Hot och våld i arbetslivet

advertisement
Hot och våld i arbetslivet
1
2
© 2015 AKADEMIKERFÖRBUNDET SSR
FOTO SID 1, 2, 4, 6, 8, 10, 13, 16, 20: STOCK.XCHANGE. SID 10, 22: COLOURBOX. TRYCK: KST INFOSERVICE, KALMAR, FEBRUARI 2015
INNEHÅLL
Ingen ska behöva stå ut med hot eller våld i sitt arbete
Vad är hot och våld? / Hot och kränkningar
i sociala medier / Följderna av hot och våld
4
Arbetsgivarens ansvar
Undersök och förebygg riskerna / Säkerhetsrutiner /
Åtgärder vid hot och våld – minimera skadeverkningarna
/ Åtgärder vid en akut våldshändelse / Överväg skyddade
personuppgifter
10
Polisanmälan och rättegång
18
Arbetsmiljöverkets föreskrift om åtgärder
mot våld och hot i arbetsmiljön (AFS 1993:2)
20
Var får jag mer information?
23
3
3
INGEN SKA
BEHÖVA STÅ
UT MED HOT
ELLER VÅLD
I SITT ARBETE
4
Hot och våld i arbetslivet finns i många
skepnader. En kniv som gör ett hastigt skär
genom luften. En hatisk kommentar på
Facebook. En aggressiv klient som skriker att
hen vet exakt vilken skola dina barn går i.
Många av Akademikerförbundet SSR:s
medlemmar arbetar i yrken där hot och
våld är en del av vardagen. Att motverka
detta är en mycket viktig fråga för för­
bundet. Målet är att ingen ska behöva
utstå hot eller våld i sitt arbete.
Hot och våld är en allvarlig arbetsmiljö­
fråga. Genom kunskap, delaktighet och
krav på konkreta åtgärder kan vi minska
hotet och våldet på arbetsplatserna.
Professionellt arbete med utsatta männ­
iskor kräver en trygg och säker arbets­
miljö. Det är nödvändigt med utbildning,
dokumenterade säkerhetsrutiner och
förebyggande insatser, men också stöd
och ett bra omhändertagande av perso­
nal som drabbas.
Om något trots allt händer är det
viktigt att händelserna anmäls till
Arbetsmiljöverket, Försäkringskassan
och till polisen. Det ska finnas rutiner
för detta. Det finns anledning att anta
att många händelser med hot och våld
i arbetslivet inte anmäls. Särskilt när
det gäller sociala medier finns skäl att
tro mörkertalet är stort. Det finns en
tendens att ta lättare på hot och trakas­
serier på sociala medier.
Det är viktigt att anmäla om du
utsätts för hot eller våld. Annars finns
en risk att mängder av reaktioner och
symptom aldrig kommer fram i någon
allmän statistik. Rättvisande och hel­
täckande statistik behövs för effektiva
åtgärder och uppföljning.
Akademikerförbundet SSR ställer
krav på att arbetsgivarna mer aktivt
arbetar för att skapa trygga och
säkra arbetsplatser. Vi accepterar inga
besparingar på personalens säkerhet.
Förbundet är hela tiden engagerat i
att motverka fysiskt och psykiskt våld i
arbetslivet.
Ökad kunskap för att minska riskerna
Med den här skriften vill vi bidra till ökad
kunskap och diskussion inom området
och bidra till att hot och våld minskar på
5
arbetsplatserna. De regler och råd som
beskrivs är användbara vid hot och tra­
kasserier både i den fysiska verkligheten,
via e-post och på sociala medier. För hot,
trakasserier och kränkningar på sociala
medier gäller samma lagar och regler
som i samhället i övrigt.
Skriften vänder sig till både anställda
och arbetsgivare inom framför allt
socialt arbete, institutionsvård, psykiatri,
omsorg, rättsväsende samt Arbets­
förmedlingen, Migrationsverket och
Försäkringskassan.
