Tillgänglighet Lärmiljöer Likabehandling
DATE LÄRMATERIAL FSK
Ett helt paket för ökad tillgänglighet
DATE lärmaterial är en del av ett helt paket med verktyg från
Handikappförbunden och Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM).
Paketet består av tre delar:
• Föra in tillgänglighet i det systematiska kvalitetsarbetet och i undervisningen
(DATE lärmaterial)
• Värdera tillgängligheten i förskola, skola och fritidshem
(SPSM:s värderingsverktyg)
• Leda och planera tillgänglighetsarbetet (SPSM:s distansutbildning)
Läs mer om tillgänglighetspaketet på www.spsm.se/tillganglighet
DATE lärmaterial är framtaget för förskolan, år F–3,
år 4–9 och gymnasiet. Lärmaterialen kan beställas och
laddas hem via www.date-larmaterial.se
Om tillgänglighetsanpassning och alternativa format
– se info på webbplatsen.
Författare: Albin Hagberg
Projektgrupp: Albin Hagberg, Karin Kjellberg och Åsa Sjöwall
Redaktör: Erika Wermeling
Grafisk form: Linn Sandgren
Illustration: Rebekka Mornio (inlaga), Lasse Skarbøvik (framsida och temasidor)
Utgiven av: Handikappförbunden (som blir Funktionsrätt Sverige i maj 2017)
Tryck: Bulls Graphic, Halmstad, 2017.
Första upplagan.
ISBN:
978-91-983819-0-0 (tryckt)
978-91-983819-1-7 (pdf )
Best.nr SPSM:00754
DATE LÄRMATERIAL
FSK
Albin Hagberg
www.date-larmaterial.se
Förord
Vi människor har olika sätt att fungera beroende på situation och
sammanhang. I förskolan är lärmiljöernas utformning av yttersta vikt för att
alla barn ska kunna vara delaktiga i verksamhetens aktiviteter, lära sig och
utvecklas.
DATE lärmaterial är ett verktyg som barn och pedagoger arbetar med för att
göra verksamheten mer tillgänglig och utveckla lärmiljöerna i förskolan.
DATE lärmaterial har tagits fram i projektet DATE Nya målgrupper
2015–2017. Materialet utgår från pedagogers egna erfarenheter, etablerad
forskning och rekommendationer från Specialpedagogiska skolmyndigheten,
Skolverket och Diskrimineringsombudsmannen.
Ett stort tack till barn och pedagoger i projektets pilotförskolor 4:ans förskola
i Hägersten, Förskolan Guldfisken i Huddinge och Wåga Wilja Orgona
förskola i Järfälla. Ni har gett värdefulla synpunkter och tips i framtagandet
av materialet. Tack också till projektets referensgrupp och deltagarna på
våra dialogmöten för konstruktiva samtal som bidragit till fler nyanser i
materialet. Ett tack även till förskolan Svarta Grisen för lån av lokaler och
synpunkter på materialet.
Albin Hagberg
Sundbyberg, våren 2017
DATE lärmaterial FSK
5
Innehåll
Inledning
DATE lärmaterial för förskolan 8
Temaområden i DATE lärmaterial – en presentation 9
DATE lärmaterial – för alla barn och pedagoger 10
Teori och bakgrund
Tillgänglighetsmodellen och tillgängliga lärmiljöer 11
Fysisk tillgänglighet ger likvärdiga möjligheter 11
Pedagogisk tillgänglighet leder till bättre kommunikation 12
Social tillgänglighet skapar delaktighet 12
Bristande tillgänglighet 13
Nyckeln till en förskola för alla 14
Tillgänglighet en del i likabehandling 14
Tillgänglighet är centralt för systematiskt kvalitetsarbete 15
Ord och begrepp i DATE lärmaterial 16
Att arbeta med DATE lärmaterial
Temaområden 17
Upplägg i spåren 18
Dokumentera tillgängligheten 18
Sagor 18
Tänk på att 18
DATE lärmaterial FSK
6
Temaområden
Tema – Tillgänglighet: Rummet
Temainledning 20
Spåren i temat 21
Hallen 22
Gården – lekmiljö 26
Gården – solskydd 32
Maten 36
Samlingen 44
Toaletten 49
Utflykten 53
Verkstaden 56
Tema – Tillgänglighet: Kommunikation
Temainledning 62
Spåren i temat 63
Bildstöd 64
Ljud 68
Tecken 75
Tid 80
Möt barnen i leken 85
Möt barnen i det talade språket 89
Möt hemmet i det skrivna språket 92
Tema – Tillgänglighet: Tillsammans
Temainledning 96
Spåren i temat 97
Syna och reflektera tillsammans 98
Leka tillsammans 107
Städa tillsammans 110
Spela tillsammans 115
Härma och lär av varandra 118
Noter 122
Referenser 123
DATE lärmaterial FSK
7
Inledning
INLEDNING
DATE lärmaterial för förskolan
DATE lärmaterial för förskolan ger pedagoger och barn möjlighet
att tillsammans arbeta för en socialt, pedagogiskt och fysiskt
tillgänglig förskolemiljö.
Lärmaterialet hjälper till att öka medvetenheten om vad tillgänglighet
konkret kan innebära i förskolan. Hur utformas förskolans miljöer så att fler
barn kan bli delaktiga i aktiviteterna? Hur kan vi kommunicera så att alla
barn förstår, lär sig och utvecklas?
DATE utgår från att alla barn fungerar olika beroende på situation och
funktionalitet och fokuserar därför på strukturen i förskolans verksamhet.
En tillgänglig lärmiljö i förskolan gör möjligheterna till lärande, delaktighet
och utveckling bättre för alla barn.
Med hjälp av DATE får barnen
• ta del av sagor om tillgänglighet och att vi fungerar olika beroende på hur
lärmiljöerna är utformade
• delta i aktiviteter och leka lekar som en del av den vardagliga verksamheten
• vara delaktiga i arbetet med att utveckla förskolans lärmiljöer
Pedagoger och förskolan får
• sagor, aktiviteter, lekar och övningar att arbeta med i verksamheten
tillsammans med barnen
• dokumentationsmallar som underlättar uppföljning av aktiviteterna och
knyter an till det systematiska kvalitetsarbetet
• aktiviteter som stödjer det främjande likabehandlingsarbetet
DATE lärmaterial FSK
8
Inledning
Temaområden i DATE lärmaterial – en presentation
DATE lärmaterial för förskolan är uppdelad i tre temaområden. Varje
temaområde består av ett antal utvecklingsområden som kallas för spår.
TEMA
Tillgänglighet: Rummet
Tillgänglighet: Rummet
Spåren har namn efter olika rum och situationer på förskolan
eftersom arbetet med tillgänglighet kan börja i en speciell
situation eller ett specifikt rum. Barn och pedagoger arbetar
med att organisera, strukturera och planera utifrån några fysiska
lärmiljöer i förskolan.
DATE lärmaterial FSK
19
Utgångspunkten är den fysiska miljön. Men den samverkar alltid med den
pedagogiska och sociala miljön i arbetet med tillgänglighet.
Spåren i temaområdet är:
•
•
•
•
Hallen
Gården – lekmiljö
Gården – solskydd
Maten
TEMA
Tillgänglighet:
Kommunikation
•
•
•
•
Samlingen
Toaletten
Utflykten
Verkstaden
Tillgänglighet: Kommunikation
Spåren har namn med kopplingar till kommunikation. Barn och
pedagoger arbetar med förutsättningar för kommunikation och
med olika sätt att kommunicera.
Utgångspunkten är den pedagogiska miljön. Men den samverkar
alltid med den fysiska och sociala miljön i arbetet med tillgänglighet.
DATE lärmaterial FSK
61
Spåren i temaområdet är:
•
•
•
•
Bildstöd
Ljud
Tecken
Tid
TEMA
Tillgänglighet:
Tillsammans
DATE lärmaterial FSK
95
• Möt barnen i leken
• Möt barnen i det talade språket
• Möt hemmet i det skrivna språket
Tillgänglighet: Tillsammans
Spåren har namn med kopplingar till ordet tillsammans. Här
utgår arbetet med tillgänglighet från barndelaktighet, gruppen
och den sociala miljön. Barn och pedagoger arbetar med samtal
om hur lärmiljöerna kan utvecklas och om hur vi lär av varandra.
Utgångspunkten är den sociala miljön. Men den samverkar alltid med den
fysiska och pedagogiska miljön i arbetet med tillgänglighet.
Spåren i temaområdet är:
• Syna och reflektera tillsammans
• Leka tillsammans
• Städa tillsammans
• Spela tillsammans
• Härma och lär av varandra
DATE lärmaterial FSK
9
Inledning
DATE lärmaterial – för alla barn och pedagoger
DATE är ett lärmaterial för alla barn oavsett funktionssätt. Det är utformat
för att användas inom ramen för den ordinarie förskoleverksamheten.
Materialet kompletterar det systematiska kvalitetsarbetet såväl som det
främjande likabehandlingsarbetet.
Genom sagor, lekar, experiment, sånger, aktiviteter och samtal närmar
sig barnen vad tillgänglighet är. Sagorna och övningarna öppnar upp för
samtal om att vi människor fungerar olika. Många av aktiviteterna är i
sig exempel på hur pedagoger kan skapa tillgänglighet i verksamheten.
Pedagogernas dokumentation och uppföljning är en förutsättning för detta
utvecklingsarbete.
Som pedagog har du säkert erfarenhet av att material och speciallösningar
som vara tänkta för ett enskilt barn med ett specifikt funktionssätt har visat
sig vara bra för hela gruppen. DATE lärmaterial fokuserar inte på barn med
funktionsnedsättningar eller vad specifika funktionsnedsättningar innebär –
utan på förskolans förebyggande arbete med att göra lärmiljöerna tillgängliga
för fler.
Materialet vill vara ett stöd i att skapa ett kollegialt tänk där organisation
och utvecklingspotential står i fokus och där pedagogernas professionalitet
synliggörs.
På engelska betyder date ”möte” och det är just vad DATE lärmaterial handlar
om. Ordet date bildas också med begynnelsebokstäverna i materialets ledord:
Delaktighet – med DATE lärmaterial kan barn få bättre förutsättningar till god
delaktighet i aktiviteterna och gemenskap i förskolan.
Attityder – DATE lärmaterial ger möjlighet att arbeta med attityder och
värderingar som gäller våra lärmiljöer och våra olika sätt att fungera.
Tillgänglighet – i DATE lärmaterial arbetar barn och pedagoger med att göra
de fysiska, sociala och pedagogiska miljöerna tillgängliga. Tillgänglighet är
huvudfokus i materialet.
Elever och Barn – Elever har vi inte i förskolan men väl barn som tillsammans
med pedagogerna i förskolan är målgruppen för DATE lärmaterial.
DATE lärmaterial FSK
10
Teori och bakgrund
TEORI OCH BAKGRUND
Tillgänglighetsmodellen och
tillgängliga lärmiljöer
Ett arbete för ökad tillgänglighet är lösningsfokuserat.
Det innebär att ta reda på vilka möjligheter som finns att
utveckla förskolans lärmiljöer.
Många associerar begreppet tillgänglighet till fysik tillgänglighet.
Traditionellt har tillgänglighet förknippats med exempelvis hur lokaler bör
utformas för att vara lätta att ta sig fram i, ge god belysning och akustik.
Tillgängliga lärmiljöer i förskolan har dock en bredare innebörd.
Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM, har tagit fram en modell för
tillgänglighet i förskola och utbildning, Tillgänglighetsmodellen. Modellen
beskriver hur förskolans fysiska, sociala och pedagogiska miljöer behöver
samspela för att barn ska ges bästa möjlighet till lärande och utveckling i alla
lärmiljöer.
Social miljö
Samspel
Utveckling
Lärande
Fysisk miljö
Pedagogisk miljö
I handledningen Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning beskrivs modellen
i sin helhet. 1
Fysisk tillgänglighet ger likvärdiga möjligheter
En fysiskt tillgänglig lärmiljö innebär att alla som vistas på förskolan kan ta
sig fram överallt, äta maten, vistas i lokalerna och komma åt material som de
ska använda. För att alla barn ska ha likvärdiga möjligheter att vara delaktiga
i aktiviteter inomhus, ute på gården eller på utflykten behöver de fysiska
lärmiljöerna kunna möta alla barns olika sätt att fungera. 2 Kanske innebär det
att vi behöver tänka nytt för att få med fler barn?
DATE lärmaterial FSK
11
Teori och bakgrund
Miljön och rummen i förskolan har alltid ansetts vara en viktig del i barnens
utveckling och lärande. Hur vi möblerar för olika situationer, hur vi bäst
organiserar för olika lekar och vilket material som finns framme är en
betydande del av verksamhetens pedagogiska och sociala syfte.
Det holistiska synsättet på barns lärande är en bärande idé i läroplanen för
förskolan:
”Förskolan ska stimulera barns utveckling och lärande samt erbjuda en trygg
omsorg. Verksamheten ska utgå från en helhetssyn på barnet och barnets
behov och utformas så att omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet.” 3
Pedagogisk tillgänglighet leder till bättre kommunikation
Pedagogisk tillgänglighet handlar om att skapa förutsättningar för att alla
barn ska kunna fungera och kommunicera i förskolan. Kommunikation
är en central del i barns utveckling och lärande under åren i förskolan.
Kommunikationen med barnen är också en förutsättning för att pedagogerna
ska kunna göra ett bra jobb.
Om vi släpper in hela barngruppen i ett och samma rum, utan några
instruktioner om vad som ska hända, så spelar det ingen roll hur väl
ljudisolerat rummet är. Ljudnivån kommer förr eller senare att bli för hög
och möjligheterna till kommunikation dålig.
Alla barn har olika förutsättningar för att kommunicera beroende på ålder
och funktionalitet. I mötet med barn behöver förskolan vara förberedd på
att använda många olika kommunikationssätt. Det är en organisationsfråga
för verksamheten. Läroplanen för förskolan framhåller barns olika vägar till
kommunikation:
”Barnen ska få stimulans och vägledning av vuxna för att genom egen
aktivitet öka sin kompetens och utveckla nya kunskaper och insikter. Detta
förhållningssätt förutsätter att olika språk- och kunskapsformer och olika sätt
att lära balanseras och bildar en helhet.” 4
Social tillgänglighet skapar delaktighet
När miljön i förskolan är socialt tillgänglig kan barnen vara delaktiga i hela
verksamheten, på sitt sätt och oavsett ålder eller funktionalitet. Barns rätt att
känna sig som en del av gruppen och leken bygger på att den sociala miljön
är tillgänglig.
Delaktighet skapas i mötet med andra och i gemensamma aktiviteter.
En generell betydelse av delaktighet är att ”höra till” och att kunna påverka
den egna situationen genom eget inflytande. En förutsättning för det är
att alla barn synliggörs på sina premisser. För att nå dit är det viktigt att
reflektera över vad som betraktas som ”normalt” när det handlar om barns
funktionalitet.
Alla barn kanske inte kan delta och lära exakt på samma sätt i verksamhetens
aktiviteter. Men om vi tänker att barn är och får vara olika och om
aktiviteterna är utformade just utifrån olika sätt att fungera så kommer alla
barn att kunna delta och lära på sitt sätt.
DATE lärmaterial FSK
12
Teori och bakgrund
Bristande tillgänglighet
Kraven på tillgänglighet har ökat i samhället. Sedan 2015 är bristande
tillgänglighet inskrivet som en form av diskriminering i diskriminerings­
lagen. Tillgänglighet har länge varit en viktig rättighetsfråga för funktions­
rättsrörelsen. Rörelsens långa kamp och aktiva opinionsarbete har lett till att
lagen vidgats.
Diskrimineringslagen utgår från en persons möjligheter i jämförelse med
en annans. Diskrimineringsformen bristande tillgänglighet gäller enbart
diskrimineringsgrunden funktionsnedsättning. I utbildningssektorn betyder
det att barn och elever med funktionsnedsättning ska komma i en jämförbar
situation med kamraterna utan funktionsnedsättning. 5
Även om bristande tillgänglighet bara gäller diskrimineringsgrunden
funktionsnedsättning, kan lösningar och utformning som förbättrar
tillgängligheten för barn med funktionsnedsättning gynna även andra barns
sätt att fungera.
Vill du veta mer om olika funktionsnedsättningar?
• Du kan få information om specifika funktionsnedsättningar och diagnoser av
funktionsrättsrörelsens intresseorganisationer. En del filmer, faktatexter och
handledningar är riktade direkt till personal i förskolan.
• Handikappförbunden www.hso.se (Handikappförbunden blir Funktionsrätt
Sverige i maj 2017).
• Lika Unika www.likaunika.org
• Du kan även använda tjänsten ”Fråga en rådgivare” på Specialpedagogiska
skolmyndigheten, SPSM, www.spsm.se
DATE lärmaterial FSK
13
Teori och bakgrund
Nyckeln till en förskola för alla
Arbetet med att göra lärmiljöer tillgängliga är
förebyggande likabehandlingsarbete och ett arbete
med att utveckla förskolans kvalitet.
Tillgänglighet är en del i likabehandling
Förskolor som aktivt arbetar med att göra sina lärmiljöer tillgängliga
– oavsett vilka barn som finns i gruppen för stunden – kommer på sikt
att ha en verksamhet där fler barns sätt att fungera får plats.
Därför är arbetet med tillgänglighet en del av förskolans
likabehandlingsarbete. Aktiva åtgärder för att förebygga och främja
likabehandling leder till att diskriminering och trakasserier motverkas.
Barn lär sig ofta av varandra i gruppen – men behöver också ibland få
kunskap om hur samspel går till och struktur runt aktiviteter för att bli
delaktiga i gemenskapen. Det är ett konkret sätt, en aktiv åtgärd, för att
arbeta förebyggande med likabehandling.
En normmedveten pedagogik är viktig för att uppnå likabehandling och en
likvärdig förskola. När vi blir varse normerande strukturer, utmanar dessa
normer – och förändrar en del av dem – kan förskolan möta barnen utifrån
varje barns villkor.
Tillsammans med tillgänglighet är också kunskap om barns individuella
förutsättningar, till exempel funktionsnedsättningar, och hur de påverkar i
mötet med miljön, pusselbitar i pedagogers normmedvetna pedagogik.
Normkritisk pedagogik – en bakgrund
Begreppet normkritik slog igenom i Sverige i början av 2000-talet. Normkritik
är ett samlingsnamn för både teorier och verktyg, men är framför allt ett
förhållningssätt där perspektivet flyttar fokus från den som anses avvika från
normen till att istället belysa normen som tas för given.
Den normkritiska pedagogiken formulerades i kontrast till den då vanligt
förekommande toleranspedagogiken. Toleranspedagogiken kan sägas bygga
på att ett ”vi”, som bedöms vara normala och vanliga, ska lära sig att tolerera ett
”dom”, som betraktas som avvikande och annorlunda.
Normkritiken granskar maktstrukturer
Normkritisk pedagogik fokuserar på att granska de maktstrukturer och
begränsande normer som bidrar till marginalisering eller diskriminering av
individer och grupper. 2010 publicerades antologin Normkritisk pedagogik –
Makt, lärande och strategi för förändring. Den kom att ha stort inflytande på
likabehandlingsarbetet i både förskolor, skolor och andra organisationer.
DATE lärmaterial FSK
14
Teori och bakgrund
Tillgänglighet är centralt för systematiskt kvalitetsarbete
De flesta som arbetar i förskolan vet att individer och grupper fungerar olika
beroende på hur bra vi planerar, organiserar, kommunicerar och genomför
våra aktiviteter. Ju större tillgänglighet i verksamheten, desto bättre kvalitet
och möjlighet att få med sig alla barn.
Att skapa tillgängliga lärmiljöer är en del av det systematiska kvalitetsarbetet,
som detta arbete beskrivs i skollagen:
”Ett systematiskt kvalitetsarbete innebär att alla som arbetar i förskolan,
skolan och vuxenutbildningen systematiskt och kontinuerligt följer upp
verksamheten, analyserar resultaten i förhållande till de nationella målen och
utifrån det planerar och utvecklar utbildningen.” 6
Tanken med DATE lärmaterial är att miljöer, situationer och arbetsområden
i förskolan kan fungera som olika avgränsade utvecklingsområden. Det är
ett sätt att dela upp det systematiska kvalitetsarbetet för att göra det mer
greppbart och möjligt att utvärdera och följa upp.
DATE lärmaterial FSK
15
Ord och begrepp i DATE lärmaterial
DATE lärmaterial använder företrädesvis begreppen funktionalitet
och funktionssätt. Orden funktionsnedsättning och funktionshinder
förekommer också i texterna.
Funktionalitet beskriver våra kroppar, psyken och intellekt. Vissa av oss har
till exempel två ben, andra av oss har inga ben. Några av oss har haft samma
funktionalitet sedan födseln. För andra av oss har funktionaliteten förändrats
under livet.
Funktionssätt – eller sätt att fungera – beskriver oss när vi gör olika saker. Vi har
till exempel olika sätt att fungera när vi tar oss fram, läser eller koncentrerar oss.
Vår funktionalitet säger väldigt lite om hur vi fungerar i olika situationer
– eftersom vårt sätt att fungera till stor del beror på sammanhanget och hur
miljön är utformad. Ju mer tillgänglig miljön är, desto mindre behöver våra olika
funktionssätt innebära hinder.
Funktionsnedsättning och funktionshinder är begrepp som används i lagar,
styrdokument och inom till exempel funktionsrättsrörelsen. Orden förekommer i
DATE lärmaterial i just dessa sammanhang.
Invändningar mot begreppet funktionsnedsättning
Funktionsnedsättning är en av sju diskrimineringsgrunder i diskriminerings­
lagen. Begreppet funktionsnedsättning kan problematiseras. Det riskerar att
bidra till att vissa människors funktionalitet kategoriseras som bristfällig och
nedsatt. Om man istället använder begreppet funktionalitet omfattas alla
människors sätt att fungera och anslaget blir detsamma som i exempelvis
diskrimineringsgrunderna sexualitet, ålder och etnicitet.
Det finns även andra invändningar mot begreppet funktionsnedsättning.
En del kritiker använder hellre ord som funktionsvariation och funktions­
uppsättning. Det är ord som kan sägas vara neutrala eftersom de utgår från
alla människors funktionalitet – och att den kan variera – snarare än att utgå
från det som begränsar.
Andra föredrar beskrivningen normbrytande funktionalitet som sätter
strålkastarljuset på samhällets normer kring funktionalitet och som fokuserar på
strukturer istället för på individuella förutsättningar.
Vad säger Socialstyrelsen?
En funktionsnedsättning kan vara fysisk, psykisk eller intellektuell och kommer av en
medfödd eller förvärvad skada, eller till följd av sjukdom.
Funktionshinder är kopplat till miljön och handlar om de barriärer som miljön kan
utgöra för personer med funktionsnedsättning.
DATE lärmaterial FSK
16
Att arbeta med DATE lärmaterial
AT T ARBETA MED
DATE LÄRMATERIAL
Temaområden
DATE lärmaterial förskolan är uppdelad i tre temaområden,
med utgångspunkt i Tillgänglighetsmodellen.
Tillgänglighet Rummet – fysisk miljö
Fysisk miljö
Samspel
Utveckling
Lärande
Pedagogisk miljö
Social miljö
Den fysiska miljö samverkar alltid
med den sociala och pedagogiska
miljön i arbetet med tillgänglighet.
Tillgänglighet Kommunikation – pedagogisk miljö
Pedagogisk miljö
Samspel
Utveckling
Lärande
Fysisk miljö
Social miljö
Den pedagogiska miljön samverkar
alltid med den fysiska och sociala
miljön i arbetet med tillgänglighet.
Tillgänglighet Tillsammans – social miljö
Social miljö
Samspel
Utveckling
Lärande
Fysisk miljö
Pedagogisk miljö
Den sociala miljön samverkar alltid
med den pedagogiska och fysiska
miljön i arbetet med tillgänglighet.
Varje temaområde inleds med en temainledning som presenterar de utvecklingsområden
temat tar upp. Temaområdena finns närmare presenterade på sidan 9 i materialet.
DATE lärmaterial FSK
17
Att arbeta med DATE lärmaterial
Upplägg i spåren
Temaområdena innehåller ett antal spår, som kan ses som
utvecklingsområden av verksamheten. Spåren innehåller dessa delar:
Spårinledningar som kort beskriver spårets syfte och koppling till begreppet
tillgänglighet.
Sagor från sagohäftet som väcker tankar och ger aha-upplevelser, är underlag
för både samtal med barnen och diskussioner i pedagoggruppen.
Aktiviteter för barnen – lekar, experiment, sånger och skapande som gör
barnen direkt eller indirekt delaktiga i arbetet för tillgängliga lärmiljöer.
Aktiviteterna knyter an till den ordinarie verksamheten, skapar upplevelser
och ska dokumenteras. Många av aktiviteterna handlar om att skapa
systematik och rutiner.
Ett avsnitt för pedagoger om att utveckla lärmiljöerna i verksamheten. Här
finns övningar, reflektions- och diskussionsfrågor. Dokumentationen från
aktiviteterna är en väsentlig del i dessa avsnitt. Genom dokumentationen följs
aktiviteterna upp, utvärderas och knyts till det systematiska kvalitetsarbetet.
Arbetsblad som är till hjälp i dokumentationen av aktiviteterna blir ett stöd
till uppföljning och utvärdering. Vissa arbetsblad återfinns i det tryckta
materialet och andra finns på www.date-larmaterial.se.
Filmer återfinns till spåren Ljud och Syna och reflektera tillsammans.
Finns på www.date-larmaterial.se.
Dokumentera tillgängligheten
Att utgå från ett särskilt rum, en specifik situation eller avgränsat
arbetsområde gör det lättare att dokumentera, följa upp och utvärdera arbetet
för ökad tillgänglighet. Arbetsbladen i DATE lärmaterial är ett stöd i arbetet
med uppföljning och utvärdering.
Sagor
Sagorna i sagohäftet behövs till vissa aktiviteter men kan användas som
kompletterande material i alla spår, både i aktiviteterna och arbetet i
pedagoggruppen.
Sagorna gestaltar på ett fantasifullt sätt olika situationer och händelser på
förskolan och leder till samtal med barnen kring ämnet tillgänglighet. Du
som pedagog känner säkert igen dig – och kanske får sagan dig att fundera
över hur det fungerar i din verksamhet. Innehållet i sagorna presenteras
närmare i sagohäftet.
Tänk på att
Samtidigt som DATE för förskolan syftar till att göra förskolan tillgänglig
för alla barn är det viktigt att komma ihåg att DATE är en del i resan mot en
tillgänglig förskolemiljö. Alla barn har olika sätt att fungera och kommer inte
att kunna göra alla aktiviteter som de är beskrivna i materialet. Som pedagog
känner du dina barn och din grupp bäst och vet vad i materialet som kan
passa er verksamhet och vad som kan modifieras.
DATE lärmaterial FSK
18
FSK
SAGOHÄFTE
till DATE lärmaterial
för förskolan
www.date-larmaterial.se
TEMA
Tillgänglighet: Rummet
DATE lärmaterial FSK
19
Tillgänglighet: Rummet
Den fysiska miljön är utgångspunkt för det här temaområdet.
