Tal av Stefan Eklund-Åkerberg
Handikappförbunden vid Hjälpmedelsinstitutets
IT-konferens den 3 maj 2006
Handikappförbundens samarbetsorgan är precis som namnet
indikerar ett samarbetsorgan för i dag 43 olika handikappförbund.
Tillsammans representerar vi närmare en halv miljon medlemmar
och medborgare i vårt land. På riksnivån är vi en gemensam politisk
röst mot riksdag, regering, centrala myndigheter, organisationer och
i internationella sammanhang. Organiserat samarbete finns också
som egna sammanslutningar på läns- och kommunnivå.
Vårt mål är ett samhälle för alla, präglat av solidaritet, jämlikhet och
delaktighet, där alla har samma värde, samma rättigheter och
skyldigheter. Ett samhälle där man ges möjlighet och förutsättningar
att vara en aktiv, engagerad medborgare på samma grunder som
andra. Det borde vara en självklarhet att alla ska beredas den
möjligheten - så att det är det fria valet som avgör. Så är det inte som
alla vet.
Varje enskilt förbund företräder sina medlemmar i de egna frågorna.
Som samarbetsorgan ska vi arbeta med de gemensamma intressena
och de övergripande frågorna. Spännvidden i de frågor vi arbetar
med är stor. Prioriterade områden i nuläget är arbetet med den
nationella handlingsplanen för handikappolitiken, prioriteringar
inom hälso- och sjukvårdssektorn och arbetsmarknadsfrågorna.
IKT är, skulle jag vilja säga, exempel på ett område som har såväl
gemensamma om förbundsspecifika intressen. Våra
medlemsförbunds syn på IKT varierar. För en del är det bara en
fråga av många. Andra ser stora möjligheter och fäster stort hopp till
utvecklingen. För ytterligare andra i sin tur utgör IKT och
utvecklingen främst ett hot.
Lite tillspetsat kan vi nog ändå säga, att rätt använd, om man ges
förutsättningar att erövra tekniken, kan IKT vara ett verktyg för full
delaktighet. Om inte, kan effekten i ett samhälle som bygger allt mer
på ökad teknikanvändning bli den rakt motsatta – dvs förstärka
utanförskap.
Handikappförbunden, Box 1386, 172 27 Sundbyberg
Telefon 08 546 404 00 vx, Texttelefon 08 546 40450. Org nr 802006-2108
www.handikappforbunden.se
Handikappförbundens syn på tillgänglig informations- och
kommunikationsteknologi, 2006-05-03
En enkel analys kan tydligt visa på styrkor och svagheter, hot och
möjligheter med den nya tekniken. Vi fokuserar oftast på
möjligheterna i debatten och det är bra, för dom finns där onekligen,
men det är långt kvar innan tekniken är det verktyg vi ser att den
kan vara.
Den nationella handlingsplanen ”Från patient till medborgare”
innebär ett perspektivskifte - från omhändertagen patient till en aktiv
medborgare med rättigheter och skyldigheter. Huvuduppgiften fram
till 2010 är att identifiera och undanröja hinder för full delaktighet.
Något som med självklarhet även borde innefatta IKT området. I
handlingsplanen liksom i diskrimineringsutredningen som nyligen
presenterades ligger fortfarande fokus för ensidigt på fysisk
tillgänglighet.
I arbetet med att identifiera och undanröja hinder är det avgörande
att ha ett helhetsperspektiv och att ta helhetsgrepp. Det handlar inte
bara om att själva tekniken ska vara tillgänglig utan också att beakta
alla de kringliggande förutsättningar som måste uppfyllas. Det
spelar ingen roll hur tillgänglig tekniken i sig är om man inte ges
tillgång till den. Då är vi inne på ekonomi, tillgång till hjälpmedel,
kunskap, support och service mm.
IKT kan alltså öka möjligheten till aktivt medborgarskap. I år är det
ju valår. Om vi tänker oss en debatt i TV där samtliga partiledare är
inbjudna för att ge underlag till väljarna i Riksdagsvalet Under
programmets gång inbjuds tittarna att skicka in frågor via SMS eller
e-post. Kommentarerna som skickas med SMS visas i en rullande text
i nederkanten av TV-skärmen. Efter programmet sitter partiledarna
och chattar med TV-tittarna via programföretagets webb. Det är inte
så svårt att se framför sig hur möjligheten att ta del i den
demokratiska processen begränsas för många. Både att ta del av och
att vara en del av debatten – att få tycka och få svar på sina egna
frågor. Nu gäller det inte bara personer med funktionshinder men
det gör inte saken bättre.
