Mediernas innehåll - Information i fin form

STUDIEANVISNING
MEDIERNAS INNEHÅLL
5 poäng
Fortsättningskursen i Medie- och kommunikationsvetenskap
Vårterminen 2007
Kursens syfte är att ge kunskap om mediernas innehåll. En utgångspunkt för kursen är att
mediernas innehåll och medieforskningen bör förstås i relation till såväl samhällsutveckling som
medieutveckling. Kursen beskriver olika perspektiv på mediernas innehåll och diskuterar hur man
i olika forskningstraditioner har analyserat medietexter. Genreperspektivet är kursens
grundläggande utgångspunkt. Utifrån detta grundperspektiv analyseras och diskuteras
journalistiska genrer, televisionens populärkulturella genrer, reklam och PR. Kursens inledande
moment går igenom olika begrepp och analytiska redskap som kan användas för att undersöka
och tolka texter. Avsikten är att ge grundläggande kunskaper i semiotik, hermeneutik, narratologi,
diskursteori och retorik, både i teori och i praktisk användning. De följande momenten innehåller
konkreta exempel, fördjupningar och praktiska övningar i textanalys.
Kursen examineras genom tre obligatoriska gruppuppgifter samt en skriftlig hemtentamen på
kurslitteraturen. På gruppuppgifterna ges endast betygen Godkänd och Icke godkänd. Den som
inte kan närvara vid redovisningarna av gruppuppgifterna får ytterligare frågor och uppgifter att
lämna in tillsammans med hemtentamen. På hemtentamen ges betygen Väl godkänt, Godkänt
och Icke Godkänt.
För Godkänt resultat på kursen krävs därmed följande:
Godkänt på gruppuppgift 1: Genreanalys av reklam.
Godkänt på gruppuppgift 2: Analys av mediebilder.
Godkänt på gruppuppgift 3: Analys av tabloidjournalistik.
Godkänt på den avslutande hemtentamen.
För Väl godkänt resultat på kursen krävs:
Godkänt på gruppuppgift 1: Genreanalys av reklam.
Godkänt på gruppuppgift 2: Analys av mediebilder.
Godkänt på gruppuppgift 3: Analys av tabloidjournalistik.
Väl godkänt på den avslutande hemtentamen.
Gruppuppgift 1 och 2 görs i grupper om 4 personer i varje grupp.
Gruppuppgift 3 görs i grupper om 2 personer i varje grupp.
Hemtentan görs i grupper om två i varje grupp.
Samtliga skriftliga analys- och inlämningsuppgifter som genomförs på kursen lämnas i låda
utanför Lena Johannisons rum på 4:e våningen.
Karin Fogelberg är kursansvarig och huvudlärare. Övriga medverkande i kursen är fil dr Ylva
Brune (verksam vid Kalmar högskola) och fil dr Maria Edström (verksam på JMG) samt Magnus
Fredrikson doktorand vid JMG.
SCHEMA OCH BESKRIVNING AV KURSMOMENT
26 feb
10-12
A010
Lärare: Karin Fogelberg
MI 1
Introduktion till kursen: perspektiv på mediernas innehåll
Föreläsningen introducerar kursen och anger olika perspektiv på
mediernas innehåll: hur kan man analysera och förstå medietexter.
Efter en genomgång av kursens uppläggning, examinationsformer
och litteratur ges en introduktion av det grundläggande
genreperspektivet som är kursens utgångspunkt.
Litteratur:
McQuail, kap 13-14, Gripsrud s 137-156; Henrik Örnebring,
”Genreteori och genreanalys” i TV-parlamentet. Debattprogram i
svensk TV 1956-1996, JMG, Göteborgs universitet 2001, s 9-18
(kompendium).
