Hygienisk kvalitet i vallfoder för
hästar – hö och inplastat
vallfoder
Docent Cecilia Müller, samverkanslektor
Inst. för Husdjurens Utfodring och Vård
Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala
Hygienisk kvalitet
Vad innefattas i
begreppet hygienisk
kvalitet?
Exempel på nedsatt hygienisk kvalitet:
- Fodret skall vara fritt
från allt som skada eller
skapa ohälsa hos djur.
• Bakterietillväxt
• Svamptillväxt (mögel och/eller jäst)
• Förekomst av främmande föremål (glas,
metall, plast etc)
• Förekomst av främmande substanser
(bekämpningsmedel, giftiga växter etc)
Hygienisk kvalitet – lagar i Sverige
• Regleras i: Fodermedelslagen, Djurskyddslagen
• EG 183/2005: från 1 jan. 2006 gäller
”Foderhygienförordningen” (gäller även
hästägare, vallfoderproducenter etc)
(www.sjv.se)
Vanliga hygienfel i vallfoder
• Tillväxt av mögel (aerobt)
- mögelsporer
RAO (kvickdrag) (Robinson et al., 1996)
- mykotoxiner (mögelgifter) (e.g. Asquith, 1991)
• Tillväxt av jäst (anaerobt och aerobt)
- snabb förskämning, varmgång
• Tillväxt av oönskade bakterier (anaerobt och aerobt)
- feljäsningar (smörsyra och ammoniak) (Weissbach, 1968)
- sjukdomsframkallande bakterier och
bakterietoxiner
Olika konserveringsmetoder- olika
känslighet för fukt och syre
18-50 % ts
Ensilage
Mjölksyrajäsning, pHsänkning, lite
restsocker,
anaerob
lagring
50-84 % ts
Hösilage
Restriktiv
fermentation,
restsocker finns,
anaerob lagring
Över 84 % ts
Hö
Konserveras genom torkning,
aerob lagring, högst halt
restsocker
Ökande torrsubstanshalt
(Gordon et al., 1961; Finner, 1966; Jackson & Forbes, 1970; Müller, 2005; Müller & Udén,
2007; Müller et al., 2007, 2008)
5
Mögeltillväxt i hö under lagring, medeltal från tre
gårdar i mellanSverige under två år
(Sundberg et al., 2008)
Relativ luftfuktighet, %
Log CFU mögel/g hö
120
7
100
6
80
5
4
60
3
40
2
20
1
0
0
Mögel i at
höyta,
Moulds
hay
log CFU/g
surface
log/g
Relativ
Ambient
relative
luftfuktighet
vid
humidity
höyta, %
6
Alveoler – där utbyte av
syre och koldioxid sker
RAO
• = Recurrent Airway Obstruction/ IAD
(Inflammatory Airway Disease)/ kvickdrag/COPD
(chronic obstructive pulmonary disease)/ kronisk
bronkit/”hosthäst”
• Obotlig sjukdom - lungalveolerna förstörs
• Nedsatt lungfunktion gersåväl nedsatt välfärd som
nedsatt prestationsförmåga
• Välkänd sjukdom (Aristoteles; Clark, 1788)
Mykotoxiner
Mykotoxinförgiftning (beroende på intag och toxintyp):
- Fusariumtoxiner - ELEM ”mouldy corn disease”
Störningar i nerver, hjärna, muskler, dödsfall – ej påvisat i
Skandinavien
- Aflatoxiner – bildas av tex Aspergillus flavus
Aborter, leverskador hos unghästar, dödsfall, centralnervösa
störningar
Även gliotoxin från A. fumigatus - nervpåverkan
- Penicillium-arter, flera olika toxiner – oklart hur häst
påverkas, men på andra djurslag neurotoxiska,
immunotoxiska och mutagena effekter, aborter etc.
