Anvisningar för utförande och handledning av

718G03, Praktisk filosofi, C-kurs. Kandidatuppsats
720G03, Teoretisk filosofi, C-kurs. Kandidatuppsats
Anvisningar för utförande och handledning av
kandidatuppsatser i praktisk och teoretisk filosofi
Under Fördjupningskursen skriver du en uppsats. Uppsatsämne väljs i samråd med handledaren. Du
rekommenderas också att aktivt följa seminarieverksamheten vid såväl den institution där du gör ditt
uppsatsarbete som andra institutioner – det kan finnas relevant aktivitet på flera andra platser inom
LiU.
Arbetets gång
Arbetet skall normalt utföras enskilt, men det går också att i undantagsfall arbeta i par om
kursansvarig godkänner detta. (Mer om detta senare i detta dokument.)
Nedan följer en kortfattad beskrivning av den arbetsgång som gäller för kandidatuppsatsarbetet.
Inom parentes anges vem som har ansvar för de olika momenten.
Ett mer exakt schema meddelas vid kursstart, men för att ge en bild av ungefär när under terminen
som de olika momenten inträffar, ser du här ett schema från en tidigare termin:
25 augusti
Kursstart
3 september Kort UppsatsPM skickas till kursansvarig
6 september UppsatsPM skickas till de andra i gruppen
12 september Första uppsatsseminarium
19 oktober
Skisseminarium
1 december
Seminarieversion av uppsatsen skickas till andra i gruppen
8 december
Slutseminarium
15 december Feedbackseminarium
8 januari
Sista dag för inlämning av omarbetad uppsats
1. Introduktionsföreläsning
Kursen startar med en introduktionsföreläsning då kursexaminator och handledare presenterar
kursens mål och ger praktisk information. Dessutom presenteras några uppsatsämnen. I samband
med denna träff ges möjligheter att boka tid för handledning.
2. Val av uppsatsämne
Handledaren tillhandahåller oftast några exempel på lämpliga uppsatsämnen, och vid första träffen
med handledaren kommer ni normalt att tillsammans lyckas ringa in ett ämne, åtminstone på ett
1
718G03, Praktisk filosofi, C-kurs. Kandidatuppsats
720G03, Teoretisk filosofi, C-kurs. Kandidatuppsats
ungefär. Det kan också finnas några tidigare uppsatser att titta på för att få vägledning och
inspiration av tidigare studenters arbeten.
Om du har ett eget uppslag till uppsatsämne redan från början kontaktar du själv lärare, eller vänder
dig till kursexaminator för tips.
Förbered ett PM inför diskussionen som skall leda till godkännande av valt ämne. Ungefär en A4-sida
är lagom. För att uppsatsplanen skall godkännas krävs det att:
o
syftet är tydligt formulerat.
o
arbetet är väl avgränsat och lagom omfångsrikt
o
arbetet har tillräcklig akademisk nivå
o
examensarbetet har en tydlig förankring inom det praktisk- respektive
teoretiskfilosofiska området
Ett kort UppsatsPM som ligger till grund för det fortsatta arbetet skall skickas som pdf-fil till
handledaren några dagar efter introduktionsföreläsningen. UppsatsPM presenteras en dryg vecka
efter introduktionsföreläsningen.
3. UppsatsPMseminarium
Under första veckan kommer alla studenter i gruppen att träffas för att presentera och ventilera det
uppsatsPM som togs fram under punkt 2.1 Varje uppsats diskuteras i ungefär 20 minuter.
Syftet med gruppdiskussionen är att ge perspektiv på det egna uppsatsarbetet och ökad förståelse av
uppsatsarbetets förutsättningar.
Till seminariet skall varje student, utöver den egna presentationen, förbereda två konstruktiva
kommentarer till varje presentation.
4. Gruppseminarier om uppsatsförfattande
Studenter i praktisk och teoretisk filosofi har några möten kring hur man skriver en akademisk
uppsats. Där tar vi upp frågor som val av ämne, att komma igång, att förbättra sitt skrivande med
mera.