God arbetsmiljö är grunden
En trygg och god arbetsmiljö är grunden
för en bra och effektiv verksamhet. God
arbetsmiljö, med allt vad det innebär,
är en nödvändig grund för säkerheten.
Arbetsgivarna har ansvaret för att
förebygga riskerna för hot och våld på
arbetsplatserna.
Våra erfarenheter visar att utbild­
ning skapar trygghet på jobbet. De
som är utbildade vet oftare hur de ska
agera, har dokumenterade rutiner och
upplever oftare att säkerheten är ett
tillräckligt prioriterat område. Vi tror att
arbetsgivare som utbildar sin personal
också bryr sig om säkerhetsfrågorna.
Arbetet för att angripa problemet
med hot och våld i arbetslivet måste
präglas av en helhetssyn och omfatta
alla delar av verksamheten. Det krävs
utbildning och en medvetenhet om
problematiken hos alla inblandade.
Vi vill med denna skrift bidra till ett
bättre förebyggande arbete, ökad säker­
het och ett bättre omhändertagande till
dem som drabbats av hot och våld i sin
yrkesutövning.
6 6
7
Vad är hot och våld?
Det finns ingen enhetlig definition av
begreppen hot och våld.
I skriften Hot och våld inom vård och
omsorg från Arbets- och miljömedicin,
Stockholms läns landsting, definieras
begreppet hot så här:
”Med hot menas muntliga hotelser om
fysiskt våld eller skadegörelse. Dessa
hot kan vara riktade mot vårdgivare
eller mot individen själv, till exempel hot
om självmord. Obscena eller aggres­
siva gester, icke önskvärda sexuella
närmanden och anspelningar, skymford
och nedsättande personangrepp är
andra exempel på hot. Ett uppträdande
med bristande respekt för en annan
person kan också uppfattas som
hotande. En ständig rädsla för att något
obehagligt eller farligt ska inträffa kan
öka vårdgivarens sårbarhet och rädslan
i sig kan därmed upplevas som ett
kontinuerligt underliggande hot”.
8
Våld beskrivs så här:
”Våld kan definieras som en aggressiv
handling, vilken leder till fysisk eller
psykisk skada hos en annan människa.
Exempel på sådana handlingar är att
bita, klösa, riva, nypa, knuffa eller hålla
fast. Allvarliga skador kan uppstå vid
grövre våld, t.ex. fysiskt angrepp och
överfall med slag, sparkar eller vapen.
Vad som upplevs som hot eller som
våld varierar och går inte alltid att
särskilja.”
Vilka gärningar som utgör brott som till
exempel misshandel, olaga hot, ofre­
dande framgår av brottsbalkens olika
bestämmelser.
Hot och kränkningar i sociala medier
Som tidigare beskrivits arbetar många
av förbundets medlemmar i yrken där
hot och våld förekommer och det sker
även på sociala medier. Det är viktigt
att arbetsgivaren tar med risken för
hot och kränkningar via sociala medier
i arbetet för att skapa trygga och säkra
arbetsplatser.
Rent juridiskt finns det inget brott
som heter ”näthat” eller ”nättrakasse­
rier”. Däremot finns andra brottsrubrice­
ringar som kan vara tillämpliga. Det kan
till exempel vara förtal, ofredande och
olaga hot.
Att något som skrivs i en blogg eller
på Twitter kan upplevas som elakt
betyder inte att det automatiskt ska
bedömas som ett brott. Samma lagar
och regler gäller för hot, trakasserier
och kränkningar på sociala medier som i
samhället i övrigt.
Följderna av hot och våld
Följderna för den som drabbats varierar
givetvis, beroende på vad som inträffat
och på individens förmåga att hantera
det inträffade. Snabb och bra hjälp från
omgivningen, i första hand på arbetsplat­
sen, har en positiv inverkan på individens
möjligheter att klara det inträffade så
bra som möjligt.