27 feb
10-12
A010
Lärare: Karin Fogelberg
MI 2
Verktygslådor för att analysera medietexter
Vad är en genre? Hur förändras genrer? Hur kan man analysera
genrer? Genomgång av olika verktyg för att identifiera,
klassificera, analysera och kritisera texter och genrer: semiotik,
narratologi, hermeneutik, retorik och diskursteori. Reklamen som
genre diskuteras genom konkreta exempel. Det ges också en
introduktion till en övning i genreanalys av reklaminslag.
Litteratur: McQuail, kap 13-14, Gripsrud 156-274. Fiske kap 1-3;
”Analysing the moving image”, s. 130-143 i Mass Communication
Research Methods, McMillan 1998 (kompendium); Maria Karlberg
och Brigitte Mral, ”Grundläggande medel för att övertyga” i Heder
och påverkan, Natur & Kultur, 1992 s 31-44.
28 feb
8-16
1 mars
8-16
Gruppuppgift 1. Reklamanalys
Övningsdagar, valfri tid. För den grupp som behöver låna TV+
video finns utrustning uppställd i salen mellan klockan 8 och 16.
A 012
2 mars
B228
Lärare: Karin Fogelberg
Redovisning av gruppuppgift 1: Genreanalys av reklam
8.00 -9.45
Grupp 1
10.30 -12.15
Grupp 2
13.15- 15.00
Grupp 3
15.15-17.00
Grupp 4
5 mars
MI 3
21 mars
9-11
A010
Lärare: Maria Edström
MI 6
Könsperspektiv på mediernas innehåll
I föreläsningen diskuteras hur man kan analysera medieinnehåll
utifrån könsperspektiv. Resultat från aktuell medieforskning
presenteras. Aktionsperspektiv på mediestudier diskuteras.
Litteratur: Callamard i kompendiet, Global Media Monitoring
Project i kompendiet, Fiske kap 10-11.
22 mars
10-12
Dragonen
Lärare: Karin Fogelberg
MI 7
Föreläsning om könstrakasserier och diskriminering
22 mars
13-15
B 009
Lärare: Ylva Brune
MI 7
Postkoloniala perspektiv på texter
Föreläsningen tar upp postkoloniala perspektiv på mediernas
innehåll. Den inleds med en att kort och enkel presentation av de
grundläggande tankarna i postkolonialismen. Postkoloniala
tänkare menar att vi lever i en värld som fortfarande bygger på
maktrelationer, identiteter och kunskaper som upprättades under
kolonialtiden. Begrepp som är grundläggande för det
postkoloniala perspektivet är bl a Rasism, Stereotyper, ”De
andra”, ”Orientalism” och Kritik mot Utvecklingstanken. Utifrån
konkreta exempel diskuteras hur bilden av ”invandrare” och
”svenskar” ser ut i fakta och fiktion.
Litteratur: Catarina Landström, Postkoloniala texter s 7-11,
Federativs förlag 2001 (kompendium), Eriksson, Eriksson,
Thörn ”Den postkoloniala paradoxen…”, 2005 (kompendiet),
Brune ”Nyheter ur två perspektiv”, 2004, (kompendiet)
29 mars
13.00
Inlämning av hemtentan i pappersformat i låda hos Lena
Johannison. Hemtentan ska också skickas för att granskas i
Urkund. Tentan skickas som bifogat dokument till nedanstående
adress: [email protected]
Kurslitteratur:
Gripsrud, Jostein: Mediekultur. Daidalos. Del 2 – Perspektiv på mediernas texter,ca 216 kr
Fiske, John: Television Culture, Routledge, ca 284 kr
Malmsten, Peter, Mediebilder av verkligheten, Liber, ca 310 kr
McQuail, Dennis, Mass Communication Theory, kap 13-14, Sage, ca 299 kr
Kompendium med texter till de olika föreläsningarna (ca 250 sidor). Kompendiet finns att köpa
hos Majken Johansson, vån 3, 40 kr
Litteraturen är beställd till Akademibokhandeln på Vasagatan. Prisuppgifter från
Akademibokhandeln, men böckerna kan även köpas via t ex Ad Libris eller Bokus.