Spåren har namn efter olika platser eller situationer i förskolan.
Börja med det som känns mest aktuellt för verksamheten, arbeta
målinriktat och följ upp insatserna.
Temaområdet tar upp vardags­
situationer som samlingen, uteleken
på gården och utflykter. Här finns
aktiviteter som utgår från hallmiljön
och hur den kan organiseras och
ett spår som kretsar kring hur en
tillgänglig skapandemiljö kan se ut i
en ateljé eller verkstad. Det handlar
om såväl möblering som att skapa
förförståelse hos barnen om vad som
ska hända härnäst eller under dagen.
Ett av spåren handlar om toalett­
miljön och rutiner för hand­tvätt.
För att minska och begränsa
sjukdomsspridning är det viktigt
att barnen tidigt lär sig om hygien. 7
Att kunna vistas på förskolan utan
att bli sjuk är en del i verksamhetens
tillgänglighet.
Ett annat spår fokuserar på att skapa
en god solskyddsmiljö. Syftet är att
barnen ska kunna nyttja utemiljön
till fullo varje dag och att förhindra
framtida hudproblem hos dem. 8
Maten är ett annat område som
berör alla. Alla behöver energi för att
klara av dagarna och för att ingen
ska bli dålig av maten på förskolan
eller vid utflykter krävs tydliga
rutiner för matintoleranser och
allergier. 9
Barnen blir delaktiga i arbetet
för ökad tillgänglighet genom
olika aktiviteter som sagor, lekar,
experiment, sånger och skapande i
de olika spåren. Här ges möjligheter
att börja samtala med barnen om att
vi alla fungerar olika. Pedagogerna
får reflektera över sina egna tankar
om vad som anses ”normalt” gällande
funktionalitet och om det finns saker
som behöver förändras i de olika
lärmiljöerna för att verksamheten ska
fungera för fler.
DATE lärmaterial FSK
20
TEMA: Tillgänglighet: Rummet
Spåren i temat
Hallen
Gården – lekmiljö
Gården – solskydd
Barnen är med om ett klädrejs
med stökiga lådor. Barnen
går igenom vad som finns på
hyllorna i hallen. Det blir en
lång lista (sidan 22).
Olika lekteman som
involverar barnen i uteleken
presenteras (sidan 26).
Barnen utforskar och leker
med skuggor och bygger en
solvarnare (sidan 32).
WC
Maten
Samlingen
Toaletten
Barnen lagar mellanmål
tillsammans, provsmakar mat,
blir delaktiga i måltiderna och
uppmärksammar allergier
(sidan 36).
Barnen, tiden och
aktiviteterna synliggörs.
Introducerar nytt material
för större barndelaktighet
(sidan 44).
Barnen sjunger en sång och
leker en lek som handlar om
hygien och handtvätt. De
undersöker tillgängligheten
på toaletterna (sidan 49).
Utflykten
Verkstaden
Förbereder barnen för
utflykter genom bilder och
planering (sidan 53).
Introducerar skapandemiljön
och material för barnen
genom en lek (sidan 56).
DATE lärmaterial FSK
21
TEMA: Tillgänglighet: Rummet SPÅR: Hallen
SPÅR
Hallen
Spåret handlar om olika sätt att skapa systematik kring
arbetet med hallmiljön i förskolan.
Hallen är den första inomhusmiljön som
barn och vuxna möter när de kommer till
förskolan. Här sker mycket av den sociala
kontakten och informationsutbytet mellan
förskolan och hemmet.
Visar hallen att barn och vuxna är
välkomna till förskolan? Hur kan vi hitta sätt
att signalera förskolans pedagogiska tanke
sam­tidigt som vi uppmärksammar föräldrar
eller närstående vuxna på att barnen behöver
ha med sig extra underbyxor eller ett par
vantar? Hur kan vi utveckla kommunika­
tionen med hemmet så att den passar fler?
Hallen behöver vara funktionell för
på- och avklädning – flera gånger varje
dag och för alla barn oavsett ålder och
funktionalitet. Hallen är också en plats för
samtal och förberedelse för såväl uteleken
som inomhusaktiviteter.
Hur tillgodoser vi att barnen har de kläder,
den plats, den tid, den ordning, den hyllhöjd
och det pedagogiska stöd som de behöver
för att utveckla alla sina färdigheter så långt
som möjligt?
Aktiviteter
För pedagoger
Stökiga lådan. Skapar en upplevelse av
skillnaden mellan ordning och stökighet.
Organisera hallen – skapa struktur, rutiner
och gör tillgängligt. Skapar rutiner och
struktur för hallmiljön.
Vad finns på hyllan? Inventerar barnens
hyllor och skapar underlag för att arbeta med
matematik i vardagen.
Sagor
Följande sagor ur sagohäftet förbereder och kompletterar spårets aktiviteter
och kan ge inspiration eller aha-upplevelser. Läs särskilt sagan Lägg det på hyllan
inför arbetet med spåret.
Struk-Ture och Reda. Om vad regler,
ordning och struktur gör för verksamheten.
Lägg det på hyllan. Om struktur och
ordning i hallmiljön.
Hadi och sakerna i taket. Om visuella
intryck och koncentration.
DATE lärmaterial FSK
22
TEMA: Tillgänglighet: Rummet SPÅR: Hallen
Aktiviteter – genomförande
Stökiga lådan
Pedagogerna leker en teaterlek i form av ett klädrejs. En stökig klädlåda ställs
mot en välordnad låda. Barnen upptäcker att det går fortare att klä på sig
om det är städat och rätt saker finns på hyllan. Aktiviteten tydliggör också
orättvisor och olikheter. Pedagoger och barn diskuterar hur de kan hjälpas åt
med på- och avklädning på förskolan.
Material
Två lådor från hallen eller andra lådor eller påsar. Innehåll, se nedan.
I låda 1: En mössa, ett par vantar, en stor vuxentröja, en stor barntröja och en
halsduk. Vik plaggen och gör lådan övertydligt ordnad.
I låda 2: En mössa, ett par vantar, en stor vuxentröja, en stor barntröja, en
halsduk, ett tyg, ett hopprep, massa olika papper, leksaker och böcker. Göm
plaggen ordentligt under en massa saker som inte ska vara där. Fyll lådan till
bredden, blanda och stöka till.
Gör så här
Förklara för barnen att ni ska se vem som klär på sig fortast. Pedagog med
låda 1 tävlar mot pedagog med låda 2.
1. Låt barnen säga klara, färdiga, gå! Tävla på låtsas och se till att den som
har låda 1 vinner överlägset. Pedagogen som haft låda 2 utbrister:
Men det var ju orättvist! Det var ju en massa saker i vägen i min låda.
Pedagog med låda 1 svarar: Ja, din låda var mycket svårare än min.
2. Återställ lådorna och visa skillnaden mellan dem för barnen.
3. Om barnen förstår de orättvisa villkoren i tävlingen och klarar av leken så
låt dem leka den på egen hand.
Varför var det svårare för en av pedagogerna?
Det viktiga är att barnen ska förstå orättvisan i tävlingen mellan en stökig
och en iordningställd låda. Visa skillnaden mellan lådorna igen. Diskutera:
• Hur kan leken bli mer rättvis så att det blir lättare för båda pedagoger att
klä på sig?
• Vilka saker hör hemma i lådan och vilka skulle ni städa bort?
• Vill någon av er leka leken igen om det är likadant innehåll i lådorna?
• Vad är svårt med att klä på sig?
• Hur kan vi samarbeta med på- och avklädning? Vad kan barnen göra och
vad borde pedagogerna hjälpa till med?
DATE lärmaterial FSK
23
TEMA: Tillgänglighet: Rummet SPÅR: Hallen
Vad finns på hyllan?
Barn och pedagoger inventerar hyllorna i hallen tillsammans. Aktiviteten
tydliggör vad som finns i hallen och att mängden saker behöver organiseras
för att hallen ska bli mer tillgänglig för barn och vuxna.
Material
Barnens hyllor och det som finns där för dagen
Gör så här
Berätta för barnen att ni ska göra en undersökning.
Tillsammans ska ni ta reda hur många saker som finns på
hyllorna i hallen. Det kommer bli en lång lista.
1. Sätt igång gruppen med en lugn aktivitet, exempelvis att
rita.
2. Gå ut i hallen med ett eller två barn i taget och inventera
vad de har på sina hyllor och krokar i hallen. Låt barnen
visa sak för sak och skriv upp allt på en lista. Dokumentera
allt ner till minsta kotte eller pinne.
3. Gör en gemensam lista med kategorier för sådant som
förekommer flera gånger, till exempel vantar, mössor och
jackor. Sätt streck som markerar antalet i varje kategori.
Saker på
barnens hyllor
Kottar
Vantar
Mössor
Teckningar
Jackor
Leksaksbil
För pedagoger
Organisera hallen – skapa struktur,
rutiner och tillgängliggör
Diskutera i pedagoggruppen och med hemmet om vem som har ansvar för
vad i hallen utifrån inventeringslistan i aktiviteten Vad finns på hyllan? Skapa
rutiner och struktur som gör att barnen klarar av att klä på och av sig så långt
som möjligt utifrån funktionalitet och ålder.
Material
Inventeringslistan från Vad finns på hyllan?
DATE lärmaterial FSK
24
TEMA: Tillgänglighet: Rummet SPÅR: Hallen
Gör så här
1. Diskutera inventeringslistan:
∙∙ Vad finns på barnens hyllor och krokar?
∙∙ Vilka saker hör hemma respektive inte hemma där?
2. Utgå från exemplet nedan och diskutera hur miljön i hallen ska
organiseras. Gör ett förslag för er verksamhet.
3. Diskutera hur innehållet kan kommuniceras med hemmet.
Så här kan hallen organiseras
Vi pedagoger skapar särskilda platser i hallen för:
• veckobrev och månadsinformation
• pågående pyssel och skapande
• saker att ta hem
• nappar
• ”snuttisar” och mjukdjur
• omärkta kläder
• låda med extrakläder
• märkpenna för föräldrar att märka kläder med
• post-it lappar och penna för att notera för föräldrarna när de
behöver fylla hyllan med kläder
• bildstöd för barnen som visar i vilken ordning det är
enklast att klä på sig
Närstående vuxna ansvarar för att:
• inte ta med leksaker till förskolan
• märka alla kläder med namn
• fylla på med blöjor och extrakläder
• ta hem barnens pyssel, teckningar och veckobrev så att det
inte blir liggande på hyllorna
DATE lärmaterial FSK
25
TEMA: Tillgänglighet: Rummet SPÅR: Gården – lekmiljö
SPÅR
Gården – lekmiljö
Spåret handlar om olika sätt att skapa systematik kring
utemiljön i förskolan.
Möjligheterna för barns utevistelse på
förskolan ser väldigt olika ut. Spannet är
brett mellan små innergårdar i storstäderna
och uteförskolornas obegränsade ytor och
skogsområden.
På förskolegården bör det finnas fysiska
platser för avskild lek och samtal, aktiviteter i
skuggan och motoriska utmaningar för barn
i olika åldrar och med olika funktionalitet.
Hur utvecklar vi en gårdsmiljö som är
tillgänglig för alla utifrån just vår förskolas
logistiska förutsättningar?
Den pedagogiska verksamheten sker
både inomhus och utomhus. Hur fyller
vi aktiviteterna och leken på gården med
pedagogiskt innehåll och hur skapar vi
sammanhang och delaktighet på samma
sätt som inomhus?
Aktiviteter
För pedagoger
Arbetsmodell för delaktighet i uteleken.
Skapar större möjligheter till delaktighet i
uteleken. Dokumenterar och återkopplar till
barnen för att ge dem sammanhang i leken.
Uppföljning av arbetsmodell för delaktighet
i uteleken. Utgår från arbetsmodellen för
att systematiskt förbättra utemiljöerna på
förskolan.
Stockstaketet – en vuxensaga. Ger tillfälle för
reflektion kring den fysiska utomhusmiljön.
Sagor
Följande sagor ur sagohäftet förbereder och kompletterar spårets aktiviteter
och kan ge inspiration eller aha-upplevelser. Läs särskilt sagan Rekvisita på gården
inför arbetet med spåret.
Han säger ju ingenting. Om bildstöd som
kommunikationssätt.
Rekvisita på gården. Om att med enkla
medel göra förskolegården mer tillgänglig,
kreativ och inbjudande.
Struk-Ture och Reda. Om vad struktur och
ordning och reda gör för verksamheten.
DATE lärmaterial FSK
26
TEMA: Tillgänglighet: Rummet SPÅR: Gården – lekmiljö
Aktiviteter – genomförande
Arbetsmodell för delaktighet i uteleken
Arbetsmodellen skapar en struktur som ökar delaktigheten i uteleken och
som barnen lär sig känna igen över tid. Barn kan behöva hjälp med både
förberedelsetid och sammanhang för att bli mer delaktiga. Pedagogerna
dokumenterar leken och använder dokumentationen till att skapa större
förförståelse för barnen, bättre nyttja den fysiska rekvisitan i leklådorna och
att hjälpa barnen att utveckla leken.
Arbetsmodellen bygger på barnens erfarenheter av rollek när det gäller
sammanhang, roller och rekvisita. Modellen leder till att hela lekmiljön
successivt blir mer tillgänglig.
Barnen och rollekens grunder
Sammanhang: Barnen får en förförståelse för vad som kan hända i olika
lekmiljöer. Vilka roller som kan intas där, vilka som kan vara med, hur leken ska
gå till och hur länge den ska pågå.
Roller: Barnen får en bild av vilka roller som ingår i det specifika sammanhanget
och hur de ska förhålla sig till andra barn i leken. Pedagogen visar hur barnen
hjälps åt att skapa samspel mellan roller. Prata tillsammans om vilka frågor
barnen ställer sig när de leker med varandra.
Rekvisita: Barnen får hjälp att utveckla rollerna och skapa sammanhang genom
att pedagogen tillför såväl kunskap som rekvisita till leken. Prata tillsammans om
hur barn och vuxna kan skapa fler lekmöjligheter och sätta igång fantasin.
Material
Sagan Rekvisita på gården i sagohäftet
Lekteman med Pictogrambilder, se arbetsblad Pictogram som
finns på på www.date-larmaterial.se
Arbetsblad Barnens tankar kring lektemat, finns på
www.date-larmaterial.se
Arbetsblad Dokumentationsmall utelek, sidan 31
Backar eller lådor för utomhusbruk
Papper, penna och tejp
Lärplatta eller kamera för dokumentation
DATE lärmaterial FSK
27
ARBETSBLAD: Pictogram
Pictogram
Nöjespark / djurpark
ARBETSBLAD: Barnens tankar kring lektema
Barnens tankar kring lektema
Sammanhang:
Affär
Sjukhus
Roller:
Äventyr
Rekvisita:
Pictogram.se
Kopieringsunderlag ur DATE Lärmaterial FSK. Ladda hem ifyllningsbar pdf på www.date-larmaterial.se.
Kopieringsunderlag ur DATE Lärmaterial FSK. Ladda hem ifyllningsbar pdf på www.date-larmaterial.se.
TEMA: Tillgänglighet: Rummet SPÅR: Gården – lekmiljö
Gör så här
Gör så här i pedagoggruppen:
1. Läs sagan Rekvisita på gården.
2. Välj ett lektema som passar barngruppen. Använd lekteman från
arbetsblad Pictogram eller utgå från barnens förslag och ladda ner egna
pictogram. Kopiera upp eller skriv ut bilderna så att barnen kan använda
dem två och två.
3. Gör i ordning en tom låda eller back där ni kan samla material med
koppling till lektemat. Märk lådan eller backen med lektemats namn
och hitta en lättillgänglig förvaringsplats för den, till exempel i ett
utomhusförråd.
4. Ha kamera, anteckningsblock och penna alternativt lärplatta redo för
dokumentation.
Gör så här med barnen vid det första tillfället ni använder ett lektema:
Välj en samling innan ni ska gå ut. Läs sagan Rekvisita på gården och
presentera dagens lektema, exempelvis: Idag ska vi leka Äventyr på gården!
Visa barnen lekkartorna och leklådan där ni ska samla rekvisita.
1. Låt barnen associera fritt kring bilderna och fråga barnen vilka idéer de
fick om vad de vill ha på sin gård. Skriv ner deras tankar om sammanhang,
roller och rekvisita på arbetsblad Barnens tankar kring lektemat. Troligtvis
har barnen redan nu hjälpt varandra att skapa sammanhang i leken.
2. Sammanfatta samtalet för barnen innan ni går ut och börjar leka.
Exempelvis: Ni pratade om att man kan leka äventyr i grottor, i skogen, på
piratskepp eller när någon går på skattjakt. Det kan finnas pirater, dykare,
skattletare, olika djur i leken och saker som är bra att ha med sig är kartor,
kikare, väska och telefon. Har man tur så hittar man guldpengar eller
diamanter på äventyr.
3. Dokumentera leken med hjälp av frågorna på arbetsblad
Dokumentationsmall utelek:
∙∙ På vilka platser leker barnen? Vad leker de just där? Vilka platser pratar
de om?
∙∙ Vilka samspel, olika roller och karaktärer dyker upp i leken? Vilka frågor
ställer sig barnen?
∙∙ Vilken rekvisita skapar barnen rent fysiskt respektive i tanken under
leken?
4. Samla in rekvisitan som barnen använt och lägg den i leklådan.
5. Följ upp varje lektillfälle och utveckla arbetsmodellen och utemiljöerna
i pedagoggruppen med Uppföljning av Arbetsmodell för delaktighet i
uteleken, sidan 29.
DATE lärmaterial FSK
28
TEMA: Tillgänglighet: Rummet SPÅR: Gården – lekmiljö
Gör så här med barnen när ni fortsätter med lektemat:
Ta med leklådan med rekvisita och er dokumentation från föregående
lektillfälle till samlingen. Ha även ett nytt arbetsblad Dokumentationsmall
utelek och penna redo.
1. Berätta om dagens lektema: Idag ska vi fortsätta leka Äventyr på gården!
Kommer ni ihåg vad vi gjorde sist?
2. Visa leklådan och påminn om alla sammanhang, roller och rekvisita som
barnen nämnt och använt i leken. Presentera även ny rekvisita, nya roller
och sammanhang som kan ge barnen fler möjligheter i leken.
3. Gå ut och lek. Dokumentera återigen med arbetsblad
Dokumentationsmall utelek.
För pedagoger
Uppföljning av Arbetsmodell för delaktighet
i uteleken
Använd arbetsmodellen som ett verktyg för att planera nästa lektillfälle.
Dokumentationen av barnens lek och vilken rekvisita ni tillfört är ett verktyg
inför nästa lektillfälle.
Material
Arbetsblad Dokumentationsmall utelek, sidan 31
Penna
Gör så här
Utgå från dokumentationen från arbetsblad Dokumentationsmall utelek.
Diskutera frågeställningar utifrån lekens olika grundförutsättningar.
Sammanfatta era svar och dokumentera dessa.
Sammanhang:
• Var lekte barnen i det valda lektemat?
• Vad lockade barnen till just dessa platser?
• Använde barnen hela den fysiska miljön?
• Finns det fler platser som vi kan göra mer attraktiva och tillgängliga för barnen
att leka i? Hur?
• Hur skapar vi förförståelse hos barnen kring vilka som ska leka tillsammans och
hur länge?
DATE lärmaterial FSK
29
TEMA: Tillgänglighet: Rummet SPÅR: Gården – lekmiljö
Roller:
• Vilka roller intog barnen i leken?
• Fanns det roller som inget av barnen intog, men som kunde ha utvecklat leken
ytterligare?
• Hur samspelade barnen positivt i leken?
• Hur kan lärmiljön stödja att fler barn inkluderas i de positiva samspelen?
• Vilka frågor ställde sig barnen i leken? Hur kan vi hjälpa till att svara på dem
med hjälp av lärmiljön?
Rekvisita:
• Vilken rekvisita använde barnen i leken?
• Vilken rekvisita skulle kunna utveckla leken ytterligare?
• Kan vi skapa eller införskaffa mer rekvisita till nästa lektillfälle?
• Kan hemmen hjälpa till med någon rekvisita?
Stockstaketet – en vuxensaga
Diskutera hur utemiljön kan främja och begränsa barnens lek, med sagan
Stockstaketet – en vuxensaga som utgångspunkt. I sagan ska förskolans
gård byggas om för att det ska bli barnsäkert vid gungorna. Det verkar
dock som om byggfirman glömt något – det finns ingen grind i
stockstaketet. Så nu måste de små barnen bäras över stockarna
och pedagogen som använder rullstol kommer inte in alls.
Material
Arbetsblad Stockstaketet – en vuxensaga, finns på www.date-larmaterial.se
Penna
ARBETSBLAD: Stockstaketet – en vuxensaga
Stockstaketet – en vuxensaga
Det är måndag och det stora byggstaketet runt gungorna ska äntligen tas
bort. Det ska bli säkrare har personalen sagt. Byggarbetarna har grävt och
grävt i flera veckor och barnen har tjatat och tjatat:
– När är det färdigt? När är det färdigt?
Nu är det äntligen färdigt och det finns ett stockstaket runt gungorna. På
marken ligger sån där mjuk gummimatta som inte gör så ont att ramla på.
Janna, 4 år, är för tidig till förskolan. Den är inte öppen än. Hon rusar direkt
bort mot gungorna, klättrar upp på det nya stockstaketet och testar att hoppa
på gummimattan. Den är härlig och mjuk, nästan som en studsmatta tycker
hon. Perfekt!
Ettåringen Joey kommer strax efter Janna. Han vill också gunga men
kommer inte över stockstaketet själv.
– Kom nu Joey, jag orkar inte lyfta dig, säger Joeys mamma och drar honom
med sig mot ingången till förskolan istället.
Joey blir arg och börjar gråta.
Sen kommer Gina och Francis till förskolan. De är pedagoger och ska öppna
idag. Gina använder rullstol.
– Men hur tänkte de nu? utbrister Gina med en suck när hon ser att det nya
stockstaketet både saknar öppning eller grind. Det verkar som vi får ringa
kommunen idag, säger hon uppgivet och rullar mot ingången för att släppa in
Joey och hans mamma.
– Ja, jag tänker inte heller förstöra min rygg med att lyfta barn över den där
hela dagarna, säger Francis och går efter henne.
Den enda som verkar vara riktigt nöjd med morgonen är Janna som gungar
högre och högre och ropar till sin pappa som står bakom henne:
– Mera fart! Mera fart!
Gör så här
Kopieringsunderlag ur DATE Lärmaterial FSK. Ladda hem ifyllningsbar pdf på www.date-larmaterial.se.
1. Läs sagan tillsammans, se arbetsblad Stockstaketet – en vuxensaga.
2. Fundera och skriv ner:
∙∙ Vilka normer kring fysisk funktionalitet styr hur förskolegården ser ut?
3. Gå runt på gården och anteckna:
∙∙ Vilka platser är inte fysiskt tillgängliga för alla? Vad skulle behöva
förändras?
∙∙ Vad kan ni göra själva och vad behöver ni hjälp med?
4. Skriv ner argument för förändring av de olika platserna och vidarebefordra
frågor till förskolechef och/eller huvudman vid behov.
DATE lärmaterial FSK
30
ARBETSBLAD: Dokumentationsmall utelek
Dokumentationsmall utelek
På vilka fysiska platser leker barnen?
Vad leker barnen på de olika platserna?
Vilka samspel, olika roller och karaktärer dyker upp i leken?
Vilka frågor ställer sig barnen i sina roller?
Vilken rekvisita skapar barnen rent fysiskt respektive i tanken under leken?
Kopieringsunderlag ur DATE lärmaterial FSK. Ladda hem ifyllningsbar pdf på www.date-larmaterial.se.
31
TEMA: Tillgänglighet: Rummet SPÅR: Gården – solskydd
SPÅR
Gården – solskydd
Spåret handlar om olika sätt att skapa systematik kring
solskydd i förskolan.
Vår hud är olika och alla människor påverkas
olika av solen. Vissa kan vara ute en hel
sommardag utan att bränna sig. Andra
behöver smörja in sig många gånger varje
dag för att huden inte ska bli röd eller torka
ut. Barns hud är känsligare för solen än
vuxnas. För mycket sol i unga år kan påverka
huden negativt i vuxen ålder.
När vi pedagoger känner av solen sätter
vi oss i skuggan, men barnen fortsätter att
springa och leka. Vi behöver arbeta med hur
barnen kan skydda sig mot solen. Hur kan vi
genom leken göra barnen medvetna om var
det är skugga och var det är sol?
Om vi anpassar våra rutiner och vår
utemiljö efter att barn och vuxna är olika
känsliga för solen så gör vi förskolans
utemiljö mer tillgänglig.
Aktiviteter
För pedagoger
Skuggfigurer. Ger barnen möjlighet att
utforska och leka med skuggor.
Gör tillgängligt – skapa rutiner kring
solskydd. Skapar rutiner anpassande
till utemiljön och barn och vuxnas olika
känslighet för solen.
Vilka skuggor får vi plats i? Utforskar och
dokumenterar skuggiga platser på gården.
Bygg en solvarnare. Skapar ett visuellt verktyg
som visar barnen när solen är stark.
Sagor
Följande saga ur sagohäftet förbereder och kompletterar spårets aktiviteter
och kan ge inspiration eller aha-upplevelser. Läs den inför arbetet med spåret.
Iktyosa och hennes systrar. Om solskydd på en förskola.
DATE lärmaterial FSK
32
TEMA: Tillgänglighet: Rummet SPÅR: Gården – solskydd
Aktiviteter – genomförande
Skuggfigurer
Barnen upptäcker och experimenterar med skuggor, med hjälp av kroppen,
djurfigurer och pappersfigurer de skapat. Att överhuvudtaget upptäcka
skuggor är första steget till att förstå hur skugga kan användas för att skydda
huden när det är soligt ute.
Material
Djurfigurer i plast
Stora pappersark och kartong
Saxar, blompinnar och tejp
Pennor eller asfaltskritor
Bra solkläder och solkräm
Vattenkannor och muggar
Gör så här
Sätt på barnen bra solkläder, smörj in dem med solkräm och ha vatten i
beredskap för att släcka törsten.
Berätta för barnen att ni ska göra skuggfigurer och visa olika sätt ni kan göra
dem. Rita av skuggorna med exempelvis asfaltskritor eller på stora
pappersark.
1. Gör en skugga med hjälp av hela din kropp.
2. Gör en skugga med hjälp av händerna.
3. Experimentera med materialet, ljus och skuggor. Använd små djurfigurer
eller klipp egna former i papper, sätt fast dem på blompinnar och håll mot
ljuset i olika vinklar.
4. Undersök! Vad händer med skuggorna om vi för figurerna och formerna
närmare marken respektive närmare solen?
Varför blir det så?
Vilka skuggor får jag plats i?
Barnen utforskar vilka skuggor som finns på gården och hur skuggorna
förändras över dagen.
DATE lärmaterial FSK
33
TEMA: Tillgänglighet: Rummet SPÅR: Gården – solskydd
Material
Bra solkläder och solkräm
Vattenkannor och muggar
Gör så här
Sätt på barnen bra solkläder, smörj in dem med solkräm och ha vatten i
beredskap för att släcka törsten.
