Carl von Linné

Innehållsförteckning
Inledning
s. 3
Frågeställning
s. 4
Människan - Djur eller människa?
s. 5
Carl von Linné
Carl von Linnés syn på människan
Charles Darwin
Charles Darwins syn på människan
Analys
Avslutande ord om arbetets gång
Källförteckning
s. 6
s. 7
s. 10
s. 12
s. 15
s. 17
s. 18
2
Inledning
Detta är en uppsats skriven i kursen Historia B och behandlar Carl von Linnés och Charles Darwins
människosyner.
Bakgrunden till detta arbete är mitt stora intresse för naturvetenskap. Jag är dessutom intresserad av
religionens inflytande genom historien. Vad kunde då passa bättre än att skriva en uppsats om tankar
om människans härkomst? Jag kunde även kombinera detta ämne med att skaffa lärdom om två
personligheter som varit betydande för naturvetenskapen.
Den spontana tanken gällande valet av vilka personers människosyner som skulle jämföras gick till
Charles Darwin. En person som varit betydande för naturvetenskapen och vårt sätt att se på människans
härkomst. Då Darwin öppet hyllade Carl von Linné och hans verk, föll det andra valet naturligt på Linné.
Vad hade hänt under det knappa sekel som passerat mellan Linnés död och Darwins offentligörande av
evolutionsteorin?
Eftersom arbetet skulle belysa Linnés och Darwins människosyner kändes det naturligt att använda en
idealistisk historiesyn. Det är ju Linnés och Darwins tankar som ska lyftas fram och jämföras.
Jag har försökt att hitta källmaterial som berör ämnet och är författat av vetenskapsmännen själva.
Närheten har således varit viktig för att materialet inte ska ha varit föremål för förvanskning. Eftersom
det är deras egna tankar och idéer som undersökts har andras tolkningar varit mindre intressanta. Detta
innebär inte att sådana tolkningar inte har använts som källor, men att de använts med viss sparsamhet.
I avsnittet om Darwins människosyn var detta inte några problem eftersom Darwin själv redogjorde för
sina åsikter. Detta var svårare gällande Linnés människosyn där fler tolkningar av andra var tvungna att
användas.
3
Frågeställning
Denna uppsats behandlar följande frågeställning:
Hur såg Carl von Linné och Charles Darwin på människan? – som en avkomma från övriga djurriket
eller som “kronan på verket” i en skapelseteori?
Frågeställningen är besvarad genom en idealistisk historiesyn, då det handlar om de berörda
vetenskapsmännens tankar och idéer. Samtliga fakta är insamlade genom litteraturstudier; litteratur som
även innefattar elektroniska resurser.
Linné on line1 är en elektronisk resurs som tillhandahålls av Uppsala universitet med information
om Linnés liv, arbete och åskådning. Sammanställningen om Linnés människosyn bygger främst på
information från denna resurs och boken Linné i nytt ljus, vilken innehåller, förutom en översättning av
Systema Naturæ, en analys av Linnés perspektiv.
Sammanställningen om Darwins syn på människan bygger på material hämtat från hans publikation:
Människan härkomst och könsurvalet, och då främst från det inledande kapitlet. Här redogör Darwin
utförligt sina tankar om människans ursprung, något han av taktiska skäl nästan helt undvikit i Om
arternas uppkomst. I Om arternas uppkomst sista kapitel kan man emellertid läsa: “Ljus kommer äntligen
att spridas över människans egen uppkomst och hennes historia”2. Bortsett från detta nämns människan
enbart en gång ytterligare; då i ett, för nutiden, osmakligare resonemang om “hottentottar” och “negrer”. 3
1
Tibell, G. (2010). Linné on line. http://www.linnaeus.uu.se/online/index.html
Darwin, C. (1976). Om arternas uppkomst. s. 371.
3 Darwin, C. (1976). Om arternas uppkomst. s. 323.
2
4
Människan - Djur eller människa?
Människosynen genom Carl von Linné och Charles Darwin.
Här följer en sammanställning om Carl von Linné och Charles Darwin och respektive vetenskapsmans
människosyn; eller snarare synen på människans härkomst. Två personligheter som haft en betydande
roll inom naturvetenskapen. Charles Darwin påstod sig vara inspirerad av Carl von Linné – vad skilde då
dessa vetenskapsmäns uppfattningar åt? Finns det några skillnader? Finns det några likheter?