UPPGIFT 1
Genreanalys av reklam
Syftet med uppgiften är framför allt att (1) ge praktiskt träning i att arbeta med genreanalys.
Analysen skall också bidra till att (2) fördjupa kunskapen om hur reklam kommunicerar och om
hur reklamen fungerar som genre(r). Uppgiften görs i grupper som ska analysera och presentera
ett reklaminslag vardera. Resultatet av uppgiften skall således redovisas inför hela gruppen, vilket
är tänkt att ge (3) träning i framförande och muntlig presentation. Uppgiften betygsätts (U och
G) och ingår som obligatoriskt delmoment i kursen. Den som inte kan delta vid redovisningen
får göra den skriftligt.
Var kreativa både i tolkningen och framförandet!
Uppgiften görs på följande sätt:
1. Dela in er i arbetsgrupper om 4 personer i varje grupp. Någon i gruppen får i uppgift att spela
in TV-reklam i valfri TV-kanal (för den som inte har möjlighet att spela in på egen hand finns
några förinspelade band med reklam finns att tillgå för analys).
Grupperna delas in i fyra redovisningsgrupper: Grupp 1, 2, 3, 4. Redovisningen sker enligt
schema i grupper om ca 15 studenter.
2. Arbetsgruppen träffas för att välja ut och diskutera ett av de inspelade reklamblocken. Ett av
reklaminslagen ur detta block väljs ut och analyseras mer ingående. Detta inslag skall presenteras
senare för hela redovisningsgruppen. I schema finns två dagar avsatta som övningstid. Då finns
även tillgång till video och TV på institutionen för den som behöver sitta i en sal. Glöm inte att
låsa efter er!!!
3. Presentation av inslag och resultatet av analysen redovisas enligt schema. Presentationen ska
vara planerad att ta 15- 20 minuter.
Utgå från följande analysschema och från kurslitteraturen när ni gör era tolkningar:
0. Kontexten
Inled med en beskrivning av kontexten (sammanhanget) för reklaminslaget. I vilken kanal, i vilket
program, vid vilken tidpunkt sändes det osv.
1. Vilka tekniska tecken och koder används i inslaget och hur kan dessa tolkas?




Kamerabild t ex
Extrem närbild
Närbild
Kameravinklar
Ovanifrån
Ögonhöjd
Underifrån
Komposition och klippning (tempo, symmetri)
Ljus (hög kontrast, låg kontrast, ljus, mörker)
2. Vilka andra betydelsebärande tecken och koder finns i inslaget och hur kan dessa
tolkas?
 Objekt, rekvisita (saker, kläder) Kan fungera som livsstilsmarkörer/komponenter.
 Färger
 Tid och rum/plats (setting)
 Ljud (autentiskt eller pålagt – musik, voice over)
 Varelser (t ex djur)
 Människor
 Dialog
3. Vilka narrativa (berättelse-) strukturer finns i inslaget?
 Karaktärer/roller/gestalter
 Funktioner
 Teman
4. Vilka retoriska övertalningsmedel används?
 på vilket sätt används ethos, logos, pathos?
 används metaforer eller metonymer?
 Är det livsstilsreklam eller produktreklam?
5. På vilket sätt finns intertextualitet i inslaget?
 Diskutera på vilket sätt och i vilken omfattning inslaget bygger på eller (direkt eller indirekt)
hänvisar till andra texter/genrer.
6. Vilken är den tilltalade/tänkta publiken i inslaget (den implicita läsaren)?


Vad är publikens förmodade (och hur ser man det?):
a. Ålder, kön, klass/ekonomisk status, kulturella kapital/utbildning
b. Livsstil och värderingar
Hur tilltalas publiken? Tilltalas publiken direkt eller indirekt? Vem tilltalar/berättar?
 Vilka tolkningsgemenskaper impliceras/skapas i inslaget? Vilka är ”vi” och vilka är ”dom”?