1. Samla barnen. Berätta att de ska leta efter skuggor och rapportera till en
pedagog som dokumenterar. Utgå från frågorna:
∙∙ Hur många skuggställen på gården kan barnen hitta som de får plats i?
∙∙ Vilken är den största skuggan på hela gården?
∙∙ Hur många barn får plats i den största skuggan på gården?
∙∙ På vilka platser skulle det behövas skugga?
2. Gör övningen olika tider på dagen och jämför resultaten.
Bygg en solvarnare
Barn och pedagoger bygger en solvarnare tillsammans. Solvarnaren indikerar
när solen är som starkast och mest farlig under dagen. Aktiviteten gör barnen
medvetna om när de bör skydda sig för solen.
2
8–10cm
1
3
Solen är
mindre stark.
Solen är
stark.
8–10cm
Material
En större form att gjuta gips i (gärna en rund kakform)
Glasspinne eller annan rak pinne
Gipspulver och vatten
Pennor eller färg som fäster på gips
Gör så här
1. Rör till gipsmassa i formen och stick ner en pinne i mitten så att den står
upp cirka 8–10 centimeter ovanför ytan. När gipset har stelnat, måla en
cirkel runt pinnen med lika stor radie som pinnen är lång.
2. Ställ solvarnaren i solen. Berätta för barnen att solen är extra stark och
DATE lärmaterial FSK
34
TEMA: Tillgänglighet: Rummet SPÅR: Gården – solskydd
farlig när skuggan från pinnen är kort och inte når utanför cirkeln. Då
ska barnen hålla sig i skuggan, klä på och smörja in sig. När skuggan från
pinnen är längre och når utanför cirkeln är solen mindre farlig.
3. Jämför hur skuggorna ser ut vid olika tider på dagen och hur de skiljer sig
åt beroende på om solen är stark eller svag. Dokumentera vilka tider som
solen är farlig respektive mindre farlig.
4. Använd metoden även utanför gården genom att sticka en pinne i marken
och rita en cirkel runt.
För pedagoger
Gör tillgängligt – skapa rutiner kring solskydd
Gör gemensamma rutiner för hur solskyddet ska bli bättre på förskolegården.
Använd dokumentationen från aktiviteterna i spåret. Ansvaret för en
tillgänglig gårdsmiljö när det gäller sol och skugga vilar på oss pedagoger.
Hur gör vi för att alla ska kunna använda gården till så många aktiviteter som
möjligt under så stor del av dagen som möjligt?
Material
Papper och penna
Dokumentation från leken Vilka skuggor får jag plats i?
Dokumentationen från aktiviteten Bygg en solvarnare
Gör så här
1. Använd dokumentationen från barnens utforskande och från aktiviteterna
Vilka skuggor får jag plats i? och Bygg en solvarnare.
Diskutera och anteckna:
∙∙ Vilka möjligheter till skugga har barnen på gården?
∙∙ Var behövs det mer skugga?
∙∙ Vilka tider på dagen bör vi vara extra uppmärksamma på riskerna med
solen?
2. Skriv ner vad som behöver göras och vem eller vilka som ansvarar för att
det blir gjort. Gör en tidsplanering för åtgärderna.
3. Bestäm vad ni ska kommunicera med hemmet.
∙∙ Vilka kläder, hattar, kepsar och solglasögon behöver barnen?
∙∙ Vilka rutiner kring insmörjning gäller?
DATE lärmaterial FSK
35
TEMA: Tillgänglighet: Rummet SPÅR: Maten
SPÅR
Maten
Spåret handlar om olika sätt att skapa systematik kring
matsituationerna i förskolan.
Det är högst elementärt att alla barn får i
sig mat för att aktiviteterna på förskolan ska
fungera. Hungriga barn har svårt att orka
hålla koncentration och humör uppe under
långa dagar med många aktiviteter.
Det finns mycket att tänka på kring mat.
Barnen får inte bli sjuka av maten som serveras
på förskolan eller av matsäcken på utflykten.
Vi måste vara uppdaterade och ha tydliga
rutiner kring vilka barn som äter vad med
bäring på matintolerans, allergier eller andra
matpreferenser. Ansvarsfördelningen mellan
kök och pedagoger behöver vara tydlig.
Men hur gör vi barnen delaktiga i mat­
situationerna på förskolan? Och hur skapar
vi en positiv stämning kring måltiderna
som uppmuntrar matlusten och ger oss
möjligheten att föra samtal kring matbordet?
En matsituation som är tillgänglig för alla
förbättrar chanserna att alla barn ska få i sig
det de behöver. Tänk en förskola där alla
barn kan äta allt som serveras!
Aktiviteter
För pedagoger
Bildstöd på borden. Skapar ett visuellt stöd
under måltiden för barn som inte har det
talade språket.
Gör tillgängligt och skapa rutiner kring
allergier. Ger möjligheter att se över förskolans
rutiner kring allergier.
Tysta leken med pek. Ger en lugn start på
måltiderna genom en lek.
Uppföljning av aktiviteterna i spåret.
Ger möjlighet till reflektion och diskussion
om hur aktiviteterna påverkar verksamheten
på kort och lång sikt. Utvecklar arbetet med
barnens delaktighet kring måltiderna.
Hemliga tallriken. Skapar barndelaktighet
kring kosten och nyfikenhet på att prova nya
smaker.
Ett mellanmål för alla. Höjer medvetandenivån
kring allergier genom att barnen och
pedagogerna lagar mellanmål tillsammans.
Sagor
Följande saga ur sagohäftet förbereder och kompletterar spårets aktiviteter och
kan ge inspiration eller aha-upplevelser. Läs den inför arbetet med spåret.
Jag tål inte! Om skillnaden mellan att inte tåla och inte tycka om mat.
DATE lärmaterial FSK
36
TEMA: Tillgänglighet: Rummet SPÅR: Maten
Aktiviteter
Bildstöd på borden
Bilder som ligger framme på borden hjälper barn som av olika anledningar
inte har språket att lättare göra sig förstådda i matsituationen. Med bilderna
kan barnet visa vad hen vill äta och dricka eller behöver hjälp med. Bilder att
peka på kan också användas för att sänka ljudnivån under måltiderna.
Material
Arbetsblad Matplatsbilder, sidan 42
Laminator
Tejp
Gör så här
Välj bilder från arbetsblad Matplatsbilder som passar er matsituation.
Komplettera med andra bilder om det behövs. Kopiera upp cirka fyra bilder
per bord. Laminera för bättre hållbarhet och tejpa fast bilderna på borden där
barnen äter. Alla barn ska kunna se bilderna från sin plats och nå att peka på
dem.
1. Visa bilderna för barnen och förklara vad de betyder.
2. Använd bilderna som stöd för barn som vill och behöver förstärka sin
kommunikation.
Tysta leken med pek
Bilder på borden kan användas för att sänka ljudnivån under måltiderna och
skapa matro och lugn kring matborden. Barnen leker en lek utifrån bilderna
som inledning till måltiden.
Material
Arbetsblad Matplatsbilder, sidan 42
Laminator
Vatten och mjölk + glas eller muggar
DATE lärmaterial FSK
37
TEMA: Tillgänglighet: Rummet SPÅR: Maten
Gör så här
Kopiera eller skriv ut bilderna på vattenglaset och mjölkglaset från arbetsblad
Matplatsbilder och laminera dem. Lägg bilderna på borden. Se till att vatten
och mjölk står framdukat på alla bord. Berätta för barnen att ni ska leka Tysta
leken när ni kommer till matbordet.
1. Förklara att leken går ut på att barnen ska hjälpa varandra så att alla får
något att dricka. Under tystnad ska de peka på bilderna och hälla upp
vatten eller mjölk till varandra.
2. När alla sitter tysta på sina platser och fått något att dricka i glasen är
leken över. Avsluta leken med att säga Skål och välkomna till varandra!
Hemliga tallriken
Barnen provsmakar en liten rätt som start på måltiden. Måltiden inleds med
en överraskning samtidigt som barnen provar gamla och nya smaker. Barnen
betygssätter smakerna vilket gör dem delaktiga i måltiden. Återkopplingen
till köket är en del i det systematiska kvalitetsarbetet med matmiljön.
Material
En tallrik med smakprover till varje bord
Arbetsblad Värderingsansikten, sidan 43
Rena kökshanddukar eller hushållspapper
Papper och pennor
Gör så här
Gör så här i pedagoggruppen:
Prata med kökspersonalen om syftet med
aktiviteten Hemliga tallriken och bestäm vilka
smaker tallriken ska innehålla under en bestämd
tid. Planera långsiktigt, gärna för hela terminen.
En smak bör återkomma med jämna mellanrum
så att ni kan jämföra barnens åsikter om olika
smaker över tid.
Välj ut milda och snälla smaker till en början.
Utmana barnen med djärvare smaker ju
mer vana de blir vid Hemliga tallriken.
Be kökspersonalen att variera samma råvara i
olika form – rå, kokt, stekt, okryddad, kryddad.
Prova er fram och utvärdera allteftersom.
DATE lärmaterial FSK
38
Exempel på fem olika
Hemliga tallrikar under
en vecka:
Måndag: Råa morotsstavar
Tisdag: Bitar av kokt blomkål
Onsdag: En skål med majs
Torsdag: Kokt potatis
Fredag: En skål med brunsås
TEMA: Tillgänglighet: Rummet SPÅR: Maten
Gör så här med barnen vid måltiderna:
Kopiera eller skriv ut arbetsblad Värderingsansikten till varje bord och
förbered för dokumentation med papper och penna. Gör i ordning dagens
hemliga tallrik till alla bord och täck över den med en ren handduk eller
hushållspapper.
1. Skapa lite magisk stämning kring Hemliga tallriken genom att prata med
barnen om hur spännande det är med provsmakning. Berätta att smak
förändras över tid och om något som du själv lärt dig tycka om.
2. Visa arbetsblad Värderingsansikten och berätta vad symbolerna betyder:
Rött – Jag tycker inte om smaken.
Gult – Jag vet inte riktigt om jag tycker om eller inte.
Grön – Jag tycker om smaken.
Berätta att barnens betyg och åsikter kommer skickas till de som lagar
maten och att köket vill veta vad barnen tycker om maten.
3. Ta in Hemliga tallriken samtidigt till alla bord. Säg ett, två, tre! och avtäck
den. Skicka runt tallriken och låt barnen smaka. Gör en runda och låt
barnen peka på symbolerna på arbetsblad Värderingsansikten.
4. Sammanfatta barnens åsikter om dagens hemliga tallrik och återkoppla till
köket.
Ett mellanmål för alla
Barn och pedagoger lagar ett allergianpassat mellanmål tillsammans.
Aktiviteten gör barnen mer medvetna om allergier och om produkter som
inte framkallar allergi. Barnen får också möjlighet att prata om skillnaden
mellan att inte tycka om och att inte tåla.
Material
Sagan Jag tål inte! i sagohäftet
Allergianpassade ingredienser till dagens mellanmål
Recept
Papper och penna
Gör så här
Planera ett mellanmål tillsammans med barnen. Barn och pedagoger ska
laga det tillsammans. Prata om att vem som helst ska kunna vara gäst och att
ni noga måste tänka på vad ni serverar eftersom ni inte vet om gästerna är
allergiska. Utgå från frågorna och dokumentera barnens svar om allergier.
DATE lärmaterial FSK
39
TEMA: Tillgänglighet: Rummet SPÅR: Maten
1. Läs sagan Jag tål inte!
2. Samtala med barnen om:
∙∙
∙∙
∙∙
∙∙
∙∙
Vad är skillnaden mellan att inte tycka om och att inte tåla någonting?
Vad kan kroppen vara allergisk mot?
Hur kan man vara allergisk på olika sätt?
Vad händer med kroppen om man får en allergisk reaktion?
Finns det andra anledningar till att människor inte äter viss mat?
3. Hitta ett recept tillsammans med barnen och byt ut allergena ingredienser
mot alternativ, till exempel laktos- eller glutenfria produkter. Gör det även
om ingen i gruppen är allergisk.
4. Laga mellanmålet tillsammans. Servera och ät tillsammans.
För pedagoger
Gör tillgängligt och skapa rutiner kring allergier
Diskutera hur förskolan säkerställer att alla barn får den mat de ska ha och
behöver. Löper barnen risk att reagera på starka dofter, hår från pälsdjur eller
dammiga miljöer? Vilka rutiner måste finnas vid inskolning, i vardagen, vid
utflykter och när ordinarie personal är frånvarande? Hur fördelas ansvaret?
Material
Dokumentationen från Ett mellanmål för alla
DATE lärmaterial FSK
40
TEMA: Tillgänglighet: Rummet SPÅR: Maten
Gör så här
Läs sagan Jag tål inte! och dokumentationen från Ett mellanmål för alla
tillsammans. Vilka tankar leder de till?
1. Diskutera och se över:
∙∙ Vem har ansvar för vad när det gäller barnens allergier?
∙∙ Hur inventeras allergier vid inskolning, inför terminsstart och
fortlöpande?
∙∙ Hur sker kommunikationen mellan pedagoger och kökspersonal?
∙∙ Vilka rutiner och regler finns för mat och matsäckar?
∙∙ Vilken information ska ni ge till hemmet?
∙∙ Vilka rutiner och vilken information finns för vikarier?
∙∙ Vilka rutiner finns för parfymer?
∙∙ Vilka rutiner finns för personal och barn som exempelvis har pälsdjur
hemma?
∙∙ Är städningen på förskolan tillräcklig? Är det för dammigt?
Uppföljning av aktiviteterna i spåret
Diskutera hur aktiviteterna i spåret påverkar tillgängligheten och
verksamheten i stort på kort och lång sikt.
• Är rutinerna kring allergier på förskolan tillräckliga eller finns det
fortfarande sådant som kan förbättras?
• Har det blivit någon skillnad i matro och kommunikation vid borden
sedan ni införde matplatsbilder och Tysta leken med pek?
Diskutera barnens delaktighet utifrån utvärderingen av Hemliga tallriken.
• Vilka smaker går hem hos barnen? Är det skillnad från gång till gång eller
är vissa smaker konstant populära respektive ogillade?
• I vilken form går råvarorna hem? Tycker barnen mer om rårivna morötter
än morotsstavar till exempel?
• Hur kan ni använda resultaten tillsammans med barnen för att skapa en
positiv atmosfär kring maten?
• Vad säger ni så att barnen förstår att pedagoger och kökspersonal lyssnar
på vad barnen tycker om maten?
• Vad kommuniceras vidare till hemmet?
DATE lärmaterial FSK
41
ARBETSBLAD: Matplatsbilder
Dela maten
Hämta/ta mat
Jag tycker om maten
Jag tycker inte om maten
Tack!
Jag är mätt
Kan du vara snäll och skicka
Mjölk
Vatten
Kopieringsunderlag ur DATE lärmaterial FSK. Ladda hem ifyllningsbar pdf på www.date-larmaterial.se.
42
ARBETSBLAD: Värderingsansikten
Kopieringsunderlag ur DATE lärmaterial FSK. Ladda hem ifyllningsbar pdf på www.date-larmaterial.se.
43
TEMA: Tillgänglighet: Rummet SPÅR: Samlingen
SPÅR
Samlingen
Spåret handlar om olika sätt att skapa systematik kring
samlingen i förskolan.
Samlingen är en viktig stund på dagen för
många barn. I samlingen har vi pedagoger
en chans att synliggöra alla barn och ge
dem talutrymme. Vi kan göra det tydligt
för barnen vad som ska hända under dagen
och på längre sikt. Om vi har rutiner för att
kommunicera med barnen på många olika
sätt kan vi nå fler barn och göra dem mer
delaktiga i verksamheten.
Struktur och trygghet är viktigt för barn.
Regelbundna samtal om vad som kommer
att hända skapar trygghet i hela gruppen.
Att förbereda barnen på var, när, hur,
med vem och hur länge en aktivitet ska
pågå är bra för de flesta barn men en ren
nödvändighet för andra.
Aktiviteter
För pedagoger
Dagens händelser i bilder. Främjar barn­
delaktighet i aktiviteterna genom tydliga
förberedelser och bildstöd.
Uppföljning av aktiviteterna i spåret. Ger
möjlighet till reflektion och diskussion om hur
aktiviteterna påverkar verksamheten på kort
och lång sikt.
Vilka är här idag? Skapar ett visuellt stöd till
närvarokollen och gör den tydligare för fler.
Hur lång tid? Skapar förberedelse och ett
visuellt stöd för barnen att se hur länge
aktiviteter ska pågå.
Gör rundor. Ger mer struktur till samlingen,
fördelar ordet och synliggör alla i gruppen.
Introducera nytt material. Introducerar nytt
material i verksamheten som ett led i arbetet
för större barndelaktighet.
Sagor
Följande sagor ur sagohäftet förbereder och kompletterar spårets aktiviteter och
kan ge inspiration eller aha-upplevelser. Läs särskilt sagorna Han säger ju ingenting
och Talja tittar på klockan på väggen inför arbetet med spåret.
Han säger ju ingenting! Om bildstöd som
kommunikationssätt.
Vejde vill inte säga tack. Om tecken som ett
av många språk att kommunicera med.
Talja tittar på klockan på väggen. Om
abstrakta tidsbegrepp och vikten av att
möta barns behov av att förstå tid.
Struk-Ture och Reda. Om vad struktur och
ordning och reda gör för verksamheten.
DATE lärmaterial FSK
44
TEMA: Tillgänglighet: Rummet SPÅR: Samlingen
Aktiviteter – genomförande
Dagens händelser i bilder
Bilder på dagens aktiviteter förtydligar vad som ska hända under dagen och
i vilken ordning. Bilder uppsatta på väggen kan vara ett bra stöd för många
barn, inte minst som en förberedelse på vad som ska hända härnäst.
Material
Laminator
Tisdag
Onsdag
Torsdag
Gör så här
Skriv ut arbetsblad Veckoschema, gärna i A3-format. Ta fram bilder på olika
aktiviteter som sker under en vecka. Laminera schemat och bilder för bättre
hållbarhet. Sätt upp schemat på en plats där ni brukar samla barnen och där
alla barn kan se det.
1. Sätt upp en bild i taget som visar dagens händelser på schemat och gå igenom
vilka barn som ska göra vad under dagen. Berätta vad bilderna betyder.
2. Sätt någon form av markör som visar var på dagen ni är just nu och som ni
flyttar allteftersom dagen går.
Vilka är här idag?
Bilder på barn och pedagoger används som ett visuellt stöd vid närvarokollen.
Bilderna ger en översikt över vilka barn och pedagoger som är på plats på
förskolan respektive är sjuka eller lediga.
Material
Flanotavla, anslagstavla eller vägg
Kardborre, häftstift, tejp eller häftmassa
Laminator
En tygpåse
En namnsång
Kamera, smarttelefon eller lärplatta
DATE lärmaterial FSK
45
Fredag
ARBETSBLAD: Veckoschema
Bilder på veckans aktiviteter
Måndag
Kopieringsunderlag ur DATE Lärmaterial FSK. Ladda hem ifyllningsbar pdf på www.date-larmaterial.se.
Arbetsblad Veckoschema, finns på www.date-larmaterial.se
TEMA: Tillgänglighet: Rummet SPÅR: Samlingen
Gör så här
Fotografera barn och pedagoger eller gör aktiviteten Rita självporträtt till
samlingsbilder, sidan 66. Laminera bilderna för bättre hållbarhet.
Gör tre lappar med kategorierna Här, Ledig och Sjuk och sätt upp på tavlan
eller väggen. Lägg bilderna i en tygpåse.
1. Samla barnen i ring. Ett barn drar en bild ur påsen och gruppen säger vem
som är på bilden och om personen är närvarande. Pedagogen sätter upp
bilden under någon av kategorierna Här, Ledig eller Sjuk. Låt påsen gå
runt så att alla får dra varsin bild.
2. Räkna högt tillsammans med barnen hur många som är närvarande
respektive sjuka och lediga.
3. Sjung en namnsång. Använd gärna tecken som komplement till barnens
namn när ni sjunger (se aktiviteten Sjung med tecken sidan 77).
Hur lång tid?
Appen Timstock gör det tydligt för barnen hur lång tid det är
kvar av samlingen eller andra aktiviteter, även om de inte kan
klockan. Många barn tycker om att veta hur länge samlingen
och andra aktiviteter ska hålla på. Det kan också vara bra för
pedagoger att fundera över hur långa samlingar vi håller.
5
10
Material
Lärplatta eller smarttelefon
Appen Timstock
Gör så här
Ladda ner appen Timstock till smarttelefon eller lärplatta. Timstock räknar
ner den inställda tiden genom att en lampa släcks för varje minut som går.
Planera hur lång samling ni ska ha.
1. Berätta för barnen hur länge samlingen varar, ställ in appen och förklara
hur lamporna räknar ner tiden.
2. Utse en pedagog eller ett barn till tidhållare, som säger till när det till
exempel är tre minuter kvar av samlingen. Avrunda samlingen när
tidhållaren säger till så att ni håller utsatt tid.
3. Gör en runda och fråga barnen om de tyckte samlingen var lagom lång
och om det finns andra aktiviteter utöver samlingen som barnen skulle
vilja var tidsbestämda.
DATE lärmaterial FSK
46
15
20
TEMA: Tillgänglighet: Rummet SPÅR: Samlingen
Gör rundor
Börja varje samling med en runda. Det är ett bra sätt att synliggöra barnen
och göra alla barn delaktiga. Barn behöver olika lång tid när de ska uttrycka
sig och ju tryggare vi kan göra det för den som har ordet, desto mer delaktiga
kan barnen vara.
Material
Förberedda barnanpassade frågor
Bilder, från exempelvis aktiviteten Bildskatten – prata utifrån bilder, sidan 65
Ett talföremål, exempelvis ett mjukdjur eller en vacker sten
Gör så här
Förbered en fråga eller en bild varje morgon som barnen i tur och ordning får
säga någonting kring. Exempelvis: Vad åt du till frukost i morse? Vad ser du
på den här bilden? Dela gärna gruppen i två eller fler mindre grupper om ni
har möjlighet – då blir väntan inte lika lång.
1. Samla barnen i ring. Visa talföremålet och förklara att bara den som har
talföremålet får uttrycka sig, de andra måste lyssna och titta. Den som har
talföremålet har alltid rätt att säga ”pass” och skicka ordet vidare.
2. Börja själv med talföremålet och ställ frågan till dig själv. Svara och ställ
sedan samma fråga till nästa person i ringen. När talföremålet gått hela
varvet runt är aktiviteten slut.
Introducera nytt material
Introducera nytt material för barnen och berätta hur det ska användas.
Om barnen vet vad som finns på förskolan blir de tryggare och därmed mer
delaktiga i verksamheten. Barnen blir också mer rädda om materialen.
Material
Materialet som är nytt i verksamheten och ska introduceras
DATE lärmaterial FSK
47
TEMA: Tillgänglighet: Rummet SPÅR: Samlingen
Gör så här
Samlingen är ofta en bra stund för introduktion.
Presentera materialet för barnen genom att berätta:
• Vad det är för något?
• Hur ska materialet användas?
• När ska materialet användas?
• Var på förskolan kommer materialet att finnas?
Låt barnen ställa frågor och samtala om materialet om de vill.
För pedagoger
Uppföljning av aktiviteterna i spåret
Reflektera och diskutera hur aktiviteterna påverkar tillgängligheten vad gäller
exempelvis struktur och talutrymme i verksamheten på kort och lång sikt.
• Hur fungerar de olika aktiviteterna i spåret?
• I vilka situationer, förutom samlingen, kan det vara bra att använda rundor
eller tidsbestämma aktiviteter?
• Är det någon skillnad i gruppen nu jämfört med tidigare när ni förbereder
barnen på vilka aktiviteter som ska ske, eller när samlingen är tidsbestämd?
DATE lärmaterial FSK
48
TEMA: Tillgänglighet: Rummet SPÅR: Toaletten
SPÅR
WC
Toaletten
Spåret handlar om olika sätt att skapa systematik kring
toalettmiljön i förskolan.
Toalettmiljön i förskolan ska vara en
inbjudande miljö som syftar till att lära
barn att klara av toalettbesök och hygien på
egen hand. Hur arbetar vi med att skapa en
fysisk och pedagogisk miljö på toaletterna
som underlättar för alla barn oavsett
funktionalitet att så långt som möjligt klara
toalettbesök själva?
Det blir lättare att förhindra smittspridning
på förskolan om vi har rutiner för att
tvätta händerna med tvål och vatten
efter toalettbesök och blöjbyten, före alla
måltider, efter utevistelse och efter att ha
snutit näsan.
Ju tidigare vi kan lära barnen god hygien
desto bättre. Kan vi påminna om vikten
av att tvätta händerna ordentligt med tvål
efter toalettbesöken på ett lekfullt sätt?
Aktiviteter
För pedagoger
Sjung om handtvätt. Lär barnen en sång om
hur vi bör tvätta oss så att händerna blir rena
överallt och baciller inte sprids.
Gör toaletten tillgänglig. Ger möjligheter
att reflektera kring toalettmiljön och att
förbättra den.
Kolla toaletten. Inspirerar barn och pedagoger
att tillsammans se över toalettmiljön på
förskolan.
Back och Teria. Tar upp smittspridning genom
en berättelselek som avslutas med att barnen
tvättar händerna tillsammans.
Sagor
Följande sagor ur sagohäftet förbereder och kompletterar spårets aktiviteter
och kan ge inspiration eller aha-upplevelser. Läs särskilt sagan Dumma lampan!
Dumma pottan! inför arbetet med spåret.
Dumma lampan! Dumma pottan! Om vad
som gör det svårt att hinna fram i tid.
Han säger ju ingenting! Om bildstöd som
kommunikationssätt.
DATE lärmaterial FSK
49
TEMA: Tillgänglighet: Rummet SPÅR: Toaletten
Aktiviteter – genomförande
Sjung om handtvätt
Barnen lär sig en sång som hjälper dem att komma ihåg hur man tvättar
händerna effektivt. Sången ger möjlighet att prata om hygien och
smittspridning.
Material
Text och bild till arbetsblad Handtvättssången, finns på
www.date-larmaterial.se
Tejp eller häftmassa
ARBETSBLAD: Handtvättssången
Handtvättssången
Melodi: Blinka lilla stjärna
Tvätta, tvätta liten hand
Bort med smuts och bort med sand
Mellan, i och ovanpå
Gnugga tummen, båda två
Tvätta, tvätta liten hand
Bort med smuts och bort med sand!
Laminator
Kopieringsunderlag ur DATE Lärmaterial FSK. Ladda hem ifyllningsbar pdf på www.date-larmaterial.se.
Gör så här
1. Skriv ut arbetsbladet Handtvättssången och komplettera gärna med fler
bilder som förstärker texten visuellt. Laminera för bättre hållbarhet.
2. Sätt upp exemplar av bilderna och texten vid handfaten där barnen tvättar
händerna.
3. Träna sången om handtvätt före, efter och samtidigt som barnen tvättar
händerna.
Kolla toaletten
Barn och pedagoger inspekterar förskolans toaletter tillsammans.
Aktiviteten utgår från sagan Dumma lampan! Dumma pottan! I den hinner
inte Lilla Gul fram till toaletten i tid, och Lilla Röd når inte pottan när hon
behöver den.
