[utväg]
utväg
Guider om kön, makt
och dig som person
[utväg]
© Författarna, Sensus studieförbund och Länsstyrelsen i Västerbotten 2003
Tuschillustrationer: Rikard Olofsson
Grafisk form: Magnus Sjögren
Layout: Magnus Häglund
utväg ur ojämställdhetens skamträsk
At t
se
i g e n o m
m ö n s t e r
f ö r
at t
s ö k a
ö n s k a d e
Jag är en ojämställd människa. Det är inget jag är stolt över. Snarare känner
jag skam och skuld inför att jag inte behandlar män och kvinnor lika. Inte ens
olika män behandlar jag lika. Skulden tycker jag är bra. Jag är skyldig och jag
har ett ansvar. Det är helt rimligt att jag känner skuld inför mitt bidrag till
ojämställdheten. Skammen är värre. Skillnaden mellan skuld och skam är att
skulden relaterar till något vi gjort fel, medan skammen handlar om att vara
fel. Skuld kan botgöras och förlåtas. Skammen kan bara älskas bort.
Det är mycket jag skäms för och inte vågar erkänna, nästan inte ens inför
mig själv. Det här materialet är en utväg ur skamträsket. Jag tror nämligen att
ingenting blir ett dugg bättre för att vi känner skam. Bara i öppenheten ligger
en möjlighet. Skammen döljer. Skulden ansvariggör. Min möjlighet att våga se
mitt liv i relation till frågor om makt och kön har varit helt beroende av samtal
med andra människor. Samtal där jag inte har blivit dömd, utan bemött med
uppmuntran och värme. Min förhoppning är att det här samtalsmaterialet
ska vara en möjlighet för dig att hitta den utväg du behöver.
Det var många år sedan jag upptäckte att Sverige var ett både ojämlikt och
ojämställt land. Insikten träffade mig totalt när jag läste Makt och Kön vid
Umeå universitet. Sedan dess har verkligheten inte gått att betrakta på samma
sätt längre. Ojämställdhet gör exempelvis att för många småflickor görs illa av
sina pappor, kvinnor slits ut och sjukskrivs i vården, pojkar i tonåren ständigt
testas om de håller måttet och män i medelåldern upptäcker att de egentligen
inte känner särskilt många människor.
Ojämställdhet handlar om makt och social orättvisa. Den grupp av
människor som inte blir diskriminerad eller orättvist behandlad tjänar på
ojämställdheten. Vare sig de vill det eller inte. Den gruppen är människor
som jag – män. Vi män har en massa fördelar av att leva i ett ojämställt land:
u t vägar
högre lön, mer uppmärksamhet, större utrymme, mer inflytande, mer makt.
Den största fördelen för män är att betraktas som självklara människor istället
för att ses som avvikare. Många av oss har svårt att se ojämställdheten och
ännu svårare att se och förstå de personliga fördelar som ojämställdheten ger.
Det är lika svårt för oss att upptäcka den ojämställdhet vi vant oss vid som
för en fisk att upptäcka oceanen. Ojämställdhet har blivit det normala och
självklara. Frågan är vad vi ska göra med ojämställdheten. Vill vi bevara eller
förändra?
Jag har valt att försöka se, känna och utmana. När det gäller att se och känna
är det så lätt att skammen gnager sig in i självkänslan och får mig att tystna.
Det är ingen utväg att sitta tyst i ett hörn och låta skammen gnaga. Bättre att
berätta fram sig ur hörnet och bort från skammen. Bättre att ta ansvar för sin
egen skuld. Bättre att se verkligheten som den är och tillsammans med andra
söka önskade utvägar.
[utväg] har blivit till tack vare många människors samarbete. Jag, Magnus
Sjögren, har fungerat som redaktör och författare. Anne-Lie Gunnarsson,
Marie Johansson, Bibbi Rönnlund och Peter Söderström har också författat
och bidragit med texter. I materialet kommer du att möta ett jag i form av min
personliga röst, samt ett vi som står för arbetsgruppen bakom [utväg]. Agneta
Lundström har handlett mitt skrivarbete och gett värdefulla bidrag. Alla
nämnda har därtill tillsammans med Helene Brewer, Elisabeth Konradsson
och Helene Österlind skapat materialets utformning. Illustrationerna är
gjorda av Rikard Olofsson. Tack också till Margareta Berggren, Lisa Bernlind,
Åsa Danielsson, Sonja Gunnarsson, Cajsa Linderoth och Moa Roshanfar som
läst och förbättrat texten.
[utväg]
i
Hur [utväg] kan användas
[utväg] innehåller sju guider med vars hjälp du tillsammans med andra kan
se igenom de könskoder som draperar verkligheten och hindrar jämställdhet.
Samla några du litar på. Första gången ni träffas kan det vara bra att börja
under rubriken ingång för att skapa förutsättningar för det fortsatta samtalet.
På samma sätt är rubriken utväg tänkt som en möjlighet att avsluta samtalen.
Däremellan bestämmer ni vilka guider ni vill använda er av.
ß
världens mest jämställda land
Handlar om jämställdhet, jämlikhet och makt i Sverige.
Vad hindrar det önskvärda samhället?
ß
vad är kön?
Tar upp diskussionen om kvinnor och män är lika eller olika.
Vilka konsekvenser får olika sätt att förstå kön på?
ß
tjejbaciller och duktiga flickor
Fokuserar på uppfostran och hur barn blir pojkar och flickor.
Vem bevakar gränserna och vad händer om de överskrids?
ii
ß
mustasch i löneförhandling
Belyser frågor om arbetsplatser och vems villkor som gäller där.
Hur skulle en arbetsplats på allas villkor se ut?
ß
finn fem fel
Närmar sig problematiska inställningar till kroppar.
När glider ideal om skönhet över till sjukhet?
ß
porr till frukost
Skildrar naket pornografins genomslag i vardagslivet.
Hur kommer njutning och övergrepp så nära varandra?
ß
kvinnofrid
Är en dröm om att kvinnor och barn ska befrias från mäns våld.
Hur förstå och förändra ojämställdhetens värsta kränkning?
Alla guider är uppbyggda på samma sätt och använder sig av personliga samtal
som metod för att se mönster. Första sidan i varje guide består av en text som
vill öppna för ett samtal om svåra frågor. Där delar jag med mig av erfarenheter
[utväg]
från mitt liv. Jag har valt att inte låta skammen tysta mig och berättar därför
öppet och personligt. Det personliga är politiskt. Människors erfarenheter
och hemligheter är sällan som isolerade öar, utan hänger oftast ihop. När det
personliga delas öppet, blir det därför möjligt att se hur mönster av kön och
makt har samband med det egna livet. Sida två ger övningstillfällen genom
personliga rundor, enklare metoder och frågor utifrån guidens tema. Sist
finns en möjlighet till fördjupning där korta sammanfattningar av forskning
kring kön och makt presenteras. Några enklare tips för att gå vidare avrundar
varje guide.
Teorier om makt och kön är inte tänkt att fungera som ett facit eller en knäpp
på näsan. Snarare vill vi med fördjupningen ge en möjlighet att pendla mellan
erfarenhet och teori. Mötet med en teori gör det också möjligt att upptäcka
erfarenheter. Mina personliga berättelser på guidernas första sida skulle
jag aldrig ha uppmärksammat utan feministisk teori. Det intressanta med
teorierna är alltså i det här sammanhanget vilka berättelser om dig och de
andra i gruppen som kan komma fram och få utrymme, tack vare forskning
om makt och kön.
För dig som vill förstå de bakomliggande motiven till varför vi gjort [utväg]
rekommenderar vi läsning under rubriken bakgrund i början av materialet.
I slutet av [utväg] finns rubriken genusforum, kvinnofrid och sensus där vi
presenterar våra respektive organisationer och uppdrag. Sist i [utväg] följer
en rad bilagor: en ordlista för att förklara svårare ord och vanliga begrepp,
hjälpmedel för känslouttryck i form av ansikten och en möjlighet att tala
med bilder. Materialet får kopieras fritt för att starta så många samtal som
möjligt. Vi hoppas att det sprids och används så mycket att ett nytt, öppnare,
generösare och mänskligare samhälle blir möjligt.
Magnus Sjögren
december 2003
innehåll
bakgrund....................................................................1
Kön, makt och normer .................................................................................2
Jämställdhet och integration .........................................................................2
En dubbel hållning – öppenhet och kritik......................................................3
ingång .................................................................5
Vägar att skapa rum för samtal och bli personer för varandra
Metoder i [utväg].......................................................................... 5
Första gången ...............................................................................7
Ledstänger och grundregler ............................................................8
1. världens mest jämställda land .......................... 9
Myt eller möjlighet?
Runda om ett land att leva på lika villkor i ................................. 10
Övningstillfällen ........................................................................ 10
Fördjupning om ojämställd jämställdhet...................................... 11
2. vad är kön? ................................................... 15
Är vi födda på jorden eller från andra planeter?
Runda om kön, feminism och naturlighet ..................................... 16
Övningstillfällen ......................................................................... 16
Fördjupning om två sätt att förstå kön.......................................... 18
3. tjejbaciller och duktiga flickor........................ 21
Vad händer om pojkar blir flickor?
Runda om gränser, barndom och uppfostran ................................. 22
Övningstillfällen ......................................................................... 22
Fördjupning om hur barn görs olika.............................................24
4. mustasch i löneförhandling........................... 27
Lika skäggväxt lättare än lika lön?
Runda om diskriminering på jobbet ............................................. 28
Övningstillfällen ......................................................................... 28
Fördjupning om hur det står till på jobbet .................................... 31
5. finn fem fel .................................................... 33
Vem är nöjd med sin kropp?
Runda om kropp och utseende...................................................... 34
Övningstillfällen ......................................................................... 34
Fördjupning om skönhet, sjukhet och blickar................................. 36
6. porr till frukost..............................................39
Njutning eller övergrepp?
Runda om porr och sexualitet.......................................................40
Övningstillfällen .........................................................................40
Fördjupning om porr, våld, sex och makt ......................................42
7. kvinnofrid .....................................................45
Vad är det för skillnad på våldtäkt och ett heterosexuellt samlag?
Runda om obehag, rädsla, hot och våld
våld......................................... 46
Övningstillfällen .........................................................................46
Fördjupning om mäns våld mot kvinnor ...................................... 50
utväg................................................................. 53
utväg
Att se och drömma om utvägar ur könens fängslande ramar
Avslutande övningstillfällen ......................................................... 54
genusforum, kvinnofrid och sensus .......................... 55
ordlista .....................................................................57
litteratur att gå vidare med .......................................59
bilagor......................................................................63
Känslouttryck
Tala med bilder
[utväg]
iii
bakgrund
[utväg] vill bidra till ett demokratiskt, rättvist och jämställt samhälle, där alla
har lika rättigheter och värde. För att göra den visionen verklig är [utväg]s
bidrag:
Att genom samtalsguider möjliggöra ökad medvetenhet om hur
våra personliga erfarenheter hänger ihop med mönster av makt och
kön.
Utmaningen ligger i att upptäcka de gemensamma mönster i våra liv som
skapar orättvisa och förtryck. Att se mönster är ett första steg ut ur det som
förkrymper och håller människor på plats. Materialet heter [utväg] just därför
att det vill visa på vägar ut ur begränsande mönster. [utväg]s framsida visar
en man och en kvinna som för undan ett draperi av könskoder. Draperiet
är en symbol för mönster av makt och kön. Personerna på bilden har en
utväg framför sig. Draperiet är, i våra ögon, det som hindrar vägen mot ett
demokratiskt, rättvist och jämställt samhälle.
[utväg] är skriven för frivilliga grupper. Du ska själv välja att vara med i en
grupp, inget annat ska tvinga dit dig än din egen vilja. [utväg] är skriven för
exempelvis följande målgrupper:
ß
ß
ß
ß
ß
För vänner – i en grupp med andra du tycker om och väljer själv. Ett
bra tillfälle att fördjupa vänskap.
För anställda – på jobbet som en del i jämställdhetsarbetet för att göra
arbetsplatsen till ett ställe att trivas på.
För föräldrar – som vill tala om att vara förälder, relationen till sina
barn och det som påverkar barn i dagens samhälle.
För frivilliga – ledare inom idrottsrörelsen, humanitära organisationer
m.m. som vill arbeta mer på lika villkor.
För alla – som är nyfikna på frågan eller vill möta andra kring ett
ämne som berör.
När kvinnorörelsens andra våg rullade in över Sverige i början av 70-talet
kom medvetandeträning att bli en viktig del i kampen för att synliggöra och
förändra förtryck och orättvisor. I medvetandeträning samlas kvinnor för
att berätta om sina liv och upptäcka förtryck. Grupper av kvinnor samlades
hemma hos varandra för att dels hjälpa sig själva, dels förändra ojämställdheten
mellan könen. Medvetandeträning har sina rötter i den feministiska rörelsen
i USA. Tusentals grupper i USA ägnade sig åt ”consiousness-raising” på 60och 70-talen. Idén och formen spred sig också till Sverige. Medvetandeträning
användes i Sverige främst inom kvinnojoursrörelsen. Den förändring
som kvinnorörelsen skapat är stor och visar vad ett förändrat seende kan
bidra till för hela samhällsutvecklingen. Därför är den här samtalsguiden
tillägnad, inspirerad av och möjlig tack vare den medvetandeträning som
kvinnojoursrörelsen arbetat med under många, många år.1
Studieförbundens uppdrag liknar det arbete som jourerna gjorde på egen
hand. Folkbildning är nämligen sådant lärande som bidrar till ett mer öppet,
mänskligt, rättvist och demokratiskt samhälle. Jämställdhet är idag ett mål
för en nationell politik som länsstyrelserna och andra statliga institutioner ska
uppfylla. En förutsättning för bred förändring i Sverige där män och kvinnor
ska få lika möjligheter, rättigheter och skyldigheter, är en ökad medvetenhet
hos alla. [utväg] är därför folkbildande och ligger i linje med nationella
jämställdhetsmål. Förhoppningen är att [utväg] ska inspirera till eftertanke
om hur könsmaktsordningen för det första påverkar våra liv och för det andra
kan förändras. Guiderna i [utväg] ska vara tillgängliga och skapa samtal som
berör, handla om det egna livet och på sikt skapa ett samhälle för alla.
[utväg] är ett resultat av ett nära samarbete mellan Länsstyrelsens
jämställdhetsprojekt Genusforum och Kvinnofrid samt Sensus studieförbund.
De olika forumens kompletterande kompetenser har satt sin prägel på både
innehåll och utformning. Genusforum är ett regionalt kunskapscentrum i
[utväg]
1
bakgrund
jämställdhet där information, utbildning och metodutveckling står i fokus.
Kvinnofrid arbetar förebyggande med mäns våld mot kvinnor. Sensus
studieförbund erbjuder mötesplatser för lärande, upplevelser och gemenskap
och har därtill livsfrågor och mångfald som profil.
Kön, makt och normer
2
Vad blev det
det? är en av de vanligaste frågorna som hälsar nya människor
välkomna till världen. Kön är en av många kategorier eller sociala grupper,
som människor delas in i. Osäkerheten inför att inte veta vilket kön en
annan människa har, brukar vara stor. Över någon bekants barnvagn brukar
frågan om – pojke eller flicka – hänga. Att möta en vuxen som inte går att
placera i en könskategori väcker ännu större osäkerhet. Frågan är antagligen
så påträngande för att den har en så avgörande betydelse. Vi delar också in
oss själva och varandra i olika kategorier utifrån etnicitet, sexuell orientering,
klass, religion, hudfärg, utseende, ålder och funktionshinder. Makten har
många (o)lika förklädnader.2 Att dela in människor i sociala grupper är ett
uttryck för makt. För det första måste grupperna benämnas. För det andra
ska det dras en gräns mellan vilka som tillhör den ena gruppen men inte den
andra.
Ett annat uttryck för makt är att sätta likhetstecken mellan grupptillhörighet
och egenskaper, exempelvis att kvinnor är överkänsliga, invandrade kriminella
och bögar fjolliga. När etiketter som kvinna, svensk eller homosexuell klistras
på människor, följer en hel värld av associationer, bilder och fördomar
med. Samtidigt som kvinnor bedöms som överkänsliga framstår män som
rationella, när invandrade anklagas för kriminalitet framstår ”svensken” som
hederlig, när bögar bedöms som fjolliga blir heteromän manlig eller tuffa. Det
är alltid någon som tjänar på att människor delas upp eller skiljs åt. Paradoxalt
nog kan etiketter också fungera som skydd. Bögklubben blir en trygg plats fri
från heterosexuellt våld. Den etniska tillhörigheten ger vänner och relationer
istället för ensamhet eller mobbing i majoritetsgruppen.
När människor delas in i olika kategorier glöms det lätt, att det finns en
[utväg]
kategori, som aldrig behöver kvoteras in eller pekas ut för att mångfalden
ska finnas. De som alltid får vara med. De som representerar normen.
Diskriminering och fördomar bygger på att människor delas upp i kategorier
där en grupp blir norm. Normen är en trång kostym som passar få men
påverkar alla.
Det är bra att fundera över varför en viss social grupp blir norm och betraktas
som normal, istället för att ta den för given. Alla är inte vita, heterosexuella
män födda i Sverige och utan funktionshinder. Vad som anses vara normalt
definieras alltid i motsats till något som anses avvikande. Gränsdragningen
mellan normalt och avvikande är en förutsättning för diskriminering. Att en
norm eller ett ideal kommer att bli normativ innebär att normen kopplas
samman med en maktstruktur. I den här samtalsguiden har vi valt att fundera
över makt, norm och identitet istället för att peka ut diskriminerade grupper.
Vi vill därigenom belysa generella mönster av makt och social orättvisa för att
se hur enskilda människors livsutrymme påverkas. Vi ser detta som ett bra
sätt att både förebygga diskriminering och skapa jämställdhet och mångfald. I
fokus för materialet står diskriminering på grund av kön och det problem som
uppstår utifrån att män ses som norm i samhället. Därtill kommer materialet
också att behandla diskriminering på grund av etnicitet och sexualitet. Det är
viktigt att sträva efter att se flera diskrimineringsperspektiv samtidigt.
Jämställdhet och integration
Samtalsguidens innehåll och upplägg utgår ifrån de övergripande mål och
riktlinjer som den svenska regeringen fastställt för att främja jämställdhet och
integration. Jämställdhet är idag ett politiskt mål, som ska förverkligas. Det
övergripande motivet för jämställdhetspolitiken är rättvisa och demokrati.
Jämställdhet handlar inte bara om representation fördelat på kön eller
att uppvärdera kvinnor i en struktur definierad och bestämd av män. I
målet ingår en förändring av strukturer med inriktning mot nya normer
och mönster utformade utifrån både kvinnors och mäns erfarenheter och
livsvillkor. Att anlägga ett jämställdhetsperspektiv på olika frågor handlar om
att se världen genom könsglasögon. Det handlar om att ställa frågor om hur
bakgrund
olika beslut påverkar kvinnors och mäns möjligheter i livet. Har flickor och
pojkar, kvinnor och män samma möjligheter att utvecklas och forma sina liv?
Vem fattar besluten och för vem? Baseras beslutsunderlag på både kvinnors
och mäns erfarenheter och livsvillkor?
Det svenska jämställdhetsarbetet handlar bland annat om att öka
medvetenheten om att kön är socialt och kulturellt konstruerat. Kön
förändras över tid och rum samt inom olika kulturer. Vi är med andra ord alla,
oavsett kvinna eller man, bärare av denna kultur. Detta innebär att flickors
och pojkars, kvinnors och mäns identiteter, intressen och liv formas efter de
inbyggda normer och värderingar som finns i vårt samhälle och i vår kultur,
oavsett religion och etnisk tillhörighet. Den gemensamma nämnaren är att
oavsett religion eller kulturell tillhörighet är det män som har makt och utgör
norm. Vid en historisk tillbakablick har mäns erfarenheter, problem och
uppfattningar av världen speglat vad som blivit kunskap. Målet är att på olika
sätt möjliggöra kunskap som förklarar både kvinnor och mäns verklighet och
låter såväl kvinnor som män vara delaktiga i samhällets utformning.
Nationell a mål i jämställdhet
Det övergripande målet för svensk jämställdhetspolitik är att kvinnor och
män ska ha samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom livets alla
områden. Det innebär bland annat:
ß
ß
ß
ß
ß
ß
En jämn fördelning av makt och inflytande mellan kvinnor och
män.
Samma möjligheter för kvinnor och män till ekonomiskt oberoende.
Lika villkor och förutsättningar för kvinnor och män i fråga
om företagande, arbete, anställnings- och andra villkor samt
utvecklingsmöjligheter i arbetet.
Lika tillgång för flickor och pojkar, kvinnor och män till utbildning
och samma möjligheter att utveckla personliga ambitioner, intressen
och talanger.
Samma ansvar för kvinnor och män för arbetet med hem och barn.
Frihet från sexualiserat (könsrelaterat) våld.
Nationell a mål i integration
Integrationspolitiken ska inriktas på förhållanden och mekanismer i hela
samhället och inte som tidigare vara inriktad på invandrade och samhällets
relationer till dem. Integrationspolitiken arbetar för att alla som kommer till
Sverige ska betraktas som individer, inte som en homogen grupp. Åtgärder för
att underlätta integrationen ska därför utformas flexibelt utifrån individuella
behov. Det är Integrationsverket som ansvarar för att integrationspolitiska mål
och synsätt får genomslagskraft på olika samhällsområden. Integrationsverket
ska förutom att främja integration också se hur samhällssektorernas tillstånd
och utveckling står i förhållande till de integrationspolitiska målen. Ett
övergripande mål för integrationspolitiken är att alla ska ha lika rättigheter,
skyldigheter och möjligheter, oavsett etnisk och kulturell bakgrund. Därför
är integrationspolitikens inriktning att:
ß
ß
ß
Ge förutsättningar för individens egen försörjning och delaktighet i
samhället.
Värna grundläggande demokratiska värden och verka för kvinnors
och mäns lika rättigheter och möjligheter.
Förebygga och motverka diskriminering, främlingsfientlighet och
rasism.
Kunskapsprocesser tillsammans med ett brett engagemang och vilja till
förändring kan föra oss närmare det samhälle som är målet för både
jämställdhets- och integrationspolitiken, nämligen det rättvisa och
demokratiska samhället.
En dubbel hållning – öppenhet och kritik
Vi lär oss alltid utifrån det vi redan känner till. I folkbildningen understryks
vikten av att dela erfarenheter mellan människor. Att dela erfarenheter är
känsligt. Det behövs bara en enda kritisk kommentar för att skapa tystnad.
För att det ska vara möjligt att dela erfarenheter är öppenhet ett viktigt
förhållningssätt. En dialog där alla blir lyssnade till och får ge av sig själva
utan att dömas, är en förutsättning för den öppenhet som måste finnas när vi
[utväg]
3
bakgrund
ska tala om våra liv. Människor är berättelser och det är när vi får sitta i rum
och berätta våra egna berättelser som vi också blir till. Vi skapas och omskapas
i ett livslångt samtal. Öppenhet och omtänksamhet som förhållningssätt är A
och O för samtalet och lärandet av varandra.
4
I mötet med teorier om makt och kön händer det något med blicken. Här är
förhållningssättet ett annat och handlar om kritik och utmaning. Den kritiska
hållningen är grundläggande för att se orättvisor och diskriminering. Mer
än 30 års feministisk forskning ger nya bilder av i stort sett samhällets alla
områden. Dessa teoretiska bilder är nödvändiga för en ökad medvetenhet.
I mötet med forskning om makt och kön blir det möjligt att se helt nya
saker. Dominerande tankar och föreställningar i samhället måste utmanas
av en kritisk teori. Samtal, fördomar eller ”sanningar” som inte utmanas
av ett kritiskt förhållningssätt, riskerar att bara återskapa makt och dölja
diskriminering och orättvisor. Med process menar vi pendlingen mellan
förhållningssätten öppenhet och kritik. Den dubbla hållningen innebär att
växla mellan berättelser om den egna erfarenheten och möten med feministisk
teori. En sådan pendling driver en process där det blir möjligt att se sina egna
erfarenheter på nya sätt eller till och med lyfta fram erfarenheter som dolts av
tystnad. Samtalsguiden som du håller i din hand hoppas vi ska användas som
ett processdrivande och kommunikativt material för ökad medvetenhet om
kön, makt och identitet.
Grunden i guiden är dubbel på ytterligare ett sätt. Dels utgår den från
människors frivilliga deltagande där förändring sker av egen kraft, på egna
initiativ och i egen riktning, dels tar guiden ställning för jämställdhet och
integration i ett idag både ojämlikt och ojämställt Sverige. Materialet är med
andra ord både öppet och fritt samtidigt som det har en tydlig norm. I den
här bakgrunden har vi försökt skriva fram den norm som materialet ska utgå
från. Vi tror att tydlighet gör det lättare både att förhålla sig kritiskt och öppet
och att lära tillsammans med andra i en obekvämt omtänksam miljö.
