zoologi - Magnus Lagerberg Homepage

Instuderingshjälp
till
6,5 poäng
ZOOLOGI
Magnus Lagerberg
vt-98
Grundskollärarlinjen
Ma/NO åk 4-9
1
Introduktion
fylum
34 ryggradslösa evertebrater
1 med ryggrad vertebrat
Djur är multicellulära flercelliga
Eukaryota organism med cellkärna
Cellkärnan saknar cellväggar
Cellen innehåller riktig cellkärna med kromosomer och organeller, mitokondrier står för
cellandningen
Heterotrofa kan inte tillverka näringsämnen själva måste äta organiskt material.
Lagrar glykogen i lever och muskler (växter lagrar stärkelse)
har nerver och muskler(generellt sätt)
speciell embryonalutveckling
speciella organsystem som sköter glykolys, proteinframställning, gas utbyte(syre koldioxid),
matspjälkning
Livsyttringar hos djur
Födoupptagningbearbetning
mekanisk
kemisk
O2 
CO2
defekation
avföring, exkrementer
näringsämnen
cellandning
gasutbyte
energi(syntes, rörelse)
kvävehaltigt avfall
urin
Signaler utifrån, inifrån
Samordning av signaler
Symmetriplan
absorbtion
radiärsymmetri
bilateralsymmetri
ventral framsida
dorsal baksida
rörelse
skydd stöd
vänster, höger lika
upp, ned fram ,bak höger och vänster
miljösortering
akvatisk
terrest
marin (hav)
limnisk(sötvatten)
brackvatten
pelagisk (följer med strömmar)
plankton rörlig
nakton orörlig
bottenlevande på eller i botten
strandnära littoral
levnadssätt solitär -ensam
kolonibildande
frilevande
sessil (sitter fast)
symbios
2
parasitism
mkt grov översikt 5 riken
växter
svampar
djur
bakterier
encelliga
taxionomi-hierki
Djur-fylum-ryggsträngsdjur-klass-ordning-familj-släkt-art
Antagande att alla djur har ett ursprung med utgångspunkt från en tidig protist(encellig)
parazoa bredvid djuren
metazoa ”riktiga djur”
Porifera
svampdjur
tvättsvamp sessila(fastsittande) har en inre hålighet spongocel
genom porer förs vatten in i spongocoelen kraggisselceller snurrar och får vattnet att
rotera, näringsämnen fastnar på kragen amöbocyter för in näringsämnen i djuret.
Kiselartade spikler ger stadga och struktur, spongeinprotein elastiskt.
Hermafroditer(både hon och handjur). Släpper ut både ägg och spermier, avknoppning
men även möjlighet till kromosomutbyte, bestäms av yttre förhållanden, goda
förhållanden -avknoppning, ändrade förhållanden kräver ev kromosomutbyte för
möjlighet till förändring av arvsmassa.
Könskörtlar gonader (äggstockar och testiklar hos oss)
gameter-könscell
haploid enkeluppsättning kromosomer
diploid dubbeluppsättning kromosomer
celldelning mitos
könscellsdelning meios
Cnidaria nässeldjur radiärsymmetri
Hydrozoa
Scyphozoa
Anthozoa
polypdjur bildar kolonier sessila(fastsittande, bottenlevande), avknoppning
portugisisk örlogsman ej bottenlevande
polypform könlig form, medusaform generationsväxling
maneter
huvudsakligen stora frisimmande medusor även polypgeneration, förs med
vattenmassorna kan styra mot ljus och mörker
koralldjur
koralldjur eller kolonidjur, bildar hårt kalkskal som generationer växer vidare på
havsanemoner lever solitärt
polypform fastsittande på botten
gastrovaskular matsmältningshålighet med en öppning tentakler runt oraldelen
medusaform frisimmande oral sida mun sida
motsatt sida kallas aboral sida, diploplastisk två sk groddlager
hydra (kräftdjur) äter djur tar in föda med tentakler (vid beröring) och för in
gastrovaskularet, enzymer spjälkar födan, näringsceller för ut näringsämnen i olika
celler.
Muskel och nervceller
sinnesorgan ljuskänsliga celler
nässelceller fångstorgan nidocyt reagerar på beröring och kastar ut ett ämne ev
myrsyra. Rester från matsmältningen stöts ut genom oraldelen.
24/3
djur är multicellulära, heterotrofa, eukaryota de har speciella celler för glykolys, muskler, sinnen,
förflyttning, cellandning sker i mitokondrier
CNIDARIA nässeldjur
3
polyp medusa
endoderm inre cellager
epoderm yttre cellager
fortplantning gonader samlingsnamn för könskörtlar
gameter
haploida enkel kromosomuppsättning
diploida dubbel
zygot befruktat ägg
korsbefruktning Självbefruktning hermafroditer
anemoner delar sig i två, hydrozoa vattenkropp polypdjur
zygot delas i 2, 4 och 8 celler en sfär bildas kallas blastula den viks in (vagineras) och bildar en
gastrula (bild 29:4) vilket ger två olika groddlager. ektoderm utanpå. endoderm inuti
diploplastiska
nässeldjuren är t.ex. diploblastiska.
Mesoderm tre groddlager (fig. 29:1) parazoa (bredvid djuren saknar riktiga vävnader),
mesoderm bildar bl. Muskler, ektoderm bildar hud och nerver
endoderm bildar inre organ som har med tarmkanalen att göra.
Plattmaskar acoelomata saknar inre hålighet. Rundmaskar coelom kroppshåla. metamorfos förändrat
utseende.
nervceller nevron
ganglion
nervtråd
4 viktiga förgreningar i djurriket:1.parazoa(svampdjur bredvid djuren) saknar muskler och nerver.
2.Radialsymmetri(2skikt t.ex. maneter)-bilateralsymmetri(3 skikt mer komplex vävnad). 3.Bildandet
av kroppshåla(celom) och blodkärlsyst.4.Embryonal skillnad protostoma och deuterostoma(sjöstjärnor
och chordata).
fylum stam
Plathyhelminthes plattmaskar
BILATERAL symmetriska, dorsalt ventralt tillplattade, acoelomata, tripoblastiska en
öppning till matsmältningskanalen pharynx
Turbellaria virvelmask
köttätare eller parasiter, cephalisation ansamling av nerver framtill
cebralganglier(nerver fram) frilevande i sötvatten även marina söker sig bort från ljus
miljön hypotonisk mer lösta produkter i djuret än i omgivningen, silier kan röra sig
Monogenea sugmask ektoparasit på fisk
Trematoda sugmaskar två fastsättningsorgan, inälvor i högre djur, tränger genom huden och infekterar
vävnader, penetrerar en mängd organ, avkomman i form av snäckor, leverflundror
bilharzia
Cestoda band eller binnikemask parasit i mag och tarmkanal där de ej är utsatta för värddjurets
immunsystem, huvud med fästhakar, kan bli 15 meter långa. Tar upp mat tvärs genom
huden, artspecifika, människor smittas genom fisk, proglatider avknoppas,
generationsväxling hos olika värddjur.
Nematoda rundmaskar
vätskeskelett, COELOM(kroppshåla), genomgående mag och tarmkanal, mun - anus,
KUTIKULA ett yttre skal eller hölje som skyddar djuret mot uttorkning, parasiter,
nötning. En av de största och viktigaste nedbrytarna av organiskt material, ett
äppelskrutt kan innehålla 40 000 individer, vissa arter blir stora. Nematoder är
spolformade, artspecifika, trikiner i fläskkött, spolmask, springmask.
Fylum Mollusca
Blötdjur (mjukdjur) med gemensamt ursprung, skalet bildas av manteln, muskulär
fot och inälvssäck, manteln utsöndrar kalcium och bildar ett kalkhaltigt skal. Alla
mollusker har en skraptunga RADULA (tänder på tungan, förhornad ketin ett protein).
TROCHOPORALARV speciellt utseende på larvstadiet.
4
Klass
Polyplacophora ledsnäckor ovanliga i Sverige ledat skal fig. 29:21 marina betare.
Gastropoda (magfotingar)snäckor och sniglar land och vatten
toppiga eller vridna skal, fuktiga miljöer, vridningarna gör att tarmkanalen korsas och
kommer ut framtill, havslevande arter har gälar medan landlevande har lungor.
Bivalvia
två valv musslor
två skalhalvor med gångjärn öppnings och slutmuskel, tillbakabildad radula, mer
utvecklad gäle här syreupptagning och näringsupptag, bottenlevande filtrerare, foten
kan finnas kvar, hos damm mussla kan den ge en viss rörlighet, vissa har sifoner eller
trådar som t.ex. fäster mot bryggor. Inälvssäck och gälar. Skeppsmasken gnager med
sina skalhalvor. Kam musslan kan smattra med skalet och förflytta sig den har även ett
slags ögon längs kanten.
Generellt för musslor vattenflöde in över gälen och ut genom sifon, mun , mage och hjärta, kan bli
väldigt gamla, blåmusslor i Östersjön stressade av den låga salthalten och blir därför mindre än på
västkusten, skalet har årsringar. Om ett skräp kommer in mellan mantel och skal omsluter musslan
skräpet med ett hölje av pärlemor. Konstgjorda pärlor, skräpet stoppas in av människor.
Cephalopoda huvudfoting
8:a armad octopus saknar skal, pärlbåt skal sträng inuti kroppen. Ortoceratiter är skal
från bläckfiskar. 10-armad manteln har växt kring skalet valfisk fjäll. Sepia brunt bläck
förvirrar det ser ut som två djur.. 10 armad kan bli 17 meter. Slutet blodkärlsystem,
skildkönade en av armarna för över spermier. Aktiva jägare med avancerat nervsystem
och mycket bra syn. Har förmåga att lära sig saker.
25/3
Annelida, (flera ringar)
tripoblastiska -tre groddlager och segmentering. Plattmaskar kan delas och ändå leva
vidare det kan ej ringmaskar. Segmentering- parvis upprepning av samma struktur,
tydlig hos ringmaskar. Varje segment har ganglion och exkretionsorgan. Celom viktigt
för struktur, vätskeskelett som muskler kan verka mot. Regnbågesegment- både
längsgående och tvärstrimmig muskularur. Ganglion i varje segment sammankopplade
till ett cebralganglium framtill (hjärna). Slutet blodkärlsystem.
Muskulaturens samspel vid förflyttning
Oligochaeta
Polychaeta
Hirudinea
få borst glattmaskar t.ex. daggmask
hermafroditer, genomgående mag och tarmkanal. Pharynx -svalget. Specialiserade
magar, kräva och muskelmage. Hudandning. Viktigaste nedbrytarna.
många borst
havsborstmaskar andas med parapodier(bredvid fötterna), basen på borsten är
tunnväggiga möjliggör gasutbyte. Skildkönade. Det finns frilevande och rörlevande.
Har kraftiga käkar, vissa arter har ögon.
Havslevande annelider har trochophoralarv.
iglar
Har ett ämne som förhindrar koagulering. Sugkroppar fram och bak. Tre vassa tänder.
Iglar är artspecifika: hundiglar, hästiglar, fiskiglar etc. Iglar andas genom huden, kräver
fuktig miljö.
5
Arhropoda, leddjur
ArachnidaCrustacea
mest framgångsrika gruppen. Av 1,5 miljoner arter är 900 000 leddjur. Finns i alla
miljöer, mycket anpassningsbar. Ledat exoskelett(yttre) fungerar som bra skydd mot
uttorkning. Nackdel att behöva ömsa skal. Skalömsningen sker med hjälp av hormoner.
Vätskebildning skiljer gammalt skal och tillväxtzonen. Det gamla skalet lossnar och
under några timmar är djuret mycket sårbart. Efter några timmar sker en förhårdning.
Musklerna verkar mot skelettet. Tidiga leddjur: trilobiter långsamma bottendjur ca
590280 milj år sedan. Eurypterider havsskorpioner vidareutvecklades till spindlar.
spindeldjur
kräftdjur
kräftor, räkor, rankfotingar, havstulpaner. De vattenlevande andas med gälar medan de
landlevande andas med trakeer(fuktiga miljöer).
Kräftor har två par antenner, en ryggsköld(carapax) omsluter bål och huvud. 10 st
mellankroppsben. Hanarna har ett längre benpar i första segmentet av bakkroppen som
håller i en klumpansamling av spermier, spermatofor. Tuggapparaten kallas mandibler
och verkar från sidan. Leddjur har öppet blodkärlsystem och ett hjärta pumpar runt
hemolymfan. I motsats till järn som komplexbindare hos oss har leddjuren koppar.
Cebralganglier, bukgangliekedja. Mandibler och tuggmage. Kräftdjuren har
facettögon? Vatten tas in vid basen av benen och förs över gälarna och strömmar ut på
framsidan. Exkretionsorgan mynnar framåt.
26/3
Diplopoda
Chilopoda
Insekta
Rep ringmaskar Annelida: segmentering och bukgangliekedja, septa mellan olika delar
av magen. Slutet blodkärlsystem 5 par sidokärl(småhjärtan), dorsala och ventrala kärl.
Segmentering förekommer både hos annelida och arthropoda
Crustacea kalkhaltigt skal i vatten miljö och vaxartat skal i landmiljö.
dubbelfotingar, långsamma nedbrytare. Benen sitter ganska nära mittlinjen. Rör sig
som en vågrörelse.
enkelfotingar, benen sitter längre ut, snabba rovdjur med giftiga käkar. Benen är olika
långa, kan röra 5 i taget.
Alla landlevande arhropoder (urinamia) har 1 antennpar (kräftor 2 par).
Tuggapparaten består av mandibler med palper.
gemensam struktur: 3 par ben, 3 delad kropp, 1 par antenner, facettögon, hjärna och
bukgangliekedja. Genomgående mag och tarmkanal, dorsalt hjärta. Skildkönade.
Trakeer för syreupptagning, öppningar på mellan och bakkroppen leder in genom
gångar till enskilda celler t.ex. flygapparaten. Begränsar storleken. Under en period
med högre syrehalt fanns större arter. Tidiga insekter saknade vingar, vissa arter har
haft men tillbakabildats t.ex. myror. Alla utom tvåvingarna har 4 vingar. De tidiga
vingade insekterna kan inte fälla in sina vingar t.ex. trollsländor.
Hemimetabola
Ofullständig förvandling t.ex. gräshoppor, kackelackor, olika
nymfstadier vingarna växer till långsamt.
Holometabola
Arachnida
Arthropoda
Fullständig förvandling t.ex. skalbaggar, flugor, fjärilar. Larvstadie
förpuppning, fördelaktigt. Larv och fullvuxna har olika behov. Bygger upp proteinlager
i larvstadiet och lever sedan bara på kolhydrater(fjärilar - nektar). I puppstadiet bryts
stora delar av larven ned, tillväxten av vingar sker inifrån.
spindeldjur
kvalster, fästingar, skorpioner, lockespindlar(huvud och kropp hopvuxet) och vanliga
spindlar. 4 par ben, saknar antenner. Spindlar har ej mandibler de har chelyserer med
gifttagg. 8 st punktögon. Boklunga + trakeer. Spindelväven i vattenfas torkar och
stelnar.
mundelar: mandibler eller chelyserer
spindeldjur och landlevande insekter: trakeer
6
spindlar har inga antenner
kräftor 2 par antenner
insekter 1 par antenner.
Echinodermata, tagghudingar
speciellt vattenkärlsystem sugkroppsfötter. Sekundärt radiärsymmetriska.
Sjöstjärnor asteroida anus upp och mun ned, armar kan regenereras, utstjälpbar
munhåla kan öppna musslor. Rovdjur och asätare. Ögon på tentakler.
Sjöborrar går med sina taggar
Sjöliljor sitter på botten.
Ormstjärnor går med sina armar.
Bryozoa, mossdjur
Protostoma
fram till 3:e delningen(8) kallas celler stamceller.
Hos protostomer har cellerna specifika
organanknytning, determinerade. Om man tar bort
en stamcell kommer djuret inte att bli fullgånget.
urmunnen blir mun
Protostoma
1:a munnen
mesoderm avskilt
Deuterostoma
Stamcellerna är ej specifika, kan plockas bort
djuret blir ändå fullgånget.