Material
Sagan Dumma lampan! Dumma pottan! i sagohäftet
DATE lärmaterial FSK
50
TEMA: Tillgänglighet: Rummet SPÅR: Toaletten
Gör så här
Planera en lässtund när barnen kan gå till toaletten efter att ni läst färdigt.
1. Läs sagan Dumma lampan! Dumma pottan!
2. Gå tillsammans till toaletterna och undersök hur det ser ut där på er
förskola. Fråga barnen:
∙∙ Hur lång tid tar det för lamporna på toaletten att tändas? Räkna
tillsammans. Gick det snabbare än på Lilla Guls förskola?
3. Prata med barnen om rutiner för toalettbesök:
∙∙ Var finns pottorna?
∙∙ I vilka lägen bör barnen hämta en pedagog?
∙∙ När är det bra att få hjälp på toaletten och när vill man klara sig själv?
Back och Teria
Berättelsen om Back och Teria handlar om varför det är viktigt att tvätta
händerna. Vi låtsats att bacillerna Back och Teria hoppat upp i barnens
händer och går därför och tvättar händerna tillsammans.
Material
En skål med okokta riskorn
Berättelsen om Back och Teria
Tillgång till handfat, tvål och vatten
Gör så här
Läs igenom berättelsen om Back och Teria för dig själv.
1. Samla barnen i ring och be dem kupa händerna framför sig.
Berätta att de ska få höra en berättelse om två dumma baciller men att
inget farligt kommer hända.
2. Berätta:
Det finns många baciller i världen.
Det finns bra baciller … och det finns dåliga baciller.
Back och Teria är två små dåliga baciller.
De tycker om att gömma sig i smutsen och på toaletten.
Och de älskar när barnen kräks och blir sjuka.
Då skrattar Back och Teria så att de kissar på sig.
När barnen inte ser så hoppar de upp på händerna.
Hoppar de kanske runt där på dina händer just nu och fnittrar?
DATE lärmaterial FSK
51
TEMA: Tillgänglighet: Rummet SPÅR: Toaletten
3. Lägg två riskorn i varje barns händer. Förklara att ni låtsas att Back och
Teria hoppat upp i händerna.
Kan bacillerna hoppa runt i era kupade händer? Skaka era händer och låt
riskornen studsa runt en liten stund.
4. Berätta vidare:
Back och Teria vill komma in i munnen och ner i magen på barnen.
Där kan de ställa till med riktig oreda.
Har de riktig tur så slickar barnen på fingrarna eller suger på tummen.
Då är det lätt för Back och Teria att hoppa ner i magen.
Men det är svårt att hålla sig fast på händerna ända fram till lunchen eller
mellanmål, speciellt när barnen har lärt sig att tvätta händerna med tvål
flera gånger varje dag.
När barnen tvättar sig blir det som en bubblig vattenrutschbana
– rakt ner i vasken.
Back och Teria gillar inte vattenrutschbanor och de gillar inte alls bubblor.
5. Fråga barnen:
Ska vi se om vi kan göra en bubblig vattenrutschbana till Back och Teria?
6. Be barnen ta med Back och Teria ut till toaletten. Tvätta händerna med
tvål tillsammans. Låtsats att Back och Teria ropar:
Hjääälp!!!
… när barnen tvättar händerna och sköljer ner riskornen i vasken.
För pedagoger
Gör toaletten tillgänglig
Diskutera hur toaletterna kan bli tillgängliga för fler barn och hur ni
tillsammans kan förbättra hygienen på förskolan.
• Tog det lång tid för lampor på toaletten att tändas? Behöver eventuella
energilampor bytas ut till annan slags belysning?
• Är toaletterna upplåsta och tillgängliga för barnen när de själva vill gå?
• Står pottorna i barnhöjd?
• Når alla barn upp till handfat, tvål och papper?
• Går det att komma in på toaletten med exempelvis rullstol?
• Finns det bilder vid handfaten som visar hur barnen ska tvätta sig?
• Finns det tydliga rutiner för när barnen ska tvätta händerna?
DATE lärmaterial FSK
52
TEMA: Tillgänglighet: Rummet SPÅR: Utflykten
SPÅR
Utflykten
Spåret handlar om olika sätt att skapa systematik kring
utflykter i förskolan.
När vi lämnar förskolan med barnen krävs
alltid lite extra planering, oavsett om vi går
till parken som är välkänd för barnen eller
om vi åker iväg på en längre utflykt. I alla
praktiska förberedelser är det lätt att glömma
bort att förbereda barnen på vilken miljö de
kommer att möta utanför förskolan.
Många barn mår bra av att få veta vad
som väntar på slutdestinationen. Men barn
behöver också få prata om hur resan kommer
att gå till, hur lång tid den tar, vilka som ska
med och hur mycket folk det kommer att
vara dit de kommer. Hur pratar vi om det på
ett sätt som är tydligt för alla?
Om vi skapar rutiner för att förbereda
barnen för utflykter så skapar vi samtidigt
tid till att lyssna på barnens funderingar och
frågor i god tid innan utflykten.
Aktiviteter
För pedagoger
Utflyktsstruktur med bildstöd. Förbereder
barnen före utflykter genom att pedagogerna
planerar efter en given struktur.
Uppföljning av utflyktsstruktur med bildstöd.
Ger tillfälle att diskutera hur förberedelse
med bildstöd inför utflykter påverkar
tillgängligheten och verksamheten i stort på
kort och lång sikt.
Sagor
Följande sagor ur sagohäftet förbereder och kompletterar spårets aktiviteter och
kan ge inspiration eller aha-upplevelser. Läs särskilt Talja tittar på klockan på väggen
inför arbetet med spåret.
Han säger ju ingenting! Om bildstöd som
kommunikationssätt.
Talja tittar på klockan på väggen. Om
abstrakta tidsbegrepp och vikten av att
möta barns behov av att förstå tid.
Iktyosa och hennes systrar. Om solskydd på
en förskola.
DATE lärmaterial FSK
53
TEMA: Tillgänglighet: Rummet SPÅR: Utflykten
Aktiviteter – genomförande
Utflyktsstruktur med bildstöd
En återkommande struktur inför varje utflykt förbereder barnen på att
något ska hända utanför förskolan och vad som ska ske. Planering och
genomförande knyter samman förberedelser, syfte och dokumentation.
Strukturen är ett redskap för att systematiskt ta vara barnens funderingar,
tankar och reflektioner när vi lämnar förskolan.
Material
ARBETSBLAD: Utflykten
Utflykten
ARBETSBLAD: Pictogram Utflykten
Pictogram Utflykten
Var ska vi? Vem kollar tillgängligheten på slutdestinationen? Arbetsblad Utflykten, finns på www.date-larmaterial.se
Arbetsblad Pictogram Utflykten, finns på www.date-larmaterial.se
Vilka transportmedel kommer vi använda? Hur lång tid tar resan? När är vi tillbaka på förskolan? Vad kommer barnen få se och göra? Varför då? Så här kommer vi dokumentera och arbeta vidare: Frågor till barnen? Barnens tankar och funderingar: Kopieringsunderlag ur DATE Lärmaterial FSK. Ladda hem ifyllningsbar pdf på www.date-larmaterial.se.
Gör så här
Gör så här i pedagoggruppen:
Planera utflykten med arbetsblad Utflykten. Bestäm var ni ska resa och
utse någon som tar reda på att resmålet är tillgängligt för alla. Välj bilder
från arbetsblad Pictogram utflykten som berättar för barnen om målet för
utflykten och resan dit.
1. Bestäm ramarna för utflykten:
∙∙ Hur lång tid tar resan? När är ni åter på förskolan?
∙∙ Vad kommer barnen att få se och göra? Varför?
2. Formulera frågor som barnen kan fundera på under resan.
3. Skriv ner hur utflykten ska dokumenteras och hur ni ska arbeta vidare med
dokumentationen.
Gör så här med barnen när det är dags för utflykt:
1. Samla barnen och presentera er planering för resan. Utgå från arbetsblad
Utflykten. Visa med bilderna från arbetsblad Pictogram utflykten och en
klocka.
Till exempel: Vi ska åka till 4H-gården. Först går vi till bussen, sedan ska
vi åka buss i 20 minuter. När vi kliver av ska vi gå i fem minuter innan vi är
framme. Vi är hemma på förskolan lagom till mellanmålet.
2. Berätta hur utflykten ska dokumenteras.
Till exempel: När vi kommer fram ska vi äta frukt och ha samling,
sedan tittar vi på djuren på gården och efter det får ni leka lite i skogen.
Vi håller ju på med vårt djurtema så när vi är på bondgården vill vi att ni
DATE lärmaterial FSK
54
Kopieringsunderlag ur DATE Lärmaterial FSK. Ladda hem ifyllningsbar pdf på www.date-larmaterial.se.
TEMA: Tillgänglighet: Rummet SPÅR: Utflykten
funderar på: Vilket djur är störst och vilket djur är minst på bondgården?
Vilket är ditt favoritdjur och varför? När vi kommer tillbaka får alla rita en
teckning av sitt favoritdjur. Teckningarna kommer vi hänga upp i hallen
så att alla kan se dem.
3. Gör en runda och lyssna på barnens frågor och funderingar om utflykten.
Anteckna på arbetsblad Utflykten.
För pedagoger
Uppföljning av Utflyktsstruktur med bildstöd
Diskutera hur aktiviteten påverkar tillgängligheten och verksamheten i stort
på kort och lång sikt.
• Uppfattar ni några skillnader i verksamheten sedan ni började arbeta med
utflyktsstruktur med bildstöd?
• Har utflykterna blivit mer tillgängliga för fler barn?
DATE lärmaterial FSK
55
TEMA: Tillgänglighet: Rummet SPÅR: Verkstaden
SPÅR
Verkstaden
Spåret handlar om olika sätt att skapa systematik kring
skapande verksamhet i förskolan.
Tillgång till olika material skapar ofta lust
och kreativitet hos barnen. Vi pedagoger vill
visa på mångfalden av möjligheter med olika
material och tekniker i förskolans platser
för skapande. Men ju fler val barnen erbjuds
i rummet, desto mer välplanerade måste vi
vara.
I en kreativ miljö vill vi också att det ska
finnas plats och tid för arbetsro och samtal.
Många barn har svårt att koncentrera sig i
mötet med en mängd intryck. Hur planerar
vi en miljö som ger förutsättningar för både
kreativitet och arbetsro?
När vi utvecklar den pedagogiska och den
fysiska miljön säkerställer vi samtidigt att
alla barn får tillgång till kreativt skapande,
oavsett ålder och funktionalitet. Då ger vi
barnen möjlighet att prova på så många olika
material och tekniker som möjligt under
sin tid på förskolan.
Aktiviteter
För pedagoger
Introducera rummet med Kims lek. Utmanar
barnen att lära känna rummet och materialet
som finns där genom en lek.
Gör skapandemiljön tillgänglig. Ger tips
om vad som är bra att tänka på i en miljö för
skapande.
Planera för skapandetillfällen. Skapar rutiner
för hur varje tillfälle med skapande förbereds.
Säkerställ en mångfald av skapande. Skapar
långsiktighet kring skapandet för barnen genom
att upprätta en plan för vad pedagogerna ska
lära ut och vilka material och tekniker barnen ska
få pröva under sin tid på förskolan.
Sagor
Följande sagor ur sagohäftet förbereder och kompletterar spårets aktiviteter och
kan ge inspiration eller aha-upplevelser. Läs särskilt sagan Bosse och bläckfisken Berit
inför arbetet med spåret.
Bosse och bläckfisken Berit.
Om struktur, ordning och pedagogernas
roll i skapandemiljön.
Hadi och sakerna i taket. Om hur visuella
intryck påverkar koncentrationen för en del
barn.
Han säger ju ingenting! Om bildstöd som
kommunikationssätt.
Struk-Ture och Reda. Om vad struktur och
ordning och reda gör för verksamheten.
DATE lärmaterial FSK
56
TEMA: Tillgänglighet: Rummet SPÅR: Verkstaden
Aktiviteter – genomförande
Introducera rummet med Kims lek
Barnen lär genom leken känna rummet, materialen som finns där och att
varje sak har sin bestämda plats.
Material
Material som finns i verkstaden eller skapandehörnan
Gör så här
Ställ fram stolar så att alla barn kan samlas kring ett bord.
1. Låt ett barn i taget hämta en sak från rummet och sätta sig vid bordet med
den framför sig.
2. Gör en runda. Låt barnen berätta vad de hämtat och var i rummet saken
låg. Repetera gärna högt barnens namn och vad de har hämtat: xx har
hämtat en pensel från glasburken i fönstret, xx har hämtat ett glas vatten
från diskbänken.
3. Leken börjar när alla barn har berättat om sin sak och lagt den framför sig.
Ett barn ska försöka memorera allt som ligger på bordet. När barnet gått
ut ur rummet eller vänt sig bort gömmer gruppen en av sakerna. Barnet
kommer tillbaka och gissar vad som är borta. Leken fortsätter till barnet
gissar rätt eller säger ”pass”.
4. Låt flera barn gissa. När alla prövat på leken lägger barnen tillbaka sakerna
på sin plats i rummet.
DATE lärmaterial FSK
57
TEMA: Tillgänglighet: Rummet SPÅR: Verkstaden
Planera för skapandetillfällen
En given planeringsstruktur för skapandetillfällen förbereder barnen på det
ni ska göra – och underlättar för pedagogen.
Material
Det som är planerat för dagen
Gör så här
Gör så här i pedagoggruppen:
1. Tänk igenom om barnen ska jobba enskilt eller i grupp. Planera för om
syftet är att barnen ska bekanta sig med materialet eller försöka nå en
slutprodukt. Gör uppgiften själva först för att kunna visa barnen hur
slutresultatet kan bli.
2. Tänk igenom hur ni ska återkoppla till det ni gjorde senast eller om
momentet är helt nytt för barnen. Titta i dokumentationen om alla barn
var med senaste gången.
3. Se till att ha en alternativ uppgift för dem som är klara med uppgiften
tidigt. Förbered även en fruktpaus om ni ska hålla på länge. Det ger också
barnen tid att reflektera över vad de skapat och titta på varandras arbeten.
Gör så här med barnen:
Ta fram dagens material. Presentera material och uppgiften för barnen.
Ge exempel på slutresultat om barnen ska skapa något. Berätta hur barnen
ska arbeta, själva eller i grupp.
Berätta också hur länge ni ska hålla på och visa på klockan eller använd
appen Timstock (Se aktiviteten Hur lång tid?, sidan 46) Berätta om eventuell
fruktpaus. Men säg inte vilken alternativ uppgift du förberett, det kan ta
fokus från huvuduppgiften.
1. Dela ut material och sätt igång att skapa. Ta gärna en paus efter en stund
och låt barnen reflektera kring sitt skapande. Avbryt arbetspasset i tid så
att ni hinner städa.
2. Påminn om att det är viktigt med ordning och reda för att kunna hitta
allt material nästa gång. Prova aktiviteterna Städburk med latmask eller
Städstopp sidan 111 och sidan 113, för att göra städningen till en lek.
DATE lärmaterial FSK
58
TEMA: Tillgänglighet: Rummet SPÅR: Verkstaden
För pedagoger
Gör skapandemiljön tillgänglig
Planera för att göra verkstaden eller ateljén tillgänglig. Det ska vara lätt för
barnen att hitta allt de behöver och därför är det viktigt att var sak har sin
bestämda plats. Miljön måste också planeras så att barnen kan inspireras
av allt material och samtidigt kunna fokusera på en specifik uppgift. Här är
några tips:
• Tänk igenom vilka material som barnen ska kunna nå själva och placera
dessa i barnhöjd. Ställ upp saker som kan vara farliga för dem att hantera
själva på en hylla högre upp, men synligt så att barnen vet vad som står där.
• Märk lådor och hyllor med bilder, symboler eller färgmarkeringar så
att även de yngsta lätt kan se vad olika material och redskap ska vara
någonstans.
• Göm undan glittriga saker och annat spännande som riskerar att ta fokus
från uppgifterna. Plocka fram dem som det ”lilla extra” när det passar.
• Använd draperier och rullgardiner för att skärma av delar av det som finns
i rummet. Det kan vara ett sätt att visa på möjligheterna med mycket
kreativt material och samtidigt hjälpa barnen att fokusera.
• Skapa fokus på det ni gör just nu genom att släcka ner rummet och
punktbelysa borden med spotlights.
• Låt alltid barnen städa och göra snyggt efter sig. Var sak ska ligga på sin
plats.
• Tänk till kring hur barnens skapande ska dokumenteras. Använd bestämda
platser för att visa upp barnens skapande.
Säkerställ en mångfald av skapande
Diskutera med varandra om vad barnen har rätt till i sitt skapande. Det är
ett led i att tillgodose att alla barn får möjligheten att utveckla sina olika
färdigheter när de skapar i förskolan.
Material
Arbetsblad Material, finns på www.date-larmaterial.se
Arbetsblad Exempellista på material, finns på
www.date-larmaterial.se
ARBETSBLAD: Material (1/2)
ARBETSBLAD: Exempel på materiallista (1/3)
ARBETSBLAD: Skapande (1/2)
Material
Exempel på materiallista
Skapande
Lista på skapandematerial till förskolan och de olika åldersgrupperna 1–5 år
Pedagogerna ansvarar för att inventera inför varje termin
och fylla på med det material som saknas.
Datum: Materialen under respektive ålder kan givetvis också passa för andra åldersgrupper. Det
är bara pedagogernas kreativitet som sätter gränserna för vilka material som ska finnas
på förskolan. Det viktiga är viljan att föra en dialog med varandra kring vad barnen har
rätt till.
Till alla avdelningar:
Alla avdelningar
• Stadigt tyg, vaxduk, markisväv etcetera att lägga på bordet vid skapande
med lera
Byggplast
Spännpapper/golvpapp
Kopieringspapper och papper av olika format och struktur
Wellpapp på rulle
Återvinningsmaterial, kartonger, askar, lådor med mera
Korkar, naturmaterial, pinnar, kottar, stenar exempelvis till vattenlek
Målarfärger och blandade färgnyanser exempelvis i barnmatsburkar
Penslar
Kritor
Pennor
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Närvarande:
Material och teknik:
Ettårs-avdelningen
• Kritor med mycket pigment, antingen många i en burk eller färre i flera
burkar
• Färgpennor med mycket pigment
• Flaskfärg som ger direkt avtryck
• Temperablock
• Tuschpennor
• Fingerfärg
• Hårda penslar platta och breda, gärna med korta skaft
• Papper i olika format kopieringspapper, kraftigare papper, spännpapper,
tapetrullar, växtpapper, golvpapp
• Lera
• Play Doh-lera
• Pinnar, kottar, stenar
• Sand silar, trattar, burkar, mått gärna transparenta
• Vatten - silar, trattar, burkar, mått gärna transparenta
• Transparenta material till exempel bilder på OH-papper eller saker som är
genomskinliga
• Tomma plastflaskor
Ettårs:
Arbetsblad Skapande, finns på www.date-larmaterial.se
Penna
Kopieringsunderlag ur DATE Lärmaterial FSK. Ladda hem ifyllningsbar pdf på www.date-larmaterial.se.
DATE lärmaterial FSK
59
Kopieringsunderlag ur DATE Lärmaterial FSK. Ladda hem ifyllningsbar pdf på www.date-larmaterial.se.
Skapande
Datum: Närvarande:
Material och teknik:
Kopieringsunderlag ur DATE Lärmaterial FSK. Ladda hem ifyllningsbar pdf på www.date-larmaterial.se.
TEMA: Tillgänglighet: Rummet SPÅR: Verkstaden
Gör så här
1. Tänk efter om alla barn har möjlighet till planerat skapande vid något
tillfälle i veckan.
2. Gör en övergripande plan för vilka material barnen ska hinna prova under
sin tid på förskolan. Titta på exemplet på arbetsblad Exempellista på
material och gör en egen lista på arbetsblad Material.
3. Gå igenom vilka av teknikerna och materialen i exemplet som ni känner er
trygga med att lära ut. Skriv ner på arbetsblad Material.
4. Dokumentera alla tillfällen där barnen skapar. Vilka barn har testat vilka
tekniker och material vid vilka tillfällen? Dokumentera med arbetsblad
Skapande.
5. Sammanfatta alla arbetsblad Skapande vid terminens slut för att se vilka
barn som prövat vad. Planera så att barnen kan ta igen det som de har missat.
DATE lärmaterial FSK
60
TEMA
Tillgänglighet:
Kommunikation
DATE lärmaterial FSK
61
Tillgänglighet:
Kommunikation
Den pedagogiska miljön är utgångspunkt för det här
temaområdet. Spåren har namn som knyter an till ämnet
kommunikation. Börja med det som känns mest aktuellt för
verksamheten, arbeta målinriktat och följ upp insatserna.
Temaområdet lyfter vikten av
att använda en bredd av olika
kommunikationssätt i verksamheten
för att fler barn ska kunna vara
delaktiga, förstå och kommunicera.
Två spår tar upp hur vi kan
använda bilder och tecken för att
kommunicera, påminna, förbereda
och visuellt förtydliga många
situationer i förskolan. Det är ett
bra stöd för alla barn men helt
nödvändigt för att en del barn ska
fungera i verksamheten. 10, 11
Ljudmiljön är fokus i ett av spåren.
Vi vet att personal i förskolan är
över­representerade vad gäller hörsel­
skador, ljudtrötthet och tinnitus
jämfört med andra yrkesgrupper –
och ljud påverkar givetvis barnen på
samma sätt. 12 Buller försvårar samtal,
skapar trötthet, stress och påverkar
koncentrations­förmågan så att
arbets­uppgifter blir svårare
att utföra. 13
Hur vi kommunicerar med hemmet
när det handlar om information
och barnens utveckling är enormt
viktigt för vverksamheten. Det
tas upp i ett annat spår. Och när
kommunikationen i samhället
går allt snabbare blir förskolans
kompensatoriska uppdrag viktigt
för alla barn, oavsett om de har
lätt eller svårt att koncentrera sig.
Ett spår uppmärksammar tid som
begrepp.
Några av spåren i temaområdet
diskuterar hur vi förbereder
barnen på vad som ska hända,
hur vi möter dem i leken och i det
talade språket. Allt det är viktigt för
kommunikationen i förskolan. 14, 15
Barnen blir delaktiga i arbetet
genom olika aktiviteter, experiment,
sagor och samtal om olikheter.
Pedagogerna får reflektera över sina
föreställningar om vad som anses
”normalt” när det gäller kropp och
funktionalitet och om det finns saker
som behöver förändras i de olika
lärmiljöerna för att verksamheten
ska fungera för fler.
DATE lärmaterial FSK
62
TEMA: Tillgänglighet: Kommunikation
Spåren i temat
LEKA
Bildstöd
Ljud
Tecken
Barnen pratar utifrån bilder,
ritar självporträtt och leker
en lek med ord som rimmar
(sidan 64).
Ljud- och visklekar upp­
märksammar barnen
på förutsättningarna för en
god ljudmiljö (sidan 68).
Barnen tränar tecken genom
sånger och veckans ord.
Barnen får varsitt personligt
tecken (sidan 75).
12
9
Bla, bla,
bla.....
3
6
Tid
Möt barnen i leken
Barnen upplever begreppet
tid på olika sätt och bygger
en klocka som visar dagens
aktiviteter (sidan 80).
Pedagogerna dokumenterar,
diskuterar leken och hur de
ska dokumentera (sidan 85).
VECKOBREV
Möt hemmet i det
skrivna språket
Pedagogerna diskuterar olika
sätt att kommunicera med
hemmet och strukturerar
förskolans skriftliga
information (sidan 92).
DATE lärmaterial FSK
63
Möt barnen i det
talade språket
Pedagogerna tränar olika
sätt att kommunicera med
varandra och i barngruppen
(sidan 89).
TEMA: Tillgänglighet: Kommunikation SPÅR: Bildstöd
SPÅR
Bildstöd
Spåret handlar om olika sätt att skapa systematik kring
bildstöd i förskolan.
”Jag tror mig minnas att jag hade en fjäril
som symbol på min hylla när jag gick
på förskola. Eller daghem som det hette
då. Samma fjäril satt vid min handduk i
badrummet och på min stol vid bordet.
Jag visste alltid var jag skulle gå.”
Så berättar en pedagog som fortfarande
kommer ihåg symbolen för sitt namn. Bilder
som komplement till det talade ordet ger
ofta en känsla av trygghet och sammanhang.
Bildstöd kan användas i många olika
situationer under en dag i förskolan och ha
olika funktioner för olika barn.
De flesta barn mår bra av att se vad
som ska ske under dagen eller känna till
valmöjligheterna bland spel, lekar eller andra
aktiviteter. För vissa är det en nödvändighet,
för andra är det mindre viktigt. Vi är olika.
Bilder uppsatta på olika platser i förskolan
blir ett redskap för kommunikation och
förstärker det talade språket – då kan fler
barn vara delaktiga och påverka sin egen
situation och vardag.
På nätet finns många bildbanker
med gratis bilder att använda till aktiviteterna
i spåret Bildstöd.
Aktiviteter
För pedagoger
Bildskatten – prata utifrån bilder. Tränar
barnen i att uttrycka sig i grupp och att aktivt
lyssna på sina kompisar.
Uppföljning av aktiviteterna i spåret.
Ger möjlighet till reflektion och diskussion
om hur aktiviteterna påverkar verksamheten
på kort och lång sikt.
Samarbetsmemory med rim. Stimulerar
språk och samarbete i en lek med bilder.
Rita självporträtt till samlingsbilder.
Ger möjlighet att prata om kroppars olikheter.
Skapar självporträttsbilder som kan användas
i verksamheten.
Sagor
Följande sagor ur sagohäftet förbereder och kompletterar spårets aktiviteter
och kan ge inspiration eller aha-upplevelser. Läs särskilt sagan Han säger ju ingenting!
inför arbetet med spåret.
Vejde vill inte säga tack. Om tecken som ett
av många språk att kommunicera med.
Han säger ju ingenting! Om bildstöd som
kommunikationssätt.
DATE lärmaterial FSK
64
TEMA: Tillgänglighet: Kommunikation SPÅR: Bildstöd
Aktiviteter – genomförande
Bildskatten – prata utifrån bilder
Barnen berättar om bilder. Bildskatten stimulerar barnens språkutveckling
och skapar ett ständigt växande bibliotek av bilder på förskolan. Aktiviteten
uppmärksammar hur bilder möjliggör och förstärker kommunikation,
speciellt för yngre barn eller barn med språksvårigheter. Alla barn kommer
till tals och tränar på att lyssna på andra.
Material
En låda att göra till en skattkista och bibliotek
Bilder från exempelvis tidningar eller bildbanker på internet
Vykort eller fotografier
Laminator
Ett talföremål
Gör så här
Samla bilder från till exempel internet, tidningar, vykort eller kameror.
Blanda många olika sorters motiv, stilar och storlekar på bilderna. Se till att
det finns en bredd i vad som gestaltas på bilderna, allt från saker i barnens
vardag till händelserika motiv och abstrakta konstverk. Laminera bilderna för
bättre hållbarhet. Försök att anpassa gruppens storlek så att väntetiden inte
blir alltför lång.
