Socialdemokraternas svar på frågor från Jämställ.nu Frågor till riksdagspartierna skickades ut under sommaren 2012, med följande introduktion: Jämställ.nu är en webbportal som samlar information om arbetet med jämställdhet och jämställdhetsintegrering i Sverige. Målet är att vi ska presentera material utifrån användarnas behov och önskemål, och därför utvecklas sidan kontinuerligt. En av de önskemål som har lyfts fram är att på ett överskådligt sätt presentera jämställdhet och jämställdhetsintegrering i partipolitiken. Det för att lyfta fram skillnader såväl som likheter mellan partierna när det kommer till sakfrågan. Framför allt är vi intresserade av att belysa uppfattningar om jämställdhet och jämställdhetsintegrering i praktiken. Inom kort kommer vi att bygga upp sidor på portalen med den här informationen, och skulle därför vilja att ni besvarade ett par frågor angående er politik i relation till jämställdhet. Svar inkom i augusti 2012: 1. Teori och ideologi Vad anser ert parti är orsaken och förklaringen till ojämställdheten? Vår ideologi vilar på grunden om alla människors lika värde oavsett ursprung,
klasstillhörighet eller kön. Sedan drygt tio år tillbaka har vi feminismen inskriven i vårt
partiprogram som en bärande princip. För oss är det självklart att kvinnor och män ska ha
samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter i hela samhället. Insatser för att få fler
kvinnor i arbete är en grundläggande del av vår ekonomiska politik. Att bekämpa den
historiskt höga arbetslösheten är vår viktigaste utmaning. Vårt mål är full sysselsättning.
Genusordningen är ett tydligt ojämlikhetsmönster i samhället. Den skapar en systematisk
över- och underordning mellan könen och skapar ojämlika livsvillkor för kvinnor och män.
Inom alla samhällsklasser är kvinnors villkor olika männens, den genomsnittliga inkomsten
lägre och ansvaret för hem och barn större.
Denna ordning begränsar kvinnors livsval och utvecklingsmöjligheter, men den låser också
männen i rollförväntningar som kringskär deras personliga utvecklingsmöjligheter. Vi måste
bryta det tänkande som hänvisar till biologiska olikheter för att motivera sociala skillnader
mellan könen. Tillsammans måste vi ta ansvar för att skapa ett samhälle där alla människor,
oavsett kön, ges möjlighet att utvecklas i ett samhälle med lika rätt och lika ansvar för kvinnor
och män, i familjeliv, yrkesliv och samhällsliv.
Jämställdhet mellan kvinnor och män kan inte reduceras till jobbskatteavdrag eller
vårdnadsbidrag. Vi tar jämställdheten på allvar och är beredda att använda politiken för att
förändra Sverige genom offensiva politiska förslag som kan skapa ett Sverige där kvinnor har
hela lönen och halva makten.
Regeringen brister i analys, konsekvens och beslut. Det finns ingen röd tråd där jämställdhetsfrågan i allmänhet eller Kvinnokonventionen i synnerhet kan spåras. Intresset brister i såväl regeringens internationella engagemang som nationellt. Jämställdhetsministern har en viktig roll men finns inte med i den politiska debatten och tar heller inga initiativ eller kontakter som vi kan överblicka. Några frågor utifrån de jämställdhetspolitiska delmålen: 2. Delmål 1: En jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva medborgare och att forma villkoren för beslutsfattandet. A/ Vad anser ert parti viktigast att arbeta med utifrån delmålet? Kvinnor diskrimineras fortfarande i arbetslivet, i hemmet och i skolan. Kvinnor har lägre lön, tar större ansvar för hemarbetet och är underrepresenterade i stora delar av näringslivet. Vi socialdemokrater kan aldrig acceptera den ojämlikhet som råder mellan könen. Vi vill synliggöra och bekämpa de maktstrukturer som underordnar kvinnor och som bevarar ojämlika villkor i samhället. Målet är att kvinnor och män ska ha samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom livets alla områden. B/ Vad för krav driver ert parti inom delmålet (uppge gärna motionsnr. el. dyl.)? Se svar delmål 2 (nedan). Kvotering till bolagsstyrelserna. 3. Delmål 2: Ekonomisk jämställdhet. Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut. A/ Vad anser ert parti viktigast att arbeta med utifrån delmålet? Kvinnor och män ska ha samma frihet och självständighet, samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter och samma makt att forma sina liv. Det förutsätter en inkomst som det går att leva på. B/ Vad för krav driver ert parti inom delmålet (uppge gärna motionsnr. el. dyl.)? • Investera i kvinnors arbetsmiljö. • Heltid ska vara norm. Vi socialdemokrater ska anta utmaningarna och bli bättre arbetsgivare i kommuner och landsting – och det snabbt. När vi passerar årsskiftet 2013/2014 ska vi redovisa resultat. Det handlar om konkreta åtgärder på följande områden: o Rätt till heltid. Varje ny tjänst ska vara en heltid. Alla anställda ska erbjudas heltidsanställning. o Tryggare anställningar. Ingen medarbetare ska vara visstidsanställd längre än två år, oavsett inom vilken tidsram visstidsanställningarna har skett. o Bättre arbetsmiljö. Alla kommuner, regioner och landsting ska genomföra regelbundna medarbetarenkäter med konkreta åtgärder och uppföljningsförslag. • Lagstifta om kvotering till bolagsstyrelser. • Skärp kraven på lönekartläggning och handlingsplaner. 4. Delmål 3: Jämn fördelning av det obetalda hem-­‐ och omsorgsarbetet. Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjligheter att ge och få omsorg på lika villkor. A/ Vad anser ert parti viktigast att arbeta med utifrån delmålet? Att kvinnor i stor utsträckning dubbelarbetar genom att ta det största ansvaret för hem och barn gör att kvinnor inte får samma chans till återhämtning på sin fritid som män. En del av lösningen på problemet ligger således i en omfördelning av ansvaret för det obetalda hemarbetet. B/ Vad för krav driver ert parti inom delmålet (uppge gärna motionsnr. el. dyl.)? Ingen ska inte behöva välja mellan föräldraskap och arbete och inget annat land i världen lägger mer pengar på att föräldrar ska kunna vara hemma med sina barn. Vi vill fortsätta att förbättra föräldraförsäkringen. Nu är det ett högre tak i föräldrapenningdagarna i samband med ett barns födelse än i den tillfälliga föräldrapenningen. Vi vill genomföra en stegvis höjning av taket i de s.k. vab-­‐dagarna så att taken på sikt överensstämmer. För att öka jämställdheten i samhället behöver föräldraförsäkringen delas lika mellan föräldrarna. Som ett steg på vägen föreslår vi att föräldraförsäkringen delas i tre lika delar. En tredjedel för vardera vårdnadshavare, och en tredjedel som båda vårdnadshavare har möjlighet att ta ut. 5. Delmål 4: Mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet. A/ Vad anser ert parti viktigast att arbeta med utifrån delmålet? Antalet anmälda våldtäkter har nästan tredubblats de senaste tio åren. Till viss del beror det på lagförändringar, men även andra faktorer ligger bakom ökningen och kan inte heller uteslutas att en ökning av antalet våldtäkter. Samtidigt visar statistiken att påfallande få våldtäktsanmälningar leder till åtal. När lagstiftningen mot sexköp i Sverige skärptes ville inte regeringen att den ska omfatta svenskar som köper sex utomlands. Det innebär till exempel att den som köper sex av en 15-­‐åring utomlands inte kan dömas i Sverige om det inte är kriminaliserat i det land där brottet begicks. Vi socialdemokrater menar att det är fel. Vi ska inte exportera sexslaveriet utomlands. Kvinnojourer utför en otroligt viktig insats men får aldrig lämnas med hela ansvaret för kvinnors behov av skydd. Ansvaret för medborgarnas trygghet måste alltid vila på det gemensamma. Kommuner ska säkerställa att det finns möjlighet till skyddat boende för kvinnor utsatta för våld. Det är viktigt att kommunerna utvecklar stödet till våldsutsatta kvinnor men även stödet till närstående. Kvinnojourernas arbete är oerhört viktigt och vi menar att detta ska uppmuntras. Att bekämpa mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer och hedersrelaterat våld är prioriterade frågor. Kvinnojourer utför en otroligt viktig insats men får aldrig lämnas med hela ansvaret för kvinnors behov av skydd. Ansvaret för medborgarnas trygghet måste alltid vila på det gemensamma. Kommuner ska säkerställa att det finns möjlighet till skyddat boende för kvinnor utsatta för våld. Det är viktigt att kommunerna utvecklar stödet till våldsutsatta kvinnor men även stödet till närstående. För att kunna förebygga och förhindra mäns våld mot kvinnor krävs det samtidigt att det finns kvalificerat stöd/behandling för de våldsbenägna männen för att de ska kunna ändra sitt beteende och inse att det alltid finns alternativ till våld. B/ Vad för krav driver ert parti inom delmålet (uppge gärna motionsnr. el. dyl.)