 Vilken grad av polysemi finns i inslaget? Vilka alternativa tolkningsmöjligheter finns?
7. Vilka ideologiska koder kan urskiljas i inslaget?
 Diskutera detta utifrån Kön, Etnicitet och Klass men också t ex utifrån Kapitalism,
Konsumism, Individualism etc.
8. Hur förhåller sig inslaget till andra reklaminslag (subgenrer) och till reklamen som
genre? Avslutande diskussion: Finns det subgenrer i reklam? Vilka i så fall och vad karaktäriserar
dessa? Avsluta med att redogöra för minst tre egenskaper som ni menar kännetecknar TV-reklam som genre.
Ansvarig lärare och examinator för uppgiften är Karin Fogelberg
UPPGIFT 2
Analys av mediebilder
Från företagens sida handlar PR i stor utsträckning om att skapa förtroende för den egna
verksamheten. Ser vi till den klassiska retoriken så var talarens heder en central del av ett
framförande och ser vi till hur företag arbetar med sin informationsverksamhet så är försöken att
skapa trovärdighet en stor del av arbetet. Företag kommunicerar med sin omgivning på ett flertal
olika sätt, inte minst genom medierna. Vilken publicitet ett företag får i press, radio och TV är en
faktor som påverkar företagets image. Mediebilden av företagen har därmed stor betydelse. Det
innebär att ett strategiskt publicitetsarbete är en central del av företagens PR-verksamhet. Men
för att veta vilken mediebild ett företag har krävs systematiska analyser av hur artiklar och inslag i
medierna skildrar företaget. I den här övningen skall vi undersöka mediebilden av företag i
pressen.
Uppgiften går till på följande sätt:
Ni arbetar två i varje grupp. Varje grupp väljer ett företag som ni vill undersöka mediebilden av.
Valet av företag är helt fritt. Ni skall genom att göra en sökning i de pressdatabaser som
institutionen/UB har tillgång till undersöka företagets eller organisationens mediebild (i vissa
avseenden). De databaser som finns tillgängliga är Presstext och Mediearkivet. Ni når dessa arkiv
via UB (om ni sitter hemma måste ni då använda lånekortets nummer och personnummer för att
kunna göra sökningar). Dessa databaser innehåller artiklar från en mängd olika tidningar och
tidskrifter. Ni skall inte inkludera samtliga. De tidningar ni skall söka i är Dagens-Nyheter,
Göteborgs-Posten Svenska Dagbladet och Dagens Industri.
Ni skall undersöka följande aspekter av mediebilden:
*Publicitetens omfattning (hur mycket uppmärksamhet får företaget)
*Publicitetens karaktär (aktörer och sakområden)
Steg 1: Gör en sökning på hur ofta företaget förekommit under de senaste 12 månaderna i
respektive databas, dvs hur många träffar ni får om ni söker på företagets namn. Tänk på att vissa
sökmotorer bara anger upp till 100 träffar per gång, vilket gör att ni måste söka i omgångar, t ex
börja med den senaste månaden, sedan månaden därefter. Om det är ett mycket stort och
omskrivet företag ni väljer så kan det till och med innebära att ni får söka för en vecka i taget.
Besvara följande frågor:
1. Hur många träffar (i respektive tidning och totalt) får företaget under året?
2. Hur många publiceringar (artiklar) blir det per dag (365 dagar)?
Steg 2: Välj ut 40 av artiklarna för att analysera vidare. De artiklar ni skall analysera är de 10 senast
publicerade artiklarna i respektive tidning. Dvs. om ni börjar sökningen vid dagens datum, börja
med att analysera artiklar från idag (om det finns någon), gå sedan bakåt i tiden och analysera
artiklar tills ni kommit upp i 10 stycken. Välj bara artiklar som i huvudsak handlar om företaget.