Den som blivit utsatt för hot eller våld
kan reagera med chock, stress och andra
välkända reaktioner på krissituationer.
Vid våld kan givetvis alla typer av fysiska
skador finnas med. Långsiktiga konse­
kvenser är en del av bilden med exem­
pelvis olika posttraumatiska symptom.
Livet kan förändras drastiskt för den
som utsätts för hot eller våld. Det kan
till och med leda till att man måste byta
yrke. Ofta glöms det bort att även den
drabbades anhöriga påverkas. Arbets­
platsen påverkas också negativt.
Det är inte effektivt att bedriva verk­
samhet i en arbetsmiljö som präglas av
hot och våld, vilket blir följden om inte
arbetsgivaren hanterar situationen på
ett bra sätt. Självklart strider det också
mot Arbetsmiljölagen och de krav som
Akademikerförbundet SSR ställer.
Det är viktigt att arbetsgivare synlig­
gör hur hot och våld påverkar verksam­
heten i stort. En korrekt hantering av
frågorna motverkar mänskligt lidande,
medför ekonomiska besparingar och ger
totalt sett en bättre verksamhet.
9
ARBETSGIVARENS
ANSVAR
10
Arbetsgivaren har arbetsmiljöansvaret.
Arbetsgivaren är skyldig att planera, genomföra
och följa upp arbetet för en god arbetsmiljö.
De anställda ska medverka i arbetsmiljöarbetet.
Arbetsgivaren ska vidta de åtgärder som
behövs för att förebygga att arbetsta­
gare utsätts för ohälsa eller olycksfall.
Arbetsmiljölagen (SFS 1977:1160) och
Arbetsmiljöverkets olika föreskrifter
anger närmare vilka krav som ställs.
Det är viktigt att de anställda
samarbetar med arbetsgivaren kring
säkerhetsfrågorna, till exempel genom
att informera om brister och risker som
de ser. Skyddsombuden har en nyckelroll
i skyddsarbetet, som regleras i Arbets­
miljölagen.
Det övergripande ansvaret för arbets­
miljön har en bolagsstyrelse, kommuneller landstingsfullmäktige respektive
generaldirektören för ett statligt verk
eller myndighet. Dessa kan fördela vissa
uppgifter till andra i organisationen.
När det gäller kommuner och
landsting är det fullmäktiges uppgift
att fastställa arbetsmiljöpolicy, fördela
arbetsmiljöuppgifter till nämnderna och
följa upp nämndernas arbete.
Den verksamhetsansvariga nämnden
har oftast ansvaret för att uppfylla
arbetsmiljölagens krav. Ansvaret har
normalt delegerats till förvaltningsche­
fen som i sin tur kan ha befogenhet att
fördela arbetsmiljöuppgifter längre ut i
organisationen.
Inom privat verksamhet är det ofta
VD som har det övergripande personal­
ansvaret och som fördelar arbetsmiljö­
uppgifter inom organisationen.
Arbetsmiljöuppgifter fördelas på per­
soner som företräder arbetsgivaren, det
vill säga personer med chefsbefattning
och som leder och fördelar arbetet. Che­
ferna ska ha kunskap och befogenhet att
fatta beslut, men också resurser för att
kunna utföra sina arbetsmiljöuppgifter.
När arbetsmiljöuppgifter delegeras ska
det vara tydligt vad uppdraget innebär,
vilket ansvar som medföljer och vilka
resurser som finns för genomförandet.
På större arbetsplatser kan arbetsmil­
jöuppgifterna vara fastlagd i delega­
tionsordningar, arbetsbeskrivningar eller
liknande.
Det är viktigt att alla medarbetare på
en arbetsplats vet vem som har ansvaret
för arbetsmiljöfrågorna. Alla på arbets­
platsen ska veta vem som har rätt att
fatta beslut när det gäller att förbygga
ohälsa och olycksfall.