Tagghudingar och ryggradsdjur
urmunnen blir anus
Deuterostoma
2:a munnen
mesoderm avknoppas
Livet på jorden har ett gemensamt ursprung
4,5 miljarder
jorden bildas
3,5
arkebakterier
1,5
första cellerna
600milj
alla fylum
som finns
idag + några
till
För 280 miljoner år sedan dog ett antal familjer ut t.ex. trilobiter.
1899 Origin of speices by means of natural selection
Darwin
Mendel: genetisk bakgrund
protozoa encelliga
metazoa flercelliga
kolonihypotesen
encelliga flercelliga
synteshypotesen
encelliga med flera cellkärnorcellväggar flercelliga
Lätt att finna fossil från arter med hårda skal svårare med de mjuka
För 600 miljoner år sedan kan två skilda livsformer iakttagas:protostoma och deuterostoma.
Preparatvisning
5
medusa av polypdjur
Cnidaria hydrozoa
6
polypdjurskoloni två typer av polyper:
gastro- näringspolyper gastrovaskularhåla, mun och tentakler
gono- fortplantningspolyper medusakörtlar (saknar tentakler)
7
8
Plathyhelminthes Turbellaria hermafroditer buköppning ventralt pigmentbågar(ögon)
tregrenad tarm, farynx(svalget) gonader
12
Annelida Oligochaeta daggmask
mun, svalg, matstrupe, kräva, septa, muskelmage.
Sidokärl(hjärta), celom(kroppshåla), 1 skiktad epidermis med slemceller yttersta
”skalet” kutikula
hudmuskelsäck med längsgående och tvärstrimmig muskulatur.
13
tvärsnitt av daggmask
dorsalt blodkärl framåt och ventralt bakåt, ytförstorande veck (dorsalt veck), förtjockad
epiderm, hudmuskelsäck, kutikula och bukgangliekedja.
16
trakeer med kitinlister
18
bitande mundelar hos kackerlacka, överkäke- mandibler, underkäke maxiller med palp
mandibler
maxiller med palp
19
arbetsbi slickande sugande
20
kålfjäril sugsnabel
21
fluga sugsnabel
22
Mollusca gastropoda rasptunga radula parallella rader av kitintänder
11 Allm.bricka
Spindel chelicerer med klor, pedipalper
chelicerer
pedipalp
13
fästing chelicerer med hullingar, pedipalper
chelicerer med hullingar
pedipalper
Porifera svampdjur
Cnidaria
Hydrozoa
Scyphozoa
anthozoa
sötvattensvamp,
brödbrosksvamp, tvättsvamp
polypdjur: sötvattenhydror,
kolonibildande polypdjur
maneter öronmanet, brännmanet
koralldjur fingerkorall, sjöpenna,
havsnejlika, ögonkorall
8
Plathyhelminthes
Nematoda
Mollusca
Turbellaria
Trematoda
cestoda
spolmask
polylplacophora
gastropoda
Bivalvia
Annelida
Arthropoda
cephalopoda
Oligochaeta
Polychaeta
Hirudinea
Arachnida
Crustacea
Diplopoda
chilopoda
insekta
Bryozoa
Echinodermata
virvelmask
sugmask
binnikemask
ledsnäckor
skålsnäcka, schack, strand,
valthorn, nässeltrådssnigel,
dammsn, post, träng, vinberg
blå, ostron, hjärt, östersjö,
damm, sand, skeppsmask
tio och åtta armad bläckfisk
daggmask
havsborst
Iglar
Spindlar
vattenloppa, havstulpan,
gråsugga,(land, sötvatten) skorv,
tångloppa, räka kräfta,
eremitkrabba
dubbelfoting
enkelfoting
trollslända, flickslända
hopprätvingar, vårtbitare
gräshoppa
tvestjärt
strit
skinnbaggar: bärfis, stinkfly,
skräddare, klodyvel,
buksimmare, jordlöpare
skalbagge: dykare, asbagge,
kortvinge, ekoxe, tordyvel,
ollonborre, guldbagge, knäppare,
lysmask, änger, mjölbagge,
nyckelpiga, vivel
steklar, myra, bi, humla
nätvinge
nattslända, nattfly
fjäril: blåvinge, citron, aurora,
kål, påfågel, nässel, pärlemo
envinge. Mygga, harkrank,
blomfluga, hus och köttfluga
mossdjur
sjöstjärna, ormstjärna, sjöborre,
hårstjärna, sjögurka
Frågor
1. 1.Viktigaste skillnad mellan djur och andra flercelliga eukaryota organismer? Heterotrofa kan inte
få all näring själv de måste äta.
2. Vad och med vad äter svampdjur? tvättsvamp sessila(fastsittande) har en inre hålighet spongocel
genom porer förs vatten in i spongocoelen kraggisselceller snurrar och får vattnet att rotera,
näringsämnen fastnar på kragen amöbocyter för in näringsämnen i djuret.
9
3. Hur är nässeldjurens polyper respektive medusor byggda av och hur lever de? Diploblastiska,
polyper bottendjur medusor frisimmande två stadier.
4. Vad äter nässeldjur och hur tar de upp födan?
5. Hur fortplantar sig hydrozoer? Avknoppning eller könlig
6. Vilka strukturer och beteenden gör att de är mer avancerade än mossdjur. Nerver och muskler.
7. Hur skiljer plattmaskar sig från nässeldjur? Plattmaskar bilateralsymmetriska, saknar inre hålighet
8. Vad och med vad äter virvelmaskar? Ventral buköppning, köttätare eller parasiter
9. Vad är orsaken att turbellarierna kan leva i sötvatten? Osmotiskt tryck
10. Hur förflyttar sig virvelmaskar? De har silier som de kan vifta med.
12. Hur var lever de tre klasserna av plattmaskar? Turbellaria mörka miljöer frilevande sötvatten,
Trematoda och cestoda parasiter med specifika värddjur.
13. Hur och var lever nematoder? Spolmask lever i mag och tarmkanal hos värddjuret finns även
frilevande i fuktig jord.
14. Vilka delar består en mollusk av? Inälvssäck, mantel och fot
15. Vad och hur äter snäckor, musslor och bläckfiskar? Snäckor rasptunga radula äter blad och
nässeldjur, musslor filtrerare äter lösta näringsämnen, bläckfiskar rovdjur
16. Hur avspeglar sättet att äta i deras byggnad? Snäckor långsam förflyttning slem rasptunga,
musslor stor lunga filtrerare, bläckfiskar jagare snabba sprutar ut vatten eller bläck.
17. Vad anses segmentering och celom ha för ursprunglig funktion hos annelider? Ursprunglig
funktion rörelseförmåga. Segmentering möjliggör specialisering av olika delar. Kroppshåla
möjliggör för muskel att arbeta emot, plats för organ, lagring, skydd annan
matsmältning(muskelmage)
18. Vilka är celomets uppgift hos övriga annelider? Se ovan
19. Vilka organ är segmenterade och vilka är osegmenterade? Matsmältning segmenterad och muskler
osegmenterade
20. Vilken funktion har metanefridier? Exkretionsorgan hos annelider
21. Annelider har genomgående tarm vilken är fördelen med detta arrangemang? Selektivt
näringsupptag osmältbara kan passera rakt igenom. Kräva fungerar som lagrings utrymme,
sönderdelning sker i muskelmagen.
22. .Var lever oligochaeter, polychaeter resp iglar? Oligochaeter land - jord (äv. hav), polychaeter
hav(äv. land), iglar sötvatten(äv. land)
23. Vilka tre egenskaper hos arthropoderna anses ha varit förutsättningar för deras mångformighet
och anpassningsförmåga? Segmentering, hårt skal, ledad fot.
24. Vilken är nackdelen med arthropodernas exoskelett? Tillåter ej kontinuerlig tillväxt, sårbara vid
skalömsning.
25. Hur skiljer sig arachniderna från crustacea och insecta Arachnida har punktögon jämfört med de
andras facettögon, arachnida har inga antenner(crustacea 2par antenner, insecta 1 par antenner),
arachnida har chelicerer istället för mandibler, 8 ben crustacea har 10 bukben och insecta 6.
Andningsorgan: Arachnida boklunga + trakeer, crustacea gälar, insecta trakeer.
26. Hur skiljer sig crustacea från insecta? Crustacea har 2 par antenner och 10 ben samt gälar
27. Hur använder spindeldjuren sina cheliserer resp pedipalper? Cheliseer: bita, gift, suga blod.
Pedipalper: luktorgan
28. Vilka djur mer än spindlar hör till spindeldjuren? Skorpioner, kvalster och fästingar.
29. Med vad andas spindeldjur, crustacea och insecta? Spindlar boklunga + trakeer, crustacea gälar,
insecta trakeer.
30. Ange en anledning till att insekter blivit så talrika och mångformiga? Insekter först på land, god
anpassningsförmåga, brett näringsintag, snabba generationsväxlingar. Larv och vuxenstadier med
olika näringsbehov och olika miljöer.
31. Hur anses vingar uppkommit? Utväxt av kutikula för att absorbera värme har sedan utvecklats till
flygändamål.
32. På vilka sätt kan insekter vara till skada resp nytta för människa? Skadeinsekt(konkurrerar om
födan), parasit, smittspridare, giftig. Nytta: pollinerare, nedbrytare.
33. Vilka funktioner kan arthropodernas extremiteter ha? Förflyttning, vapen, känsel, lukt, feromoner,
gripförmåga.
10
34. Var lever arachnider, crustacea resp insecta? Arachnider företrädesvis på land, crustacea
företrädesvis i vatten eller fuktiga miljöer, insecta vatten land och luft.
35. Vilka strukturer är utmärkande för echinodermata? Tagghud, vattenströmningskanaler,
deuteromata ej organspecifika stamceller. Triploblastiska, sjöstjärnor har utstjälpbar munhåla.
36. Var lever echinodermer? Marina miljöer
37. Vad innebär kolonihypotesen? Encelliga levde i kolonier nära flöt ihop och bildade flercelliga
38. Vad hände med djurriket under kambrium och vad kan ha varit orsaken? Fylumexplosion, kanske
beroende på strålning, syrekoncentration eller uppkomsten av mezoderm
30/3
protostoma - deuterostoma
chordata-ryggsträngsdjur-deuterostoma(ej organspecifika stamceller)
cephalochordata
lansettfiskar
Urochordata
manteldjur
vertebrata
ryggradsdjur
Gemensamma drag hos chordata
1. korda rotochord ryggsträng
2. dorsalt nervrör
3. gälspringor i svalg
(embryonalt hos människor)
4. postanal svans
Ryggsträngen består av vätskefyllda celler och ligger dorsalt.
Muskler kan verka mot ryggsträng. Nervröret ligger ovanför ofta skyddat av kotor.
Skilj på
ryggsträng böjligt rör, ryggrad kotor och ryggmärg nervrör
evertebrater bukgangliekedja, chordata nervröret ligger dorsalt.
Urochordater manteldjur eller tunikater t.ex. sjöpung bottenlevande koloni eller solitärt sk sessila
filtrerare. Den vuxna sjöpungen har gältarmsspringor ett slags slemlager i svalget där näringsämnen
fastnar, speciella näringsceller för näringsämnen mot magen. Hermafroditer och osegmenterade.
Larvformen är frisimmande och har alla 4 utmärkande drag för chordater: gälspringor, ryggsträng,
dorsalt nervrör och postanal svans.
Cepalochordata små marina filtrerare nergrävda lansettfiskar med de fyra kännetecknen. Dessutom
segmenterad muskulatur. Passiva filtrerare.
Två stora händelser inom vertebrater ryggradsdjur
1. övergång från passivt födosök till aktivt.
2. övergång från hav till land
Agnatha käklösa rundmunnar som pirålar och nejonögon. Dåligt utvecklad ryggrad. Endoskelett(inre)
som muskler kan verka mot, brosk eller ben, levande struktur tillåter kontinuerlig tillväxt.
En övergång sker från ryggsträng till ryggkotor som ersätter ryggsträng helt eller delvis.
Nervröret skyddas av ryggkotor
Hajfiskar har broskskelett saknar simblåsa men istället stor lever som ger en viss lyftkraft. Stela
bröstfenor.
Aktivt födosök ställer större krav på nervkontroll, cephalisation tre hjärnblåsor som utvecklas olika.
Agnatha saknar kranium.
Hjärnskål och kotor bildar sk axelskelett. Extremiteter kan fästa mot ryggrad.
Syresättning via gälar och slutet blodsystem möjliggör aktivt födosök.
Ventralt hjärta, njurar för att avlägsna kvävehaltiga produkter.
11
Antal arter
”fiskar”
groddjur
kräldjur
fåglar
däggdjur
25000
4000
6000
9000
4500
amniota, fosterhinna , fosterutveckling kan ske på land.
amniota, fosterhinna , fosterutveckling kan ske på land.
amniota, fosterhinna , fosterutveckling kan ske på land.
Däggdjur har placenta moderkaka
Benfisk gick upp på land och gav upphov till de fyrfota djuren. Monofelider
Skuld och bäckengördel fäst mot skelett.
Läsanvisningar
Skillnaden mellan rundmunnar och övriga vertebrater, hajfiskar och benfiskar?
Anpassning till landliv: groddjur?
Anpassning till torrt klimat: kräldjur, fåglar, däggdjur(amniota)?
Fullständig varmblodighet: fåglar, däggdjur?
Varför gynnades utvecklingen av varmblodighet hos fåglar och däggdjur? När dinosaurusarna
försvann vid en klimatförändring, gynnades djur med förmåga att själva reglera sin kroppstemperatur.
Instuderingsfrågor evertebrater kap 30 Campbell
38. Vilka strukturer är gemensamma hos alla kordater?
Nervrör och ryggsträng dorsalt, gälspringor och postanal svans.
39. Vad bildas från nervröret?
Centrala nervsystemet.
40. Hur och med hjälp av vad livnär sig lansettfiskar och sjöpungar?
Äter små partiklar som finns i vattnet t.ex. plankton. De är passiva filtrerare. Via en
slemmig hinna i pharynx(svalget) upptas näringsämnen när vattnet filtreras.
41. Varför är lansettfisken och sjöpungslarven viktiga ur fylogenetisk synpunkt?
De uppfyller de fyra kriterierna för kordater och är samtidigt en viktig länk till
vertebraternas urfader.
42. Vad saknas hos sjöpungslarven men finns hos lansettfiskar och vertebrater?
Sjöpungslarven saknar anus.
43. Hur långt tillbaka i tiden finns spår av lansettfisklika organismer?
545 miljoner år sedan.
Kordater= ryggsträngsdjur
vertebrater = ryggradsdjur
44. Vilka två funktionellt viktiga strukturer tillkommer hos vertebrater men saknas hos lägre kordater
och vad är orsaken till detta?
Cephalisation ( tre hjärnblåsor som utvecklas olika) och skelett (kranium och
vertebratkolumn(ryggkotor).
45. Vilken är fördelen med vertebraternas endoskelett jämfört med arthropodernas exoskelett?
Exoskelett -yttre skelett, endoskelett -inre skelett. Endoskelett tillåter kontinuerlig
tillväxt dessutom kan muskler verka på ett annat sätt mot ett endoskelett. Ett djur med
exoskelett är oskyddat under skalömsningen.
46. Hur länge har det funnits vertebrater?
Ca 500 miljoner år.
47. På vilka sätt är pirålar och nejonögon mer ursprungliga än övriga vertebrater?
De saknar käkar och sidofenor.
48. Beskriv skillnader mellan hajfiskar och benfiskar?
Hajar
benfiskar
12
brosk
skelett
tandhudat skinn
fjäll
sidofenorna ger viss lyftkraft
simblåsa
stor lever
mer energikrävande metod att föra in
mindre energikrävande
vatten till gälar som kräver mer
muskulärt arbete
49.Var anses hajfiskar resp benfiskar ha utvecklats?
Hajfiskar i saltvatten och benfiskar i sötvatten.