1. Samla barnen i ring. Låt ett barn i taget välja en valfri bild ur bildskatten.
2. Gör en runda. Barnet visar sin bild för gruppen. Fråga: Vad vill du berätta
om din bild? Låt barnen prata om sin bild – eller bara visa upp den och
säga ”pass”.
3. Tacka den som har visat en bild och/eller pratat om den.
Låt bildskatten gå vidare runt i ringen till alla barn valt varsin bild.
4. Följ samma struktur nästa gång ni använder Bildskatten.
DATE lärmaterial FSK
65
TEMA: Tillgänglighet: Kommunikation SPÅR: Bildstöd
Samarbetsmemory med rim
Barnen samarbetar för att hitta kompisen med en bild vars motiv rimmar på
motivet barnet själv har på sin bild. Alla vinner tillsammans.
Material
Ett rim-memory
Laminator
Rum med stor lekyta
Gör så här
Köp, ladda ner eller skapa ett eget rim-memory med bildpar på saker som
rimmar, till exempel katt-hatt, ål-nål, hus-mus. Se till att det finns lika många
kort som barn i gruppen. Laminera korten för bättre hållbarhet. Förklara att
alla barn kommer få varsitt kort med en bild och att de ska hjälpas åt att para
ihop paren genom att prata och/eller visa korten för varandra.
1. Blanda korten och ge barnen varsitt. Var själv med och lek om det blir
ojämna par. Säg Klara, färdiga, gå!
2. Barnen går runt, pratar och visar varandra sina kort. De som hittat sin
rim-kompis sätter sig ner på golvet eller tar kompisen i hand. Barnen som
är klara kan hjälpa de andra. Leken är slut när barnen hittat alla par.
3. Gör leken på tid om barnen tycker om att tävla. Samla in korten, blanda,
dela ut och lek igen. Ta tid och testa hur snabbt ni tillsammans kan hitta
alla par som rimmar på varandra.
Rita självporträtt till samlingsbilder
Barnen skapar sina egna samlingsbilder som alternativ till fotografier.
Bilderna kan användas som visuellt stöd, till exempel vid närvarokoll eller
gruppindelning. Bilderna ger tillfälle att prata om kroppar och olikheter.
Det är viktigt att alla barn och vuxna får en figur till samlingen.
Material
Arbetsblad Helkroppsmall, finns på www.date-larmaterial.se
ARBETSBLAD: Rita självporträtt
ARBETSBLAD: Självporträttsmall
Kopieringsunderlag ur DATE Lärmaterial FSK. Ladda hem ifyllningsbar pdf på www.date-larmaterial.se.
Kopieringsunderlag ur DATE Lärmaterial FSK. Ladda hem ifyllningsbar pdf på www.date-larmaterial.se.
Arbetsblad Ansiktsmall, finns på www.date-larmaterial.se
Blyertspennor, färgpennor, suddgummin, saxar
Helkroppsspegel
Laminator och vita A5-ark
DATE lärmaterial FSK
66
TEMA: Tillgänglighet: Kommunikation SPÅR: Bildstöd
Gör så här
Bestäm hur barn och pedagoger ska rita självporträtten. Låt barnen rita
fritt eller utgå från arbetsblad Helkroppsmall eller arbetsblad Ansiktsmall.
Mallarna kan hjälpa barnen att komma igång men är inte är en ram som
måste följas.
1. Alla vuxna på förskolan ritar ett självporträtt på ett A5–ark som kan visas
upp som exempel för barnen. Färglägg, klipp ut figurerna och laminera.
2. Berätta att barnen ska måla självporträttsbilder och att bilderna kommer
användas vid samlingen och närvarokollen. Visa pedagogernas och de
andra vuxnas självporträtt.
3. Rita först med blyerts som möjliggör ändringar. Guida barnen med frågan:
Vad kan finnas på en kropp? Huvud, bröst, mage, armar, ben, fötter,
fingrar, hår, ögon, öron, näsa, mun och så vidare. Låt barnen titta på sig
själva i spegel och på varandra. Prata om det positiva i att vi är olika och
ser olika ut.
4. Låt barnen färglägga när de är nöjda med grundskissen. Skriv namn på
baksidan och klipp ut. Laminera och klipp ut igen. Nu är de personliga
figurerna klara att användas.
5. Figurerna kan användas när ni delar in grupper eller vid närvarokollen på
morgonen. Se aktiviteten Vilka är här idag?, sidan 45.
För pedagoger
Uppföljning av aktiviteterna i spåret
Reflektera och diskutera hur de olika aktiviteterna påverkar tillgängligheten
och verksamheten i stort på kort och lång sikt.
• Hur har närvarokollen förändrats sedan ni införde samlingsbilderna?
• Hur påverkar aktiviteten Bildskatten barnens möjligheter till
kommunikation?
• I vilka andra situationer och miljöer kan ni använda bildstöd för att göra
lärmiljön mer tillgänglig för barnen?
DATE lärmaterial FSK
67
TEMA: Tillgänglighet: Kommunikation SPÅR: Ljud
SPÅR
Ljud
Spåret handlar om olika sätt att skapa systematik kring
ljudmiljön i förskolan.
Personer som vistas i förskolan är utsatta
för en extrem ljudmiljö. Vi pedagoger
måste arbeta med ljudmiljön för att skydda
oss själva och barnen från skador för livet.
En god ljudmiljö är en förutsättning
för kommunikation, trygghet och lugn
i verksamheten. Sociala kontakter och
pedagogisk verksamhet blir direkt lidande
av buller och höga ljudnivåer. Vissa barn
och pedagoger är direkt beroende av att
ljudmiljön är god för att kunna medverka
och vara delaktiga i verksamheten, andra
störs nästan aldrig av ljud.
Målet måste vara att tidigt få barnen
att förstå att vi är en del av varandras
ljudmiljö. Vi kan också organisera bort
ljud genom att dela upp barngruppen i
mindre grupper. Om vi ljudanpassar
miljöer och material blir ljudmiljön bättre
för alla.
Film
Vem viskar? Utmanar barnen att anpassa
rösten efter den som lyssnar.
Tillgänglig förskola – Hur kan vi anpassa den
auditiva miljön? Exempel från förskolor som
arbetat aktivt för en bättre ljudmiljö.
Lagom många. Avgränsar antalet barn per
aktivitet i syfte att hålla ner ljudnivåerna.
Ett tecken för tystnad. Skapar ett gemensamt
tecken i barngruppen som betyder att barnen
ska sänka rösterna.
Aktiviteter
Ljudleken Burkarna. Uppmuntrar barnen att
utforska olika sorters ljud och prata om ljudens
olikheter.
För pedagoger
Ljudmemory. Skapar en tyst miljö där barnen
kan träna koncentration samtidigt som de
spelar tillsammans.
Ljudisolera – gör hårt till mjukt. Inspirerar till
många små förändringar i rummet som gör
den totala ljudmiljön bättre.
O och I på promenad i djungeln – introducera
hörselkåpor. Ger barnen möjlighet att prova
hörselkåpor.
Ljudövningar. Påminner om några små saker
som kan bidra till en bättre ljudmiljö.
Sagor
Följande sagor ur sagohäftet förbereder och kompletterar spårets aktiviteter
och kan ge inspiration eller aha-upplevelser. Läs särskilt Vejde vill inte säga tack
inför arbetet med spåret.
Vejde vill inte säga tack. Om tecken som ett
av många språk att kommunicera med.
Han säger ju ingenting! Om bildstöd som
kommunikationssätt.
DATE lärmaterial FSK
68
TEMA: Tillgänglighet: Kommunikation SPÅR: Ljud
Aktiviteter – genomförande
Ljudleken Burkarna
Barnen upptäcker och experimenterar med olika sorters ljud genom att
skapa ljudburkar med olika material i. Aktiviteten utvecklas vidare i flera
steg. Barnen gissar burkarnas innehåll, värderar, beskriver och ritar ljuden.
De provar också att ljudisolera burkarna med mjuka material.
Material
Arbetsblad Värderingsansikten, sidan 43
Lärplatta eller kamera för dokumentation
Tejp
14–20 likadana burkar med lock. Inte genomskinliga. Plastburkar med
skruvlock håller bra. Kaffemuggar i papp med plastlock fungerar en kortare
tid.
Saker att lägga i burkarna: grus, makaroner, småpinnar, frukostflingor, pärlor,
bomull, små pappersbollar, tandpetare, sesamfrön, ärtor, toalettpapper,
leksaksdjur, tyg, pennor. Använd fantasin och se vad som finns att tillgå på
förskolan.
Gör så här
Lägg sakerna i olika högar på ett bord så att barnen kan se alltsammans.
Fyll en burk i taget med ett innehåll, tillsammans med barnen. Tejpa eller
skruva på locket. Fyll alla burkar och skapa bredd bland ljuden – en burk
kan innehålla många okokta ärtor och en annan en liten bomullstuss.
Ha arbetsblad Värderingsansikten till hands. Kom ihåg att dokumentera
momenten nedan.
1. Skaka på burkarna och lyssna tillsammans. Hur upplever barnen ljuden?
Låter det starkt eller svagt? Påminn om att människor upplever ljud olika
och att inget svar är rätt eller fel.
2. Vilka ljud eller burkar tycker barnen om respektive ogillar? Använd
arbetsblad Värderingsansikten. Diskutera vilket ljud som är mest respektive
minst populärt i gruppen? Varför är det så?
3. Låt barnen beskriva ljudet eller innehållet i en burk med ord, eller i en
teckning.
4. Visa att barnen kan trolla bort ljuden – ljudisolera. Låt barnen ta en burk
med starkt ljud, och lägga i mjuka saker som papper, tyg eller bomull för
att göra ljudet svagare. Kan det starka ljudet till och med helt försvinna?
DATE lärmaterial FSK
69
TEMA: Tillgänglighet: Kommunikation SPÅR: Ljud
Ljudmemory
Barnen spelar med burkarna och ska hitta ljudpar enligt samma princip som
i spelet Memory.
Material
Se Ljudleken Burkarna, sidan 69
Gör så här
Fyll burkarna parvis med lika innehåll. Välj en lugn och tyst miljö att spela
i. Introducera spelet och berätta att alla spelar tillsammans och blir vinnare
ihop.
1. Blanda alla ljudburkar och ställ dem på ett bord. Ta en burk i taget,
skaka och lyssna på ljudet.
2. Försök tillsammans hitta ”ljudkompisen” (burken med samma ljud) bland
de andra burkarna. Barnen turas om att öppna burkarna och kontrollera.
3. Fortsätt till alla par är hittade.
Valfri fortsättning – spela mot varandra
Gör så här
Sitt med barnen när de spelar. Det kan vara svårt att höra vad burkarna
innehåller och barnen kan behöva hjälp att titta i burkarna för att se om de
hittat ljudparen.
1. Välj hur många par ni ska spela med – börja med några få burkar och
öka antalet succesivt. Spela helst en mot en eftersom spelet kräver både
koncentration och tystnad.
2. Låt barnen försöka hitta ljudpar. Barnen turas om att ta en burk, skaka
den och ta en till. De behåller burkarna när de hittat ett par, och fortsätter
spela. Hittar de inget par ställer de tillbaka burkarna och turen går till
motspelaren. De barn som har hittat flest ljudpar när burkarna på bordet är
slut har vunnit.
O och I på promenad i djungeln
– Introducera hörselkåpor
Arbetsblad O och I på promenad i djungeln introducerar hörselkåpor i
verksamheten och låter också barnen prova på några vanliga språkljud.
DATE lärmaterial FSK
70
TEMA: Tillgänglighet: Kommunikation SPÅR: Ljud
Om alla barnen i gruppen vet att de kan använda hörselkåpor förflyttar vi
normen något för vad som är normalt kring hörselförmåga. Hörselkåpor
ger en möjlighet att skärma av en del ljud under dagen. Men det är också en
signal om att vi ständigt måste tänka på ljudmiljön för allas skull.
Hörselkåpor ersätter inte förskolans arbete med att förbättra ljudmiljön
– tvärtom. En del barn kommer att behöva kåporna ofta och andra inte alls.
Vi är olika.
Material
ARBETSBLAD: O och I på promenad i djungeln (1/2)
Hörselkåpor
O och I på promenad i djungeln
O och I är två bokstäver som är kompisar. De gillar båda två att promenera
tillsammans i djungeln, men de är väldigt olika. I tycker inte om ljuden i
djungeln. Hon måste hålla för öronen hela tiden när de går och kan inte
plocka en endaste god banan. Fy så jobbigt!
• Håll för öronen och visa hur jobbigt det är.
O tycker däremot om ljuden i djungeln.
Han lyssnar noga för att höra hur de olika insekterna och djuren låter.
Arbetsblad O och I på promenad i djungeln, finns på
www.date-larmaterial.se
Ta fram bilder på djuren i sagan: mygga, tiger, elefant, orm,
orangutang, apa och uggla
• Håll handen bakom örat och låtsas lyssna.
O hör allt. Den minsta myggan:
Låt barnen härma myggor och gör en rörelse i luften med pekfingret och
• tummen
ihop.
– Bzzzzzzzzzz!!!!
O hör tigrarna ryta:
• Låt barnen ryta som tigrar och klösa med händerna i luften.
– Rrrrrrrr!!!
O hör ormar väsa:
• Väs som ormar och slingra med en hand i luften.
– Ssssssss!!!
O hör elefanter trumpeta:
• Håll i näsan med ena handen och gör en snabel med den andra och tuta.
– Tuuut!!!
O hör ugglorna som ropar hans namn:
• Gör händerna till en tratt vid munnen och hoa som ugglor
– (h)Ooo!!! (h)Ooo!!!
… och aporna som ropar hans namn:
• Klia er på huvudet och under hakan och låt som apor.
– Oo!!! Oo!!! Oo!!!
O plockar frukt och blommor och är alltid glad när han kommer hem från
djungeln.
Men det är aldrig I. Hon har inte plockat en enda frukt eller blomma.
Hon tycker också om att vara i djungeln men tycker inte om alla ljud.
• Håll för öronen igen.
Plötsligt en dag när O går där och plockar frukt och I går där och håller för
Kopieringsunderlag ur DATE Lärmaterial FSK. Ladda hem ifyllningsbar pdf på www.date-larmaterial.se.
Gör så här
Ordna en plats där barnen lätt kan nå hörselkåporna. Bär hörselkåpor själv
ibland, det hjälper barnen att våga testa. Häng ett par hörselkåpor i hallen
och låt de vuxna som hämtar barnen prova.
1. Samla barnen i ring och läs arbetsbladet med historien om O och I på
promenad i djungeln. Visa bilderna på djuren. Låt barnen vara med och
göra ljuden i sagan och prova hörselkåporna.
2. Prata med barnen om ljud och hörselkåpor och skriv ner svaren.
∙∙
∙∙
∙∙
∙∙
Hur känns det att ha hörselkåporna på sig?
När kan det vara skönt att ha hörselkåpor på sig?
Vet ni var hörselkåporna finns här på förskolan?
Var finns det starka och höga ljud på förskolan?
Vem viskar?
Barnen tränar på ett lustfyllt sätt att vara tysta, uppmärksamma tystnad,
lyssna noga och att koncentrera sig på ljud.
Gör så här
Välj en miljö att leka i med så lite störande ljud som möjligt. Prata med
barnen om att alla människor har olika hörselförmåga och att vi därför måste
anpassa rösterna till varandra.
I leken får barnen vara ”lyssnare” och ”viskare”. Välj ut ett ord eller en mening
till dagens lekord. Till exempel Katt eller Vår förskola är bäst!
Det går också bra att använda lyssnarens namn som lekord.
DATE lärmaterial FSK
71
TEMA: Tillgänglighet: Kommunikation SPÅR: Ljud
1. Pedagogen väljer ett barn till lyssnare. Lyssnaren ställer sig ett par meter
bort med ryggen mot gruppen.
2. Pedagogen står kvar med barnen i gruppen och väljer ett barn till viskare
genom att lägga handen på barnets axel. Viskaren viskar lekordet till
lyssnaren.
Lyssnaren gissar vem som är viskare genom att försöka känna igen rösten.
3. Om lyssnaren gissar rätt blir viskaren ny lyssnare. Gissar lyssnaren fel
får viskaren viska lekordet en gång till lite högre. Viskaren upprepar till
lyssnaren gissar rätt.
4. Försvåra leken genom att låta barnen förvränga rösten och leka med olika
röstlägen. Prata om vad som gör det lättare respektive svårare att höra vad
någon säger.
Lagom många
Siffror och symboler synliggör för barnen hur många personer som får
vara i en viss miljö på förskolan. Det håller ner ljudnivån samtidigt som
barn och vuxna påminns att tänka på ljudnivåerna i verksamheten.
Material
Färgpapper, pennor, saxar, lim och tejp
Gör så här
Bestäm tillsammans med barnen hur många barn som samtidigt får vara vid
en lekstation, ett i rum eller exempelvis i hallen vid påklädning.
1. Synliggör överenskommelserna med barnen. Skapa skyltar för varje
miljö eller utrymme som tydligt visar hur många barn som bör vara där
samtidigt.
2. Skriv siffran och klipp ut lika många figurer. Klistra på pappret.
(se exemplet på bilden till höger)
3. Sätt upp skyltarna tillsammans
4. Påminn varandra ofta om vad ni kommit överens om.
DATE lärmaterial FSK
72
2
TEMA: Tillgänglighet: Kommunikation SPÅR: Ljud
Ett tecken för tystnad
Barn och pedagoger skapar ett gemensamt tecken att använda när ljudnivån
blir för hög. Barnen använder tecknet för att markera att det är för högljutt.
Försök få alla på förskolan att använda samma tecken.
Gör så här
Hitta på ett tecken som betyder sänk rösten tillsammans med barnen. Ett
exempel är att ett barn håller upp en hand i luften och är tyst. Visa hur både
barn och vuxna kan använda tecknet.
1. Den som tycker det är för mycket ljud gör tecknet.
2. Andra som ser tecknet gör likadant under tystnad. Fler och fler barn
tystnar och har handen i luften.
3. När alla barn håller upp handen blir det tyst.
4. Träna in tecknet vid tillfällen då det inte är hög ljudnivå.
För pedagoger
Ljudisolera – gör hårt till mjukt
Gå tillsammans igenom hur ytor och material påverkar ljudmiljön på
förskolan. Vad är det som skapar höga ljud? Hårda ytor går ofta att göra om
till mjuka utan att det behöver kosta så mycket. Många små förändringar gör
mycket för den totala ljudmiljön under en hel dag.
Material
Filmen Tillgänglig förskola – Hur kan vi anpassa den
auditiva miljön?
finns på www.date-larmaterial.se
Papper och penna för dokumentation
ARBETSBLAD: Ljudmiljö
Ljudmiljö
Lärmiljö:
Förändringar:
Ansvariga:
Klart den:
Ansvarsblad Ljudmiljö, finns på www.date-larmaterial.se
DATE lärmaterial FSK
73
Kopieringsunderlag ur DATE Lärmaterial FSK. Ladda hem ifyllningsbar pdf på www.date-larmaterial.se.
TEMA: Tillgänglighet: Kommunikation SPÅR: Ljud
Gör så här
1. Titta på filmen och välj ut vilka exempel ni vill börja arbeta med i
verksamheten. Anteckna egna idéer om hur ljudmiljön kan förbättras.
2. Samla ihop pedagoggruppens idéer och anteckningar och skriv ett
ansvarsblad.
3. Bestäm vem som ansvarar för vilken förbättring av ljudmiljön.
Ljudövningar
Försök att förbättra ljudmiljön i barngruppen. Här nedan finns några ganska
enkla metoder som vi pedagoger kan använda.
•En hand på axeln
Lägg en hand på axeln på barn som pratar för högt eller skriker istället för att
försöka överrösta barnet.
•Rundor och talföremål
Använd rundor och talföremål för att skapa en struktur där ett barn i taget
pratar och de andra tränar aktivt lyssnande. Se aktiviteten Gör rundor,
sidan 47.
•Alternativa ljud
En plinga eller en särskild handklappning som betyder mat eller samling
sparar rösten och håller ofta ner ljudnivån något.
DATE lärmaterial FSK
74
TEMA: Tillgänglighet: Kommunikation SPÅR: Tecken
SPÅR
Tecken
Spåret handlar om olika sätt att skapa systematik kring
teckenbaserad kommunikation i förskolan.
LEKA
Kommunikation kan gå till på många
sätt. Det talade ordet är ett av det mest
komplicerade sätten att kommunicera. För
att tala behöver vi ha kontroll på stämband,
luftstyrka, tunga och läppar samtidigt – och
dessutom kunna dela upp alla ljud i ord.
När vi tecknar är det andra delar av kroppen
som står i fokus. Tecken är en enklare och
tydligare väg till kommunikation för många
barn och vuxna.
Förskolans uppgift är att stimulera alla
barns språkutveckling på så många olika
sätt som möjligt. Att använda tecken
i barngrupperna är en bra metod, exempel­­
vis i sånger som komplement till barnens
namn. Tecken kan förenkla för barn att
lära sig ord och kommunicera vad de
vill. Tecknen tydliggör också språkets
uppbyggnad av ord som sätts efter varandra
till meningar.
Vissa barn kommer säkert att använda
tecken ofta i sin kommunikation och andra
kanske väljer bort det helt. En del behöver
teckenspråk hela livet.
Aktiviteter
För pedagoger
Veckans tecken. Introducerar tecken för
barnen på ett systematiskt sätt.
Uppföljning av aktiviteterna i spåret.
Ger möjlighet till reflektion och diskussion om
hur aktiviteterna påverkar verksamheten på
kort och lång sikt.
Sjung med tecken. Kompletterar sånger med
tecken för att göra dem tydligare och för att
fler barn ska kunna vara delaktiga.
Tecken som komplement till namn.
Ger alla barn och pedagoger ett tecken för sitt
namn vilket skapar ett visuellt komplement till
det talade ordet.
Sagor
Följande sagor ur sagohäftet förbereder och kompletterar spårets aktiviteter
och kan ge inspiration eller aha-upplevelser. Läs särskilt sagan Vejde vill inte säga tack
inför arbetet med spåret.
Vejde vill inte säga tack. Om tecken som ett
av många sätt att kommunicera med.
Han säger ju ingenting! Om bildstöd som
kommunikationssätt.
DATE lärmaterial FSK
75
TEMA: Tillgänglighet: Kommunikation SPÅR: Tecken
Aktiviteter – genomförande
Veckans tecken
Introducera ett nytt tecken i veckan tillsammans med barnen. Tecken stöder
många barns språkutveckling. Utgå från de ord barnen vill lära sig och gör
hemmet delaktigt i aktiviteten.
Material
Teckenblad från internet. Många sidor har bra tips på ord från ramsor och
sånger. Sök exempelvis på bloggen Tecken som stöd
Smartboard eller lärplatta för att visa rörelsen i tecknet
Gör så här
Gör så här i pedagoggruppen:
1. Bestäm vilken tid på dagen ni ska träna veckans tecken och vilket eller
vilka ord ni ska börja med. Börja med enklare ord som barnen känner till.
Välj ett vardagsord eller ord från ramsor eller sånger ni brukar sjunga. Så
småningom kan barnen vara med och välja ord.
2. Skriv ut ett teckenblad med de ord ni valt till veckans tecken från internet.
Träna er på att teckna och visa varandra.
Gör så här tillsammans med barnen:
Använd teckenbladet med veckans tecken. Dokumentera gärna med kamera
eller filmkamera när ni tränar på att teckna.
1. Samla barnen i ring så att alla kan se varandra. Introducera dagens tecken
med hjälp av teckenbladen. Träna tecknen.
2. Skriv upp orden ni lärt er och sätt upp teckenbladen så att barnen kan se
dem i vardagen.
3. Informera om veckans tecken i veckobrev och/eller på informationstavlor
för att göra hemmet delaktigt.
4. Bygg på barnens ordförråd allteftersom och gör barnen mer och mer
delaktiga i att välja ord de vill lära sig.
DATE lärmaterial FSK
76
TEMA: Tillgänglighet: Kommunikation SPÅR: Tecken
Sjung med tecken
Komplettera sånger ni brukar sjunga med tecken. Det är ett roligt sätt att lära
sig tecken, dessutom gestaltar tecknen sångerna och gör därmed texterna mer
levande.
Material
ARBETSBLAD: Lilla snigel
Lilla snigel
Arbetsblad Lilla snigel, finns på www.date-larmaterial.se
Sångtexter med tecken eller enskilda teckenblad,
sök på bloggen Tecken som stöd
Lilla
snigel,
akta
akta
dig,
akta
Lilla
snigel,
akta
annars
tar
jag
dig,
dig.
dig,
dig.
Kopieringsunderlag ur DATE Lärmaterial FSK. Ladda hem ifyllningsbar pdf på www.date-larmaterial.se.
teckensomstod.blogspot.se
Gör så här
Börja med sången Lilla snigel. Utgå sedan från andra sånger och ramsor som
barnen har sjungit tidigare för att hitta ord ni kan lära er teckna tillsammans.
1. Samla barnen i ring så att alla kan se varandra. Sjung Lilla snigel och
teckna bara ordet snigel. Bygg sen på med fler tecken allteftersom.
2. Fortsätt med andra sånger. Gå igenom orden ni ska teckna tillsammans
innan ni börjar sjunga.
3. Låt barnen vara med och välja sånger och tecken de vill lära sig.
Tecken som komplement till namn
All personal och alla barn skapar ett särskilt tecken som komplement till sitt
eget namn. Tecknet används till exempel när barnen sjunger namnsånger eller
när pedagogerna delar in grupper. Namntecken är ett bra stöd, särskilt för
barn som saknar det talade språket. Aktiviteten görs helst i samarbete med
hemmet, men kan även göras enbart på förskolan.
Material
Arbetsblad Hemuppgift tecken, sidan 79
En namnsång
Namnlista på barnen i gruppen
Gör så här
Bestäm en enkel namnsång som ni brukar sjunga med barnen. Kopiera upp
uppgiften på arbetsblad Hemuppgift tecken. Informera hemmen om att ni
ska börja arbeta med tecken som kommunikationssätt. Det är viktigt att alla
DATE lärmaterial FSK
77
TEMA: Tillgänglighet: Kommunikation SPÅR: Tecken
barn får ett tecken som komplement till sitt namn. Om barnen inte får hjälp
med uppgiften hemma får vi hjälpa dem på förskolan. Bestäm när ni ska
börja använda tecknen.
1. Skicka hem uppgiften från arbetsblad Hemuppgift tecken och/eller gör
den tillsammans med barnen på förskolan.
2. Följ upp hemuppgiften. Gör rundor i samlingen där barnen som kommit
på ett personligt tecken får visa upp tecknet. Låt barnen inspirera varandra
men stressa dem inte. Vissa barn kommer på ett tecken direkt och andra
behöver mer hjälp och tid.
3. Träna in tecknen när alla barn har varsitt. Använd tecknen på
närvarokollen på morgonen, gör rundor där barnen visar sitt tecken för
gruppen så ofta som möjligt och sjung namnsången med tecken på det
datum ni har bestämt.
Till pedagoger
Uppföljning av aktiviteterna i spåret
Diskutera hur aktiviteterna i spåret påverkar tillgängligheten och
verksamheten i stort på kort och lång sikt.