11
Undersök och förebygg riskerna
Arbetsgivare som bedriver verksamhet
där det kan finnas risk för hot och våld
är skyldiga att förebygga riskerna. Det
regleras särskilt i Arbetsmiljöverkets
föreskrift om våld och hot i arbetsmiljön
(AFS 1993:2).
Det är arbetsgivaren som ska utreda
de risker för våld eller hot om våld som
kan finnas i arbetet och vidta de åtgärder
som krävs. Arbetet ska ordnas så att risk
för våld och hot så långt det är möjligt
förebyggs.
Arbetsgivaren ska kartlägga riskerna
för hot och våld och ta fram rutiner för
att hålla en hög säkerhetsnivå. Det är
arbetsgivaren, vanligen chefen, som
ansvarar för inventeringen. De anställda
bör medverka.
Kartläggningarna och rutinerna ska
kontinuerligt ses över, så att de alltid är
aktuella. Det ska också finnas en plan
för vad som ska göras när något har
inträffat. Dessutom är det viktigt att
kontinuerligt utbilda personalen i säker­
hetsrutinerna. Erfarenhet och forskning
visar att förbättrade rutiner, planer och
utbildning har en avgörande förebyg­
gande effekt. Det är också grunden för
bästa möjliga omhändertagande när
något har inträffat.
Det är arbetsgivarens ansvar att vidta
de åtgärder som krävs för få en säker
och bra arbetsmiljö för de anställda. Den
kan till exempel vara att genomföra
ombyggnader ifall säkerheten så kräver.
Att hänvisa till brist på pengar duger
aldrig som argument när det gäller
att minimera risken för hot och våld i
arbetslivet.
EXEMPEL PÅ FRÅGOR I EN KARTLÄGGNING
Frågorna bygger på Arbetsmiljöverkets stödmaterial.
●● Var
finns riskerna för hot och våld
finns på arbetsplatsen?
●● Finns förhöjda risker i särskilda
situationer eller på vissa platser?
●● Känner alla anställda, även nyan­
ställda, till riskerna?
●● Vet alla anställda hur de bör agera i
en hot- eller våldssituation?
●● Har alla anställda fått tillräcklig
utbildning för att kunna arbeta säkert
och tryggt?
12
●● Är
arbetsplatsen utformad och utrus­
tad så att hot- eller våldssituationer
kan undvikas?
●● Går det att få snabb hjälp vid en
hotsituation?
●● Finns larm och fastställda rutiner för
hur larmsituationer ska hanteras?
●● Kan de anställda rutinerna och vet
hur de ska använda dem?
●● Övar personalen med jämna mel­
lanrum på hur vad som ska göras när
ett larm utlöses?
13
●● Underhåller
och kontrollerar ni
larmen kontinuerligt?
●● Hur hanteras information om de
anställda på olika hemsidor?
●● Vilka risker finns när de anställda
syns i sociala medier?
●● Vilka rutiner finns för att kontakta
internetleverantören för åtgärder vid
hot och kränkningar på nätet?
●● Förekommer ensamarbete och finns
i så fall särskilda risker i samband
med detta?
●● Gör
arbetsgivaren löpande förteck­
ning över händelser rörande hot och
våld?
●● Utreder arbetsgivaren dessa
händelser?
●● Anmäler ni allvarligare olycksfall till
Arbetsmiljöverket?
●● Vet ni vilken form av fysisk och
psykisk hjälp eller socialt stöd som
ska ges för att undvika eller lindra
skador?
●● Finns särskild professionell hjälp att
tillgå, till exempel företagshälsovård?
Säkerhetsrutiner
A och O i säkerhetsarbetet är att förebygga att något händer. Ett led i det arbetet är
att se till att det finns särskilda säkerhetsrutiner om arbetet innebär risker för hot eller
våld. De ska hållas aktuella och följas upp regelbundet. Alla som riskerar att utsättas för
hot eller våld ska känna till rutinerna.