[utväg]
Kommentarer och referenser
1
2
Boye (1979)
de los Reyes mfl. (2003)
ingång
Vägar
at t
s k a pa
ru m
f ö r
s a m ta l
o c h
b l i
Ingång handlar om att skapa ett gemensamt
rum för samtal där ni i er grupp kan bli
öppna, personliga och våga lita på varandra.
Det finns många sätt att skapa ett sådant
rum. Vi vill betona två förutsättningar för
att [utväg] ska fungera. För det första handlar
det om att vara öppen och ärlig och för det
andra att dela ansvar i gruppen eftersom det
inte finns någon ledare.
I [utväg] är det viktigt med öppenhet.
Därför är det nödvändigt att aldrig fördöma
ojämställda känslor, tankar eller erfarenheter.
Prat om jämställdhet blir lätt en tyckartävling
om vem som tycker mest rätt, man det är
långt intressantare att fundera över hur vi
lever. Erkänn och försök förstå istället för att
fördöma och dölja. Ambitionen och målsättningen
är att se hur det egentligen är. Vi tror att det är en tillräcklig målsättning.
Fundera också på när det kan vara farligt att vara öppen. Om det du berättar
kan komma att användas mot dig bör du överväga att inte lämna ut dig själv.
Försäkra dig om att den grupp du är med i går att lita på.
[utväg] är gjord för en grupp utan ledare. Det är helt enkelt guiderna som
får vara vägledare. Var och en har ansvar för att skapa ett bra klimat och
vara öppen och ärlig om problem eller konflikter som uppstår längs vägen.
Guiderna kommer att visa på vägar som alla i gruppen gemensamt bestämmer
hur man vill förhålla sig till. I [utväg] finns inget som är tvingande. Gör som
ni vill i er grupp och gör som du vill i gruppen.
pe r s o n er
för
varandra
Ni får gärna organisera samtalen i er grupp som en studiecirkel hos Sensus
studieförbund. Om ni vill ha stöd eller tips på hur man lägger upp en
samtalsgrupp, går det utmärkt att vända sig till närmaste Sensuskonsulent
som kan vara en pedagogisk resurs. På samma sätt får du gärna vända dig
till Genusforum när det gäller behovet av ökad kunskap om jämställdhet.
Länsstyrelsen på din ort kan också hjälpa till när det gäller frågor om arbetet
med jämställdhet och integration.
Metoder i [utväg]
Använd de metoder som ni i gruppen känner för. Metoder har inget
egenvärde utan det är samtal om dig som person, kön och makt som är målet.
Välj vad ni vill göra och stå över när det inte passar. Se metodförslagen och
övningstillfällen som en lekfull möjlighet att berätta fram dig själv. I guiderna
kommer du att framförallt få möta följande fyra metoder som bara beskrivs
här:
Rundan – lyssna och tal a ostört på lika villkor
I rundan går ordet laget runt. En i taget talar utan att bli avbruten,
kommenterad eller bedömd. När någon sagt mycket eller lite och är färdig,
går ordet vidare till nästa person. Var och en berättar om vad den vill säga. I
början kan det kännas ovant att tala på det sättet. Förhållandevis fort brukar
de flesta tycka att det är väldigt skönt att slippa den stress som det innebär
att både lyssna på andra och försöka komma med egna inlägg. Fungerande
rundor är som att tala rakt ut ur kroppen och in i cirkelns mitt där allas
erfarenheter, känslor och tankar blandas till ett mer begripligt mönster.
Det kan vara bra att bestämma en ungefärlig tid för rundan. En kort runda
för att stämma av kan handla om en knapp minut per person. En djupare
fråga kanske kräver en hel timme där var och en får fem till tio minuter. Det
[utväg]
5
ingång
finns inget tvång att säga något. Vill någon stå över så gör den det. Skicka
gärna runt ett föremål, en sten, en penna, ett kramdjur eller vad som helst.
Den som håller i föremålet har ordet och lämnar över det till nästa person när
hon eller han är färdig. Kommentera inte det någon annan säger såvida inte
den personen uttryckligen ber om det.
Inled och avsluta gärna era träffar med rundor. Första gången är ett bra ämne
att berätta om vem man är. Vid de andra träffarna kan den inledande rundan
handla om vad som hänt sen sist, eller var man är just nu. En avslutande
runda kan handla om hur var och en upplevt träffen, hur det har varit idag.
När ni får problem eller konflikter i gruppen kan rundan dessutom vara ett
bra sätt att ventilera frustration.
Värderingsövningar för at t ta ställning
6
Under varje guide finns värderingsövningar. I värderingsövningar får du göra
ett ställningstagande för att sedan motivera och fundera över vad du står för.
I guiderna kan det handla om att enskilt fylla i formulär eller välja bland
alternativ.
Återkommande är värderingsövningen Fyra hörn. Ni kan välja om ni
vill göra övningen på papper med penna eller fysiskt i rummet. De fyra
ställningstaganden som finns i övningen motsvaras av rummets fyra hörn.
Du ställer dig i det hörn som svarar mot det ställningstagande du står för. I
ett första steg berättar du för den eller dem i samma hörn hur det kom sig att
du gick just dit. Motivera och berätta om ditt ställningstagande. Kanske har
du kommit att tänka på en erfarenhet eller händelse som gjorde att du valde
just det hörnet. Berätta gärna om den. När ni i hörnet pratat färdigt om ert
val är nästa steg att lyssna till personerna i andra hörn och höra hur de tolkade
frågan och motiverade sina val. Den som ändrar sig under samtalets gång får
byta hörn. Bra frågor att fundera på eller ställa till varandra kan vara:
ß
ß
ß
[utväg]
Hur kom du fram till ditt ställningstagande?
Hur hänger din åsikt ihop med ditt liv?
Vad leder det du säger till?
Känslout tryck
Vid de tillfällen när en grupp börjar dela känslor
händer det saker. Kanske är det när människor vågar
berätta om känslor som det sker ett möte mellan ett
jag och ett du. När en känsla som funnits under
ytan blir uttalad, uppstår ofta en igenkänning med
ett stråk av förvåning: Kan hon som jämt verkar så
stark vara lika uppgiven som jag
jag. Han som ser så bra
ut, är han också ledsen och har det svårt i sin relation
just nu. Att säga: Jag känner… eller Min erfarenhet
av det här… blir aldrig hotande mot någon annan.
Att släppa ut känslor blir att släppa in andra. När
någon talar om det som berör är det oftast vad den
behöver.
Med guiderna följer ett underlag för att öva sig i att uttrycka olika känslor.
Med hjälp av en mängd känslouttryck blir din uppgift att välja ut det ansikte
som svarar bäst mot den känsla du har inför något ni behandlar i gruppen.
Känslouttrycken finns som bilaga längst bak i [utväg].
Tal a med bilder
Att sätta ord på det som tystats ned är svårt. Finna formuleringar på det
outtalade är än svårare. En metod för just detta är att använda sig av bildspråk
och metaforer istället för att leta ord. Med materialet följer några enkla bilder:
att vara på väg, gå vilse, ladda
batterierna, hitta hem, sitta i solen,
lukta på blommor, få härdsmälta,
spränga murar, nå toppen, se
marken försvinna under fötterna
kan säga så oerhört mycket.
Välj en av bilderna utifrån en
frågeställning och berätta vad du
såg i bilden och vad som fick dig
att välja den.
ingång
Första gången
Gör det ni tycker är lämpligt och möjligt under första mötet:
Här är vi
Läs upp nedanstående text som ett sätt att slå an en ton. Bestäm om ni vill
använda texten vid varje träff eller inte alls.
Här är vi – jag och du med möjlighet att se varandra som personer.
Det här är vårt rum för samtal. I det här rummet är ingen mer värd än
någon annan. Här kan vi tänka högt och långsamt tillsammans.
Vårt möte handlar om makt, kön och våra personliga erfarenheter.
Vi får aldrig fördöma ojämställda känslor, tankar eller erfarenheter.
Erkänn och försök förstå istället för att fördöma och dölja. Var och
en har ansvar för att skapa ett bra klimat och vara öppen och ärlig
om problem eller konflikter som uppstår längs vägen. Sök likheter
hos varandra istället för skillnader. Gör något som skrämmer dig. Att
släppa ut känslor blir att släppa in andra. När någon talar om det som
berör är det oftast vad den behöver.
Att prata om och upptäcka mönster kan bli en utväg till ett rättvist
och demokratiskt samhälle där alla får leva på lika villkor och med
samma värde.
Personlig runda
Läs igenom hur en runda går till på föregående sida, om ni är osäkra på
formen. Börja med en runda utifrån frågorna:
ß Vem är jag?
ß Vad fick mig att komma hit?
ß Vad är jag rädd ska hända?
Tal a med bilder och känslout tryck
Läs igenom metodanvisningarna för Känslouttryck och Tala med bilder på
föregående sida. Leta bilder och ansiktsuttryck som du associerar till orden
jämställdhet och feminism? Visa ansikten och bilder och berätta för varandra:
ß Vad tänker du på när du hör orden?
ß Vad känner du inför orden?
ß Vad har du för erfarenhet av jämställdhet / feminism?
Praktiska frågor inför nästa gång/er
Bestäm hur ni vill göra med följande praktiska frågor och val av guide/r till
nästa gång/er:
ß Kom överens om hur många gånger ni ska träffas.
ß Bestäm det praktiska om tid, plats och fika.
ß Bestäm vem som tar kontakt med Sensus för att rapportera
samtalsgruppen som studiecirkel.
ß Välj tillsammans vilken samtalsguide (1-7) som ni vill vägledas av
under nästa och/eller kommande möte/n.
Et t bra intryck av dig...
Den som vill börjar med att berätta om ett bra intryck av någon annan. Den
andra tar emot intrycket utan att kommentera och berättar om bra intryck av
en tredje. Den tredje berättar om den fjärde osv, tills alla har fått höra ett bra
intryck om sig själv. Turordningen vänds så att den som sist fick höra ett bra
intryck ger ett bra intryck av den näst sista personen. När ett bra intryck har
vandrat tillbaka till den som började är det färdigt.
Avslutande runda
ß
Hur har det känts idag?
Ledstänger och grundregler
Arbeta med ledstänger och grundregler på nästa sida.
[utväg]
7
ingång
Ledstänger och grundregler
Ja
Ledstänger eller grundregler för gruppen finns för att ni ska ha något att hålla
er till. På samma sätt som ledstänger skyddar från fall i branta trappor ger
grundregler fysisk och psykisk säkerhet i gruppen. Regler kan vara uttalade
eller outtalade samt tydliga eller otydliga. Allt får konsekvenser. Otydliga
regler kan vara när en sak gäller för en person, något annat för en annan.
Outtalade regler gör det svårt att veta vad som gäller. För att ni ska fungera
bra tillsammans behöver ni tydliga uttalade regler som ni dessutom är överens
om. Det är bättre att ha få gemensamma regler än många som inte alla står
bakom. Med fungerande grundregler har ni möjlighet att tillsammans sätta
ramar för hur ni ska relatera till varandra och vad ni kan förvänta er. För de
flesta grupper brukar detta innebära trygghet och möjlighet att få ut så mycket
som möjligt av tiden tillsammans. Här intill finns exempel på samtalsregler
som svarar mot frågan:
8
ß
ß
Hur relaterar vi till varandra i vår grupp?
Hur vill vi ha det tillsammans?
Läs igenom förslagen och fundera på vilka du själv vill ställa dig bakom. Skriv
gärna ner förslag på egna grundregler. Berätta för de andra vilka regler som du
har valt och hur du tolkar dessa regler. Prata om oklarheter och tolkningar till
dess att regeln har blivit så tydlig som möjligt. Formulera om där så behövs.
Nej
Nja
m
m
m
När vi träffas sitter vi i en cirkel så att alla ser varandra.
m
m
m
Detta är en säker miljö att undersöka känslor och lära av
erfarenheter.
m
m
m
Varje människa har rätt att säga nej eller passa.
m
m
m
Det är okej att lyssna utan att prata.
m
m
m
Det som sägs i gruppen stannar i gruppen om inte individen
ger tillåtelse att dela sin situation med andra utanför
gruppen.
m
m
m
En person talar i taget utan att bli avbruten.
m
m
m
Lämna en paus efter det att någon talat färdigt så att
mindre pratsamma personer har en chans att komma in i
samtalet.
m
m
m
Det är förbjudet att förlöjliga, vara nedlåtande eller trycka
ned andra i gruppen.
m
m
m
Här använder vi jagbudskap3 särskilt när ämnet berör.
m
m
m
Alla i gruppen tillhör gruppen.
m
m
m
Respektera människors olika bakgrunder, erfarenheter och
åsikter.
m
m
m
Var och en har ansvar för sina egna gränser och sitt eget
lärande.
m
m
m
Allas delaktighet är ett gemensamt ansvar.
Egen formulering
Ringa in de regler som ni bestämmer er för att följa under era möten. Ringa
bara in de regler som alla är överens om ska gälla. Om en är tveksam så gäller
alltså inte regeln. Fundera på vad det innebär för er grupp, om ni har kryssat
för väldigt många nej. Återkom gärna till reglerna och reflektera över om ni
följer dem.
Egen formulering
Egen formulering
Kommentarer och referenser
Jag-budskap innebär att var och en pratar för sig själv. Säg till exempel Jag känner mig arg.
istället för Du är irriterande. Berätta om dina tolkningar istället för att framstå som objektiv.
Säg exempelvis Min erfarenhet av detta är… eller Min tolkning är… istället för Så här är det
punkt slut. Ge ett budskap av att det är du som talar. Undvik ord som vi eller man när du
egentligen menar jag.
3
[utväg]
”Fiskar är de sista att upptäcka oceanen.”
Michel Kimmel
1. världens mest jämställda land
My t
ell e r
m ö j l i g h e t ?
Jag lever i världens mest jämställda land.
Trots det har jag inte varit med om en
enda dag där människor har behandlats
lika. Ibland vill jag bara ställa mig och
skrika: Ser ni inte hur det ser ut? Hur
länge ska vi ha det så här? Hur länge ska
det svenska ”kastsamhället” döljas? Men
jag skriker inte. För det mesta uttrycker
jag mig mer diplomatiskt och tillrättalagt.
När jag inte säger vad jag ser utan tystnar och
drar mig undan, brukar jag bli ledsen.
En konstgjord gräns skiljer landet Sverige från resten
av världen. Här innanför den gränsen är det mest
jämställt. Ofta används det som ett argument för att
här är det bra. Ibland till och med som ett sätt att fördöma
andra länder. Vi i Sverige har kommit så långt heter det. Vad är
de vi har kommit långt i? Ibland uppstår ett spel mellan länder
och kulturer. I Italien framställs könsrollerna som cementerade. Då
glöms det bort att betydligt fler kvinnor i Italien finns på höga chefspositioner
än i Sverige. I världens mest jämställda land är det fortfarande så att det är
lättare att få en chefsposition i näringslivet för den som heter Göran, än för
den som är kvinna.
Pratet om världsmästerskapet i jämställdhet kan få nationalistiska undertoner.
De undertonerna finns också innanför Sveriges gränser. Muslimer utpekas
som en grupp där kvinnosynen behöver bearbetas. På vilket sätt är muslimers
kvinnosyn mer problematisk än näringslivets syn på kvinnor? Det glöms ofta
bort att den muslimska feminismen är stark. Patriarkala familjer är idag ett
sätt i Sverige att benämna invandrade familjer. En sådan stämpel får aldrig
en svenskfödd familj hur ojämställd den än blir. Att benämna invandrade
som patriarkala och svenskfödda som jämställda, tycker jag är nationalistisk
självgodhet.
Pratet om jämställdhet tjänar ibland syftet att få svenskfödda att framstå
som så bra och Sverige som ett land vi borde vara nöjda med. Ibland döljs
orättvisor mellan män och kvinnor genom talet om jämställdhet. Trots en
jämställdhet som vunnit terräng genom främst kvinnors kamp, ökar klyftorna
mellan människor mer och mer för varje dag. Löneskillnaderna mellan män
och kvinnor minskar knappt och beräknas vara likställd om 165 år i nuvarande
takt. Ännu mer växer dock lönegapet mellan dem som har mest och dem som
har minst.
Visst har män generellt en privilegierad position i Sverige. Men om du är 67
år, född i Eritrea och bor i en lägenhet, är mansfördelarna inte lika tydliga.
Inte heller om du är man, öppet homosexuell och därför blir nedslagen av ett
par homofober. Jämställdhet handlar om kvinnors och mäns lika möjligheter,
rättigheter och skyldigheter. Men vad är jämställdhet utan jämlikhet mellan
människor?
Det som håller kvinnor nere, män på plats, funktionshindrade i marginalen,
invandrade på mattan och homosexuella i garderoben är ett och samma
system. Den djävulska idén om att människor kan hållas åtskilda från
varandra genom etiketter som heterosexuell, kvinna, invandrare, svensk, ung.
Den uppdelningen medför att en grupp blir den normala gruppen. Där finns
de som alltid får vara med. De andra hamnar i skuggan. Vad skulle hända om
människor slutade att delas upp och värderas olika i världens mest jämställda
land? Då skulle jag slippa mitt hjärtas skrik.
[utväg]
9
1. världens mest jämställda land
Runda om ett land att leva på lika villkor i
Kryssa i den fråga som du helst skulle vilja fortsätta prata om. Välj gemensamt
ut en av dessa frågor att göra en personlig runda kring:
¶ Om du fick drömma och bestämma fritt, hur skulle du då vilja att
Sverige var?
¶ Vad innebär jämställdhet för dig? Ge exempel på vad du anser är
jämställt eller ojämställt i Sverige?
¶ Vilka känslor och tankar har du inför det land och samhälle du lever
i? Vad älskar du mest? Vad avskyr du mest?
¶ Vilka möjligheter att påverka samhället anser du dig ha?
¶ Vilka är de största hoten och hindren mot att Sverige skulle kunna
bli ett land på lika villkor? Vem tjänar på ojämlikheten? Hur ser
motståndet ut?
¶ Vilka mönster, strukturer och system är du innerligt trött på? Vad
krävs för att förändra dessa?
¶ Egen fråga:
10
...........................................................................................
När alla berättat det de vill utifrån den gemensamma frågan, försök då att
summera berättelserna och leta efter mönster i det ni sagt. Vad finns det för
likheter och olikheter i berättelserna? Vilka mönster har varit starka för män/
kvinnor? Om ni vill kan ni göra fler rundor på andra frågor eller bestämma er
för att ta upp någon fråga som ni vill jobba vidare med en annan gång.
Övningstillfällen
Ord som skapar associationer
Här finns tre ord. Skriv ned de tankar eller bilder som kommer upp i ditt
huvud när du ser orden.
När du har tömt dina första spontana associationer fundera enskilt på
följande frågor:
ß Tillhör du den majoritet av människor i Sverige som beskrivs med
hjälp av ovanstående ord? Om ja eller nej, hur tror du att det påverkar
dina associationer?
ß När du tänker på ordet ”invandrare” ser du en man eller en kvinna
framför dig? När du tänker på ordet ”homosexuella” ser du då en
svenskfödd eller en invandrad? När du tänker på ordet ”kvinnor” är
det då lesbiska eller heterosexuella du ser?
Fundera högt tillsammans på:
ß Om ni har gemensamma mönster i era associationer, vad betyder det
i så fall? Hur har ni lärt er dessa mönster?
ß Har ni fått några viktiga insikter genom att ägna de tre orden
uppmärksamhet under en stund? Dela i så fall dessa insikter med
varandra.
ß Hur tolkar ni de självklara frågorna: Har ”invandrare” kön? Kan
kvinnor vara homosexuella?
[utväg]
1. världens mest jämställda land
Pyramiden
Rita en stor pyramid på ett blädderblock eller lägg ut ett långt snöre i form av
en pyramid på golv eller bord. I den här övningen är pyramiden en symbol för
makt, status och hierarkier i Sverige. Toppen av pyramiden är den plats som
ger mest makt, högst status och störst möjlighet till inflytande, medan basen i
pyramiden utgörs av samhällets bottenskikt.
Sitt och fundera en stund. Skriv enskilt ned ord
på lappar som du tycker passar bra in i:
ß Toppen av pyramiden.
ß Mitten av pyramiden.
ß Botten av pyramiden.
När alla skrivit klart sina lappar går ni laget runt. Var och en får placera sina
lappar i relation till pyramiden och berätta vad hon eller han skrivit och
varför. Samtala om:
ß Vad tänker och känner ni inför innehållet i pyramiden som blivit
tydligt genom era lappar?
ß Jämför er pyramid med pyramider i andra tider eller på andra
platser. Vad är likt och olikt? Hur gestaltas makt i olika tider och
sammanhang?
En ny chans och råd på vägen
Om du är man: Tänk dig att du lever dina sista dagar. Du vet dessutom att
efter din död så kommer du att födas till ett nytt liv. I nästa liv byter du kön
och föds till flicka. Du får inte bestämma i vilket land du kommer att födas
som flicka. Frågor att fundera på och ta ställning inför:
ß Vad vill du ska hända så att du ska kunna födas tryggt som flicka i det
landet?
ß Vilken konkret handling kan du göra som på något sätt förbättrar för
de flickor som föds här?
ß Föreställ dig den handling du själv kan tänka dig göra. Vad hände
när du gjorde den? Hur kändes det? Hur skulle du kunna påverka en
annan man att göra något liknande?
Om du är kvinna: Du har inte så långt kvar att leva och har blivit inbjuden att
hålla ett tal på en stor kvinnokonferens. Rubriken är Råd till nästa generation.
Där är din uppgift att förmedla vad det var som blev det viktigaste i det här
livet. Förbered ditt tal genom att svara på följande frågor:
ß Vad var det viktigaste du lärde dig?
ß Vad ska andra kvinnor akta sig för?
ß Vad ska andra kvinnor göra?
ß Vad hade du inte makt över? Vad lyckades du med som var mer än du
kunde förväntat dig?
För alla: Dela med er, genom exempelvis en runda, av vad ni har kommit
fram till.
Fördjupning om ojämställd jämställdhet
11
Broverman och Broverman lät 1979 kliniskt verksamma psykiatriker,
psykologer och socialarbetare (46 män och 33 kvinnor) beskriva vad som
kännetecknar en mentalt frisk vuxen människa, en mentalt frisk man och
en mentalt frisk kvinna. De var indelade i tre könsblandade grupper. I
undersökningen fick de tillfrågade ordna 122 polariserade påståenden i
förhållande till vad som ansågs sjukt respektive friskt för den kategori de
skulle beskriva. Nedan visas ett urval av dessa påståenden där skillnaderna när
det gäller kön blir tydliga.4
Människan
Självständig
Aktiv
Logisk
Oberoende
Mannen
Självständig
Aktiv
Klartänkt
Oberoende
Kvinnan
Varm
Känslig
Behov av trygghet
Beroende
De tillfrågade i undersökningen visar genom sina svar vem som blir normal
[utväg]
1. världens mest jämställda land
och vem som blir avvikande. Att mannen också ses som människan är
idéer som är långt mycket äldre än 30 år och knappast heller har försvunnit
de senaste åren. Problemet är att mannen blir norm och den självklara
utgångspunkten för mänskligheten. Om mannen likställs med människan,
vad blir då mänskliga rättigheter, ett mänskligare samhälle eller en helhetssyn
på människan?
Särskiljd och värderad
12
Yvonne Hirdman, professor i historia, har bidragit med en viktig insikt i hur
det ojämställda samhället fortsätter att finnas. Illustrationen här bredvid är
ett sätt att visa det Hirdman kallar för genuskontraktet. Kontraktet ligger som
en dold och outtalad överenskommelse människor emellan och bygger på två
principer. För det första särskiljandets eller uppdelningens princip, där män
och kvinnor separeras och hålls ifrån varandra inom livets alla områden. Den
uppdelningen av människor bygger på, att könens olikhet ses som naturlig
eller i alla fall accepteras. För det andra värderandets princip där män som
grupp värderas högre än kvinnor som grupp. Genom värderandets princip blir
mannen norm, den självklare och den osynliga måttstock
med vilket allt mäts. Mannen ses som människan
och kvinnan blir den andre avvikande personen.
Jämför med resonemanget från Broverman och
Brovermans resultat. Yvonne Hirdmans teori
om genuskontraktet är en utgångspunkt också
för den nationella jämställdhetspolitiken i
Sverige. För att skapa jämställdhet handlar
det alltså om att medvetandegöra
genuskontraktet och motverka både
särskiljandets och värderandets
princip.