50. Ur vad anses simblåsan ha utvecklats?
Genom modifiering av enkla lungor vilka hade använts till att öka
syreupptagningsförmågan då arterna levde i syrefattiga pölar eller kärr.
51. Var lever strålfensfiskar?
Idag finns strålfensfiskar både i salt och sötvatten.
52. Vad hade utdöda lungfiskar och kvastfensfiskar gemensamt?
Muskulära fenor fästa på skelettet.
53. Varför anser man att kvastfenfiskar kan vara förfäder till tetrapoderna?
Muskulära fenor fästa på skelettet har troligen vidareutvecklats till fyra ben.
54. Vad anger man för skäl till den nya teorin om nära släktskap mellan lungfiskar och grodor?
DNA-prover.
55. Hur var de första groddjuren utrustade för att klara av landliv?
Extremiteter för rörlighet och lungor(dåligt utvecklade) samt ögon som både klarar av
seende i vatten och luft.
56. Vilka svårigheter möter amfibier på land?
Risk för uttorkning, amfibier kräver tillgång till vatten(äggläggning) eller
fukt(hudandning).
57.Varför blev trots allt de första amfibierna så framgångsrika på land för att sedan
drastiskt minska i antal?
Amfibierna var först på land och hade få fiender efterhand utvecklades fler
landdjur(kräldjur) och konkurrensen ökade.
58. Vilka organ försvinner och vilka tillkommer när grodlarven metamorfoserar?
Gälarlungor, svansen försvinner, ben utvecklas, vegetarian som larv men söker
animalisk föda som vuxen (tarmkanalen utvecklas för att kunna klara animalisk föda),
laterallinjen försvinner istället utvecklas ytteröra.
59. Vilka gemensamma egenskaper hos kräldjur, fåglar och däggdjur gör att de klarar av landliv bättre
än groddjur?
De är amnioter(fosterhinna), bättre syreupptagningsförmåga(effektivare hjärta), hud,
fjädrar eller fjäll ej beroende av fukt. Inre befruktning.
60. Vilka vertebrater är endoterma respektive ektoterma?
Fåglar och däggdjur är endoterma medan kräldjur och amfibier är ektoterma.
61. Vad är kännetecknande för kräldjur?
De är ektoterma och har keratinhud.
62. Hur såg stamreptilerna ut?
Deras kranier hade 4 håligheter.
63. Hur lång tid anses utdöendet av dinosaurierna ha tagit och vad är orsaken?
5-10 miljoner år. Klimatförändringar till följd av meteoritnedslag, vulkanutbrott etc är
troligtvis den dominerande faktorn.
64. Vilka drag hos fåglarna visar att de troligtvis härstammar från kräldjur?
Ägg, fjäll på benen och reptilögon.
65. Hur är fåglar anpassade till flygning och en hög ämnesomsättning?
Fåglar har ett skelett uppbyggt av ihåliga ben, vissa organ saknas de har t.ex. bara en
äggstock, fåglar saknar tänder, en hjälplunga(lungsäck), hjärta med fyra kammare,
13
dubbelt blodsystem (lungor - hjärta, hjärta - övrig kropp) bröstbenskam som bär upp de
kraftiga bröstbensmusklerna och en aerodynamiskt utformad kropp samt vingar.
66. När uppkom fåglarna och från vilken kräldjursgrupp anses de härstamma?
150 miljoner år sedan och härstammar från en utdöd reptilgrupp
terapoder(fyrbeningar).
67. Vilka strukturer finns bara hos däggdjur?
Hår(päls), diafragma, mjölkkörtlar, placenta, differentierade tänder, käkbenet
sammankopplat med innerörat.
68. När uppkom däggdjuren och från vilken kräldjursgrupp anses de härstamma?
220 miljoner år sedan och härstammar från terapsiderna(4-håligheter i kraniet).
69. Hur såg de första däggdjuren ut och hur levde de?
Små insektsätare med 4 ben och stora ögon, företrädesvis nattdjur.
70. Vilka två orsaker anser man ha bidragit till däggdjurens snabba utveckling under
slutet av den mesozoiska eran?
Massdöden hos dinosaurer lämnade en stor ekologisk nisch ledig. Däggdjuren var
jämnvarma och kunde bättre tåla en klimatförändring.
71. Var finns kloakdjur och de flesta arterna pungdjur idag och varför?
Kloakdjuren finns i Australien och Nya Guinea, här finns också pungdjuren men även i
Nord och Sydamerika(opossum). Skälet har med landomflyttningarna att göra.
Pungdjuren hade just börjat utvecklas i Nordamerika och spreds före
landomflyttningarna. I Nord och Sydamerika har de flesta pungdjuren konkurrerats ut
medan på isolerade öar som Australien och Nya Guinea har kloakdjuren och
pungdjuren fyllt nischer som erövrats av däggdjur i andra delar av världen.
72. Vilken är den artmässigt största vertebratklassen?
”fiskar”
Vävnad och skelett
Celler kan organiseras till vävnad
muskelceller och muskler
Tarmkanalen uppbyggd av flera funktionella enheter
magsäck
bindvävnad: muskulatur, bindväv och magsäcksepitel
vävnad - organ - organsystem
epitel: tätt packade celler som täcker hela kroppen inuti.
Enkelskiktade: områden med livligt utbyte t.ex. lungepitel och tarmepitel.
Flerskiktade: skyddsmekanismer t.ex. hud.
Slemhinnor mucus membran celler som producerar slem med underliggande bindvävnad. Sid 780-781
Vissa slemhinnor har silier(flimmerhår) t.ex. i lungor, klär insidan av manteln hos musslor, gälar ger
rotation.
Bind och stödjevävnad: celler som ej är tätpackade, mellansubstans (matrix)
kroppsvätska: äggvitelösning och vita blodkroppar, mer eller mindre viscos, samma substans som
lymfvätska.
Lucker vävnad (loose connective tissue) utfyllnadsmaterial finns överallt där det finns mellanrum
mellan organ.
Stram vävnad gles i skikt, ingen elasticitet, skyddshölje runt organ, senor, ligament och ledband.
Strukturen ges av kollagena trådar som bildar tredimensionella nätverk.
Om kroppsvätskan intar fast tillstånd bildas brosk.. Broskceller, äggviteceller i fast form. Brosk finns i
öronsnibbar, luftrör(håller ut) är styvt och stötdämpande.
Benvävnad ännu hårdare kroppsvätska innehåller mineraler företrädesvis kalciumfosfat. Kalcium
joner är viktiga ur fysiologisk synpunkt de underlättar transport in och ut i celler. Ben innehåller
kroppens viktigaste kalciumförråd, kan lösas ut , överskott lagras i benvävnad. Hormonreglerat.
Kollagentrådar förhindrar sprödhet ger en viss seghet.
Muskler binder mot ben med hjälp av senor som består av tätt packade buntar av kollagen trådar.
Ledband sammanlänkar skelettdel med skelettdel.
14
Skelett sid 1045-1048
3 viktiga funktioner: skyddsmekanism t.ex. kraniet, stödjande, samt stödjande vid förflyttning och
rörelse.
Evertebrater(ryggradslösa) saknar kotor
vätskeskelett: t.ex. annelider vätskefyllt celom, mothåll för muskulatur
exoskelett(yttre): t.ex. arthropoda, hård substans t.ex. molluskers skal.
Endoskelett(inre): tagghudingar, porifera olika typer av kalcium
vertebrater
axelskelett: längsaxel, kranie, bröstben och ryggrad
extremitetsskelett: fram och bakben skulder och gördelbäcken
Fiskar rörelse baseras på en svängning av kroppen finmanövrering sker med bröstfenor.
Landdjurens rörelse baseras på rörelse och förflyttning med ben.
1047 Ledat skelett:
kulleder, kula med ledgrop t.ex. axelled och lårben
gångjärnsled böjning åt ett håll t.ex. armbåge, knä, fingrar
vridled i armbågsleden möjliggör vridning av underarmsben
Där två ben möts finns benhinna, ledkapsel(kroppsvätska som smörjer),
ledbrosk(stötdämpande, slityta).
Ålderskrämpor: om kollagenet blir uttorkat, genom urkalkning, sprödhet, sämre blodförsörjning,
broskytor urkalkas, kroppsvätskor blir mer trögflytande.
Fiskars rörelse
kräldjur
Så småningom vrids armbågar och knäleder framåt och in under kroppen.
Nattdjur fick längre ben och en inte så kraftig gördel.
Hästar anpassade till liv på torr mark, reduktion av tåleder. Djur som lever i våtmarker har större
behov av tår.
Muskler 1048-1050
Muskler har förmåga att kontrahera men kan ej sträckas ut av egen kraft, kräver en annan yttre kraft.
Den yttre kraften kan vara en annan muskel eller senor.
Vertebrater ryggradsdjur 3 typer av muskler.
1. tvärstrimmig muskulatur = skelett muskulatur
2. glatt muskulatur
=inälvsmuskulatur
3. hjärtmuskulatur
=tvärstrimmig
fig. 45.25 1049
skelett muskulaturen är viljestyrd
muskelceller kan vara långa(1-2 dm
flerkärnig bildning omsluten av cellmembran innehåller mycket mitokondrier(kraftpaket).
Muofibriller den sammandragande delen, två typer tjocka(myosin filament) och tunna(aktin filament)
sarcomer
kontraktion
kemi: ATP +kalcium
För att muskler skall kontraheras krävs en nervimpuls till muskeln, för att en kontraktion skall
behållas krävs en kontinuerlig nervimpuls
syrebrist mjölksyra
Varje enskild muskelcell motsvaras av en nervcell.
Motorisk enhet en nervcell kan aktivera flera muskelceller.
Några få motoriska enheter  lätt kraft
15
Alla motoriska enheter  stark kraft hundratals muskelfibrer kan ingå i en motorisk enhet.
Ögonmuskler kan vara en muskelcell i varje motorisk enhet fin kontroll
statiska muskler håller upp kroppen.
Muskeltrötthet:
energin tar slut ATP
joner minskar
lite syre upplagring av mjölksyra
Röda muskler, mörkare, mer myoglobelin, färre myufilament, kan bibehålla kontraktionen länge,
uthålliga och långsamma.
Vita muskler snabbare mindre myoglobelin.
Människors muskler innehåller bägge men med olika proportioner.
Antalet muskelceller ökar fram till puberteten, träning i barnaåren ger fler muskelceller, i vuxenålder
kan endast effektiviteten tränas.
Glatta muskulaturen: står ej under viljans inflytande, spolformad, endast en cellkärna, fungerar på
samma sätt som tvärstrimmig men myosin och aktinfilamentet är ej så tydligt organiserat. Funktionen
är mer långsam och uthållig är ej lika energikrävande.
Den raka bukmuskulaturen är segmenterad.
14/4 nervceller
Livets början skedde i vatten. I en miljö av P2 och K+ tillsammans med RNA. Regnvatten sköljer ned
Na+ och Ca2+. Cellens inre består av K+ och P2. Alla celler har en stor koncentration av K+ på insidan.
Utsida
K+
K+
K+
K+
Låg koncentration
cellmembran /\/\/\/\/\/\/\/\/\/\/\/\/\/\/\/\/\/\/\/\/\/\/\/\/\/\/\/\/\/\/\/\/\/\/\/\ så småningom uppstår jämvikt
insida
K+ K+ K+ K+ K+ K+ K+ K+ K+ K+ K+ K+ K+ K+ K+ Hög koncentration
Av statistiska skäl vill Kalium gå ut ur cellen men kan ej p.g.a. dålig fördelningskoefficient.
Nernst´s ekvation kan ge ett mått på energivärdet
G=RTln(C1/C2)=9000 J/mol
På samma sätt som ett gravitationsfält uppkommer genom ojämn massfördelning uppkommer även
elektriska fält genom ojämn laddning.
K+=120mM
Na+=4 mM
K+=4 mM
Na+=140mM
Genom Natrium och kalium pumpar(specifika) kan ämnena passera
kräver energi i form av ATP
Överallt i membranet finns öppningar som tillåter kalium att passera men Na kan ej passera ej heller
negativa joner. Na+ omgivet av större vattenlager.
Varje positiv K+ motsvaras av en CL-. Ju fler Kalium som passerar ut desto starkare elektriskt fält. Till
slut uppstår elektrokemisk jämvikt.
Celler är elektriskt laddade. Negativt inne och positivt utanför.
Celler har en laddning på ca 90 millivolt. Den effektiva potentialspänningen mellan in och utsida är ca
70mV.
Nervceller har större hål där både Na+ och K+ kan passera men Kalium befinner sig redan i jämvikt
och är passiv.
Na+ vill in av två skäl: 1.större koncentration utanför och 2. Negativ laddning inuti cellen.
När Na+ koncentrationen ökar förändras cellens laddning vilket gör att kalium vill strömma ut. En
växelverkan uppstår.
Nervceller är långa och ju längre avstånd desto svagare elektrisk impuls. Signalen behöver förstärkas.
I axonet finns spänningskänsliga natriumkanaler med ungefär samma funktion som en kompass och en
magnet. När kanalen känner av spänningsförändringen och tröskelvärdet passeras öppnar den sig och
Natrium strömmar in. En vågrörelse uppstår enligt principen allt eller inget. Impulsen förs vidare som
en dominoeffekt med en hastighet av ca 1 m/s. I princip kan rörelsen ske åt vilket håll som helst. Men
16
portarna har två funktioner de kan öppnas och stängas. Öppningsfunktionen är snabbare än
stängningsfunktionen(blocking particle). Detta gör att i realiteten går signalen endast åt ett håll.
Aktionspotential.
Na+ spänningskänsliga kanaler öppnas
elektrisk impuls förs vidare
Na+ När natrium strömmar in sker en spänningsförändring.
Myelinskikt accelererar nervimpulsen skickar meddelande om elektriska spänningsförändringar med
ljusets hastighet. Sker dock stötvis ger en effektiv hastighet på 500m/s.
Smärtimpulser kommer före förståelsen av smärtan p.g.a. längre väg. Reflexen att dra undan en bränd
hand regleras inte av hjärnan utan direkt av en muskelreflex.
I slutänden av axonet ,synapsen sitter spänningskänsliga kanaler för Ca2+. När Kalcium strömmar in
frigörs transmittorsubstans acetylkolin. Acetylkolin öppnar natriumkanaler i nästa nervcell och
impulsen kan gå vidare.
Den kemiska signalen omvandlas till elektrokemisk signal i nervcellen. Signaler mellan nervceller
sker genom en kemisk signal. När acetylkolinhalten sjunker stängs natriumporten.
Acetylkoloninesteras är ett enzym som bryter ned acetylkolin.
Nervceller bildas parallellt med mag och tarmkanalen i blastula.
Ryggmärgen har en dorsal sensorisk del och en ventral motorisk del.
1
2
3
Sensorisk
motorisk
ryggmärg
ryggkota
1. nervimpuls
2. Synaps(vidare till hjärna)
3. synaps
4. Nervimpuls till muskel
5. Beslut kan stänga av eller
accelerera nervimpulsen
4
muskelcell
Sinnesorgan
Receptorer fungerar i princip på samma sätt som nervceller. Receptorn ger en aktionspotential som
förs vidare till hjärnan för tolkning.
Olika typer av receptorer:
exteroreceptor(utsidan)
interoreceptor (inre)
mekaniska
kemiska
elektromagnetiska
termiska
smärta
nociceptor
Receptorerna skall svara på adekvat stimuli.
Stimuli: jonkanaler öppnas, om tröskelvärdet överstigs öppnas spänningskänsliga kanaler, leder till
aktionspotential en depolarisering, spänningskänsliga kanaler för Ca2+ öppnas kalcium strömmar in
17
och frigör transmittorsubstans till nästa nevron och öppnar natrium portar, transmittorsubstans bryts
ned av esteras(enzym).
Mekaniska receptorer: reagerar på formförändring, tryck, beröring och töjning.
Fasisk i vila adapteras snabbt, vänjer sig fort. T.ex. fasiska muskelreceptorer som
uppfattar formförändring och tar emot information kopplad till sträckreflexen som
skydd mot allt för kraftig muskelanvändning
Tonisk ständigt aktiva, adapteras ej främst i muskler, senor och leder.