(Clevström et al., 1981; Asquith, 1991; LeBars & LeBars, 1996; Smith & Girish, 2008)
12
Mögelarter i hö under lagring – medel av
tre gårdar under 2 år (Sundberg et al., 2008, JTI-rapport 363)
Log CFU/g
7.00
6.00
5.00
4.00
3.00
2.00
1.00
0.00
yta
60 cm
30 cm
yta
30 cm
60 cm
Mögelarter i 124 svenska och norska
hösilageprov (Schenck et al., 2012)
70
60
Farms (n)
50
40
30
20
10
0
Vanliga hygienfel i vallfoder
• Tillväxt av mögel (aerobt)
- mögelsporer
RAO (kvickdrag) (Robinson et al., 1996)
- mykotoxiner (mögelgifter) (Asquith, 1991)
• Tillväxt av jäst (anaerobt och aerobt)
- snabb förskämning, varmgång
• Tillväxt av oönskade bakterier (anaerobt och aerobt)
- feljäsningar (smörsyra och ammoniak) (Weissbach, 1968)
- sjukdomsframkallande bakterier och
bakterietoxiner
Jästsvamp
•
•
-
Vanligast i inplastat vallfoder, förekommer dock även i hö.
Två olika typer:
anaerob, sockerfermenterande jäst (ger etanol)
aerob, laktatnedbrytande jäst
• Vill helst växa på fuktig yta, ej känsliga för lågt pH
• Har främst betydelse för hållbarhet efter öppning
av inplastade balar, ej hälsofarligt i begränsade
mängder
• Kan öka i antal med utdragen förtorkningstid
(Sundberg et al., 2008; McDonald et al., 1991; Woolford, 1975)
Bredspriden grönmassa vid slåtter ger snabbast
förtorkning (Slottner, 2004) och minskar risken för tillväxt
av jäst och mögel (Woolford, 1975; Schenck et al., 2014).
Motverka svamptillväxt i hö
• Skydda höet mot fukt (från mark, golv,
vägg, luft etc), lägg höet på pall, täck med
halm
• Lagerskador är vanliga i oskyddat hö
(Aspergillus och Wallemia)
• Var särskilt uppmärksam på höet i
ytterkanterna
• Skulltorkning krävs för att få ett hygieniskt
bra hö under alla år
Motverka svamptillväxt i inplastat
vallfoder
• Skydda balarna mot plastskador:
• Öppnad bal bör lagras skyddat mot regn och
snö, och konsumeras inom 5-6 dygn efter
öppning (Müller, 2009)
Använd tillräckligt
antal plastlager!
- ju torrare och grövre
gröda, desto fler lager
plast behövs
10 lager sträckfilm ger ett 0.25 mm tjockt (tunt!)
plastlager, känsligt för:
- stickhål (stubb, lagringsyta, själva fodret)
- hanteringsskador (balgrip, annat)
Press- och körtekniken
har mycket stor
inverkan på inplastade
balars hygieniska
kvalitet….
Balens volym – mängd i olika segment
20 / 20 / 20
57%
32%
11 %
dvs yttersta 20 cm = mer än
hälften av balens volym
Dessutom: balar med synligt mögel innehåller mer mögel
även i oskadade partier, jämfört med balar som inte har
något synligt mögel alls (O’Brien et al., 2007).