Litteratur till dessa möten:
Hansson, Sven Ove: Verktygslära för filosofer, Thales, Stockholm, 2003
Martinich, A.P.: Philosophical Writing: An Introduction, Wiley-Blackwell, Oxford, 2005
(tredje ugåvan)
Det finns också ganska många allmänna hänvisningar för den som vill läsa på om hur man skriver en
akademisk uppsats. Några användbara böcker är:
1
Eftersom filosofiämnet är ganska litet kan dessa träffar ofta vara gemensamma för studenterna i praktisk och
teoretisk filosofi.
2
718G03, Praktisk filosofi, C-kurs. Kandidatuppsats
720G03, Teoretisk filosofi, C-kurs. Kandidatuppsats
Augustsson, G., Akademiskt skrivande. Om att utveckla sitt vetenskapliga skrivande,
Studentlitteratur, Lund, 2007
Backman, J., Rapporter och uppsatser, Studentlitteratur, Lund, 1998
Björk, L. & C. Räisänen, Academic Writing. A university writing course,
Studentlitteratur, Lund, 2003
Björklund, M. & U. Paulsson, Seminarieboken, Studentlitteratur, Lund, andra uppl.
2012
Jarrick, A. & O. Josephson: Från tanke till text. En handbok för uppsatsskrivande
studenter, Studentlitteratur, Lund, 1996
Av dessa kan särskilt Björklund & Paulsson samt Jarrick & Josephson rekommenderas. Dessa är
hyggligt kortfattade men ändå fyllda av matnyttig information och försedda med goda tips för
skrivarbetet.
5. Möte med handledare (student)
I samband med detta möte skall studenten och handledaren diskutera och klargöra vilka
förväntningar man har på varandra och på ytterligare deltagande parter.
Som ett riktmärke gäller att handledaren förväntas lägga totalt 22 timmar på handledning,
genomläsning av uppsatsmanus samt framläggning och andra seminarier. Studenten förväntas lägga
ungefär 400 timmar på kandidatuppsatsarbetet (15hp motsvarar 10 veckors heltidsarbete).
Studenten skriver ett PM efter mötet. Det är viktigt att såväl studentens som handledarens insatser
beaktas.
6. Möte med examinator och handledare (student)
Den filosofiska kompetensen skall handledaren stå för. Det är examinatorns uppgift att försäkra sig
om att alla parter (student, handledare och examinator) har samma uppfattning om vilket arbete
som skall göras.
7. Handledarträffar (student)
Det är viktig att du håller regelbunden kontakt med handledaren och examinatorn under arbetet.
Handledaren skall informeras om arbetets fortskridande. I sin roll som rådgivare och examinator är
det nödvändigt att examinatorn kontaktas kontinuerligt och inte först när problem har uppstått.
Särskilt täta bör kontakterna vara i inledningen av arbetet. Det är studenten som måste ta initiativ till
handledar- och examinatorsträffar. Försök att boka handledningstillfällen i god tid.
Vid först träffen efter uppsatsseminariet är det viktigt att handledare och student komer överens om
hur det fortsatta arbetet skall planeras och genomföras. Diskutera igenom vilka ambitioner
studenten har (G, VG) samt hur handledarresurserna bäst används. Det är vanligt att handledningen
är mest aktiv i början och slutet av uppsatsarbetet. Det kan vara bra att studenten en gång i veckan
skickar en kortfattad rapport om hur arbetet går till handledaren. Ofta räcker några rader.
Studenten skriver ett PM efter varje möte.
3
718G03, Praktisk filosofi, C-kurs. Kandidatuppsats
720G03, Teoretisk filosofi, C-kurs. Kandidatuppsats
8. Skisseminarium
Ungefär mitt i terminen träffas studentgrupperna tillsammans med handledare och examinator vid
ett skisseminarium. Vid detta seminarium skall varje uppsatsarbete presenteras och diskuteras. Varje
uppsats diskuteras i ungefär 20 minuter.
Syftet med seminariet är att ventilera arbetet inför slutskrivandet. Huvuddelen av det arbete som
skall utföras bör vara gjort inför detta seminarium. Till seminariet skall ett första utkast till uppsats
skrivas där syfte, bakgrund, metod och resultat presenteras. I de fall arbetet blivit försenat av något
skäl skall ett så utförligt PM som möjligt skrivas. Ju bättre och fylligare PM/skiss är desto bättre
kommentarer kan ges. Syftet är att du som student skall få så mycket hjälp från resten av gruppen
som möjligt.
