Basutbildning i jämställdhet och
jämställdhetsintegrering
Ett material från:
Sveriges jämställdhetspolitik
1972 – jämställdhet ett eget politikområde, då under Olof Palme
1994 – tydligt (feministiskt) maktperspektiv i jämställdhetspolitiken
2006 – nuvarande jämställdhetspolitiska mål antogs
2013 –t.o.m. 2014 avsätts 239 miljoner kronor för jämställdhetsåtgärder
Vad styr arbetet med jämställdhet?
FN:s konventioner – Kvinnokonventionen (CEDAW) antogs
1981
Europakonventionen som antogs 1950
Diskrimineringslagstiftning sedan 2009
Jämställdhetspolitiken och de jämställdhetspolitiska
målen sedan 2006
Övriga lagstiftningar, instruktioner, riktlinjer och
förordningar som styr organisationers arbete
Jämställdhet
Det handlar om kön, om kvinnor och män
• Jämställdhet är ett politiskt begrepp som betonar jämlikhet mellan könen
• Jämställdhet definieras som att kvinnor och män ska ha samma möjligeter,
rättigheter och skyldigheter inom livets alla områden
• Jämställdhetsarbete kan ha olika fokus – kvantitativt uppnå en jämn fördelning
mellan könen eller förändra maktförhållanden mellan könen
• Jämlikhet är ett bredare begrepp som innefattar fler diskrimineringsgrunder så
som till exempel ålder, etnicitet och sexuell läggning
Ska vi bara prata om
män och kvinnor?
Alla andra då?!
Jämställdhet
Alltid kön, men inte
bara kön…
Det handlar om kön, om kvinnor och män
Jämställdhetspolitiken skall syfta till att förändra de strukturella och ojämlika
maktförhållandena mellan kvinnor och män som innebär att kvinnor som grupp
är underordnade män som grupp i samhället.
(Prop. 2005/06:155)
Alla har ett juridiskt
kön…
Intersektionalitet
• Gruppen kvinnor och gruppen män är inte homogen
• Olika maktordningar samspelar – exempelvis påverkar kön
levnadsvillkoren för äldre, barn , utrikes födda och personer med
funktionsnedsättning
• Detta synliggörs med ett intersektionellt perspektiv
• Utgångspunkten för jämställdhetsarbetet bör därför vara alltid kön, men
inte bara kön
• Nästa bild illustrerar hur olika maktfaktorer interagerar och samverkar
Intersektionalitet
Ett normkritiskt perspektiv
• Sätter fokus på makt och de
som har makt
• Ifrågasätter normer och
därmed vad vi tycker är
lämpligt
• Förändrar uppfattningar om
vad som är normalt =
önskvärt
• Fokus från ”de avvikande”
flyttas till ”vi”, ”de normala”
Foto: COLOURBOX
Personalperspektiv vs. verksamhetsperspektiv
• Jämställdhetsarbete med fokus på personal handlar om det interna;
jämställdhetsplaner, lönekartläggningar, rekrytering, arbetsvillkor och
arbetsmiljö och ska ske utifrån Diskrimineringslagen
• I dag ska arbetsgivare göra en lönekartläggning och analys vart tredje år.
Dessutom ska arbetsgivare med 25 eller fler anställda upprätta en
handlingsplan för jämställda löner
• Exempel på jämställdhetsarbete med personalperspektiv:
- lönekartläggningar med ett könsperspektiv
- rekryteringsplan för att åtgärda en sned könsfördelning
- medarbetarundersökningar för att upptäcka diskriminering och ohälsa
utifrån ett könsperspektiv
Personalperspektiv vs. verksamhetsperspektiv
• Jämställdhetsarbete med fokus på verksamhet handlar om det externa;
bemötande och service till medborgaren/brukaren/kunden, och kallas
jämställdhetsintegrering
• Strategin jämställdhetsintegrering innebär kortfattat att ett
jämställdhetsperspektiv ska införlivas i allt beslutsfattande, på alla nivåer
och i alla steg av processen, av de aktörer som normalt sett deltar i
beslutsfattandet
• Exempel på jämställdhetsarbete med verksamhetsperspektiv:
- mäta hur resurser i form av tid/pengar fördelas mellan könen
- undersöka hur kvinnor och män upplever verksamheten
- säkerställa att ingen diskrimineras i verksamheten
Bild: SKL Hållbar jämställdhet
Genus
• Kön är socialt och kulturellt konstruerat –
ingen koppling till biologiska förutsättningar
• Föreställningar, idéer och handlingar som
formar det vi uppfattar som ”kvinnligt” och
”manligt”
• Föränderligt genom tid och rum, något vi
(åter)skapar och omförhandlar
• Genus blir ofta synligt när någon bryter mot
vad vi förväntar oss – ex när en kille bär kjol
eller en kvinna arbetar på ett bygge
I synonymordboken –
kön konstrueras i språket
Manlig: karlaktig,
maskulin
Kvinnlig: moderlig,
mjuk, feminin
Maskulin: kraftfull,
viril
Feminin: effeminerad,
förkvinnligad
Faderlig: ?