? Vi vill att samhället ska arbeta mer med att förebygga sexualbrott, bland annat arbetet med män som är i riskzonen förbättras. Det ska även finnas särskild kompetens på akutmottagningarna i landet för våldtagna och rutiner för bevissäkring. Kriminalvården måste förbättra behandlingen av sexualbrottsdömda och uppföljning vid frisläppandet utvecklas. Dessutom ska målsägandebiträden för brottsoffer i sexualbrottsmål förordnas tidigare än i dag. Vi menar också att det behövs ett bättre skydd mot sexuella trakasserier på nätet. Det måste finnas tillgång till kvinnojourer runt om i hela landet och vi vill se en större satsning på mansjourer runt om i landet. Vi vill att regeringen utreder om preskriptionstiden för sexualbrott och andra allvarliga övergrepp mot barn kan tas bort. Vi anser att det bör införas ett brott som bör kallas synnerligen grov våldtäkt med ett straff på sex till tio års fängelse. Det vore en markering från samhället om vår syn på de allra grövsta sexuella övergreppen. Eftersom det är nästan uteslutande kvinnor som drabbas anser vi att detta är en viktig jämställdhetsfråga. Vi vill tillsätta en granskningskommission för komma till rätta med eventuella brister i förundersökningar. Vi vill också göra om brottet koppleri till människohandel. Det är en skarpare markering om brottets allvar samt ger ett högre straffvärde och ger bättre förutsättningar för skadestånd till de utsatta. Svenskar som köper sex utomlands ska kunna ställas till ansvar i Sverige. 6. Strategi Jämställdhetsintegering är den strategi som regeringen haft sedan mitten av 1990-­‐talet för att uppnå de jämställdhetspolitiska målen, och är en rotad strategi även inom FN och EU. Med jämställdhetsintegrering menas att ett jämställdhetsperspektiv ska integreras i alla delar av det ordinarie arbetet. Hur ser ert parti att strategin jämställdhetsintegrering bör omsättas i praktiken? Sedan 2008 toppar Sverige inte längre World Economic Forums jämställdhetsmätningar. De nordiska grannarna har gått om och Sverige ligger numera på fjärde plats. Att vi trots allt fortfarande har en tätposition är främst tack vare tidigare strategiskt viktiga och politiskt modiga reformer till exempel att beskatta individens inkomst i stället för familjens, utbyggnaden av barnomsorgen, föräldraförsäkringen, fria aborter och lagstiftning mot diskriminering. En jämställdhetsrevision skulle ge god kunskap som grund för nya strategiskt viktiga och politiskt modiga förslag som kan skapa ett jämställt samhälle. Sedan flera år finns jämställdhetspolitiska mål som antagits av regering och riksdag. Det är fina formuleringar om jämn fördelning av makt och inflytande, ekonomisk jämställdhet, jämställt deltagande i arbetslivet och jämställda arbetslivsvillkor, att mäns våld mot kvinnor skall upphöra och om jämn fördelning av det obetalda hem-­‐ och omsorgsarbetet. Men har det blivit mer än vackra ord av dessa mål? Det är dags att granska om regeringens samlade politik verkligen leder till att målen kan uppnås. Politiska förslag som kan förändra samhället och kvinnors möjligheter måste grundas på kunskap och genom granskning av politikens effektivitet. Det behövs en jämställdhetsrevision. Riksrevisionens uppgift är att granska om de statliga åtgärderna för att uppnå de statliga målen fungerar effektivt. I ett brev till Riksrevisionen har Ylva Johansson (s) föreslagit en jämställdhetsrevision utifrån de statliga målen. Frågor att granska: •
•
•
•
•
