Diagnostisering av permanenta
hörselnedsättningar hos barn–
betydelsen av OAE, BOEL och lekaudiometri
Maria Boberg
Berit Larsson
Höstterminen 2012
Institutionen för omvårdnad
Omvårdnad, självständigt arbete, Magister 15 Hp.
Specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning mot distriktssköterska
Handledare: Björn Nygren, universitetslektor Institutionen för omvårdnad, Umeå universitet
Sven Arne Silfverdal, universitetslektor/överläkare Klinisk vetenskap/pediatrik,
Umeå universitet
ABSTRAKT
År 2004 uppskattades 275 miljoner människor i världen ha en hörselnedsättning vilken
klassificeras som måttlig eller djup. I Sverige har över en miljon människor svårt att höra
samtal mellan flera personer. Varje år föds 50-60 barn i Sverige som är döva. Hörseln är
tillsammans med synsinnet viktig för kommunikationsutvecklingen. Det är därför viktigt att
tidigt upptäcka hörselnedsättning/dövhet. De flesta hörselnedsättningar är genetiska. OAE,
BOEL och lekaudiometri är undersökningsmetoder som kan användas vid hörselkontroll hos
barn. Syftet med denna studie är att kartlägga när permanenta hörselnedsättningar uppdagas
samt betydelsen/relevansen av OAE, BOEL och lekaudiometri inom barnhälsovården i
Västerbottens läns landsting. Denna studie baseras på data från hörselscreening insamlat från
OAE (på BB), BOEL vid 7-9 månader samt lekaudiometri vid 4-årsålder. Deltagarna i studien
är barn födda 2006 och 2007, inskrivna på barnavårdscentralen. Det insamlade materialet är
en totalundersökning, som omfattar 5475 barn, 2626 flickor och 2815 pojkar, det interna
bortfallet är 34 barn. Alla hälsocentraler i Västerbotten är inkluderade (n=39). Studien är en
retrospektiv studie utifrån registerdata. Resultatet visar att 2 pojkar fick diagonen permanent
hörselnedsättning efter utförd OAE. Efter BOEL fick 3 flickor diagnosen permanent
hörselnedsättning, ingen av dem genomförde OAE och samtliga var riskbarn. En pojke
uppmärksammades vid BOEL, han hade avvikande resultat vid OAE. Efter lekaudiometrin
uppmärksammades att 4 flickor och 6 pojkar har en permanent hörselnedsättning. Dessa barn
var alla utan anmärkning vid OAE och BOEL. Om alla barn gör OAE samt att riskbarn får
remiss till öronklinik föreslår vi att hörselundersökningen vid BOEL kan avvecklas.
Resultatets siffror antyder att lekaudiometrin bör vara kvar eftersom flera barn fick diagnos
permanent hörselnedsättning efter utförd undersökning.
Nyckelord: OAE, BOEL, lekaudiometri, hörselnedsättning
ABSTRACT
In 2004 it was estimated that 275 million people world wide have a hearing deficiency that
were classified as moderate or severe. Over one million people in Sweden have difficulties
hearing conversations between several people. Every year 50-60 deaf children are born in
Sweden. Hearing is, along with the visual sense, important for the development of
communication. It is therefore important to early identify hearing deficiency. Most hearing
deficiencies are genetic. OAE, BOEL and conditioned play audiometry are surveys that can
be used for hearing tests in children. The aim of this study is to identify when permanent
hearing loss is discovered and the importance/relevance of OAE, BOEL and conditioned play
audiometry in pediatric health care in Västerbotten County Council. This study is a result of
material collected during the four-yearvisit at child health center. The data collected are the
results from the OAE done in childbirth department, BOEL when the child is 7-9 month and
conditioned play audiometry at 4-yerars old. The results of the study are based on auditory
screening. Study participants are children born in 2006 and 2007, enrolled at child health
center. The collected material is a total survey, including 5475 children, 2626 girls and 2815
boys, the internal loss is 34 children. All health centers in Västerbotten are included (n = 39).
The study is a retrospective study based on registry data. The result shows that two boys got
diagnosed with permanent hearing loss after OAE. After BOEL three girls got diagnosed with
permanent hearing loss, none of them had OAE and were children at risk. A boy attracted
attention at BOEL, where he had results that differed from the results of the OAE. After the
conditioned play audiometry it was noticed that four girls and six boys had a permanent
hearing loss. These children were all without remarks at the OAE and BOEL. If all children
do the OAE and children at risk are referred to a hearing clinic the ear examination at BOEL
is no longer needed. However the results show that the conditioned play audiometry is
necessary as children got diagnosed with permanent hearing loss after the examination.
Keyword: OAE, BOEL, conditioned play audiometry, hearing loss
INNEHÅLL
1. BAKGRUND ......................................................................................................................... 1
1.1 Otoakustiska emissioner- OAE ........................................................................................ 2
1.2 Blicken orienterar efter ljud -BOEL ................................................................................. 2
1.3 Lekaudiometri ................................................................................................................... 3
1.4 Hörselnedsättningar .......................................................................................................... 3
1.5 Distriktssköterskans arbete ............................................................................................... 3
1.6 Syfte .................................................................................................................................. 5
2. METOD .................................................................................................................................. 5
2.1. Design .............................................................................................................................. 5
2.2. Deltagare .......................................................................................................................... 5
2.3. Datainsamling och procedur ............................................................................................ 5
2.4. Etik................................................................................................................................... 6
2.5. Analys .............................................................................................................................. 6
3. RESULTAT ........................................................................................................................... 6
3.1 OAE- undersökning .......................................................................................................... 7
3.2 BOEL-undersökning ......................................................................................................... 8
3.3 Lekaudiometri ................................................................................................................. 10
3.4 Sammanfattande resultat................................................................................................. 11
4. DISKUSSION ...................................................................................................................... 12
4.1 Resultatdiskussion .......................................................................................................... 12
4.2 Distriktssköterskans förebyggande arbete/betydelsen för omvårdnad ........................... 15
4.3 Metoddiskussion ............................................................................................................. 15
5. SLUTSATS ......................................................................................................................... 17
5.1 Förslag till vidare forskning ........................................................................................... 17
6. REFERENSLISTA............................................................................................................... 18
1. BAKGRUND
Hörselnedsättning är ett vanligt förekommande tillstånd nationellt såväl som internationellt.
År 2004 uppskattades 275 miljoner människor i världen ha en hörselnedsättning vilken
klassificeras som måttlig eller djup (World Health Organization (WHO) 2012). I Sverige har
över en miljon människor svårt att höra samtal mellan flera personer. Hörselskadorna beror i
de flesta fall på ärftliga faktorer (Danemark & Hanning 2009). Nekahm m.fl. konstaterar att av
alla barn som föds har 0,1% en permanent hörselnedsättning som är habiliteringskrävande
(2001). I Sverige föds cirka 210 barn årligen med olika grad av hörselnedsättning. Av dessa är
50-60 barn döva. Det finns cirka 8000 barn och ungdomar i Sverige som är hörselskadade
(Landstinget i Östergötland 2001).
Hörsel och balans är de sinnesorgan som anläggs tidigast och först blir färdigutvecklade.
