Nyhetsbrev
”Kunskapsutveckling om och effektivisering
av rehabilitering för personer med
psykisk ohälsa”
Det gemensamma projektet mellan Landstinget i Värmland, Försäkringskassan och
samordningsförbunden i Värmland har haft en intensiv vår med förankring, förberedelser och
planering för höstens genomförande. Detta nyhetsbrev ger dig information om arbetet för ökad
kunskap om psykisk ohälsa och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk
ohälsa.
Tjänstedesign
I projektet har vi valt att använda oss av en kunddriven verksamhetsutvecklingsmetod som tar
tillvara på kundens behov, erfarenheter och synpunkter på problem, hinder och förslag på
lösningar. Metoden fokuserar på kundens upplevelser av mötet med olika aktörer i
rehabiliteringsprocessen. Metoden är en designprocess med målet att öka kundnyttan och
kundtillfredsställelsen. Utifrån kunders behov identifieras förbättringsområden och förslag om
lösningar presenteras, testas och utvärderas. Nya kunskaper och insikter bidrar till att
värderingar, arbetssätt och verktyg utvecklas och förbättras.
Internationellt, nationellt och regionalt utvecklas idag offentliga verksamheter och deras
tjänster utifrån individens perspektiv och i allt större omfattning med hjälp av en metod som
kallas för tjänstedesign. Flera myndigheter, landsting och kommuner har anammat filosofin och
metoden som ska utveckla verksamheter och tjänster utifrån dem som är mottagare av
tjänsterna.
För projektets utmaningar ska designmetoder användas för att identifiera förbättringsområden
och skapa lösningar. Tjänstedesign säkerställer ett tydligt användarperspektiv (användare är
både kund/patient/brukare/medborgare och personal, dvs de som tillsammans använder och
utför de värdeskapande aktiviteter som tillsammans bildar en tjänsteleverans) och gör det
möjligt för dessa att vara involverade i utvecklingsarbetet.
Designprocess1 består av fem steg:
Steg 1: Förbereda och identifiera kunden, utmaningar och problem
Steg 2: Fånga kundens och personalens erfarenheter
Steg 3: Förstå vad erfarenheterna innebär
Steg 4: Förbättra med utgångspunkt från de erfarenheter som fångats in
Steg 5: Förnya genom att genomföra prioriterade förbättringar.
Experio Labs designprocess, som används i kunddriven verksamhetsutveckling. Även kallad erfarenhetsbaserad
verksamhetsutveckling där medarbetare och kunder involveras i förbättringsarbete, exempel ”Erfarenhetsbaserad
verksamhetsutveckling”, SKL.
1
www.liv.se/psykiskohalsakunskap
Unikt samarbete
Genom projektet har ett unikt samarbete initierats mellan Landstinget i Värmlands interna
tjänstedesignenhet, Experio Lab, samt Försäkringskassans nationella enhet ”Kundinsikt och
tjänstedesign”. Projektet förstärks med tjänstedesigners från de båda organisationerna. De ska
tillsammans genomföra tjänstedesignprocessen, där insikter, från personer med lindrig och
medelsvåra psykiska besvär, ska utveckla organisationsspecifika och organisationsövergripande
arbetssätt med ökad nytta för individen.
Organisationerna ser samarbetet som ett sätt att:
Få insikter om vilka behov personer med lindrig och medelsvår psykisk ohälsa har
Utveckla egna verksamheter med nya insikter från tjänstedesignprocessen
Utvecklas och utbyta kunskaper och erfarenheter inom tjänstedesignmetodik
Både dessa expertenheter är nationellt ledande på patient- och brukarinflytande genom
tjänstdesign som metod och var båda nominerade till Guldlänken 2015 för innovativa
förbättringar inom offentliga tjänster.
Experio Lab är ett nationellt center för patientnära tjänsteinnovation, som involverar personal,
patienter och närstående för att tillsammans utforma vårdtjänster som skapar värde i
människors vardag. Design är det arbetsverktyg och förhållningssätt som de använder.
Experio Labs samarbetspartners är Sveriges Tekniska Forskningsinstitut (SP Service Lab:s),
CTF (Centrum för Tjänsteforskning) vid Karlstads universitet, Stiftelsen svensk Industridesign
(SVID), SKL, Landstinget Sörmland, Linköpings universitet, Business & Design Lab vid
Göteborgs universitet, designföretagen Veryday, Doberman, Transformator med flera.
Försäkringskassans nationella enhet ”Kundinsikt och tjänstedesign” utvecklar
Försäkringskassans tjänster utifrån olika målgrupper. Exempelvis har en app tagits fram som
underlättar ansökan om FP (Föräldrapenning) och VAB (Vård av sjukt barn) för föräldrar.
