Smärtrehabilitering
o Neurologisk rehabilitering
Den existentiella krisen
o Psykiatri eller kroppssjukvård?
o Rehabiliteringsmedicin som ”holistisk vetenskap”
Klinisk filosofi – finns det?
Vad avses med filosofi?
o Kort filosofihistoria:
o Sokrates, Platon, Aristoteles
o Marcus Aurelius, Cicero, Epiktetos (koppling till modern psykoterapi)
o Filosofiska riktningar:
Stoiker – vishet och återhållsamhet
Sofister à Homo mensura, ”Människan är alltings mått”
Cyniker – struntade i normer
Epikuréer – hedonistisk livsstil
o Kristendomen – spridning av en livsåskådning
o Medeltiden – filosofin slutar att vara självständig (ancilla theologiae)
o Renässansen – återgången till antikens filosofer, filosofin som ”betjänt”
åt vetenskapen
o Romantiken – människan i centrum, subjektivitet, existentialism,
Kierkegaard
o Arthur Schopenhauer – influens för många psykoterapeuter
o 1800-talets slut – Friedrich Nietzsche: ”Gud är död”
o Analytisk filosofi vs. Kontinental filosofi: trots stora olikheter sinsemellan
var det mesta som producerades av rent akademiskt intresse.
o Slutet av 1900-talet – försök att tillämpa filosofi för praktisk
problemlösning, t.ex. inom etik och ”människovård”
Filosofi i psykoterapi (exempel på psykoterapiformer med framträdande
filosofiska inslag):
o KBT
o REBT
o Logoterapi
o Existentiell psykoterapi
§ Människans frihet och ansvar
Klinisk filosofi/Filosofisk praxis? (Försök att använda filosofi som ”själavård”
utan att vara formell psykoterapi.)
o Filosofer, exempel:
§ Gerd B. Achenbach (Tyskland)
§ Peter Koestenbaum (Usa)
§ Lou Marinoff (Kanada/Usa)
o Dialogbaserad, jämlik diskussion
o Öppet, i olika former (ej protokollstyrt)
o Explorerande – klient och filosof utforskar ämnet tillsammans
o Eklektiskt, olika delar av filosofin kan ingå
Sammanfattning av: Veronica Wiman Nilsson Copyright Richard Levi/Veronica Wiman Nilsson, 2013
•
•
•
o Lou Marinoff: ”Therapy for the sane” – undvik att patologisera normala
reaktioner på svåra händelser
o Livsåskådning, grundläggande värderingar (identifiera vad som är
meningsskapande)
o Existentialistiska drag – frihet och ansvar, autenticitet
o Sexualitet och handikapp – exempel på kognitiv dissonans mellan olika
företeelser
Varför använda filosofisk praxis?
o ”Det är inte hur man har det utan hur man tar det”
o Acceptans av våra livssituationer
o Meningen med livet vs Meningen i livet
§ ”Kris och utveckling”
§ ”Lucky break”
o Patienter behöver ofta hjälp med att mentalt hantera sitt nya liv (ny
orienteringsprocess)
Kan klinisk filosofi göra nytta?
o Rehabilitering förutsätter ett holistiskt synsätt
§ Det mänskliga predikamentet: kriser är oundvikliga
§ Även anhöriga är drabbade
o Objektivt funktionshinder korrelerar ofta dåligt med livstillfredsställelsen
§ Frågan om varför
o Patienter i rehabiliteringsmedicin har ofta bra skäl att må dåligt, därför
gör de det
o Mognadsprocess att förstå hur patienter hanterar sitt liv
o ”Ett team är inte starkare än sin svagaste länk”, gemensam värdegrund
nödvändig
§ Patienten väljer sina förtrogna
§ Multitasking – specifik profession mindre väsentlig för filosofisk
rådgivning
o Uppkomst av funktionshinder leder ofta till existentiell kris
o Rehabilitera sig själv, inte andra – patienten måste vara motiverad till
aktivt engagemang
o Filosofi i rehabiliteringsmedicin:
§ ”Sense of coherence”
§ ”Intern locus of control”
o Rehabiliteringsmedicin blir intressantare om man jobbar med hela
människan
Implementering
o ”Grönt kort” i existentiella samtal – all personal, för gemensam
värdegrund
o Screena dock alltid för allvarligare psykopatologi (allvarligare psykiska
störningar ska skötas av experter)
o Lägsta, effektiva vårdnivå (i normalfallet behöver patienten inte
psykiatrisk konsultation)
o Självselektion – filosoferande passar inte alla patienter och inte alla och
inte all personal
Sammanfattning av: Veronica Wiman Nilsson