Moderlig: kvinnlig,
feminin, mjuk
Exempel från WORD synonymer
Genussystemet
• Lanserades av Yvonne Hirdman, professor i historia, i slutet på 1980talet
• Varje samhälle skapar och upprätthåller ett ordningssystem där
kvinnor och män tillskrivs olika uppgifter, roller och positioner
• Genussystemet bygger på två principer; könens i särhållande och
manlig överordning
• Dessa två principer skapar och upprätthåller ojämställdheten
• Uppdelningen mellan könen på arbetsmarknaden är ett exempel på
hur genussystemet tar sig uttryck
Genussystemet
• Den manliga överordningen och hierarkin yttrar sig i att det män gör
betraktas som mer värdefullt än det kvinnor gör.
• Därtill tjänar män mer, har mer makt än kvinnor och betraktas som
norm, medan kvinnor ses som undantag och som det avvikande.
• Dessa könsmönster skapas och upprätthålls både på det personliga
planet och på det strukturella planet, av såväl kvinnor som män
• Jämställdhetsarbetet syftar till att bryta denna ordning och det är först
då som vi uppnått ett jämställt samhälle
Genussystemet
Över- och
underordning (norm)
Varje samhälle
skapar och
upprätthåller ett
ordningssystem
där kvinnor och
män tillskrivs olika
uppgifter, roller
och positioner
Isärhållande
Genusglasögon
• Könsneutral innebär att kön
inte ska spela någon roll
• Dock betyder det ofta
könsblind, dvs. att ingen
medvetenhet finns kring kön
• Motsatsen till att vara
könsblind är att beköna eller
vara könsmedveten
Genusglasögon
Fundera på:
• Har vi könsneutrala, könsblinda eller
könsmedvetna verksamhetsmål,
rapporter, statistik etc.?
• Hur kan vi beköna vårt arbete?
• Vad vinner vi på det?
Sveriges jämställdhetspolitiska mål
Övergripande mål:
Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället
och sina egna liv
1. En jämn fördelning av makt och inflytande
2. Ekonomisk jämställdhet
3. En jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet
4. Mäns våld mot kvinnor ska upphöra
Sveriges jämställdhetspolitiska mål
Delmål ett:
En jämn fördelning av makt och inflytande
Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva medborgare och att forma
villkoren för beslutsfattandet
•
•
•
•
•
•
Politik
Företag
Medier
Trossamfund
Kultur
Folkbildning
Delmål ett:
En jämn fördelning av makt och inflytande
• I Sveriges riksdag är könsfördelningen 45 % kvinnor och 55 % män. Vi har näst
högst andel kvinnor i världen. Högst andel har Rwanda med 56,3 %.
• Av alla styrelseordföranden i våra börsbolag är 10 kvinnor (4,3 %) och 220 män
(95,7 %). Av vd:ar är 11 kvinnor (4,8 %) och 219 män (95,2 %).
• Statligt hel- och delägda bolag har mer jämn könsfördelning:
- styrelseordföranden 39% kvinnor och 61 % män.
- verkställande direktörer 29 % kvinnor och 71 % män
- styrelseledamöter 48 % kvinnor och 52 % män
• Vad beror skillnaden i könsfördelning mellan börsföretag och statligt ägda företag
på?
Källa: SCB
Sveriges jämställdhetspolitiska mål
Delmål två:
Ekonomisk jämställdhet
Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om utbildning och betalt
arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut
•
•
•
•
•
•
•
Grundskola
Gymnasium
Universitet och högskola
Anställd
Arbetslöshet
Sjukskriven
Pension
Delmål två:
Ekonomisk jämställdhet
• En hög andel kvinnor och män i arbetskraften (cirka 80 % och 90 %)
• Kvinnor jobbar mer deltid än män. 63 % kvinnor jobbar heltid och 37 % deltid. 89
% män jobbar heltid och 11 % deltid.