Innerörat når sin slutliga storlek i fostervecka 23. Mellanöra, hörselgång och ytteröra är på
grund av hjärnans och huvudets tillväxt inte färdiga förrän efter puberteten (Bagger- Sjöbäck
m.fl. 2006, sid. 11). Hörseln är tillsammans med synsinnet mycket viktig för den tidiga
kommunikationsutvecklingen. Det är därför viktigt att tidigt upptäcka
hörselnedsättning/dövhet. Hörselnedsättningar kan vara syndromatiska eller ickesyndromatiska. I Sverige beräknas cirka 30% av medfödda hörselnedsättningar ingå i ett
syndrom. Minst 60% av all medfödd hörselnedsättning och dövhet är genetiskt orsakad, som
riskbarn räknas även icke- genetisk hörselnedsättning/dövhet kan orsakas av prematuritet,
hypoxi, låg födelsevikt, rubella, syfilis samt andra infektionssjukdomar vilka modern drabbats
av under graviditeten. Hjärnhinneinflammation, mässling, påssjuka samt kronisk
öroninflammation kan leda till hörselnedsättning. Under barnens första år får cirka 3% en
måttlig hörselnedsättning av ledningshindertyp som konsekvens av sekretorisk mediaotit
(Bagger- Sjöbäck m.fl. 2006, sid. 91-92, WHO 2012).
Hörselnedsättning kan medföra många problem såsom svårigheter att uppfatta människors tal,
försämrad självkänsla och nedsatt arbetsförmåga (Sehlin 2010, sid. 78). Diagnostiken och den
efterföljande habiliteringen av ett hörselskadat/dövt barn kräver att arbetet initialt riktas mot
att söka orsaken för att kunna ge en prognos och habiliteringen en bra start. Habiliteringen
omfattar medicinska, tekniska och beteendeterapeutiska insatser (Bagger- Sjöbäck m.fl. 2006,
sid. 91-92). Hörselhabilitering som påbörjas innan barnen är 6 månader har visats ge fördelar
för barnets kommunikationsutveckling (Ramkalawan & Davis 1992, Landstinget i
1
Östergötland 2001). Hos barn som ingår i Svenskt hörselbarnsregister visades att 41% av
hörselnedsättningarna upptäcktes först efter 18 månader. Hörselskadorna som
uppmärksammades vid BOEL- blicken orienterar efter ljud var endast 7%. Enligt registret
upptäcktes största andelen av hörselskadorna av barnens föräldrar. Bestående
hörselnedsättning är oftast medfödd. En ny metod; OAE- mätning av otoakustiska emissioner
har skapat nya förutsättningar för hörselscreening av nyfödda. Habiliteringsåtgärder kan sättas
in omgående efter att hörselskadan uppmärksammats (Landstinget i Östergötland 2001).
Metoden infördes i Sverige 1995 (Hergils 2004).
1.1 Otoakustiska emissioner- OAE
OAE kan tillämpas från första levnadsdagen och har stor betydelse som screening för
medfödd hörselnedsättning hos nyfödda barn. Vid OAE undersökningen sätts en prob in i
hörselgången. Proben innehåller en hörtelefon som stimulerar innerörat med ljud och en
känslig mikrofon som fångar upp emissionerna (respons/reaktion) från innerörats hårceller.
OAE ger endast information om det finns tecken på normal hörsel, inte barnets hörtrösklar.
Om OAE visar normalt status fungerar troligvis innerörats yttre hårceller samt övriga
hörselsystemet normalt. Om svar inte registreras bör ytterligare hörselundersökningar utföras,
detta behöver inte betyda att det finns en bestående hörselnedsättning. Avvikande resultat kan
vara förändringar i ytterörat eller innerörat samt cerumen i hörselgången eller bortfall av
hörcellsfunktion (Kemp 1978, Kemp m.fl. 1990).
1.2 Blicken orienterar efter ljud -BOEL
BOEL är en screeningmetod för att undersöka hörsel, syn och den motoriska utvecklingen hos
barn runt 8 månaders ålder. När BOEL introducerades var tanken att det skulle användas
rutinmässigt vid hälsokontroller av barn. Vid undersökningen används två olika klockor som
avger ljud mellan 4000 och 12500 Hz. Dessa klockor placeras 20 cm bakom barnets öra. När
barnet hör klockorna ska de vrida huvudet mot ljudet. Den ena signalen är ett knäppande ljud
och den andra ett jingelljud. BOEL är avsett för barn i 7-9 månader ålder. Detta för att
spädbarn i denna ålder har den psykomotoriska mognaden som behövs för att genomföra
testet (Stensland Junker m.fl. 1978). Om barnet inte reagerar som förväntat på BOEL skall
remiss skickas för utredning (Sehlin 2010, sid. 91).
2
1.3 Lekaudiometri
Hörselundersökningen lekaudiometri utförs när barnen är 4 år med en transportabel
audiometer med dubbla ljudisolerade hörlurar. Den lägsta frekvensen under testet behöver
inte vara lägre än 20 dB. För att instruera barnet om tekniken kan man ställa in ett starkt "pip"
(frekvens 1 000 Hz, 80 dB). När barnet hör "pipet" ska det flytta en kloss, så att undersökaren
ser att barnet har hört signalen. Lurarna ska då ligga på bordet. Då barnet uppfattat metoden
sätts lurarna på och styrkan sänks till 20 dB. Varje frekvens ska provas vid två tillfällen för att
försäkra sig att barnet hört signalen. Om barnet inte vill medverka eller är osäker ska det
utföras ny hörselundersökning inom 2-3 månader. Barnavårdcentralen- BVC ansvarar för att
undersökningen utförs igen. Vid misstänkt hörselnedsättning undersöks barnet av BVCläkare (Jonsell 2011).
1.4 Hörselnedsättningar
Hörselskador delas in i två huvudgrupper, dessa skiljs åt beroende på skadans lokalisation.
Ledningsskador eller ledningsfel innefattar skador som sitter i yttre hörselgången, trumhinnan
eller i mellanörat. Vid neurogen hörselnedsättning sitter skadan i hörselnerven eller i koklean.
Denna skada innebär en försämring av hörselförmågans kvalitet och den påverkar därför
taluppfattningen (Bagger- Sjöbäck m.fl. 2006, sid. 24-25). Om barnet har upprepade otiter och
långvariga otosalpingiter med hörselnedsättning kan detta vara ett tecken på adenoid (Delvert
& Jonsell 2012). Adenoid är en körtel som hos barn är placerad ovan svalget bakom näsan.
Denna körtel brukar med tiden växa bort. Hos vissa barn kan den växa och ge symtom som
nästäppa och svårigheter att andas genom näsan. Körteln kan opereras bort med
behandlingsmetoden abrasio (Papatziamos 2012).
1.5 Distriktssköterskans arbete
I Västerbotten arbetar distriktssköterskan preventivt genom att ta anamnes rörande eventuella
hörselnedsättningar hos barnets släktingar. Barn med hereditet för hörselnedsättning ska
remitteras till audiolog/öron-näsa-halsklinik (ÖNH-klinik) om barnet inte redan är känt där.