Ledkapselreceptorer ger information om vinklar och läge, toniska ständig reformation.
Känsel hudsinnesceller interagerar med ledkapselreceptorer.
Dendriter reagerar på lätt beröring. Pancini regerar på djupare tryck.
Inre receptorer t.ex. för att upprätthålla blod och tarmtryck.
Hårceller har utskott sk silier som kan böjas. T.ex. sidolinjesystemet hos benfiskar som känner av
tryckförändringar.
Inre sidolinjesystemet människans motsvarighet till balansorgan är de tre båggångarna i innerörat. De
tre båggångarna svara mot tre dimensioner. I slutet finns uppsvällningar med hårceller omslutna av
cupula. Båggångarna är fyllda med endolymfa och känner av lägesförändringar. Endolymfan har en
viss tröghet och känner av acceleration och retardation. Hinnsäckar, runda innehåller kalkpartiklar
som trycker mot hårsäcken känner av linjär rörelse, ovala talar om statiskt läge.
Sinnesceller är färdigutvecklade i barnaåren men hjärnan måste tränas att tolka intrycken.
Örat: hårceller svarar mot stimuli. Ljudet förstärks på sin väg genom ytteröra, yttre hörselgång,
trumhinna, hammare, stigbygel, städ till ovala fönstret. I hörselsnäckan sätts lymfa i rörelse(svaj) och
förs ut genom runda fönstret. I snäckgången finns tre parallella gångar: övre(in), hinnsäcken och
nedre(ut). Basilarmembran sätts i rörelse, hårceller böjs av och jonkanaler öppnas. Olika längd på
fibrer i basilarmembranet svarar mot olika frekvenser. En receptorpotential transporteras till en
nevron för vidare transport till hjärna och bearbetning. Större volym gör att mer lymfa sätts i rörelse.
Kräftdjur och vissa spindlar och insekter har hörselorgan. Syrsor och gräshoppor har hörselorgan på
frambenen. Nattfjärilar skyddar sig mot fladdermössens pipljud. De har hörselorgan som känner av
ultrafrekventa ljud. De söker sig bort från ljudet vid vissa frekvenser faller den som död ned mot
marken.
Balansorgan hos ryggradslösa djur innehåller små gruspartiklar. Partiklarnas läge uppfattas av
receptorer som förser hjärnan med information om kroppens position.
Kemisk reception: olika sorters molekyler ger upphov till retning. Molekylerna bör vara lösliga.
Lukthjärnan fungerar mycket dåligt hos människan medan den är mycket viktig hos de övriga
däggdjuren.
Luktreceptorer står i direktkontakt med hjärnan utan att passera via nevroner. Om det finns ca 50
baslukter har vi receptorer för ca 7 bl. mysk, blomster, kamfer, stickande och svett. Dessa kombineras
sedan på tusentals olika sätt.
Leddjur har utskott med luktorgan t.ex. pedipalper, nattfjärilar känner av feromoner. Laxfiskar hittar
tillbaka till lekplatser med hjälp av lukt. Ormar överför lukt molekyler med hjälp av tungan till ett
speciellt luktorgan i gommen. Flugor har sina luktorgan på benen därför är de sådana smittspridare.
Elektromagnetiska receptorer (ljuskänsliga)
infraröda hos ormar
hajar kan känna av muskelaktivitet hos ett byte
näbbdjuret har elektromagnetiska receptorer på näbben
flyttfåglar och valar kan känna av jordmagnetism
fotoreception ger en kemisk reaktion som svar på att rhodopsin absorberat
elektromagnetisk strålning i området 400-800nanometer
fotoreceptorer kan finnas spridda på huden hos maskar
någon form av fotoreception kan finnas på flera ställen, många olika beteenden är
kopplade till fotoreception
18
Ögon
Bägarögon hos virvelmaskar ser endast skillnad på ljus och mörker
ger möjlighet att styra bort från ljus
finns även hos maneter, sjöstjärnor och daggmask.
Enkla lins ögon med fast skärpedjup hos spindlar och vissa havsborstmaskar. Flera med
olika skärpedjup.
Facettögonen hos insekter består av omatidier
de har sämre upplösning men större känslighet människa ca 24 bilder/sek mot insektens
300 bilder /sek. Vissa insekter kan se planpolariserat ljus. Bin ser UV-ljus.
Mänskliga ögat
senhinna
glaskropp
åderhinna förser ögat med syre och näring
iris
gula fläcken bara tappar bra upplösning men ljussvaga
pupill
blinda fläcken
hornhinna
näthinna
muskelceller
lins
Ackommodation ställa in linsen för seende på nära håll innebär att muskeln är spänd.
Linsen är sfärisk. När muskeln är avslappnad är fokus inställt på långt avstånd.
Tre olika sorters stavar för olika våglängder. Ger färgseende och bra upplösning men är ljussvaga.
Stavar är ljuskänsliga men ger ej färgseende.
Inkommande ljus ger signal till flera typer av celler en förstärkning sker vilket ger större skärpa.
Bläckfiskens öga relativt avancerat har t.ex. ingen blind fläck.
Termiska receptorer är fria nervändar i huden
olika köldreceptorer för olika intervall uppfattar förändringar inom 0,004/sek
15-35
värmekänsliga receptorer inom intervallet 35-45 uppfattar förändringar 0,001/sek
termiska receptorer saknar myelinskidor.
Intervallet över 45 grader uppfattas av köld och smärtreceptorer.
Smärtreceptorer reagerar på olika stimuli:mekanisk, kemisk och
termiska.
Finns på hudytan och inre organ t.ex. sträckningskänsliga receptorer på tarmen
adekvata receptorer på rätta ställen.
Labb nervfysiologi
myelinskida
dendrit
K+
Na+ Ca2+ Cl-
Axon hillock
noder
synaps
Det elektriska fält som bildas i cellmembranet är ohyggligt starkt.
Vilospänning kemisk jämvikt.
Joner is storleksordningen Ångström. Jonkanaler ca 7 nm. Cellhuvud ca 10mikrometer
Nernst ekvation E=(RT/2F)ln(C1/C2)
19
natrium jämviktspotential
60
aktionspotential
0
tröskelvärde
vanligaste jämviktspot
hos alla celler
över cellmembran
-50
Kaliums vilopotential
-90
-70
refraktionspotential, hur tätt kan två
likvärdiga stimuli ge två aktionspotentialer
Natriumkanaler stängs fort av en sk blocking partikel. Innan blockingpartikel släpper är kanalen
oöppningsbarrefraktionspotential, kan delas upp i två faser 1. Tröskelvärdet överstigs men utan att
ge någon aktionspotential sk absoluta och avståndet till nästa aktionspotential sk. relativa.
Lokalbedövande ämnet cylokain gör att spänningskänsliga kanaler blockeras så att smärtimpulser ej
förs vidare.
Instud Nervfysiologi
Epilepsi behandlas med mediciner som påverkar Na+ balansen.
Varför somnar man efter samlag? Vissa likheter mellan epilepsi och orgasm. Autonoma nervsystemet.
Man vet inte så mycket om hur minnet fungerar. Troligtvis sker en proteinsyntes. Man kan få minnet
att fungera sämre med proteinsyntes hämmande ämnen.
1. Vilken mekanism ser till att en ojämn jonfördelning upprätthålls mellan en cells utsida och dess
insida? Ojämn jonfördelning. Genom aktivering av jonpumpar transporteras joner in och ut genom
cellmembranet. Cellmembranet är inte permeabelt för joner.
2. Vilken jon diffunderar lättast genom ett cellmembran hos en oretad cell? Hos en oretad cell står
kalium kanalerna öppna men elektrokemisk jämvikt gör att ingen större transport sker. Natrium
kan ej passera.
3. Varför är en cell i allmänhet positiv på sin utsida men negativ på insidan, när den är i vila? Två
motverkande krafter arbetar: elektriskt spänningsfält och kemiska krafter(utjämna koncentrationsskillnader). Tillsammans skapar de ett jämviktsförhållande:elektro-kemisk jämvikt.
4. Vad händer i en vilande cells membran när cellen retas? Na+ pumpar öppnas vilket leder till att
cellens laddning förändras. En depolarisering sker(mindre skillnad mellan minus och
plus).Potentialskillnaden uppfattas av spänningskänsliga natriumkanaler på axonet, om
tröskelvärdet överstigs sker en aktionspotential och naportarna öpnnas enligt principen ”allt eller
inget”.
5. Redogör för nervcellens olika delar.
Motorisk nevron
dendrit, nervcellskropp, axon, axon hillock, myelinskida, noder, synaps, muskelcell
sensorisk nevron
20
synaps, axon, nervcellskropp, axon, dendriter
3 typer: sensorisk, imkopplings(inter) och motorisk nevron.
6. Redogör för synapsens byggnad.
Ca2+
Na+
synapsbassäng
När aktionspotentialen kommer öppnas Ca2+ portar, dessa påverkar synapsblåsorna att frigöra
transmittorsubstans, t.ex. acetylkolin. Receptorer på nästa cellkropp stimuleras att öppna sina
natriumkanaler. Depolariserngaktionspotential. Det är viktigt att transmittorsubstansen förstörs
snabbt efter att signalen är skickad, speciella esteras(enzym) eliminerar transmittorsubstansens
verkan, så att en ny signal kan skickas. Kallas refraktionspotential, den tid det tar innan nästa signal
kan transporteras över synapsbassängen.
7. Hur representeras kroppsytan på hjärnbarkens sensoriska och motoriska områden? Vänster
hjärnhalva behandlar höger kroppshalva. Hjärnan är uppdelad i specifika områden men grovt sett
behandlas kroppens nedre delar, fötter etc. längst fram och kroppens övre delar längst bak. T.ex
sitter syncentrum längst bak i hjärnan. Hjärnan saknar smärtreceptorer, huvudvärk kommer från
smärtreceptorer i kraniet.
8. Beskriv det autonoma nervsystemet. Två system som verkar antagonistiskt. Sympatiska verkar
positivt vid fight and flight situationer, utsöndrar noradrenalin. Parasympatiska verkar positivt på
matsmältning och könsorgan etc. Parasympatiska nervsystemet verkar med acetylkolin.
Nervceller = nevron
fig. 44:4 sid 996
motor-nevron
inter-nevron
sensor-nevron
En sensorisk nevron uppfattar informationinternevron i ryggmärgen kopplar om, en signal till
hjärnan och eventuellt en direkt till motorisk nevron.
Soma = nervcellskropp
Dendriter = nervcellsutskott
axon = cellsvans
Axon hillock = innehåller spänningskänsliga kanaler
Myelinskidor(speciellt för vertebrater)=fosfolipider, fettlager runt axon ger snabbare överföring,
signalen hoppar. Myelinskidor växer till i embryonalstadiet. Ms myelinskidor förstörs.
synaps = slutet på axon här kan transmittorsubstans överföras till en annan nevron.
Ganglion = flera nervcellskroppar = perifera nervsystemet, koordination ofta nerver av samma typ.
nuclei = nerver i centrala nervsystemet. Hjärnan.
Nerv = flera dendriter som går tillsammans
Synaps terminal = slutet på axon
Kemisk synaps är vanligast. Men även elektrisk synaps förekommer bl. hos hummer.
Vid spänningsförändring öppnas kalciumkanaler vilket frigör transmittorsubstans. Neurotransmittor
måste degraderas snabbt. Speciella esteras.
Neuropeptider korta peptidkedjor < 30 aminosyror. T.ex. acetylkolin, seroterin, glutamat, dopamin,
adrenalin etc.
Neuropeptider kan vara tvåstegs raketer med olika substans exitatoriska ger upphov till
depolarisation(mot 0) eller inhibitoriska som ger upphov till hyperpolarisation(mot -90).
Alla djur utom svampdjuren, porifera har nervceller och muskelceller. T.ex. nässeldjuren har tätare
cellanhopning kring munnen. Virvelmaskar har cerebral ganglion men även fristående för
koordination. Bukgangliekedja hos ringmaskar. Bläckfiskar som är relativt högt utvecklat ryggradslöst
djur har ett förfinat öga. De kan även kommunicera genom att ändra färg och mönster mot varandra
samtidigt som de utåt sett har kamouflagefärg t.ex. sandfärgat. De ryggradslösa saknar myelinskidor
men kan istället ha sk giant axon, ansamling av nervtrådar för att skynda på överföring av signaler.
21
PNS = perifera nervsystemet
12 par kranialnerver: lukt, syn hörsel etc.
31 par spiralnerver som går ut från ryggraden med två uppgifter. Kontrollera respons till omgivningen
och upprätthålla den interna miljön, homeostas.
PNS
sensorisk
viseral
glatt muskulatur
somatisk
tvärstrimmig och
skelett muskulatur
motorisk
somatisk (viljestyrt)
autonoma (ej viljestyrt)
sympatiska parasympatiska
(antagoniserar varandra när den
ena verkar motverkar den andra)
stor pupill
pupillen dras ihop
hindrar saliv
salivera
öka hjärtats
minska slagfrekvens
slagfrekvens
fig. 44.15 sid 1013
spiralnerver
sakral region
kranialnerv till korskotan
CNS
sensorisk
syn
tal
motorisk
lilla
ryggmärg
tidiga chordater blåsor med dorsalt nervrör
Ryggmärgen skyddas av kotor yttre skiktet är ljust av myelinskidor medan det inre är mörkare
nervcellskroppar. Tre stycken hinnor skyddar märg och hjärna: arachnoidea, piramater, och dura.
Förlängda märgen grått i mitten vitt ytterst.
Cortex(hjärnan) vitt i mitten grått yttre.
Veckningen ger möjlighet till flera nervcellskroppar.
Det vita i cortex är glia celler(klisterceller) med myelinskidor runt. Skapar blod-hjärnbarriär. Glia
cellerna ligger som ett skydd runt kapillärerna i hjärnan och förhindra skadliga ämnen att nå hjärnan.
Hjärnan är primärt underhållen med syre och näringsämnen.
Cerebrospinalvätska finns i ryggmärg och ventriklar innanför hjärnhinnorna.
Fig. 44:17 sid 1015
Framhjärna, mitthjärna, bakhjärna och ryggmärg
Framhjärnan det vi i dagligt tal kallar hjärna centrum för inkommande information uppdelas i stor och
mellan hjärna. Mellan hjärnan trygghet och känslor, talamus centrum för omkoppling av inkommande
sensorisk signal till rätt del av hjärnan, hypotalamus själen och jämvikt samt den biologiska klockan i
tallkottskörteln.
Storhjärnan primära lukt hjärnan hos däggdjur ,styrorgan för hela nervsystemet
Bakhjärna förlängda märgen basala egenskaper homeostas och autonoma.
Lillhjärnan koordinationsförmåga
22
Mitthjärnan synhjärna hos lägre vertebrater t.o.m. fåglar hos oss sitter syncentrum i bakre delen av
cortex.
Instuderingsfrågor Sinnesorgan nevsystem blåa häftet sid 44
33. Vad består ett sinnesorgan av? Specialiserade receptorer som kan motta adekvat information. Kan
vara, yttre eller inre. Mekaniska, termiska, fotoelektriska, kemiska eller smärtreceptorer.
34. Vad har sinnesorgan för funktion? Att överföra adekvat information för vidare behandling i
hjärnan.
35. Vilka olika typer av retningar påverkar de olika receptorerna? Mekaniska: tryck, beröring, ljud.
Termiska: temperaturförändringar, olika för köld och värme. Fotoelektriska: ljus. Kemiska: t.ex
lukt och smak. Smärtreceptorer: nociceptorreagerar på flera olika stimuli, extrem temperatur, tryck
eller speciella kemikalier.