5
Carl von Linné
Carl Linnæus (1707-1778), eller Carl von Linné som vi känner honom (namnet von Linné fick han först
1762 då han godkänts som adelsman av den svenska riksdagen4), är botanikern som ägnade en livstid åt
att kategorisera och systematisera växtriket. Detta är den gängse uppfattningen om denna framstående
vetenskapsman, vilket är en grov förenkling. Det stämmer att Linné ägnade en livstid åt att kategorisera
och systematisera naturen, men detta arbete innefattade även djur och mineraler. Linné var dessutom
läkare och han påbörjade sin akademiska karriär inom just medicin.5
Carl von Linné.
Adam och Eva anses vara de ursprungliga
människorna enligt skapelseberättelsen.
Under 1700-talet hade kyrkan fortfarande stort inflytande på människor och människors åsikter i
Sverige och övriga Europa. I och med, den i Europa rådande, upplysningstiden (1700-1789), och
främst dess senare del, började kyrkans inflytande luckras upp. Kritik började uttryckas mot kyrkan av
upplysningsfilosofer som Voltaire.6 Det skulle emellertid dröja länge innan kyrkans inflytande på allvar
skulle försvagas. Under Linnés levnad var således kyrkans inflytande stort. Dessutom var han uppvuxen
i prästfamilj.7 Det hade varit märkvärdigt om Linné inte påverkats av dessa omständigheter. Även om
Linné klassas som en upplysningstänkare och ifrågasatte (om ej offentligt) vissa av bibelns historier, som
4
Odöö, H. (2010). Vad heter Carl(n) egentligen? http://www.linnaeus.uu.se/online/liv/3_0.html
Frängsmyr, C., Hydman, M. & Insulander, R. (2010). Linneanska traditioner. http://www.linnaeus.uu.se/online/
ide/1_0.html
6 Wigh, S. (2011). Upplysta regenter. http://digilär.se/texter/upplysta_regenter.pdf
7 Odöö, H. (2010). Barnet Linné. http://www.linnaeus.uu.se/online/liv/4_0.html
5
6
exempelvis syndaflodens utfall och jordens ålder, var han en varmt religiös person.8
Vad gör det för nytta? var en fråga som ställdes ideligen under den svenska frihetstiden (1719-1772)
av såväl ekonomer som vetenskapsmän. Alla ting skulle undersökas, oavsett storlek, i syfte att finna
deras respektive användningsområde. Gällande användandet av denna angreppsvinkel var Linné inget
undantag; något man kan bli varse om i hans avhandling Cui bono? som betyder just: Vad gör det för
nytta?. Detta fokus på nyttan bidrog till en utveckling i rask takt inom svensk naturvetenskap, vilket
uppmuntrades av dåtidens politiker då de nya upptäckterna inom såväl matematik som teknik kunde
appliceras inom den begynnande industrin, men även effektivisera jordbruket.9
Carl von Linnés syn på människan
För att förstå Linnés människosyn måste vi, förrutom ovan beskrivna faktorer såsom kyrkans inflytande
och nyttotänket, reda ut ytterligare ett begrepp: fysikoteologi. En idériktning som präglas av tankar om
förhållandet mellan Gud, naturen och människan. Både religionen och naturforskningen behandlas.