Till seminariet skall varje student, utöver den egna presentationen, förbereda två konstruktiva
kommentarer till varje presentation. PM/skiss skall distribueras som pdf minst tre dagar innan
seminariet.
9. Utkast till slutrapport (student)
Två veckor innan slutseminariet bör utkastet vara klart. Examensarbetet kan författas på svenska
eller engelska. Handledaren kommer inte att vara behjälplig med språkgranskning. Dålig
språkbehandling kommer att vägas in i examinators bedömning. Så om du skriver på engelska och
känner dig osäker på akademisk engelska (och vem gör inte det?), se till att skaffa hjälp för språklig
granskning av uppsatsen.
10. Granskning av utkast till slutrapport samt korrigering (handledare
och student)
Manuset skickas till handledaren för granskning. Kommentarerna skickas tillbaka för korrigering,
varefter manuset eventuellt lämnas till ny granskning. Om manuset lämnas in för upprepad
granskning skall också den tidigare versionen med handledarens kommentarer lämnas in, för att
underlätta handledarens arbete. Antalet granskningar beror mycket på arbetets kvalitet. Tänk på att
det här kan bli en ganska långdragen process, där handledaren beroende på övriga arbetsuppgifter
kan behöva upp till en vecka på sig vid varje granskningstillfälle. Efter varje granskning skrivs
uppsatsen om efter handledarens kommentarer.
Uppsatsernas form och struktur kommer att variera beroende på vilket område de skrivs inom. Det
går därför ej att ge några generella riktlinjer för utformningen av dessa. Diskutera detta med din
handledare och examinator.
11. Godkännande för framläggning (examinator)
Då studenten och handledaren är nöjda med manuset skickas det till examinator som godkänner för
framläggning och utser opponent. Detta måste vara klart minst en vecka innan slutseminariet och
uppsatsen distribueras ut till opponenten och samtliga i uppsatsgruppen som pdf.
4
718G03, Praktisk filosofi, C-kurs. Kandidatuppsats
720G03, Teoretisk filosofi, C-kurs. Kandidatuppsats
12. Slutseminarium (opponent, handledare och examinator)
Presentation och opposition är en del av examinationen av examensarbetet. Båda momenten är
viktiga och därför är kraven högt ställda. Varje uppsats har en timme till sitt förfogande disponerat
enligt följande:
1. Presentation av uppsatsen (opponenten). 10 minuter.
2. Klargöranden och enklare rättelser (studenten).
3. Opposition (opponenten). 20 minuter.
4. Fri diskussion (samtliga, inklusive handledarkommentarer). 15 minuter.
Till seminariet skall alla som inte opponerar förbereda två konstruktiva kommentarer till varje
presentation.
Examinatorn godkänner presentationen och oppositionen för opponenten. Om momentet blir
underkänt kan det resultera i en komplettering eller att det får göras om.
13. Korrigering (student)
Innan examensarbetet kan publiceras i Linköping University Electronic Press skall de brister som
upptäckts vid oppositionen korrigeras.
14. Betygsättning och godkännande för tryckning (examinator +
handledare)
Efter sista korrigeringen lämnas examensarbetet en sista gång till handledaren och examinatorn för
godkännande.
15. Uppsatsnummer (student)
När uppsatsen är helt godkänd skickas följande information till kursadministratören:
o
Titel: sv/eng (behövs vid uttag av examen)
o
Författare:
o
Kurskod:
o
Opponent:
o
Examinator:
o
Handledare:
o
Ev. extern uppdragsgivare
o
Sammanfattning:
5
718G03, Praktisk filosofi, C-kurs. Kandidatuppsats
720G03, Teoretisk filosofi, C-kurs. Kandidatuppsats
Därefter erhålls ett ISRN-nummer. Numret läggs in på första sidan av uppsatsen. Därefter skickas
godkänd uppsats i PDF-format till kursadministratören
16. Publicering i Linköping University Electronic Press (student)
Alla uppsatser publiceras elektroniskt på universitetets elektroniska förlag Linköping University
Electronic Press (www.ep.liu.se).