Vid BVC-besöken ska det kontinuerligt bedömas vilken kontakt barnet kan etablera med sina
föräldrar och undersökaren samt observera barnets språkutveckling. I Västerbotten utför
distriktssköterskan BOEL när barnen är 7-9 månader. Om barnet inte hör klockor och/eller
kulor vid två tillfällen skall remiss skickas till öron- klinik/audiolog. Remiss ska även
övervägas vid uttalad föräldraoro (BHV-metodbok 2012).
3
I Västerbotten utförs lekaudiometri av audiometris, hörselassistent eller distriktssköterska när
barnen är 4 år. Om barnet har avvikande resultat vid undersökningen utförs en
läkarundersökning på BVC. Vid övre luftvägsinfektion, cerumen, otosalpingit och otit
åtgärdas detta och barnet utför ny lekaudiometri efter en månad. Vid misstanke om neurogen
hörselnedsättning remitteras barnet direkt till audiolog/ ÖNH-klinik. Om normalt
trumhinnefynd och/eller kvarvarande patologiskt fynd hittas vid omkontrollen skickas remiss
till ÖNH-kliniken (BHV-metodbok 2012). Många barn som blir remitterade till ÖNHkliniken väljer att inte utföra hörselundersökningarna på BVC enligt Arvidsson (2012).
Mellan dessa undersökningar möter distriktssköterskan barn samt föräldrar vid rutinbesöken
på BVC. Vid dessa möten kan det framgå att föräldrar, dagmammor, förskollärare eller annan
misstänker höselnedsättning. Om barnet är försenat i joller eller språkutveckling kan det tyda
på hörselnedsättning. Barn med kontaktsvårigheter och andra beteendeproblem kan ha nedsatt
hörsel. Vid misstanke om hörselnedsättning ska barnen remitterats till
audiologmottagning/ÖNH-klinik oavsett ålder (Jonsell 2011). Hälften av all dövhet och
hörselskador kan undvikas genom primärprevention. En stor andel kan behandlas genom tidig
diagnos. Viktiga strategier för prevention är att vaccinera barn mot barnsjukdomar vilka kan
leda till permanent hörselnedsättning (WHO 2012).
I Sverige erbjuder alla län OAE undersökning, 2 län (Södermanland och Västmanland)
erbjuder BOEL. Västerbotten har använt sig av BOEL till och med 2012. 15 län utför
hörselunderökning/lekaudiometri samt ett län använder sig av strukturerade frågor vid 4årskontrollen. Ett län erbjuder alla 4-åringar remiss till audionommottagning (Bilaga 1).
Ett flertal län har valt att inte använda hörseldelen vid BOEL samt några län utför inte
hörselundersökning vid 4- års ålder vilket innebär att dessa län inte utför någon
hörselundersökning mellan OAE och höselundersökning i skolan. Därav är det viktigt att söka
ny evidens om hörseldelen vid BOEL samt hörselundersökning vid 4- års ålder behövs för att
hitta barn med en permanent hörselnedsättning. Vi har fått tillgång till materialet från
barnhälsovården i Västerbottens läns landsting.
4
1.6 Syfte
Syftet med denna studie är att kartlägga när permanenta hörselnedsättningar uppdagas samt
betydelsen/relevansen av OAE, BOEL och lekaudiometri inom barnhälsovården i
Västerbottens läns landsting.
2. METOD
2.1. Design
Denna studie är ett resultat av insamlat material i samband med 4- årsbesöket på BVC.
Barnen som fanns registrerade på BVC var kallade till 4- årsbesöket vilket innebär en total
undersökning. Barnen som inte kom till 4-års besöket registrerades som bortfall men resultat
från de tidigare screeningmetoderna samlades ändå in. Materialet som samlades in var resultat
från OAE som utförs på BB, BOEL, språkscreening samt lekaudiometri. Studien är en
retrospektiv studie utifrån registerdata. Rapporten följer strukturen för tidsskriften Journal of
Advanced Nursing.
2.2. Deltagare
Deltagare var samtliga barn födda 2006 och 2007 inskrivna på BVC vid hälsocentraler och
enskilda vårdgivare i Västerbotten (n=39), totalt 5475 barn. Av dessa var 2626 (48%) flickor,
2815 (51,4%) pojkar och ett internt bortfall på 34 (0,6%) barn. Det interna bortfallet berodde
på att barnen inte har något svenskt personnummer eller att personnumret är felaktigt
inskrivet och därför inte går koda till flicka eller pojke.
2.3. Datainsamling och procedur
Det aktuella materialet samlades in via ett formulär (Bilaga 2) av den som genomförde
lekaudiometrin. Barnen som inte kom till de olika undersökningarna registrerades som
bortfall i databasen. Resultat från OAE samt BOEL inhämtades från BVC- journalen. Där
framgår även om barnet är riskbarn och om det remitterats till ÖNH-kliniken samt remissvar.
OAE utförs på BB. Resultatet förs över till BVC-journalen vid inskrivning på BVC.
BOEL och språkscreening utförs av distriktssköterska. I Umeå sjukvårdsdistrikt utförs
lekaudiometrin av audiometris, i Skellefteå av hörselassistent och i södra Lappland av
distriktssköterskor. Det insamlade materialet registrerades i databasen av audiometris. Att
delta i undersökningarna var frivilligt och alla resultat journalfördes. Resultatet i den aktuella
5
studien baseras endast på hörselscreeningarna. Den avidentifierade datafilen som vi fick ta del
av har vi kodat om från text till siffror för att kunna göra statistiska beräkningar.
2.4. Etik
Denna studie är skapad för att kunna göra verksamhetsuppföljning och kvalitetssäkring av
hörselundersökningarna och får ses som ett utvecklingsarbete. Till detta behövs inget etiskt
godkännande. När vi tog del av materialet var det avidentifierat. Ett etiskt problem som kan
föreligga är att det i materialet endast är ett fåtal barn som har en permanent hörselnedsättning
vilket skulle kunna medföra att just detta barn kunde igenkännas. Vid presentation av
resultatet har därför vissa analyser inte presenterats till exempel vid vilka hälsocentraler
undersökningarna/remisserna är gjorda/skrivna. Det känns ändå viktigt att kunna registrera
barn för att kunna kvalitetssäkra vården. Alltså nyttan av denna studie överväger riskerna för
integritetsövergrepp.
2.5. Analys
Materialet från databasen är kodat och avidentifierat i en Excel fil som exporterats till
statistikprogrammet SPSS. SPSS är ett program som behandlar hela analysprocessen:
planering, datainsamling, analys, rapportering samt spridning (IBM 2012). Analyser är
genomförda i SPSS, version 20. Analyser är på beskrivande nivå med antal och procentsatser.
För att analysera skillnader mellan grupper har Chi-2 test använts. Signifikansnivån har satts
till p <0,05. Nivån visar ett index på hur stor sannolikhet det är att resultaten är tillförlitliga
(jmf. Polit & Beck 2010, sid. 568). Analys av materialet utgörs av OAE, BOEL och
lekaudiometri. Variabler har delats in i flickor och pojkar. Inom gruppen riskbarn räknas barn
med hereditet för hörselnedsättning, prematurbarn, barn med missbildningar av öron eller i
ansiktet samt barn med utvecklingsstörning. Stor del av riskbarnen får OAE utförd på ÖNHkliniken (Silfverdal 2012).