Fysikoteologerna menar att eftersom naturen är så fullkomlig måste Gud ha skapat den. Genom studiet
av naturen blir således kunskapen om Gud och hans skapelse större. Tanken om naturens fullkomlighet
går hand i hand med nyttotänket. Ingenting har skapats i onödan utan allting har ett syfte – ett syfte att
bistå människan: Guds avbild, skapelsens krona. Linné klassas som en fysikoteolog och anses vara en av
idériktningens främsta företrädare.10
Då Linné klassas som en fysikoteolog och var en varmt religiös person förstår man att Linné trodde,
om än inte fullständigt på skapelseberättelsen i Bibelns Första Mosebok, att Gud hade skapat världen
inklusive människan. Detta uttryckte han likaså i skrift och uttalanden. I Linnés antagligen mest kända
verk, Systema Naturæ, kategoriserade och systematiserade han olika arter. Det finns enligt Linné tre
huvudkategorier: stenriket, växtriket och djurriket. Arterna är sedan placerade i olika underkategorier
efter ett bestämt system. Utgångspunkten för Linnés resonemang är Guds skapelse.11
8
Frängsmyr, C., Hydman, M. & Insulander, R. (2010). Bibeltro eller skapelsetro. http://www.linnaeus.uu.se/online/
ide/bibeltro.html
9 Frängsmyr, C., Hydman, M. & Insulander, R. (2010). Nyttotänkandet. http://www.linnaeus.uu.se/online/ide/
3_0.html
10 Frängsmyr, C., Hydman, M. & Insulander, R. (2010). Fysikoteologin. http://www.linnaeus.uu.se/online/ide/
4_0.html
11 Frankelius, P. (2007). Linné i nytt ljus. s. 30
7
Uppslag ur första utgåvan av Systema Naturæ.
Enligt Linné hade alltså Gud skapat människan. Det var människan som hade skapats för att utnyttja
naturens resurser, som i alla ovan tre nämnda riken hade ett syfte. Även om det gick en tydlig gräns
mellan människan och naturen gjorde Linné något unikt och revolutionerande i Systema Naturæ – han
placerade människan bland övriga arter i djurriket.12 “Förvisso på det översta trappsteget men i lika
förbindelse med den övriga skapelsen”13. Det måste dock förtydligas att Linné aldrig hyste några tvivel
gällande människans tillkomst. Elis Malmeström skriver i Ur Linnés tankevärld och religiösa liv om
Linnés syn på människan:
Människan, som framför alla andra varelser fått förnuftets ljus och själens högsta gåvor, bör medvetet göra
vad naturen f.ö. omedvetet gör. Hon är den genom växter och djur förädlade skapelsen och allt levandes tunga.
Mullens kretslopp når i människan sin höjdpunkt, men människans medvetande har ej i sig själv eller en lägre
natur sin grund. Det hör till människans uppgift att förnimma detta och att giva Gud, vad honom tillkommer, ty
skapelsens yttersta ändamål är Guds ära.14
Citatet bör tolkas med viss försiktighet då det inte kan ses som helt objektivt. Det är nämligen Svenska
kyrkans diakonistyrelses bokförlag som gett ut texten. Citatet kan ändå ses som en bra sammanfattning av
Linnés tankar kring människans ursprung, i enlighet med det faktum att han var varmt religiös och anses
vara en av fysikoteologins främsta företrädare. Övriga källor såsom Linné on line och Linné i nytt ljus
fastslår samma sak.
Människan hade långt tidigare påståtts vara ett djur, om än unikt och “gudomligt”, av bl.a. Aristoteles
12
Frankelius, P. (2007). Linné i nytt ljus. s. 183
Broberg, G. (1975). Homo Sapiens L. s. 154
14 Malmeström, E. (1932). Ur Linnés tankevärld och religiösa liv. s. 50-51
13
8
i antikens Grekland.15 Linné som var läkare och hade haft möjlighet att studera människokroppen
både inifrån och utifrån kunde knappast bortse från de anatomiska likheterna med övriga djur när han
skulle placera människan i Systema Naturæ. Det är därför inte så förvånande varför han placerade
människan i djurriket. Det som är mer förvånande är att han gjorde sig mödan att kategorisera människan
överhuvudtaget. Det är också viktigt att påpeka att enligt skapelseberättelsen hade Gud skapat både djuren
och människan. Djuren är således också en del av Guds skapelse, men det är enligt Linné människan som
har skapats för att ta del av det övriga i naturen. Människan kan på sätt och vis påstås vara ett djur men
hon har inte utvecklats från övriga djurriket utan är den “förädlade skapelsen” och “Guds avbild”.
Även om Linné själv var övertygad om att Gud hade skapat människan så bidrog hans placering av
människan i djurriket i Systema Naturæ till en ökad uppfattning om människan som ett naturting bland
andra. Gunnar Broberg skriver: “Linné ingår med självklar rätt i vad John C. Greene i ett välkänt arbete
kallat The death of Adam, utvecklingslärans framväxt och skapelsetrons tillbakagång” 16.