Detta är mycket viktigt eftersom företag ofta omnämns i artiklar tillsammans med andra företag, t
ex i börsanalyser osv. Analysera bara större artiklar, dvs. välj bort notiser (t ex genom att välja
bort artiklar som är mindre än 1000 tecken).
Er uppgift är sedan att med en kvantitativ innehållsanalys koda (kategorisera) innehållet i dessa 40
artiklar utifrån följande frågor:
1. I vilket sammanhang får företaget/organisationen publicitet? Dvs. vilka
ämnen/frågor/händelser handlar texten om?
2. Vilka aktörer kopplas samman med företaget? Dvs. vilka
individer/grupper/organisationer handlar texten om?
I analysen skall ni utgå ifrån varje artikel för sig och klassificera de ”Ämnen” som ingår i artikeln
och sedan ange vilka ”Aktörer” som förekommer i artikeln. I ert arbete skall ni använda en
kodblankett (se nedan) där ni i anger om respektive ”ämne” och ”aktör” förekommer i artikeln.
När ni har gått igenom samtliga 40 artiklar skall ni beräkna (i procent. Obs! Tänk på att det kan
förekomma fler än ett ”ämne”/”aktör” i en och samma artikel vilket ger att summan kan bli mer
än 40) och analysera (vad betyder resultatet, relatera till kurslitteraturen) resultatet och besvara
frågorna ovan.
Redovisning: Er analys skall ni presentera muntligt inför övriga i gruppen. Redovisningen får ta 15
min. Ni förväntas göra någon form av grafisk presentation (Tabeller, figurer eller liknande som
beskriver de resultat ni kommit fram till). Var kreativa både i tolkningen och framförandet!
KODSCHEMA:
Ämne
Vilket ämne tas i huvudsak upp i den aktuella artikeln?
1. Ekonomiska frågor(ekonomsikt resultat, aktiekurs, aktieutdelning, produkter kvalité,
produktutveckling, vilka som äger företaget, vilka andra företag som ingår i koncernen,
uppköp, försäljning av bolag, ledning av verksamheten, antalet anställda, nyanställningar,
uppsägningar, anställdas kompetens, kompetensutveckling osv.)
2. Juridiska frågor (Brott, mutor, domstolsförhandlingar, påverkan för att förändra
lagstiftning, patent, varumärkesintrång, ny lagstiftning osv.)
3. Etiska frågor (Miljö, risk, hälsa, socialt ansvar, etik, jämställdhet, mångfald, stöd till social
verksamhet, välgörenhet osv.)
Aktör
1. Marknadsaktörer (Aktörer som på olika sätt har en ekonomisk relation till företaget ex:
börsanalytiker, kunder, aktieägare, anställda, leverantörer, banker, försäkringsbolag,
revisorer m.fl.)
2. Särintressen (Aktörer som företräder ett särintresse t.ex. miljöorganisationer,
fackföreningar, arbetsgivarorganisationer, idrottsföreningar m.fl.)
3. Offentliga aktörer (Aktörer som företräder offentliga organisationer t.ex. politiker,
myndigheter m.fl.)
4. Forskare
5. Allmänhet (människor som inte har något ekonomiskt intresse i organisationen t.ex.
kvinnor/män, barn, närboende, ”tredje personer” m.fl.)
Ansvarig lärare och examinator för uppgiften är Magnus Fredrikson
KODBLANKETT
Datum Tidning Ekonomi Juridik Etik Marknad Särint. Offentliga Forskare Allmänhet
Uppgift 3
TABLOIDJOURNALISTIK SOM GENRE
Denna uppgift bygger på att ni i grupper om två personer i varje grupp ska föra en
problematiserande diskussion om tabloid-/populärjournalistik som genre. Syftet är att diskutera
genren både utifrån samhälleliga (bl a med utgångspunkt i medieutbudet) och vetenskapliga
perspektiv (med utgångspunkt i kurslitteraturen).