Maktens (o)lika former
Triangeln ovan visar hur män överordnas och kvinnor underordnas i en
maktstruktur som riskerar att bli ensidig. Det finns fler maktrelationer än
den mellan män och kvinnor. Ekonomihistorikern Paulina de los Reyes,
[utväg]
kulturgeografen Irene Molina och sociologen Diana Mulinari för in fler
perspektiv på makt i boken Maktens (o)lika förklädnader. Författarna är väldigt
kritiska till en jämställdhet som omringas av en nations eller kulturs gränser. Att
tala om det jämställda Sverige blir ett uttryck för nationell självgodhet. De los
Reyes, Molina och Mulinari lyckas kombinera flera maktperspektiv samtidigt
såsom kön, klass och etnicitet. De betonar samspelet mellan olika former av
över- och underordning. Utmaningen ligger i att se hur enskilda människors
livsvillkor bestäms i korsdraget mellan flera (o)lika maktstrukturer. Genom
att människor delas upp i olika sociala grupper som svenskar-invandrade
eller män-kvinnor skapas uppfattningar om det normala och naturliga.
En grupp blir norm medan den andra gruppen görs till avvikare. Att vara
”invandrarkvinna” är att vara utsatt för ett ”dubbelt förtryck”. Invandrade
kvinnor har både att förhålla sig till majoritetssamhällets könsmaktsordning
och den egna minoritetsgruppens. Det är av yttersta vikt att hålla ihop flera
maktperspektiv samtidigt eftersom den ena sociala orättvisan kan spela ut den
andra. Författarna menar att patriarkala stämplar av invandrade döljer både
rasistiska och patriarkala strukturer i Sverige. Det i sin tur gör det möjligt att
våldsamma brott mot kvinnor kan ske om och om igen. Det är alltså djupt
olyckligt att peka ut Sverige eller svenskheten som bärare av jämställdhet och
kontrastera det mot ”dom andra” med utländsk bakgrund och kalla dem för
patriarkala.5
Dominans mell an män
Kritiska eller feministiska mansforskare som exempelvis Robert Connell,
professor i sociologi, visar hur dominans och maktrelationer också finns
mellan män. För att den patriarkala strukturen ska fungera krävs det att
män skapar sina egna pyramider där de rangordnar varandra. Längst upp
i manspyramiden finns en överordnad manlighet som hämtar näring från
kulturella ideal om vad en riktig man är tillsammans med det faktum att män
sitter på de flesta maktpositionerna i samhället. I pyramidens mellanskikt
finns de flesta män som tjänar på att leva i manssamhället men varken är
George Bush eller Arnold Schwarzenegger. Det är män som drar fördelar
av en orättvis samhällsordning utan att vara överdrivet maskulina. I botten
av pyramiden finns homosexuella eller feminina män. Dominansen män
1. världens mest jämställda land
emellan hämtar sin näring i föraktet för svaghet och homofobi. Den stora
fjollskräcken är manlighetens hörnsten. Utan homofobin vore det svårt att
hålla män på plats. Utanför pyramiden finns män i utanförskap. Män med
utländsk bakgrund, arbetslösa män, män från arbetarklass eller män som har
någon fysisk eller psykisk sjukdom eller funktionshinder. Om män håller
varandra på plats genom dominans, blir det möjligt för män att dominera
över kvinnor.6
Kommentarer och referenser
Journal of Counsulting and Clinical Psychology 1970, Vol.34, No1. 1-7
de los Reyes mfl (2003) s. 11ff
6
Connell (1999)
4
5
Frågor för er att fundera över eller samtala om:
ß
ß
ß
ß
Vad berörde dig mest i texten?
Vad håller du med om, vad håller du alls inte med om?
Fick texten dig att få syn på något i ditt eget liv som du tidigare inte
tänkt på? Vad i så fall?
Vem i din omgivning skulle du vilja prata med om det du nyss läst?
Hur vill du gå vidare?
13
Gå vidare med
Boktips
de los Reyes Paulina, Molina Irene, Mulinari Diana (2003) Maktens
(o)lika förklädnader: Kön, klass & etnicitet i det postkoloniala Sverige
Eduards Maud (2002) Förbjuden handling: om kvinnors organisering
och feministisk teori
Moller Okin Susan (2002) Mångkulturalism: kvinnor i kläm?
Petersen Åsa (2001) Bortom normen: om en ny sorts rättvisa
Connell Robert (1996) Maskuliniteter
Internet
Makt, så klart – ett interaktivt läromedel om jämställdhet, makt och
kön, kvinnors rösträtt och manlighet. www.jamstalldhet.nu
[utväg]
14
[utväg]
”Det finns inget mer biologiskt än erfarenhet.”
Magne Raundalen
2. vad är kön?
Är
vi
fö d d a
p å
j o rd e n
e l l e r
f r å n
a n d r a
p l a n e t er?
Jag hade fått ett lästips på en bok
som hette Brainsex. Den boken
handlade om varför män är
bättre på matte och logik än
kvinnor och varför kvinnor
är bättre på känslor och
relationer. Bokens svar var
att det fanns avgörande
skillnader mellan könen i
hjärnan. Lyrisk över den
insikt som boken förmedlade,
körde jag fast i en diskussion
med min dåvarande flickvän. Hon
blev bara arg. Ännu mer förbannad blev hon när jag gick på med bokens
argument. Jag mötte ett formidabelt ursinne. Den ilskan fick mig att tänka
ett varv till över boken Brainsex. Det enkla svaret på olikheter mellan könen
som boken presenterade kunde tydligen väcka enormt starka reaktioner. Det
var min första konfrontation med feminismen. Sedan dess har ingenting varit
sig riktigt likt.
Hon gav sig inte, utan fortsatte diskussionen. En bok med andra argument
som hon satte i handen på mig hette Det kallas manshat. Där stod jag med
två helt motstridiga sätt att förstå vad kön är. Ska kön ses som ett uttryck för
mäns dominans och förtryck mot kvinnor eller som en naturlig ordning? Är
frågan om kön en politisk eller biologisk fråga?
Efter något år hade jag läst och diskuterat så pass mycket att jag bestämt mig
för ett nytt ställningstagande. Jag började kalla mig feminist. Med feminist
menade jag för det första att se orättvisorna mellan könen och för det andra
att vilja kämpa för att alla oavsett kön får lika möjligheter, skyldigheter och
rättigheter. När jag berättade att jag var feminist var det en gammal vän som
sa: Du kan inte vara både man och feminist. Den kommentaren var svår att
bemöta. Jag uppfattade mig som både och.
Under lång tid fortsatte diskussionen oss emellan om vad kön är. Vad ordet
är egentligen betyder, var avgörande. Är kunde tolkas som har gjorts till eller
kommer alltid att vara. Jag översköljdes med feministiska argument som jag
hade allt sämre svar på. Istället blev jag arg och sa en hel del knäppa grejer. Att
män och kvinnor är olika fortsatte jag att försvara under väldigt lång tid. Trots
hennes argument om makt, förtryck, sociala orättvisor, kvinnosolidaritet,
ville inte jag släppa tanken om att män och kvinnor i princip kom från olika
planeter och i grunden var olika varandra.
Jag har plockat hundratals poäng på att vara man och feminist. Andra gånger
har jag mött motstånd. Någon gång har jag misstänkts för att vara bög
eftersom jag bär röda byxor och handväska. Oavsett personliga konsekvenser,
har frågan och ställningstagandet kring vad kön är, för alltid förändrat mitt
sätt att se på mig själv och den värld jag lever i. För mig är människor unika
och lika inte olika.
Några har sett min feminism som ett sätt att få tjejer. Andra har gjort mig till
en hyllad hjälte. Ytterligare någon har sagt sig älska mig för att jag sett kvinnors
perspektiv. En del menar att det jag säger om orättvisor blir så mycket lättare
att ta till sig, än när kvinnor berättar om samma sak. När jag betonar att den
omständigheten är ett uttryck för manssamhället, får jag absurt nog än mer
beröm för min medvetenhet.
[utväg]
15
2. vad är kön?
Runda om kön, feminism och naturlighet
16
Samtal om kön och feminism kan lätt bli en pajkastning. Många diskussioner
tenderar att mer bli en tävling i rätt åsikter än en fråga om det egna livet och
egna ställningstaganden. Här följer några frågor som vill uppmuntra dig att
tala om kön, makt och dina erfarenheter. Kryssa i den fråga som du helst
skulle vilja fortsätta prata om. Välj gemensamt ut en av dessa frågor att göra
en personlig runda kring:
¶ Hur förväntas en man/kvinna vara? Vad gillar och ogillar du i det?
Vad skulle du vilja förändra?
¶ Vad är kvinnligt och manligt för dig? Passar du själv in i de mönstren?
Vad känner du inför orden?
¶ När kom du först i kontakt med feminism? Hur upplevde du det?
Hur påverkade det dig? Hur skulle du definiera feminism?
¶ Hur uppfattar du din ställning hemma, på jobb eller fritid, i samhället
i stort? Vad är förtryck? Vilka är dina erfarenheter av förtryck?
¶ Vad är naturligt och normalt för dig? Hur ser du på det naturliga och
normala – är det för evigt givet eller föränderligt?
¶ Vad är kön för dig? Är det främst en fråga om politik eller biologi
enligt ditt sätt att se och tänka?
¶ Behöver både män och kvinnor frigöras? Från vad i så fall? Eller
handlar frigörelsen om antingen kvinnor eller män? Är du frigjord?
¶ Tjänar alla på jämställdhet, eller finns det också förlorare? Vem tjänar
och vem förlorar i så fall?
¶ Egen fråga:
...........................................................................................
När alla berättat det de vill utifrån den gemensamma frågan, försök då att
summera berättelserna och leta efter mönster i det ni sagt. Vad finns det för
likheter och olikheter i berättelserna? Vilka mönster har varit starka för män/
kvinnor? Om ni vill kan ni göra fler rundor på andra frågor eller bestämma er
för att ta upp någon fråga som ni vill jobba vidare med en annan gång.
[utväg]
Övningstillfällen
Här följer några övningstillfällen för att tydliggöra vad kön är och vilken
konsekvens idéer om manligt och kvinnligt får. Välj tillsammans ut några
övningar eller gör dem i den ordning de kommer.
Föreställningar om kön
Jämför följande två påståenden.
Kvinnor föds med kvinnliga egenskaper och män med manliga
egenskaper.
Arbetare föds med arbetares egenskaper och tjänstemän föds med
tjänstemäns egenskaper.
ß
Går det att hålla med om det ena påståendet men inte det andra?
Vilka konsekvenser får påståendena om de ses som sanningar?
Fundera över de egenskaper som räknas upp nedan. Vilket kön tänker du i
första hand på, när du hör respektive egenskap?
Stilig, snygg, vacker, gråtmild, känslosam, känslig, ond, elak, snäll, rar,
gullig, hysterisk, förbannad, hispig, säker, velig, skvallrig, påstridig, burdus,
vårdande, lycksökare, driftig, kompetent, envis, bestämd, tjatig, lösaktig,
kär, renhet, oskuld, våldsam, djurisk, sexig, viril, hormonpåverkad.
ß
Ta fram exempel när en positiv egenskap hos en man blir en negativ
hos en kvinna och tvärtom. Exempelvis att mäktiga män associeras
med ”pondus” medan mäktiga kvinnor blir ”ragator” eller ”ickekvinnor”.
2. vad är kön?
Finns manligt och kvinnligt?
Konsekvenser av kön
Ta varsitt papper och gör fem kolumner med överskrifterna:
Tänk dig två människor med två olika könsorgan.
manligt
omanligt
neutralt
kvinnligt
okvinnligt
En man
En kvinna
Det finns en massa saker som de här två personerna vill göra och vara. Vad
tycker du är möjligt för dem? Sätt ett ja och ett nej i nedanstående lista:
Mannen
1.
ß
Att ha långt hår
Snusa
Ha långklänning
Gråta öppet
Hålla sin kompis i handen
Vara uppkäftig och spexig
Klättra i träd som liten
Ha någon att prata om allt med
Sminka sig
Raka sig under armarna
Bli brandman
Träna styrketräning
Ligga med tio personer på ett år
Leka med dockor som liten
Lukta dåligt
Gå ensam hem en mörk natt
Våldta
Få ett välbetalt jobb
Bli chef i näringslivet
Prata om sex
Ta mycket plats
Vara seriös och djup
Lista allt ni kommer på i kolumnerna och utgå från följande
frågeställningar:
o Hur ska/bör män vara i vårt samhälle och vår kultur? Vad är
manligt/omanligt?
o Hur ska/bör kvinnor vara i vårt samhälle och vår kultur? Vad
är kvinnligt/okvinnligt?
o Finns det egenskaper eller normer i vår kultur som är neutrala,
dvs. varken kvinnliga eller manliga?
Samtala utifrån era listor
o Varför tycker vi att vissa saker, egenskaper och beteenden är
manliga eller kvinnliga? Hur påverkas vi av detta?
o Vad händer om vi byter saker från den ena till den andra
listan?
o Känner vi som män och kvinnor igen oss i det som står i ”vår”
lista?
o Är det möjligt att definiera något som bara manligt eller bara
kvinnligt?
o Vad händer om manligt/kvinnligt byttes mot svenskt/
utländskt,
heterosexuellt/homosexuellt
eller
kristet/
muslimskt?
Kvinnan
17
Summera antal ja och antal nej under respektive könsorgan:
Antal Ja
Antal Nej
ß
ß
ß
Där du skrivit Ja – fundera på varför.
Där du skrivit Nej – fundera på varför.
Prata om konsekvenserna av era Ja och Nej.
[utväg]
2. vad är kön?
Fördjupning om två sätt att förstå kön
I ett feministiskt forskningsperspektiv ses kön som en grundläggande kategori
för mänskliga relationer och mänsklig aktivitet i samhället. Utgångspunkten
är kvinnors erfarenhet av underordning och relationen mellan kvinnor och
män. Det handlar om att göra människor medvetna om betydelsen av kön
och att driva ett förändringsarbete, eftersom samhället inte är jämställt.
Begreppet kön är centralt liksom en teori om kön och makt på individ, grupp
och samhällsnivå. En viktig skiljelinje inom feminismen går mellan det som
kallas särarts- och likhetsfeminism. Ett annat begrepp för särartsfeminism
är essentialism eller biologism. Motsvarande begrepp för likhetsfeminism är
konstruktivism. Särart och likhet ger två olika svar på frågan: Vad innebär
kvinnlighet och manlighet? De olika synsätten innebär också olika val av
strategier för att förändra villkoren för kvinnor och män i samhället.
Samma pl anet och lika värda
Att utgå från ett likhetstänkande innebär att män och kvinnor i grunden är
lika. De skillnader som framträder är skapade av det samhälle och den kultur
vi lever i. ”Vi föds som människor och görs till pojkar och flickor, män och
kvinnor.” Strukturella förklaringsmodeller utgör stöd för likhetsförespråkarna,
det vill säga att betydelsen av vårt kön, det vi kallar manligt och kvinnligt, är
en social och kulturell konstruktion.
Ett enkelt svar på frågan om vad som är manligt eller kvinnligt, är att allt som
en man gör, säger eller vill är manligt och att allt en kvinna gör, säger eller
vill är kvinnligt. Vi utgår inte från personens könsorgan när vi ska avgöra om
något är manligt eller kvinnligt. Om en handling, en åsikt eller ett val ska
betecknas som manlig eller kvinnlig är det andra saker som avgör. Ofta tänker
vi inte ens efter, det sker automatiskt.
Olika pl aneter men ändå lika värda
18
Med särartstänkandet som utgångspunkt framhävs skillnader mellan könen.
Det finns något sant kvinnligt och något sant manligt väsen som män och
kvinnor ska bejaka. Uppdelningen i manligt respektive kvinnligt utgår från
föreställningen att könen har olika egenskaper, funktioner och förutsättningar.
Inom särartstänkandet menar man att det finns ett naturligt samband mellan
människans biologiska kön och hur han eller hon är. Det vill säga att män
är ”av naturen” manliga och kvinnor är ”av naturen” kvinnliga. Biologismen
bygger på ovanstående föreställningar.
När vi föds har de flesta av oss en biologisk könstillhörighet. Under våra liv
formas en könsidentitet utifrån de förväntningar och normer för kön som
finns i vårt samhälle och vår kultur. Kön är socialt skapat och konstruerat
och därför också föränderligt över tid och plats. I likhetsfeminismen är
maktperspektivet en självklar utgångspunkt, där kön är en politisk fråga.
Därmed blir också politiska reformer ett sätt att förändra att män och kvinnor
värderas olika. Likhetstänkandet leder till möjlighet att förändra.
Frågor för er att fundera över eller samtala om:
Inom särartstänkandet finner man sitt stöd i psykologiska, medicinska eller
biologiska teorier och förklaringsmodeller. Kvinnlighet och manlighet förstås
som ett kemiskt förlopp i kroppen. Könsskillnaden blir mätbar och halten
av olika hormoner avgör om du är en riktig kvinna eller en riktig man.
Problemet med särartstänkandet är att det helt saknar ett maktperspektiv.
Orättvisa mönster i samhället förklaras istället med biologi. Konsekvensen
blir att biologismen används för att bevara orättvisa könsnormer och ge dem
ett sken av att vara naturliga. Särartstänkandet slutar i ett konstaterande.
[utväg]
ß
ß
ß
ß
Vad berörde dig mest i texten?
Vad håller du med om, vad håller du alls inte med om?
Fick texten dig att få syn på något i ditt eget liv som du tidigare inte
tänkt på? Vad i så fall?
Vem i din omgivning skulle du vilja prata med om det du nyss läst?
Hur vill du gå vidare?
2. vad är kön?
Gå vidare med
Boktips
Elf Karlén Moa, Palmström Johanna (2003) Ta betalt! En feministisk
överlevnadsguide
Höjer Åse (2001) Politikens paradoxer
Hirdman Yvonne (2001) Genus: om det stabilas föränderliga former
Arrhenius Sara (1999) En riktig kvinna: om biologism och könsskillnad
Björk Nina (1996) Under det rosa täcket: om kvinnlighetens vara och
feministiska teorier
Holmberg Carin (1996) Det kallas manshat: en bok om feminism
19
[utväg]
20
[utväg]
3. tjejbaciller och duktiga flickor
Vad
hän d e r
o m
p o j k a r
b l i r
”Barnet kan aldrig vara något annat än
det vi förväntar oss att det ska vara”
Kajsa Svaleryd
f l i c ko r ?
Är du en flickpojke? frågade min fyraåriga kusin mig när
hon satt på mitt knä. Omgivande släkt skrattade glatt
åt frågan. Jag var 14 och svarade lite undanglidande,
med ett Näe. Hur kan du då ha så långt hår? undrade
hon. Mitt långa hår, som mest var ett uttryck för en
musiksmak som inte riktigt var min egen men helt
klart mina kompisars, var jag väldigt nöjd över. Hårets
längd placerade mig i ett gränsland mellan att vara en
solklar pojke eller någonting annat som min kusin
använde ordet flickpojke för. Jag minns situationen
som lite pinsamt jobbig. Egentligen var frågan väldigt
träffande. För jag har nog aldrig känt mig som en
solklar pojke.
Tidigt i livet blev det uppenbart att tjejer skulle man undvika
eller åtminstone ha någon slags skräckblandad förtjusning inför.
Det uppenbara beskrevs träffande genom ordet tjejbaciller. På
lågstadiet var skräcken för tjejbaciller stor. Det var bara killarna
som var rädda för tjejbaciller, någon motsvarighet fanns inte
för tjejerna. Det räckte med att en tjej tog i en så hoppade de
elakartade tjejbacillerna över vilket var farligt. Ingen trodde så klart
att det fanns tjejbaciller, utan ordet visade bara på det mest grundläggande jag
fick lära mig som kille – att varken vara med tjejer eller bete mig som tjejer.
När jag var åtta år började jag, som de flesta pojkar i min klass, att spela
fotboll. Det höll jag på med till 13 års ålder, trots att jag aldrig tyckte att det
var roligt. Fotboll passade helt enkelt inte mig. Då kunde jag aldrig se något
annat alternativ, för det var ju fotboll man skulle spela. På samma sätt som
att det var självklart att jag skulle bygga kojor i skogen, meka med mopeder,
smygtitta på porr, spela dataspel och se på den ena
mer våldsamma filmen än den andra. Många mönster
var redan bestämda och jag följde lydigt de flesta,
även om jag inte mådde så bra av det. Jag såg inga
andra alternativ då.
I fyran blev jag tillsammans med min första tjej.
Tjejbacillerna hade försvunnit. I den åldern började
det istället ge hög status att vara med tjejer. Ju fler
desto bättre och ju mer man gjort med tjejerna
desto mer fanns det att skryta om i gymnastikens
omklädningsrum. Jag var inte kär i henne, men min
kompis var tillsammans med hennes kompis, så det
passade ju så bra. En vecka senare gjorde jag slut på telefon. Något
halvår senare kysste jag en tjej som jag heller inte var intresserad
av. Så här i efterhand har jag kommit på att jag tränades till att bli
heterosexuell innan jag ens hade någon egen lust eller längtan som
gick i den riktningen. Återigen fanns inga andra alternativ. Det har
fått mig att fundera över om heterosexualitet verkligen är något jag
valt själv.
På många sätt blev och gjordes jag till en kille. I uppväxten fanns aldrig tjejer
i samma värld. De höll på med något annat och kunde ibland dyka upp som
spännande inslag. Min värld bestod av andra killar som jag gjorde en massa
saker med. Det var vad jag blev bra på, att göra en massa saker, utan att
egentligen veta särskilt mycket om vilka mina vänner var. Det jag tränade mig
på var att förhålla mig till andra killar, tjejerna kom i andra hand. Jag funderar
ofta på hur mitt liv skulle ha sett ut om inte gränserna mellan att vara kille
och tjej hade bevakats så hårt.
[utväg]
21
3. tjejbaciller och duktiga flickor
Runda om gränser, barndom och uppfostran
22
Kryssa i den fråga som du helst skulle vilja fortsätta prata om. Välj gemensamt
ut en av dessa frågor att göra en personlig runda kring:
¶ Berätta om ”tjejbaciller” eller andra ord som markerade gränser
mellan pojkar och flickor, i det sammanhang där du växte upp?
¶ Vad i din uppväxt gjorde du som du egentligen inte själv ville utan
snarare gjorde på grund av kompisars eller föräldrars förväntan?
¶ Hur har din relation till din mamma och pappa sett ut? Vad har dina
föräldrar lärt dig om hur du ska vara som person?
¶ Hur förväntades du vara som pojke respektive flicka? Passade du in
eller inte? Protesterade du eller anpassade du dig?
¶ Berätta om när du varit en pojkflicka, flickpojke, pojkpojke eller
flickflicka? Var gick gränserna? Vad hände? Vad kände du? Vilka blev
konsekvenserna?
¶ Hur såg kontakten eller relationen till det andra könet ut när du växte
upp?
¶ När och på vilket sätt kom sexualitet in i ditt liv? Vad tänker du om
det idag? Hur skulle du vilja att det var?
¶ Vilka är dina känslor inför eller erfarenheter av barn, moderskap och
faderskap?
¶ Hur bemöter du barn beroende på om de är pojkar eller flickor? Vilka
gränser drar du för barn? Vad är fullständigt oacceptabelt för pojkar
respektive flickor?
¶ Vad försöker du lära pojkar och flickor om kärlek, sex, känslor och
könsroller?
¶ Egen fråga:
...........................................................................................
När alla berättat det de vill utifrån den gemensamma frågan, försök då att
summera berättelserna och leta efter mönster i det ni sagt. Vad finns det för
likheter och olikheter i berättelserna? Vilka mönster har varit starka för män/
kvinnor? Om ni vill kan ni göra fler rundor på andra frågor eller bestämma er
för att ta upp någon fråga som ni vill jobba vidare med en annan gång.
[utväg]
Övningstillfällen
Två röster om barn
”Vi har en pojke och en flicka och vi har uppfostrat dem båda lika. Vi har
verkligen inte gjort någon skillnad på dem, men redan tidigt visade det sig att
pojken var mycket mer teknisk än flickan. Han ville alltid vara med pappa i
garaget och på verkstaden. Flickan däremot ville hellre vara med mig och det
visade sig att hon hade intressen åt det konstnärliga hållet. De har också fått
hjälpa till lika mycket hemma båda två, med matlagning, disk, städning och
så vidare. Ändå valde de typiskt manliga respektive kvinnliga utbildningar
och yrken. Det måste sitta i deras gener, för vi har inte särbehandlat dem på
något vis.”
”Vår pojke har egentligen ända sedan han började gå varit en typisk ‘flicka’.
Han älskade att klä ut sig till prinsessa. Han stod alltid framför spegeln,
höll alltid på med håret och letade fram min sambos högklackade skor och
klänningar i garderoben. Rosa, lila, spets och tyll älskade han. Han klädde ut
sig och han och hans kompisar lekte modevisningar. Barbie var det han mest
lekte med när han var liten. Vi har då aldrig uppmuntrat honom till detta, det
valde han minsann själv. Vi har inte försökt påverka honom att bli så kvinnlig
som han nu blev.”