15
16
Carlsson, B. (2000). Djur ges ingen nåd i Nya Testamentet. http://www.miljomagasinet.se/artiklar/djurrt15.htm
Broberg, G. (1975). Homo Sapiens L. s. 154
9
Charles Darwin
Charles Darwin (1809-1882) anses av många vara den moderna biologins fader. Han är
vetenskapsmannen som introducerade evolutionsteorin och begreppet: det naturliga urvalet, vilka senare
kom att bli den vetenskapliga förklaringen till naturens mångfald och variation. När Darwin presenterade
sina idéer möttes de med väldiga protester och gör så än idag bland de mer konservativa forskarna och
politiska ledarna. År 2005 listade den konservativa amerikanska tidskriften Human Events17 de mest
skadliga böckerna under de senaste 200 åren. Här återfinns förrutom Marx och Engels Kommunistiska
manifest och Hitlers Mein Kampf även Darwins två verk: Om arternas uppkomst och Människans
härkomst och könsurvalet.18
Charles Darwin.
Schematisk bild över hur människan utvecklats från
apa genom evolutionen.
Darwin fick vid 22 års ålder, som nyutexaminerad naturvetare vid Cambridge, ett erbjudande om att följa
med på en seglats jorden runt. Under resan skulle Darwin dokumentera natur och människor. En resa som
skulle ta fem år, vilket man kan tänka sig gav tid åt läsning – och det var just en bok som skulle få Darwin
att göra jämförelser mellan sina iakttagelser under expeditionen. Charles Lyell hade just utgivit boken
Principles of Geology som bl.a. påstod att fossiler i sten var bevis på djur som levt för flera tusen, kanske
miljoner, år sedan. Påståenden som detta fick Darwin att förundras ytterligare över den stora artvariation
som förekom på olika platser. När man anlände till Galapagosöarna tycktes Darwin kommit till insikt
17
Human Events. (2005). Ten Most Harmful Books of the 19th and 20th Centuries. http://www.humanevents.com/
article.php?id=7591
18 Uddenberg, N. Förord i Darwin, C. (2006). Människans härkomst och könsurvalet. s. VII.
10
med det som senare kom att bli hans berömda teorier.19 De närbelägna öarna var bosatta med varsin art
av de numer kallade Darwinfinkarna, vilka enligt Wikipedia är tättlingar som nästan enbart förekommer
på Galapagosöarna. Darwin insåg att fåglarna var nära besläktade men skiljde sig åt på betydande sätt.
Det som skiljer mest mellan de olika arterna av Darwinfinkar är deras näbbar som är anpassade för olika
sorters föda.20
Målning av Ron Scobie föreställande H.M.S. Beagle
som tog Darwin runt jorden.
De s.k. Darwinfinkarna som fick Darwin att inse sin
teori.
Frånsett den mängd biologiska observationer som Darwin samlat på sig och Lyells påståenden,
inspirerades han av nationalekonomen Thomas Robert Malthus till sina banbrytande teorier. I en essä
från 1798, Essay on the Principle of Population, beskriver Malthus hur ett lands befolkning alltid
tenderar öka i större omfattning än tillgången på livsmedel. Detta leder till konkurens om de begränsade
resurserna. Darwin kunde i analogi med denna studie beskriva det naturliga urvalet: Individer av samma
art är tvingade att konkurera om livsnödvändiga resurser, vilka tillfaller de individer med fördelaktiga
egenskaper. Denna konkurens gäller även mellan olika arter.21
Darwin presenterade sina teorier i en tid då föreställningen om människans ursprung fortfarande
dominerades av Bibelns skapelseberättelse: “Gud skapade människan till sin avbild, till Guds avbild
skapade han henne. Som man och kvinna skapade han dem”22. Detta till trots, lyckades Darwins teorier
vinna stort gehör. Utvecklingsläran var som klippt och skuren för samtiden, då den tekniska utvecklingen
rasade framåt. Innovationer som utvecklades ur gamla var ett stående inslag i det nya tekniksamhälle som
19
BBC History. (2012). Charles Darwin. http://www.bbc.co.uk/history/historic_figures/darwin_charles.shtml
Wikipedia. (2012). Darwinfinkar. http://sv.wikipedia.org/wiki/Darwinfinkar
21 Uddenberg, N. Förord i Darwin, C. (2006). Människans härkomst och könsurvalet. s. IX.
22 Bibel 2000, 1 Mos. 1:27.
20
11
tagit fart. Varför skulle inte detta även kunna gälla de levande tingen?