För att publicera ditt examensarbete/uppsats går du in på denna sida
http://www.ep.liu.se/exjobb/index.sv.html. Här finns instruktioner hur det går till och du loggar in
genom att klicka på länken längre ned på sidan och använda ditt studentmailkonto
Glöm inte att fylla i Copyrightavtalet.
Om du använder bilder, diagram, tabeller etc. från andra skrifter i ditt examensarbete/uppsats måste
du ha upphovsrättsinnehavarens tillstånd. Du kan således inte kopiera material hur som helst och
sedan publicera det som ditt eget. Var därför noga med att du alltid äger upphovsrätten till det
material du publicerar. Mer information om upphovsrätt finns på webbsidorna.
När uppsatsen är publicerad på LiU E-Press och finns tillgänglig via Internet går det inte att i
efterhand ändra i pdf-filen. Om du hittar något allvarligt fel efteråt kan en erratalista publiceras. Se
även policydokumentet för LiU E-Press
http://www.ep.liu.se/authorinf/contracts/pubscondgeneralsv.pdf
17. Registrering i Ladok
När uppsatsen publicerats på e-press, skriv ut blanketten "Överenskommelse om elektronisk
publicering av uppsats/examensarbete" och lämna eller skicka till kursadministratören. Därefter kan
betyget läggas in i Ladok efter att betygsunderlag inkommit från respektive examinator. Observera
att du behåller upphovsrätten till ditt arbete även efter att du publicerat det på LiU E-Press!
18. Feedbackseminarium (handledare + student + examinator).
Inför feedbackseminariet skall studenten ha funderat kring, och gärna skrivit några rader om
följande:
1. Har du nu en klarare och rikare uppfattning om hur man bör formulera och utreda en
filosofisk fråga än vad du hade innan momentet började? I sådana fall, på vilka
punkter har din uppfattning förbättrats?
2. Har du en klarare och rikare uppfattning om hur man söker information som är
relevant för ett filosofiskt forskningsarbete? I sådana fall, på vilka punkter har din
uppfattning förbättrats?
3. Har du en klarare och rikare uppfattning om hur man bör skriva en akademisk
uppsats? I sådana fall, på vilka punkter har din uppfattning förbättrats?
6
718G03, Praktisk filosofi, C-kurs. Kandidatuppsats
720G03, Teoretisk filosofi, C-kurs. Kandidatuppsats
4. Har du en klarare och rikare uppfattning om vad det innebär att opponera på
respektive försvara en akademisk uppsats? I sådana fall, på vilka punkter har din
uppfattning förbättrats?
5. Har du arbetat fler eller färre timmar per vecka med uppsatsmomentet än vad du
normalt arbetar under kurser?
6. Har det varit perioder då du inte vetat hur du skall gå vidare med arbetet eller tyckt
att det varit svårt att motivera sig att skriva eller läsa? Beskriv gärna närmare!
7. Tre råd från din handledare som varit till särskild hjälp (skrivande, planering, struktur,
arbetsdisciplin, etc.).
8. Tre saker som du skulle göra annorlunda om du skulle läsa momentet med vad du
vet nu.
9. Tre saker som vi kunde gjort som fått dig att arbeta effektivare, eller som skulle gjort
uppsatsmomentet mer lärorikt eller givande.
10. Ett par saker som var särskilt givande eller problematiska med:
a.
b.
c.
d.
e.
f.
g.
Introduktionsmötet
PM-ventilationen
Skissventilationen
Slutventilationen
Handledningen
Information och tydlighet från handledarkollegiets sida
Informationssökningstillfällena från biblioteket
Något om hur vi betygsätter uppsatser
Vad kännetecknar en bra uppsats i filosofi? De krav som ställs på en akademisk uppsats relaterar till
uppsatsens huvudsakliga funktion: att förmedla resultaten av akademisk forskning till andra forskare
så att argument och resultat i uppsatsen kan utsättas för granskning och tjäna som grund för vidare
forskning. För att en text skall kunna fylla den här funktionen krävs följande:
Relevans: För att tjäna som grund för vidare forskning och att vara intresse för andra forskare
behöver uppsatsen ha ett relevant innehåll. Den bör diskutera en fråga som kan intressera folk i
fältet, och den bör säga någonting upplysande, övertygande eller tankeväckande om denna fråga.