36. Vilken typ av ljuskänsliga(ögon) organ finns hos olika djurgrupper? Spindlar har enkla linsögon
med olika fixeringspunkt, kallas punktögon. Insekter har facettögon, omatidier, många
samverkande ljusreceptorer stor känslighet mindre bra upplösning. Vissa insekter t.ex bin ser andra
spektrum UV, andra insekter kan se planpolariserat ljus. Virvelmaskar har enkla bägarögon med
vilka de kan avgöra varifrån ljus kommer. Liknande system finns hos sjöstjärnor. Bläckfiskar har
ett relativt avancerat linsöga som bl a saknar den blinda fläcken. Fåglar har linsögon med extremt
bra skärpa, kan även känna av jordmagnetism. Valar känner också av jordmagnetism. Vissa ormar
har fotoreceptorer för infrarött. Hajar kan känna av muskelaktivitet hos ett byte.
37. Vad finns det för förhållande mellan sinnesorgan och nervsystem? Sinnesförnimmelser måste
tolkas i olika delar av hjärnan. Stimuli från sinnesorgan förs till hjärnan för tolkning.Vissa
inkommande signaler har prioritet, kranialnerver lukt, syn hörsel t.ex. Luktreceptorer står i
direktkontakt med hjärnan.
38. Vad är ett nervsystem? En ansamling av nerver som samverkar.
39. Vad finns det för typer av nervsystem hos olika djurgrupper? Nervnät hos nässeldjur, radialnerver
med central nervring hos tagghudingar, plattmaskar har två längsgående nerv kedjor och mindre
cephalisation framtill, annelider har bukgangliekedja och mindre cephalisation, insekter utökad
cephalisation och bukganglie kedja. Mindre segmenterad och mer centrerad jmg med annelider.
Hos ryggradsdjuren ligger nevkedjan eller nervröret dorsalt och cephalisationen kan nu kallas
hjärna. Högt utvecklade har flera olika system t.ex människans perifera(PNS) och centrala
(CNS)nervsystem .
40. Vad är motoriska och sensoriska neuroner? Sensoriska för information till PNS och CNS medan
motoriska för information ut från desamma. De ser lite olika ut: motoriska har nervkropp(soma) i
ena änden och synaps i andra medan sensoriska har soma på mitten.
41. Vad är gliaceller? Gliaceller(vita klisterceller) är nervceller(specifika) i hjärnan omgivna av
myelin, de ger en skyddande blodbarriär runt hjärnan. Glia cellerna ligger som ett skydd runt
kapillärerna i hjärnan och förhindra skadliga ämnen att nå hjärnan.
42. Vad är en nerv? En cell med förmåga att överföra information.
43. Vad är cephalisering? Ansamling av nerver företrädesvis i huvudändan.
44. Vilka delar av hjärnan blir proportionellt större under evolutionen? Tre trender: framförallt blir
cortex större, olika delar blir mer specialiserade, framhjärnan ökar mest i storlek(ytförstorande
veck).
Cirkulationssystemet
Tore
Hjärtat pumpar ca 100 ml per slag
Transport av gaser(syre och koldioxid), näringsämnen(blodsocker), avfallsprodukter, immunförsvaret,
hormoner, homeostas( rätt mängd vätska, joner, pH, hålla kroppen i jämvikt), tryck, värme.
För cirkulation krävs 3 saker: pump, vätska, kärl.
Slutet
blodet når aldrig cellerna, cellerna badar i vävnadsvätska.
Öppet
hemolymf pumpas direkt till cellerna
fig. 38:3 sid 822
fiskliknande 1 ventrikel = kammare och 1 atrium = förmak
23
nackdel dåligt tryck, låg fart
amfibieliknande 1 ventrikel 2 atrium
nackdel syresatt blandas med syrefattigt men bättre tryck än fisk kan också stänga av
genomförsel av lungor.
Däggdjur
2 ventriklar och 2 atrium delat i HL och VL
högt tryck, syrefattigt och syrerikt blandas ej.
Artär leder från hjärtat
Ven till hjärtat
(har ej med syresättning att göra)
Vener är större och har klaffar vilket gör att blodet bara kan gå åt ett håll.
Artär har glatt muskulatur och är elastiska.
De flesta organ har en artär och en ven till och från organet.
Undantag portavenen från tarm till levern. Det som upptas i tarmen lagras i levern. Levern har två
vener och en artär.
Hjärta
artär
arteriol
kapillär
venoler
ven
Hjärta
artär
lunga
lungven
Blod
överfas plasma i princip vatten och joner, plasmaprotein(albumin pH reglering),
fibrinogen(blodkoagulation) substanser som transporteras, näring, avfall och hormoner
Celler övervägande röda blodkroppar eurotocyter
vita blodkroppar leukocyter
blodplättar trombocyter (fastnar i fibrinogenet)
Hjärtat sitter centralt men sticker ut något åt vänster. Hjärtat sitter upphängt i hjärtbasen och
ligger(svävar) i en hjärtsäck fylld med en glatt vätska. Hjärtsäcken fäster nedåt i diafragman.
Förmaken är väldigt tunnväggiga och har liten muskelmassa pumpar mycket litet.
Runt vänster kammare finns den största muskelmassan( skall jobba mest).
Papillärmuskulatur sitter i kammaren sammanbunden med klaffar och förhindrar bakåtströmmning.
Aortaklaffen är muskelstyrd, lungklaffen pulmoralis behöver ej muskel. De övriga två klaffarna: ven
in och ven från lunga in är muskelstyrda.
Hjärtslag bägge förmaken slår först sen slår kammarna.
Systole = i arbete, pressar ut blod stängda klaffar
Diastole = i vila klaffar öppnas blodet strömmar in kräver inget arbete av förmaken, precis innan
kammaren skall slå pressar förmaken in extra tryck ca 20-30% extra. Kammarna drar ihop sig,
klaffarna stängda vid tillräckligt tryck öppnas klaffarna blodet strömmar ut och klaffarna stängs.
Slagfrekvens 0,1sek förmak
0,3sek kammare
0,4 sek vila
Aorta är töjbar och alltid fylld.
Varför slår hjärtat
Tre sorters muskulatur: tvärstrimmig, glatt och hjärtmuskelceller.
Hjärtmuskelcellerna är speciella de är sammanbundna med öppna cellförbindelser sk interkalerad
disk. Alla hjärtmuskelceller sitter ihop och cytoplasman förbinder cellerna. Joner kan lätt förflyttas.
Om man odlar en enskild cell kommer den att slå efter en tid.. Hjärtat har en spontan förmåga att
skapa en aktionspotential och kräver ingen signal från hjärtat. Snabbaste spontan
aktionspotentialregenerering ca 100 ggr /minut dvs snabbaste stängning.
Sinusknutan sitter i höger förmak jonflödet sprids till nästa cell.
Sinusknutan å sin sida styrs av sympatiska nervsystemet.
24
Bindvävsplattan separerar förmak och kammare. Ger en fördröjning och separation i de elektriska
signalerna.
Sinusknutan
en pacemaker styr sinusknutan
AV-knutan
His´bunt
purkinjefibrer
genomströmningskanal
artär
arteriol
kapillär bädd ventriol
glatt muskulatur i början av kapillärbädd
kan öppna och stänga
autoreglering, pH känslig, om koldioxid
surt öppna kanalerna
extern autoreglering hjärna och hjärta
autonoma nervsystemet reglerar blod
genomströmning genom muskler
kapillär saknar bindväv, tunnväggig
ett cellskikt
ven
Celler badar i vävnadsvätska, blodet når aldrig cellerna. Kapillärbädden fungerar som blodbarriär.
Små partiklar kan komma igenom men ej stora proteiner.
Kapillär tot längd ca 1 mm
Vävnadsvätska(plasma - stora proteiner)
diameter som en röd blodkropp
25
35
15
blod
nettoutflöde 10mm
25
lågt tryck
nettoinflöde ca 10 mm
ven artär
3 skäl att blodet fortsätter genom ven till hjärta trots lågt tryck:
1. muskelpump i vener.
2. andningspumpen ger undertryck och suger blod mot bukhålan.
3. pulspumpning, artär ligger bredvid ven, när artären rör sig förstärks pumpeffekten.
Överskott av vävnadsvätska(ca 1-2 liter/dygn) måste sugas ut. Genom diffusion sker överföring till
lymfkärl med ungefär samma pumpsystem som vener. Tappas i venen vid axlarna.
25
Blodtryck
Övertrycket visar hur hårt hjärtat slår.
Kammarvolym ca 110 ml men i vila pumpar hjärtat ca 70 ml.
5 liter / minut = 70slag /minut  70 ml/slag
Sympatiska nervsystemet frisläpper noradrenalin t.ex. vid rädsla ökar hjärtats slagfrekvens, varje
hjärtmuskelcell drar ihop sig mer och mer.
Parasympatiska frisläpper acetylkolin hjärtats frekvens sjunker och celler slutar dra ihop sig.
övertryck systole
undre tryck diastole
Lätt att få blodet att strömma i horisontellt läge. När man reser sig uppstår blodtrycksfall i huvud.
Sympatiska nervsystemet kompenserar blixtsnabbt och höjer puls och tryck. Sk ortostatisk reflex.
Sensorer vid halsartär och aortabågen. Blodtrycksreglerande centrum i förlängda märgen kopplar till
sympatiska.
Diastole trycket är ett mått på elasticitet i kärl. Åldersförändringar ger sämre elasticitet  högre
diastoliskt tryck.
Vid arbete. Kemiska receptorer på samma ställen som trycksensorerna. Känner av pH, surt om CO2.
Leder till högre tryck och puls efter ett tag återställs pH och parasympatiska sätter igång att bromsa.
Ett mått på bra kondition då tryck och puls snabbt återställs till viloläge.
EKG= elektrocardiacgraf.
Summa effekter av hjärtats elektriska aktivitet mäts genom potentialskillnader direkt på huden.
Ger information om: hjärtfrekvens, hjärtrytm, extra slag(aretmi beror på att hjärtat är lättretligt men
blir okänsligare med åldern), blockering av impuls och hjärtmuskelskada(infarkt).
EKG
1. sinusknutan
2. hjärtslag
3. återhämtningsfas
1
2
3
Instud cirkulation
1. Från vilken punkt initieras hjärtats aktivitet? Sinusknutan i höger förmak, hjärtmuskelceller har
öppna cellförbindelser sk gap junktion.
2. Hur inverkar bindvävsväggen mellan förmak och kammare på hur hjärtats kontraktion genomförs?
Separerar förmak och kammare och ger en elektrisk fördröjning, först slår förmak sen kammare.
3. Är retledningssystemet en sorts nerver? Nej inga nerver men påminner i funktion,
hjärtmuskelcellerna står i förbindelse med varandra, joner kan lätt förflyttas vilket ger en spontan
aktionspotential. I Hisbunt finns specialiserade muskelceller med förmåga att föra signalen vidare
snabbt alla hjärtmuskelceller kan föra signal vidare.
4. Från vilken plats på ett hjärta startar kammarkontraktionen? Längst ned i hjärtspetsen.
5. Vad kallas hjärtats kontraktionsfas och dess avslappningsfas? Systole resp diastole. Gäller endast
kamrarna. 1. Blod rinner in i förmak och kamrarna, 2. Förmaken slår och pressar in extra tryck i
kammrar, 3. Kammrar slår och klaffar stängs,4 avslappningsfas blod rinner in i hjärtat.
6. Hur är blodplasma sammansatt? Vad är skillnaden mot blodserum? Blodplasma är vatten, joner,
proteiner, fibrinogen, hormoner och näringsämnen. Blodserum är plasma men utan fibrinogen.
7. Vilka celler finns i blod? Hur många celler av varje sort finns per mm2 blod? Mest röda mindre vita
och blodplättar.
8. Vilka celler är av betydelse för blodkoagulationen? Endotelceller runt blodkärl frisläpper enzym
t.ex. vid en skada dessa aktiverar fibrinogen så att fibrintrådar bildas, blodplättar samt och
blodkroppar fastnar och bildar en skyddande hinna. Processen är mycket komplicerad, vill inte ha
oönskad koagulation, ca 10-12 faktorer som styr.
9. Vilket vitamin är nödvändigt för en fungerande blodkoagualtion? Vitamin K, kalcium är också
viktigt.
10. Beskriv kroppens lymfkärlssystem. Överskott av vävnadsvätska 1-2 liter /dygn sugs genom
lymfkärlssystem med samma pumpsystem som vener och tappas i hålvenen vid axeln eller
26
hjärtvenen. Lymfvätskan filtreras i lymfkörtlar genom en bädd av vita blodkroppar. Vid en
infektion fylls vävnadsvätskan av antigener, vita blodkroppar frigörs via blodet och söker upp rätt
organ där infektionen finns.
11. Vilka uppgifter har lymfkärlssystemet? Ta hand om överskott av vävnadsvätska, fett från tarm till
blodsystem samt transport av vita blodkroppar. Vid elefantias hindras transport av vävnadsvätska
av parasiter.
12. Hur pumpas lymfan i systemet? Med samma pumpsystem som ven pumpar. 1. Muskler trycker på
vener och lymfkärl, klaffar gör att transport endast kan ske i en riktning.
2.artärpump.3.andningspumpger undertryck i bukhålan.
Digestion och näringslära
Aija
s 796-800 översiktligt
801-808 centralt kolla speciellt bildtexter
809-816 översiktligt
repetera kap 5 sid 63-74
läs igenom lab om energisomsättning kap 36 sid 785-788
Ex på vanliga frågor en biologilärare ställs inför:
matsmältning, bantning, näringslära, mat och träning, kost-tillskott, steroider, vegetarism, speciell
kost, droger.
Def
vegetarian:
ej kött, fisk, ägg
lakto-ovo
ej kött och fisk men ägg
veganer
inget animaliskt
svårdefinierat
extrem kost kräver mkt god kännedom i näringslära
risk för energibrist, B12 brist mkt ovanligt
mättnadskänsla kan orsakas av em mängd faktorer: högt blodsocker, fet mat tar längre tid att bryta
ned. Psykologiskt påverkbar. Skillnad mellan aptit och hunger. Råttförsök visar att råttor äter mer av
”smaskig mat” än pellets!
Vår föda består till största delen av makromolekyler som måste brytas ned i mindre beståndsdelar
innan absorbtion kan ske.
Kolhydrater
-glukos bygger upp stärkelsekedjor medan -glukos bygger upp cellulosa.
Polysackarider måste brytas ned till monosackarider innan vi kan tillgodogöra oss dem.
Disackarider
monosackarider
maltos

glukos + glukos
laktos

glukos + galaktos
sackaros

glukos + fruktos
Fetter
makromolekyler triglycerider= glycerol + 3 fettsyror
mättat fett saknar dubbelbindningar
omättat dubbelbindningar
energirikare men härsknar snabbare
fettsyror binds med esterbindning
måste brytas ned till di eller monoglycerider
Proteiner
makromolekyler uppbyggda av 20 olika aminosyror
essentiella eller icke essentiella(vi kan tillverka dem själva)
måste brytas ned till aminosyror eller diaminsyror
nedbrytningen av själva aminosyran sker i cellen.
Nedbrytningen börjar i munnen: mekanisk sönderdelning samt insalivering med amylas.
Mage: surt pH 2 enda enzym som kan verka är pepsin som bryter ned proteiner till peptidkedjor.
Tunntarm och tjocktarm: ytterligare enzymer, kraftigt veckade ökar absorberande yta. Hastigheten på
absorbtion är proportionell mot ytan.
Biorgan som spottkörtlar, lever, gallblåsa, bukspottkörtel bidrar med olika enzymer.
27
Tarmslemhinnan i magsäcken består av tubliknande cellanhopningar med tre typer av celler
1. slembägar celler, mucus cells
2. chief cells, huvud celler bildar ett förstadium till pepsin sk pepsinogen
3. paritelceller producerar saltsyra
Skyddsmekanism slemmet är basiskt, saltsyra produceras när det behövs. Saltsyran aktiverar
pepsinogen till pepsin.
Omsättningen av tarmhinneceller är mkt stor.
Tunntarmslemhinnan består av ytförstorande fingerliknande utskott, tarmludd som innehåller
blodkärl, lymfkärl och slembägarceller.