EXEMPEL PÅ RUTINER
Här ges några exempel på vad rutinerna kan innehålla,
utifrån Arbetsmiljöverkets rekommendationer:
●● Förbered
fördelning av arbets­
uppgifter i en krissituation.
●● Fastställ och dokumentera vem som
ska göra vad.
●● Notera viktiga namn och telefon­
nummer.
●● Utforma lämpliga checkslistor för
arbetsplatsen.
●● Framhåll att arbetstagare inte får
ta personliga risker vid våld eller
hotsituationer.
14
●● Rutiner
för meddelande när arbets­
tagare lämnar arbetsplatsen.
●● Telefonnummer till person som
arbetstagaren önskar ska kontaktas
om något händer.
●● Se regelbundet över säkerhets­
rutinerna och kontrollera att de följs.
Åtgärder vid hot och våld
– minimera skadeverkningarna
Alla anställda måste känna till rutinerna. De ska vara väl utbildade, ha bra stöd och
en vettig arbetssituation. Att veta vad som ska göras när en hot- eller våldssituation
inträffar bidrar till att förebygga skador.
TIPS PÅ ÅTGÄRDER
Bygger delvis på Arbetsmiljöverkets rekommendationer.
●● Lämna
ingen ensam som utsatts för
eller bevittnat hot och våld.
●● Arbetsledningen måste engagera sig
och visa sympati.
●● Medicinskt omhändertagande och
psykosocialt stöd ska sättas in snab­
bast möjligt.
●● Överväg om den som drabbats ska
ansöka om skyddade personuppgif­
ter genom sekretessmarkering (se
sidan 18)
●● Följ upp händelsen noga för att han­
tera fördröjda reaktioner, förebygga
stress tillexempel vid rättegång
eller när en kollega råkar ut för en
liknande situation.
●● Stöd från arbetskamrater till den
som blivit utsatt, även med praktiska
avgöranden.
●● Informera övriga medarbetare,
motverka ryktesspridning.
●● Arbetsgivaren ska, i samråd med
skyddsombudet, anmäla allvarliga
tillbud till både Arbetsmiljöverket
och Försäkringskassan. Anmälan till
båda myndigheter kan göras på
www.anmalarbetsskada.se.
●● Arbetsskada
ska anmälas till försäk­
ringskassan.
●● Se till att polisanmälan görs
●●Juridisk uppbackning vid polisförhör
och rättegång samt ett intensifierat
psykologiskt stöd.
●● Hot och kränkningar i sociala medier
ska dokumenteras på ett sådant sätt
att polisen vid eventuell förundersök­
ning kan spåra från vilken dator och
profil de skickats.
●● Se till att hotfulla eller kränkande
uppgifter som lagts ut i sociala
medier tas bort så snart som möjligt
utan att spårbarheten går förlorad.
Det finns metoder för att komma åt
även uppgifter som är publicerade
på webbsidor utanför den egna
organisationens kontroll, se Data­
inspektionens sajt www.kränkt.se.
●● Uppdatera säkerhetsrutiner och risk­
bedömningar utifrån det som hänt.
●● Utred händelsen noga.
●● Hantera rädsla och skuldkänslor hos
alla inblandade.
●● Uppmärksamma anhöriga och deras
behov.
15
Åtgärder vid en akut våldshändelse
Om en akut våldshändelse inträffar, trots förebyggande insatser, är det naturligtvis av
största vikt att de anställda vet vad som ska göras. Det viktigaste är att säkerhetsruti­
nerna och den beredskapsplan som upprättats träder i funktion omedelbart. Omedel­
bar hjälp ska sättas in av arbetsledning och arbetskamrater.
TIPS PÅ ÅTGÄRDER
Bygger på Arbetsmiljöverkets rekommendationer.
●● Ta
hand om dem som drabbats, ge
stöd och ställ upp för samtal.
●● Se till att anhöriga kontaktas.