3. RESULTAT
Resultatet kommer att presenteras under rubrikerna OAE, BOEL, lekaudiometri och
sammanfattande resultat. Under varje rubrik presenteras resultatet av genomförda
undersökningar samt orsaker till varför barnen inte deltagit vid den aktuella undersökningen.
Resultatet redovisas via text och figurer.
6
3.1 OAE- undersökning
Totalt genomfördes under den aktuella tiden 5077 OAE undersökningar på BB. Av dessa var
2451 flickor och 2626 pojkar. Materialet visade att av flickorna var 2422 (99%) utan
anmärkning vid undersökningen och 22 (1%) hade avvikande resultat. Av pojkarna var 2574
(98%) utan anmärkning på undersökningen, 49 (2%) hade avvikande resultat. Den skillnad
som fanns mellan flickor och pojkar i prevalens av avvikande resultat var signifikant
(p=0,003). 10 barn kom till besöket men undersökningen gick inte att genomföra. Orsaker till
varför barn inte genomfört undersökningen i Västerbotten redovisas i figur 1.
Flickor
Pojkar
71
69
46
48
35
22
27
24
4
Adopterad
Inflyttad till
Västerbotten
Riskbarn
3
Föräldrar
avböjer
Invandrad
Figur 1: Redovisning av orsaker till varför barnen i materialet inte genomfört OAE på BB Västerbotten
Efter genomförd OAE hade 22 flickor avvikande resultat, det var 26 som remitterades till
öronkliniken. Av flickorna var 22 utan anmärkning. Av pojkarna hade 49 stycken avvikande
resultat efter undersökningen, det var 52 som blev remitterade till ÖNH-kliniken. Anledning
till varför fler barn än de med avvikande resultat remitterades till ÖNH-kliniken framgick inte
i materialet. Efter genomförd OAE var det totalt 78 barn som blev remitterade av dessa erhöll
75 remissvar. Remissvar redovisas i figur 2.
7
Remissvar från
ÖNH-kliniken
efter OAE
Utan
anmärkning
n=22
Flickor
n=24
Föräldrar
avböjer
fortsatt
utredning
n=1
Utan
anmärkning
n=38
Sekretorisk
otit
n=1
Avvikande
resultat, fortsatt
utredning på
ÖNH-kliniken
n=5
Pojkar
n=51
Ensidig
neurogen
hörselnedsättning
n=1
Föräldrar
avböjer fortsatt
utredning
n=2
Uteblev
n=1
Bilateral neurogen
hörselnedsättning,
har hörapparat,
behandlas på
hörselhabiliteringen
n=1
Sekretorisk
mediaotit
plaströr
n=1
Sekretorisk
otit
n=2
Figur 2: Redovisning remissvar från ÖNH-kliniken efter OAE
Remissvar visade att 2 pojkar fick diagnos neurogen hörselnedsättning, ingen av dessa var
riskbarn. 5 pojkar hade avvikande resultat och fortsatte därför utredning på ÖNH-kliniken. 3
barn hade avvikande resultat men föräldrar valde att avstå fortsatt utredning.
3.2 BOEL-undersökning
Det var sammanlagt 5003 barn som utförde BOEL undersökningen, av dessa var 2411 flickor
och 2592 pojkar. Materialet visade att 2326 (96%) av flickorna var utan anmärkning, 66 (3%)
hade avvikande resultat på undersökningen. Av pojkarna var 2433 (94%) utan anmärkning,
140 (5%) hade avvikande resultat. Skillnaden som fanns mellan flickor och pojkar i prevalens
av avvikande resultatet visade en stark signifikans (p=0,000). 38 barn kom till besöket men
undersökningen gick inte att genomföra. Orsaker till varför barn inte genomfört
undersökningen i Västerbotten redovisas i figur 3.
8
Flickor
Pojkar
114
116
45
21
48
20
3
Adopterad
Inflyttad till Västerbotten
6
Föräldrar avböjer
Invandrad
Figur 3: Redovisning av orsaker till att barnen inte genomfört BOEL i Västerbotten
206 barn hade avvikande resultat efter utfört BOEL, dessa remitterades till ÖNH-kliniken,
203 (98,5%) fick remissvar. Remissvar redovisas i figur 4.
Remissvar från
ÖNH-kliniken
efter BOEL
Utan
anmärkning
n=55
Sekretorisk
otit
n=6
Bilateral neurogen
hörselnedsättning,
hörapparat
n=1
Riskbarn
Utvecklingsstörning
Går på habiliteringen
Genomförde ej OAE
Genomföre ej
lekaudiometri
Utan
anmärkning
n=116
Pojkar
n=139
Flickor
n=64
Bilateral neurogen
hörselnedsättning
n=1
Riskbarn
Känd ÖNH
Genomförde ej OAE
Avviker vid
lekaudiometri
Bilateral neurogen
hörselnedsättning
n=1
Riskbarn
Utvecklingsstörning
Genomförde ej OAE
Genomförde ej
lekaudiometri
Sekretorisk otit
n=18
Otosalpingit
n=4
Ensidig neurogen
hörselnedsättning
n=1
Avvikande resultat
vid OAE, fick
diagnosen efter OAE
men genomförde
BOEL. Avvikande
resultat vid
lekaudiometri
Figur 4: Redovisning remissvar från öronkliniken efter BOEL
9
Av de 66 flickor som blev remitterade till ÖNH-kliniken var 55 utan anmärkning, det var 3
flickor som fick diagnos neurogen hörselnedsättning, flickorna var riskbarn och hade inte
genomfört OAE. Av de 140 pojkar som blev remitterade var 116 utan anmärkning. Pojken
som hade avvikande resultat, hade redan efter utfört OAE fått diagnosen neurogen
hörselnedsättning.
3.3 Lekaudiometri
Det var 5020 barn som genomförde lekaudiometrin. Av dessa var 2431 flickor och 2589
pojkar. 2149 (88%) flickor var utan anmärkning vid undersökningen, 235 (10%) hade
avvikande resultat. Av pojkarna var 2296 (89%) utan anmärkning, 241 (9%) hade avvikande
resultat. Hos de flickor och pojkar med avvikande resultat ses ingen signifikant skillnad
(p=0,671). 99 barn kom till besöket men undersökningen gick inte att genomföra. Orsaker till
varför barn inte genomfört undersökningen på BVC redovisas i figur 5.
Flicka
Pojke
17
12
8
8
6
Känd ÖNH-kliniken
Utvecklingsstörning, går på
habiliteringen, downs syndrom,
svårt sjuk
6
Föräldrarna avstår
Figur 5: Redovisning orsaker till varför barn inte deltagit vid lekaudiometrin
Barnen som hade avvikande resultat, barn som det inte gick att genomgöra undersökningen på
samt de barn som inte kom till första undersökningstillfället blev kallade för omkontroll. Till
omkontrollen kallades 358 flickor, av dessa var 316 utan anmärkning, 9 kom till
undersökningen men den gick inte att genomföra. Av de 374 pojkar som blev kallade för
omkontroll var 332 utan anmärkning, 8 gick det inte att genomföra undersökningen på. 67
barn kom inte till omkontrollsbesöket.