Samtalsfrågor utifrån citaten:
ß Är det möjligt att uppfostra pojkar och flickor lika? Talar ni likadant
till pojkar och flickor? Möter de samma förväntningar och krav? Tar
ni i dem på samma sätt? Får de lika kläder, resurser och mat? Varför/
varför inte?
ß Ställs det samma krav på söner som på döttrar när det gäller att hjälpa
till hemma med städning, disk, underhåll, reparationer eller tvätt?
ß Hur skulle du reagera om du hade en son som ville gå till skolan i rosa
klänning? Hur skulle du reagera om du hade en dotter som ville gå till
skolan i blå träningsoverall?
3. tjejbaciller och duktiga flickor
Kläder till tjejer
Leksaksaffären
I de flesta klädaffärer finns stringtrosor, bh:ar och underkläder till småtjejer i
sjuårsåldern och ännu yngre. På låg- och mellanstadiet blir det allt vanligare
att unga flickor klär sig på ett sexualiserat sätt. Många lärare och föräldrar
tycker det är svårt att veta hur de ska förhålla sig till tjejer som klär sig
utmanande. Hur skulle du göra? Ta ställning till nedanstående påståenden
genom att välja ett av svarsalternativen.
Gör ett besök i en leksaksaffär. Till vem vänder sig leksaker, hyllor och affären
som helhet? Hur är affären inredd, uppdelad och färgsatt? Är så kallade
pojk- och flickleksaker åtskilda eller uppblandade? Studera ”flickavdelningen”
respektive ”pojkavdelningen”, om en sådan uppdelning finns. Notera och
reflektera över vilka leksaker pojkar respektive flickor förväntas leka med. Gör
två listor, en över leksaker du tycker är bra presenter, en över sådant du helst
skulle lämna tillbaka till affären.
Om jag möter en tjej med utmanande kläder, så vill jag…
¶ Hörn 1: inte säga någonting, eftersom hon måste få klä sig som hon vill.
¶ Hörn 2: få till en dialog runt det hon har på sig och varför.
¶ Hörn 3: stärka tjejens självkänsla utan att beröra hennes klädsel.
¶ Hörn 4: något annat, nämligen…
Fundera vidare tillsammans på vem som egentligen bär ansvar för att småtjejer
klär sig utmanande. Är det tjejerna själva, kompisar, föräldrar, vuxenvärld,
killars och mäns behov, klädaffärer, media eller samhällets kvinnoideal?
Bögtest av kill ar
På många skolgårdar bögtestas killar idag av andra killar i samma ålder.
Varianten på testen är många. Exempelvis kan en kille skrapa väldigt hårt med
nageln eller något vasst föremål mot den testade killens hand. Om den testade
visar tecken på smärta så bedöms han som bög. Kan killen hålla masken och
inte visa någonting så har han klarat testet och visar sig inte vara bög.
Fundera på och samtala tillsammans om:
ß Vad skulle du ha sagt och gjort om du bevittnade ett bögtest mellan killar?
ß Vilka idéer och förväntningar om manlighet finns i testet?
ß Hur kommer det sig att bögskräcken och rädslan för att visa smärta är
så stor bland pojkar och män?
ß Hur ”feminina” tycker du att små pojkar och män får vara?
Gå gärna vidare genom att titta på filmen: Mitt liv i Rosa. Filmen handlar om
en liten pojke som helst av allt vill ha en rosa klänning på sig. Se filmen och
prata om vad du skulle ha gjort i föräldrarnas situation.
Bra presenter
1.
2.
3.
Lämna tillbaka
1.
2.
3.
Jämför listorna och förmedla gärna till affärsinnehavaren vad ni upptäckt,
reflekterat över och kommit fram till. Vilken respons får ni från affären?
Skillnad mell an kärlek och kill ars våld mot tjejer
23
9-åriga Klara blir nedbrottad och ”mulad” i snön av Anders, en jämnårig
klasskamrat. Klara skriker: Är du knäpp eller? Varför gjorde du så? Anders
svarar: Vadå det var ju bara ett skämt. När Klara pratar med sina kompisar
säger de att hon inte ska bry sig, eftersom hon vet att Anders gillar henne och
att det är hans sätt att visa det på.
Vad är det för skillnad mellan kärlek och killars våld mot tjejer? Ta ställning
för ett av följande påståenden:
¶ Hörn 1: Helt uppenbart en situation där Anders utövat våld mot
Klara.
¶ Hörn 2: Det beror på vad som föregått händelsen, hur situationen
ska bedömas.
¶ Hörn 3: Absolut ingen våldssituation utan snarare en lek eller ett
uttryck för att Anders är förtjust i Klara.
¶ Hörn 4: Öppet hörn, ett annat ställningstagande än de tidigare.
[utväg]
3. tjejbaciller och duktiga flickor
När du bestämt dig för vilket alternativ som bäst passar din egen åsikt, kan
ni ställa er i rummet så att ni ställer er i de hörn ni tagit ställning för. Berätta
för den som står närmast hur det kom sig att du gjorde ställningstagandet.
Berätta mellan hörnen om hur ni tolkat frågan och svaren. Fundera över vad
som skulle krävas för att du skulle byta hörn. Diskutera sedan var gränsen går
mellan det du kallar kärlek samt våld/övergrepp.
Fördjupning om hur barn görs olika
Kajsa Svaleryd, pedagog i förskolan och handledare för genuspedagogiskt
arbete, har samlat olika exempel från forskning om vad det innebär att vara
pojke eller flicka i Sverige. Här följer ett urval:
Att vara pojke
24
På många BB används fortfarande koderna rosa och blått för att skilja barn åt.
Den olika behandlingen har spädbarnsforskning på senare tid dokumenterat.
Pojkar ammas oftare, under fler månader och längre stunder än vad flickor
gör. När pojkar är små får de mer uppmärksamhet av föräldrarna som oftare
plockar upp dem och håller dem i famnen än vad som görs med flickor. I
takt med att barnen blir större, tillåts och uppmuntras pojkar att utforska
omvärlden i högre grad medan flickor knyts känslomässigt starkare till modern.
Tjejer hindras att öva sig på stora rörelser, kraftansträngningar, brottning m.m.
Vuxna bemöter flickor som lever ut sin styrka med oro, ängslan och försök
att få flickorna att lugna ned sig. Pojkar däremot uppmuntras till fysiskt
krävande aktiviteter.8 Vuxnas rädsla för att pojkar helt plötsligt kan ställa till
med något gör att vuxna är snabbare med att tillgodose pojkars behov. Ett
sådant beteende signalerar också att pojkar har makt. Medan flickor får lära
sig att vara den som kommer i andra hand.9
Att vara flicka
ß
Nyfödda pojkar blir ofta
aktiverade av vuxna utan
att de själva tar initiativet.
ß
Nyfödda flickor får oftast
själva signalera innan de
blir aktiverade av vuxna.
ß
Små pojkars gråt uppfattas
ofta av utomstående som
tecken på vrede.
ß
Små flickors gråt uppfattas
ofta av utomstående som
tecken på ledsenhet och
rädsla.
ß
Pojkar får som spädbarn
ofta höra: ”Lilla trollet,
din lilla rackare, vad du är
energisk, aktiv, smart, vild,
en liten fighter.”
ß
Flickor får som spädbarn
ofta höra: ”Lilla hjärtat,
lilla gumman, vad du är
nöjd, vaken, nyfiken, på
gott humör.”
ß
Pojkar tränas tidigt till
ledarskap och utvecklar
självständighet.
ß
Flickor tränas tidigt i
relationer och utvecklar
empati.
ß
Pojkar leker i stora grupper
på distans från vuxna.
ß
Flickor leker ofta i par,
nära vuxna.
ß
Av ungdomar i åldern 15-19
år som begår självmord, är
70 procent pojkar.
ß
Var fjärde tonårig tjej bär på
känslor av oro och ångest.
[utväg]
Spädbarnsforskning visar att pojkar och flickor bemöts väldigt olika av sin
omvärld. Det börjar egentligen redan före födseln där det finns olika idéer och
uppfattningar om hur ett barn i magen beter sig och hur modern påverkas.
Idéerna skiljer sig från tid till tid och kultur till kultur. I graviditetstidningar
eller i folkmun ses en mer utputad mage som ett tecken på att det blir en
pojke. Sparkar barnet mycket är det en aktiv liten kille. Om mamman mår
bra och har rosenröda kinder så är det en kille, medan en blek moder bär en
flicka. Äter mamman sötsaker under graviditeten blir det en kille, äter hon salt
eller surt blir det en flicka. Gemensamt för idéerna är att pojkar och flickor
redan från början ses som olika, något som också fortsätter från ögonblicket
då ett barn föds in i vår värld.
7
På Björntomtens förskola i Gävle bestämde sig personalen för att inte ha några
typiska ”pojk- eller flickleksaker” eftersom de tyckte att leksakerna begränsade
leken. Pedagogernas erfarenhet visade att i skogen, där det inte fanns några
leksaker, blev barnen mest kreativa. Beslutet att plocka bort leksakerna ledde
till att pojkar och flickor lekte mer tillsammans och i större grupper.10
3. tjejbaciller och duktiga flickor
Den duktiga flickan
Flickor får tidigare lära sig att äta, klara av att gå på potta eller toalett och får
också tidigare ta ansvar för att klä sig själva. Pojkar tenderar att få mer hjälp
av vuxna längre upp i åldrarna. Flickor får öva sig på att bli duktiga. I skolan
fungerar ofta flickor som hjälpredor för vuxna eller valium för pojkar. Det
är inte ovanligt att flickor placeras bredvid stökiga pojkar för att det ska bli
lugnare i klassrummet. Genom att anpassa sig och vara tillbakadragna kan
flickor få en del fördelar gentemot pojkar. De får en mildare behandling och
slipper de beskyllningar som ibland automatiskt tilldelas pojkar. Skötsamma
och duktiga flickor belönas med bra betyg. Flickor som gapar, skriker, slår och
svär eller beter sig som stökiga pojkar, blir ofta bemötta med större oförståelse
än vad en pojke med motsvarande beteende blir.11
Skräcken för tjejbaciller
Pojkar tävlar om vem som är mest pojke. Tävlingen för pojkar långt bort där
de sinsemellan jämför vem som springer fortast, hoppar högst, är starkast
eller bäst i fotboll. Micheal Kimmel, mansforskare, ser manlighet som ett
obarmhärtigt test, vilket killar och män ständigt måste gå igenom. Den stora
skräcken för pojkar ligger i att ses som tjejig eller bögaktig. Därför blir pojkar
varandras övervakare och lämnas ofta av vuxna till att utforma sina egna
spelregler. I hierarkiska grupper prövar pojkarna varandra och blir en slags
könspoliser. Den kille som skvallrar eller leker med tjejerna riskerar att få lära
sig ”rätt” beteende för en pojke, ofta genom bankande knytnävar. De allt mer
förekommande bögtesten bland unga pojkar på skolgårdar är ett direkt uttryck
för manlighetens stora hemlighet: Pojkar och män är rädda för andra pojkar
och män. Den största rädslan heter homofobi, vilken inte är en rädsla för
homosexuella utan snarare en skräck för många män att själva bli uppfattade
som homosexuella. Manlighet och homofobi går hand i hand. Manligheten
bygger nämligen på rädslan att inte hålla måttet eller klara testet.12
Gränser för pojkar och flickor
Pojkars förakt mot svaga killar, rövslickare, mesar, fjollor, bögar, morsgrisar,
töntar, fröknar, skvallerbyttor eller tjejer bygger på samma mönster. Det är ett
mönster där killar för det första absolut inte får vara som tjejer. Där pojkar
och flickor måste göras olika. För det andra på en princip där killar ges högre
värde än tjejer. Om det vore lika bra att vara tjej som att vara kille, så skulle
inte tjejbaciller anses farliga.
Frågor för er att fundera över eller samtala om:
ß
ß
ß
ß
Vad berörde dig mest i texten?
Vad håller du med om, vad håller du alls inte med om?
Fick texten dig att få syn på något i ditt eget liv som du tidigare inte
tänkt på? Vad i så fall?
Vem i din omgivning skulle du vilja prata med om det du nyss läst?
Hur vill du gå vidare?
Gå vidare med
Boktips
Ernsjöö Rappe Tinni, Sjögren Jennie (2002) Diagnos: Duktig: handbok
för överambitiösa tjejer och alla andra som borde bry sig
Svaleryd Kajsa (2002) Genuspedagogik: en tanke- och handlingsbok för
arbete med barn och unga
Scheller Kicki (2002) Värdegrunden jämt – kön, makt och genus: en
metodhandbok för pedagoger
JämO (2000) JämOs handbok mot könsmobbning i skolan
Konsumentverket (1998) Drömprinsen och glamourgullet
Filmtips
Mitt liv i rosa – handlar om en liten pojke som vill klä sig i klänning
vilket upprör familjen och hela kvarteret.
Billy Elliott – handlar om en tonårskille i arbetarfamilj som upptäcker
att han älskar att dansa balett.
[utväg]
25
3. tjejbaciller och duktiga flickor
Girlfight – handlar om en tjej som gillar boxning och till slut möter
sin egen kille i ringen…
Kommentarer och referenser
Svaleryd (2002) s. 34-35
Sandquist (1998) s. 20
9
Svaleryd (2002) s. 18f
10
ibid s. 74f
11
Sandquist (1998) s. 37ff, Svaleryd (2002) s. 21
12
Kimmel (1998) artikel i Ordfront Magasin nr 5
7
8
26
[utväg]
4. mustasch i löneförhandling
L ika
skä g g v ä x t
l ä t tare
ä n
l i k a
”Att uppvärdera olikheter förefaller vara en mycket tillfällig lösning som i
bästa fall ger underordnade grupper tillträde till underordnade positioner.”
Paulina de los Reyes
l ö n ?
Visst kan det vara lite si och så med
jämställdheten men på vårt jobb är det
väl ändå rätt jämställt, tänkte jag. Vid
löneförhandlingen gav jag upp min
möjlighet att förhandla enskilt och
överlät lönefrågan åt facket istället. Då
blev jag också informerad
om att jag tillhörde
gruppen män med högst
lön och att kvinnornas
löner låg en bra bit under
min nivå.
skal. Alla andra lyssnade respektfullt till mig och mina metaforer. En kvinna
på kursen liknade sig själv vid en annan frukt. Innan hon hann berätta om
sina motiv, fällde en man en kränkande kommentar om både henne och den
frukt hon valt. Kommentarerna fick konsekvenser. Många trodde inte sina
öron och hörde därför något annat än det han sa. Kommentaren försvann.
Det ovanliga i situationen var att de sexuella trakasserierna uttalades öppet
och offentligt. Därför gick det också att synliggöra den kommentar som så
lätt lät sig döljas. Vi kunde prata om det som hände och efter många starka
känslor, jobbiga samtal och konkreta åtgärder komma vidare. Allra vanligast
är såklart att kommentarer och kladd med ord eller händer sker under mer
dolda förhållanden. Kanske i telefonsamtalet eller i kopieringsrummet på
platser där ord står mot ord.
Jag har ett utomordentligt
självförtroende och en
rätt taskig självkänsla. Det
finns nästan ingenting
som jag inte tror mig klara
av. Visst är jag duktig,
men ofta övervärderar
jag min egen existens. Det har jag tränat mig på hela mitt liv och det är en
ypperlig förmåga att ha till hands vid löneförhandling. Insikten om att jag
är övervärderad utifrån mitt kön har dock gjort löneförhandling en aning
vanskligare. Ska jag glatt fortsätta att ta ut mitt oförtjänta ”snopplönetillägg”
eller ska jag avstå från det för att möjliggöra lika lön för lika arbete?
När vår chef ska vara lite personlig brukar han berätta lite om sin fru och
sina barn. Det är knappast ovanligt eller konstigt av en chef. Då han gör
det brukar jag fundera på vad han skulle ha sagt om han var homosexuell.
En nära vän till mig som pratar svenska på samma sätt som jag gör, fick i
en anställningsintervju frågan: Behärskar du svenska? En bra motfråga hade
varit: Hörs inte det? Men vem vågar frågar det i en anställningsintervju? Jag
har aldrig fått frågan om jag kan svenska. Det måste mest ha att göra med hur
jag ser ut, eftersom någon hörbar skillnad inte finns mellan mig och min vän.
Vilka normer och regler är det som gäller på arbetsplatser – egentligen?
Inte bara lönesättning visade sig vara ett problem på jobbet. På en kurs började
första dagen med att vi skulle presentera oss själva med hjälp av en frukt eller
grönsak. Jag valde en lök, dels för att jag gillar lök, dels för att jag har så många
[utväg]
27
4. mustasch i löneförhandling
Runda om diskriminering på jobbet
28
Kryssa i den fråga som du helst skulle vilja fortsätta prata om. Välj gemensamt
ut en av dessa frågor att göra en personlig runda kring:
¶ Hur upplever du löneförhandlingar? Vad är dina prestationer värda
jämfört med andras? Hur känner du inför ”snopplönetillägget”?
¶ Berätta om ett tillfälle på jobbet där du känt dig osynlig?
¶ Vilka obehagliga kommentarer har du mött eller hört i ditt arbetsliv?
Vad har du hört sägas om kvinnor respektive män?
¶ Återge ett möte eller sammanträde där du upplevt att andra har talat
ihop sig innan. Vilka talar ihop sig? Finns det ett mönster på ditt
jobb?
¶ Jämför situationer på arbetet där du har tillhört en majoritet eller en
minoritet. Hur upplevde du situationerna?
¶ Hur går snacket om er chef? Tror du att snacket på något sätt ändrat
innehåll om chefen varit kvinna istället för man eller tvärtom?
¶ Vilken är den värsta formen av maktmissbruk som du mött på jobbet?
Vem stod för det? Vilken betydelse hade kön?
¶ Vilka erfarenheter på jobbet har du exempelvis av orättvisor vid
föräldraledighet, lönesättning, rekrytering eller befordran?
¶ Hur ska en person vara för att passa in på din arbetsplats? Vilka
osynliga regler gäller? Vilka hamnar utanför?
¶ Egen fråga:
...........................................................................................
När alla berättat det de vill utifrån den gemensamma frågan, försök då att
summera berättelserna och leta efter mönster i det ni sagt. Vad finns det för
likheter och olikheter i berättelserna? Vilka mönster har varit starka för män/
kvinnor? Om ni vill kan ni göra fler rundor på andra frågor eller bestämma er
för att ta upp någon fråga som ni vill jobba vidare med en annan gång.
[utväg]
Övningstillfällen
Skillnad mell an lönediskriminering och lönesät tning
Anders anställs till samma tjänst som Lisa redan har och får samma
arbetsbeskrivning men 2 000 kronor mer i månaden. Detta trots att han
varken har högre utbildning eller mer erfarenhet än Lisa.
Vad är det för skillnad mellan lönediskriminering och lönesättning? Ta
ställning för ett av följande påståenden:
¶ Hörn 1: I det här fallet är det lönediskriminering eftersom Lisa och
Anders inte får lika lön för lika arbete.
¶ Hörn 2: Anders tillför en annan kompetens, därför är det rimligt att
han får högre lön. Någon diskriminering är det inte fråga om.
¶ Hörn 3: Det här är en vanlig lönesättning. Lisa ska vara glad att
Anders får högre lön. Tack vare hans lön kanske hon på sikt också får
upp sin lön.
¶ Hörn 4: Öppet hörn, ett annat ställningstagande än de tidigare.
När du bestämt dig för vilket alternativ som bäst passar din egen åsikt, kan ni
ställa er i de hörn ni tagit ställning för. Berätta för den som står närmast hur
det kom sig att du gjorde ställningstagandet. Berätta mellan hörnen om hur
ni tolkat frågan och svaren. Vad blir konsekvensen om samma fall kan tolkas
både som lönesättning och lönediskriminering?
Skillnad mell an sexuell a trakasserier och umgänge?
På en arbetsplats sitter några arbetskompisar och pratar i fikarummet. Det
är två unga tjejer och två unga killar. De pratar om utseendefixeringen i
samhället. Den ena killen kommenterar tjejernas kroppar genom att säga:
Med så snygga kroppar borde ni tvingas ha väldigt bylsiga kläder på er. Kompisen
håller med. Varför skulle vi ha bylsiga kläder på oss? säger tjejerna. Vad händer
om vi inte har det? frågar de sedan. Killarna säger: Lägg av, det var ju bara en
komplimang, och går från fikarummet.
komplimang
4. mustasch i löneförhandling
Vad är det för skillnad på sexuella trakasserier och vardagligt umgänge mellan
kvinnor och män? Ta ställning för ett av följande påståenden:
¶ Hörn 1: Solklart fall av sexuella trakasserier.
¶ Hörn 2: Om tjejerna sätter en gräns för killarna, kan det inte kallas
för sexuella trakasserier.
¶ Hörn 3: Kommentaren är enbart en komplimang och bör tas som en
sådan.
¶ Hörn 4: Öppet hörn, ett annat ställningstagande än de tidigare.
Följ upp övningen på samma sätt som ovan. Vad blir konsekvensen av att
samma situation kan bedömas som vanligt umgänge medan andra tolkar den
som sexuella trakasserier?
Härskartekniker på möten
Sociologen Berit Ås har under möten och sammanträden observerat fem
vanliga sätt som män använder för att behärska sammanträdesrummen. Hon
kallar sätten för de fem härskarteknikerna vilka är:
1. Osynliggörande
2. Förlöjligande
3. Undanhållande av information
4. Dubbelbestraffning
5. Påförande av skuld och skam
Gör ett enklare rollspel där ni i gruppen är på sammanträde. Välj ut en
teknik som majoriteten av gruppen konsekvent ska använda mot en eller
två personer. Bestäm också ungefär vad sammanträdet ska handla om och
provspela några gånger. Om ni har tid, byt teknik och personer som blir
utsatta för härskartekniken. Gå ur era roller och samtala om:
ß Ni som utsattes för en härskarteknik berättar om era upplevelser. Hur
påverkades ni? Hur kändes det?
ß Ni som använde er av en härskarteknik berättar om era upplevelser?
Vem blev ni? Var det lätt eller svårt?
ß Vilka erfarenheter av härskartekniker har ni i gruppen?
ß Hur kan man bemöta eller få bukt med härskarteknikerna?
Vad är normalt på jobbet?
Det är svårt att få syn på det som är normalt eftersom det uppfattas så
självklart att vi knappt tänker på det. I det här övningstillfället gäller det att
tänka på det som du oftast tar för givet. Kanske går det lättare om ni i gruppen
föreställer er att ni är utomjordingar som är på
studiebesök på din arbetsplats. Skriv först enskilt
ned en rapport om vad du som utomjording såg
och upplevde på jobbet när du gick runt där
under en helt vanlig dag.
En utomjordings rapport
......................................................................................................................
......................................................................................................................
......................................................................................................................
......................................................................................................................
......................................................................................................................
Läs upp rapporterna för varandra. Gå vidare med att göra en stor ram på
bordet eller golvet. Ramen får här vara en symbol för det som är normalt och
det som passar in på arbetsplatsen. Hjälps åt att fylla ramen med innehåll
från er arbetsplats genom nedanstående frågor. Utse någon som skriver ned
innehållet på ett papper i mitten av ramen.
ß Hur förväntas människor vara på den här arbetsplatsen?
ß Vad belönas och lovordas?
ß Vilka normer och ideal finns på jobbet? Uttalade och outtalade?
Öppna och dolda?
[utväg]
29
4. mustasch i löneförhandling
ß
ß
ß
ß
ß
30
Vilka egenskaper och förmågor ger
status eller inflytande?
Hur ser arbetsplatsens ”kultur” ut?
Vad hos personer med makt
försöker andra efterlikna?
Vad är karaktäristiskt för dem som
blir lyssnade till, omtalade och
beundrade?
Vem ska man vara för att bli chef
eller få en befordran på den här
arbetsplatsen?
En hjälp på vägen i att få fram det normala är att kontrastera det mot det
avvikande och konstiga. Om det går trögt för er, tänk tvärtom och fundera på:
ß Vad vore oacceptabelt att säga, göra eller vara på vårt jobb?
ß Vad eller vem blir betraktad med misstänksamhet?
ß Vilka fördomar om vem eller vad finns på vårt jobb?
Vad säger svaren på de frågorna om det som är normalt på ert jobb? Fundera
på och prata tillsammans om vad ramen får för konsekvenser:
ß Vilka förmågor och egenskaper stängs ute från arbetsplatsen av
ramen?
ß Vilka människor får svårt eller svårare att passa in?
ß Hur hänger ”det normala på jobbet” ihop med kön, etnisk tillhörighet,
sexuell orientering, utseende, ålder och funktionsförmåga?
ß Vilka är likheterna och skillnaderna mellan det normala och svenskhet,
manlighet, heterosexualitet?
Checklista för arbetspl ats för all a
Om ni skulle göra en checklista för er arbetsplats där syftet var att alla på
jobbet skulle bli lika behandlade, hur skulle den då se ut? Kryssa i de förslag
[utväg]
nedan som ni skulle vilja ha med på er checklista och skriv dessutom till tre
viktiga punkter.