Charles Darwins syn på människan
Om vart Darwin stod i frågan om människans ursprung råder det knappast några tvivel. Redan i hans
förord till Människan härkomst och könsurvalet skriver han att “människan måste betraktas på samma sätt
som alla andra organismer när vi drar slutsatser om hur hon har uppkommit”. Detta följs av formuleringar
som: “antingen det är människan eller ett annat djur”23.
Evolutionsteorin brukade kallas apteorin vid dess
offentliggörande. Bilder som denna var därför vanliga
där Darwins huvud porträtterats på en apkropp.
I det inledande kapitlet till Människan härkomst och könsurvalet lägger Darwin fram en mängd konkreta
bevis för människans släktskap med övriga levande organismer. Många är av anatomisk art som
exempelvis jämförelser mellan skelett. Motsvarigheter till de olika benen i det mänskliga skelettet finns
i skelett hos andra djur som exempelvis apa, fladdermus och säl. Detta gör även muskler, nerver o.s.v.
Ett annat belägg för släktskapet är den gemensamma förmågan att smittas av sjukdomar. Andra djur
kan precis som människor smittas av sjukdomar. Dessa kan dessutom smitta mellan de olika arterna,
människor inräknat. Detta måste enligt Darwin innebära att vävnader och blod är sammansatta på samma
sätt, vilket även mikroskopiska och kemiska undersökningar hade visat. Fosterutvecklingen är också
behandlad där en illustration av ett tidigt mänskligt foster jämförs med ett tidigt hundfoster. Slutsatsen är
att det är nästintill omöjligt att skilja de åt. Den största delen av kapitlet tar upp de tillbakabildade organen
och kroppsdelarna, rudiment. Människan har exempelvis en svans i den tidiga fosterutvecklingen. Likaså
skriver Darwin om blindtarmens bihang som fyller en viktig funktion hos vissa växtätande djur men är ett
23
Darwin, C. (2006). Människans härkomst och könsurvalet. s. 1-2.
12
rudiment hos människan.24
Boken fortsätter med jämförelser av, som Darwin kallar det, själsförmögenheter. Något som innefattar
bl.a. instinkter och känslor. Här redogör han för att “lägre stående arter” har, precis som människan, bl.a.
minne, förnuft, fantasi och en förmåga att dröma.25
Något som känns lite skrämmande är det ständiga omnämnandet av människoarter och människoraser,
men man får inte glömma att Darwin var ett barn av sin tid. En tid som präglades av imperialistiska tankar
och européer som ansåg att det var “den vite man-ens börda” att hjälpa “sina arma bröder i fjärran land” 26.
Det är påtagligt att Darwin var influerad av sin samtid. Det uttrycks dels i hans kategorisering
av människoarter, eller raser, och dels i hans anatomiska detaljrikedom. Anatomi var dåtidens
spetsvetenskap. Många, främst yngre, vetenskapsmän hade anammat Darwins teorier i och med
publiceringen av Om arternas uppkomst. Tolv år senare hade flera avhandlingar gjorts inom relaterade
vetenskapsfält med de nya teorierna som bakgrund;27 något som Darwin hade användning för i
Människan härkomst och könsurvalet där han gärna, på ett lite överlägset sätt, refererar till samtida
vetenskapsmän. Följande citat innehåller, bortsett från övertygelsen om människors släktskap med andra
djur, denna lite överlägsna attityd och referens:
Inte heller har jag anledning att gå in på skillnaderna mellan människan och de människoliknande aporna.
Enligt de mest kompetenta bedömares åsikt har nämligen professor Huxley övertygande visat att när det
gäller varje enskilt synligt kroppsdrag skiljer sig människan mindre från de högre aporna än vad dessa gör
från de lägre stående medlemmarna i ordningen Primates.28
Primates som omnämns i citatet innefattar bl.a. människor, människoapor och halvapor.