10
Det var 132 barn, 65 flickor och 67 pojkar som remitterades till ÖNH-kliniken efter utförd
lekaudiometri. I materialet var det inte redovisat varför fler barn än de med avvikande svar
och barnen som inte kom till undersöknigen som blev remitterade. Remissvaren redovisas i
figur 6.
Remissvar från
ÖNH-kliniken
efter
lekaudiometrin
Utan
anmärkning
n=37
Adenoid
n=2
Otosalpingit
n=21
Cerumen
n=1
Flickor
n= 65
Neurogen
hörselnedsättning
n=4
Alla var utan
anmärkning vid OAE
och BOEL
Utan
anmärkning
n=38
Pojkar
n= 67
Adenoid
n=4
Otosalpingit
n=16
Cerumen
n=2
Neurogen
hörselnedsättning
n=7
En hade avvikande
resultat vid OAE, utan
anmärkning vid BOEL.
Har hörapparat och
behandlas via
hörselhabiliteringen
En behandlas via
hörselhabiliteringen
Figur 6: Redovisning remissvar från ÖNH-kliniken efter lekaudiometrin
Remissvaren visar att efter utförd lekaudiometri fick 4 flickor och 6 pojkar diagnosen
neurogen hörselnedsättning. En pojke var redan känd på hörselhabiliteringen. Där
uppmärksammades också 2 flickor och 4 pojkar med adenoid som behandlades med abrasio.
Ingen av dessa barn var riskbarn och alla var utan anmärkning på OAE och BOEL.
3.4 Sammanfattande resultat
I resultatet har det visat sig att de flesta barnen deltog vid samtliga hörselundersökningar. Det
var 2 pojkar som fick diagnosen neurogen hörselnedsättning efter utförd OAE undersökning.
Dessa pojkar var inte riskbarn. Efter BOEL var det 4 barn som fick diagnosen neurogen
11
hörselnedsättning, dessa flickor hade inte utfört OAE samt var riskbarn. Efter utförd
lekaudiometri var det ytterligare 10 barn som fick diagnosen neurogen hörselnedsättning.
Dessa barn var inte riskbarn och var utan anmärkning vid OAE och BOEL undersökningarna.
I materialet framkom det att det var 7 barn som inte deltagit vid någon av undersökningarna.
Ingen av barnen i materialet som fått en diagnos neurogen hörselnedsättning var
prematurbarn.
4. DISKUSSION
Syftet med studien var att kartlägga när permanenta hörselnedsättningar uppdagas samt
betydelsen/relevansen av OAE, BOEL och lekaudiometri inom barnhälsovården i
Västerbottens läns landsting.
4.1 Resultatdiskussion
Resultatet visar att de flesta barn i materialet har deltagit vid samtliga hörselundersökningar. I
resultatet framkom att hörselnedsättningar uppmärksammades vid alla undersökningar. Ett
oväntat resultat vid OAE undersökningen var att pojkar i signifikant större utsträckning än
flickor hade avvikande resultat. Efter utförd utredning upptäcktes 2 pojkar med permanent
hörselnedsättning, ingen av dessa var riskbarn. I resultatet framkom att fler barn fick remiss
till ÖNH-kliniken än de barn som hade avvikande resultat efter OAE. Anledningen till detta
framgick inte materialet. Kan detta vara barn som det inte gick att utföra undersökningen på
samt barn vars föräldrar önskat remiss till ÖNH-klinik fastän OAE var utan anmärkning?
Magnuson och Hergils menar att föräldrar till barn som var utan anmärkning vid OAE kände
sig nöjda med OAE som undersökningsmetod samt den information som de fick ta del av
innan undersökningen genomfördes. En förälder vars barn fick diagnosen grav
hörselnedsättning vid OAE tänkte först att OAE var en onödig undersökning att genomgå
(1999). I vår studie framgick det att föräldrar till 3 barn som hade avvikande resultat på OAE
valt att avstå fortsatt utredning på ÖNH-klinik. Vi anser att OAE är viktig som
screeningmetod för att fånga upp hörselnedsättningar. I en studie av Geal-Dor m.fl. har det
framkommit att fördelen med OAE undersökningen är att den är objektiv, leder till tidigt
upptäckt av hörselnedsättningar samt att svarsfrekvensen är trovärdig (2010). Det är viktigt att
personalen på BB som utför OAE informerar om vikten av undersökningen samt uppmuntra
föräldrar vars barn haft avvikande resultat till att fortsätta utredning. Detta för att ge barn med
hörselnedsättningar bättre förutsättningar till habilitering. I en studie av Yoshinaga-Itano och
12
Apuzzo hade barn vilka fått sin hörselskada diagnostiserad innan 6 månaders ålder lättare att
uttrycka språk än barn vars hörselnedsättning upptäcktes efter 18 månaders ålder (1998).
Vid första BVC- kontakten tar distriktssköterskan anamnes gällande hereditet/riskkriterier för
hörselnedsättning. Barn med hereditet/riskkriterier remitteras direkt till öronkliniken (BHVmetodboken 2012). En studie av Mauk m.fl. har visat att 50 % av barnen med neurogen
hörselnedsättning är riskbarn. Studien indikerar därmed att det är viktigt att registrera barn
med hereditet för att tidigt identifiera barn med pedagogiskt betydande neurogen
hörselnedsättning (1991).
BOEL visade en stark signifikant könsskillnad där pojkar har avvikande resultat i större
utsträckning än flickor. Fler pojkar remitterades till ÖNH-kliniken men det var 3 flickor som
fick diagnos permanent hörselnedsättning. Dessa flickor hade inte utfört OAE samt var
riskbarn. Hade dessa kunnat upptäckas redan vid OAE? Riskbarn ska enligt gällande rutin
remitteras direkt från BVC till ÖNH-kliniken. Orsaken till varför remittering inte skett
framgick inte i materialet. Barnen kan ha bott i ett annat län och flyttat till Västerbotten innan
utförandet av BOEL. Vi anser att det är av stor vikt att mottagande distriktssköterska
remitterar inflyttade riskbarn till öronkliniken. Enligt Moeller (2000) hade barn som fick
diagnos hörselnedsättning före 11 månaders ålder som tagit del av interventionsprogram både
bättre tal och ordförråd vid 5 års ålder än de som senare blev inskrivna i
interventionsprogram. Föräldrar som engagerat sig i rehabiliteringen har visat sig ge bättre
förutsättningar för barnet.
När barnen var 4 år utfördes lekaudiometri. Ungefär lika många flickor och pojkar fick remiss
till ÖNH-kliniken efter genomförd undersökning. 4 flickor och 6 pojkar fick diagnos
permanent hörselnedsättning. Dessa barn var utan anmärkning vid OAE samt BOEL och var
inte riskbarn. Enligt Arvidsson (2012) är många permanenta hörselnedsättningar som
upptäcks hos barn medfödda, men en del kan förvärvas av komplikationer vid infektioner.