Ett annat exempel kan vi ta från arbetsmarknadsområdet. När IKT
fungerar är den en dörröppnare för nya möjligheter till jobb. Det är
vi nog överens om men hur ser det ut med valfriheten. I Sverige
saknar vi fortfarande exempelvis tillgängliga publiceringsverktyg
som kan användas av webbutvecklare med funktionshinder, på
företag och på myndigheter. Det handlar alltså om att också kunna
producera inte bara ta del av. Personer med funktionshinder ses
fortfarande i alltför stor uträckning enbart som konsumenter och
mottagare.
Handikappförbunden, Box 1386, 172 27 Sundbyberg
Telefon 08 546 404 00 vx, Texttelefon 08 546 40450. Org nr 802006-2108
www.handikappforbunden.se
Handikappförbundens syn på tillgänglig informations- och
kommunikationsteknologi, 2006-05-03
Ofta har departement och myndigheter säkerhetssystem som krockar
med hjälpmedel och Intranät som inte går att använda av anställda
med funktionshinder. För att vända dessa situationer när tekniken
utestänger människor från demokratiska rättigheter och arbete krävs
krafttag. Här måste public service, staten och dess myndigheter var
ett föredöme.
I Sverige hänvisar ofta regering och myndigheter till att det är
marknaden som styr IKT och att statsmakterna inte kan påverka
detta. Varför skulle i sådana fall USA och Storbritannien med
ofantligt mycket större marknader än Sverige se nödvändigheten och
dessutom utnyttja möjligheten att lagstifta om tillgänglig
kommunikation.? Kanske helt enkelt för att befästa att det rör sig om
medborgerliga rättigheter.
EU-kommissionens meddelande från september 2005 kring det
kommissionen kallar e-tillgänglighet tar ett helhetsgrepp och
omfattar DigitalTV, telekommunikation, Internet och elektroniska
konsument-produkter. I meddelandet får medlemsländerna två år på
sig att visa hur långt man kommit med tillgänglig
kommunikationsteknologi. Vi hoppas att Sverige tar chansen, att på
ett prestigelöst sätt, använda sig av dessa två år och verkligen
undersöker och gör vad som behövs för att sätta fart på
utvecklingen.
De tre verktygen som EU lyfter fram – offentlig upphandling,
certifiering och reglering – tror vi är nödvändiga. Det behövs också
stimulans till forskning och utveckling av inkluderande teknik. Det
vi brukar kalla för ”Design för alla”, så att vi slipper ta en omväg
förbi dyra, stigmatiserande särlösningar.
Ansvarsfrågan fodrar också en kommentar. 14 statliga myndigheter
har fått ett särskilt så kallat sektorsansvar för att genomföra den
nationella handikappolitiken. Ingen av dem kan sägas ha ett
helhetsansvar för informations- och kommunikationsteknologi. PTS
kommer närmast, men till exempel DigitalTV ligger under Kulturoch utbildningsdepartementet. Verva har andra bitar osv.
Den nya myndigheten Handisam, med uppdrag att samordna
handikappolitiken, står inför en utmaning - inte minst när det gäller
området information och kommunikation. Mycket, jag nog det
mesta, återstår att göra innan full informations- och
kommunikations-tillgänglighet råder.
Handikappförbunden, Box 1386, 172 27 Sundbyberg
Telefon 08 546 404 00 vx, Texttelefon 08 546 40450. Org nr 802006-2108
www.handikappforbunden.se
Handikappförbundens syn på tillgänglig informations- och
kommunikationsteknologi, 2006-05-03
Jag skulle vilja avsluta med en sammanfattande åtgärdslista till
svenska politiker och beslutsfattare i den offentliga sektorn.
1 Ta ett helhetsgrepp på tillgänglighet inom IKT och
tydliggör ansvarsfrågan
2 Se över lagstiftning och bekräfta att det är diskriminering
när medborgare inte kan kommunicera och informera sig
om rättigheter
3 Ta fram ett oberoende övervakningssystem för brister i
tillgänglighet till IKT
4 Staten som föredöme – använd handlingsplanen och
upphandla tillgängligt
5 Skapa förutsättningar för forskning och utveckling av
inkluderande kommunikationsteknik
Handikappförbunden, Box 1386, 172 27 Sundbyberg
Telefon 08 546 404 00 vx, Texttelefon 08 546 40450. Org nr 802006-2108
www.handikappforbunden.se