Darwin var övertygad om att människan var ett djur och att människor och andra djur stammade
från en gemensam förfader. Under tidens gång hade variationer hos individerna uppstått av vilka de
slagkraftigaste hade förts vidare till efterkommande generationer och resulterat i olika arter som gynnats
av olika egenskaper. Detta resonemang kräver emellertid att individer ärver egenskaper från sina föräldrar
24
Darwin, C. (2006). Människans härkomst och könsurvalet. s. 7-26.
Darwin, C. (2006). Människans härkomst och könsurvalet. s. 27-54.
26 Harrysson, D. (2006). När britterna ville frälsa världen. http://www.popularhistoria.se/artiklar/nar-britterna-villefralsa-varlden/
27 Uddenberg, N. Förord i Darwin, C. (2006). Människans härkomst och könsurvalet. s. I-XXIX.
28 Darwin, C. (2006). Människans härkomst och könsurvalet. s. 2.
25
13
– men hur? Begreppet gener existerade ännu inte, lika lite som DNA och kromosomer. Genetik var inte
en tillgänglig vetenskap. Darwin ger sig på ett försök att förklara hur denna ärftlighet fungerar, men
lyckas inte på ett lika övertygande sätt som med övriga resonemang. 29
Att Darwin var en vetenskapsman som hade övergivit bibelns och andra skapelseberättelser gör han klart i
utlåtanden som:
Det är bara vår naturliga fördomsfullhet och det högmod som fick våra förfäder att förkunna att de
härstammade från halvgudar, som får oss att göra invändningar mot denna slutsats. Men i en nära framtid
kommer det att framstå som egendomligt att biologer, som var väl bekanta med både människans och
andra däggdjurs anatomi och hade studerat deras utveckling, kunde tänka sig att vart och ett av dem var
resultatet av en en särskild skapelseakt.30
Notera att Darwin ännu en gång hänvisar till anatomin. En vetenskap, precis som Darwin, låg i tiden.
29
30
Uddenberg, N. Förord i Darwin, C. (2006). Människans härkomst och könsurvalet. s. XXI.
Darwin, C. (2006). Människans härkomst och könsurvalet. s. 26.
14
Analys
Något man bör ta i beaktning innan man börjar analysera och jämföra ovan återgivna fakta är källornas
äkthet. Nästan samtliga konstateranden kring Darwins syn på människan bygger på utlåtanden han
själv gjort, till skillnad mot informationen i avsnittet om Linné som i större utsträckning bygger på
andrahandsmaterial. Avsnittet om Darwin ger således en sannolikt mer tillförlitlig bild av dennes
männsikosyn än avsnittet om Linné. Jag hyser emellertid få tvivel om att informationen om Linné skulle
vara osann. Källorna har varit eniga och verkat tillförlitliga. Man bör dessutom tillägga att det mesta av
källmaterialet som är författat av respektive vetenskapsman är översättningar; från latin i Linnés fall och
engelska i Darwins. Frankelius konstaterar i Linné i nytt Ljus: “Många ord har varit föremål för stora
svårigheter när det gäller att finna lämpliga svenska motsvarigheter”31; och Uddenberg skriver i förordet
till Människan härkomst och könsurvalet: “Jag har bemödat mig att överföra Darwins viktorianska
engelska till någorlunda läsbar modern svenska”32.
Det finns både likheter och olikheter mellan Darwins och Linnés syner på människans härkomst. Det är
dock lättare att peka på olikheterna och jag tänkte inleda med det.
Darwin var, kanske inte helt oväntat, övertygad om att människan stammade från en annan livsform.
Människan är således ett djur enligt Darwins sätt att se. Linné trodde däremot att Gud hade skapat
människan. Människan är, enligt Linnés syn, kronan på verket i Guds skapelse och övrig natur är till för
att nyttjas av människan. Linné ställde ju som bekant frågan: “Vad gör det för nytta?”, och syftade då på
hur naturens föremål, både levande och döda, kunde bistå människan.
Trots skillnaderna i de båda vetenskapsmännens sätt att se på människan var Darwin åtskilligt influerad
av Linné. Darwin berömde öppet Linné för sin djärvhet att ordna in människorna bland aporna33. Gunnar
Broberg skriver i Homo Sapiens L: “Linné ingår med självklar rätt i vad John C. Greene i ett välkänt
arbete kallat The death of Adam, utvecklingslärans framväxt och skapelsetrons tillbakagång”.