Cellmembranet på tarmluddet, kallas borstbrämet eller mikrovilli(olika namn för samma sak) är
veckat och innehåller membranstyrda enzymer.
Enzymatiska processer sker i lumen(hålighet) samt vid membranet.
Enzymatisk matsmältning hos människor
ämne
kolhydrater
Proteiner
fett
Mun, svalg,
magsäck
matstrupe
polysackarider
kortare
polysackaridkedjor
av amylas
Pepsin
protein kortare
peptidkedjor
tunntarmens
hålighet, lumen
Amylas från
bukspottkörtel
polysackarider
maltos o andra
disackarider
Trypsin,
chymatrypsin från
bukspottkörtel 
mindre polypeptider m. fl
gallsalter
emulgeringsmedel
lipas från
bukspottsk.
Triglycerider
monoglycerider +
2 fettsyror
tunntarmens
cellmembran
maltas
 monosackarider
peptidaser
tri och dipetider
aminosyror
28
Monoglycerider + 2 fettsyror är fettlösliga och kan lätt absorberas, kräver inget membranbundet
system.
Aminosyror och monosackarider är vattenlösliga kräver transportsystem(blod)
Instuderingsfrågor till digestion och näringslära
1. I vilken form upplagras energi hos djur? Vilken är den kvantitativt viktigaste formen? Energi
lagras i form av glykogen i levern och i muskler, överskott lagras i form av fettvävnad. Glykogen i
lever och muskler räcker ca ett dygn men i fettvävnad finns energilager som för de flesta av oss
räcker i flera veckor. Dvs fett är den kvantitativt viktigaste formen av energiupplagring.
2. Vilken funktion kan vitminer ha? Ofta coenzym, ofta flera funktioner, ämnen vi ej kan tillverka
själva kallas essentiella. Vattenlösliga vitaminer t.ex. B har ofta funktion som coenzym i
metabolismen. Vitamin C: kollagen syntes, antioxidation, hjälper till vid avgiftning, gör att järn
upptas lättare. De fettlösliga: A nattseende, antioxidant. Vitamin D stöttar absorbtion av kalcium
och fosfor. Vitamin E antioxidant. Vitamin K viktigt vid blodkoagulation.
3. Vilka komponenter finns i magsaften och från vilka celler kommer de? Magsaft med hög
koncentration av HCL produceras av parietalceller. Slembägarceller producerar basiskt tarmslem
för att hindra magsäcken att lösa upp sig själv. Huvudceller producerar pepsinogen som aktiveras
till pepsin av HCL.
4. Vad har magsaften för pH? Ca pH 2.
5. Vad innebär peristaltik? Muskelkontraktion , koordinerad vågrörelse vars uppgift är att föra ämnen
framåt i tarmen.
6. Vilken funktion har trypsin? Trypsin bryter ned polypeptider till kortare kedjor. Utsöndras ur
bukspottskörteln och verkar i tunntarmen. Trypsinogen aktiveras av membranbundet enzym.
Viktigt att det aktiveras på rätt ställe så att den egna vävnaden inte bryts ned.
7. Hur skiljer sig stärkelse från cellulosa och varför kan bl a människor bryta ned det förra men inte
det senare? Stärkelse har alfabindning(platta, raka) och cellulosa har betabindning (vridna). För att
bryta ned cellulosa krävs enzymer av speciell art. Idisslare har speciella jäsningskammare i sin
tarmkanal där svamporganismer och bakterier kan leva. Dessa mikroorganismer kan bryta ned
cellulosa till monosackarider men även omvandla monosackarider till en mängd viktiga
näringsämnen. Vi kan absorbera en liten del av cellulosa med hjälp av cellulas(enzym) bildande
bakterier som finns i tjocktarmen(blindtarmen?)
8. Hur tillgår absorbtionen av vatten och olika ämnen i tarmen? Ca 90% av vattnet i födan absorberas
främst i tunntarmen och slutligen i tjocktarmen. Vattnet absorberas tillsammans med det övriga
näringsintaget. Fettlösliga lätta att absorbera, vattenlösliga och laddade partiklar svårare. Fördel
oladdad och fettlöslig. Glukos och aminosyror oladdade och halvsmå. Proteiner kräver aktiv
transport.
9. Vilka är tjocktarmens huvudsakliga funktioner? Absorbtion av vatten och salt. I tjocktarmen finns
stora mängder bakterier, främst E coli som lever av organiskt material. Dessa bakterier producerar
K-Vitamin men även gas som biprodukter i sin metabolism. Kroppen utvinner på detta sätt 40% av
behovet av K vitamin. Kroppens överskott av salter främst kalcium och järn exkreteras i
tjocktarmen. Samtidigt sker en reabsorbtion av andra salter.
10. Vilken roll spelar bukspottkörtel för digestionen? Producerar bukspott, och enzymer som verkar i
tunntarmen för nedbrytning av kolhydrater, proteiner och fetter.
11. Till vilka kroppsvätskor upptas nedbrytningsprodukter av fett, protein och kolhydrater? Protein
och kolhydrater transporteras av blod. Fetter sätts ihop igen utanför tamkanalen och transporteras
av lymfvätska för att senare tömmas i halsvenen.
21/4 Respiration Aija
sid 836-841 läs igenom
förstå skillnader i anpassningar
förstå motströmsprincipen
29
sid 842-848
sid 837
sid 839
lär oss
koncentrera på bilderna
fig. 38:16 förstå anpassningar och strategier
inte hur resp. Fungerar hos fiskar etc. utan vad det innebär dvs anpassningar etc.
Motströmsprincipen Viktig princip
fig. 38:19 Obs kunna noga
Luftfuktigheten varierar. Kall luft t.ex. är torr. För effektiv lungfunktion bör luft i lungorna vara varm
och fuktig.
Gasomsättning uttrycks i tryck.
Totaltryck är summan av alla partialtryck.
Mäts o mm/hg eller pascal.
1 mm/hg= 0,138 kpa
1kpa=7,5mm /hg
normaltryck är 760mm/hg vid havsytan.
När vi andas in luft är totaltrycket detsamma under hela transporten däremot ändras partialtrycken.
Syretrycket ökar medan de andra ämnenas partialtryck sjunker.
Stora djur har stort syrebehov vilket kräver stor diffusionsyta. Syreupptaget är proportionellt mot
ytans storlek. Alveoler har ytförstorande struktur (100m2 tennisplan)
Under transporten i lungan sker inget gasutbyte förrän bronkeolerna (bronkernas förgreningar till
tunna tuber) passerats. Vid alveolklasarna sker själva gasutbytet.
Effektivt!
1. Tunnväggigt ett cell-lager(gasutbyte är en långsam process)
2. ytförstorande struktur, många små bubblor
3. nära till kapillärer (1 celllager-alveolvägg-kort transportsträcka-1celllager-kapillär)
4. drivkraften är koncentrationsskillnaden
Vid hög höjd sjunker totaltrycket och det blir svårare att bibehålla koncentrationsskillnaden. På 5000
meters höjd ligger totaltrycket på 400mm/hg. Det blir svårare att tillgodose diffusionen, hjärtat måste
pumpa snabbare. Anpassning : det bildas fler röda blodkroppar som långsamt försvinner på lägre höjd
vilket kan utnyttjas av idrottsmän.
Fig. 38:25
tryckförändringar
alveolerna
104 mm/hg
artärer
104 mm/hg
vävnader
syreupptagning och CO2 avges
ven
40 mm/hg
Syrefattigt syrerikt är ett relativt begrepp. Vid varje varv i blodomloppet upptas bara en del av syret
resp avges CO2.
CO2
betydligt mindre skillnad i partialtryck. 45mm/hg i venen och 40mm/hg i artären.
Syre löses sämre i vatten men bättre i rent kallt vatten än varmt smutsigt vatten.
Den mängd syre som löses i blodet kan bortses ifrån.
Proteinet Hemoglobin består av 4 peptidkedjor, 2 alfa och 2beta. I varje peptidkedja finns en
hemgrupp(ej peptid) med en järnjon i mitten. 1 hemoglobin4 hemgrupper4O2.
1mmol(millimol)hemoglobin 1mmol O2 22,4 ml O2
(molvol för ideala gaser 22,4)
Hur många mmol syre per 100ml?
Homo: 0.9 mmol hemoglobin/100mmol blod
 syrgaskapacitet 0,922,4=20,2 vol% hemoglobinbundet O2. mängden löst syre i blodet är0,3vol%
I stort sett allt syre som transporteras är bundet till hemoglobin.
I vila används endsat en del av syret en liten mängd kan lagras i muskler ca 13%. Vilket gör att vid
arbete finns en liten reserv.
Överskott av CO2 måste transporteras bort. Precis som för syre löses en mindre mängd i vätskan men
den är så liten att man kan bortse från den.
30
Koldioxidtransport
1. 25% binds till hemoglobin men ej på samma ställe som O2. Bägge kan bindas samtidigt.
Kolmonoxid binder däremot till samma ställe som syre och konkurrerar.
2. 60% av CO2 binds som bikarbonat HCO3röd blodkropp
kapillär
cell CO2
KA
CO2+H2OH2CO3
KA=kolsyra anhydras
H2CO3HCO3- +H+
katalyserar bildandet av kolsyra
kolsyra sönderfaller spontant
CLtill bikarbonat och vätejoner
Bildningen av H+ är pH sänkande, kroppens pH-tolerans är snäv blodet måste buffras. Hemoglobin
fungerar som buffert. Aminosyrorna i hemoglobin kan avge eller ta upp H+ och får buffertverkan.
Men bikarbonaten ökar ju ständigt i de röda blodkropparna och tenderar att lämna. HCO3- är en jon
och kan inte lämna utan att det sker en laddningsförändring i blodkroppen. CL- fungerar som motjon.
Hemoglobins funktion: transport av O2, CO2 samt buffert.
Motsvarande process sker i lungan men åt andra hållet.
Enzymet KA katalyserar sönderdelning av kolsyra till vatten och CO2. Hemoglobinet tar och ger H+.
När koncentrationen av kolsyra sjunker förs bikarbonat från plasma in i röda blodkropparna. Cl fungerar som motjon.
röd blodkropp
alveol CO2
kapillär
KA
H2CO3  H2O + CO2
HCO3- +H+ H2CO3
CLHCO3Allosterisk reglering förändring i den 3-dimensionella strukturen.
Reglering av syrebindning till hemoglobin. Det finns fyra bindningsställen men alla binder inte lika
bra. När en syre molekyl binder till en hemgrupp sker en förändring av strukturen så att nästa
hemgrupp blir mer mottaglig.
När CO2 binder till hemoglobinet blir det svårare för syret att binda. Ju mer CO2 som produceras desto
mer O2 frigörs till cellerna.
I lungan släpper CO2 och O2 binder lättare.
I vävnaden binder CO2 och O2 frigörs lättare.
Även bildandet av H+ knuffar loss syre.
Koldioxid reglerar syreupptaget på ytterligare ett sätt. I förlängda märgen finns CO2 receptorer som
ökar andningsfrekvensen vid ökande CO2 koncentrationer.
31
Lab:
energiomsättningen kan mätas genom förbränningen av syre.
Cykel+puls Hur mycket måste pulsen öka för att utföra ett standardiserat arbete. En
vältränad person kan utföra arbetet med lägre hjärtfrekvens. Men mätvärdena är relativa. De beror
mycket på vilken maxpuls personen har.
Instuderingsfrågor Respiration
1. På vilka olika sätt tar olika slags djur in syre? Svampdjur, genom hela organismen. Maskar, direkt
genom huden. Fiskar, musslor och kräftdjur, gälar. Insekter, trakeer. Spindlar, boklungor.
Groddjur, lungor och hud. Kräldjur, fåglar och däggdjur, lungor.
2. På vilka olika sätt kan den rytmiska andningens frekvens påverkas? Hyperventilation(viljestyrd)
lurar CO2receptorer. Arbete leder till höjd frekvens. CO2 produktionen triggar O2 intaget. Lågt
lufttryck ökar andningsfrekvensen.
3. Hur kan syre tas upp av blodet som passerar alveolerna? Genom diffusion p.g.a.
koncentrationskillnader, tunnväggiga kärl(nära till kapillärer) med ytförstorande struktur.
4. Hur binds O2, CO2 resp CO till hemoglobin? O2 binds till hemgrupper 4 st per röd blodkropp- CO
binds till samma ställe och konkurrerar. CO2 binds, också till hemoglobin men annat ställe, genom
bildandet av kolsyra under inverkan av katalysatorn KA men sönderfaller snabbt till bikarbonat.
5. Hur påverkas syrets bindning till hemoglobin av blodets CO2-halt? Ju högre CO2 halt desto sämre
binder syre till hemoglobin. Positivt, ökad förbränning ger mer CO2 , mer CO2 frigör mer O2.
6. På vilka tre sätt transporteras CO2 i blodet? Som bikarbonat i plasman(majoritet), som kolsyra i
hemoglobinet och i löst form i blodet.
7. Hur fungerar karboanhydras? Karboanhydras finns i de röda blodkropparna och katalyserar
bildandet av kolsyra i hemoglobin, kolsyra sönderfaller till bikarbonat. Detta sker i kapillärerna
motsatt funktion i alveolerna.
CO2 +H2OKAH2CO3
H2CO3 HCO3- +H+
8. Hur buffras blodet? Vad har blodet normalt för pH? Blodet buffras av aminosyrorna i hemoglobin.
Kan uppta eller avge H+. Normalt pH för blod är 7,4. Viktigt med konstant pH.
9. Vad menas med andningsoganens ”döda rum”? Den del i lungan där inget gasutbyte sker.
22/4 Endokrinologi
Barbara
kap 41
sid 912-922 kursivt
sid 923-936 viktigt
kap 42
sid 950-953
Hormoner kommunicerar mellan olika organ på liknande sätt som radiovågor som sänds ut överallt
men endast de med rätt inställd våglängd kan mottaga signalen.
Cellen kan ej skilja på nevrosignal eller hormonsignal den reagerar på stimuli. Hormonet binder dock
bara där det finns receptorer.
Fettlösliga hormoner
steroider, tyroxin
intracellulär receptor
kan lätt passera membran
Vattenlösliga hormoner
peptider, protein, aminer(t.ex. adrenalin)
receptorer på plasmamembranet
om blodsockerhalten sjunker påverkas
cell
cytoplasma
kärna
H/R
MRNA
hormon
H glukagon
levern att utsöndra glukos
H
protein
Hormonet binder till en specifik del av DNA
H
signalöverförings mekanism
interaktion med protein
second
messengers
32
transkription sker MRNA tillverkar protein
i cytoplasman
t.ex. testosteron(hormon) muskelcell
MRNA myosin(protein)
förändring av genutryck långsam process
enzymaktivering
glukogen
cell  glukos
Hormonet kan ej själv passera membranet
binder till receptor på membranet
second messenger aktiverar enzym
metabola förändringar
på/av sker snabbt
Endokrina organ bildar hormoner men de måste få en signal:
nervstimulering
hormonell stimulering
metabolisk stimulering t.ex. blodsockret sjunker och utlöser en signal
929 endokrina organ
Sköldkörteln (thyroid) innehåller folliklar (hålrum med cell-lager) samt bisköldkörtlar.
Hormonell stimulering: TSH bildas i hjärnan stimulerar follikeln att producera tyroxin.
Tyroxin styr vår metabolism, reglerar förbränning och värmeproduktion.
Överproduktion av tyroxin ökar metabolismen och brist sänker metabolismen. Brist kan
bero på jodbrist. Symptom: ointresserad och fryser ständigt. Jod krävs för produktion
av tyroxin. Vid brist sker en överväxning av körteln. TSH skickas i överflöd men
tyroxin utsöndras ej. TSH utsöndrar tillväxthormon som ger tillväxten av körteln.
Giftstruma: överproduktion av tyroxin. Autoimmun sjukdom beror på antikroppar.
Överproduktion av TSH liknande ämnen leder till överproduktion av tyroxin.
Symptom: hyperaktivitet.
Tyroxin är livsnödvändigt för ämnesomsättningen. Vid embryonal tillväxt är tyroxin
viktigt för bildandet av nervsystemet.