●● Se till att drabbade får vård. Följ med
till sjukhus och stanna tills den drab­
bade tagits om hand.
●● Besök den skadade på sjukhuset så
snart som möjligt.
●● Ordna sällskap vid hemfärd och
hemkomst.
●● Se till att polisanmälan görs.
●● Vid allvarliga tillbud kontakta ome­
delbart Arbetsmiljöverket
●● Informera övriga arbetstagare så
snabbt som möjligt.
●● Använd företagshälsovården för
genomgång av händelsen.
●● Se till att var och en som blivit berörd
av händelsen får möjlighet att tala
om den.
●● Stöd en snabb återgång i arbete.
Underlätta fortsatt delaktighet i
16
arbetsgemenskapen.
möjlighet till avlastning under en
tid.
●● Uppföljningssamtal inom en vecka för
att ta reda på om det finns behov av
ytterligare hjälp.
●● Ytterligare uppföljning inom tre
månader för att ta reda på om
problem kvarstår.
●● Följ noga sjukfrånvaron hos de
drabbade.
●● Bedöm om ytterligare uppföljnings­
samtal eller behandling behövs.
●● Vid eventuell rättegång ge den drab­
bade stöd i form av sällskap.
●● Biträd vid behov den drabbade
arbetstagaren med framställning till
domstol med begäran om att åtalad
lämnar rättssalen medan arbetstaga­
ren hörs som målsägande eller vittne.
●● Ge
Överväg skyddade person­uppgifter
När en anställd utsatts för hot eller våld
är det ofta nödvändigt att skydda den
enskildes personuppgifter. Den som är
utsatt för ett allvarligt och konkret hot
kan begära skyddade personuppgifter
genom sekretessmarkering hos Skatte­
verket.
Sekretessmarkering gör det svårare
för andra att ta del av en persons per­
sonuppgifter i folkbokföringsregistret.
En markering för särskild sekretesspröv­
ning införs då i folkbokföringsdatabasen.
Det är en varningssignal, så att en
noggrann prövning görs innan några
uppgifter lämnas ut.
En sekretessmarkering innebär dock
ingen absolut sekretess, utan vid en
begäran om utlämnande av personupp­
gifter görs det en självständig sekretess­
bedömning.
Läs mer på Skatteverkets hemsida
www.skatteverket.se.
17
POLISANMÄLAN
OCH RÄTTEGÅNG
Alla tillbud eller händelser med våld
eller hot om våld ska dokumenteras
och utredas. Allvarligare tillbud eller
händelser med våld eller hot om våld ska
dessutom anmälas till Arbetsmiljöverket,
Försäkringskassan och polisen. Vi tycker
att arbetsgivaren ska göra polisanmälan
efter samråd med den drabbade och
skyddsombudet.
Det kan finnas ett motstånd mot
polisanmälan hos den som utsatts för
hot. Det kan bero på att situationen inte
uppfattas som allvarlig. Hotet kan utta­
lats i så förtäckta ordalag att arbetstaga­
ren tror att en anmälan inte kommer att
leda till åtal. Risken att förringa hot och
kränkningar är större i sociala medier,
eftersom acceptansen för påhopp och
hårda ord är större där. Motståndet kan
också bero på rädsla för repressalier.
Det är viktigt att polisanmäla om en
anställd utsätts för hot eller våld i tjäns­
ten. Hela samhället har ett intresse av
att brott anmäls och att ansvar utkrävs
18
18
av gärningspersonen. Arbetsgivaren ska
göra polisanmälan, men det är den som
blivit utsatt för brottet som är målsä­
gande. Arbetsgivaren har ansvar för att
få fram nödvändig information och göra
polisanmälan efter samråd med den
som drabbats.
Akademikerförbundet SSR anser att
den anställde ska ha rätt till juridiskt
stöd vid polisförhör och rättegång. Om
den anställde inte beviljas målsägande­
biträde av tingsrätten ska arbetsgivaren
bekosta juridiskt stöd, anser Akademi­
kerförbundet SSR.