Välgrundadhet: För att säga någonting upplysande, övertygande eller tankeväckande i en fråga så
behöver resonemangen i uppsatsen vara välgrundade. Det betyder inte att det inte får förekomma
misstag i en akademisk uppsats – en del av poängen med att presentera sin forskning i en uppsats är
just att misstag skall kunna upptäckas. Men det betyder att man i författandet av uppsatsen skall
undvika påståenden och argument som inte är välgrundade, och markera när man gör
kontroversiella påståenden eller antaganden, och på vilka grunder man gör dessa. Termen ”akribi”
används för att beteckna vetenskaplig noggrannhet eller exakthet.
7
718G03, Praktisk filosofi, C-kurs. Kandidatuppsats
720G03, Teoretisk filosofi, C-kurs. Kandidatuppsats
Tydlighet, effektivitet, gott språk: En stor del av en forskares tid går till att ta ställning till om
innehållet i uppsatser är av intresse, och om det är relevant för det egna arbetet. Det är alltså viktigt
att innehållet framställs på ett sätt som är tydligt för dessa läsare, att det inte breder ut sig på
onödigt stort utrymme, och att det är skrivet på ett språk som låter läsaren koncentrera sig på
innehållet. En läsare skall också helst kunna skaffa sig en uppfattning om huruvida innehållet är
relevant för hennes forskningsintressen utan att läsa hela texten. Av denna anledning publiceras ofta
akademiska uppsatser med ett kortare så kalla ”abstract” som sammanfattar dess huvudsakliga
innehåll, men detta skall helst också framgå av uppsatsens inledande avsnitt.
Granskningsbarhet: Eftersom ett av de två huvudsyftena med att presentera en akademisk uppsats
är att låta innehållet utsättas för kritisk granskning av andra forskare behöver det vara utformat så
att andra forskare så lätt som möjligt skall kunna ta ställning till riktigheten hos de påståenden och
resonemang som förekommer i uppsatsen. Det som krävs är en speciell sorts tydlighet som innebär
att man klart redovisar källor och metoder. I ämnen där det redogörs för empiriska undersökningar
redovisas den empiriska metoden så att undersökningarna skall kunna kontrolleras genom att
repeteras; i filosofi är det viktigt att vara tydlig med premisser i de argument som förekommer,
liksom med korrekta återgivanden av andra filosofers uppfattningar, korrekta citat av deras verk, och
korrekta hänvisningar till de verk där dessa finns beskrivna.
Faktorer som beaktas vid bedömning av uppsatser:
1. Utgår uppsatsen från en forskningsbar frågeställning?
2. Är det valda problemet analyserat och väl avgränsat?
3. Har uppsatsen en klar och tydlig disposition?
4. Skiljs referat från egna kommentarer och åsikter på ett tydligt sätt?
5. Är citat och litteraturhänvisningar korrekt utförda?
6. Baseras uppsatsen på val och motivering av en lämplig metodisk ansats?
7. Innehåller uppsatsen en presentation av forskningsläget med avseende på det
valda problemet?
8. Är teser och slutsatser välargumenterade?
9. Används en adekvat begreppsapparat?
10. Är den språkliga behandlingen tillfredsställande?
11. Är det valda problemet formulerat på ett nytt och kreativt sätt?
12. Innehåller uppsatsen exempel på begreppsbildning och teoriutveckling?
13. Ger uppsatsen prov på analys och utvärdering (kritisk granskning) av egna resultat?
14. Är uppsatsen språkligt tillfredsställande?
15. Ger uppsatsen intryck av originalitet och självständighet?
16. Innehåller uppsatsen några (nya och) utvecklingsbara idéer/forskningsuppslag?
17. Har arbetet blivit klart inom de uppställda tidsramarna?
Notera att en uppsats inte behöver uppfylla alla dessa kriterier för att vara godkänd eller ens väl
godkänd. Tänk även på att en uppsats kan uppfylla dessa krav i lägre eller högre grad. Dock gäller att
de första 10 kriterierna måste vara fullgjorda på ett tillfredsställande vis för att uppsatsen ska vara
godkänd.
8