Denna uppgift examineras genom att ni gör flera olika saker vilka alla syftar till att ni ska tränas i
att (1) självständigt göra en problematisering kring medieinnehåll, (2) träna på att muntligt och
skriftligt presentera och argumentera för er analys, (3) träna på att granska andra analyser.




Ni ska skriva en text på två sidor (normalt radavstånd). Se anvisningar nedan!
Ni ska vid redovisningsseminariet göra en argumenterande presentation av de fem
egenskaperna som ni kommit fram till. Redovisningen ska ta 5-7 min.
Ni ska inför seminariet läsa en annan grupps text, göra en kortfattad skriftlig bedömning
av texten samt tänka ut 2 diskussionsfrågor utifrån den andra gruppens text (använd
bedömningsmallen)
Ni ska delta i seminariediskussionerna om tabloid-/populärjournalistik
Texten om tabloid-/populärjournalistik: Beskriv med stöd av kurslitteraturen fem av de
egenskaper som ni menar kännetecknar tabloid-/ populärjournalistik som genre. Använd begrepp
och teorier som ni kommit i kontakt med i kurslitteraturen, utgå inte bara från Gripsrud, utan
inkludera även Fiske (hans diskussioner om ”det populära” i Television Culture är synnerligen
relevanta här), Dahlgren (i kompendiet) och McQuail. I kompendiet finns även en artikel av
Anna-Maria Jönsson och Henrik Örnebring Tabloid Journalism and the Public Sphere: a historical
perspective on tabloid journalism; som också kan användas som inspirationskälla. Kopplingen till
litteraturen skall vara explicit, och när ni hänvisar till en författare använder ni noter (eller
referenser inom parentes med sidhänvisning) samt korrekt källförteckning Motivera era slutsatser
och kom med konkreta exempel på vad ni menar. De exempel som ni använder kan vara svenska
eller utländska, från dagspress, veckopress, radio eller TV. Det gäller alltså att koppla samman de
teoretiskt grundade resonemangen med konkreta exempel på populärjournalistik
Ni ska skriva ca 2 sidor (normalt radavstånd) och avsikten är att ni skall få tillfälle att använda er
av de begrepp och teoretiska perspektiv som diskuterats under kursens gång, men också att ni
skall få utrymme att använda er kreativitet och självständiga analytiska förmåga. Det viktigaste är
att visa att ni förstår att tillämpa de begrepp och teorier som ni väljer och att ni för ett
genomtänkt resonemang.
Var kreativa både i er text och i er presentation!
Uppgift 3
Bedömning av en annan grupps text om
TABLOIDJOURNALISTIK SOM GENRE
Kommentatorer
Författare
Diskussionsfråga 1
Diskussionsfråga 2
Bedömning av hur väl författarna använt sig av
litteraturen för att göra uppgiften. Vilka
författare har använts? Relevans? Något som
saknas?
Bedömning av hur väl författarna kopplar
diskussionen till konkreta extempel på
journalistik. Vilka exempel ges? Relevans?
Bedömning av texten som text, är det en
självständigt skriven text? Lättläst? Välskriven?
Tydlig?
Bedömning av hur väl författarna hanterar
referenser. Refererar författarna till litteraturen
på korrekt sätt?
(Författare, år, sida)
+ källförteckning
Övriga kommentarer?
HEMTENTAMEN
Del 1-2
Tentamen genomförs två och två. Tentamen består av två delar som vardera kan ge 10 poäng, vilket ger
sammanlagt maximalt 20 poäng. För att få godkänt på tentamen krävs att det sammanlagda poängtalet är minst
13 poäng, samt att ett godkänt resultat uppnåtts på varje del. Läs instruktionerna till varje del noga. Poängtalen
för de två delarna summeras och anger slutbetyget:
Poäng
0- 12 Underkänt
13- 17 Godkänt
18-20 Väl godkänt
DEL 1
VERKTYGSLÅDOR FÖR ATT ANALYSERA GENRER
(maximalt 10 poäng)
Besvara frågorna kortfattat. Med kortfattat menas att inget svar får vara längre än ½ sida och
helst inte längre än 1/3. Till tentamen skall du känna till och kunna förklara innebörden i begreppen. Ni
skall även visa att du förstått innebörden i begreppen genom att själv kunna ge egna konkreta exempel på hur
begreppen kan användas/tillämpas. Ni skall därmed inte bara kunna definitionen på vad t ex en kod är, utan
även kunna ge konkreta exempel på koder, utan att använda de exempel som ges i kurslitteraturen. För att få
godkänt på denna del av tentamen skall ni ha klarat 8 poäng av 10 möjliga.