Något man bör ha förståelse för är att både Darwin och Linné var påverkade av respektive tidsanda.
31
Frankelius, P. (2007). Linné i nytt ljus. s. 16.
Uddenberg, N. Förord i Darwin, C. (2006). Människans härkomst och könsurvalet. s. XXX.
33 Uddenberg, N. Förord i Darwin, C. (2006). Människans härkomst och könsurvalet. s. XVII.
32
15
Under Linnés livstid rådde fortfarande stort kyrkligt inflytande. Jag tror personligen att Linné inte hade
varit lika religiöst influerad om han levt ett sekel senare, och kanske t.o.m. varit en anhängare av Darwins
evolutionsteori. Linné placerade ju faktiskt in människan i djurriket i Systema Naturæ. Divergensen i de
båda vetenskapsmännens människosyner kan således till stor del bero på de olika samhällsklimat som
varit gällande under deras respektive levnad.
När man läser både Om Arternas uppkomst och Människans härkomst och könsurvalet slås man av att
Darwin gärna hänvisar till lågt och högt stående arter. Människan är enligt Darwin den högst stående
arten. Även om mycket av Darwins teorier fortfarande tillämpas inom den moderna biologin har
begreppen som lågt och högt stående arter slopats. Man anser inte att olika arter är högre eller lägre
stående, utan istället anpassade efter olika förhållanden och är således bäst anpassade efter respektive
förutsättningar. Här ser man tydligt att Darwin var påverkad av sin tidsanda. Tidsandan uttrycks likaså i
det idag absurda sättet att se på människan och dess varieteter:
“Eldsländarna räknas till de lägst stående vildarna, men jag förvånades gång på gång över hur mycket de
tre infödingarna, som fanns ombord på H.M.S. Beagle och hade levt några år i England och kunde tala
lite engelska, liknade oss till sitt sinnelag och i de flesta intellektuella hänseenden.” 34
Som jag tidigare nämnde tror jag att Linné hade kunnat anamma Darwins teorier om de levt sida
vid sida under det nittonde seklet. Det jag tror påverkat de båda mest är kyrkans inflytande och
industrialismens framfart. Darwin levde i en betydligt mer sekulariserad tid än Linné. Likaså låg
industrialiseringen av samhället ännu i startgroparna under Linnés tid, medan den kommit igång på
allvar under Darwins tid, och i synnerhet i England. Den tekniska utvecklingen var otroligt viktig
för Darwins idéer att få fäste. Man kunde jämföra den biologiska utvecklingen i analogi med den
tekniska.
Det finns, som tidigare nämnt, jämväl likheter i Darwins och Linnés människosyner även om de
inte är lika flagranta som olikheterna. Förvisso tror de på olika ursprung: som utveckling eller
skapelse, men båda menar att människan är en del av djurriket. Båda två hävdar dessutom att
människan är den främsta arten. Linné menar att övrig natur är skapad för att nyttjas av människan.
Darwin tvivlar inte heller på att människan är den högst stående arten och således den hittills mest
fulländade. Det hade förvisso inte funnits ett mål med evolutionen att resultera i människan 35 men
34
35
Darwin, C. (2006). Människans härkomst och könsurvalet. s. 28.
Uddenberg, N. Förord i Darwin, C. (1976). Om arternas uppkomst. s. XVIII.
16
Darwin hade svårt att motsätta sig att människan inte skulle vara den främsta arten – och vem
kunde betvivla detta i en tid av imperialism och teknisk framgång? Darwin hävdar förvisso att
högre stående arter kan utvecklas genom evolutionen. Förhållandet där människan är den främsta
arten är således inte konstant enligt Darwin.
Avslutande ord om arbetets gång
Detta har varit ett mycket givande arbete att sammanställa. Frågan om människans härkomst har skapat
debatt under längre tid och det är därför intressant att gå in på djupet och jämföra två så pass betydande
personligheter inom naturvetenskapen.
De flesta har idag kunskap om Darwins teorier. Det är knappast någon som höjer på ögonbrynen när de
läser om Darwins människosyn i detta arbete; därför har jag även försökt att ge förklaringar till respektive
vetenskapsmans människosyn. Vad har påverkat och influerat deras tankegångar? Med sådana bakgrunder
kan man även spekulera i hur deras syner sett ut om förutsättningarna varit annorlunda.