Lönerna. Skillnaden mellan kvinnor och mäns reella inkomst per månad är 7 600 kronor/mån. Lägre inkomster ger också lägre pension. Idag har drygt var tredje kvinna, 36 procent, i åldern 25–34 år minst treårig eftergymnasial utbildning medan mäns andel är 24 procent. Ändå motsvarar kvinnors löner fortfarande endast 85,7 procent av mäns löner. Har politiken verkligen bidragit till ekonomisk jämställdhet? Arbetslinjen. Kvinnor jobbar i mycket högre utsträckning deltid, har osäkra visstidsanställningar eller kallas vid behov. I manligt dominerade branscher jobbar man heltid men i kvinnodominerade verkar det oförklarligt svårt att göra heltid tid till norm. Mer än hundra tusen kvinnor vill jobba mer. Skillnaden i sysselsättningsgrad mellan kvinnor och män är i dag större än på tjugo år. Har politiken effektivt påverkat kvinnors möjligheter att försörja sig genom arbete på heltid? Hemarbetet. Kvinnor ägnar ungefär en timme mer per dag åt obetalt hemarbete, medan männen lönearbetar ungefär en timme mer per dag än kvinnor. Den som är föräldraledig betalar i dag väsentligt högre skatt än den förälder som jobbar, vårdnadsbidrag och bonus i föräldraförsäkringen har införts. Har politiken effektivt bidragit till en jämn fördelning av det obetalda hemarbetet? Makten. Kvinnor som gör karriär slår förr eller senare i glastaket – hit men inte längre. Det är vanligare att en börs-­‐vd heter Anders eller Johan än kvinna och vd. Har politiken bidragit till en jämn könsfördelning när det gäller företagande, makt och inflytande? Våld. Under förra året anmäldes 27 800 fall av misshandel av kvinnor. Antalet anmälda fall har ökat kraftigt särskilt när det gäller våld mot ensamstående mödrar och våld mot kvinnor i yrkeslivet. Leder politiken effektivt mot målet att stoppa mäns våld mot kvinnor? 7. Organisering Hur ser ert parti att jämställdhetsarbetet i Sverige bör organiseras och samordnas? Kritiken är väldigt stor mot DO. Bland annat Riksrevisionen visar att DO inte jobbar långsiktigt med diskrimineringsfrågorna. Risken att man inte hinner jobba med strukturella problem är stor. Det är oroande att ingen statlig myndighet i dag jobbar långsiktigt med jämställdhetsfrågan. 8. Politik Hur arbetar ert parti med att integrera ett jämställdhetsperspektiv i er egen politik? Sedan 1993 har socialdemokraterna varvade listor till alla val. År 2001 beslutade kongressen att socialdemokraterna är ett feministiskt parti. För tillfället pågår ett arbete där hela riksdagsgruppens kansli utbildas i jämställdhetsintegrering. 9. Övrigt Internationellt Jämställdhetsarbetet är centralt inom alla politikområden. När kvinnor förvägras sina rättigheter och förvägras att ta del i samhällslivet på samma villkor som män så förtrycks inte bara kvinnorna utan hela samhällsutvecklingen hålls tillbaka. Kvinnor utgör hälften av världens befolkning men kvinnors möjligheter att påverka, delta i och dra fördel av utvecklingen är i de flesta länder små. Världen styrs fortfarande av män. Kvinnors rättigheter har alltid varit särskilt utsatta och grundas i en traditionell kulturell underordning i alla samhällen, som tagit sig olika uttryck. Jämställdhet är en central samhällsfråga för både kvinnor och män. Kvinnor tjänar mindre än män och i många länder kämpar de mot fattigdom, brist på utbildning och diskriminering. I många länder registreras inte flickor när de föds vilket innebär att de till exempel inte kan rösta i val, äga egendom och i många fall är helt beroende av mannen i familjen. Kvinnors rättigheter, exempelvis till sin egen kropp och inflytande över reproduktionen, såsom rätten till fri abort, kränks alltför ofta. Kvinnor är underrepresenterade i politiken och i många länder har kvinnor inte ens rösträtt. Att kvinnor ges lika möjligheter att delta i arbetet med att förebygga, hantera och lösa konflikter är en viktig fråga för demokrati, jämställdhet och utveckling. Vi välkomnar att FN:s säkerhetsråd har agerat för att lyfta in ett genusperspektiv i frågor som rör fredsfrämjande och konfliktförebyggande arbete, i och med resolution 1325 om kvinnor, fred och säkerhet och även resolution 1820 om sexuellt våld mot civila i konflikter.