Tjernobyl: lättflyktigt radioaktivt jod lagras i sköldkörteln och leder till att celler
muterar. Jodtabletter inkorporerar (byter ut) radioaktivt jod.
Mellan folliklar i sköldkörteln finns små celler som utsöndrar kalcitomin som reglerar
kalciumomsättningen, sänker kalciumhalten. Kalcitomins uppgift är att försöka skydda
skelettet. Mer Ca skelettet (vid överskott)
Bisköldkörteln (parathyroid)
Producerar PTH som ökar kalciumhalten, ökar upptaget från tarmen. Kan också öka
upptaget från primärurin och i sista hand från skelettet. Rätt kalciumnivå viktigt för
nerver och blodkoagulering. Kalcitomin + PTH reglerar tillsammans kalciumnivån
Styrs av metaboliska signaler från kalcium själv.
Vitamin D hjälper både PTH och kalcitomin. Vitamin D finns i mjölk och kött.
Bukspottkörtel (pancreas)
95 % av körtelmassan exokrina - matsmältningsenzym.
Endokrina - Langerhanska öarna
I motsats till follikel är Langerhanska öarna massiva klot fyllda med celler av två typer.
Alfaceller producerar glukagon.
Betaceller producerar insulin.
Insulin ökar glukosupptaget i muskler och fettvävnad samt stimulerar
glykogenproduktion i muskler och lever.
För högt
insulin
33
höjer blodsocker
sänker blodsocker
glukagon
2 typer av diabetes
för lågt
1. Ungdomsdiabetes, autoimmun sjukdom, betaceller
angrips av kroppens immunförsvar.
2.åldersdiabetes, betaceller finns kvar men hormonsvaret är trögare
och lägre. Det behövs mer insulin för att stimulera glukosupptaget,
insulin resistans. Bantning ger viss effekt.
34
Binjurarna (adrenalis)
MÄRG(medulla) producerar adrenalin
BARK(cortex)
Märg
produktion av adrealin=ephinedrine.
Ex på nervstimulering, vid plötslig rädsla sker i ryggmärgen av sympatiska
nervsystemet.
1. ökar hjärtverksamheten
2. ökad lungverksamhet
3. ökar blodgenomströmningen i muskulaturen ”fight and flight”
4. Bryter ned muskelcellers glukogenförråd så att glukos frisläpps
5. sänker blodgenomströmningen i mag och tarmkanalen.
Bark
producerar steroidhormoner, små varianter av kolesterol
Hormonell styrning från hjärnan
1. glykokortikosteroider som höjer glukonogenas, kortison undertrycker
immunsystemet och hämmar celldelning. Används vid eksembehandling, minskar
vätskeansamlingar. Bieffekt huden förtunnas, sämre immunförsvar.
2. mineralkortikoider aldosteron, vatten och saltbalans(metabolisk styrning)
3. androgenor, testosteron som eg Ej är viktigt för män då tillräcklig produktion sker i
testikeln, viktigare för kvinnor då tetosteron styr sexlusten.
Gonader (könskörtlar)
kvinnor
män
östrogen - äggfollikler
testosteron
progesteron - gulkropp
bildas i testiklar, sekundär effekt: skägg, mörk röst etc.
implantation av befruktandet
ägg i livmodern och bildandet av
moderkakan
korionogonadotropin
hCG det ämne man söker vid
gravtest
Både manliga och kvinnliga könshormoner styrs från hjärnan.
p-piller: hjärnan får signalhormon att könshormonhalten är tillräcklig. Hjärnan luras med resultat att
ägget ej mognar.
Anabola steroider, fungerar på samma sätt. Hjärnan luras att testosteronhalten är tillräcklig.
-
Huvud
+
signalhormon
hormonproduktion
Melatonin styr dygnsrytmen, bildas i tallkottskörteln(pineal) som sitter djupt i hjärnan men är känslig
för ljusstimulering via synnerven.
Melatonin utsöndras vid brist på ljusstimulering, förskjuter dygnsrytmen. Ev finns andra ljuskänsliga
områden t.ex. i knävecket.
Nattaktiva djur har också förhöjd melatoninhalt på natten.!!
35
Med ljusterapi kan melatoninhalten undertryckas. Melatonin påverkar limbiska systemet, centrum för
vårt känsloliv.
Hypofysen sitter under hypotalamus
baklob
framlob
neurohypofys
samling nervceller
adenohypofys
består av en mängd körtelceller som producerar styrande
hormoner
blodkärl
producerar 2 hormoner
ADH vasopressin
motverkar urinbildning
konc urin
sängvätare saknar
tillräckligt ADH
Oxytocin
livmodersammandragande
mjölkkörtelprod
styrande hormoner
TSH
sköldkörtel
ACTH
bark i binjure
LH
könskörtlar
FSH
könskörtlar
-
Hypotalamus
+
TRH
-
Hypofys
+
TSH
körtel
tyroxin
negativ feedback ( äv p-piller och anabola steroider)
Tillväxthormoner, GH och prolaktin produceras av andra celler i framloben av hypofysen.
Hypotalamus
GHIH
balanserande
+ utsöndrar stimulerande GHRH
Hypofys
GH/prolaktin/msH
36
Instudfrågor endokrina organ
1. Likheter och olikheter mellan hormon och transmittorer. Bägge skickar en signal, stimuli.
Transmittorsubstans överför information mellan nervceller medan hormoner stimulerar ett organ
eller celler att producera proteiner eller anta en egenskap( t.ex. släppa in mer vatten). Hormoner
överförs via blodet medan transmittorsubstans kan överföras blodlöst t.ex. i vävnad. Celler kan ej
skilja på nevro eller hormonsignal den reagerar på stimuli. Transmittorsubstans verkar på ett
speciellt ställe/snabbt/bryts ned av esteras. Hormoner vandrar runt i blodet/fort/sköljs bort, bryts
ned i levern.
2. På vilka två olika sätt kan hormoner utlösa sin verkan hos målcellerna? Fettlösliga kan passera
cellmembranen och direkt binda till ett specifikt område på DNA, messenger RNA för
informationen till cytoplasman som utför syntesen. Långsam process. Vattenlösliga hormoner kan
ej tränga genom cellmembranen utan binder till en receptor på cellmembranet informationen förs
in i cellen av second messenger ock aktiverar direkt ett enzym. Snabb process.
3. Vilka hormon ger en ökning av blodsockerhalten? Glukagon(viktigast) prod sker i langerhanska
öarna, adrenalin i binjuremärgen och kortison i binjure barken.
4. Vilken sorts förbränning inträder om insulin saknas? Om insulin saknas kan muskler och
fettvävnad ej ta upp socker och socker kan inte förbrännas. Istället förbränns fett men
förbränningen är ofullständig  luktar aceton. Därefter sker en förbränning av muskelvävnad.
5. Vilka hormoner bildas i binjurarna? Vilka funktioner har dessa? Adrenalin i märgen. Ökar
glukoshalten och metabolismen samt drar ihop vissa blodkärl ökad blodgenomströmning i
muskler men minskad blodgenomströmning i mag och tarmkanal. .Steroider i binjurebarken,
steroider= kolesterolskelett. Glukokortison, ökar glukoshalten. Mineralkortison, förstärker
reabsorbtionen av Na+ och ökar exkretionen av K+ i njurarna. Testosteron ökad sexlust hos
kvinnor. För mycket steroider kan missuppfattas av kroppenvatten ansamlas i kroppen vanligt
hos kvinnor före menstruation.
6. Hur regleras kalciumhalten i blodet? Kalcitonin från sköldkörteln sänker kalciumhalten och PTH
från bisköldkörteln höjer kalciumhalten i blodet genom ökat upptag från mag och tarmkanal samt
skelett. Bägge hormonerna reagerar på kalcium i blodet. Vitamin D är viktigt.
7. Nämn de två kvinnliga steroidhormonerna. Från vilka celler bildas de? Östrogen - äggfollikler
progesteron - gulkropp.
8. Vad kallas det hanliga steroidhormonet? Var kan det bildas? Testosteron kan bildas i bitestiklarna
(leydigceler) eller i binjurens bark(företrädesvis hos kvinnor).
9. Vilket hormon bildas i placentan vid graviditet? Korionogonadotropin(hCG) och progesteron.
10. Ett av dessa används som indikation på graviditet. Vilket? HCG, korionogonadotropin.
37
23/4
Exkretionsorgan
Eric
Exkretionen försiggår inom två områden, osmos och utskiljning av kvävehaltiga avfallsprodukter(
skilt från digestionen).
Hypertonisk lösning
Isotonisk lösning
Hypotonisk lösning
Lösningen är saltare än cellen,
lösningen har samma salthalt
Lösningen mindre salt än cellen
cellen skrumpnar när vatten
som cellen, normaltillstånd
djurceller lyserar, spricker men
drivs ut ur cellen
växtceller klarar sig.
ex på hypotonisk effekt: om man heller kranvatten på ett skrapsår så gör det ont därför att oskyddade
celler lyserar. Istället bör en isotonisk lösning användas dvs en saltlösning med samma salthalt som
cellen dvs 0,9 %.
I en icke isotonisk miljö måste celler skyddas och för detta finns inom djurvärlden olika system.
Saltvattensbenfisk
Torsk är hypotonisk i förhållande till sin miljö. Dvs den interna miljön är mindre salt jämfört med
omgivningen. Torsken förlorar ständigt vatten till omgivningen detta kompenseras genom att fisken
dricker saltvatten. Överskottet av salt tas om hand av speciella kloridceller vid gälarna som utsöndrar
natrium och kloridjoner. Dessutom kissar de lite kvävehaltiga avfallsprodukter.
Saltvattensbroskfisk
Hajar behåller den interna salthalten något lägre än omgivningen. Njurarna exkreterar lite salt men
främst är det rektalkörtlar som utsöndrar NaCL genom anus.
Sötvattensfisk
Abborre är hypertonisk i förhållande till sin miljö dvs det finns mer lösta produkter inuti abborren jmf
med omgivningen. Syreupptagningen sker över gälarna med motströmsprincipen(energikrävande)
varvid blodet syresätts men även vatten tas upp. Sötvattensfisken måste kissa ut överintaget av vatten.
Abborren kissar ut stora mängder vatten tillsammans med utspädd urin. För att bibehålla jonbalansen
tas natrium och klorid joner upp vid gälarna.
Lax som lever i både söt och saltvatten måste justera sin salt och vattenbalans hormonellt. I saltvatten
dricker de saltvatten och exkreterar överskottsalt från gälarna medan de i sötvatten slutar dricka vatten
och tar upp joner via gälarna.
Djur som kan kontrollera sin miljö kallas osmoreglerare(energikrävande).
Djur med samma salthalt som omgivningen kallas osmokonfirmerare(de flesta marina evertebrater).
Vissa djur måste kunna reglera sin interna miljö till flera olika externa miljöer. T.ex. sjöfåglar som
måste kunna dricka havsvatten som mynnar ut på näbben. Fungerar med motströmsprincipen.
Kapillärerna strömmar förbi transportepitel. Speciella ytförstorande villies sköter en aktiv transport av
salter som möjliggör utsöndrande av en hypertonisk lösning. Liknande system finns hos vissa
sköldpaddor(tårkanaler).
Människor tål ej att dricka saltvatten.
Kvävehaltiga avfallsprodukter
vattenlevande varelser, de flesta
av fiskarna
däggdjur
fåglar, reptiler
ammoniak
urea
urinsyra
mer vattenlöslig
mer energi krävande
De kvävehaltiga avfallsprodukterna kommer från proteiner, peptider, aminosyror, DNA och RNA.
Djur som lever i vatten exkreterar ammoniak direkt.
38
Landlevande djur skulle förgifta sig själva om de producerade ammoniak, giftigt djuren skulle inte
hinna få ur sig det tillräckligt fort. Istället producerar de landlevande urin eller urinsyra, mindre vatten
förloras men processen är mer energikrävande.
Protonefrider hos sötvattenlevande virveldjur
enkelt system med flamceller med tussar av silier som rör sig inuti kroppen och får
kroppsvätskan att röra sig. urinämnen ansamlas och utsöndras genom otaliga
mynningar sk nephridioporer.
Metanefrider hos daggmaskar
De har ju slutet blodkärlsystem, i varje segment finns en metanefrid som tömmer sig i
en nephridiepore. Viss reabsorbtion sker med hjälp av motströmsprincipen. Allmän
filtrering och absorbtion, energikrävande men nödvändig. Daggmasken måste kissa ut
60% av sin totala kroppsvätska då hudandningen ger ett överskott på vatten. En mask i
en vattenpöl dör troligen av syrebrist då syrehalten i vatten är ca 4% jmf med luftens
21%.
Malphigiska kärl hos insekter.
De har ju öppet blodkärlsystem. Kroppsvätskan blaskar runt med viss rotation från ett
dorsalt enkamrigt hjärta och syresättningen sker via trakeer. De malphigiska kärlen
består av rörliga tuber. Salt och kvävehaltiga produkter transporteras över ett
transportepitel. I slutet av tarmen finns sk rektalplattor där viss reabsorbtion sker.
Urinämnen och avföring kommer ut ur samma hål. Eytt effektivt system för att spara på
vatten vilket är ett skäl till att insekterna blivit så framgångsrika på land.
Labyrintorgan hos kräftor
I ett tubliknande organ sker en viss reabsorbtion blåsan töms sedan genom en
antennkörtel som mynnar strax bredvid munnen. Effektivt då vattenströmmar rör sig
bakifrån och framåt.
Vertebrater
Hos människan renas 20% av varje hjärtslag. Från artären leder arterioler direkt till njuren, blodet
renas och förs tillbaka i bakre hålvenen.
Bark
märg
långa och korta nefroner(njurkroppar)
de långa speciella för däggdjur och fåglar
bäckenextra vattenbesparande, förmåga att koncentrera
hypertoniskt urin(mer salt än kroppen i övrigt)
Varje dygn passerar 2000 liter blod njurarna, av detta bildas ca 170 liter primärurin som koncentreras
och bildar ca 2 lite urin. Primärurin består av salter, vatten, socker och kvävehaltiga baser.
Blodkroppar och proteiner för stora för att passera.
39
Sid 887
bowmans kapsel
proximal tubule
mekanisk filtrering reabsorbering
primärurin
pH reglering
distal tubule
hypertoniskt
pH reglering
ansamlingsrör
reabsorbtion
NaCl, H2O
arteriol
bark
mekanisk filtrering
primärurin
H2O
NaCl
NaCL
yttre märg
NaCl
inre märg
H2O (ökar av ADH)
urea
Henles slinga
nedåtgående permeabel för H2O
uppåtgående permeabel för NaCL
300
100
Bibehållen osmolaritet
viktigt för osmos
1200
1200
Hormonell kontroll
Hypotalamus osmoreceptoriskt centrum ger en aktionspotential under ett
visst tröskelvärde till hypofysen samt utlöser törst.
I hypofysens nevrodel dvs bakloben utsöndras hormonet ADH som
binder till receptorn i ansamlande röret och ökar reabsorbtionen.
JGA JuxtaGlumerular Apparatus kontrollerar absorbtionen i bowmans kapsel. Blodtrycks och
blodvolym beroende. Om dessa ger för låg effekt frisläpps hormonet renin som påverkar
angiotensinogen att kontrahera arterioler vilket leder till ökat tryck och volym.
Renin-angiotensin-aldosteron systemet=RAS
känner av blodtryck
ADH känner av osmolaritet
3 system som kontrollerar osmolaritet, saltkoncentration, blodtryck och blodvolym gör det möjligt att
klara de mest skiftande miljöer.
1. svettas mycketADH
2. diarré, eller blödande skada, risk för uttorkningRAAS
3. ANF(utsöndras från hjärtat minskar blodtryck mindre kiss
40
Lab Salt och vattenbalans
Försökspersonerna dricker 10 ml vätska per kilo kroppsvikt.