App:en har tagits fram utifrån föräldrars behov genom tjänstdesignmetod.
Projektets personal har dessutom gått en webbaserad tjänstedesignutbildning, Human Centered
Design, vilken har ökat kompetensen och gett oss nya verktyg som ska testas.
Kundgrupp
Statistik och rapporter från olika myndigheter och organisationer visar en tydlig koppling
mellan arbetsmiljö och psykisk ohälsa. Enligt Försäkringskassans statistik och rapporter är
risken att påbörja sjukfall med psykisk diagnos:
Avsevärt högre för kvinnor än för män.
Högst i åldern 30-39 för både kvinnor och män.
Något förhöjd om det finns barn i åldern 3-12 år i familjen.
Högre för män och kvinnor i välfärdstjänster eller andra personliga tjänster, som till
exempel vård, skola och omsorg.
www.liv.se/psykiskohalsakunskap
Försäkringskassan I Samordningsförbunden i Värmland
Höga krav och låg kontroll
Enligt en kunskapsöversikt som Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd, tagit fram
visas att det finns ett vetenskapligt samband mellan arbete, psykisk ohälsa och sjukskrivning.
Riskfaktorer i arbetslivet är psykiskt ansträngande arbete, höga krav, låg kontroll, obalans
mellan ansträngning och belöning, samt rollkonflikter.
Om kvinnor och män utsätts för samma påfrestningar i arbetslivet är reaktionerna i form av
psykisk ohälsa lika.
Nära kontakt med brukare
Enligt en rapport från Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, SBU, finns en
tydlig koppling mellan psykosocial arbetsmiljö och sjukfall med psykisk diagnos.
Anställda inom offentlig sektor uppger bristande psykosocial arbetsmiljö och utgör stora
grupper på arbetsmarknaden. För både kvinnor och män innebär yrken med nära kontakt med
brukare av olika typer av välfärdstjänster eller andra personliga tjänster en särskilt hög risk att
påbörja sjukfall med psykisk diagnos.
Förebygga psykisk ohälsa
En slutsats är att förebygga psykisk ohälsa och sjukfall i arbetslivet med särskilt fokus på
kontaktyrken, kan ha stor positiv betydelse för såväl individ och arbetsplats som för samhället
som helhet.
Särskilt bör lyftas fram den betydelse en god arbetsmiljö kan ha när det gäller kvaliteten på de
välfärdstjänster som många av dessa yrkesgrupper levererar. Det gäller främst tjänster inom
vård, skola och omsorg. Det är i mötet mellan individens egenskaper, inklusive hälsa och
funktionsförmågor, och kraven och villkoren på arbetet som sjukskrivningarna uppstår.
Vi söker fler individer som vill dela med sig av sin berättelse!
Under våren har projektet haft en dialog med arbetsgivare, sjukvård, företagshälsovård,
Arbetsförmedling och Försäkringskassa för att informera om projektets mål, bjuda in till
medverkan i projektet samt förbereda och planera för genomförande. Eftersom sjukskrivningar
inom vård, omsorg och skola ökar vill vi i samarbete med arbetsgivare (kommuner och
Landstinget) försöka beskriva hur verksamheterna ser ut, vilket stöd som ges till individen samt
identifiera förbättringsområden i det förebyggande arbetet. Dessutom har vi genom statistik och
rapporter identifierat vilken kundgrupp vi vill undersöka närmare och som kan ge oss resultat
som vi bedömer ge mest effekt.
Precis innan sommaren startade vi fasen där vi vill fånga människors behov, kända såväl som
dolda. För att identifiera behoven använder vi oss av etnografiska verktyg såsom
dagboksanteckningar och djupintervjuer. Verktygen kombineras också för att få en djupare
förståelse. Vi har intervjuat personal som arbetar kring personer med psykisk ohälsa. Dessa
intervjuer ska ge oss insikter om vad varje organisation gör i olika steg i processen, hur
rehabiliteringsprocessen fungerar och samla in synpunkter om förbättringspotential.
www.liv.se/psykiskohalsakunskap
Försäkringskassan I Samordningsförbunden i Värmland
Under den sista veckan i augusti kommer personer med erfarenheter av psykisk ohälsa att
intervjuas om deras upplevelser och behov i processen. Vi söker fortfarande efter personer som
vill dela mig sig av sina erfarenheter. Vi är nyfikna på vilka behov de haft under sin resa, hur
de har tillgodosetts och av vem. Vilka har varit viktiga, påverkat mest positivt och haft störst
effekt? Vi vill ta reda på både bra och mindre bra erfarenheter.