Alltför ofta får den som utsatts för
hot eller våld vara ensam vid polisförhö­
ren. Målsägandebiträdet ska säkra att
förhöret blir balanserat och att alla frå­
geställningar blir belysta. Hen ska sedan
gå igenom förhörsprotokollen med
målsäganden och begära eventuella
kompletteringar.
Skulle förundersökningen läggas
ner utan att åtal väcks kan målsägan­
debiträdet begära överprövning av
åklagarens beslut. Lyckas det återupptas
förundersökningen. Vid en rättegång kan
målsägandebiträdet bidra till att avleda
gärningsmannens fokus från den utsatte
tjänstemannen. Det är lämpligt att tala
med åklagaren om önskemålen om ett
målsägandebiträde, men frågan avgörs
av tingsrätten. Målsägandebiträdet, eller
en annan advokat, blir sedan den som
hjälper till och driver skadeståndstalan
vid sidan av åklagarens åtal.
Utöver det juridiska biträdet är det
självklart viktigt med stöd och sällskap
från arbetsledare, facklig representant
och arbetskamrater.
EXEMPEL PÅ RUTINER VID ANMÄLAN OCH RÄTTEGÅNG
●● Polisanmälan
ska alltid göras när
någon blivit utsatt för hot eller våld
●● Arbetsledaren polisanmäler efter
samråd med den drabbade
●● I anmälan uppges arbetsplatsens
adress och telefonnummer – ange
inga hemadresser eller privata
telefonnummer!
●● Arbetsledaren
är alltid med vid
rättegång.
●● Fyll genast i arbetsskadeanmälan till
Försäkringskassan och tillbudsan­
mälan till Arbetsmiljöverket. De båda
anmälningarna görs enklast samtidigt
på www.anmalarbetsskada.se.
19
19
FÖRESKRIFTERNA
20
Arbetar­skydds­styrelsens kungörelse
med föreskrifter om åtgärder mot
våld och hot i arbetsmiljön
Beslutad den 14 januari 1993
Arbetarskyddsstyrelsen meddelar med stöd av 18 § arbetsmiljö­förordningen (SFS 1977:1166) följande föreskrifter.
Tillämpningsområde
1 § Dessa föreskrifter gäller arbete där det kan
finnas risk för våld eller hot om våld.
Riskförebyggande åtgärder
2 § Arbetsgivaren skall utreda de risker för
våld eller hot om våld som kan finnas i arbetet
samt vidta de åtgärder som kan föranledas av
utredningen.
Bestämmelser om anlitande av minderåriga
till arbete där våldsrisker kan förekomma
finns i Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse
(AFS 1990:19) med föreskrifter om anlitande av
minderåriga i arbetslivet.
3 § Arbetet skall ordnas så att risk för våld eller
hot om våld så långt som det är möjligt förebyggs.
Särskilda säkerhetsrutiner skall finnas för arbete
som kan medföra risk för våld eller hot om våld.
Rutinerna skall hållas aktuella och följas upp
fortlöpande. Rutinerna skall vara kända av alla
arbetstagare som kan bli berörda av riskerna.
4 § Arbetstagarna skall ha tillräcklig utbildning
och information och få tillräckliga instruktioner
för att kunna utföra arbetet säkert och med
tillfredsställande trygghet.
5 § Vid arbete där det finns risk för
återkommande våld eller hot om våld skall
arbetstagarna få särskilt stöd och handledning.
6 § Arbetsplatser skall placeras, utformas och
utrustas så att risk för våld eller hot om våld så
långt som det är möjligt förebyggs.
Arbetsgivaren skall se till att
- det finns larmutrustning där så krävs för
säkerheten
- det finns fastställda rutiner för vem som skall ta
emot larm och för åtgärder som skall vidtas när
larm utlösts
- övning av säkerhetsrutiner och åtgärder vid larm
genomförs regelbundet
- larmutrustning underhålls och kontrolleras
- det finns andra tekniska hjälpmedel om det
behövs.