Fler pojkar än flickor hade avvikande resultat efter utförd OAE och BOEL. Beror det på
infektioner? Utveckling? Vid OAE kan vi inte se någon logisk förklaring till varför det är så
stor skillnad mellan flickor och pojkar. Kan det vid BOEL eventuellt bero på skillnader i
utvecklingen, koncentrationssvårigheter eller infektioner som påverkar resultatet? Kan det
bero på att undersökarna bemöter flickor och pojkar på olika sätt? Är det generellt så att
13
pojkar/män oftare blir remitterade än flickor/kvinnor? Gravel och Wallace (2000) utförde en
studie som visade att barn som haft bilaterala öroninflammationer vid 3 års ålder hade
signifikant sämre hörsel än barn som inte haft öroninflammationer. Resultatet visade ingen
skillnad för kön eller riskbarn. Enligt Arvidsson (2012) är OAE och BOEL ”trubbigare
instrument” och då kan man inte alltid hitta hörselnedsättningar som är av lättare karaktär.
Hörselnedsättningen kan ha funnits där men progredierat och blir då upptäckt med
lekaudiometri barnen börjat skolan. Geal-Dor m.fl. (2010) menar utifrån resultatet i sin studie
att OAE och audiologitest vid 7-9 månader inte är utbytbara utan att varje metod är test för
olika enheter. Vi kan utifrån vårt resultat inte motivera att BOEL behöver vara kvar som
screeningmetod för hörsel. Att inte utföra hörselundersökningen vid BOEL innebär
tidsbesparing för distriktssköterskorna som utför rutinkontroll samt omkontroll.
Lekaudiometrin, som är ett finare instrument att diagnostisera hörtrösklar på. Allvarligare
hörselnedsättningar bör man hitta vid OAE.
I Sverige är det många län som valt att inte använda BOEL som hörselscreening. Några län
har även valt bort lekaudiometri och använder sig endast av OAE som screeningmetod innan
bör vara kvar då ett flertal barn med permanenta hörselnedsättningar uppdagats efter den
undersökningen som annars inte skulle ha upptäckts förrän hörselundersökningen i
grundskolan då barnen är 6-7 år. Enligt skollagen har alla barn rätt till tre
hälsoundersökningar under skoltiden, den första hälsoundersökningen ska göras under det
försa läsåret. I hälsoundersökningen ska screeningundersökningar göras för att upptäcka
eventuella syn- och hörselnedsättningar, kontrollera ryggdeformitet samt kontrollera längd
och vikt (Socialstyrelsen 2004).
I Norrbotten valde man under några år att inte använda sig av lekaudiometri som
screeningmetod för hörsel då det fungerat dåligt under en period på 1980-talet. Granskning av
123 hörselskadade barn som var födda 1989-1992 visade att 7% av hörselnedsättningarna
upptäcktes vid BOEL och 30% vid lekaudiometrin. 1992 valde man att återinföra
lekaudiometri som screeningmetod i hela Norrbotten och menade att 4-årskontrollen av
hörseln är en viktig screeningmetod för att kunna hitta lätta dubbelsidiga samt ensidiga
hörselskador (Hedendahl m.fl. 2001). Vi fann även i vår studie att lekaudiometri är en bra
metod för att hitta permanenta hörselnedsättningar.
14
4.2 Distriktssköterskans förebyggande arbete/betydelsen för omvårdnad
Ända sedan barnhälsovård infördes i Sverige har strukturerade hälsoundersökningar vid
speciella tidpunkter varit ett viktigt inslag. Det fastslogs vid barnhälsovårdens införande att
hälsoundersökningar av barn var viktigt, framförallt i det förebyggandet arbetet och för att
följa barnets utveckling. Det utformades även mål vilka distriktssköterskan ska följa. Ett av
dessa mål innebär att det är viktigt att stödja och aktivera föräldrar, så att barnet får bra
förutsättningar för sin utveckling (Falck 2007, sid. 3). Förebyggande åtgärder, rådgivning,
behandling och ledarskap är viktiga aspekter i distriktssköterskans dagliga arbete (Boström
m.fl. 2012). Flera studier har visat att det är viktigt att upptäcka hörselnedsättningar tidigt.
Resultatet i vår studie bekräftar att OAE som utförs på BB är en väldigt viktig metod där man
tidigt kan uppmärsamma permanenta hörselnedsättningar. Vi anser att distriktssköterskan
spelar en viktig roll under barnens tid på BVC. Regelbundna kontroller gör att
distriktssköterskan har en helhetssyn över barnens första år. Distriktssköterkan har därför
möjlighet att upptäcka hörselnedsättningar tidigt och därmed förebygga komplikationer för
barnen.
Ett exempel på område som delvis berör hörselnedsättning och hörselskador är vaccination.
Under 2011 har totalt fyra kvinnor och ett barn som smittats av rubella. Barnet blev smittat av
modern under graviditen och föddes med svåra fosterskador. Alla dokumenterade fall av
rubella var ovaccinerade. En kvinna som smittats tidigt i graviditeten riskerar att få missfall
eller att barnet drabbas av missbildningar i skelett, hjärna, ögon och öron
(Smittskyddsinstitutet 2011). Fram till september 2012 har det skett en ökning av
diagnostiserade fall av rubella i Sverige. Totalt har 50 fall rapporterats in till
smittskyddsinstitutet. Av dessa hade en smittats utomlands (Smittskyddsinstitutet 2012). Vi
anser att distriktssköterskan måste informera föräldrar om risker med att inte vaccinera sitt
barn
4.3 Metoddiskussion
Vi har från barnhälsovården i Västerbottens läns landsting tagit del av material insamlat efter
4-års kontrollen på BVC. Materialet innefattade undersökningsresultat efter utfört OAE,
BOEL, språkscreening och lekaudiometri. Där fanns även noterat vilka barn som var riskbarn.
Vår roll var att undersöka när/om permanenta hörselnedsättningar uppdagas hos barnen
inskriva på BVC 2006-2007. Enligt Olsson och Sörensen (2001) bör forskningsetiska aspekter
upprätthållas för att forskningen inte ska utsätta människor för fysiskt obehag eller skada,
15
detta gäller såväl kvalitativ som kvantitativ forskning (sid.54). Enligt lagen om etikprövning i
18§ ska vårdnadshavarna informeras och samtycka om forskningen då barnen är under 15 år
(Codex 2012). I den här studien behövdes inte detta då det är en verksamhetsuppföljning och
kvalitetssäkring av hörselundersökningar. När vi tog del av materialet var det avidentifierat.
Enligt handledarna behövdes inget etiskt godkännande men om studien ska publiceras behövs
etiskt godkännande. Resultatet av undersökningarna registrerades på ett formulär av
audiometris, hörselassistent eller distriktssköterska efter genomförd
lekaudiometriundersökning. Utifrån formuläret sammanställde audiometrisen resultatet hos de
undersökta barnen och förde in det i databasen. Tillförlitligheten (reliabiliteten) är graden av
överensstämmelse mellan olika mätningstillfällen med samma instrument (Olsson & Sörensen
2001, sid. 73-74). Reliabiliteten i den genomförda studien är hög då endast en version av
formuläret använts vid insamlandet av resultat från alla deltagande barn. Eftersom det är
samma person som sammanställt materialet och fört in det i databasen är risken för
missuppfattningar liten. Då kodas data på samma sätt. Validitet i en kvantitativ studie innebär
att mätningen avser det som vill mätas (Olsson & Sörensen 2001, sid. 65). Resultat i vår
studie stärks genom att det är två personer som har analyserat och tolkat materialet.