Om du som läser detta vill dela med dig av dina upplevelser eller känner någon som skulle vilja
göra det, får du gärna höra av dig till oss. ([email protected] , 072-583 99
68). Vi vill prata med dig som:
har eller har haft lindrig eller måttlig psykisk ohälsa, till exempel ångest, depression
eller stress och som
jobbar eller har jobbat inom vård, omsorg eller skola i landstinget eller någon av
kommunerna i Värmland och
är 20-25 år eller 30-39 år.
Tjänster med ökad kundnytta är målet
Under hösten genomför vi flera workshops för att ta fram förslag som ska ge bättre
rehabilitering vid psykisk ohälsa. Både personal och personer med egna erfarenheter av psykisk
ohälsa deltar. Målet med arbetet i vårt projekt är att de tjänster som erbjuds personer med
psykisk ohälsa ska utvecklas. De ska ge större nytta – bättre hjälp – för personerna.
Under hösten kommer vi att ta fram olika förslag till lösningar utifrån de behov som lyfts fram
som viktiga för kunden, samt skapa ”prototyper” som ska testas i verksamheterna och
utvärderas utifrån kundnytta (kund = person med psykisk ohälsa). Det kan till exempel handla
om gemensamma blanketter, minska onödig väntan för kunden, nya arbetssätt inom
organisationer, nya ”vårdcentraler” som bättre kan möta personer med denna typ av ohälsa,
digitala tjänster, e-KBT, kunskapshöjande insatser för chefer och medarbetar om psykisk
ohälsa med inriktning på att hantera ohälsa, se signaler och sätta in rätt stöd vid rätt tid, etc.
I hela processen deltar kund och personal i kreativa processer för att förbättra offentlig
verksamhet.
Planerade workshops genomförs:
Workshop 1: 30 september, Beskriva NUläge – här deltar personal, med god
detaljkunskap om rehabiliteringsprocessen/ den egna organisationens ansvar, uppdrag
och arbetssätt, för att skapa samsyn om kundens upplevelser och behov samt fördjupa
detaljer om vad som sker i de situationer då kunden har starka positiva eller negativa
upplevelser.
Workshop 2: 22 oktober, Fördjupat NUläge med IDÉgenereing – här deltar strategisk
och praktisk personal i en kreativ workshop för att skapa lösningar på identifierade
utmaningar.
Workshop 3: 3 november, Konceptframtagning mot ÖNSKAT läge– här deltar personal
i en workshop där prioriterade lösningar ska konceptualiseras och utvecklas till
”prototyper”.
www.liv.se/psykiskohalsakunskap
Försäkringskassan I Samordningsförbunden i Värmland
Workshop 4: 10 december, Beskriva NYläge – här deltar personal för att ta fram
handlingsplaner för vidare utveckling, test och implementering.
Några individer kommer att delta i alla planerade workshops, medan andra kommer att delta
vid enstaka workshops.
Nästa steg
Nästa steg blir att genomföra, testa, förbättra prototyper och implementera nya lösningar i
större skala samt sprida kunskaper, vilket kommer att ske under 2016. Här kommer
Samordningsförbunden i Värmland spela en viktig roll, i upparbetade samverkans/beredningsgrupper mellan ägande parter, för att utveckla idéer, koncept och ”prototyper”
vidare. Varje lösning behöver testas över tid och utvärderas i förhållande till ökad nytta för dem
som tjänsten levereras till.
Redan befintliga nätverk kan behöva utökas med andra aktörer som idag inte finns med, men
som av kunden identifieras som viktiga i rehabiliteringsprocessen.
SKL och andra intresserade aktörer
Enligt Ing-Marie Wieselgren, nationell psykiatrisamordnare på SKL, pågår inget liknande
innovativt initiativ i landet, att utifrån tjänstedesignmetod skapa effektiva flöden ur en
helhetssyn/systemsyn utifrån individens perspektiv inom detta komplexa område. SKL
följer med intresse vårt arbete.
Suicide Zeros lokala engagemang genom Marie Niljung är en av våra samarbetande
brukarorganisationer.
(H)järnkollsinitiativet (för att förbättra attityder till psykiska sjukdomar) har ett pågående
projekt i Stockholm, Skåne och Värmland, där de utvecklar metoder för brukarinflytande
och där vi har kontakt/utbyte. Katarina Grip, Landstinget i Värmland är en av forskarna
som är involverade.