 Vatten osmolariteten i blodet sjunker. Osmoreceptorer i hypotalamus hämmar utsöndringen av
ADH minskar reabsorbtionen i ansamlingsröret i njurkroppen. Blodet utspätt  mera pink
 Kaffe ungefär samma effekt som thé men kaffe ger större effekt på urinutsöndringen. ADH
produktionen hämmas. Etanol hämmar ändå mer. Vana kaffedrickare skall se upp med uttorkning,
kroppen inställd på att spara vatten. En stor del av smärtan och obehaget vid bakfylla beror på
uttorkning.
 Koffeintabletter gav ungefär samma effekt som vatten men ger något större volym efter halva
tiden. Tar en liten stund för koffeintabletterna att lösas. Hämmar ADH men inte lika mycket som
kaffe.
 Isotonisk vätska 0,9% NaCL gav mindre utsöndring jmf med vatten. Osmoreceptorer känner ingen
skillnad men den större volymen känns av andra receptorer. Hämmar ANF ökar blodtryck
mera pink.
 kyla gav mindre effekt än vatten. Kroppen måste försvara sig mot kyla. Sympatisk enervering
artriolerna drar ihop sig ökat blodtryck mer urin.
Instud exkretion sid 44 blå häfte
13. Vad är urin? Kvävehaltiga avfallsprodukter?
14. Hur är protonefrider byggda och hos vilka djur förekommer de? Enkelt exkretionssystem med
flamceller, med tussar av silier som rör sig och får kroppsvätskan att röra på sig. Finns hos
virvelmaskar.
15. Beskriv ett metanefridiums byggnad hos en daggmask och vad som händer med urinen och dess
väg genom nefridiet. Metanefridium finns i varje segment och tömmer sig genom huden i samma
segment. Viss reabsorbtion. En mask måste kissa 60% av sin kroppsvolym p.g.a. överintaget av
vatten vid hudandning.
16. Hur fungerar Malpigiska kärl och hos vilka djur förekommer de? Förekommer hos insekter p.g.a.
öppet blodkärlsystem. Bildas urinsyra som kommer ut vid anus. Urinsyra är vattenbesparande
framgångsrikt fylum.
17. Var sker koncentrationen av urinen hos djur som har malpigiska kärl? Vid slutet av tarmen finns
rektalplattor och här sker en viss reabsorbtion.
18. Vilka tre delar består en njure av? Bark, märg och bäcken.
19. Vilka olika delar består en njurkropp av? Bowmankapsel, proximala tubuli, Henles slinga, distala
tubuli och ansamlingsröret.
20. Var i njuren finns de flesta njurkropparna? 80% av njurkroparna finns i barken.
21. Beskriv urinens väg genom njurens till yttervärlden. Vätska upptas i tunntarm och tjocktarm
genom osmosblod artärarteriolnjurebowmans kapsel proximala tubuliHenles
slingadistal tubuliuppsamlingsröretnjurbäckenurinledareurinblåsaurinrörtoaletten
förhoppningsvis.
22. Beskriv blodets väg runt en njurkropp. Motströmsprincipen: blodet strömmar i motsatt riktning
mot urinet.
23. Hur skiljer sig människans njurkroppar, malpighiska kärl och protonefrider från metanefrider.
Metanefrider tömmer sig i varje segment på daggmasken. Hos de andra sker en uppsamling före
utsöndring.
41
Organens morfologi
1. Vilka speciella morfologiska anpassningar för vattenbalans finns det hos en pigghaj, en torsk och
en albatross? Pigghaj har rektalplattor i anslutning till kloaken, körtlar som utsöndrar salter.
Pgghajen har höga halter av urea i kroppen. Torsk har kloridceller i gälarna som utsöndrar salter.
Albatrossen har saltkörtlar som mynnar på näbben.
2. Vilka delar av njuren ansvarar för produktion av primärurin och vattenabsorbtion? Primärurinen
bildas i njurkapseln sk bowmans kapsel, vattenreabsorbtionen sker i poximala tubuli, på nedvägen
i Henles slinga samt i samlande röret.
3. Var sker gametogenesen hos däggdjuren? I Testiklar och äggstockar.
4. Vilka delar av reproduktionsorganen kan ingå i ett nätverk som reglerar följande beteenden:
a.strider mellan älghannar. B. Bobyggande hos en fågelhona? Hormoner, ett spel mellan nervösa
och hormonella signaler som stimuleras av bl a ljus och uppvaktande hanar. A, älghannar testiklar.
B. Fågelhonor äggstockar.
5. Hur är storhjärnebarken organiserad hos en människa? Grått utåt och vitt inåt. Det gråa är
cellkroppar, ett skikt som är ca 0,5 cm tjockt, kallas barken. Det vita är myelinskidor runt axonerna
kallas märg.
6. Redogör för luktorganet hos en fjäril? Stora antenner med stor yta, känner av feromoner.
7. Hur är nervsystemet organiserat hos nässeldjur och plattmaskar? Hos nässeldjuren finns inget
överordnat system , dock fler nervceller runt munnen. Plattmaskar har cephalisation, ansamling av
nerver i huvudet med enkla sinnesorgan. Längs kroppen går två gangliekedjor med
tvärförbindelser( ser ut som en stege) för regional samordning.
8. Vilka organ innerveras av det autonoma nervsystemet? Innerveras= nervceller som styr organen.
Det autonoma påverkar i princip alla interna organ. Sympatiska och parasympatiska är antagonister
med uppgift att uprätthålla homeostasen.
9. Beskriv hur den nervösa informationen går när du bränner dig på spisen. Från en sensorisk
receptor leds en signal till ryggmärgen, via en internevron kopplas signalen dels till hjärnan dels
till en motorisk nevron som för informationen ut till muskelceller som drar undan handen.
Reaktion att dra undan handen går fortare än signalen till hjärnan varför vi kan ha dragit undan
handen innan vi förstått vad som hänt. Men om motoriska nevroner är upptagna med att utföra en
handling som hjärnan beslutat kan detta innebära att smärtsignalen får stå på kö. Brännskada.
24/4 Reproduktion
Eric
Asexuell reproduktion har funnits i 3,5 miljoner år i en stabil marin miljö men nackdelen är liten
anlagsvariation.
Hydror, delning, knoppning. Börjar knoppas av, kan sitta fast eller bli en helt ny individ.
Svampdjur, delning, fragmentering. Kräver lite energi. Kan snabbt bilda koloni.
Sexuell reproduktion
Större variation
Sammansmältning av haploida (enkel kromosomuppsättning), honliga eller hanliga
gameter.
Gameter bildas i könskörtlarna sk. gonader.
Gameter: äggova(stora orörliga) eller sädesceller, spermier(små rörliga)
Meios: bildning av haploida gameter diploida zygoter.
Mitos: vanlig celldelning.
Dominans bland ”högre djur”, av sexuell reproduktion.
Nackdel : måste vara av samma sort, kan vara svårt att hitta, känslig hormonell, nervös
styrning.
Bland havslevande cesila arter finns en stor uppfinningsrikedom hur de skall möts. De
är ofta hermafroditer som både bildar spermier och ägg. Pga spermieutbyte är
korsbefruktning ovanlig. Daggmaskar och snäckor är hermafroditer hela tiden. Räkor är
sekventiella hermafroditer: hannar är yngre men blir med åren honor. Bland
korallfiskar styr behoven. Om den äldsta hanen tas bort blir den äldsta honan hane.
42
Parthenogenes
Jungfrufödsel. Kan lägga ett obefruktat ägg, meios zygot. Ägget kan genomgå mitos
utan att möta en annan gamet. T.ex. finns en ödleart fig. 42:2 där alla ödlor är honor.
De är kloner. Om de paras ger det fler avkommor. Efter ägglossningen blir ödlehonorna
hanar. Fördel: kolonin växer till snabbt. Nackdel: alla är kloner med samma
genuppsättning.
Vissa plattmaskar, insekter, steklar t.ex. myror och bin: 1 hona lägger alla ägg. Alla
hanar som föds har producerats parthenogenetiskt både drönare och arbetsbin. Av de
befruktade äggen bildas diploida honor, arbetsbin(sterila) samt fruktsamma
honor(drottningar). Beteendet styrs av feromoner som bidrottningen sänder ut, trycker
ned sexuellt beteende hos arbetarbina.
Generationsväxlingar
Hinnkräftor förökas under goda förhållanden asexuellt(stationärt) under sämre
förhållanden, de kanske behöver flytta, förökas de sexuellt.
Inre och yttre befruktning:
Yttre
vanligt bland marina arter
gameter släpps ut fritt i vattenmassorna
styrs av lekbeteende
kräver vissa villkor för framgång:
stort antal gameter, oftast ingen yngelvård
t.ex. ostron 15 miljoner gameter, beroende av
vattenströmmar, viktigt att flera individer finns
inom samma område Havsborstmaskar svärmar
Visst parningsbeteende förkommer
Havstulpaner (hermafroditer) har en lång penis
med vilken de för över gameter till en annan
individ
Inre
vanligare bland de landlevande
De flesta vertebrater och vissa fiskar
Livsbetingelser styr beteenden
Hormonellt och beteende styrt
Kräver kopulation, olika metoder/organ för
överföring av spermier., spermier, spermiepaket,
spermatoforer(bläckfiskar)Spermiekonkurrens
Promiskuösa honor parar sig med flera hanar
Vissa insekter har en borst på penis som rensar
bort andra hanars spermier.
Det måste finnas en drivkraft för kopulationen
uppvaktning, sekundära könsorgan t.ex clitoris
Gräshoppor lämnar över en bröllopsgåva(byte)
spindelhonor äter upp hanen om inte vissa
reproduktionssignaler följs under parningen.
Våldtäkt förekommer bland vissa flugor och trollsländor.
Andra arter måste stimuleras innan parning kan ske t.ex genom hanen visar upp sin fjäderskrud som
ett tecken på att han är starkast och har ätit bäst och därför borde vara den bästa hanen.
Inre befruktning färre embryon, embryot skyddas av skal eller moderns kropp. Lång yngelvård för
att avkomman skall klara sig. Kräver mycket energi.
Gonader, könskörtlar
ovarier- äggstockar hos arter både med inre och yttre befruktning.
Testiklar producerar spermier
Det finns dock arter som saknar gonader men ändå förökas sexuellt, t.ex. hos havsborstmaskar där
gameterna bildas av ospecifierade celler. Hos vissa arter fylls hela kroppshålan av gameter och frigörs
först då den fyllda kroppen brister.
Vissa plattmaskar(parasiter) har en mycket avancerad könsapparat vilket har att göra med miljön de
lever i, de måste producera mängder av gameter.
Insekter könsdimorfism, olika utseende.
Penis kan ha olika utseende, borst, hakar. Vissa honor kan spara spermier upp till ett år.
43
Människor
Mannen
Spermier bildas i testikeln som också producerar testosteron. Spermierna mognar sedan i bitestikeln.
Via en sädesledare förs de sedan till blåskörteln i väntan på ejakulationen. Sädesvätskan består av tre
olika sekret: i prostata bildas en alkalisk vätska som neutraliserar urinrester i urinröret och den
naturligt sura miljön som råder i vaginan, sädesblåsan producerar vitaminer, aminosyror och socker
för spermiernas överlevnad samt prostaglandiner somgör att sädesvätskan koagulerar inne i vaginan
och underlättar transporten.
Ejakulationen styrs av det sympatiska och parasympatiska systemet.
I penis finns svällkroppar som ger erektionen. Hos björnar, valrossar och vissa andra däggdjur finns
ett ben i penis som hjälper att göra penis styv vilket är essentiellt för införandet av penis i slidan.
Kvinnan
kvinnan föds med ca 400 000 ägg(folliklar) i äggstockarna varav ca 500 mognar under hennes
produktiva period. Hos människan är det vanligast att äggen mognar i varannan sida av äggledarna
före ägglossning då ägget transporteras till uterus, livmodern. Hos råttor som har två livmödrar sker
ägglossningen samtidigt i bägge sidor. Det är egentligen endast vid ägglossning som ägget är
mottagligt för befruktning. Vid ägglossningen bildas en gulkropp i follikeln som utvecklas till
livmoderslemhinna.
Efter befruktning i äggledaren fäster ägget mot livmoderväggen och bildar placentan, moderkaka. Om
ägget ej befruktats lossnar livmoderslemhinnan vid menstruationen.
När fostret är ca 7 veckor bildas antingen penis eller clitoris. Homologa strukturer.
Hos både kvinna och man sker en kontinuerlig mognad av ägg resp produktion av spermier.
Ägglossningen styrs av hormoner östrpgen och progesteron. En långsam östrogenproduktion hämmar
frisläppande av LH medan en sanbb förändring av östrogenproduktionen frisläpper LH. LH stimulerar
ägglossningen.
Den sexuella responsen kan beskrivas i fyra steg:
upphetsning: uppsvällning av penis och clitoris, testiklar, bröstvårtor och blygdläppar blir större,
sekret bildas i vaginan, ökad muskelaktivitet i armar och ben
platå: ökad hjärtfrekvens, den övre delen vaginan öppnas upp för att underlätta transport av spermier
den undre delen ökad sekret produktion, bildar ett undertryck som gör att spermier sugs mot bakre
delen av vaginan
orgasm: rytmiska kontraktioner hos bägge , hos kvinna sker kontraktionen i livmodern och den nedre
delan av vaginan, 0,8 sek mellanrum
återställning. Blodavsvällning
Instuderingsfrågor reproduktion
24. Vilka är fördelarna och nackdelarna med könlös respektive könlig förökning? Fördel könlös
förökning: mindre energikrävande, snabb koloniasering, nackdel ingen eller liten spridning av
arvsanlag, beroende av yttre miljö som strömmar. Fördel könlig förökning: större spridning av
gener nackdel mer tids och energikrävande.
25. Hos vilken typ av djur förekommer oftast könlös förökning? Hos havslevande sessila(fastsittande)
arter.
26. Hos vilken typ av djur förekommer oftast yttre befruktning? Djur som lever i fuktiga miljöer,
ryggradslösa marina arter, fiskar och amfibier.
27. Beskriv spermiernas väg från testes till ägget. Spermier produceras kontinuerligt i testikeln men
lagras i bitestikeln. Tillsammans med sekret från prostata och blåskörteln samlas spermier i
blåskörteln. Vid ejakulation i vaginan förs spermierna in i livmodern och upp till äggledaren där en
sammansmältning kan ske med ägget.
28. Vilken funktion har sädesbildande rör, interstitiella celler, sädesblåsor och prostata? I de
sädesbildande rören bildas spermier, interstitiella celler producerar de manliga könshormonerna
testosteron och andra androgener, sädesblåsan producerar en tjock klar vätska som främst är till för
44
spermiernas överlevnad t.ex aminosyror, slem samt stora mängder fruktos. I prostata produceras en
tunn mjölkaktig alkalisk vätska främst innehållande enzymer vars uppgift är att neutralisera ev
urinrester samt balansera den naturligt sura miljön i vaginan den hjälper också till att aktivera
spermier.
29. Vad består en äggfollikel av? Äggfollikeln består av en äggcell omgiven av en eller flera lager av
follikelceller som ger näring och skydd åt äggcellen.
30. Vilka funktioner har follikelcellerna? Näring och skydd åt äggcellen. Follikelcellen producerar det
viktigaste kvinnliga könshormonet östrogen. I livmodern bildar follikelcellerna
livmoderslemhinnan.
31. Vad händer med ägget efter ägglossningen och med follikelcellerna efter ägglossningen? Vid
ägglossningen börjar ägget röra sig i äggledaren och kan då befruktas av en spermie. Ägget börjar
sin celldelning på vägen mot livmodern och puttas fram av silier och musklelrörelser.
Celldelningen fortsätter i livmodern men ägget fortsätter att flyta fritt i ca 7dagar samtidigt som det
får näring av follikelcellerna. Efter 7 dagar fäster äggcellen mot livmoderväggen. Efter 2-4 veckor
bildas placenta, moderkakan.
32. Vad motsvaras blygdläppar och clitoris av hos mannen? Förhud(?) och penis.
För övrigt önskar jag lycka till på tentan.
Magnus Lagerberg
27 april 1998
45