1. Vad är en kod? Ge även ett eget konkret exempel på en kod som finns i reklamen. (1 poäng)
2. Vad är skillnaden mellan denotation och konnotation? Ge även ett eget konkret exempel på
denotation och konnotation i journalistiken (t ex i ett nyhetsprogram). (1 poäng)
3. Vilka tre typer av tecken identifieras av Pierce? Ge även ett eget konkret exempel på varje. (1
poäng)
4. Vad är skillnaden mellan historiska och teoretiska genrer?(1 poäng)
5. Vad innebär den hermeneutiska cirkeln? (1 poäng)
6. Vad är skillnaden mellan syntagm, paradigm och teman i en medietext. Ge ett eget konkret
medierelaterat exempel på vad du menar (1 poäng)
7. Vad är en berättelse enligt narratologin? Ge ett exempel på en berättelse som förekommer i
program i TV (1 poäng)
8 Redogör för skillnaden mellan de tre olika tolkningsstrategierna i hermeneutiken. (1 poäng)
9. Redogör kortfattat för grunderna i Saussures semiologi. (1 poäng)
10. Vad skiljer Pierce’s semiotik från Saussure’s? (1 poäng)
DEL 2
ANALYS AV EN VALFRI TV-GENRE
(maximalt 10 poäng)
Välj ett specifikt avsnitt av ett program från en valfri genre på TV, t ex ett nyhetsprogram, en
dokusåpa eller talkshow. Ni ska göra en analys av det utvalda programmet i fyra steg med stöd av
teoretiska perspektiv i litteraturen.
1 Första steget är att välja en teoretisk infallsvinkel för er analys genom att välja ut ett lämpligt
kapitel i Fiskes Television Culture (t ex narrativitet, intertextualitet, realism och ideologi) och
applicera detta på ert analysobjekt. Ett exempel på hur det kan se ut skulle kunna vara en analys
av ett specifikt avsnitt av ”Extreme home makeover” utifrån Fiskes kap 8 (narrativitet). Självklart
ska även resten av boken samt övrig kurslitteratur ligga till grund för er diskussion, valet av
kapitel i Fiske syftar till att ge en tydlig vinkel på er text. Detta gör det förhoppningsvis lättare för
er att skriva och också lättare att bedöma.
- Beskriv det specifika TV-program ni ska analysera.
- Beskriv det som är viktigt i det specifika kapitel ni valt i Fiskes bok.
- Sätt det valda programmet i relation till det kapitel i Fiske ni har valt. Dvs diskutera ert program
utifrån de analytiska begreppen. Var tydlig med hur ni applicerar det teoretiska perspektivet på ert
speciella analysobjekt.
- Diskutera det ni finner viktigast och mest intressant gällande innehållet i programmet med
utgångspunkt i boken, vad som är det mest intressanta avgör ni (så länge det har anknytning till
kursens innehåll).
2 Utgångspunkten för andra steget i er analys ska vara frågor om etnicitet (utifrån föreläsningarna
och kompendietexterna). Applicera ett etnicitetsperspektiv på ert analysobjekt.
- Diskutera det specifika TV-programmet och dess innehåll i etnicitetstermer
- Sätt diskussionen i relation till lämpliga delar av kurslitteraturen
- Var tydlig med hur ni applicerar det teoretiska perspektivet på ert speciella analysobjekt.