Projektet har kontakt med nationella och SYLF i Värmland (Sveriges Yngre Läkares
Förening) som lämnade in en motion om stress och psykisk ohälsa bland läkare till
Läkarförbundet. Läkarförbundet har beslutat att verka gentemot arbetsgivare, för att
förbättra och öka kunskapen om läkares psykosociala arbetsmiljö och gentemot
medlemmarna för att öka kunskapen om stress och psykisk ohälsa samt hur dessa kan
förebyggas.
Den nystartade Första Linjen unga i Karlstadregionen utvecklar sin verksamhet i
samarbete med tjänstedesigners på Experio Lab. Utbyten av erfarenheter och resultat.
Kunskapsspridning, 4 och 5 november
Som ett led i att sprida kunskaper inom psykisk ohälsa arrangerar projektet två
kunskapsseminarier den 4 november i Sunne och den 5 november i Karlstad. Båda dagarna
kommer att ha samma innehåll men vill öka möjligheterna att delta för personal som arbetar
kring personer med psykisk ohälsa. Konferensen kommer att handla om att sprida de insikter
som personer med psykisk ohälsa har uttryckt i vår tjänstedesignprocess, kunskaper om
förebyggande insatser för att förhindra psykisk ohälsa, om utveckling av framtidens offentliga
tjänster. Boka datumen och håll utkik efter programinnehåll!
www.liv.se/psykiskohalsakunskap
Försäkringskassan I Samordningsförbunden i Värmland
Sammanfattning
Projekt ägs av Landstinget i Värmland och drivs i nära samarbete med Försäkringskassan och
heter ”Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk
ohälsa”. Stressrelaterad ohälsa ökar och är idag den vanligaste orsaken till sjukskrivningar.
40% av pågående sjukfall finns inom diagnosgruppen psykisk sjukdom. Flera aktörer
(organisationer och myndigheter) har olika uppdrag, ansvar och roller i att stötta personer att
återgå i arbete. Det är dock inte ett tydligt ”system” och upplevelser om att hamna mellan stolar
finns hos de drabbade. Projektet fokuserar på personer i arbetsför ålder (16-64) och där vi ser
att gruppen kvinnor, mellan 30-39 år, och som har barn i åldern 3-12 år samt jobbar inom
välfärdstjänster är en utsatt grupp, men vi ser även att män inom kontaktyrken drabbas och
även när män och kvinnor har en jämställd arbetsfördelning av arbets- och hemuppgifter.
Syftet med projektet är att på (lång) sikt bidra till att minska (lindrig och medelsvår) psykisk
ohälsa. Målet är att öka förstålsen för och sprida kunskap om psykisk ohälsa samt skapa
arbetssätt där olika aktörer samverkar på ett effektivt sätt, utifrån individens behov av
individuella lösningar. Fokus är att i samarbete med arbetsgivare och företagshälsovård
förebygga sjukskrivning eller förkorta rehabiliterings-/sjukskrivningsprocessen. Andra aktörer
är Arbetsförmedling, kommunerna i Värmland, Samordningsförbund, brukarorganisationer,
mfl.
Projektet, som pågår under 2015, ska utgå från individers behov när nya tjänster ska skapas.
Genom en tjänstedesignprocess ska individer, som har eller har haft psykiska besvär och som
har fått stöd från en eller flera aktörer, intervjuas om sina upplevelser. Även medarbetare hos
aktörerna ska delge sina kunskaper och erfarenheter genom intervjuer. Detta ska leda till att
förstå individers behov, identifiera förbättringsområden samt skapa lösningar i en
tjänstedesignprocess där personal och kunder/brukare engageras. Organisationsspecifika och
organisationsövergripande utmaningar (strukturella, organisatoriska, bemötande, etc) kommer
att synliggöras. Projektet har förstärkts med stöd av interna resurser genom Experio Lab
(Landstinget i Värmland) samt genom Försäkringskassans nationella enhet ”Kundinsikt och
tjänstedesign” som utvecklar offentliga tjänster utifrån olika målgrupper.
Under år 2015 kommer vi att ta fram olika förslag till lösningar, samt skapa prototyper som
sedan under år 2016 ska testas i verksamheterna och utvärderas utifrån kundnytta. Det kan
handla om alltifrån gemensamma blanketter, minska väntan för kunden, nya arbetssätt inom
organisationer, nya ”vårdcentraler” som bättre kan möta personer med denna typ av ohälsa,
digitala tjänster, tillgängliggöra e-KBT, etc. I hela processen deltar slutanvändaren och personal
i kreativa processer för att förbättra offentlig verksamhet.
Det blir en spännande och intensiv höst!
Sofia Axelsson,
Projektledare
Tel: 072-583 99 68
Epost: [email protected]
www.liv.se/psykiskohalsakunskap
Försäkringskassan I Samordningsförbunden i Värmland
