Grundkurs i vårdhygien
Presentation
februari och mars 2017
Den vårdhygieniska enhetens uppgift
Stödja vården att uppfylla kraven på en god
hygienisk standard i enlighet med Hälso- och
sjukvårdslagen (HSL) genom:
•Utbildning
•Rådgivning
•Smittspårning och andra utredningar
•Epidemiologisk övervakning
Vårdhygien är en rådgivande
expertenhet – vårdverksamheten
ansvarar och beslutar om åtgärder!
Vårdhygien
Vårdhygien SU
Hygiensjuksköterskor
Hygienläkare
Carin Gebäck
Rune Anderson
Martina Sansone
Ingemar Qvarfordt
Katja Urwitz
Berith Carlsson
Marlene van Doesburg
Ingrid Ekfeldt
Jessica Ikonen
Anette Kullgren
Kerstin Möller
Roseli Sandbreck
Lotta Osbeck
Anneli Ringblom
Osk Atladottir
Hygientekniker
Leif Larsson
Assistent/koordinator
Lotta Wahlqvist
Sektionschef Carin Gebäck
Vårdhygien
3
Smittsamma sjukdomar
Vem gör vad?
Smittskyddsenheten
Vårdgivaren
Patientansvar
Vård och
omsorg
Smittskyddet
Myndighet
Samhället
Vårdhygien
Vårdhygien
Rådgivande till sjukhus/
vårdinrättningar
Vårdhygien
Vårdhygiens arbetsområde
…. i samarbete med vården
Förebygga vårdrelaterade infektioner
Förebygga/förhindra smittspridning
Utbrottshantering
Bedriva epidemiologisk övervakning
- resistensläge
- smittspårning
Vårdhygien
Vårdhygienisk grund –
Gäller ALLTID
Punktdesinfektion
Städning
Högsmittsam sjukdom
ex ebola
Luftburen
smitta
Basala Hygienrutiner
Figur: Ros-Marie Carlsson
Vårdhygien
Basala Hygienrutiner
&
Mikroorganismer i
sjukhusmiljö
Anneli Ringblom, hygiensjuksköterska
Vårdhygien
Sahlgrenska Universitetssjukhuset
VRI - vårdrelaterad infektion
Infektionstillstånd som drabbar patient
till följd av vård, undersökning eller behandling.
Med VRI avses även infektionstillstånd som
personal ådragit sig till följd av arbete.
Vårdhygien
8
Vårdhygien 9
Hur uppstår en vårdrelaterad infektion?
Endogen smitta:
Patientens egen flora
ex hudflora, luftvägsflora,
tarmflora, galla
Exogen smitta,
”smittspridning”
Vårdhygien
VadSmittspridning
innebär
smittspridning?
Att överföra mikroorganismer från en individ till en annan individ
Bakterier
Virus
Amöba
Aspergillus
Vårdhygien
Uppdaterad 2009-03-12
Resistent smitta
bland nyfödda
23 svårt sjuka spädbarn har smittats
av bakterier som är resistenta mot
vanlig antibiotika. Utbrottet
inträffade på Drottning Silvias
barnsjukhus och är det största hittills
i Göteborg.
Sammanlagt har 169 barn vårdats på
den drabbade kirurgavdelningen sedan i
höstas, då smittan började spridas..
Vårdhygien 12
Resistenta bakterier på sjukhus
•
•
Resistenta tarmbakterier:
ESBL-bildande bakterier
ESBL carba bildande bakterier
VRE Vancomycinresistenta
enterokocker
Resistenta hud/slemhinna bakterier MRSA Meticillinresistenta S aureus
Vårdhygien
Var finns mikroorganismerna
(bakterier) på sjukhus?
Vårdhygien
streptokocker,
stafylokocker
streptokocker, laktobaciller, difteroider,
fusobakterier, Moraxella,
Bacteroides, candida
KNS, difteroider
KNS, koliforma bakterier
stafylokocker (epidermidis och
aureus), alfastreptokocker,
pneumokocker, haemophilus
laktobaciller, peptostreptokocker, helikobakter,
koliforma bakterier, klostridier,
fusobakterier
KNS,
alfastreptokocker
Vårdhygien
Hudens mikroorganismer
(stabil normalflora och tillfällig hudflora)
Stabil normalflora (resident hudflora)
Bakterier och svampar
– överlever och förökar sig
Nyttiga och nödvändiga på rätt ställe
- skydd mot ”ockupanter”
Olika lokaler – ”egen normalflora”
Hel hud och slemhinna
”bakteriologisk
skyddsoverall”
Vårdhygien 16
Normalflora
Nyttiga och nödvändiga
på rätt ställe - Skydd
mot ”ockupanter”
Ljumske
Tillfällig hudflora
Hel hud och slemhinnor –
”bakteriologisk skyddsoverall”
Vårdhygien
Mikroorganismerna finns överallt
Vårdhygien 18
Tagställen
KNS, Bacillus
Riklig förekomst av hudflora
Vårdhygien
Bakterier i vår miljö/sjukhus
Dörrhandtag
Golv
Spolknopp
toalett
Hissknapp
Vårdhygien 20
Fecal-oral smitta
Betrakta allt blod som potentiellt
smittsamt!!