En av svårigheterna med detta arbete har varit att formulera själva frågeställningen. Jag hade redan från
början en tydlig bild över vad arbetet skulle behandla, men insåg snart att frågeställningen: “Hur såg Carl
von Linnés och Charles Darwins människosyner ut?” var väldigt svår att definiera. Det visade sig att
redan sedan antiken hade människan, i stort sett, uppfattats som ett djur, men då oftast skapad av en högre
makt – och det är just här man istället hamnar gällande människosynen: “Hur såg Carl von Linné och
Charles Darwin på människan? – som en avkomma från övriga djurriket eller som ‘kronan på verket’ i en
skapelseteori?”. Fokus hamnar alltså på människans härkomst.
Många forskare har tidigare fokuserat på både Darwins och Linnés människosyner, vilket underlättat
arbetet oerhört. Tolkningar har redan gjorts och arbetet har främst inneburit att jämföra de olika
tolkningarna och se om de ger en enhetlig bild, vilket varit fallet. Jag är därför föga oroad över detta
arbetes autencitet.
17
Källförteckning
Litteratur
Broberg, G. (1975). Homo Sapiens L. Stockholm: Almqvist & Wiksell (distr.).
Darwin, C. (1976). Om arternas uppkomst. (4:e uppl.) Stockholm: Natur och Kultur.
Darwin, C. (2006). Människans härkomst och könsurvalet. Stockholm: Natur och Kultur.
Frankelius, P. (2007). Linné i nytt ljus. Malmö: Liber AB.
Malmeström, E. (1932). Ur Linnés tankevärld och religiösa liv. Stockholm: Svenska kyrkans diakoniska
bokförlag
Internet
BBC History. (2012). Charles Darwin.
URL: http://www.bbc.co.uk/history/historic_figures/darwin_charles.shtml (Acc. 20120314)
Carlsson, B. (2000). Djur ges ingen nåd i Nya Testamentet.
URL: http://www.miljomagasinet.se/artiklar/djurrt15.htm (Acc. 20120314)
Frängsmyr, C., Hydman, M. & Insulander, R. (2010). Bibeltro eller skapelsetro.
URL: http://www.linnaeus.uu.se/online/ide/bibeltro.html (Acc. 20120314)
Frängsmyr, C., Hydman, M. & Insulander, R. (2010). Fysikoteologin.
URL: http://www.linnaeus.uu.se/online/ide/4_0.html (Acc. 20120314)
Frängsmyr, C., Hydman, M. & Insulander, R. (2010). Linneanska traditioner.
URL: http://www.linnaeus.uu.se/online/ide/1_0.html (Acc. 20120314)
18
Frängsmyr, C., Hydman, M. & Insulander, R. (2010). Nyttotänkandet.
URL: http://www.linnaeus.uu.se/online/ide/3_0.html (Acc. 20120314)
Harrison, D. (2006). När britterna ville frälsa världen.
URL: http://www.popularhistoria.se/artiklar/nar-britterna-ville-fralsa-varlden/ (Acc. 20120307)
Human Events. (2005). Ten Most Harmful Books of the 19th and 20th Centuries.
URL: http://www.humanevents.com/article.php?id=7591 (Acc. 20120424)
Lönnerblad, M. (2006). Det naturliga urvalet.
URL: http://www.bankrattsforeningen.org.se/Boktips/boktips147.html (Acc. 20120307)
Odöö, H. (2010). Barnet Linné.
URL: http://www.linnaeus.uu.se/online/liv/4_0.html (Acc. 20120314)
Odöö, H. (2010). Vad heter Carl(n) egentligen?
URL: http://www.linnaeus.uu.se/online/liv/3_0.html (Acc. 20120307)
Tibell, G. (2010). Linné on line.
URL: http://www.linnaeus.uu.se/online/index.html (Acc. 20120314)
Wigh, S. (2011). Upplysta regenter.
URL: http://digilär.se/texter/upplysta_regenter.pdf (Acc. 20120314)
Wikipedia. (2012). Darwinfinkar.
URL: http://sv.wikipedia.org/wiki/Darwinfinkar (Acc. 20120314)
19