• Hur upplever ni att arbetet med tecken påverkar barnens kommunikation
med er och varandra?
DATE lärmaterial FSK
78
ARBETSBLAD: Hemuppgift
Hjälp ditt barn att skapa ett tecken
Här på förskolan ska all personal och alla barn skapa ett särskilt tecken som
komplement till sitt eget namn. Tecknen kommer att användas till exempel
när barnen sjunger namnsånger eller när pedagogerna delar in grupper.
Namntecknen är ett bra stöd, särskilt för barn som saknar det talade språket.
Nu vill vi ha er hjälp!
Hjälp era barn att komma på ett tecken eller en gest
som komplement till ditt barns namn.
Utgå gärna från något som barnet tycker om eller någon
gest som barnet själv kan göra med sin kropp.
Om ni vill välja barnens begynnelsebokstav som tecken
– välj också en tilläggsgest eftersom många barn har
namn som börjar på samma bokstav.
Den (datum):
tänker vi sjunga en namnsång på samlingen med tecken
som komplement till barnens namn. Då vill vi att ditt
barn har ett tecken eller gest till sitt namn.
Tack på förhand!
/ Pedagogerna
Kopieringsunderlag ur DATE lärmaterial FSK. Ladda hem ifyllningsbar pdf på www.date-larmaterial.se.
79
TEMA: Tillgänglighet: Kommunikation SPÅR: Tid
SPÅR
12
Tid
9
Spåret handlar om olika sätt att skapa systematik
kring tid i förskolan.
3
6
Samtidigt som tid kan upplevas som ett
abstrakt begrepp för många barn så mår
de flesta bra av att veta vad som ska hända
härnäst. För vissa barn är förberedelserna
inför det som ska hända under dagen
helt avgörande för att kunna fungera och
koncentrera sig i förskolan.
Hur kan vi med hjälp av tydlighet, god
planering och hjälpmedel göra begreppet
tid mer förståeligt för barnen i våra
verksamheter? Vi pedagoger måste förhålla
oss till barns olikheter. Ibland behöver vi
korta ner tiden på olika aktiviteter och vara
tydliga med hur länge de ska pågå.
Barn kan tidigt i livet få en uppfattning
om tid genom att vi vuxna visar hur vi tänker
kring tid och synliggör tiden rent visuellt.
Gör vi tidsbegreppet tydligare för alla barn
så kommer det att underlätta verksamheten
och göra den tillgänglig för fler.
Aktiviteter
För pedagoger
Hur lång är minuten? Inleder ett samtal
kring att tiden känns olika lång beroende på
situation och aktivitet.
Hur visar vi och pratar om tid?
Diskuterar begrepp kring tid och skapar
överenskommelser om hur vi ska arbeta
med tid.
Bellas klocka. Skapar ett visuellt stöd för
barnen om vilka aktiviteter som sker under en
dag på förskolan.
Uppföljning av aktiviteterna i spåret.
Ger möjlighet till reflektion och diskussion
om hur aktiviteterna påverkar verksamheten
på kort och lång sikt.
Sagor
Följande sagor ur sagohäftet förbereder och kompletterar spårets aktiviteter
och kan ge inspiration eller aha-upplevelser. Läs särskilt sagan Talja tittar på klockan
på väggen inför arbetet med spåret.
Han säger ju ingenting! Om bildstöd som
kommunikationssätt.
Talja tittar på klockan på väggen. Om
abstrakta tidsbegrepp och vikten av att
möta barns behov av att förstå tid.
DATE lärmaterial FSK
80
TEMA: Tillgänglighet: Kommunikation SPÅR: Tid
Aktiviteter – genomförande
Hur lång är minuten?
Barnen får uppleva hur lång en minut är. Det är en hjälp att förstå tid och
tidsbegrepp. I aktiviteten gör barnen olika saker under en minut och får
sedan prata om hur det känns. Tiden kan verka gå väldigt fort eller väldigt
långsamt beroende på vad vi gör.
Material
Timglas som räcker en minut, klocka eller tidtagarur
Musik
Några barnböcker
En burk pärlor
En handdocka eller mjukdjur
Papper och penna eller lärplatta för dokumentation
Gör så här
Använd gärna ett mjukdjur eller handdocka som kan ställa knasiga
frågor och utmana barnen att lyssna lite extra. Ha papper och penna eller
lärplatta redo.
1. Samla barnen. Berätta att de ska få vara med att utforska en minut.
Prata om att en minut är 60 sekunder och räkna till 10 sex gånger
tillsammans. Visa med klocka eller tidtagarur hur sekunderna tickar
fram mot en minut, eller med ett timglas hur sanden rinner ner.
2. Välj lämpligt antal uppdrag från listan nedan att göra under en minut.
Eller hitta på egna uppdrag. Ta hänsyn till grupp och ork. Välj hellre färre
uppdrag än att göra för många vid samma tillfälle.
Uppdrag som barnen kan göra under en minut:
•
•
•
•
•
•
•
•
Klappa händerna
Spela på läppen
Hoppa jämfota
Sitta alldeles tysta
Samla ihop pärlor som hällts ut över golvet
Dansa till musik
Lyssna på när någon läser en saga
Sjunga Bä Bä vita lamm – om och om igen
DATE lärmaterial FSK
81
TEMA: Tillgänglighet: Kommunikation SPÅR: Tid
3. Använd dockan för att ge barnen det första uppdraget. Ta tid.
Gör paus mellan uppdragen och fråga barnen hur varje uppdrag kändes.
4. Gör en runda i ringen. Dokumentera barnens uppdrag och svar.
5. Efter uppdragen är gjorda, utgå från frågorna, samtala med barnen och
dokumentera svaren:
∙∙ Vad skulle du vilja göra under en minut om du fick välja att göra vad
som helst?
∙∙ Vad tycker du om att göra länge (lång tid)?
Bellas klocka
Barnen bygger en klocka som inte bara har siffror på urtavlan – utan också
bilder för olika aktiviteter. Handdockan Bella förstår inte klockans siffror och
behöver hjälp av barnen. Klockan kan visa dagens aktiviteter och användas
när barnen undrar över när de ska bli hämtade eller tid i största allmänhet.
Material
Stor kartong eller LP-skiva
Papper, häftmassa, pås-nit, lim och sax
Bilder för förskolans aktiviteter Handdocka eller mjukdjur
Laminator
Gör så här
Läs igenom Bellas manus, som är en del i aktiviteten, se nedan. Ta fram
bilder som symboliserar olika aktiviteter på förskolan under en vecka. Gör
symboler för att förskolan öppnar och stänger. Laminera bilderna och
symbolerna för bättre hållbarhet.
1. Tillverka Bellas klocka tillsammans med barnen: Klipp en rund skiva av
kartong eller använd LP-skivan. Limma papper på ena sidan så att den
blir täckt. Gör visare till klockan i kartong eller hårt papper och fäst dem i
mitten med pås-nit.
Inled aktiviteten med att figuren Bella vill att barnen ska hjälpa henne att
lösa ett problem. Spela teater med hjälp av Bella:
– Jag förstår inte alla knasiga krumelurer (siffror) på klockan. Hur ska jag
veta när jag ska komma till samlingen, leka, pyssla eller äta lunch?
– Ni måste hjälpa mig så att jag vet när jag ska göra olika saker.
2. Låt Bella ställa frågor och spela gärna lite dum:
– När öppnar den här förskolan egentligen? Tänk om jag vaknar mitt i
natten och går hit då. När ska jag komma tycker ni? Vad är klockan då?
DATE lärmaterial FSK
82
TEMA: Tillgänglighet: Kommunikation SPÅR: Tid
3. Sätt ut öppningssymbolen för när förskolan öppnar på klockan.
Använd häftmassa. Låt Bella fortsätta med sina frågor:
– När är det samling på morgonen? Jag tycker om att sjunga.
När kan jag komma och sjunga med er?
Sätt ut symbolen för sångsamling på klockan.
4. Fortsätt på samma sätt och placera några symboler per dag eller fyll
hela klockan med aktiviteter om barnen har ork och lust. Flytta visarna
allteftersom. När barnen inte orkar mer, låtsas då att Bella inte orkar längre
och säg att hon vill fortsätta en annan dag.
5. Ordna en plats till Bellas klocka så att den är tillgänglig för alla barn att
titta på. Foton på barnen kan också sättas upp i Bellas klocka, vid den tid
när de ska gå hem.
6. Använd Bellas klocka i samlingarna för att träna klockan, visa dagens
aktiviteter och vilka tider barnen blir hämtade.
För pedagoger
Hur visar vi och pratar om tid?
Reflektera och diskutera kring begreppet tid utifrån sagan om Talja.
Material
ARBETSBLAD: Tid
Tid
Vad säger vi när vi ber barnen att vänta?
Sagan Talja tittar på klockan på väggen i sagohäftet
Arbetsblad Tid, finns på www.date-larmaterial.se
Hur gör och säger vi när vi förbereder barnen inför en aktivitet? Hur lång tid i förväg vet
barnen vad de ska göra? Berättar vi hur länge aktiviteten kommer pågå?
Hur gör vi tiden visuell för barnen?
Finns det andra sätt att visa och prata om tid så att barnen lättare förstår?
Så här ska vi göra framöver:
Kopieringsunderlag ur DATE Lärmaterial FSK. Ladda hem ifyllningsbar pdf på www.date-larmaterial.se.
Gör så här
1. Läs sagan Talja tittar på klockan på väggen tillsammans.
2. Diskutera:
∙∙ Varför tycker Talja att det är svårt att förstå vad pedagogen menar med
tid och klockslag?
∙∙ Vilka uttryck från sagan använder ni själva när ni pratar med barnen?
3. Fyll i arbetsblad Tid individuellt.
4. Gör en runda i gruppen – diskutera, sammanfatta och dokumentera svaren
från sista frågan: Så här ska vi göra framöver.
DATE lärmaterial FSK
83
TEMA: Tillgänglighet: Kommunikation SPÅR: Tid
Uppföljning av aktiviteterna i spåret
Använd dokumentationen från aktiviteten Hur lång är minuten?
• Vad gjorde att barnen tyckte att tiden gick snabbt eller långsamt?
• Går att förverkliga några av barnens idéer på aktiviteter från aktiviteten
Hur lång är minuten?
DATE lärmaterial FSK
84
TEMA: Tillgänglighet: Kommunikation SPÅR: Möt barnen i leken
SPÅR
Möt barnen i leken
Spåret handlar om olika sätt att skapa systematik kring att
möta barnen i leken på förskolan.
Tillgängliga och närvarande pedagoger är
centrala för arbetet i förskolan. Pedagogens
närvaro innebär att vara medveten om sin
roll gentemot olika barn i olika situationer.
Vi kan ha olika uppfattning om vad
närvaro betyder. Ett sätt att skapa en
gemensam tolkning är att ha rutiner för
när vi dokumenterar verksamheten och när
vi bör lägga ner papper och penna, sluta
fotografera eller inte svara i telefonen. Vi
behöver också vara överens om att inte störa
pågående aktiviteter på förskolans andra
avdelningar.
När är vi aktiva medlekare i leken och
när tar vi ett steg tillbaka? Vad händer när
vi ser vilket material, vilken rekvisita eller
kunskap barnen saknar och tillför det till
leken? Pedagogiska samtal om i vilken
utsträckning vi omedvetet styr barnens
lek lär oss mer om vår egen närvaro. Vi
kan dessutom lära oss mycket genom att
observera oss själva.
För pedagoger
Vara närvarande i leken utan att fråga.
Utmanar oss att vara närvarande i barnens lek
utan att ställa frågor till barnen. Övningen sker
direkt i barngruppen.
Handlingsplan och regler för telefoner och
lärplattor. Påminner om hur viktigt det är att
vara överens om hur och när vi dokumenterar i
verksamheten.
Sagor
Följande sagor ur sagohäftet förbereder och kompletterar pedagogernas
arbete med spåret och kan ge inspiration eller aha-upplevelser. Läs särskilt sagan
Talja tittar på klockan på väggen inför arbetet med spåret.
Rekvisita på gården. Om att med
enkla medel göra förskolegården mer
tillgänglig, kreativ och inbjudande.
Talja tittar på klockan på väggen.
Om abstrakta tidsbegrepp och vikten av
att möta barns behov av att förstå tid.
DATE lärmaterial FSK
85
TEMA: Tillgänglighet: Kommunikation SPÅR: Möt barnen i leken
För pedagoger
Vara närvarande i leken utan att fråga
Öva er i att vara närvarande utan att ställa frågor – och fokusera istället på
att tillföra saker till leken. Det är svårt att vara närvarande i barnens lek
utan att styra den. Med jämna mellanrum behöver vi påminna oss om att vi
omedvetet leder barnens lek genom att ställa frågor.
Material
Arbetsblad Vara närvarande i leken utan att fråga, sidan 88
Gör så här
1. Välj ett tillfälle när det är möjligt att dokumentera barnens rollek på nära
håll utan att medverka i den.
2. Dokumentera på arbetsblad Vara närvarande i leken utan att fråga vilka
frågor barnen ställer sig i leken. Vilket material, vilken rekvisita och vilken
kunskap intresserar barnen och skulle kunna utveckla leken?
3. Tillför det till leken och dokumentera vad som händer då.
4. Formulera vilka strategier och sätt ni använde er av och dela sedan
erfarenheterna i pedagoggruppen.
Handlingsplan och regler för telefoner och lärplattor
Kom överens om hur och när ni ska dokumentera verksamheten och när ni
ska vara närvarande pedagoger på annat sätt. En gemensam handlingsplan
och regler ger möjlighet att prata om hur den pågående verksamheten
respekteras på bästa sätt.
Gör så här
Diskutera hur telefoner, kameror, lärplattor och andra verktyg för
dokumentation ska användas i verksamheten. Skapa en handlingsplan och
regler utifrån frågorna:
• Vad ska egentligen dokumenteras?
• När är det viktigt att ha fullt fokus på barnen och vara närvarande i leken
och verksamheten?
DATE lärmaterial FSK
86
TEMA: Tillgänglighet: Kommunikation SPÅR: Möt barnen i leken
•
•
•
•
•
När kan vi ta bilder och anteckna?
Hur ska vi hantera privata telefoner?
Hur respekterar vi andra avdelningars pågående verksamhet?
Vilka tider kan närstående vuxna nå oss på telefon?
Hur kommunicerar vi det vi har bestämt till hemmet?
DATE lärmaterial FSK
87
ARBETSBLAD: Vara närvarande i leken utan att fråga
Vara närvarande i leken utan att fråga
Del 1
Situation/lek:
Frågor jag upplevde att barnen ställde sig i leken:
Frågor jag tänkte ställa till barnen men skrev ner istället:
Material, rekvisita eller kunskap som jag ville tillföra leken:
Del 2
När jag tillförde följande saker:
Så hände föjande:
Bra strategier som jag själv eller någon annan pedagog använt:
Kopieringsunderlag ur DATE lärmaterial FSK. Ladda hem ifyllningsbar pdf på www.date-larmaterial.se.
88
TEMA: Tillgänglighet: Kommunikation SPÅR: Möt barnen i det talade språket
SPÅR
Möt barnen i det talade
språket
Bla, bla,
bla.....
Spåret handlar om olika sätt att skapa systematik kring att
möta barnen i leken på förskolan.
Det tar olika lång tid för barn att lära sig
prata. En del barn pratar låtsasord rakt ut
och hur mycket som helst, andra säger inte
ett knyst på flera år. Vi vuxna är också olika.
Vissa pratar mycket och med många ord,
andra är väldigt tysta och fåordiga.
Som pedagoger behöver vi påminna oss
om att några barn behöver mer tid på sig
än andra för att kommunicera med talat
språk. Då kan vi bättre möta barnen i
deras språkliga utveckling.
Kan vi också hjälpa varandra att inte
säga för många saker samtidigt och att
inte vara för snabba när vi kommunicerar
med barnen? Om vi har diskuterat hur vi
själva kommunicerar och tränat på varandra
finns tankarna förhoppningsvis kvar i våra
huvuden nästa gång vi möter barnen.
För pedagoger
Ett extra ord. Påminner om att inte använda
för många ord i när vi pratar med barnen.
Inte svara för snabbt. Tränar oss på att
inte själva svara på våra egna frågor och
resonemang i kommunikationen med barnen.
Sagor
Följande saga ur sagohäftet förbereder och kompletterar pedagogernas
arbete med spåret och kan ge inspiration eller aha-upplevelser. Läs den inför
arbetet med spåret.
Talja tittar på klockan på väggen. Om abstrakta tidsbegrepp och vikten av att möta barns
behov av att förstå tid.
DATE lärmaterial FSK
89
TEMA: Tillgänglighet: Kommunikation SPÅR: Möt barnen i det talade språket
För pedagoger
Ett extra ord
Träna fåordig kommunikation med de andra i pedagoggruppen. Många
barn har svårt att förstå när vi vuxna pratar med för många ord. Det kan vara
bra att träna på att möta särskilt de yngre barnen där de befinner sig i sin
språkliga utveckling.
Gör så här
1. Dela in er i par och sätt er mitt emot varandra två och två. Den ena
pedagogen säger en mening med ett ord, exempelvis Titta!
2. Den andra pedagogen bejakar och lägger till ett extra ord i sitt svar: Titta
lampan! Och säger sedan en ny tvåordsmening: Titta bilen! Den första
pedagogen svarar genom att lägga till ytterligare ett ord: Titta röda bilen!
Fortsätt så och bygg meningar med upp till fem ord innan ni börjar om
igen. Turas om att börja respektive svara.
3. Prata om hur det känns att bara svara med ett extra ord.
4. Bestäm en dag när ni börjar praktisera övningen i verksamheten med
barnen.
Inte svara för snabbt
Träna på att ge barnen tid att svara på frågor ni ställer. Det är vanligt att vi
vuxna snabbt svarar på våra egna frågor. Eller resonerar med barnen genom
att ge dem en mängd alternativ innan de själva hunnit tänka på vad de ska
svara. Gör övningen på varandra och gärna i verksamheten.
Gör så här
1. Dela in er i par och sätt er mitt emot varandra två och två. Den ena
pedagogen ställer en fråga som skulle kunna vara formulerad till ett barn:
Vill du gå till gungorna eller cyklarna? till exempel. När frågan är ställd
räknar pedagogen till tio tyst för sig själv och visar nedräkningen med
munrörelser och fingrar.
2. Den andra pedagogen väntar till tio sekunder gått och svarar sedan.
3. Turas om att fråga och svara varandra men kom ihåg den långa pausen
före svaret.
DATE lärmaterial FSK
90
TEMA: Tillgänglighet: Kommunikation SPÅR: Möt barnen i det talade språket
4. Diskutera:
∙∙ Hur känns det att vänta så länge som tio sekunder på att svara eller att
få ett svar?
∙∙ Vad skulle hända om ni gav barnen den extra betänketiden i
verksamheten?
5. Bestäm en dag när ni börjar praktisera övningen i verksamheten med
barnen.
DATE lärmaterial FSK
91
TEMA: Tillgänglighet: Kommunikation SPÅR: Möt hemmet i det skrivna språket
SPÅR
Möt hemmet i det skrivna
språket
VECKOBREV
Spåret handlar om olika sätt att skapa systematik kring
kommunikationen mellan förskolan och hemmet.
Ett bra samarbete med barnens hem är
en förutsättning för en väl fungerande
verksamhet på förskolan. Kommunikationen
med hemmet gäller allt från barnets
utveckling och lärande till att ta med
matsäck eller annan vardagsinformation.
Men vilka normer kring det skrivna
språket finns på förskolan? Utgår vi ifrån att
alla närstående vuxna kan ta till sig skriven
information i löpande text?
Om vi använder många olika
kommunikationssätt i mötet med
hemmet kommer det vi vill säga med stor
sannolikhet nå fler familjer. Kan vi också
skapa en struktur i hur vi förmedlar skriftlig
information i exempelvis veckobrev?
För pedagoger
Veckobrevet – en vuxensaga. Reflekterar kring
skriven text som kommunikationssätt.
Sagor
Följande sagor ur sagohäftet förbereder och kompletterar spårets aktiviteter
och kan ge inspiration eller aha-upplevelser. Läs särskilt sagan Han säger ju ingenting!
inför arbetet med spåret.
Han säger ju ingenting! Om bildstöd som
kommunikationssätt.
Vejde vill inte säga tack. Om tecken som ett
av många sätt att kommunicera med.
DATE lärmaterial FSK
92
TEMA: Tillgänglighet: Kommunikation SPÅR: Möt hemmet i det skrivna språket
För pedagoger
Veckobrevet – en vuxensaga
Diskutera vilka normer om läsning som styr kommunikationen med
hemmet, med sagan Veckobrevet – en vuxensaga som utgångpunkt. I sagan
får en förälder ett otillgängligt veckobrev från förskolan. Den handlar om vad
vi pedagoger förutsätter i kommunikationen med föräldrar. Utgår vi från att
alla kan ta till sig information i skrift på svenska?
När det gäller skriftlig information kan det vara lättare för närstående vuxna
om veckobreven följer en förenklad och gemensam struktur. Arbetsblad
Veckobrevsmall är en enkel mall för innehållet i veckobrev.
Material
Veckobrevet – en vuxensaga, se nedan
Arbetsblad Veckobrevet, finns på www.date-larmaterial.se
Arbetsblad Veckobrevsmall, finns på www.date-larmaterial.se
Gör så här
1. Läs inledningen till aktiviteten Veckobrevet – en vuxensaga.
2. En pedagog som känner sig bekväm med att läsa högt läser sagan
Veckobrevet – en vuxensaga. Se rutan nedan.
Det räcker med att se pappret som hänger ovanför Felicias hylla för att ångesten
ska pumpa igång.
Han vet att det gör honom på dåligt humör när minnena från skoltiden bubblar
upp och han försöker verkligen att det inte ska gå ut över Felicia.
När han och Cecilia fortfarande var tillsammans tog hon hand om matsäckar och
allt det där, men nu ligger det på honom själv att greja allt.
Han slänger en blick på pappret …
(Dela ut och titta tillsammans på arbetsblad Veckobrevet innan ni läser vidare)
… och knölar sen ner det i fickan på jackan när han hör Felicia komma
springandes mot hallen. Han sätter sig på huk och gör sig redo att plocka upp
henne i en bamsekram.
Mitt i kramen visar sig Margie i dörröppningen.
– Hej, har det gått bra idag? frågar han.
– Ja då, hon har ätit som en häst och nu på eftermiddagen har vi påskpysslat.
– Visst är det på torsdag nästa vecka som barnen ska ha med sig matsäck?
93
Veckobrevsmall
Vecka VECKOBREV 17…Att inskola är att upptäcka allt det lilla i det stora
igen för oss pedagoger. Det är att hela tiden läsa av barnet, föräldern och
den omgivande barngruppen. Målet har vi – ett tryggt barn som ska finna
förskolan spännande, trygg och kul men vägen dit, inskolning är olika för
alla. Det är otroligt spännande. Denna vecka har vi hälsat Idun välkommen
och Anders har guidat och alla vi andra, barn och pedagoger sluter upp som
en självklarhet runt kommit och vi har sjungit sången ”En liten båt” och
gjort dess rörelser och på onsdagen dök skatten i sången upp som var en liten
påse i guld. I påsen låg det lilla lammet och vi har sjungit ”Bä bä vita lamm”
för att sedan lägga till den lite ösigare versionen men ”rull i rull ”omkring. På
samlingen har en plåtburk med en liten pappersbåt. Efter sångerna så har vi
ätit frukt. Glöm inte att ha med frukt till onsdagsklubben. Ibland får barnen
två och två en banan med orden ”den här ska du och du dela på” så skalar
barnen och delar med varandra samtidigt som de talar om lika stor, vänta
på din tur, känns den bra osv. Vi brukar ibland gå runt med fruktskålen och
bjuda barnen en fruktbit där brukar vi uppmuntra och visa på att ”här skulle
du kunna säja tack”. Det handlar om att inte pådyvla –säj tack utan visa att
här passar det. Vi låter också barnen bjuda varandra på bitar där barnen tittar
på varandra och säjer tack och varsågod, det är en skön bekräftelse av att
”jag ser dig och jag uppskattar din handling”. Nästa vecka är en kort vecka
då förskolan är stängd torsdag och fredag. 5-årsklubben går till skogen på
tisdagen och på onsdagen går 3-årsklubben dit på fm. Ta med regnkläder.
Har ni sett att Anders lite nu och då har med sig sin lina för att balansera på?
Det är så fantastiskt att se hur barn, stora som små balanserar fram trygga
med en hand i Anders samtidigt som de arbetar med sin balans, grovmotorik,
lyssnar på instruktioner och väntar på sin tur. I kojan överhör jag ett samtal
mellan 4 barn ”Visst älskar du X?” ”Jaa det gör jag!” ”Och du älskar väl mig?”
”Jaaa det gör jag!” ”Älskar ni varandra?” ”Jaaaa det gör vi” ”Va då älskar ju vi
varandra om och om igen!!!” Skratt utbryter ”Vi är så älskliga alla!!!” Det är
vänskap oavsett ålder och kön bara för att vi är så ”Älskliga” I torsdags var
3 barn och Anders iväg på teater. ”Vi fick lyssna bara på ett piano” ”mäh det
var ju inte bara det var ju en flygel. Helen det heter ett piano som är stoooort
med låda flygel va? Det är inte dåligt!” Vi har haft en fin vecka och idag
fredag så har ett tröjprojekt påbörjats (glöm inte ombyten och en ”slask-tshirt” att få gegga i. Vi har dansat till den ”glada apan” på sångsamlingen,
spelat på pianot, byggt några banor, övat oss på rutchkanan, spelat fotboll,
rullat en vagn, grävt i sanden och samtalat. Trevlig helg!
Kopieringsunderlag ur DATE Lärmaterial FSK. Ladda hem ifyllningsbar pdf på www.date-larmaterial.se.
DATE lärmaterial FSK
ARBETSBLAD: Titel
ARBETSBLAD: Veckobrevet
Veckobrevet
Veckan som gått:
Bilder:
Veckan som kommer:
Kom ihåg:
Kopieringsunderlag ur DATE Lärmaterial FSK. Ladda hem ifyllningsbar pdf på www.date-larmaterial.se.
TEMA: Tillgänglighet: Kommunikation SPÅR: Möt hemmet i det skrivna språket
– På onsdag! Men det står allt i veckobrevet. Ja, du har tagit det redan ser jag,
säger Margie.
– Nerpackat, säger han med ett leende och klappar med handen på fickan.
3. Gör en runda i gruppen och diskutera:
∙∙ Hur kan det komma sig att pappan känner som han gör när han ser
veckobrevet?
∙∙ Hur ser er skriftliga information till närstående vuxna ut?
Ta fram ett exempel och titta.
∙∙ Utgår verksamheten på er förskola från att alla kan ta till sig skriven
information?
∙∙ Kan ni använda fler sätt att kommunicera med hemmet än det skrivna
ordet?
∙∙ Vad erbjuder ni idag i form av bilder, symboler, rörlig bild, tecken,
kroppsspråk i kommunikationen med hemmet? Hur kan det utvecklas?