Vanliga hygienfel i vallfoder
• Tillväxt av mögel (aerobt)
- mögelsporer
RAO (kvickdrag) (Robinson et al., 1996)
- mykotoxiner (mögelgifter) (Asquith, 1991)
• Tillväxt av jäst (anaerobt och aerobt)
- snabb förskämning, varmgång
• Tillväxt av oönskade bakterier (anaerobt och aerobt)
- feljäsningar (smörsyra och ammoniak) (Weissbach, 1968)
- sjukdomsframkallande bakterier och
bakterietoxiner
Ensileringsprocessen
WSC + LAB
anaerobt
Glukos/Fruktos
Mjölksyra
via G/F-6-P
sker i vattenfasen
2 glyceraldehyd-3-P
2 Pyruvat
2 Laktat
Summa: Glukos/Fruktos + 2 ADP + 2 Pi
2 Laktat + 2 ATP + 2 H2O
via Embden-Meyerhof-Parnas glycolytic pathway (Gibbs et al., 1950)
(vid homofermentativ mjölksyrabildning)
Bakterier i inplastat vallfoder
• Önskade bakterier: mjölksyrabakterier (LAB)
• Oönskade bakterier: de flesta utom LAB, t ex
enterobakterier, klostridier, aeroba bakterier
(t ex Bacillus), listeriabakterier, aktinomyceter
etc
Oönskade bakterier
• I vallfoder ffa:
- Enterobakterier; bryter ned fodrets
protein/aminosyror till ammoniak
- Klostridier; bildar smörsyra och/eller
ammoniak från fodrets socker och mjölksyra,
respektive protein
• Vissa arter är patogena (sjukdomsframkallande)
Enterobakterier
• Dör vanligen under ensileringens början, känsliga för lågt
pH. Kan finnas i hö och torrt hösilage.
• T ex Salmonella spp. och E. coli
• E.coli misstänks kunna orsaka diarré hos föl (Browning et
al., 1991) och vuxna hästar (van Duijkeren et al., 2000).
• Salmonella orsakar bl a diarré (i vissa fall även aborter)
(Kaura et al., 1990)
• Mycket kunskap saknas om samband mellan
enterobakterier i foder och sjukdom hos hästar.
Mikrobiologisk sammansättning i hösilage skördat
vid olika tidpunkter (Schenck and Müller, 2013, in press)
Variabel, log CFU/g
Juni hösilage Juli hösilage
Augusti hösilage P
Jäst
4.96 a
6.34 b
6.53 b
<0.0001
Mögel
1.26 a
1.66 ab
2.04 b
0.01
Klostridiesporer
1.64
1.74
1.72
0.85
Mjölksyrabakterier
4.53 a
5.69 b
6.52 c
<0.0001
Enterobakterier
1.48 a
1.74 a
4.30 b
<0.0001
Antal mögelarter i:
Grönmassa
Hösilage
6
1 (Penicillium)
6
2 (Mucor spp.)
7
4 (Mucor &
Penicillium)
.
.
Botulism
• Förgiftning som orsakas av toxinet botulin från
bakterien Clostridium botulinum
• Förlamning – ”motsats” till stelkramp
• 90 % dödlighet men mycket ovanlig sjukdom
• Det finns 8 olika typer - hästar har drabbats av typ B,
C (D?). Endast B typad i Sverige, dock C i Danmark.
• Vaccin finns mot typ B
• Produktion, lagring och utfodring av allt foder bör
utföras förebyggande – god foderhygien i alla led är
det bästa sättet att undvika botulism
Spridning av fastgödsel i växande gröda kan ej
rekommenderas för vall (Rammer, 1996). Beta ej
vallar på sensommaren-hösten om de skall ensileras
nästkommande år.
Undvik inblandning av jord – välta på våren,
jämna vallar vid anläggning etc. Stubbhöjd ej
under ca 8 cm.
Jämn ts-halt viktigt för att undvika
hygienfel
”Rulltårteprincipen”
- Orörda strängar är
torra på ytan och blöta
undertill – denna
olikhet följer med in i
rundbalar och skapar
mikronischer där bl a
klostridier trivs (Pauly,
1999).
36
Ts-intervall inplastat vallfoder
• Över ca 70 % ts pga utdragen förtorkning (>3 dygn)
- mycket stor risk för mögeltillväxt, hög porositet i
balen (låg baldensitet), ökad risk för stickhål, fler
lager plast krävs.
• 45-65 % ts - är lämpligt för produktion, hantering och
utfodring av inplastat vallfoder till häst.
• Under ca 35-40 % ts - större risk för oönskad
bakterietillväxt, särskilt i långstråigt foder, högre
vatteninnehåll ger fler balar, tillsats av
ensileringsmedel nödvändigt – blir dyrare.
Tack för uppmärksamheten!