Alla hälsocentraler i Västerbotten var med i datainsamlingen. När vi fick ta del av materialet
var det totalt 5475 barn födda 2006 och 2007 inskrivna på BVC. Av dessa fanns ett internt
bortfall på 34 barn. Med poweranalys menas att stora undersökningar inte är en garanti för
noggrannhet. En stor undersökningsgrupp kan inte korrigera för felaktig provtagning men en
stor undersökning är ändå att föredra framför en liten. När man kritiserar kvantitativa studier
måste undersökningens storlek, urval och metod bedömas för att avgöra hur representativt
resultatet är (Polit & Beck 2010, sid. 316-317). Den aktuella studien omfattar stort antal barn
vilket vi anser gör resultatet generaliserbart. Det man måste beakta är att det endast är ett fåtal
barn varje år som får en diagnos permanent hörselnedsättning. Datainsamlingen i vår studie
baseras på två årskullar. Resultatet skulle bli än mer trovärdigt om det innefattade data från
fler årskullar.
Många län har i dag valt att inte använda hörseldelen vid BOEL som undersökningsmetod för
att fastställa hörselnedsättningar hos barn. När vi sökt aktuell forskning gällande BOEL har
det uppmärksammats att den är mycket begränsad. De fåtal studier som finns är gjorda på
1970 och 80- talet.
16
När vi sökt aktuell forskning gällande hörselundersökningar hos barn har den visat sig vara
begränsad. Detta innebär att primärkällor använder varandra som sekundärkälllor i bakgrund
och diskussion.
5. SLUTSATS
Många landsting har valt att inte använda BOEL som hörselscreeningsmetod. I resultatet som
framkommit i vår studie kan vi inte motviera till att hörseldelen vid BOEL ska vara kvar, men
de andra två delarna skelning samt mognad hos barnet kan författarna inte uttala sig om. Att
inte genomföra hörselundersökningen vid BOEL innebär tidsbesparing för
distriktssköterskorna som både utför rutinkontroll samt omkontroll. Detta innebär i sin tur att
ÖNH-kliniken avlastas. Detta leder till samhällsekonomiska vinster, både som tid och pengar.
Denna tid kan då i stället användas för att identifiera riskbarnen. Eftersom det framkom att
barnen som hade permanent hörselnedsättningar vid BOEL var riskbarn och därmed skulle
fått remiss till ÖNH-kliniken vid födseln. För de här 3 barnen var det bra att BOEL utförders
eftersom att vårdkedjan brustit, annars hade deras hörselnedsättning kanske inte uppdagats
förrän vid lekaudiometrin. Barn som var utan anmärkning vid OAE och BOEL har
uppmärksammats med en permanent hörselnedsättning vid lekaudiometrin, därför kan vi med
detta material motivera till att lekaudiometrin ska vara kvar.
5.1 Förslag till vidare forskning
I den här studien ligger fokus på hörselscreening utifrån valt syfte. I det insamlade materialet
finns även tillgång till resultat från språkscreening när barnen var 3 år. Det skulle vara
intressant att se om några barn uppmärksammades med hörselnedsättning vid
språkscreeningen. Data samlas fortfarande in från hälsocentralerna. Ett annat förslag till
fortsatt forskning är att samla in data från barn som vid 6-7 års ålder genomgår
hörselundersökning i grundskolan. Eventuellt kan man välja samma årskull som i det ovan
presenterade materialet alltså barn födda 2006 och 2007 för att se om ytterligare barn
uppmärksammas med hörselnedsättning. Utifrån materialet kan man kanske ta ställning om
både lekaudiometri och hörselundersökningen i grundskolan måste finnas kvar då dessa
undersökningsmetoder är likvärdiga.
Vi vill tacka Inger Arvidsson, audiometris, som samlat in och sammanställt materialet. Hon
har varit till stor hjälp och svarat på frågorna som författarna uppmärksammat under tiden.
17
6. REFERENSLISTA
Arvidsson I; audiometris (2012) Personlig kommunikation 20121216.
Bagger-Sjöbäck D, Arlinger S, Berggren D, Jonsson L, Mercke U, Möller C & Rosenhall U
(2006) Örat. I Öron-,näs- och halssjukdomar, huvud- och halskirurgi (Anniko M red.), Liber,
Stockholm, sid 9-99.
BHV-metodbok (2012) Metodpärm Västerbottens läns landsting. Finns på
https://webappl.vll.se/Appl/Narsjukvard/Barnhalsovard/Barnvard.nsf/WebDokument/CB2BD
C08F5746E01C1257887005BA636 (Tillgänglig 26 oktober 2012).
Boström E, Hörnsten Å, Persson C, Rising & Santamäki-Fisher R (2012) Clinical challenges
and ongoing role changes for primary health-care nurses. British Journal of Community
Nursing. 17, 68-74.
Codex (2012) Forskning som involverar barn. Finns
på http://www.codex.vr.se/manniska1.shtml (Tillgänglig 19 oktober 2012).
Danemark B & Hanning M (2009) Hörsel och syn. I Folkhälsorapporten 2009 (Berlin M
red.), Socialstyrelsen, Stockholm, sid 417-424.
Delvert J & Jonsell R (2012) Körtel bakom näsa. Finns på http://www.rikshandbokenbhv.se/Texter/Oron-nasa-hals/Kortel-bakom-nasan/ (Tillgänglig 9 oktober 2012).
Falck S (2007) Nationell målbeskrivning för sjukskötersketjänstgöring inom barnhälsovård.
Finns på http://www.webbhotell.sll.se/Global/Bhv/Dokument/Rapporter/BVC-ssk_2007.pdf
(Tillgänglig 18 oktober 2012).
Geal-Dor M, Adelman C, Levis H, Zentner G & Stein-Zamir C (2010) Gomparison of two
hearing screening programs in the same population: Oto-acoustic emissions (OAE) screening
in newborns and behavioral screening when infants. International Journal of Pediatric
Otorhinolaryngology. 74, 1351-1355.
18
Gravel JS & Wallace IF (2000) Effects of otitis media with effusion on hearing in the first 3
years of life. Journal of Speech, Language and Hearing Research. 43, 631-644.
Hedendahl L, Lindholm S & Westman G (2001) Erfarenheter från Norrbottens län:
Fyraårskontrollen av hörseln viktig för att hitta lätta hörselskador. Läkartidningen. 98, 23222329.
Hergils L (2004) Allmän hörselscreening av nyfödda. I SBU-rapport. SBU-Statens beredning
för medicinsk utvärdering, Stockholm.
IBM (2012) SPSS Statistics. Finns på http://www01.ibm.com/software/analytics/spss/products/statistics/ (Tillgänglig 14 september 2012).
Jonsell R (2011) Hörsel. Finns på http://www.rikshandbokenbhv.se/Texter/Undersokningar/Horsel/ (Tillgänglig 19 juni 2012).
Kemp DT (1978) Stimulated acoustic emissions from within the human auditory
system. The Journal of the Acoustical Society of America. 64, 1386-1391.