4. Titta på arbetsblad Veckobrevsmall och skapa en gemensam veckobrevs­
struktur som passar verksamheten. Diskutera:
∙∙ Vad kan ni använda från exemplet med veckobrevsmallen för att göra
skriftlig information tydligare för föräldrarna?
DATE lärmaterial FSK
94
TEMA
Tillgänglighet:
Tillsammans
DATE lärmaterial FSK
95
Tillgänglighet: Tillsammans
Den sociala miljön är utgångpunkt för det här temaområdet.
Spåren har namn som knyter an till ordet tillsammans.
Börja gärna i det första spåret Syna och reflektera tillsammans.
Det utgår ifrån Specialpedagogiska skolmyndighetens
tillgänglighetsmodell (se sidan 11) och kan vara en bra start på
tillgänglighetsarbetet. I spåret skapar pedagogerna en samsyn
kring vad utvecklingsarbetet med tillgänglighet i de sociala,
fysiska och pedagogiska miljöerna är.
Några av spåren fokuserar extra på
delaktighet, om att vara en del av
gruppen och gemenskapen. Barnen
får städa, spela och inte minst leka
tillsammans. Pedagogerna arbetar
med strukturen för hur det kan gå
till. 16, 17
Att lära genom leken är en av de
viktigaste grundpelarna i förskolan
och det sista spåret handlar just om
hur vi lär av varandra. Det bygger på
Vygotskijs teori om den proximala
utvecklingszonen, det vill säga
skillnaden mellan vad ett barn kan
göra med eller utan hjälp. 18
Barnen blir delaktiga i arbetet för
ökad tillgänglighet genom olika
aktiviteter som sagor, lekar och
skapande i de olika spåren. Just
sagorna har en viktig funktion i det
här temaområdet eftersom de kan
öppna för samtal om att vi fungerar
olika i olika situationer.
Pedagogerna får reflektera över
sina föreställningar om vad som
anses ”normalt” när det gäller kropp
och funktionalitet. Finns det saker
som behöver förändras i de olika
lärmiljöerna för att det ska fungera
för fler?
DATE lärmaterial FSK
96
TEMA: Tillgänglighet: Tillsammans
Spåren i temat
Syna och reflektera
tillsammans
Barnen och pedagoger
reflekterar kring sina miljöer.
De synar hur olika material
kan påverka barnens
handlande (sidan 98).
Spela tillsammans
Presenterar regler och
sällskapsspel för barnen så
att fler får chansen att spela
(sidan 115).
Leka tillsammans
Städa tillsammans
Barnen lär sig nya och
gamla grupplekar
tillsammans (sidan 107).
Barnen leker städlekar
som fokuserar på att göra
städningen på förskolan till
något roligt (sidan 110).
Härma och lär av
varandra
Speglings- och samarbets­
lekar där barnen lär av
varandra (sidan 118).
DATE lärmaterial FSK
97
TEMA: Tillgänglighet: Tillsammans SPÅR: Syna och reflektera tillsammans
SPÅR
Syna och reflektera
tillsammans
Spåret handlar om olika sätt att skapa systematik kring våra
lärmiljöer i förskolan.
Vägen till tillgängliga lärmiljöer börjar i
pedagogiska diskussioner om vad vi vill
med vår verksamhet. Möblering och sättet
vi presenterar miljöer signalerar förskolans
pedagogiska syfte.
Hur blir miljöerna på förskolan tillgängliga
så att vi kan skapa delaktighet, möjligheter
och utmaningar för alla barn oavsett ålder
och funktionalitet?
Spåret lyfter positiva exempel. Hur ser
samspelet mellan den fysiska, pedagogiska
och sociala miljön ut när det fungerar som
bäst?
Pedagogerna övar sig i att se förskolan ur
barnens perspektiv och funderar på hur olika
material och sätt att planera påverkar barnen
och verksamheten.
Film
För pedagoger
Vad säger lärmiljöerna? Om hur lärmiljöer som
inte förberetts påverkar ett barn i förhållande till
lärmiljöer som är iordningställda för aktiviteten.
Reflektionspromenad – vad säger
miljöerna? Granskar lärmiljöerna
utifrån Tillgänglighetsmodellen. Skapar
överenskommelser kring lärmiljöerna.
Aktiviteter
Uppföljning av Vad säger pennan och
pappret? Följer upp aktiviteten Vad säger
pennan och pappret?
Reflektera med barnen. Ger möjlighet för
barnen att uttrycka vad de tycker om i olika
miljöer på förskolan.
Kryp in och sitt ner – nya perspektiv.
Undersöker lärmiljöerna ur barnens perspektiv.
Vad säger pennan och pappret? Undersöker
hur barnen närmar sig skriftspråk med olika
sorters pennor och papper.
Sagor
Följande sagor ur sagohäftet förbereder och kompletterar spårets aktiviteter
och kan ge inspiration eller aha-upplevelser. Läs särskilt sagan Rekvisita på gården
inför arbetet med spåret.
Rekvisita på gården. Om att med enkla
medel göra förskolegården mer tillgänglig,
kreativ och inbjudande.
Hadi och sakerna i taket. Om hur visuella
intryck påverkar koncentrationen för en del
barn.
Bosse och Bläckfisken Berit. Om hur
vi organiserar miljöer för skapande och
pedagogens roll i det.
Struk-Ture och Reda. Om vad struktur och
ordning och reda gör för verksamheten.
DATE lärmaterial FSK
98
TEMA: Tillgänglighet: Tillsammans SPÅR: Syna och reflektera tillsammans
Aktiviteter – genomförande
Reflektera med barnen
Aktiviteten låter de äldsta barnen reflektera över miljöerna i förskolan.
Barn har ofta väldigt olika upplevelser av vad och hur det leks i olika miljöer.
Aktiviteten görs med ett barn i taget.
Material
Papper och penna eller lärplatta för dokumentation
Gör så här
Bestäm vilka miljöer på förskolan ni skulle vilja granska närmare och prata
med barnen om vilka miljöer de vill tänka kring. Välj en miljö tillsammans
med barnet.
1. Ta med barnet till den utvalda miljön.
2. Ställ frågor för att försöka ta reda på om barnet känner sig trygg och
stimulerad i miljön:
∙∙ Vad brukar du göra här?
∙∙ Med vilka?
∙∙ Hur känns det då?
∙∙ Vill du berätta något om den här miljön?
Ställ hjälpande frågor till barn som inte har det talade språket. Barn kan
ofta visa med kroppsspråk var de trivs och inte.
Valfri fortsättning – utgå från en saga
Material
Sagan Struk-Ture och Reda, i sagohäftet
Gör så här
Utgå från frågorna och samtala med barnen om hur förskolan skulle vara
organiserad om de fick bestämma. Dokumentera gärna barnens svar och
använd svaren som underlag för det fortsatta arbetet med lärmiljöerna.
• Tänk nu att ni är Struk-Ture och Reda. Vad skulle ni göra för att ändra på
DATE lärmaterial FSK
99
TEMA: Tillgänglighet: Tillsammans SPÅR: Syna och reflektera tillsammans
den stökiga förskolan eftersom alla pedagoger verkar ha glömt bort hur
man gör?
• Hur skulle ni vilja starta dagen på förskolan? Prata gärna utifrån olika
miljöer (till exempel hallen) för att konkretisera barnens tankar så långt
som möjligt.
• Vilka regler och vilken ordning tycker ni är bra i olika miljöer i förskolan?
• Vilka regler tycker ni inte om och varför?
Vad säger pennan och pappret?
Aktiviteten visar att barn ställer sig olika frågor när de använder olika sorters
pennor och papper. Den undersöker om barn agerar olika beroende på vad vi
erbjuder dem i form av material i verksamheten.
Barnen får närma sig skriftspråk genom att bekanta sig med sitt eget namn,
pennor och papper.
Material
Station 1: Lappar med barnens namn i versaler. Vita, färgade, randiga och
rutiga papper. Fler olika sorters pennor. En namnlapp och ett ark per barn.
Station 2: Kopior av närvarolistor med barnens namn och rutor eller ränder.
Flera olika sorters pennor. En lista per barn.
Station 3: Vita A4-ark och kulspetspennor. Ett ark per barn.
Station 4: Vita A3-ark och tuschpennor. Ett ark per barn.
Gör så här
Aktiviteten utförs på fyra olika stationer/bord.
1. Berätta för barnen att de ska få rita och skriva. Dela in barngruppen i fyra
grupper och låt grupperna starta vid de olika stationerna.
2. Låt barnen börja rita eller skriva och observera hur de agerar med de
olika materialen. Ta tid, efter 1–3 minuter går ni runt och skriver namn på
barnens alster/papper och samlar in dem.
3. Låt barnen byta station medsols. Fortsätt till alla barn varit på alla
stationer och gjort fyra alster var.
4. Samla in alla alster och använd dem vid Uppföljning av Vad säger pennan
och pappret?
DATE lärmaterial FSK
100
TEMA: Tillgänglighet: Tillsammans SPÅR: Syna och reflektera tillsammans
För pedagoger
Reflektionspromenad – vad säger miljöerna?
Granska tillsammans hur tillgängliga förskolans lärmiljöer är. Diskussionen
ligger till grund för det framtida tillgänglighetsarbetet. Börja med att titta
på filmen Vad säger lärmiljöerna? som finns på www.date-larmaterial.se.
Här möter åskådaren ett barns första tankar och känslor i mötet med olika
lärmiljöer på förskolan. Filmen visar hur en stökig eller oförberedd miljö
påverkar barnet i förhållande till en iordningsställd miljö som är förberedd
för aktivitet.
Material
Arbetsblad Reflektionspromenad, sidan 104
Arbetsblad Vision och ansvar, sidan 105
Arbetsblad Överenskommelse lärmiljöer, sidan 106
Pennor
Något hårt att skriva mot
Gör så här
Se filmen Vad säger lärmiljöerna? tillsammans. Arbeta sedan individuellt.
1. Dela ut arbetsbladen Reflektionspromenad och Vision och ansvar.
2. Välj ut den lärmiljö ni ska arbeta med och gå dit.
3. Fyll i arbetsbladen individuellt. Utgå från Tillgänglighetsmodellen och
skriv ner något om
∙∙ den fysiska miljön
∙∙ den pedagogiska miljön
∙∙ den sociala miljön
Exempel: Hemvrån med utklädningskläder
Fysisk miljö: Svårt att nå lekmaten och utklädningskläderna för de yngsta
barnen, klämrisk vid skåpen, möbleringen uppmanar till springlekar.
Pedagogisk miljö: Otydligt var olika saker hör hemma, mycket saker –
inspirerande men stökigt.
Social miljö: Bra plats för möten och rollek, ofta hög ljudnivå, svårt med samtal.
DATE lärmaterial FSK
101
TEMA: Tillgänglighet: Tillsammans SPÅR: Syna och reflektera tillsammans
4. Fyll i arbetsblad Ansvar och vision.
Arbeta fortsättningsvis i grupp.
5. Sammanfatta era tankar från arbetsbladen Reflektionspromenad
och Vision och ansvar och diskutera gruppens svar punkt för punkt.
Är tankarna om miljön väldigt lika eller olika i gruppen?
6. Formulera sedan mål och fördela ansvaret med hjälp av arbetsblad
Överenskommelse lärmiljöer:
∙∙ Hur vill ni att just den här lärmiljön ska se ut och fungera?
∙∙ Vem gör vad och när?
∙∙ Behöver det byggas om eller köpas in saker?
∙∙ Hur kan ni ta hjälp av hemmen?
∙∙ Vad går att göra direkt?
∙∙ Vad ligger längre fram i tiden?
Uppföljning av Vad säger pennan och pappret?
Följ upp vilka frågor barnen ställt sig och hur de använt de olika materialen
i aktiviteten.
Material
Barnens alster från aktiviteten Vad säger pennan och pappret
Gör så här
Lägg tillsammans ut alla barnens alster framför er. Dela upp dem efter
station och diskutera barnens förhållande till materialen utifrån frågorna:
• Hur använde barnen pennorna och pappren vid Station 1? Station 2?
Station 3? Station 4?
• Vilka likheter blev påtagliga vid de olika stationerna?
• Vilka skillnader var tydligast mellan de olika stationerna?
• Vid vilken station ritade barnen mest?
• Vid vilken station ”skrev” barnen mest?
Sortera sedan alstren efter barnet som gjort dem.
• Vilka barn ändrar sitt sätt att rita eller skriva mest mellan stationerna?
• Finns det barn som inte ändrar sig alls? Vad beror det på?
• Hur påverkar olika pennor och papper och namnlapparna barnens sätt att
närma sig skrivande?
• I vilka av verksamhetens andra miljöer är det tydligt att barnens
lärprocesser påverkas av leksaker och material? Ge exempel.
DATE lärmaterial FSK
102
TEMA: Tillgänglighet: Tillsammans SPÅR: Syna och reflektera tillsammans
• Finns det material som begränsar barnen eller inte är utformat för att
passa barnen i gruppen? Vad behöver ses över?
Kryp in och sitt ner – nya perspektiv
Ta er ner på barnens nivå för att få en bild av hur barnens fysiska miljö ter
sig. Aktiviteten kan användas som ett komplement till Reflektionspromenad
– vad säger miljöerna? eller som en fristående övning. Tänker vi annorlunda
om våra miljöer när vi ser dem ur ett barns perspektiv? Hur fungerar miljön
för någon som är kort eller använder rullstol?
Material
Papper och penna
Gör så här
1. Var och en kryper in i rummet eller sätter sig ner på golvet i den miljö ni
vill undersöka. Tänk på hur långa barnen är och försök att komma ner i
den höjden.
2. Skriv ner svar på frågorna:
∙∙
∙∙
∙∙
∙∙
Vad ser ni?
Vad ser ni inte?
Vad når ni?
Vad når ni inte?
3. Diskutera i grupp och skriv ner vad som kan ändras i miljön.
∙∙ Vad kan ni göra direkt?
∙∙ Vad behöver ni gå vidare med till förskolechef och huvudman?
DATE lärmaterial FSK
103
ARBETSBLAD: Reflektionspromenad
Reflektionspromenad
Tillgänglighetsmodellen: När den fysiska, pedagogiska och sociala miljön är tillgänglig skapas
goda förutsättningar för lärande och utveckling.
Social miljö
Samspel
Utveckling
Lärande
Fysisk miljö
Pedagogisk miljö
Lärmiljö: Mina tankar om:
Den fysiska miljön: Den pedagogiska miljön: Den sociala miljön: Kopieringsunderlag ur DATE lärmaterial FSK. Ladda hem ifyllningsbar pdf på www.date-larmaterial.se.
104
ARBETSBLAD: Vision och ansvar
Vision och ansvar
Vilket är syftet i den här lärmiljön? Hur vill vi att det ska fungera just här?
Detta fungerar bra i den här lärmiljön:
Hur vi ska göra för att den här lärmiljön ska fungera bättre för fler?
Det första jag skulle ändra i den här lärmiljön är:
Jag vill ansvara för att:
Det är klart den: Kopieringsunderlag ur DATE lärmaterial FSK. Ladda hem ifyllningsbar pdf på www.date-larmaterial.se.
105
ARBETSBLAD: Överenskommelse Lärmiljöer
Överenskommelse Lärmiljöer
Lärmiljö: Vilket syfte har lärmiljön? Hur vi vill att det ska fungera just här?
Hur är den fysiska, pedagogiska och sociala miljön tillgänglig för alla barn i just den här
lärmiljön?
Förändringar vi ska göra för att öka den här lärmiljöns tillgänglighet:
AnsvarsområdeAnsvarspersonKlart den
Kopieringsunderlag ur DATE lärmaterial FSK. Ladda hem ifyllningsbar pdf på www.date-larmaterial.se.
106
TEMA: Tillgänglighet: Tillsammans SPÅR: Leka tillsammans
SPÅR
Leka tillsammans
Spåret handlar om olika sätt att skapa systematik kring
grupplekar i förskolan.
Barn skapar gruppkänsla och gemenskap i
leken och genom att lära sig gemensamma
regler. Lekar som leds av pedagogerna och
har förbestämda regler är något annat än den
spontana rolleken. Det ger barn som kanske
inte annars leker med varandra en möjlighet
att mötas och samarbeta. Vi pedagoger kan
leda lekar som har det syftet både inomhus
och utomhus.
En grundförutsättning för barn att
medverka och vara delaktiga i leken är att
förstå reglerna och vad lekarna går ut på.
Det gäller även för oss pedagoger att vara ense
om hur olika lekar ska lekas. Hur arbetar vi
för att så många barn som möjligt kan vara
med och leka grupplekar på sina villkor?
Genom att kartlägga vilka barn och
pedagoger som kan lära varandra grupplekar
– och planera för det – kan vi göra fler barn
delaktiga i leken.
Aktiviteter
För pedagoger
Veckans grupplek. Skapar möjligheter för
barnen att lära sig nya grupplekar tillsammans.
Ger en översikt över vilka barn som medverkar
i grupplekarna på förskolan.
Grupplekar. Skapar översikt över vilka
grupplekar pedagoger och barn kan och en
plan för lekar barnen vill lära sig.
Uppföljning av aktiviteten i spåret.
Ger möjlighet att upptäcka vilka barn som
egentligen är med och leker grupplekar och
om lekarna blivit mer tillgängliga för fler.
DATE lärmaterial FSK
107
TEMA: Tillgänglighet: Tillsammans SPÅR: Leka tillsammans
Aktiviteter – genomförande
Veckans grupplek
Den här aktiviteten bygger på att pedagogerna gjort aktiviteten Grupplekar.
Pedagogerna kommer överens om gemensamma regler och gör en plan
för vilka grupplekar barnen ska få lära sig. När barnen lär sig reglerna i
grupplekarna kan de bli mer delaktiga i leken. Pedagogerna introducerar en
ny lek varje vecka.
Material
Lärplatta, smarttelefon eller kamera för dokumentation
Arbetsblad Grupplekar, finns på www.date-larmaterial.se
(Lekkartan, när den är gjord)
ARBETSBLAD: Grupplekar
Grupplekar
Lekar som barnen kan:
Inomhus
Utomhus
Lekar som vi pedagoger kan:
Inomhus
Utomhus
Lekar vi pedagoger och barnen vill kunna:
Inomhus
Gör så här
Utomhus
Kopieringsunderlag ur DATE Lärmaterial FSK. Ladda hem ifyllningsbar pdf på www.date-larmaterial.se.
Använd de tillfällen i veckan som är planerad lektid för grupplekar.
Förbered barnen som ska leka grupplekar. Samla ihop gruppen och förklara
reglerna för leken.
1. Välj ut en lek att lära ut. Börja med en som många barn redan kan reglerna
till. Var gärna flera pedagoger som leker tillsammans om det är möjligt.
2. Lek tillsammans med barnen. Dokumentera leken med bilder och skriv
ner vilka barn som var med och lekte.
3. Introducera en ny lek varje vecka.
För pedagoger
Grupplekar
Prata ihop er om vilka lekar ni kan själva och vilka lekar barnen kan reglerna
till. Se till att ni är överens om reglerna och bestäm hur ni ska introducera
nya lekar för barnen regelbundet.
DATE lärmaterial FSK
108
TEMA: Tillgänglighet: Tillsammans SPÅR: Leka tillsammans
Material
Arbetsblad Grupplekar, finns på www.date-larmaterial.se
Penna
ARBETSBLAD: Grupplekar
Grupplekar
Lekar som barnen kan:
Inomhus
Utomhus
Lekar som vi pedagoger kan:
Inomhus
Utomhus
Lekar vi pedagoger och barnen vill kunna:
Gör så här
Inomhus
Utomhus
Kopieringsunderlag ur DATE Lärmaterial FSK. Ladda hem ifyllningsbar pdf på www.date-larmaterial.se.
1. Fyll i arbetsblad Grupplekar individuellt.
2. Diskutera sedan i gruppen:
∙∙ Vilka grupplekar kan alla barn i gruppen reglerna till?
∙∙ Vilka regellekar kan pedagogerna?
3. Lista lekar som leks inomhus och utomhus. Se till att era regler
överensstämmer och passar för gruppen.
4. Diskutera:
∙∙ Finns det ytterligare lekar ni kan lära er själva och barnen?
∙∙ Vilka lekar skulle barnen vilja lära sig?
5. Kom överens om en lista på lekar som ni och alla barn ska kunna vid
terminens slut. Titta i böcker eller på nätet efter tips.
6. Bestäm några fasta tider i veckan då ni leker grupplekar. Se alltid till att en
pedagog leder leken och lär ut de regler som ni kommit överens om.
7. Introducera en ny lek från er lista varje vecka.
Uppföljning av aktiviteten i spåret
Använd bilderna från lektillfällena och skapa en lekkarta över
de lekar som barnen lärt sig. Kartan blir både en dokumentation
och ett visuellt stöd som kan inspirera barnen att leka lekar i
framtiden. Fyll på lekkartan allteftersom.
Diskutera hur aktiviteterna påverkar tillgängligheten och
verksamheten i stort på kort och lång sikt.
• Vilka barn har varit med och lekt vilka lekar?
• Vilka grupplekar leker barnen på eget initiativ utan pedagogerna?
• Har alla barnens förhållande till grupplekar förändrats något sedan ni
började med Veckans lek?
• Har grupplekarna blivit mer tillgängliga för fler?
DATE lärmaterial FSK
109
UT E LE K
TEMA: Tillgänglighet: Tillsammans SPÅR: Städa tillsammans
SPÅR
Städa tillsammans
Spåret handlar om olika sätt att skapa systematik kring
städning i förskolan.
Vi städar och plockar iordning på förskolan
varje dag, både av hälsoskäl och för
framkomlighetens skull. I en städad och
ordnad miljö kan fler barn tillgodogöra
sig verksamheten. Då blir det tydligare för
barnen vad olika situationer och lärmiljöer
kan erbjuda dem.
Ju tidigare vi lär barnen rutiner och
gemensamt ansvar för lärmiljöerna, desto
bättre. En välordnad miljö där var sak har sin
plats signalerar till barnen att den är viktig
och värd att vara rädd om. Hur kan vi på
ett lekfullt sätt skapa rutiner för städning
tillsammans med barnen?
Vi vet också att många barns koncentration
påverkas negativt av stökiga miljöer. Barnen
i våra verksamheter är olika och vi behöver
göra miljöerna i förskolan mer tillgängliga så
att de fungerar för alla.
Aktiviteter
För pedagoger
Städburk med latmask. Hjälper till med
struktur kring städningen genom en lek där
slumpen avgör vilket område barnen städar.
Uppföljning av aktiviteterna i spåret.
Ger möjlighet till reflektion och diskussion om
hur aktiviteterna påverkar verksamheten på
kort och lång sikt.
Städsamling. Skapar en struktur kring
städningen som utgår från den förra leken,
Städburk med latmask, men som ger barnen
mer ansvar.
Städstopp. Underlättar städningen genom en
lek där barnen städar till musik.
Sagor
Följande sagor ur sagohäftet förbereder och kompletterar spårets aktiviteter och
kan ge inspiration eller aha-upplevelser. Läs särskilt sagan Struk-Ture och Reda inför
arbetet med spåret.
Struk-Ture och Reda. Om vad regler,
ordning och struktur gör för verksamheten.
Lägg det på hyllan! Om struktur och
ordning i hallmiljön.
Bosse och bläckfisken Berit.
Om struktur, ordning och pedagogernas
roll i skapandemiljön.
Hadi och sakerna i taket. Om hur visuella
intryck påverkar koncentrationen för vissa
barn.
DATE lärmaterial FSK
110
TEMA: Tillgänglighet: Tillsammans SPÅR: Städa tillsammans
Aktiviteter – genomförande
Städburk med latmask
Barnen städar varsitt område i förskolans lokaler. Några slipper städa.
Barnen drar lott ur Städburken om var de ska städa. De som blir latmaskar
slipper städa och inspekterar städningen tillsammans med pedagogerna.
Leken går att göra både inomhus och utomhus.
Material
En burk (i storleken pennburk)
20–30 stycken träfärgade glasspinnar
Namnlista på barnen, sax, tejp och färgpennor
Lista på olika städområden som ska städas på förskolan
Arbetsblad Städområden, sidan 114
Gör så här
Gör så här i pedagoggruppen:
Gå igenom var ni brukar städa på förskolan, se exempel nedan.
Bestäm en färg för varje städområde på arbetsblad Städområden.
1. Uppskatta hur många personer som behövs per städområde utifrån er
aktuella gruppstorlek.
2. Klipp ut de stora färgprickarna från arbetsblad Städområden och tejpa fast
dem vid städområdena på förskolan. Måla spetsarna på glasspinnarna med
respektive färg. Gör i ordning så många glasspinnar som det behövs
personer per städområde.
3. Rita en liten (lat)mask på en eller två glasspinnar.
4. Placera glasspinnarna med spetsarna nedåt i
städburken så att färgmarkeringarna inte syns.
Gör så här med barnen:
Samla ihop barnen till en kort samling när det är
dags att städa.
1. Visa Städburken, färgpinnarna och
latmaskpinnarna och förklara lekens princip med
lottdragning och slump.
2. Använd namnlistan och markera vilket barn som
får börja.
DATE lärmaterial FSK
111
ARBETSBLAD: Städområden
Var vi städar och hur många vi är:
Lego, två stycken
Pysselhörnan, tre stycken
Kuddrummet, två stycken
Klossarna, tre stycken
Familjevrån, tre stycken
Plastdjuren, två stycken
Utklädningshörnan, tre stycken
Spelen, två stycken
Tågbanan, ett barn
Latmaskar, två stycken
TEMA: Tillgänglighet: Tillsammans SPÅR: Städa tillsammans
3. Låt barnen dra pinnar ur städburken i turordning och gå iväg och städa.
När de städat färdigt sitt städområde väntar de på inspektion.
4. De som drar latmaskpinnarna väntar i en soffa eller annat ”latmaskställe”.
Allteftersom barnen städat klart går pedagogerna och latmaskarna runt,
inspekterar och ger mycket beröm.
Städsamling
Barnen instruerar varandra att städa och inspekterar sedan om det är färdigt.
Barnen kan ta mer ansvar för städningen när de lärt sig vilka städområdena är
och hur många som städar de olika miljöerna. Städsamling är en fortsättning
av Städburken med latmask.
Material
En docka
Namnlista på barnen i gruppen
Arbetsblad Städområden, sidan 114
Gör så här
Pedagogen gör sig redo med arbetsblad Städområden och namnlista.
Markera på namnlistan vems tur det är att leda samlingen för dagen.
Rättvisa är viktigt. Förbered barnet som ska leda samlingen och låt barnet
välja en docka eller annan figur.
1. Samla gruppen till städsamling när det är dags att städa. Berätta vilket
barn som leder samlingen.
2. Barnet som leder väljer en docka att ”tala igenom” och frågar var de andra
barnen vill städa. ”Dockan” frågar: Var vill du städa?
3. Barnet som får frågan väljer ett städområde från arbetsblad Städområden.
”Dockan” frågar runt till alla barn fått ett område att städa. Pedagogen
ser till så att alla städområden blir bemannade. Alla barn går och iväg och
städar.
4. Barnet som lett samlingen inspekterar städområdena tillsammans med
pedagogen och ger barnen beröm.