På vår arbetsplats vill vi göra något åt att…
¶ homofobiska jargonger eller bögskämt förekommer.
¶ kvinnor har lägre lön än män.
¶ företaget/organisationen endast rekryterar svenskfödda till högre
befattningar.
¶ det finns en outtalad förväntan om övertidsarbete som är svår att
kombinera med föräldraskap.
¶ lediga dagar per automatik sammanfaller med kristna högtider.
¶ det i princip är omöjligt att ta sig upp på vår konferenssals talarpodium
med rullstol.
¶ vi efterlyser medarbetare som talar mer eller mindre perfekt svenska
trots att vi jobbar internationellt.
¶ vår marknadsföring till största delen innehåller bilder på etniska
nordbor.
¶ vi saknar en fungerande handlingsplan för sexuella trakasserier.
¶ härskartekniker används på sammanträden.
¶ riktlinjerna för klädsel på vår arbetsplats både är könsstereotypa och
utgår från svenskhet som norm.
¶ vi känner varandra för lite, särskilt mellan generationerna.
¶
...........................................................................................
¶
...........................................................................................
¶
...........................................................................................
4. mustasch i löneförhandling
Fördjupning om hur det står till på jobbet
Kvinnomaktutredningen SOU 1998:6 presenterade nya forskningsrön om
hur ekonomisk makt och ekonomiska resurser är fördelade mellan kvinnor
och män. Utredningen konstaterar: ”Sverige är inte ett jämställt land” och
pekar på följande viktiga resultat:
ß Tre av fyra chefer är män.
ß Könsbyte lönar sig bättre än utbildning för kvinnor.
ß Män gör succé på kvinnors yrkesområden medan kvinnor ofta
trakasseras på manliga jobb. Manlighet i sig är en kompetens.
ß Yrkesgrupper med kvinnlig dominans har sämre lön än yrkesgrupper
med manlig dominans – allt annat borträknat. En kvinnas timlön är
i genomsnitt 80 procent av en mans.
ß I många branscher är det i stort sett omöjligt för kvinnor att avancera.
Kvinnor förlorar i löneutveckling när de får barn – män som är
pappalediga förlorar ännu mer. Även kvinnor utan barn får betala
”kvinnoböter”.
ß I många avseenden exploaterar den offentliga sektorn kvinnor, inte
minst genom deltidsarbeten och tillfälliga anställningar.
ß Kvinnor tar huvudansvar för hemarbetet och män för lönearbetet.
Kvinnorna gör 82 procent av allt hushållsarbete och i 69 procent av
barnfamiljerna tar pappan inte ut någon föräldraledighet alls. När
barnen är små lönearbetar hon deltid och han heltid.
Kön och ledarskap
Ledarskap är inte något neutralt utan ett ord som är laddat av manlighet.
Anna Wahl, forskare i ekonomi och organisation, menar att ledarskap är
skapat utifrån en manlig norm där idéer om vad manlighet är hänger ihop
med föreställningar om ledarskap. Konsekvensen blir att när män är ledare
förstärker ledarskapet deras manlighet och vice versa. När en kvinna är
ledare kommer tvärtom hennes kvinnlighet att ses som en motsättning till
ett ”riktigt”, det vill säga manligt, ledarskap. Ledarskap uppfattas som något
manligt vilket gör att kvinnor som är chefer antingen uppfattas som inte
riktigt kvinnliga eller inte riktiga chefer. Någon sådan konflikt mellan kön
och ledarskap behöver män aldrig uppleva utan deras könstillhörighet bara
förstärks genom deras ledarskap.13
Manlighet och svenskhet som kompetens
Kvinnomaktutredningen konstaterar att manlighet är en kompetens i
arbetslivet. Manlighet ger högre lön och uppskattning utan annan grund
än just kön. Inte bara manlighet är en kompetens i arbetslivet utan också
svenskhet. Skapandet av manligt och kvinnligt i arbetslivet sker dessutom
enligt Paulina de los Reyes, docent i ekonomisk historia, ”inom ramen för
svenskheten”14.
”Icke svenskars” bristande kompetens framförs som ett huvudargument till
varför människor med utländsk bakgrund inte får delta på arbetsmarknaden
på samma villkor som de svenskfödda. Argumenten som framförs är att
invandrade saknar relevant utbildning. Märkligt nog fungerar det argumentet
trots att den största skillnaden i arbetslöshetsstatistik mellan invandrade och
svenskfödda gäller de mest högutbildade. Det svenska språket är ett av
de viktigaste kännetecknen för svenskhet. Kravet på kunskaper i svenska
har ökat i arbetslivet trots att behovet av att kunna tala svenska är väldigt
situationsberoende. Språket används som en skiljelinje mellan svenskfödda
och invandrade på arbetsmarknaden. Systematiska nedvärderingar av
utländska utbildningar och examina markerar ytterligare betraktelsesättet att
svenskhet är en kompetens som invandrade saknar. Svenskhet som kompetens
gör människor med utländsk bakgrund till ett andrahandsalternativ på
arbetsmarknaden.15
Spelreglerna på arbetsplatsen formas av den kultur som finns på jobbet. På
många platser kan den kulturen sammanfattas i att vara ”lagom”. Det handlar
om att inte sticka ut, inte vara för mycket eller för lite, utan att passa in. När
både manlighet och svenskhet blir det rätta sättet som det gäller att vara lagom
i relation till, begränsas kvinnors, invandrades och många mäns möjligheter
att vara sig själva.
[utväg]
31
4. mustasch i löneförhandling
Frågor för er att fundera över eller samtala om:
ß
ß
ß
ß
Vad berörde dig mest i texten?
Vad håller du med om, vad håller du alls inte med om?
Fick texten dig att få syn på något i ditt eget liv som du tidigare inte
tänkt på? Vad i så fall?
Vem i din omgivning skulle du vilja prata med om det du nyss läst?
Hur vill du gå vidare?
Gå vidare med
Boktips
de los Reyes Paulina (2001) Mångfald och differentiering: Diskurs,
olikhet och normbildning inom svensk forskning och samhällsdebatt
Sjögren Jennie (2003) Ordination: Vardagsfeminism: handbok i
jämställdhet hemma och på jobbet
Wahl Anna, Holgersson Charlotte, Höök Pia (1998) Ironi & sexualitet:
om ledarskap och kön
SOU (1998:6) Ty makten är din. Slutbetänkande av
Kvinnomaktutredningen
32
Internet
Utbildning mot diskriminering – diskrimineringsombudsmän
nen JämO, Homo, HO och DO har en gemensam sida med
utbildningsmaterial och lagstiftning för arbetsplatsen. Beställ eller
ladda kostnadsfritt hem material på www.antidiskriminering.nu
Kommentarer och referenser
Wahl mfl. (1998) s. 30ff
de los Reyes (2001) s. 68
15
ibid. s. 79ff
13
14
[utväg]
5. finn fem fel
Ve m
är
n ö j d
m e d
”I nästan hela vår historia har framställningen av oss, vår sexualitet
och vår verkliga skönhet, legat i männens händer.”
Naomi Wolf
s i n
k ro p p ?
Min känsla inför min kropp har
ändrats över tid. När jag var liten
var jag ganska stor. Den storleken
provocerade en klasskompis att
vilja slåss eller bråka med mig. På
raster svingade han sin väska eller
försökte ta strypgrepp. Ibland
avbröt någon lärare. En annan
gång sprang jag och gömde
mig under en gran. Jag förstod
aldrig vad jag hade gjort
honom eller varför han gav
sig på mig. Nu tror jag att det
inte var min person, utan min
kropp, som han ville utmana
eller besegra.
Under några år blandades frågan
om hårväxt runt könsorganet upp
med jargongen om hur många tjejer man fått till det med. Storleken hade
alltid betydelse. Min rygg var täckt med finnar. Ibland när jag lutade ryggen
mot stolstödet klämdes några av finnarna sönder. Skräcken att blod eller var
skulle tränga genom t-shirten var ständigt närvarande. Hur jag än smorde,
tvättade eller klämde så gick inte känslan av äckel eller skam bort. Istället
vände jag bort ryggen så ofta jag kom åt.
gränser. Att inte känna efter var det tog stopp, stärkte min manlighet. Bredvid
stod tjejer som nästan inte åt någonting. En annan tjej åt men kräktes upp
allt hon fick i sig. När hon mådde dåligt åt hon hur mycket som helst. Jag var
jag glad över att hon åt så bra, tills jag förstod att hennes allt mer frekventa
toalettbesök tömde magsäcken på innehåll.
En solig dag när jag satt med en glass i handen på en parkbänk i centrum,
kom en bekant fram. Har ni sett något snyggt? frågade han oss som satt där.
Frågan kom så plötsligt. Jag visste inte vad jag skulle svara. Han som frågade
berättade hur skönt han tyckte det var med våren när så mycket tinade fram
och kläddes av. Själv blev jag trött. Förändras aldrig jargongen från skolans
omklädningsrum hur gammal jag än blir? Tröttheten handlade också om min
egen blick. Jag upphör inte att se på kvinnor med den där blicken. I den
blicken blir hon aldrig riktigt en person utan hon blir sina bröst eller sin stjärt.
Min blick glider förbi henne och kletar fast på hennes kropp. Jag antar att det
var om något sådant som han ville höra. Även om jag har svårt för att sluta
titta, vill jag i alla fall inte späda på jargongen.
Det finns ögonblick när jag verkligen upplever att jag har en kropp. Stunder
när jag ligger i vatten och flyter och försöker ta in var kroppen börjar och
slutar. Eller när jag dansar hemma i vardagsrummet till turkisk musik. Då är
jag nöjd med min kropp.
När jag var 17 åt jag 60 köttbullar till lunch i en mattävling med en klasskompis.
Jag vann och fick status för att jag kunde äta så mycket. Många hade en
beundrande fascination över hur mycket jag kunde tänja ut min matsäcks
[utväg]
33
5. finn fem fel
Runda om kropp och utseende
Kryssa i den fråga som du helst skulle vilja fortsätta prata om. Välj gemensamt
ut en av dessa frågor att göra en personlig runda kring:
¶ Hur har du känt inför din kropp genom åren?
¶ Hur blir du bemött beroende på hur du klär dig eller ser ut?
¶ Vad har du för relation till mat och vikt?
¶ När är det tänkbart eller otänkbart för dig att visa dig naken?
¶ Har andra varit på dig eller angripit din kropp?
¶ Hur har sjukdom eller minskad funktionsförmåga påverkat dig?
¶ Vilka har varit dina stora komplex? Hur har du hanterat dem?
¶ Hur upplever du att gå till läkare/gynekolog/massör?
¶ Hur ser du på andras kroppar, hur ser andra på dig?
¶ Vilka ideal anser du dominerar idag? På vilket sätt skiljer det sig för
kvinnor och män? Vad är gemensamt?
¶ När är du nöjd med din kropp?
¶ Egen fråga:
Övningstillfällen
Enfaldiga bilder
Titta i några dagstidningar, veckotidningar och tidskrifter. I media vimlar
det av bilder på mäns och kvinnors kroppar. Välj så att ni har både dem som
främst riktar sig till kvinnor och dem som främst riktar sig till män. Välj ut
tre bilder som du tycker är typiska för hur kvinnor skildras samt tre för hur
män skildras. Titta på hans/hennes ansiktsuttryck, kroppsposition, uttryck,
symboler och handlingar.
1.
Analysera bilden utifrån följande frågor:
ß Vad tänker och känner du när du ser bilden?
ß Vad gör personen på bilden?
ß Är personen aktiv eller passiv?
ß Ser hon/han stark eller svag ut?
ß Finns det dominans eller underordning i bilden?
ß Verkar personen bestämd eller osäker?
ß Framställs personen som en person (subjekt) eller en sak
(objekt)?
ß Vem vänder sig bilden till?
ß Är bilden erotiserad? I så fall hur?
ß Uttrycker bilden hetero- eller homosexualitet som något
normalt och självklart?
ß Framställs personen som vuxen eller barnslig?
ß Om du var fotograf, vad skulle du behöva säga för att
modellen skulle posera som hon eller han gör?
2.
Visa dina bilder för de andra i gruppen och berätta om vad du sett i
din analys.
3.
Samtala om: Vilka mönster går igen i analyserna? Vad blir mönstrens
konsekvenser för homo- och heterosexuella män och kvinnor? Finns
det paralleller till era erfarenheter och reflektioner i den tidigare
rundan? Hur påverkas ni som personer av bilderna?
34
...........................................................................................
När alla berättat det de vill utifrån den gemensamma frågan, försök då att
summera berättelserna och leta efter mönster i det ni sagt. Vad finns det för
likheter och olikheter i berättelserna? Vilka mönster har varit starka för män/
kvinnor? Om ni vill kan ni göra fler rundor på andra frågor eller bestämma er
för att ta upp någon fråga som ni vill jobba vidare med en annan gång.
[utväg]
5. finn fem fel
Könsdiskriminerande rekl am
Näringslivets Etiska Råd Mot Könsdiskriminerande Reklam (ERK) är
näringslivets sätt att dra gränser för vilken reklam som är acceptabel och
vilken som går över gränsen och blir diskriminerande. ERK fäller reklam där
en person, oftast kvinna, framställs som ”ett rent sexobjekt”. Dessutom har
ERK som uppgift att motverka reklam som framställer män och kvinnor i
stereotypa könsschabloner.
1.
2.
3.
4.
5.
Gå in på ERKs hemsida: www.etiskaradet.org
Skriv ut eller titta på olika bilder som blivit anmälda.
Bedöm om de bilder ni ser är fällda eller friade.
Vilken bedömning gjorde ERK?
Vilka åtgärder vidtar ERK utifrån de bilder som blir fällda?
Samtala om:
ß Hur skiljer ni på det ERK kallar ”ett rent sexobjekt” och ett sexobjekt?
Var går den gränsen? Finns gränsen för er?
ß När blir reklam kränkande eller diskriminerande?
ß Vad tänker och känner ni inför kränkande reklam?
ß Hur påverkar reklamen dig och dina uppfattningar om män och
kvinnor?
ß Uppfattar ni ERK som en tillräcklig åtgärd för att stoppa
könsdiskriminerande reklam? Vilka alternativ för att få stopp på
kränkningarna ser ni?
Skillnad mell an könsst ympning och bröstförstoring
Vad är det för skillnad mellan könsstympning och att operera in silikon i
brösten? Ta ställning för ett av följande påståenden:
¶ Hörn 1: Skillnaden är hårfin. I båda fall finns en könskultur som
tvingar flickor att förändra sina kroppar. Bröstförstoring kan liknas
vid könsstympning.
¶ Hörn 2: Skälen till bröstoperationen avgör om det finns indirekt
tvång eller inte. Det är möjligt men långsökt att likna bröstförstoring
med könsstympning.
¶ Hörn 3: Vad Lisa väljer att göra med sin kropp är ett helt fritt val
och har inget med könsstympning att göra. Lisa gör som hon vill och
kommer säkert att må bättre.
¶ Hörn 4: Öppet hörn, ett annat ställningstagande än de tidigare.
När du bestämt dig för vilket alternativ som bäst passar din egen åsikt, ställer
du dig i det hör du tagit ställning för. Berätta för den som står närmast hur det
kom sig att du gjorde ställningstagandet. Berätta mellan hörnen om hur ni
tolkat frågan och svaren. Prata om vad som är likheter och skillnader mellan
könsstympning och bröstförstoring.
Känner du dig som man - finn fem fel i din blick
I filmen Warzone går en kvinna runt med en videokamera och filmar män
som tittar på och kommenterar hennes kropp.
ß
Vad skulle du svara henne om hon filmade dig just när du tittat på en
kvinna och gjort henne till kropp? Skriv ner några tänkbara svar:
Lisa 17 år känner sig missnöjd med sina bröst och tycker att de inte är
tillräckligt stora. Hon hör att killarna ofta kommenterar tjejers kroppar och
främst brösten. Killar verkar tända på stora bröst. I TV och tidningar ser Lisa
hur stor uppmärksamhet som tjejer med stora bröst får. Samtidigt är hon
övertygad om att hon vill göra en bröstförstoring för sin egen skull. Andra
som opererat säger att det gjorde det för att må bättre. Lisa bestämmer sig för
att operera in silikon och förstora sina bröst när hon fyller 18 år.
[utväg]
35
5. finn fem fel
Dela tillsammans med de andra:
1.
2.
3.
4.
Vad tänker du inför svaren? Vad känner du inför dem?
Vad är skillnaden mellan att med blicken göra någon till ett ting
(objekt) eller till en person (subjekt)?
Vad vore bra, bekräftande blickar som rörde personen?
Hur ser du på din egen kropp och hur ser män på varandras kroppar?
Vad påminner om kvinnors situation, vad skiljer sig?
Känner du dig som kvinna - vänd fem fel om din kropp
36
Kvinnokroppen är utsatt för hårda angrepp i vår kultur. När det gäller hur
kvinnors kroppar tillåts se ut är ramen mycket snäv. Därför är det knappast
konstigt att så många kvinnor går omkring med komplex och känner sig
missnöjda med sina kroppar. Här finns ett tillfälle att försöka skapa en
vänligare hållning gentemot det på kroppen som känns jobbigast. Mängder av
skönhetstidningar pressar på sina ideal genom gör om mig- reportage där det
viktiga är jämförelsen mellan före och efter. I den här övningen är före istället
det som kulturen klagar på medan efter handlar om en vänligare hållning till
den egna kroppen. Därför kan du i vänstra spalten skriva ned sådant som
”stora fötter”, medan du i högra letar formuleringar för en vänligare hållning
exempelvis ”jag står stadigt i tillvaron”. Dela det du vill med andra.
Före
Fem fel
1.
2.
3.
4.
5.
[utväg]
Efter
En vänligare hållning
Fördjupning om skönhet, sjukhet och blickar
My ten om skönhet håller kvinnor på pl ats
Naomi Wolf, doktor i litteraturvetenskap, visar hur skönhet som myt växte
fram i väst i samband med kvinnors frigörelse under 60- och 70-talen. När
efterkrigstidens husmorsideal allt mer kom att överges genom att kvinnor
gick ut i förvärvsarbete, uppstod ett kommersiellt tomrum. En stor del
av konsumtionsindustrin var vid den tiden riktad mot hemmafruar som
förväntades köpa saker till hemmet. När allt fler kvinnor lämnade hemmet
för förvärvsarbete, hotade kvinnorevolutionen den industri som byggts upp
kring hushållsprodukter. Istället växte en skönhetsindustri fram där myten
om hur kvinnor skulle nå yttre skönhet blev vägen att ta tillbaka förlorade
marknadsandelar. Hela industrin byggdes upp på att kvinnor skulle vara
missnöjda med sina utseenden och kroppar. Missnöjet skulle få kvinnor att
köpa så många skönhetsprodukter som möjligt.16
Wolf menar att den extrema fokuseringen kring skönhet blir ett tredje
arbetsskift för kvinnor. Förutom att kvinnor förväntas lägga tid på både
betalt förvärvsarbete och obetalt hemarbete, ska de därtill arbeta med sin egen
kropp och skönhet. Skönhet kan uppfattas som ett naturligt och sexuellt ideal,
men Wolf visar hur myten är politisk och en av de starkaste begränsningarna
i kvinnors liv.17
Den sjuka skönheten
En kvinna äter hetsigt framför TV-apparaten. I det massmediala bruset flimrar
den ena perfekta kvinnokroppen efter den andra förbi. Hon går till toaletten.
På knä framför toalettstolen kör hon ner fingrarna i halsen. Mitt i ångesten
över maten, tänker hon på tänderna som tar allt mer stryk av att hon kräks
så ofta. Hon lever i ett land där det inte finns några formella eller juridiska
hinder för att hon skulle kunna leva på samma villkor som män. Ändå spyr
hon upp maten som ger näring till hennes kropp. Varför?
Nina Björk, skriver i boken Sireners sång om Operation kroppen. I västerländsk
kultur har kvinnligt och manligt samt kropp och själ beskrivits som motsatser.
5. finn fem fel
Själen är dessutom finare än kroppen och det manliga bättre än det kvinnliga.
Kvinnan associeras till kropp och mannen till själ. Jaget eller själen framställs
som något neutralt men är i själva verket sammanknutet med manlighet. På
samma sätt är inte kroppen neutral utan knuten till kvinnlighet.18
Anorexi handlar om att driva vår tids kulturella uppfattning om skönhet och
kvinnlighet till dess yttersta punkt. Var tionde kvinna i England, USA och
Sverige är drabbad av anorexi. Björk menar att anorexi egentligen handlar
om vad som händer i en tid när kvinnan äntligen får vara människa, men där
människan fortfarande ses som man. Kvinnor har sedan 30 år tillbaka fått
tillträde till eget arbete och möjlighet att existera i offentliga rum. I arbetsliv
och offentlighet är mannen fortfarande norm och kvinnor måste för att nå
framgång, likna män.
Anorexi är att ta skönhetstidningarnas råd om att göra om sig på största
möjliga allvar. Att följa kvinnoidealet fullt ut blir att vara lika trådsmal som de
kvinnoikoner vi kan se på H&Ms affischer eller i MTVs flimrande bilder. På
samma gång ligger manliga ideal som nu riktas mot kvinnans kropp, bakom
anorexi. Män har fått lära sig att kontrollera, tygla och behärska världen. I
anorexin riktas samma beslutsamma ideal mot kvinnokroppen.19
Anorexi är ett modernt fenomen som slagit enormt hårt mot kvinnor i väst
under de senaste 30 åren. Anorexi ställer en mycket träffande fråga till vår tid
och kultur:
Vad är det för skillnad mellan skönhet och sjukdom?
Mäns blickar
Anja Hirdman, forskare i journalistik, medier och kommunikation, har i sin
doktorsavhandling Tilltalande bilder jämfört FIB-aktuellt och Veckorevyn
mellan 1965 och 1995. I sina slutsatser kommer Hirdman fram till en hel
del intressanta iakttagelser om mäns blickar. Det som är utmärkande för
mäns tittande på kvinnor är distansen mellan den som ser och den som blir
betraktad. Kvinnor blir genom blicken ett inbjudande objekt medan mannen
inte bara blir kamerans öga utan också fotografen. Det intressanta är att mäns
blickar är ett så dominerande inslag i vår kultur, att det inte bara är män
som ser på kvinnor, utan även att kvinnor ser på sig själva som om de vore
betraktade. Både han och hon gör henne till ett objekt. En lång tradition av
bilder och tavlor där män avbildat kvinnor för manliga betraktare har format
inte bara mäns blick på kvinnor utan också kvinnors blick på sig själva. Att
som kvinna stå framför spegeln och titta på ansikte, bröst, lår och stjärt
handlar många gånger om att titta på sig själv för att veta hur hon ser ut när
hon blir betraktad av mäns blickar. Både män och kvinnor förväntas rikta
sitt begär mot samma kropp och med samma blick. Sexualiseringen är intimt
förknippad med kvinnors kroppar och mäns blickar.21
Frågor för er att fundera över eller samtala om:
ß
ß
ß
ß
Vad berörde dig mest i texten?
Vad håller du med om, vad håller du alls inte med om?
Fick texten dig att få syn på något i ditt eget liv som du tidigare inte
tänkt på? Vad i så fall?
Vem i din omgivning skulle du vilja prata med om det du nyss läst?
Hur vill du gå vidare?
Nina Björks svar är att det inte är någon skillnad mellan skönhet och sjukdom.
Hon illustrerar det med Svensk Damtidning som genom bild och text berättar
att kronprinsessan Viktoria var vackrast på balen. En vecka senare när hovet
går ut med att Viktoria lider av anorexi, använder Svensk Damtidning samma
bild för att berätta om Viktorias sjukdom. Samma bild kan alltså beskriva
både skönhet och sjukdom. Den enda rimliga tolkningen av det exemplet är
att skönhetsidealen för kvinnor är sjuka.20
[utväg]
37
5. finn fem fel
Gå vidare med
Kommentarer och referenser
Boktips
Wolf (1991) s. 62ff
ibid. s. 21ff
18
Björk (1999) s. 215
19
ibid. s. 226
20
ibid. s. 216
21
Hirdman (2001) s. 251ff
16
Björk Nina (1999) Sireners sång
Wolf Naomi (1996) Skönhetsmyten: hur föreställningar om skönhet
används mot kvinnor
Hirdman Anja (2001) Tilltalande bilder: genus, sexualitet och publiksyn
i Veckorevyn och Fib aktuellt
Allt är möjligt (1998) Allt är möjligt: en handbok i mediakritik
38
Filmtips
Warzone (1997) Maggie Hadleight-West har gjort en unik dokumentär
om att bli trakasserad med blickar och kommentarer på gatan. I
konfrontation med männen blir allting till ingenting. Bra film om
kvinnors rätt till det offentliga rummet. Beställs via: Cowboy Booking
International USA. ABA #: 021 0000 21, The Chase Manhattan
Bank, 71 West 23rd Street, New York, NY 100010 USA. Hemsida:
www.cowboybi.com
Internet
AdiosBarbie.com – för alla kroppar med syfte att få oss att gilla vår egen
kropp. www.adiosbarbie.com
Ätstörning – sida om anorexi och bulimi - självsvält och hetsätning.
hem.fyristorg.com/atstorning/anoindex.htm
[utväg]
17
”Pornografi är ingen fantasi.”