Kemp DT, Ryan S & Bray P (1990) A guide to the effective use of otoacoustic emissions.
Ear and Hearing. 11, 93-105.
Landstinget i Östergötland (2001) Årsredovisning 2001: Att kunna se höra och kommunicera.
Finns på http://www.lio.se/Planering-och-uppfoljning/Arsredovisning/Arsredovisning-2001/
(Tillgänglig16 oktober 2012).
Magnuson M & Hergils L (1999) The parents’ view on hearing screening in newborns.
Feelings, thoughts and opinions on otoacoustic emissions screening. Scandinavian Audiology.
28, 47-56.
Mauk GW, White KR, Mortensen LB & Behrens TR (1991) The Effectiveness of Screening
Programs Based on High-Risk Characteristics in Early Identification of Hearing Impairment.
Ear and Hear. 12, 312-319.
19
Moeller MP (2000) Early Intervention and Language Development in Children Who Are Deaf
and Hard of Hearing. American Academy of Pediatrics. 116, E43.
Nekahm D, Weichbold V & Welzl-Muller K (2001) Epidemiology of permanent childhood
hearing impairment in the Tyrol, 1980-94. Scandinavian Audiology. 30, 197-202.
Olsson H & Sörensen S (2001) Forskningsprocessen Kvantitativa och kvalitativa perspektiv,
Liber, Stockholm.
Papatziamos G (2012) Operation av körtel bakom näsan hos barn. Finns på
http://www.1177.se/Vasterbotten/Fakta-och-rad/Behandlingar/Operation-av-kortel-bakomnasan-hos-barn/ (Tillgänglig 10 oktober 2012).
Polit DF & Beck CT (2010) Essentials of nursing research. Wolters Kluwer Health,
Philadelphia.
Ramkalawan TW & Davis AC (1992) The effects of hearing loss and age of intervention on
some language metrics in young hearing-impaired children. British Journal of Audiology. 26,
97-107.
Sehlin P (2010) Innerörat. I ÖNH-handboken (Friis-Liby J & Groth A red.), Studentlitteratur,
Lund, sid 73-124.
Silfverdal SA; universitetslektor/överläkare (2012) Personlig kommunikation 20121026.
Smittskyddsinstitutet (2011) Sjukdomsinformation om röda hund. Finns på
http://www.smittskyddsinstitutet.se/sjukdomar/roda-hund/ (Tillgänglig 13 september 2012).
Smittskyddsinstitutet (2012) Statistik för röda hund. Finns på
http://www.smittskyddsinstitutet.se/nyhetsarkiv/2011/okat-antal-fall-av-roda-hund-hosvuxna/ (Tillgänglig 13 september 2012).
Socialstyrelsen (2004) Hälsobesök. I Socialstyrelsens riktlinjer för skolhälsovården
Socialstyrelsen, Stockholm, sid 29-33.
20
Stensland Junker K, Barr B, Maliniemi S & Wasz-Häckert O (1978) BOEL screening: a
Program for the Early Detection of Communicative Disorders. Preliminary Reports from a
Study on 1000 Finnish Infants. Audiology 17, 51-61.
World Health Organization (2012) Deafness and hearing impairment. Finns på
http://www.who.int/mediacentre/factsheets/fs300/en/index.html (Tillgänglig 5 september
2012).
Yoshinaga-Itano C & Apuzzo ML (1998) Identification of hearing loss after age 18 months is
not early enough. American Annals of the Deaf. 143, 380-387.
21
Bilaga 1. Inventering av hörselscreening undersökningar i Sverige 2011/2012
Län
OAE
BOEL
Hörselbedömning vid 4 år
Blekinge
Ja
Nej
Ja, lekaudiometri
Dalarna
Ja
Nej, frågeformulär vid 3,6,10-12 &
18 mån.
Gotland
Ja
Gävleborg
Ja
Halland
Ja
Nej-kommunikationsscreening
via observation och
föräldraformulär vid 9 mån.
Nej, men används delvis
fortfarande för kontroll av skelning,
kontakt/kommunikation.
Nej, muntlig screening.
Nej, frågeformulär om föräldrar
misstänker hörselnedsättning
utförs lekaudiometri.
Ja
Jämtland
Ja
Nej
Jönköping
Ja
Nej
Slutade med hörselundersökning
av 4-åringar 1999. Riskbarn
hörselundersöks rutinmässigt.
Ja
Kalmar
Ja
Nej
Nej
Kronoberg
Ja
Nej
Norrbotten
Ja
Nej
4-åringar erbjuds remiss till
audionommottagning. BVC-ssk
skriver remiss.
Ja
Skåne
Ja
Nej
Ja, lekaudiometri
Stockholm, 5 samordnare
Ja
Nej
Ja
Södermanland
Ja
Ja
Ja
Uppsala, 2 samordnare
Ja
Värmland
Ja
Västerbotten
Nej
Ja, lekaudiometri.
Ja
Ja
Ja
Nej, ljuduppmärksamhetsprov vid
10 mån.
Nej, har gjorts fram till 2012.
Västernorrland
Ja
Nej
Ja
Västmanland
Ja
Ja
Ja
Västra Götaland, Södra
Bohuslän
Västra Götaland, Södra
Älvsborg
Örebro
Ja
Nej
Ingen uppgift.
Ja
Nej
Ja
Östergötland
Ja
Nej, ljuduppmärksamhets prov vid
8 mån.
Nej
Strukturerade frågor, slutade med
audiometri på 80-talet.
Ja
Ja
Ja
Bilaga 2.
HÖRSEL VID 4 ÅR
Barnhälsovården, Västerbottens län, 2009/12
Hälsocentral:………………………………….
Undersökare: …………………………….
Födelsetal: …………….…...............-…………..
Namn:…………………………………………...............................
u.a
avvik.
ej utfört
orsak ……………………………..
u.a.
avvik.
ej utfört
orsak ……………………………..
Anamnes på
hörselnedsättning
Nej
Ja
specificera ………………………………..
Lekaudiometri 1.
Lekaudiometri 2.
Lekaudiometri 3.
datum………..
datum………..
datum………..
u.a.
u.a.
u.a.
avvik.
avvik.
avvik.
Avstår
Orsak:………………………………………………………………
OAE
BOEL-prov
Riskkriterier
Nej
-
Ja
remiss öron
r-svar…………………….
0 åtgärd remiss öron
gick ej
gick ej
gick ej
r-svar………………
kom ej
kom ej
kom ej
Specificera …………………………
hereditet för hörselnedsättning
missbildning av öron och/eller ansikte
Prematur från v 35 o tidigare - ange vilken vecka………………
Åtgärd på BVC
ingen
remiss öronklin
pågående behandling öronklin
omkontroll hörsel
Diagnos (enl remissvar) normal hörsel
cerumen
otosalp
sensorineural hörselneds.
reg.
adenoid
Behandling öronklin
(enligt remissvar)
plaströr
ped. hörselv.
ingen (dvs ej återbesök)
expektans
abrasio
paracentes
hörapparat
3-års-språkscreening
u.a.
avvik.
ej remiss
orsak……………………………..
ej utfört
orsak……………………………..
remiss logoped