8 § Innebär en arbetsuppgift påtaglig risk för
våld eller hot om våld får den inte utföras som
ensamarbete.
9 § Värdetransporter skall organiseras och
utföras så att arbetstagarna har betryggande
säkerhet.
Uppföljande åtgärder m.m.
10 § Tillbud och händelser med våld eller hot om
våld skall dokumenteras och utredas.
11 § Arbetstagare som utsatts för våld eller hot
om våld skall snabbt få hjälp och stöd för att
förebygga eller lindra såväl fysisk som psykisk
skada. Arbetsgivaren skall ha särskilda rutiner för
detta.
Ikraftträdande
Dessa föreskrifter träder i kraft den 1 juli 1993.
Samtidigt upphävs Arbetarskyddsstyrelsens
allmänna råd (AFS 19831) beträffande våldsrisker
i arbetsmiljön.
7 § Arbetstagarna skall ha möjlighet att kalla på
snabb hjälp vid en vålds- eller hotsituation.
21
21
22
Var får jag mer information?
Akademikerförbundet SSR www.akademssr.se
SSR Direkt ger råd i arbetsmiljöfrågor på 08-617 44 71,
[email protected] Chef Direkt ger råd till chefer
på 08-617 44 99, [email protected]
Arbetsmiljöverket www.av.se
På hemsidan finns föreskrifter, allmänna råd, checklistor,
broschyrer etc.
Hot på jobbet www.hotpajobbet.se
Vänder sig till tjänstemän inom staten. Framtagen av
Partsrådet och Brottsförebyggande rådet. Partsrådet
är en ideell förening med Arbetsgivarverket, OFR/S,P,O,
Saco-S och Seko som medlemmar.
Suntarbetsliv www.suntliv.nu
En hemsida om arbetsmiljöfrågor, för kommuner
och landsting. Suntarbetsliv – parter för prevention
är Akademikerförbundet SSR, Kommunal,
Sveriges Läkarförbund, Akademikeralliansen,
Lärarförbundet, Lärarnas Riskförbund, Vision, Ledarna,
Fysioterapeuterna, Vårdförbundet i samverkan med
Sveriges kommuner och landsting samt Pacta.
Prevent www.prevent.se
Drivs av Svenskt Näringsliv, LO och PTK och arbetar med
arbetsmiljöfrågor.
23
Akademikerförbundet SSR är Sveriges ledande samhällsvetar­
förbund. Vi driver frågorna som är viktiga för dig – från utbildning
och forskning till arbetsmarknad och anställningsvillkor.
Hos oss finns inga ”typiska” medlemmar. Du hittar oss i
offentlig såväl som privat sektor, vi är egenföretagare och sitter
på chefsposter. Vi är beteendevetare, ekonomer, folkhälsovetare,
personalvetare, socionomer och andra samhällsvetare. Det som
förenar våra 65 000 medlemmar är att vi alla är akademiker
som strävar efter ett samhälle och ett arbetsliv som tillvaratar,
utvecklar och värderar akademisk kompetens.
Som förbund är vi partipolitiskt obundet, men vi tvekar
inte att ta ställning i frågor som rör våra medlemmar och
deras arbetsvillkor. Vi finns på hela arbetsmarknaden och är
varken bundna till någon speciell sektor eller någon särskild
arbetsgivare. Just därför kan vi ge dig stöd genom hela ditt
yrkesliv, oavsett vilken väg du väljer att ta. Vi finns där du finns
och arbetar på alla fronter för att stärka dina möjligheter till
karriär och professionell yrkesutövning.
Är du inte medlem än? Välkommen in på akademssr.se.
Akademikerförbundet SSR
Box 12800, 112 96 Stockholm
08-617 44 00, akademssr.se
Download