DATE lärmaterial FSK
112
TEMA: Tillgänglighet: Tillsammans SPÅR: Städa tillsammans
Städstopp
Städleken Städstopp bygger på samma princip som leken Dansstopp, där alla
måste vara i rörelse så länge musiken spelar men och stå still när musiken
tystnar.
Material
En musikanläggning som är möjlig att pausa
Musik med lite tempo i och som barnen känner till
Gör så här
Berätta att barnen ska städa så fort de bara kan när musiken är på.
När musiken tystnar ska barnen stå blickstilla.
1. Barnen sprider ut sig i de miljöer som ska städas. Pedagogen startar
musiken.
2. Pedagogen pausar och sätter igång musiken ända till alla städområden
är färdigstädade.
För pedagoger
Uppföljning av aktiviteterna i spåret
Diskutera hur aktiviteterna i spåret påverkar tillgängligheten och
verksamheten i stort på kort och lång sikt.
• Hur upplever ni att städlekarna påverkar tillgängligheten i verksamheten?
• Kan städlekarna användas vid fler eller andra tillfällen i verksamheten,
exempelvis utomhus?
DATE lärmaterial FSK
113
ARBETSBLAD: Städområden
Var vi städar och hur många vi är
Kopieringsunderlag ur DATE lärmaterial FSK. Ladda hem ifyllningsbar pdf på www.date-larmaterial.se.
114
TEMA: Tillgänglighet: Tillsammans SPÅR: Spela tillsammans
SPÅR
Spela tillsammans
Spåret handlar om olika sätt att skapa systematik kring att
spela sällskapsspel i förskolan.
Goda vinnare och goda förlorare?
Sällskapsspel är ett utmärkt sätt att träna
det sociala samspelet såväl som turtagning,
koncentration och regler. Men hur arbetar vi
med att göra våra sällskapspel på förskolan
tillgängliga för barnen?
Barnen är olika och klarar av olika svåra
spel. Vi pedagoger måste veta vilket utbud
av spel som finns på förskolan. Vi behöver
ge alla barn förutsättningar att kunna lära av
varandra och se till så att alla provar på spel
med olika svårighetsgrad och lär sig regler.
Om vi skapar tid och spelmiljöer med
bra förutsättningar kan vi göra alla barn
delaktiga oavsett individuella förutsättningar.
Ibland kan olika hjälpmedel behövas.
Aktiviteter
För pedagoger
Veckans spel. Inspirerar till att inventera
förskolans spel. Gör spelen mer tillgängliga
för barnen genom att presentera ett spel i
veckan.
Hjälpmedel. Ger tips på hjälpmedel som
underlättar när barnen ska spela tillsammans.
Uppföljning av aktiviteterna i spåret.
Ger möjlighet att diskutera effekterna av
aktiviteten Veckans spel.
DATE lärmaterial FSK
115
TEMA: Tillgänglighet: Tillsammans SPÅR: Spela tillsammans
Aktiviteter – genomförande
Veckans spel
Pedagogerna presenterar ett spel i veckan i syfte att göra
spelen tillgängliga för barnen. I spelen tränar barnen
turtagning, koncentration och regler.
SPEL
A
B C
Material
Lärplatta, smart telefon eller kamera
Stora papper, tejp eller häftmassa
Laminator
ARBETSBLAD: Spel (1/2)
Arbetsblad Spel, finns på www.date-larmaterial.se
Spel
Spel: Pedagoger som kan reglerna:
Barn som spelat och kan reglerna:
Spel
Spel: Gör så här
Pedagoger som kan reglerna:
Barn som spelat och kan reglerna:
Kopieringsunderlag ur DATE Lärmaterial FSK. Ladda hem ifyllningsbar pdf på www.date-larmaterial.se.
Gör så här i pedagoggruppen:
1. Vilka spel finns på förskolan? Inventera och se om de är kompletta och
spelbara.
2. Utse en spelansvarig som ansvarar för inköp och underhåll av spelen.
Gör en önskelista tillsammans. Vad vill vi ha i framtiden till barn i olika
åldersgrupper?
3. Se över hur spelen presenteras rent fysiskt. Barnen ska kunna se vilka spel
som finns och välja även bland dem de inte kan nå. Fotografera framsidan
på alla spel, laminera bilderna och gör ett bildhäfte eller en bildkarta i
barnhöjd.
4. Schemalägg en spelstund per dag som passar för lugn aktivitet, till exempel
i samband med vila eller före hämtning.
Välj ut den första veckans spel till måndagens samling och berätta vilken
tid på dagen ni kommer spela tillsammans och gå igenom regler. Visa
bildhäftet eller bildkartan och var den kommer att sitta.
Gör så här tillsammans med barnen:
1. Spela spelet med barnen på den bestämda tiden och dokumentera på
arbetsblad Spel vilka barn och pedagoger som spelat spelet och kan
reglerna.
2. Fortsätt spela varje dag och gå igenom vilka barn som kan vara med och
lära de andra barnen reglerna. Introducera ett nytt spel veckan därpå.
DATE lärmaterial FSK
116
TEMA: Tillgänglighet: Tillsammans SPÅR: Spela tillsammans
För pedagoger
Hjälpmedel
Använd olika hjälpmedel som kan underlätta sällskapsspel för enskilda barn.
En hel del hjälpmedel skapar dessutom en bättre ljudmiljö.
• Tysta tärningar av mjukt material.
• Skumplast med vaxduk över som häftas fast under bordet.
• Korthållare att ställa på bordet så att barnen inte behöver hålla
i korten men ändå kan ha dem framför sig.
• Spela på ett bord med kant eller slå tärningar i ett lock som klätts med tyg.
Uppföljning av Veckans spel
Använd dokumentationen från arbetsblad Spel och se över vilka barn
som verkligen varit med och spelat och lärt sig spelens regler vid de olika
tillfällena.
Reflektera och diskutera hur aktiviteterna påverkar verksamheten på kort och
lång sikt.
• Är det någon skillnad på tillgängligheten och hur barnen förhåller sig till
spelen sedan ni införde Veckans spel?
• Finns det barn som aldrig spelar sällskapsspelen? Diskutera varför och hur
ni kan får dem att spela oftare.
DATE lärmaterial FSK
117
4
2
4
2
TEMA: Tillgänglighet: Tillsammans SPÅR: Härma och lär av varandra
SPÅR
Härma och lär av varandra
Spåret handlar om olika sätt att skapa systematik
kring att lära av varandra i förskolan.
Under hela livet lär vi oss genom att imitera
och ta efter vad andra gör. Trots att det är så
lärande går till är begreppet att härmas väldigt
negativt laddat. I förskolan kan vi ändra på
det och göra härmandet till något fint.
Vi pedagoger kan skapa många och regelbundna tillfällen där barnen samarbetar och
lär sig saker genom att härma varandra. Vi
kan överföra goda erfarenheter mellan barnen
och mellan olika lärmiljöer i verksamheten.
En social miljö som är tillåtande skapar
bättre möjligheter för alla barn att utvecklas.
Det är vårt ansvar som pedagoger att se till
att alla barn får möjlighet att ta utrymme i
den sociala miljön oavsett personlighet, ålder
eller funktionella förutsättningar. Vi kan
träna barnen i att inta olika roller i en grupp
så att de ibland får leda och ibland får följa.
Ibland prata, ibland lyssna.
Aktiviteter
För pedagoger
Handen på huvudet. Skapar en härmningslek
som tränar barnens motorik samt namnen på
olika kroppsdelar.
Uppföljning av aktiviteterna i spåret.
Ger möjlighet att diskutera hur barnen kan
lära av varandra.
Följa John. Hjälper till att skapa en lek där
barnen både tränar motorik och på att leda
respektive följa gruppen.
Frågor till utvecklingssamtal. Ger förslag på
frågor om lärande till barnen och som sedan
kan användas vid utvecklingssamtalen.
Känner du vilken form? Utmanar barnen i en
samarbetslek och tränar geometriska begrepp.
Sagor
Följande sagor ur sagohäftet förbereder och kompletterar spårets aktiviteter och
kan ge inspiration eller aha-upplevelser. Läs särskilt sagan Vejde vill inte säga tack
inför arbetet med spåret.
Vejde vill inte säga tack. Om tecken som ett
av många sätt att kommunicera med.
Han säger ju ingenting! Om bildstöd som
kommunikationssätt.
DATE lärmaterial FSK
118
TEMA: Tillgänglighet: Tillsammans SPÅR: Härma och lär av varandra
Aktiviteter – genomförande
Handen på huvudet
Barnen speglar sig i varandra och tränar sin motorik. Leken ger pedagogerna
möjlighet att börja en diskussion kring hur vi lär oss saker genom att härma
andra och att härma är någonting positivt. Leken kan lekas både inne och ute
men kräver ordentligt med rörelseutrymme.
Gör så här
Berätta för barnen att ni ska leka en lek där ni härmar varandra.
Först leder du som pedagog, sedan får barnen leda varandra. Pedagogen
säger en kroppsdel och berättar vad barnen ska göra med den. Till exempel
tummen på örat, knät på mattan, foten på väggen, rumpan på marken,
armbågen på låret.
1. Gör rörelsen själv och låt barnen härma. Välj en ny rörelse och säg högt
vad du gör. Fortsätt till barnen greppat konceptet.
2. Låt ett barn leda gruppen genom att säga och visa rörelser, eller bara visa
om barnen inte har språket. Pedagogen säger vilket barns tur det är att leda
gruppen. Låt alla barn få prova om de vill.
3. Öka svårigheten genom att öka tempot eller att göra flera saker i en följd:
hålla kvar foten mot väggen, ha ett pekfinger mot näsan och den andra
armbågen mot höften. Barnen brukar tycka det är roligt att göra så många
saker att de tappar balansen och faller ihop i en hög.
Följa John
Barnen speglar sig i varandra och tränar även sin motorik. Leken ger
pedagogerna möjlighet att börja en diskussion kring hur vi lär oss saker
genom att härma andra. Leken kräver gott om utrymme.
Material
Penna och papper eller lärplatta
DATE lärmaterial FSK
119
TEMA: Tillgänglighet: Tillsammans SPÅR: Härma och lär av varandra
Gör så här
Ett barn väljs ut till att vara John, den som leder gruppen. Barnen har alltid
möjlighet att säga ”pass” om de inte vill vara John.
1. John gör en rörelse som resten av gruppen ska följa under en bestämd
stund eller runt en särskild bana.
2. Gruppen härmar John till pedagogen säger stopp. Nästa barn får vara John.
Se till att alla barn som vill får prova på att leda gruppen.
3. Samtala med barnen och dokumentera svaren på frågorna:
∙∙
∙∙
∙∙
∙∙
Vad betyder det är att härma någon?
Kan barnen själva komma på när de härmat någon för att lära sig något?
Vad skulle barnen vilja lära sig som de inte kan idag?
Finns det någon på förskolan som barnen kan lära sig det av?
Känner du vilken form?
Barnen ritar med ett finger på varandras ryggar. En känsel- och samarbetslek
där barnen också tränar begrepp kring geometriska figurer eller bokstäver.
Barnen blir varse att en beröring som knappt känns på en person kanske gör
ont på någon annan. Därför är det extra viktigt att lyssna noga på varandra i
den här leken.
Material
Fyra pappersfigurer i olika färger i form av en rektangel, en kvadrat, en cirkel
och en triangel – A5-format. Laminera pappersfigurerna för bättre hållbarhet.
Några A4 med alfabetet i versaler
Gör så här
Berätta att leken går ut på att hjälpa varandra att känna. Prata om att alla
människor har olika stark känsel. Dela upp barnen i par. En är ”ritare”, den
andra är ”kännare”.
1. Barnen som börjar vara ritare sätter sig bakom ryggen på kännarna.
De ska ha lätt att nå ryggen på kompisen framför.
2. Välj ut en symbol och visa den för ritarna. Ritarna ritar figuren på
kompisens rygg framför. Kännarna ska gissa vilken figur som ritas på
ryggen. De gissar till de får rätt.
3. Låt barnen byta plats med varandra så att de både får rita och gissa.
4. Barnen som vill kan rita bokstäver istället för figurer. Använd
alfabetspappren istället för de geometriska figurerna.
DATE lärmaterial FSK
120
TEMA: Tillgänglighet: Tillsammans SPÅR: Härma och lär av varandra
För pedagoger
Uppföljning av aktiviteterna i spåret
Använd dokumentationen från leken Följa John och diskutera hur ni kan
fånga upp de saker som barnen är intresserade av att lära sig.
Reflektera och diskutera hur aktiviteterna påverkar tillgängligheten och
verksamheten i stort på kort och lång sikt:
• I vilka situationer i verksamheten är det viktigt att komma ihåg att barnen
känner olika? (På- och avklädning, smaker, fysisk beröring, vid skador och
så vidare.)
• I vilka situationer i verksamheten kan barnen lära, få hjälp av eller
låna kunskap av en kompis? (På-och avklädning, skapande och pyssel,
toalettbesök, lekregler, matsituationer och så vidare.)
Frågor till utvecklingssamtal
Frågor om lärande och att lära av varandra kan vara bra att använda vid
utvecklingssamtal.
•
•
•
•
•
•
Vad betyder det är att härma någon?
Kan barnen själva komma på när de härmat någon för att lära sig något?
Vilka saker skulle barnen vilja lära sig som de inte kan idag?
Finns det någon annan som kan de sakerna på förskolan?
Har barnen några fler idéer om hur de kan lära sig saker de inte kan än?
I vilka situationer i verksamheten upplever barnen att de kan lära, få hjälp
av eller låna kunskap av en kompis? (På-och avklädning, skapande och
pyssel, toalettbesök, lekregler, matsituationer och så vidare.)
DATE lärmaterial FSK
121
Noter
Noter
1. Specialpedagogiska skolmyndigheten: Handledning till värderingsverktyg för tillgänglig
utbildning
2. Bergström och Eriksson: Rum, barn och pedagoger. Om möjligheter och begränsningar i
förskolans fysiska miljö, 2013
3. Läroplan för förskolan: LpFö 98, 1998
4. Läroplan för förskolan: LpFö 98, 1998
5. Diskrimineringslagen: 1 kap 4.3 §
6. Skollagen: kapitel 4
7. Folkhälsomyndigheten: Smitta i förskolan – en kunskapsöversikt, 2008
8. Strålskyddsinstitutet: Solskyddsfaktorer – sju tips för säkrare lekplatser och friskare barn
9. Astma & allergiförbundet: Säker mat i förskola och skola
10. TAKK: Tecken som AKK: spsm.se
11. Trygg: TAKK: Tecken som AKK: tecken som alternativ och kompletterande
kommunikation, 2010
12. Statistik och analys: Försäkringskassan, 2014
13. Arbetsmiljöverket, Socialstyrelsen, Myndigheten för skolutveckling: Buller bort!, 2010
14. Dillner och Löfgren: Rätt att leka! Hur barn med autism kan erövra leken hemma, i
förskolan och i skolan, 2013
15. Cox och Eriksson: Children’s Vocabulary Development. The role of parental input,
vocabulary composition and early communicative skills, 2014
16. Dillner och Löfgren: Rätt att leka! Hur barn med autism kan erövra leken hemma, i
förskolan och i skolan, 2013
17. Bergström och Eriksson: Rum, barn och pedagoger. Om möjligheter och begränsningar i
förskolans fysiska miljö, 2013
18. Strandberg: Vygotskij, barnen och jag – pedagogisk inspiration, 2015
DATE lärmaterial FSK
122
Referenser
Referenser
Arbetslivsinstitutet, Arbetsmiljöverket, Myndigheten för skolutveckling och Socialstyrelsen
(2010) Bullret bort! En liten bok om god ljudmiljö i förskolan, Västerås
Arbetsmarknadsdepartementet (2014). Regeringens proposition 2013/14:198 Bristande
tillgänglighet som en form av diskriminering
Astma & Allergiförbundet, Säker mat i förskola och skola - Hur du förbättrar skolmåltiderna
för elever med allergi
Boldemann,C. (4/2013) Solskydd på förskolegårdar – vad kontrolleras vid miljö- och
Hälsoskyddskontorets tillsynsbesök?, Socialmedicinsk tidskrift
Brodin, A. (2011). Tillgänglig utbildning – en mänsklig rättighet – även för barn med
funktionsnedsättning!? En kunskapsöversikt inom området med förslag på framtida
angreppssätt. Stiftelsen Karin och Ernst August Bångs minne
Bromseth, J. & Darj, F. (red.). (2010). Normkritisk pedagogik. Makt, lärande och strategier
för förändring. Uppsala: Centrum för genusvetenskap, Uppsala universitet.
Centrum för genusvetenskap, Uppsala universitet (2010). Normkritisk pedagogik. Makt,
lärande och strategier för förändring
Dillner, M. och Löfgren, D. (2013) Rätt att leka! – Hur barn med autism kan erövra leken
hemma, i förskolan och skolan, Pavus Utbildning, Enskededalen
Diskrimineringsbyrån i Uppsala (2011). PRALIN – praktiskt likabehandlingsarbete i skolan
Diskrimineringsbyrån Uppsala (2015) Tänka tillsammans – Verktygsbok om normkritik och
likabehandling i förskolan, Strands Grafiska, Lindesberg
Diskrimineringsombudsmannen (2012a). Lika rättigheter i förskolan – handledning.
Stockholm: Diskrimineringsombudsmannen.
Diskrimineringsombudsmannen (2015) Husmodellen – ett praktiskt verktyg för att upptäcka
och förebygga diskriminering och trakasserier i förskolan och skolan
Diskrimineringsombudsmannen DO. www.planforskolan.se
Eidevald, C. (2009). Det finns inga tjejbestämmare: Att förstå kön som position i förskolans
vardagssituationer och lek. Högskolan i Jönköping
Eriksson Bergström, S. (2013) Rum, barn och pedagoger – Om möjligheter och
begränsningar i förskolans fysiska miljö, Umeå universitet, Umeå
FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Stockholm:
Utrikesdepartementet.
Forum för levande historia (2006). Bryt! – ett metodmaterial om normer i allmänhet och
heteronormen i synnerhet
DATE lärmaterial FSK
123
Referenser
Hammar, L. och Johansson, I. (2013). Visst kan ALLA vara med!: I idrott, lek och spel.
Varsam, Örebro.
Handisam (2007) Riv hindren – riktlinjer för tillgänglighet
Ifous Malmö högskola (2015:2) Från idé till praxis – Vägar till inkluderande lärmiljöer i tolv
svenska kommuner, Malmö högskola
Liber (2008).
Nordenmark, L. och Rosén, M. Lika värde, lika villkor? Arbete mot diskriminering i förskola
och skola
Kumashiro, K. (2000). Toward a Theory of Anti-Oppressive Education. New York:
Routledge.
Länsstyrelserna och Strålsäkerhetsmyndigheten (2009) Solskyddsfaktorer – sju tips för
säkrare lekplatser och friskare barn
Malmö stad (2010-2011) Lekvärdesfaktor för förskolegårdar i Malmö – med syfte att nå en
hög lekkvalitet
Nordin-Hultman, E. (2013) Pedagogiska miljöer och barns subjektskapande, Liber,
Stockholm
Persson, S. (2015). En likvärdig förskola av hög kvalitet-innebörder och indikatorer.
Kunskapsöversikt, Vetenskapsrådet
Pewe Andersson, K. (2014) Ge oss tid att skapa förutsättningar för lek och lärmiljöer för varje
barn! Pedagoger och barn om förändringsmöjligheter för inkluderande lek och lärande i
förskolan – en aktionsforskningsansats, Stockholms Universitet
RBU (2011). Skolad eller spolad? Stockholm: Riksförbundet för rörelsehindrade barn och
ungdomar (RBU).
RFSL (2013). ”Och aldrig mötas de två” – En förstudie om hbtq-personer med erfarenheter
av funktionsnedsättningar
Rädda Barnen (2008). Får jag vara med? Om vardagen i skolan för elever med rörelsehinder.
Stockholm: Rädda Barnen.
Rädda Barnen (2012) Självklart! Det handlar om rättigheter. För en tryggare skola, ett
handledningsmaterial
Rädda Barnen med flera (2009) Särskild, särskiljd eller avskiljd? Om skolsituationen för
elever med rörelsehinder. Slutrapport
Salmson, K. & Ivarsson, J. (2015), Normkreativitet i förskolan – om normkritik och vägar till
likabehandling, Olika förlag, Helsingborg
SFS 1977:1160. Arbetsmiljölagen. Stockholm: Arbetsmarknadsdepartementet.
SFS 2008:567. Diskrimineringslagen. Stockholm: Arbetsmarknadsdepartementet.
SFS 2010:800. Skollagen. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
SFS 2014:958 Lag om ändring i Diskrimineringslagen.
Sjödin, F. (2012) Buller i förskolan - Hälsa och åtgärder, avhandling Umeå universitet
Sjölund, A. & Henrikson, L W. (2015) Förskolekompassen – För dig som möter barn som
har svårt att navigera, Gothia Fortbildning, Stockholm
DATE lärmaterial FSK
124
Referenser
Skolinspektionen (2012). Förskola, före skola - lärande och bärande.
Kvalitetsgranskningsrapport om förskolans arbete med det förstärkta pedagogiska
uppdraget. Rapport 2012:7
Skolinspektionen (2016) Förskolans kvalitet och måluppfyllelse 2015–2017 Delrapport 1
Skolinspektionen (2016) Trygghet och lärande för barn under 3 år – en ögonblicksbild av
förskolans vardag
Skolinspektionen, Diskrimineringsombudsmannen, Barn- och elevombudet (2009)
Förebygga diskriminering och kränkande behandling – främja likabehandling, En
handledning för att utforma en likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling och
kränkande behandling i skolan
Skolverket (2009). Diskriminerad, trakasserad, kränkt? Barns, elevers och studerandes
uppfattningar om diskriminering och trakasserier
Skolverket (2009b). Tillgänglighet till förskoleverksamhet 2008/2009, Stockholm: Skolverket
Skolverket (2011c). Läroplan för förskolan Lpfö 98, Reviderad 2010. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2015) Delaktighet för lärande. Forskning för skolan. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2015) Kvalitetsarbete i praktiken, Skolverket
Skolverket (2015) Uppföljning, utvärdering och utveckling i förskolan - Pedagogisk
dokumentation, Skolverket
Skolverket (2016b). Barngruppernas storlek i förskolan. En kartläggning av aktuell
pedagogisk, utvecklingspsykologisk och socialpsykologisk forskning. Rapport 433
Skolverkets allmänna råd med kommentarer för förskolan, 13:1390. Stockholm: Skolverket.
Skolverkets allmänna råd om systematiskt kvalitetsarbete – för skolväsendet, 12:1305.
Stockholm: Skolverket.
Skolverkets stödmaterial Främja, förebygga, upptäcka och åtgärda. Hur skolan kan arbeta
mot trakasserier och kränkningar, 14:1430. Stockholm: Skolverket.
Skånfors, L. (2013) Barns sociala vardagsliv i förskolan, doktorsavhandling Karlstad
Universitet
Socialstyrelsen (2008) Buller – höga ljudnivåer och buller inomhus, Edita, Västra Aros
SOU (2006:75) Jämställdhet i förskolan - om betydelsen av jämställdhet och genus i
förskolans pedagogiska arbete. Slutbetänkande av delegationen för jämställdhet i förskolan.
Stockholm
Specialpedagogiska skolmyndigheten (2016) Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning,
Härnösand, Specialpedagogiska skolmyndigheten
Szönyi, K. och Söderqvist Dunkers, T. Specialpedagogiska skolmyndigheten (2015)
Delaktighet – ett arbetssätt i skolan, Härnösand, Specialpedagogiska skolmyndigheten.
Specialpedagogiska skolmyndigheten (2015) Teckenspråk, talat och skrivet språk
– en forskningssammanställning om tvåspråkighet
Brade, L, Engström, C, Sörensdotter, R och Wiktorsson,P. Stiftelsen Friends (2008).
I normens öga – metoder för en normbrytande undervisning? Stiftelsen Friends
DATE lärmaterial FSK
125
Referenser
STIL med flera (2011) Full delaktighet.NU! – 69 blogginlägg om rätten att leva det liv du
vill, oavsett funktionsförmåga
Strandberg, L. (2014) Vygotskij, barnen och jag – pedagogisk inspiration, Studentlitteratur,
Lund
Elmeroth, E. med flera. (2012) Normkritiska perspektiv – i skolans likabehandlingsarbete,
Studentlitteratur, Lund
Svensson, M. (2015) Bästa lekboken – lekarna du minns (och reglerna du glömt),
Wahlströms, Stockholm
Synskadades Riksförbund, Barn som har en synskada – tips och råd till föräldrar
Vetenskapsrådet (2015) En likvärdig förskola för alla barn – innebörder och indikatorer,
Vetenskapsrådet
Williams, P, Sheridan, S, Pramling Samuelsson, P. (2016). Barngruppens storlek i förskolan
– konsekvenser för utveckling och kvalitet. Stockholm, Natur och Kultur
Västra Götalandsregionen (2012) Hygienråd i förskolan, Hygiensjuksköterska i förskolan
– HYFS
Åsén (2015) Utvärdering & pedagogisk bedömning i förskolan, Liber, Stockholm
DATE lärmaterial FSK
126
Under 2017 byter Handikappförbunden namn till
Funktionsrätt Sverige. Funktionsrätt betyder att personer
med funktionsnedsättning har rätt till full delaktighet.
Läs mer om namnbytet och innebörden av det nya
begreppet funktionsrätt på www.hso.se
www.date-larmaterial.se
Tillgänglighet är en rättighet
Vi gör lärmiljöerna tillgängliga. För alla barn.
Alla barn har rätt till kunskap, delaktighet och utveckling. Men fungerar
lärmiljöerna i förskolan för alla barn? Hur kan vi pedagoger tillsammans med
barnen utveckla lärmiljöerna så att de fungerar för fler?
DATE lärmaterial ger förskolan verktyg att arbeta för en fysiskt, pedagogiskt
och socialt tillgänglig lärmiljö. Kreativa sagor, lustfyllda aktiviteter och
övningar hjälper barn och pedagoger att tillsammans undersöka sina
lärmiljöer.
DATE vill utmana föreställningarna om våra olika sätt att fungera.
Signalerar lärmiljöerna att det finns ett ”normalt” sätt att fungera, lära sig
eller kommunicera i förskolan?
Tillgänglighet är en del av förskolornas arbete med likabehandling
och systematiskt kvalitetsarbete. Lärmiljöer som möter alla barn
oavsett funktionalitet förebygger diskriminering och skapar likvärdiga
förutsättningar för delaktighet, lärande och utveckling.
Pedagoger och förskolan får
• sagor, aktiviteter, lekar och övningar att arbeta med i verksamheten
tillsammans med barnen
• dokumentationsmallar som underlättar uppföljning av aktiviteterna
och knyter an till det systematiska kvalitetsarbetet
• aktiviteter som stödjer det främjande likabehandlingsarbetet
ISBN:
978-91-983819-0-0 (tryckt)
978-91-983819-1-7 (pdf )
Best.nr SPSM:00754
![Utveckling och lärande[1]](http://s1.studylibsv.com/store/data/000066982_1-f3a4c9a9afcfa48e14746e5bd99203b8-300x300.png)