- Diskutera det ni finner viktigast och mest intressant gällande innehållet i programmet med
utgångspunkt i litteraturen, vad som är det mest intressanta avgör ni (så länge det har anknytning
till kursens innehåll).
3 Utgångspunkten för tredje steget i er analys ska vara frågor om genus (utifrån föreläsningarna
och kompendietexterna). Applicera ett genusperspektiv på ert analysobjekt.
- Diskutera det specifika TV-programmet och dess innehåll utifrån genusteoretiska termer
- Sätt diskussionen i relation till lämpliga delar av kurslitteraturen
- Var tydlig med hur ni applicerar det teoretiska perspektivet på ert speciella analysobjekt.
- Diskutera det ni finner viktigast och mest intressant gällande innehållet i programmet med
utgångspunkt i litteraturen, vad som är det mest intressanta avgör ni (så länge det har anknytning
till kursens innehåll).
4 Det fjärde och sista steget i er analys ska vara att resonera om hur de tre inledande analyserna
kan integreras med varandra och därmed tydliggöra relevanta aspekter på ert valda TV-program.
- För ett resonemang om hur de olika analytiska perspektiven hänger ihop eller ej, vad summan
av de olika analyserna eventuellt kan tillföra. Resonera om vilka insikter och vilken förståelse som
era analyser sammantaget kan ge.
Ovanstående punkter ska behandlas i en text, men den ska inte skrivas i punktform! Meningen är
att texten ska ha formen av en kort essä (ca 4 sidor text, normalt radavstånd) där ni får tillfälle att
skriva fritt och kreativt. Det viktigaste är här att visa att ni förstår att tillämpa de begrepp och
teorier som beskrivs i litteraturen och att ni för ett genomtänkt resonemang. I texten ska ni göra
korrekta referenser till använd litteratur. En korrekt källförteckning ska finnas. Uppfyller du dessa
krav ska du få godkänt (motsvarar poäng 5-7). För att få VG (motsvarar poäng 8-10) krävs också
självständighet gentemot litteraturen, fantasi i sättet ni tar er an uppgiften och att texten är
välskriven. I bedömningen av ert arbete värderas (1) klokhet i resonemangen (den analytiska
förmågan), (2) direkt koppling till litteraturen (dvs. att ni visar att du använt Fiske och övrig
kurslitteratur för analysen), (3) bra exempel (som skall vara konkreta) och (4) språklig kvalitet
(välskriven och väl disponerad text).
****************************************************************************************
För att få godkänt resultat på kursen krävs deltagande i de tre obligatoriska gruppuppgifterna.
Den som av någon anledning missat någon av övningarna får istället göra följande skriftliga
uppgifter, som inlämnas tillsammans med hemtentamen.
KOMPLETTERANDE UPPGIFT FÖR DEN SOM INTE DELTAGIT I UPPGIFT 1:
GENREANALYS AV REKLAM
Gör uppgift 1 skriftligt. Välj ett reklaminslag och analysera detta enligt instruktionen för uppgift
1. Skriv max 2 sidor om resultaten.
KOMPLETTERANDE UPPGIFT FÖR DEN SOM INTE DELTAGIT I UPPGIFT 2:
ANALYS MEDIEBILDER
Gör uppgift 2 skriftligt. Välj ett företag och analysera detta i enlighet med instruktionerna för
uppgift 2. Skriv ca 2 sidor där du presenterar resultaten (med kodschema+figurer/tabeller i
bilaga) samt besvarar frågorna.
KOMPLETTERANDE UPPGIFT FÖR DEN SOM INTE DELTAGIT I UPPGIFT 3:
TABLOIDJOURNALISTIK
Gör uppgift 3 skriftligt. Gör en bedömning av en annan grupps text. För en diskussion om två
frågor som du finner angelägna att diskutera i någon annan grupps text om tabloid/populärjournalistik.