Diana E.H. Russel
6. porr till frukost
Njutnin g
e l l e r
ö ve rg re p p ?
Jag har växt upp i det pornografiska regnet. Bilderna som sköljt över mig ända
sedan jag var barn har till slut blivit en del av mitt eget grundvatten, min
egen person. De första tidningarna hittade jag med några kompisar när vi i
sjuårsåldern lekte i en container. På mellanstadiet såg jag porrfilm hemma hos
kompisar. I tonåren cirkulerade porr bland killar på skolan. Idag är pornografin
allierad med tekniken. Den finns alltid bara några knapptryckningar bort. Jag
letade efter Swebuss hemsida på Internet för att kolla busstider. Ett s för lite i
ordet gjorde att jag hamnade rakt in i en hårdporrsida. Bilderna kittlar. Porren
har blivit en del av mitt grundvatten. Även om jag intellektuellt inte vill ha
något med porr att göra, har bilderna för länge sedan gett mig mönster för
vad jag ska tända och gå igång på. Jag tänder på bröst, på stjärtar och kroppar,
utan att hinna reflektera.
Klockan halv åtta på morgonen skulle jag äta frukost innan jag gick av mitt
skift. I matsalen på brandstationen där jag gjorde min värnplikt, satt alla
andra brandmän och ambulansförare som skulle gå av eller på sitt arbete. Jag
hade gjort i ordning min frukost och skulle precis börja äta när någon slog
igång nattens porrinspelning från tv1000. Vänd mot TV:n som jag satt kunde
jag inte undgå att se svettiga kroppars dunkande och närbilder på könsorgan
samtidigt som jag åt. Jag satt kvar och såg och tuggade på min macka. Jag sa
ingenting, fast jag helst hade velat äta i fred. Jag gick inte.
Trots att det är tio år sedan finns bilderna fortfarande kvar i mitt minne.
Likaså kommentarerna om kvinnans bröst och diskussionen om huruvida de
var opererade eller inte. 20 män startade sin dag på det sättet och ingen gjorde
en min av att det var konstigt. Konstigt kunde det kanske aldrig bli, eftersom
porrtidningar låg i högar på toaletter och nattlogement.
Känslan av skam över att jag tänder på det som jag samtidigt ser som övergrepp,
är total. Helst av allt skulle jag aldrig vilja hamna i valsituationen av att titta
eller inte se. Det är konstigt hur skam och njutning har blivit så förtvivlat
sammanflätade. Valet finns hela tiden där på hotellrummet, på Internet, på
TV och snart också i var mans mobiltelefon med det nya 3G-nätet. Jag vill
inte ha det valet.
Varför fick inte min sexualitet vara i fred? Varför fick den inte utvecklas
tillsammans med en annan människa som jag kände lust till? Varför
invaderades min kropp, på mitt initiativ, av bilder som skapats för att tjäna
pengar? Nu har lusten och olusten glidit allt för nära varandra.
[utväg]
39
6. porr till frukost
Runda om porr och sexualitet
Det är svårt att tala om sex och pornografi. Tänk igenom i er grupp om det
är klokt att vara i könsblandad grupp när samtal handlar om sexuella känslor
och handlingar. Erfarenheter från kvinnogrupper visar på det värdefulla med
att vara av samma kön när vi talar om sexualitet. Även i rena kvinnogrupper
får vi vara beredda på att svåra känslor kan uppkomma då övergrepp av olika
slag är så vanligt förekommande. Därför är vår rekommendation att ni delar
upp er i kvinnor och män för sig när det gäller denna runda. Om sexualitet
upplevs för svårt att prata om, går det att hoppa över den här delen. Frågorna
är känsliga. Var går egentligen gränserna? Du bestämmer som vanligt vad som
är möjligt eller inte möjligt för dig att prata om. Kryssa i den fråga som du
helst skulle vilja fortsätta prata om, eller formulera en egen fråga. Välj bara om
ni vill gemensamt ut en av dessa frågor att göra en personlig runda kring:
40
¶ Har du ofrivilligt utsatts för porr på din arbetsplats? Vad hände? Vad
gjorde omgivningen? Vad gjorde du?
¶ Hur har din kontakt med pornografi genom livet sett ut? Hur tror du
porren påverkar ditt sexliv?
¶ Vilka känslor och tankar har du inför porr? Vilka val gör du i det
pornografiska regnet?
¶ Berätta om det du känner lust eller olust inför.
¶ Förväntas du ta en aktiv och initiativrik roll eller en mer passiv,
mottagande? Vad känner du inför det?
¶ Kan du själv bestämma när och hur du vill ha sex? På vems villkor har
den sexualitet varit, som du varit med om ?
¶ Hur ”fria” är de som är med i porrens värld? Vem styr? Vem har
makt?
¶ Vad känner du inför sex som förhandlingsvara? Är det något du varit
med om, exempelvis sex i utbyte mot en gentjänst, närhet, värme,
present, pengar, trygghet?
¶ Hur upplever du din egen sexualitet? Hur påverkas den av förändringar
i din kropp, hur du mår eller din livssituation?
¶ Egen fråga:
.........................................................................
[utväg]
När alla berättat det de vill utifrån den gemensamma frågan, försök då att
summera berättelserna och leta efter mönster i det ni sagt. Vad finns det för
likheter och olikheter i berättelserna? Vilka mönster har varit starka för män/
kvinnor? Om ni vill kan ni göra fler rundor på andra frågor eller bestämma er
för att ta upp någon fråga som ni vill jobba vidare med en annan gång.
Övningstillfällen
Din bild av porr
Leta bland bilderna och känslouttrycken i underlaget längst bak i materialet
och försök hitta en bild och ett ansiktsuttryck som svarar mot din egen bild
av och känsla inför porr.
Vad anser du at t pornografi är?
Porrdebatten pendlar mellan hållningen att porr är något bra som ska skyddas
av yttrandefriheten till att porr förstärker mäns överordning och kvinnors
underordning. Var någonstans på den skalan finns du? Vad är pornografi för
dig? Välj ett alternativ. Pornografi är för mig…
¶ Hörn 1: Bilder av människor som har det skönt tillsammans.
¶ Hörn 2: Hjälpmedel för människor som har svårt att hitta uttryck för
sin sexualitet.
¶ Hörn 3: Bevis på mäns överordning och rätt till njutning och
nyttjande av kvinnors kroppar.
¶ Hörn 4: Annat alternativ än ovanstående.
Ta ställning och placera dig i det hörn du vill stå för. Motivera och berätta
om dina tolkningar och lyssna till de andra. När ni har jobbat igenom hela
guiden, kan ni gå tillbaka till ert första ställningstagande och fundera på vad
som hänt med det.
Barn framför dator eller tv i tomma hem
Varje eftermiddag vandrar hundratusentals barn hem från skolan och sätter sig
i ett tomt hem framför TV:n eller datorn. Känslor visas på skärmen ofta tätt
sammankopplade med hur vuxna kvinnor och män fastnat i nät av fula intriger.
6. porr till frukost
Kvinnor sviker kvinnor och samvetslösa män sviker både kvinnor och män.
Ett pornografiskt öga styr ofta dessa framställningar. Sakta vänjs våra små
samhällsmedborgares ögon vid att betrakta världen med deras ögon. Vi blir
impregnerade av ett pornografiskt seende från morgon till kväll. Nu är det
inte det enda meddelande som når våra barn. Samtala om:
ß Varför blir vi förvånade när så många flickor blir kallade hora i vårt
jämställda Sverige?
ß Vilka motkrafter finns till det pornografiska seendet?
ß Är du en motkraft? Vill du bli det? På vilket sätt?
Vem tjänar på porren, vem förlorar på den?
Fundera enskilt och skriv ned vilka som är porrens vinnare och vilka som är
porrens förlorare:
Porrens vinnare
Porrens förlorare
Våga eller vägra vara hora?
Att ordet ”hora” används allt oftare i benämningar av flickor och kvinnor
är knappast längre nytt för någon. Vad ”hora” står för, betyder och får för
konsekvenser råder det delade meningar om. Dela in er i två grupper. Den
ena gruppen ska komma på så många argument som möjligt utifrån slagordet
”Våga vara hora!”, medan den andra gruppen har samma uppgift utifrån
budskapet ”Vägra vara hora!”. Möt varandra i en debatt efter förberedelserna.
När debatten lagt sig gå ur rollerna och samtala om:
ß Vilka argument som du tidigare inte tänkt på, fick du höra i debatten?
ß Vilket ställningstagande till och synsätt på ordet ”hora” är ditt eget?
Vad gör du för att förändra?
ß Vilka krafter i samhället verkar för inställningen ”våga” respektive ”vägra”?
Skillnad mell an FIB-aktuellt och Veckorevyn
Vad är det för skillnad mellan FIB-aktuellt och Veckorevyn? Välj ett påstående
som stämmer överens med din bild av FIB-aktuellt och Veckorevyn:
¶ Hörn 1: Helt olika tidningar, FIB-aktuellt är porr för män medan
Veckorevyn är en vanlig tjejtidning.
¶ Hörn 2: Stor skillnad, FIB-aktuellt är kvinnoförnedrande medan
Veckorevyn är en feministisk tidning.
¶ Hörn 3: Ingen större skillnad, snarare är det en gradskillnad där
bilder i FIB-aktuellt och Veckorevyn förmedlar att kvinnor är kroppar
för män.
¶ Hörn 4: Annat…
Läs upp din lista för de andra och berätta hur du tänker. Samtala om:
ß Vem är makthavare i porrindustrin?
ß Vilka maktrelationer finns i porren?
ß Varför är porrindustrin så oerhört omfattande?
ß Vilka drivkrafter ligger bakom?
ß För vem görs porren?
ß Vem och vad är i blickfånget?
ß Vad har män för position i relation till kvinnor i porren?
41
Pornografi – fantasi eller verklighet?
Tänk er att det går en linje genom det rum ni sitter i. Linjer är en skala där
den ena änden står för ett ställningstagande och den andra änden för ett
annat. Ta ställning genom att ställ dig längs den glidande skalan. Vad anser
du? Är porr främst…
mäns fantasi
kvinnors verklighet
Ta ställning längs linjen. Berätta för de andra hur du tolkade och förstod
frågan, samt varför du gjorde ditt ställningstagande.
[utväg]
6. porr till frukost
Samtala om följande frågor:
ß Njuter porrskådisarna av det sex som de spelar in? Om de inte gör det,
hur går det att få skådespelarna att se ut som de njuter av allt de gör?
Vilket förhållande har de till sina kroppar?
ß Skulle du vilja agera i en porrfilm? Skulle du vilja se din mormor,
farmor, mor, syster, dotter i porrfilmer? Skulle du vilja se din morfar,
farfar, bror, son i porrfilmer? Motivera ditt resonemang.
ß Nästan alla kvinnor som återfinns inom prostitution eller sexslavhandel
har själva som barn eller vuxna utsatts för sexuellt våld, hur tror du att
det ser ut inom porrindustrin?
ß Ur ett feministiskt perspektiv lär sig både kvinnor och män att tända
på kvinnors underordning och passivitet och mäns överordning och
dominans. Vad är din åsikt om det?
ß Kan sexualiteten i ett ojämställt samhälle vara jämställd?
ß Spelar det någon roll om porr ses som en fantasi eller en verklighet? Har
ditt första ställningstagande påverkats av frågorna och er grupps svar?
42
Likheter och skillnader
Gå igenom följande jämförelser och skriv upp likheter och skillnader för varje
jämförelse.
Likheter
Jämförelse
Reklam för kläder
och utvik i Slitz
Utvik i Slitz och en
bild i en porrtidning
Pornografi och
prostitution
Prostitution och
sexslavhandel
[utväg]
Skillnader
Fundera tillsammans på:
ß Finns det någon likhet som går igen i samtliga jämförelser?
ß Är skillnaderna en fråga om grad eller art?
ß Ser ni företeelserna som en glidande skala med många likheter? Eller
som helt åtskilda företeelser med främst avgörande skillnader?
Fördjupning om porr, våld, sex och makt
Porren blir allt grövre. En av porrens idéer är att tänja på tabugränserna
och passera dem. Bokstavligt talat tänjer porren ut kvinnors kroppar. Anja
Hirdman, forskare i journalistik, medier och kommunikation, visar genom
sina jämförelser över tid vad som hänt med porren i FIB-aktuellt från 1965 till
1995. 1965 års bilder handlar om glimtar där delar av kvinnors kroppar anas
men aldrig eller sällan exponeras fullständigt. 1970 visar bilderna upp ”allt”
förutom könsorganet. 1995 är kvinnors kroppar vidöppna för detaljerad insyn.
Männen i 1975 års bildmaterial blundar njutningsfullt eller tittar på kvinnan.
20 år senare tittar männen i bilderna antingen på sina egna könsorgan eller på
hennes. Uttryck av njutning finns inte längre i 95 års material, utan männen
uttrycker distans och kontroll.22
I pornografin blir kopplingen mellan våld och sexualitet väldigt tydlig.
Porrindustrin omsätter mer pengar varje år än film och musikindustri
tillsammans. Diana E.H. Russel, sociolog i USA, menar att pornografi är en
av orsakerna till att män våldtar kvinnor. Att konsumera porr leder till en
avtrubbning och gör att sex och våld uppfattas som en normal kombination.
I porrens värld har sexualiteten ett manligt ansikte och en ojämn maktrelation
erotiseras. Porrkonsumenterna förväntas och lär sig tända på mäns
överordning och kvinnors underordning. I porren framställs kvinnan som
ett själlöst objekt som hela tiden njuter av den behandling hon blir utsatt
för, oavsett hur den ser ut. I porrindustrins produktion ingår filmer där män
misshandlar, våldtar, torterar och även dödar kvinnor i syfte att upphetsa män
sexuellt. 23
Catherine MacKinnon, statsvetare och jurist, anser att pornografi är en
verksamhet där en verklig behandling av kvinnor säljs som fantasi. Hon
6. porr till frukost
ser porrindustrin som ett koncentrat av en kvinnoförtryckande politisk
samhällsordning.24
MacKinnon Catharine A. (1989) Towards a Feminist Theory of the
State
Sexualiteten har ett manligt heteroansikte. Manlighet blir att erövra och
lägga ned den andre för att sätta på honom eller henne. Kvinnlighet blir
att underordna sig, låta sig fångas och bli påsatt. Med det följer idéer om
att den man som sätter på en annan man i exempelvis en fängelsemiljö inte
alls är bög. Mannen som blivit påsatt ses dock som förbrukad. En man som
underordnar sig är ingen riktig man utan en kvinna. Homosexuella kvinnor
blir helt osynliggjorda där fördomen säger att lesbiska ännu inte hittat rätt
man. I porren är sexualitetens manliga heteroansikte så starkt, att två eller
flera tjejer som har sex med varandra uppfattas som läckert och ett spel
för män. Två män som har homosex är dock otänkbart och bannlyst i den
heterosexuella porren.
Focault Michel (1980) Sexualitetens historia
Kommentarer och referenser
ibid. s. 255ff
Russel (1998)
24
MacKinnon (1989)
22
23
Frågor för er att fundera över eller samtala om:
ß
ß
ß
ß
Vad berörde dig mest i texten?
Vad håller du med om, vad håller du alls inte med om?
Fick texten dig att få syn på något i ditt eget liv som du tidigare inte
tänkt på? Vad i så fall?
Vem i din omgivning skulle du vilja prata med om det du nyss läst?
Hur vill du gå vidare?
43
Gå vidare med
Boktips
Gerholm Lena red. (2002) Lust, lidelse och längtan: kulturella perspektiv
på sexualitet
Faludi Susan (2000) Ställd: förräderiet mot mannen
Gerholm Lena red. (1998) Behag och begär: kulturella perspektiv på
kroppens, intimitetens och sexualitetens transformationer
Russell Diana E.H. (1998) Dangerous relationships: pornography,
misogyny and rape
[utväg]
44
[utväg]
”Mannen blir man genom att bli Gud.”
Eva Lundgren
7. kvinnofrid
Vad
är
d e t
f ö r
s k i l l n a d
p å
v å l d t ä k t
o c h
e t t
h eterosexuellt
saml ag?
möjlighet har jag inte sett i hennes blick på mig. Ligger den våldsamma
möjligheten i att jag är man?
På kvinnojouren berättade de för mig och några andra om kvinnor som
kommit till akuten och uppvisat liknande skador som vid bilolyckor, medan
orsaken varit män som hoppat på dem eller sparkat. När jag öppnat mig för
insikten att mäns våld mot kvinnor är enormt utbrett och att det inte finns
några män som garanterat aldrig kommer att använda sin våldsamma
möjlighet, då har jag fått ta del av många kvinnors berättelser.
Ibland blir jag så arg på min sambo att jag inte vet vad jag ska ta mig till. Jag
blir helt vansinnig. Det som gör mig så arg är att hon inte ger sig. I ögonblick
som verkat oändliga har jag tittat på henne med ögon fulla av hat. Då har jag
stått vid en knivskarp gräns. Genom mitt huvud har en skrämmande tanke
virvlat fram: Om jag slår till henne nu blir hon nog tyst. Tanken att mitt slag
skulle få henne att ge sig och backa.
Jag har inte slagit henne – ännu. Jag tänker inte göra det heller, men jag tror
aldrig att det finns någon garanti för att vilken man som helst, även jag, inte
skulle slå. Att inte slå, i ögonblick när jag själv skulle få fördel av det, kommer
alltid att vara ett aktivt val.
Berättelser om pojkvänner som har förföljt och slagit. Äkta män
som misshandlat i åratal. Pappor som drar dödliga gränser för sina döttrar.
Släktingar som har förgripit sig på barn. Fruar som är rädda för att männen
ska bli våldsamma. Pappor eller släktingar som väljer att döda de närmaste.
Våldtäkter av killar som har utnyttjat en riskfri situation.
Det finns inget som gör mig så förtvivlat trött och arg. Män bär ett kollektivt
ansvar för det manliga våld som är en del av så många barns och kvinnors
vardag. Jag blir rasande på alla de män som begår övergreppen.
Det räcker nu.
När vi pratat om hur arg jag såg ut och jag berättat vilken tanke som just då
flugit igenom mitt huvud, sa hon att det syntes i mina ögon. Slaget fanns där
som en våldsam möjlighet. Vad betyder den våldsamma möjligheten? Hon
kan också bli arg, riktigt rasande. Men jag har aldrig varit rädd för att hon
ska göra mig illa, på ett sätt som jag inte kan värja mig emot. Någon våldsam
[utväg]
45
7. kvinnofrid
Runda om obehag, rädsla, hot och våld
När alla berättat det de vill utifrån den gemensamma frågan, försök då att
summera berättelserna och leta efter mönster i det ni sagt. Vad finns det för
likheter och olikheter i berättelserna? Vilka mönster har varit starka för män/
kvinnor? Om ni vill kan ni göra fler rundor på andra frågor eller bestämma er
för att ta upp någon fråga som ni vill jobba vidare med en annan gång.
Om du är man…
¶ Vad är dina erfarenheter av slag som hänger i luften?
¶ Har du någon gång blivit sedd som möjlig våldsverkare eller den helt
oskyldige?
¶ Berätta om ett tillfälle där du tagit på någon annan utan att veta om
det var önskat?
¶ Egen fråga:
Övningstillfällen
Kryssa i den fråga som du helst skulle vilja fortsätta prata om. Om ni är
en könsblandad grupp är vår rekommendation att ni delar upp er utifrån
frågorna nedan. Välj gemensamt ut en av dessa frågor att göra en personlig
runda kring:
46
...........................................................................................
Om du är kvinna…
¶ Har du någon gång varit rädd för att bli utsatt?
¶ Har du vid något tillfälle fått höra att du får ”skylla dig själv” eller
borde tänka dig bättre för?
¶ Kan du erinra dig att någon annan tagit på dig på ett sätt som du inte
tyckt om?
¶ Egen fråga:
...........................................................................................
Oavsett vem du är…
¶ Vad är en våldtäkt enligt dig? Har du varit med om situationer där du
är osäker på om det var en våldtäkt eller inte?
¶ Har du varit med om situationer där du varit nära att slå eller bli
slagen?
¶ Hur ser du på våld? Vad är fysiskt våld? Vad är psykiskt våld?
¶ Vad leder det till att män slår, våldtar eller till och med dödar kvinnor
och barn?
¶ Egen fråga:
...........................................................................................
[utväg]
Var går gränsen?
Läs igenom följande påståenden och skriv STOPP! framför de påståenden som
du tycker är oacceptabla och visar på förtryck från mannen mot kvinnan.
.............
.............
.............
.............
.............
.............
.............
.............
.............
.............
.............
.............
.............
.............
.............
.............
.............
.............
.............
.............
.............
.............
Kan inte bara vi vara tillsammans och mysa och ha det bra hemma?
Varför tränar du så mycket? Du kommer ju ändå inte att nå elitnivå.
De där kläderna tycker inte jag att du passar så bra i.
Ska du gå ut så där?
Ring inte dina vänner så ofta.
Måste du ha den där urringade klänningen?
Sminka dig behöver du bara göra för mig hemma, inte när vi går ut.
Måste du läsa kursen på universitet? Kan du inte vara hemma?
Om du inte slutar med det där så kan du glömma mig.
Om du ska se ut som en slampa vill inte jag ha dig.
Hur fan kan du sätta dina vänner före oss i familjen?
Vad ska jag behöva göra för att du ska lyssna på mig?
Gör du det där igen så vet du hur det går.
Ser du vad jag är tvungen att göra med dig nu.
Hur kan du provocera mig så här långt?
Jag måste göra så här för ditt eget bästa. Du vet att jag älskar dig.
Du går ingenstans. Dörren är låst. Jag ringer och då ska du svara.
Jag ska hjälpa dig. Gråt inte. Tvätta av dig så att du inte blir svullen.
Jag har köpt en klänning till dig.
Din jävla hora, blir du kåt nu. Det här är väl vad du vill ha.
Tänk vad du har utvecklats, vi bråkar nästan aldrig nu. Du är duktig.
Jag vill inte leva med dig. Du är ingenting för mig längre.
7. kvinnofrid
Samtala tillsammans om något eller några av följande teman:
1.
Att dra en gräns
ß Var tycker ni att gränsen går? Vad ska en kvinna acceptera i en
kärleksrelation till en man?
ß När är det dags att bryta med relationen? När tror du att det
är för sent att bryta upp relationen?
ß Vad tror du att kvinnan säger utifrån de här replikerna? Vad
skulle du själv säga? Spelar det någon roll vad kvinnan säger?
ß Hjälper det om hon bara är tyst? Vad händer om hon
protesterar? Vad händer om hon fullt ut gör som han säger?
ß Vad är kontroll? Vad är förnedring? Vad är våld? Går det att
dra en gräns eller handlar det om en skala?
2.
Var kommer barnen in
ß Hur mår barnen i en relation där pappan kontrollerar
mamman?
ß Hur mår barnen som ligger i sängen på kvällen och hör
sin pappa säga ovanstående, hör slagen och ljuden från
mamman?
ß Hur kan mäns våld mot kvinnor påverka barns uppfattningar
om kön och vad som är ”manligt” eller ”kvinnligt”?
ß Vad är det för skillnad mellan att våldta sin fru inför barnen
och att våldta sina barn?
3.
Om våldets utveckling
ß Vem är mannen i början? Vem är kvinnan i början?
ß Vem är mannen i slutet? Vem är kvinnan?
ß Hur kan kvinnan protestera i början, hur kan hon protestera
i slutet?
ß Hur kan kvinnan se till att processen inte fortsätter? Vad kan
mannen göra för att stoppa processen? Vem har ansvar, makt,
kontroll? Vem styr processen?
Vad känner du inför våldets omfat tning?
Titta på nedanstående figur. Den är resultatet av undersökningen Slagen dam
där 10 000 kvinnor har tillfrågats om sina erfarenheter av våld.25 Ett liknande
resultat finns också från en finsk och en kanadensisk undersökning.
47
ß
ß
ß
ß
Vad tänker du inför omfattningen av mäns våld mot kvinnor?
Leta upp ett eller flera känslouttryck som visar vad du känner inför
omfattningen.
Hur förstår du ovanstående siffror? Varför slår män?
Vad i samhället eller i kulturen uppmanar eller tillåter män att slå?
[utväg]
7. kvinnofrid
Skillnad mell an våldtäkt och heterosexuellt saml ag
Sten och Ariba som lever tillsammans, kommer hem efter en fest. Sten gör
närmanden i sängen, båda blir upphetsade. De smeker varandra och har det
skönt, men sen känner Ariba att hon vill sluta (utan att någon fått orgasm).