Samma rutin alltid!!
Vårdhygien
”In i oss” för att bli smittad
Skadad hudbarriär, ex sår, katetrar
Slemhinnor (övre luftvägar, genetalia, ögon)
Andas in
Stickskador/Transfusion
Magtarmkanal
Bryt smittkedjan och undvik smittspridning!
Konsekvent användning av basala
hygienrutiner, punktdesinfektion och
städrutiner
Identifiera riskpatienter och riskmoment
Kvalitetssäkra rutiner
Hygienkompensera
Vårdhygien
Naglar
Naglar skall vara kortklippta för
att underlätta handdesinfektion.
Nagellack eller lösnaglar skall
inte användas.
Vårdhygien
Ringar efter handdesinfektion
Vårdhygien 25
Inga armbandsur
Vårdhygien
Piercing OK men
- Inga smycken i arbetsfältet
- Inga infekterade piercinghål
Långt hår eller huvudduk/slöja –
ej i arbetsfältet!
Hårskydd på operationsavdelning, sterilcentral, storkök
Vårdhygien
Basala hygienrutiner
Alltid !!!!
Patientnära vårdarbete
Vårdrelaterat arbete
Vårdhygien
När ska man tvätta
händerna?
När händerna är synligt förorenade
Vid vård av patient med diarré
och/eller kräkning
Efterföljs alltid av noggrann avtorkning
samt handdesinfektion
Vårdhygien
Handdesinfektion
Direkt före och direkt efter patientnära kontakt
- även före rena och efter orena vårdmoment på samma
patient
Före rent och efter orent vårdrelaterat arbete
Det ska vara lätt att göra rätt!
Vårdhygien 30
rikligt, minst 2-3 ml
mellan fingrar, tummen, vid
behov även underarmen
fingertoppar
gnid tills huden är torr
Vårdhygien
Det är ditt ansvar – att inte föra smitta
mellan patienter via dina händer!
Vårdhygien 32
Arbetskläder i vården
Byts dagligen samt vid
behov
Kortärmad
Torr och ren
Tvättas av TVA
Används vid patientnära
och vårdrelaterat arbete
Vårdhygien 33
När skall man vara ombytt i sjukhusets arbetskläder?
I patientnära vårdarbete - arbete i rum där
patienten undersöks, behandlas eller vårdas.
I vårdrelaterat arbete
– innebär t.ex hantering höggradigt
rent gods, städning, arbete i
läkemedelsrum och avdelningskök
Infektionshygien SU
Vårdhygien
Använd kroken!
På varje vård- och
mottagningsrum ska det
finnas krokar där långärmade
arbetskläder kan hängas upp
Vårdhygien
Plastförkläde
Används vid risk för stänk och
kontakt med kroppsvätskor &
utsöndringar
Engångs och enpatients
Förorenas arbetsdräkten byt
direkt!
Vårdhygien
Handskar används…
Vid risk för kontakt/ kontakt med
kroppsvätskor och utsöndringar
för att undvika kraftig förorening
av mikroorganismer
Vårdhygien
Stänkskydd för ansiktet används
vid risk för stänk av kroppsvätskor och utsöndringar för
att skydda ansiktet
Exempel på skyddsglasögon, visir och munskydd med visir
Vårdhygien
Punktdesinfektion
Vårdhygien
Punktdesinfektion
utförs:
När och av vem?
vid spill av kroppsvätskor och utsöndringar
utförs direkt av vårdpersonal
Desinfektionsmedel:
Alkohol med tensid
Virkon 1 % (vid större spill)
Vårdhygien
Tänk på……
Vi vet inte allt om alla!
Unga, synbart friska patienter, kan också
vara smittbärare
Bakterier smittar oavsett om de är
resistenta eller inte!
Goda rutiner skyddar både dina patienter
och dig själv
Vårdhygien
Framför allt…
www.sahlgrenska.se/su/vardhygien
tel:26100
låt spriten flöda!
Vårdhygien