Hon säger ”Jag vill inte mer” och visar det genom att skjuta Sten ifrån sig.
Sten fortsätter efter ett tag och Ariba går till slut, mot sin vilja, med på att ha
samlag men är själv helt passiv.
Vad är det för skillnad mellan en våldtäkt och ett heterosexuellt samlag? Ta
ställning genom att välja ett av nedanstående påståenden utifrån hur du
bedömer berättelsen:
48
¶ Hörn 1: I det här fallet är det inget heterosexuellt samlag utan en
våldtäkt som ligger på Stens ansvar.
¶ Hörn 2: Det här är ett heterosexuellt samlag, kanske olämpligt och
respektlöst men ingen våldtäkt. Båda var ansvariga för vad som hände.
¶ Hörn 3: Det här är ingen våldtäkt utan ett heterosexuellt samlag. Det
är kvinnans ansvar att tydligt säga nej om hon inte vill.
¶ Hörn 4: Annat än ovanstående nämligen…
Ta ställning genom att välja ett hörn och motivera din tolkning och vad du står
för. Vilka blir konsekvenserna om en våldtäkt kan tolkas som ett samlag?
Individens eller kulturens fel?
Erik, en svenskfödd man, står inför tingsrätten åtalad för misshandel och
grov kvinnofridskränkning av sin tidigare fru Petra. Åklagaren menar att
Erik vid upprepade tillfällen misshandlat och våldtagit Petra. När Petra
vittnar visar det sig att hon har svårt för att redogöra för exakt när och vad
som hänt vid ett visst tillfälle. Hon blandar ihop tillfällen, är osäker och har
svårt att klart berätta om vad som egentligen hänt. Erik själv är både tydlig
och klar. Han redogör tillsammans med sin advokat för en rad förmildrande
omständigheter. Erik har nämligen under en tid haft en del problem med
alkohol. När han dessutom förlorade sitt arbete, blev Eriks liv väldigt svårt
och han mådde mycket dåligt. Enligt Erik visade inte Petra särskilt stor
förståelse eller hänsyn till hans situation. Istället skrek och tjatade hon, vilket
[utväg]
gjorde att han vid något enstaka tillfälle gått över gränsen. När Erik dricker
tappar han kontrollen och vet inte riktigt vad han gör. Men någon fråga
om kvinnofridsbrott är det inte enligt försvaret. Tingsrätten dömer Erik till
dagsböter och besöksförbud. Dessutom ska Erik som en påföljd, genomgå en
behandling för sina alkoholproblem. Erik bedöms av domstolen som en man
i obalans, men inte som någon egentlig våldsverkare.
Daud, född i Irak och svensk medborgare sedan fem år, är också han
anklagad för grov kvinnofridskränkning av sin fru Siham. En ganska stor del
av diskussionen kring fallet kommer att handla om ”arabisk kultur”. Dauds
advokat menar att det som händer är mycket märkligt för Daud. Hemma i
Irak hände det vid både ett och två tillfällen att Daud slog Siham. Det var
hans ansvar som man att tillrättavisa sin fru, menar advokaten. I Sverige
fortsatte samma mönster. Åklagaren understryker att i Sverige är det enligt
lag förbjudet för en man att slå sin fru. Siham berättar att efter skilsmässan
har Daud enträget fortsatt att söka upp henne. Ibland finns han bara i
hennes nya lägenhet när hon kommer hem. Vid minst fem tillfällen har
sådana besök slutat i våldtäkt. Eftersom trovärdigheten i Sihams vittnesmål
inte går att styrka med några bevis, döms också Daud till dagsböter och
besöksförbud. Tingsrätten menar att hans kulturella bakgrund måste ses som
en förmildrande omständighet. Domslutet innehåller också en påföljd om
att Daud genom information bör tillägna sig de normer, värderingar och den
kvinnosyn som gäller i det svenska samhället.
Frågor att fundera på och samtala om:
ß Hur förklaras och ursäktas Eriks våld och Dauds våld?
ß Vilken logisk kullerbytta om kultur finns i berättelserna?
ß Är en mans slag mot en kvinna en direkt avspegling av en kultur
(svensk, irakisk)? Kommer svenskfödda män från en våldsam kultur?
ß Är en mans slag mot en kvinna en direkt avspegling av att mannen har
individuella problem? Har invandrade män individuella problem?
ß Finns det ett tredje sätt att förstå mäns våld mot kvinnor som fungerar
både i Eriks och Dauds fall?
7. kvinnofrid
ß
ß
Vad är gemensamma och olika erfarenheter för Siham och Petra i
domstolen?
Vad skulle hända om svenskfödda män bedömdes slå för att de kom
från en kvinnofientlig kultur, medan utlandsfödda män som slog
bedömdes som avvikande personer?
Et t sl ag mot en kvinna är et t brot t mot all a kvinnor
Operation Kvinnofrid i Stockholm gjorde 1999 en affischkampanj där blanad
annat länspolismästare Gunno Gunnmo fanns på bild med texten:26
Ett slag mot en kvinna är ett brott mot alla kvinnor.
Fundera över meningen högt tillsammans:
ß Hur tolkar ni meningen, vad betyder den?
ß Håller ni med? Motivera ert ställningstagande.
En mening som aldrig kom på någon affisch skulle kunna vara samma mening
fast där män nämns istället för kvinnor. En sådan mening skulle kunna lyda
så här:
Ett slag av en man är ett brott av alla män.
Fortsätt att fundera högt tillsammans:
ß Vad betyder den här meningen?
ß Håller ni med i samma utsträckning som sist?
ß Om inte, hur kan den ena meningen vara rimlig men inte den andra?
Motivera?
ß Kan du tänka dig att nästan varannan tjej/kvinna i din omgivning
varit utsatt för någon form av hot eller våld? Kan du tänka dig att
nästan varannan man i din omgivning utövat någon form av våld mot
en tjej/kvinna?
ß Vilken betydelse har förra frågans svar för din inställning till de två
ovanstående snarlika meningarna?
I trappuppgången
Under en längre tid har du från din lägenhet hört hur paret Pia och Christer
som bor ovanför dig, ofta skriker och bråkar. På senare tid tycker du dig
även ha uppfattat ljud av slag, Pias skrik och Christer som vrålat att han
ska döda henne. Du har lite dåligt samvete för att du inte gör något och har
en längre tid funderat på om du ska ringa polisen. En dag möter du Pia i
trappuppgången.27
Gör ett rollspel och bestäm i gruppen vem som ska spela grannen och vem
som ska vara Pia. Turas om med rollerna och gör fyra varianter av Pia som
grannen efter bästa förmåga får försöka bemöta. Pias förhållningssätt kan
vara:
ß
ß
ß
ß
Musslans – Pia förnekar helt våldet, blir arg på och avvisar grannen.
Ventilens – Pia släpper ut allt och ser grannen som sin räddare, hjälte
och frälsare.
Den klarsyntes – Pia är mycket medveten om vad som pågår och
lämnar ut valda delar.
Den realistiskas – där ni själva i gruppen resonerar er fram till vad ni
tror är realistiskt.
Prata efter varje spelomgång om hur ni har upplevt att vara grannen eller Pia.
Kalla varandra vid rollnamn och använd inte era egna namn, för att göra det
tydligt när ni är i och ur rollen. Samtala efteråt om:
ß Vilka strategier använde sig grannen av för att nå Pia?
ß Vilka blir konsekvenserna om grannen inte orkar ta in att Christer
utsätter Pia för våld?
ß Vilka blir konsekvenserna om grannen vågar göra något?
ß Har ni egna erfarenheter av liknande situationer? Hur handlade ni i så
fall? Vad hände?
[utväg]
49
7. kvinnofrid
Fördjupning om mäns våld mot kvinnor
Mäns våld mot kvinnor är enligt Världshälsoorganisationen, WHO, ett av de
mest djupliggande och allvarliga samhällsproblemen i vår tid. Det sträcker sig
över både avsevärd historisk tid och över vitt skilda kulturer. Våld mot kvinnor
omfattar enligt den deklaration som antogs i FN:s generalförsamling 1993:
…fysiskt, sexuellt och psykiskt våld som förekommer i familjen, i samhället
och det våld som utövas eller tolereras av staten.
Definitionen av våld lyder i samma deklaration
…varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i eller sannolikt kommer
att resultera i fysisk, sexuell eller psykisk skada eller lidande för kvinnor,
inklusive hot om sådana handlingar, tvång eller godtyckligt frihetsberövande,
vare sig det sker offentligt eller privat.
50
I Sverige, där vi uppnått formell jämställdhet, är mäns våld mot kvinnor ändå
ett så allvarligt problem att det genomsyrar hela vår kultur. I genomsnitt
dödades 16 kvinnor varje år under 1990-talet av våld från en närstående
man. I Sverige år 2002 lämnades 21 420 polisanmälningar in av kvinnor som
blivit utsatta för mäns våld. Samma år lämnades 9 072 polisanmälningar in
av kvinnor som blivit utsatta för sexualbrott av olika slag. 2 165 av dessa var
anmälningar om våldtäkt. Det betyder att mer än 83 polisanmälningar av
mäns sexualiserade våld mot kvinnor lämnas in varje dag på polisstationer
runt om i Sverige.28
Under 1990-talet har polisanmälningar om mäns sexualiserade våld mot
kvinnor ökat med cirka 30 procent. Enligt kriminologernas uppskattningar
polisanmäls endast 25 procent av de våldsbrott som begås i Sverige varje år, en
siffra som när det handlar om mäns våld mot kvinnor anses vara ännu lägre.29
Förståelse för våldets bakomliggande orsaker
Med den kunskap vi har idag om mäns våld mot kvinnor vet vi att övergreppen
och kränkningarna förekommer i alla sociala samhällsskikt. Vi vet att brotten
huvudsakligen begås av män som kvinnorna är socialt, känslomässigt
[utväg]
och ekonomiskt beroende av och att våldet i hög utsträckning utövas i
hemmiljön.30 Forskning och erfarenhet från framför allt kvinnojourerna, har
visat att det våld som utövas mot kvinnor av närstående män i de flesta fall
är en lång utdragen process. Till att börja med bryts kvinnan långsamt ner
psykiskt innan våldet börjar utövas och då i en omfattning som gradvis ökar
samtidigt som övergreppen steg för steg skapar en situation där våldet till slut
upplevs som en “normal” del av relationen. Mannens syn på kvinnan blir till
slut även kvinnans syn på sig själv. Normaliseringsprocessen är ett begrepp
som idag används både av forskare och praktiker för att beskriva och förstå
detta förlopp. Det vill säga att förstå hur total mäns kontroll blir över kvinnor
i dessa relationer och hur svårt kvinnor därför har att på egen hand bryta sig
ur detta förtryck.31
FN:s medlemsländer har:
…i den ovan nämnda deklarationen enats om att våld mot kvinnor utgör
en kränkning av kvinnors rättigheter och grundläggande friheter och
skadar eller upphäver deras åtnjutande av dessa rättigheter och friheter.
De har också enats om att våld mot kvinnor är ett uttryck för historiskt
ojämlika maktförhållanden mellan kvinnor och män, vilka har lett till mäns
dominans över och diskriminering av kvinnor och förhindrat kvinnors fulla
möjligheter till framsteg och att våld mot kvinnor är en av de avgörande
sociala mekanismer genom vilka kvinnor tvingas in i en underordnad
ställning gentemot män.
Mäns våld mot kvinnor är inte ett marginellt eller isolerat problem, det måste
istället ses intimt förknippat med hur kvinnor och män generellt värderas i
vårt samhälle. Det finns ett flertal samhälleliga och institutionella faktorer som
tydliggör hur kvinnor i egenskap av sitt kön värderas lägre än män. Faktorer
som tillsammans utgör och skapar en samhällsgrund inom vilken mäns våld
mot kvinnor måste förstås. Kvinnor återfinns i mycket liten utsträckning i
toppen av makthierarkins pyramid. Kvinnor arbetar generellt inom lågstatusoch låglöneyrken. Kvinnor utför fortfarande större delen av det oavlönade
hemarbetet. Kvinnor framställs i hög utsträckning som sexualiserade och
tillgängliga objekt i populärkulturen, i massmedia och i reklamens värld.
7. kvinnofrid
Kvinnor exploateras och säljs som varor inom pornografin och prostitutionen.
Därför är det nödvändigt att inte bara bekämpa det direkta våldet utan också
de faktorer som är könsmaktordningens förutsättningar. Kampen mot mäns
våld mot kvinnor måste med de för situationen fruktbaraste metoderna
föras på olika samhälleliga plan och inom olika samhällsarenor. En stor del
av arbetet mot mäns våld mot kvinnor består fortfarande av att synliggöra
problematiken.
Det synliga och det osynliggjorda våldet
Mäns våld mot kvinnor kan ses som ett isberg, där det finns en synlig mindre
topp och en dold stor massa under ytan. Officiellt fördöms allt mansvåld
mot kvinnor i Sverige oavsett om det är synligt eller osynliggjort. I praktiken
förhåller det sig tyvärr på ett annat sätt. Det enda våld i Sverige som
motarbetas av samhället är det synliga våldet.
Frågor för er att fundera över eller samtala om:
ß
ß
ß
ß
Gå vidare med
Boktips
Eldén Åsa (2003) Heder på liv och död: våldsamma berättelser om
rykten, oskuld och heder
Mellberg Nea, (2002) När det overkliga blir verklighet: Mödrars
situation när deras barn utsätts för sexuella övergrepp av fäder
Det synliga våldet fördöms på en officiell nivå och ageras emot om…
ß våldet är extremt
ß våldet utövas på offentlig plats
ß våldet begås av en okänd gärningsman som kan definieras som socialt
utslagen, tidigare dömd för våldsbrott, invandrare eller psykiskt sjuk
ß offret kan definieras som socialt väletablerad, svensk, skötsam,
anständig, minderårig
ß våldet kan definieras som onormalt och sjukt.
Det osynliggjorda våldet fördöms på en officiell nivå, men tillåts och försvaras
i praktiken om…
ß våldet utövas inom hemmet eller den privata sfären
ß gärningsmannen är känd för offret och kan definieras som socialt
väletablerad, svensk, ostraffad och socialt välfungerande
ß offret (vuxen/barn) är känt för gärningsmannen, kan definieras som
prostituerad eller någon annan socialt stigmatiserande roll.
Vad berörde dig mest i texten?
Vad håller du med om, vad håller du alls inte med om?
Fick texten dig att få syn på något i ditt eget liv som du tidigare inte
tänkt på? Vad i så fall?
Vem i din omgivning skulle du vilja prata med om det du nyss läst?
Hur vill du gå vidare?
Lundgren Eva m.fl. (2001) Slagen Dam: Mäns våld mot kvinnor i
jämställda Sverige - en omfångsundersökning
Lundström Agneta m.fl. (2001) Ta ansvar: Tystnaden är bruten
Jeffner Stina, (1997) Liksom våldtäkt, typ: Om betydelsen av kön och
heterosexualitet för ungdomars förståelse av våldtäkt
Eliasson Mona (1997) Mäns våld mot kvinnor: en kunskapsöversikt om
kvinnomisshandel och våldtäkt, dominans och kontroll
Lundgren Eva (1990) Gud och alla andra karlar
Kommentarer och referenser
Lundgren m.fl. (2001) s. 8
Övningen har inspirerats av Maud Eduards resonemang kring samma mening och
betydelseförskjutningen när kvinnor byts mot män. Se Eduards (2002) s. 115
27
Övningen har inspirerats av ett forumspel skapat av Lina Hognert, skådespelare och Maria
Westin, regissör båda verksamma på Profilteatern i Umeå.
25
26
Så länge den största delen av mäns våld mot kvinnor och barn osynliggörs,
kommer det att fortsätta. Därför är det oerhört viktigt att våga bryta tystnaden
och våga se det våld som finns.
[utväg]
51
7. kvinnofrid
BRÅ
ibid.
30
SOU (1995:60)
31
Lundgren (1989)
28
29
52
[utväg]
utväg
At t
se
o c h
d r ö m m a
om
u t v ä g a r
u r
k ö n e n s
Materialet [utväg] har handlat om att se mönster av
makt och kön och prata om hur dessa mönster hänger
ihop med våra personliga erfarenheter och liv. Lite
skämtsamt har jag försökt att sammanfatta vad det
här seendet handlar om genom att beskriva hur ett
par ”könsglasögon” kan konstrueras. Om ni har kommit
så här långt är kanske nedanstående bruksanvisning
begriplig.
Se en utväg med könsglasögon
Till vänster följer en enklare skiss av ett par
könsglasögon. En synvinkel kan vara bra
att ha till hands vid själva konstruktionen.
Slipningen av linserna kan vara lite knepig.
Linsen för det högra ögat ska omges av en väldigt
kraftig ram, gärna i guld, eftersom du med högra linsen ska se mannen som
norm. En enkel tumregel är att höger också fungerar som norm till exempel
i trafiken (jämför högerregeln). Med höger öga ska du försöka se den som
har företräde, det riktiga könet, medan det andra (vänstra) ögat ska avslöja
det andra könets situation. Kvinnor har en öppnare och lösare ram, därför
kan du tillverka den i ett material som lämnar glapp. Lägg märke till att den
vänstra ramen ska sitta rejält nedanför vänstra ögat och den högra ramen en
bra bit ovanför höger öga. Glasögonen riskerar att göra dig vindögd, men
det är nödvändigt för att upptäcka hur snedvriden ojämställdheten har gjort
verkligheten.
[utväg] har velat bidra med att sätta ord på de ramar, föreställningar och
förväntningar som könsnormer skapar. Att se en utväg är att bli medveten
om hur könsramar påverkar dig och alla andra i vardagen. Kvinnans ram är
nedvärderad och underlägsen den högra linsen, dvs. mannens ram. När du
f ä n g sl ande
ramar
justerat dina glasögon och slipat dina linser så att du tydligt ser mönster av
kön framför dig, återstår det att även kunna se vad som händer med män
respektive kvinnor när de inte låter sig inramas. Insikten om vad som sker när
könets gränser eller ramar bryts, är en av nycklarna till att upptäcka en utväg.
När kvinnor inte låter sig ramas in utan istället uppför sig enligt normer för
män värderas de högre, än om de håller
sig till sin könsnorm. En kvinna som
kör som en karl, vill dö som en man
eller har stake, värderas högt.
Kvinnor som bryter mot sin
könsnorm och gör som män
stiger i värde, får kanske till
och med högre lön, men
riskerar att inte längre bli
betraktad som ”riktiga”
kvinnor. Män som bryter
med sin könsnorm och
inte låter sig inramas utan
beter sig enligt normer
för kvinnor kommer att
möta förakt. Han som
springer som en tjej,
kastar tjejkast, gråter öppet, klär sig i klänning, leker med dockor eller älskar
att virka, blir betraktad som en fjolla, mes eller fjant. Män som inte låter sig
inramas, blir nedvärderade. När en kvinna gör som en man, uppvärderas hon.
När en man gör som en kvinna nedvärderas han. Den underliggande logiken
är att män som grupp värderas högre än kvinnor som grupp. Att iaktta hur
män och kvinnor värderas när könens gränser överskrids, är ett bra sätt att få
syn på generella orättvisor mellan män och kvinnor.
[utväg]
53
utväg
Ojämställdheten bygger nämligen på att män som gör som kvinnor blir
föraktade av både kvinnor och män. Ramen för hur män ska vara måste vara
mycket stark för att ojämställdheten ska kunna fortsätta. Kvinnor har intagit
allt fler positioner som tidigare funnits inom mannens ram. Färre män har
intagit kvinnonormens tidigare positioner. Om vi inte vill ha ett samhälle som
hårdnar allt mer, där till slut inga vuxna står för mjuka värden eller finns för
barnen, måste män i högre grad lämna sin norm. De män som börjar lämna
mansramen kommer att möta mycket stort förakt blandat med homofobi. På
sikt tror jag att det är en utväg som män måste välja, om vi ska få njuta av ett
generöst, rättvist och demokratiskt samhälle.
ß Vad tror du? Vilka utvägar ser du?
Varma lyckönskningar till dig som vill försöka tillverka ett par könsglasögon.
Ta gärna kontakt med oss om du lyckas få fram ett par helt fungerande
glasögon. Det skulle underlätta frigörelsen och demokratiarbetet väsentligt
om sådana kunde serietillverkas.
54
Avslutande övningstillfällen
Drömmar om utvägar
Fria barn på fotbollsplanen talar med varandra om hur de ska spela
tillsammans för att det ska bli så kul som möjligt. Kim berättar öppet om en
hemlighet för tre vänner. Vuxna har tid. Pengar används till medmänsklighet.
Den nyinflyttade bjuds på middag. På jobbet finns lust, kreativitet och
drömmar om att bidra till en ännu bättre värld. Värme växer fram och förs
vidare till kända och okända. Lust, kärlek eller sexualitet upptäcks och växer
fram i blickar, dofter och möten mellan kroppar. Den som vill får vara både i
fred och frid. När någon frågar får hen svar. Samhället och alla dess instanser
är byggt av kärlek, rättvisa och respekt.
[utväg] drömmer om ett rättvist och generöst samhälle för alla på lika villkor.
Där makten är delad så att alla kan påverka och där medborgare möter
varandra i kärlek och respekt.
[utväg]
Formulera enskilt och berätta för varandra:
ß Hur ser din vision ut? Hur ser samhället ut i dina drömmar?
Gå vidare och försök att konkretisera hur de första stegen för att göra dröm
till verklighet ser ut. Jobba enskilt eller som grupp:
ß Vad är ditt bidrag för att göra drömmen till verklighet?
ß Vad kan ni som grupp bidra med?
Avslutande runda
Lägg ut Känslouttryck och Tala med bilder framför er. Välj uttryck och bilder
som svarar mot frågorna:
ß Det här har samtalen med er betytt för mig…
ß Det här tar jag med mig från våra träffar…
Gå en runda och visa bilder och berätta med ord.
Et t brev om det som berörde
[utväg] kommer att omarbetas inom ett halvår efter utgivning. Vi som står
bakom materialet vill att det ska testas i olika sammanhang innan vi eventuellt
kommer att trycka en upplaga. Därför är vi oerhört intresserade av att få ta del
av dina erfarenheter av materialet.
ß
ß
ß
Vad har fungerat bra och mindre bra?
Vad vill du ha mer respektive mindre av i materialet?
Vilka steg tog du i ditt liv tack vare [utväg]?
Skriv gärna ett brev till oss och berätta vad [utväg] har betytt för dig. Notera
också i brevet om du kan tänka dig att delar av innehållet publiceras anonymt
i nästa version av [utväg]. Skicka brevet till:
Magnus Sjögren
Sensus Stockholm-Gotland
Liljeholmstorget 7, vån 8
117 63 Stockholm
genusforum, kvinnofrid och sensus
Genusforum är ett regionalt kunskapscentrum om jämställdhet. Västerbottens
läns starka vilja att jämställdhet ska förverkligas i länet, tillsammans med de
nationella jämställdhetsmålen, har skapat förutsättningar för kunskaps- och
utvecklingsprojektet Genusforum. Kunskapscentret har till uppgift att
sprida kunskap om jämställdhet genom aktuell forskning, statistik, metoder
och system för aktivt jämställdhetsarbete. Vi utvecklar och genomför
skräddarsydda utbildningar för offentlig och privat sektor i Västerbottens
län, till exempel jämställdhetsutbildningar för anställda inom kommun
och landsting, politiker, aktörer i Västerbottens läns tillväxtprogram, EUaktörer och företagare. Vi genomför aktiviteter för ökad medvetenhet om
yrkesmässiga och ekonomiska fördelar med ett genusperspektiv. Genusforum
utvecklar en databank på webbsidan www.genusforum.nu där handläggare,
företagare, jämställdhets≠ombud, politiker och andra ska hitta kunskap om
metoder, länkar och fakta om jämställdhet. Visionen är en förändring av
rådande könsnormer i samhället. En förändring av traditionella könsmönster
och maktrelationer skulle innebära fantastiska möjligheter. Förutom rättvisa
och ökad delaktighet frisläpps en stor potential av kunskap och idéer som är
tillväxtfaktorer. Vardagslivet, arbetslivet och tillväxten i länet skulle gynnas.
Genusforum finns på Länsstyrelsen i Västerbotten och projektägare är
Länsstyrelsen i Västerbottens län. Genusforum finansieras av Länsstyrelsen i
Västerbottens län, Integrationsverket och EU:s regionala utvecklingsfond.
Kvinnofrid är ett projekt som ägs av Länsstyrelsen och är ett resultat av
Sveriges statliga jämställdhetspolitik och strävan efter att uppfylla det
nationella jämställdhetsmålet frihet från sexualiserat våld
våld. Utgångspunkten för
projektet är ett helhetsperspektiv som vilar på grunden att kvinnors rätt till
frihet från sexualiserat våld, kvinnors rätt till kroppslig integritet, kvinnors
rätt att i grunden värderas lika som män, är en demokratifråga som handlar
om mänskliga rättigheter. Syftet med projektet är att bedriva förebyggande
arbete mot mäns våldsutövande mot kvinnor i Västerbottens län, genom att
fokusera på utbildning och opinionsbildning samt att utveckla samverkan
mellan myndigheter och organisationer. Målsättningen är att mäns våld mot
kvinnor uppmärksammas och förstås som ett djupt liggande samhällsproblem
och ett av de största hindren att uppnå ett jämställt samhälle; kunskapen
om mäns våld mot kvinnor fördjupas; samverkan mellan myndigheter och
organisationer utvecklas och förstärks; könsojämlika normer och värderingar
synliggörs och ifrågasätts. Projekt Kvinnofrid finansieras av Länsstyrelsen
i Västerbottens län, Landstinget, Umeå Universitet, Försäkringskassan i
Västerbotten, Sensus studieförbund samt de allra flesta kommuner i länet.
Sensus studieförbund erbjuder mötesplatser för lärande, upplevelser och
gemenskap. Vår profil är livsfrågor och mångfald. Livsfrågor ser vi som
frågor som upplevs avgörande för individen, frågor som livet ställer till varje
människa. Livsfrågor handlar om det som berör och drabbar alla människor,
exempelvis relationer, identitet, meningen med livet, rättvisa och solidaritet,
skuld och ansvar. För Sensus är mångfald frågor som rör norm, makt och
identitet. Normer som är outtalade och utestängande problematiseras och
ifrågasätts i vårt mångfaldsarbete. Arbetet handlar om att synliggöra de
mekanismer och strukturer som skapar fördomar och diskriminering och
därigenom skapa förändring för individer och samhälle. Sensus syn på
kunskap och lärande bygger på och utgår från individens erfarenhet. Genom
att möta andra i dialog och därigenom utsätta sina egna synsätt och åsikter
för prövning, blir kunskapssökande också en personlig utmaning. Sensus vill
ge enskilda människor möjlighet att påverka samhället, vara en förebild och
skapa tydliga motbilder till antidemokratiska tendenser i omvärlden. Därför
ska åsikter och yttringar som kränker människans värdighet och mänskliga
rättigheter motarbetas. Sensus strävar efter att skapa folkbildning för alla.
[utväg]
55
56
[utväg]
ordlista
diskriminering kan kort beskrivas som att du behandlas
annorlunda, missgynnas i förhållande till andra eller på
annat sätt utsätts för orättvis eller kränkande behandling
på grund av hudfärg, nationellt, etniskt ursprung,
religion, kön, sexuell läggning och funktionsförmåga.
T ex. då du söker ett arbete och inte blir kallad till
intervju trots att du har de meriter som efterfrågas.
ekonomiskt våld finns på två nivåer. Dels på strukturell/
samhällsnivå dvs. direkta eller indirekta ekonomiska
strukturer som tvingar grupper tex. kvinnor in i
en underordnad samhällelig ställning gentemot
andra grupper tex. män, dels på individuell nivå:
ekonomiska förhållanden som gör att mannen direkt
eller indirekt kan tvinga kvinnan till en underordnad
förhandlingssituation. Kan även handla om andra
grupper i samhället.
feminism är en åskådning, rörelse, samhällssyn som utgår
ifrån att kvinnor som grupp är underordnade män som
grupp och arbetar för att förändra detta. Feminismen
strävar efter kvinnors fulla (ekonomiska, sociala och
politiska) rättigheter. Finns flera inriktningar inom
feminismen.
fysiskt våld innefattar en skala som omfattar allt från att
hålla fast och knuffas till tortyr.
genus är en översättning av det engelska begreppet
gender som betyder det sociala könet, dvs normer och
föreställningar som formar hur kvinnor och män är/bör
vara/göra. (se även könsperspektiv)
homofobi kan beskrivas som en stark rädsla för
homosexualitet och homosexuella.
hot om våld kan uttryckas i direktkontakt eller via telefon,
brev (e-post, sms), kroppsspråk eller genom tredje
person. Därtill kan hotet riktas direkt mot personen tex.
kvinnan eller indirekt mot barn, föräldrar, släkt, vänner,
arbetskamrater, husdjur.
integration betyder att olika grupper i samhället inte
behöver ge upp sin etniska identitet för att uppnå
likvärdiga ekonomiska, sociala och politiska villkor.
Integration är en ömsesidig process även om
uppmärksamheten ofta riktas på de grupper som ska
komma in i samhället.
jämlikhet betyder att alla människor har lika värde och att
det råder rättvisa mellan alla människor oavsett kön,
religion, ålder, klass, etnicitet, sexualitet.
jämställdhet används för att tala om rättvisa mellan män
och kvinnor. Jämställdhet innebär att kvinnor och män
har lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter inom
alla områden i samhället.
jämställdhetsperspektiv handlar om att analysera och
redovisa förslag ur ett könsperspektiv för att uppfylla
båda könens önskningar och behov, att omfördela makt
och resurser somt ifrågasätta vad som är ”kvinnligt” och
”manligt”.
jämställdhetsintegrering/gender mainstreaming innebär
att ett jämställdhetsperspektiv ska genomsyra alla
politiska områden och myndigheters arbetssätt.
Jämställdhetsfrågor ska inte behandlas enskilt eller
sidordnat utan som en självklar del i allt arbete.
kön kan uppfattas som biologiska skillnader mellan män
och kvinnor, men används även av forskare och praktiker
med samma innehåll som genus, dvs. ett socialt och
kulturellt kön.
könsmaktsordning är ett sammanfattande ord för att
beskriva att det finns vissa relationer/system som både
begränsar och möjliggör maktutövning och inflytande.
Det som gör könsperspektivet konstruktivt är att det
inte bara medvetandegör rådande könsmaktordning
utan också ifrågasätter och problematiserar den. Idag är
mannen överordnad och utgör norm i samhället medan
kvinnan är underordnad och ses som avvikande. Att
förändra könsmaktordningen är perspektivets frigörande
projekt. Förändringen av könsmaktordningen handlar
om att för det första öka medvetenheten och för det
andra frigöra sig från gamla könsidentiteter.
könsmaktstruktur innebär att män och kvinnor särskiljs
och hålls isär. I en könsmaktsstruktur är män norm
och kvinnor undantag, män överordnade och kvinnor
underordnade, har män stor makt medan kvinnor har
liten makt.
könsperspektiv eller genusperspektiv är ett ord som används
inom forskning. Att ha ett genusperspektiv innebär att
man fokuserar på skillnaderna mellan könen som socialt
och kulturellt konstruerade vilka förändras över tid
och plats. Genusperspektiv innebär att principerna om
könens isärhållande dvs. mäns överordning och kvinnors
underordning inom olika områden t ex arbetsliv och
positioner i en hierarki, problematiseras och ifrågasätts.
könsroll användes tidigare för att tala om de olika roller som
män och kvinnor spelar utifrån de förställningar som
finns om kön. I vardagsbruk används ordet fortfarande
även om ord som genus och kön är vanligare.
makt ses som ett relationellt begrepp vilket innebär att den
skapas och återskapas i alla slags relationer. Makten
skapar eller finns som en faktor i människors sätt att
agera och handla. Människor men också system och
strukturer innehar och utövar makt.
psykiskt våld är allt ifrån systematisk nedvärdering till
medvetet elaka och sårande utlåtanden.
sexuellt våld är en skala som omfattar allt ifrån oönskad
kroppsberöring till att våldta.
strukturellt våld innebär ekonomisk underordning,
könsspecifika orättvisor grundade på samhälleliga normer
och värderingar, samt sexualisering och objektifiering av
kvinnor som bl.a. resulterar i sexslavhandel, prostitution,
pornografi och allvarliga ätstörningar.
[utväg]
57
58
[utväg]
litteratur att gå vidare med
Citatförteckning
””Fiskar är de sista att upptäcka oceanen” ”The fish are
the last to discover the ocean” Kimmel, Michael
(1997) Manhood in America: A Cultural History.
Kimmel använder sig av ett kinesiskt ordspråk där
den vite heterosexuella medelklassmannen är fisken
i könmaktshavet. Den överordnade är den siste att
upptäcka sin egen överordning.
””Det finns inget mer biologiskt än erfarenhet”
Raundalen, Magne vid föreläsning om
könssocialisering i Olso vid NIKKs konferens
021205.
”Barnet kan aldrig vara något annat än det vi förväntar
oss att det ska vara” Svaleryd, Kajsa (2002)
Genuspedagogik: en tanke- och handlingsbok för
arbete med barn och unga s. 46
”Att uppvärdera olikheter förefaller vara en mycket
tillfällig lösning som i bästa fall ger underordnade
grupper tillträde till underordnade positioner”
de los Reyes, Paulina (2001) Mångfald och
differentiering: Diskurs, olikhet och normbildning
inom svensk forskning och samhällsdebatt s. 186
”I nästan hela vår historia har framställningen av
oss, vår sexualitet och vår verkliga skönhet,
legat i männens händer” Wolf, Naomi (1996)
Skönhetsmyten: hur föreställningar om skönhet
används mot kvinnor
”Pornografi är ingen fantasi” Russell, Diana E.H. (1998)
Dangerous relationships: pornography, misogyny and
rape
“Mannen blir man genom att bli Gud” Lundgren, Eva
(1990) Gud och alla andra karlar s. 244
Lit teratur
Adler, Zsuzsanna (1987) Rape on trial, Routledge &
Kegan Paul, London
Alinder, Orvar, Helles, Marco, Lövheim, Mia (1998)
Spela roll: ledarhandledning om kön, makt och
identitet, Mångfald och Dialog, Studieförbundet
identitet
Bilda och Sensus studieförbund
Allt är möjligt (1998) Allt är möjligt: en handbok i
mediakritik, Göteborg
fråga om egen identitet. Ett grundmaterial för
medvetandeträning för Stockholms Kvinnocentrum.
Översättning av Guidelines for Consiousnessraising
Consiousnessraising,
Womens Liberation Movement 1968 New York
Broverman, Broverman (1970) Journal of Counsulting
and Clinical Psychology, Vol.34, No1. 1-7
Brownmiller, Susan (1976) Against our will: Men,
women and rape, Penguin, Harmondsworth
Ambjörnsson, Fanny mfl. (1999) Uppror pågår, Alfabeta,
Stockholm
Castells, Manuel (1997) Identitetens makt:
informationsåldern – ekonomi, samhälle och kultur,
band II, Daidalos, Uddevalla
Arrhenius, Sara (1999) En riktig kvinna: om biologism
och könsskillnad
könsskillnad, Atlas, Finland
Connell, R.W. (1996) Maskuliniteter, Daidalos,
Uddevalla
Bergenheim, Åsa, Eskilsson, Lena (1997) Förnuft,
Fruktbarhet, Förälskelse, Carlssons bokförlag,
Stockholm
Cuklanz, Lisa M. (2000) Rape on prime time: television,
masculinity, and sexual violence, University of
Pennsylvania Press, Philadelphia
Björk, Nina (1996) Under det rosa täcket: om
kvinnlighetens vara och feministiska teorier,
Wahlström & Widstrand, Danmark
Dahlberg, Anita, Nordborg, Gudrun, Wicklund Elvy
(1989) Kvinnors Rätt
Rätt, Tuna Tryck AB, Eskilstuna
Björk, Nina (1999) Sireners sång
sång, Wahlström och
Widestrand, Norhaven A/S Danmark
Boëthius, Maria-Pia (1990) Patriarkatets våldsamma
sammanbrott & Varför våldtäkt finns, Norhavn A/S
Danmark
Boëthius, Maria-Pia, Lindhgren, Maria (2002) APM:
antipatriarkalt manifest
manifest, Ordfront
Bograd, Michele, Yllö, Kersti (1988) Feminist
perspectives on wife abuse, Sage, USA
Boye, Marianne (1979) Alternativ kvinnoroll: en
de Beauvoir, Simone (2002) Det andra könet
könet, Norstedts,
Stockholm
de los Reyes, Paulina (2001) Mångfald och
differentiering: Diskurs, olikhet och normbildning
inom svensk forskning och samhällsdebatt
samhällsdebatt, Saltsa,
Borås
de los Reyes, Paulina, Molina, Irene, Mulinari, Diana
(2003) Maktens (o)lika förklädnader: Kön, klass &
etnicitet i det postkoloniala Sverige, Atlas, Bjärnum
Diesen, Christian, Sutorius, Helena (1999) Sexuella
övergrepp mot barn: den rättsliga hanteringen,
Socialstyrelsen, KopieCenter, Stockholm
[utväg]
59
litteratur att gå vidare med
Drakulic, Slavenka (1999) Som om jag inte vore där,
Norstedts förlag, Stockholm
Dworkin, Andrea (1984) Pornography: Men possessing
women, The womens press, London
Eduards, Maud (2002) Förbjuden handling: om
kvinnors organisering och feministisk teori, Liber,
Kristianstad
Ekenstam, Claes mfl. (1998) Rädd att falla: studier i
manlighet, Gidlunds, Stockholm
Eldén, Åsa (2003) Heder på liv och död: våldsamma
berättelser om rykten, oskuld och heder, Uppsala
universitet, Sociologiska institutionen, Edsbruk
Elf Karlén, Moa, Palmström, Johanna (2003) Ta betalt!
En feministisk överlevnadsguide, Tiden, Avesta
60
Eliasson, Mona (1997) Mäns våld mot kvinnor: en
kunskapsöversikt om kvinnomisshandel och våldtäkt,
dominans och kontroll
kontroll, Natur och Kultur, Stockholm
Ernsjöö Rappe, Tinni, Sjögren, Jennie (2002) Diagnos:
Duktig: handbok för överambitiösa tjejer och alla
andra som borde bry sig
sig, Bokförlaget DN, Finland
Estrich, Susan (1987) Real rape, Harvard University
Press, Cambridge
Faludi, Susan (2000) Ställd: förräderiet mot mannen,
Ordfront, Stockholm
Focault, Michel (1980) Sexualitetens historia Vol. 1,
Gidlunds, Stockholm
Foucault, Michel (1974) Övervakning och straff:
fängelsets födelse, Arkiv förlag, Lund
Gerholm, Lena red. (1998) Behag och begär: kulturella
perspektiv på kroppens, intimitetens och sexualitetens
transformationer, Carlssons, Stockholm
[utväg]
Gerholm, Lena red. (2002) Lust, lidelse och längtan:
kulturella perspektiv på sexualitet
sexualitet, Natur och Kultur,
Uddevalla
Hester, Marianne, Kelly, Liz, Radford, Jill ed. (1996)
Women, Violence and Male Power, St. Edmundsbury
Press Ltd., Great Britain
Kimmel, Michel (1998) Den stora fjollskräcken,
Ordfront Magasin nr 5
Kimmel, Michael (1997) Manhood in America: A
Cultural History The Free Press, USA
Konsumentverket (1998) Drömprinsen och
glamourgullet, Stockholm
glamourgullet
Hirdman, Anja (2001) Tilltalande bilder: genus,
sexualitet och publiksyn i Veckorevyn och Fib aktuellt
aktuellt,
Atlas, Falun
Lees, Sue (1997) Carnal Knowledge: Rape on Trial
Trial,
Penguin Books Ltd., London
Hirdman, Yvonne (2001) Genus: om det stabilas
föränderliga former, Liber, Lund
Lundgren, Eva (1989) Våldets normaliseringsprocess: två
parter – två strategier, ROKS, Stockholm
Holmberg, Carin (1996) Det kallas kärlek
– om kvinnligt och manligt: Maktförhållandet i
parrelationer, Anamma, Göteborg
Lundgren, Eva (1990) Gud och alla andra karlar,
J.W.Cappelens Förlag, Oslo
Holmberg, Carin (1996) Det kallas manshat: en bok om
feminism, Anamma, Göteborg
Holmberg, Carin, Bender Christine (2003) Det
är något speciellt med den här frågan: Om det
lokalpolitiska samtalet om mäns våld mot kvinnor,
Åströms tryckeri AB, Umeå
Höjer, Åse (2001) Politikens paradoxer, Academia
Adacta
Jeffner, Stina, (1997) Liksom våldtäkt, typ: Om
betydelsen av kön och heterosexualitet för ungdomars
förståelse av våldtäkt
våldtäkt, Eklundshof Grafiska AB,
Uppsala
Johannissen, Karin (1994) Den mörka kontinenten:
kvinnan, medicinen och fin-de-siècle, Norstedts,
Södertälje
Lundgren, Eva m.fl. (2001) Slagen Dam: Mäns
våld mot kvinnor i jämställda Sverige – en
omfångsundersökning, Åströms tryckeri AB, Umeå
omfångsundersökning
Lundström, Agneta m.fl. (2001) Ta ansvar: Tystnaden är
bruten, Nyheternas Tryckeri KB, Umeå
MacKinnon, Catharine A. (1989) Towards a Feminist
Theory of the State, Harvard University Press,
Cambridge
Mellberg, Nea, (2002) När det overkliga blir verklighet:
Mödrars situation när deras barn utsätts för sexuella
övergrepp av fäder, Boréa bokförlag, Finland
Metell, Barbro m.fl. (2001) Barn som ser pappa slå,
Förlagshuset Gothia, Växjö
Millet, Kate (1971) Sexualpolitiken, Tiden-Barnängen
tryckerier ab, Stockholm
JämO (2000) JämOs handbok mot könsmobbning i
skolan, Jämställdhetsombudsmannen, Stockholm
Moller Okin, Susan (2002) Mångkulturalism: kvinnor i
kläm? Daidalos, Uddevalla
Kelly, Liz (1988) Surviving sexual violence, Polity Press,
Cambridge
Neft, Naomi, Levine, Ann D. (1997) Where women
litteratur att gå vidare med
stand: An international report on the status of women
in 140 countries 1997-1998, Random House, New
York
Nordborg, Gudrun red. (1997) Makt & kön: Tretton
bidrag till feministisk kunskap, Bruno Östlings
Bokförlag Symposion, Stockholm
Nordenfors, Gunilla (1996) Fadersrätt: Kvinnofrid och
barns säkerhet
säkerhet, Solfjädern offset AB, Umeå
Norrman Skuge, Linda mfl. (1999) Fittstim,
Bokförlaget DN
Petersen, Åsa (2001) Bortom normen: om en ny sorts
rättvisa, Agora, Uddevalla
ROKS:s tribunal (1999) Till döden skiljer oss åt,
Solfjädern offset AB Umeå
Rosenberg, Tiina (2002) Queerfeministisk agenda, Atlas,
Stockholm
Russell, Diana E.H. (1998) Dangerous relationships:
pornography, misogyny and rape, Sage, London
Sahlén, Mattias, Sjögren, Magnus (2002) Friare:
ledarstöd och metoder för att göra konfirmandarbetet
friare, Ordbruket, Växjö
Sanday Peggy, Reeves (1997) A woman scorned:
Acquaintance rape on trial
trial, University of California
Press, London
Sandquist, Anna-Marie (1998) Visst görs vi olika!
Jämställda barn – hur skulle det se ut?, Svenska
Kommunförbundet, Göteborg
Scheller, Kicki (2002) Värdegrunden jämt – kön,
makt och genus: en metodhandbok för pedagoger,
Länsstyrelsen Gotland
Schömer, Eva, (1999) Konstruktion av genus i rätten
och samhället: en tvärvetenskaplig studie av svenska
kvinnors rätt till jämställdhet i ett formellt jämlikt
rättssystem, Elander Graphic Systems, Göteborg
Zahavi, Helen (1992) Dirty Weekend: En jävla helg
helg,
Wahlström & Widstrand, Stockholm
Offentligt tryck
Scully, Diana (1990) Understanding sexual violence: A
Study of Convicted Rapists, Harper Collins Academic, SOU (2002:71) Delbetänkande av personsäkerhetsutre
dningen: Nationell handlingsplan mot våld i nära
London
relationer
Sjögren, Jennie (2003) Ordination: Vardagsfeminism:
SOU (2001:9) Reglerna kring och inställningen till
handbok i jämställdhet hemma och på jobbet
jobbet,
frivillig jämställdhetsmärkning av produkter och
Bokförlaget DN, Finland
tjänster, delbetänkande
Statistiska centralbyrån (2003) På tal om kvinnor och
SOU (2000:69) Alla lika olika - mångfald i arbetslivet
män, Stockholm
SOU (2000:58) Jämställdhet och IT, JämIT
Svaleryd, Kajsa (2002) Genuspedagogik: en tanke- och
handlingsbok för arbete med barn och unga, Liber,
SOU (1999:91) Översyn av JämL
Trelleborg
SOU (1998:6) Ty makten är din. Slutbetänkande av
Wahl, Anna (2003) Könsstrukturer i organisationer:
Kvinnomaktutredningen
kvinnliga civilekonomers och civilingenjörers
SOU (1998:4) Män passar alltid?
karriärutveckling, Studentlitteratur, Lund
karriärutveckling
SOU (1998:3) Välfärdens genusansikte
Wahl, Anna, Holgersson Charlotte, Höök Pia (1998)
Ironi & sexualitet: om ledarskap och kön, Carlssons,
Bjärnum
Weinehall, Katarina (1997) Att växa upp i våldets närhet:
Ungdomars berättelser om våld i hemmet, Umeå
Universitets tryckeri, Umeå
Weinehall, Katarina (1999) Gymnasielevers möten med
våld - i hemmet, i skolan och på fritiden, Umeå
universitets tryckeri, Umeå
Wendt Höjer, Maria (2002) Rädslans politik: Våld och
sexualitet i den svenska demokration, Liber, Stockholm
Wolf, Naomi (1996) Skönhetsmyten: hur föreställningar
om skönhet används mot kvinnor, Natur och Kultur,
Danmark
SOU (1997:83) Om makt och kön
SOU (1997:174) Räkna med mångfald!
SOU (1997:139) Hemmet, barnen och makten
SOU (1997:138) Familj, makt och jämställdhet
SOU (1997:136) Kvinnor och mäns löner - varför så olika
SOU (1997:114) Styrelserum och jämställdhet
SOU (1996:56) Hälften vore nog. Kvinnor och mäns
arbetsmarknad
SOU (1995:60b) Kvinnovåldskommissionen,
Huvudbetänkande Kvinnofrid Del A
SOU (1995:60a) Kvinnovåldskommissionen,
Huvudbetänkande Kvinnofrid Del B
[utväg]
61
litteratur att gå vidare med
SOU (1995:110) Viljan att veta och viljan att förstå
SOU (1994:3) Mäns föreställningar om kvinnor och
chefskap
SOU (1993:8) Löneskillnader och lönediskriminering
SOU (1990:92) Våldskommissionen, Slutbetänkande:
Våld och brottsoffer
SOU (1990:44) Genussystemet. Demokrati och makt
Prop. (1999/2000:143) Ändringar i Jämställdhetslagen
m.m
Prop. (1997
(
/98:55) Kvinnofrid
Prop. (1996/97:41) Jämställdhetspolitiken
Prop. (1993/94:147) Om jämställdhetspolitiken. Delad
makt delat ansvar
62
Prop. (1990/91:113) Olika på lika villkor
[utväg]
63
[utväg]
Vad hindrar ett
jämställt samhälle?
Vem blir du i manssamhället? Tjänar du på jämställdhet, eller anser du dig
förlora på den? Hur såg dina relationer till det andra könet ut när du växte
upp? Ställs det samma krav på söner och döttrar? Hur ”feminina” tycker du att
killar och män får vara? Vilka tråkiga erfarenheter av maktmissbruk på jobbet
har du? Är du nöjd med din kropp? Tycker du att tjejer ska våga eller vägra vara
hora? Vad tänker du inför alla pornografiska bilder, som strömmar från TV och
Internet över våra små samhällsmedborgare? Var går gränsen mellan kontroll
och våld? Är en mans slag mot en kvinna ett brott av alla män?
[utväg] ställer en rad frågor till dig att fundera högt på. Gör det tillsammans
med andra du litar på vid ett eller flera tillfällen. Materialet består av sju guider
till ett mer rättvist, demokratiskt och jämställt samhälle.
1. världens mest jämställda land
2. vad är kön?
3. tjejbaciller och duktiga flickor
4. mustasch i löneförhandling
5. finn fem fel
6. porr till frukost
7. kvinnofrid
Vilka utvägar ser du
tillsammans med andra?
Samtalsguiderna kan användas till en omvälvande resa eller plockas ut var för
sig. Varje guide består av en öppnande text, frågor för samtal, övningstillfällen
för att se mer av mönstret och fördjupande texter för att skapa kunskap om
makt och kön. Att avslöja mönster av makt och kön är centralt för att upptäcka
vad som hindrar jämställdheten. Först när hindret blir tydligt går det att skapa
utvägar. Vem blir du i ett jämställt samhälle? Vilka utvägar ser du tillsammans
med andra?