• Den största orsaken till deltidsarbete är att heltidsarbete saknas
• Många kvinnodominerade yrken och arbetsplatser har endast eller mest deltid
• Småbarnspappor jobbar mer än andra män
• 61 % av kvinnor +65 år får hela eller tillskott till pension i form av garantipension,
motsvarande siffra för män är 11 %
Källa: SCB
Delmål två:
Ekonomisk jämställdhet
• Oavsett sektor tjänar män mer än kvinnor
• Kvinnors disponibla inkomst uppgår till 76 % av mäns
• Högst disponibel inkomst har en sammanboende man med barn
• Mer än dubbelt så många män än kvinnor är företagare
• Den könssegregerade arbetsmarknaden är tydlig även inom företagandet
• Endast naturvetenskaplig gymnasieutbildning har en jämn könsfördelning
Källa: SCB
Sveriges jämställdhetspolitiska mål
Delmål tre:
En jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet
Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjligheter att ge och få omsorg
på lika villkor
•
•
•
•
•
Föräldraskap
Föräldraledighet
Omsorg om flickor och pojkar
Omsorg om äldre kvinnor och män
Obetalt hemarbete
Delmål tre:
En jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet
• Mäns obetalda hemarbete är oftast underhållsarbete, kvinnors matlagning,
städning, handling och barnrelaterade sysslor
• Pojkar och flickor mellan 10-18 år lägger lika mycket tid på hushållsarbete, men
det finns skillnader. Flickor gör mer matlagning, tvätt och pojkar mer
utomhussysslor
• Av småbarnsföräldrar lägger ensamstående kvinnor mest tid på obetald arbete.
Efter det sammanboende kvinnor och sist sammanboende män. Skillnaderna
mellan ensamstående och sammanboende kvinnors tid för obetalt arbete är
liten. För drygt tio år sedan gjorde de sammanboende mer än
ensamstående.(Gruppen ensamstående män var i undersökningen för liten för att redovisas.)
• Föräldraförsäkringen har funnits sedan 1974. I dag står män för 24 % av uttaget
och kvinnor för 76 %. I denna takt kommer det ta 40 år tills uttaget är jämnt
• Män står för 36 % och kvinnor för 64 % av uttaget av tillfällig föräldrapenning.
Där går dock utvecklingen långsammare, om 195 år beräknas uttaget vara jämnt
Källa: SCB
fördelat
Sveriges jämställdhetspolitiska mål
Delmål fyra:
Mäns våld mot kvinnor ska upphöra
Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig
integritet
•
•
•
•
•
•
Sexualitet
Reproduktion
Rätt att bestämma över sin egen kropp
Otrygghet
Hedersrelaterat våld och förtryck
Mäns våld mot kvinnor betonas särskilt
Delmål fyra:
Mäns våld mot kvinnor ska upphöra
• 26 % av kvinnorna mellan 16-25 år känner mycket eller ganska ofta oro för att
utsättas för överfall eller misshandel, motsvarande siffra för män är 8 %.
• Kvinnor i alla åldrar känner sig mycket mer otrygga än män vid utevistelse än sen
kväll. Äldre kvinnor väljer att stanna inne, yngre kvinnor går en annan väg
• Våldet mot kvinnor och män skiljer sig åt. Den störst andelen misshandel mot
män sker av en helt okänd förövare. Den största andelen misshandel mot kvinnor
utförs av en bekant eller närstående.
Källa: SCB
Delmål ett – en jämn fördelning av makt och inflytande
a)
b)
c)
Påverkar vår verksamhet kvinnors och mäns möjlighet att vara aktiva samhällsmedborgare?
Påverkar vår verksamhet fördelningen av makt och inflytande mellan kvinnor och män?
Påverkar vår verksamhet förutsättningarna för kvinnor och män att utöva makt och inflytande?
Delmål två – ekonomiskt jämställdhet
a)
b)
Påverkar vår verksamhet kvinnors och mäns ekonomi?
Påverkar vår verksamhet kvinnors och mäns möjligheter till och villkor för betalt arbete, utbildning och
företagande?
Delmål tre – en jämn fördelning av det obetalda hem- och hushållsarbetet
a)
b)
c)
Påverkar vår verksamhet möjligheten för kvinnor och män att dela det obetalda hemarbetet?
Påverkar vår verksamhet möjligheten för kvinnor och män att dela det obetalda
omsorgsarbetet?
Delmål fyra – mäns våld mot kvinnor ska upphöra
a)
b)
c)
d)
e)
Påverkar verksamheten mäns våld mot kvinnor?
Påverkar verksamheten kvinnors och mäns, flickors och pojkars rätt till kroppslig
integritet?
Påverkar verksamheten, eller har den potential att påverka, sexualiseringen av det
offentliga rummet i negativ eller positiv riktning?
Vad är jämställdhetsintegrering?
En strategi för att uppnå jämställdhet i samhället. Den huvudsakliga politiska strategin sedan
1994. Ett jämställdhetsperspektiv ska införlivas i allt beslutsfattande, på alla nivåer och i alla
steg av processen, av de aktörer som normalt sett deltar i beslutsfattandet.
Varför jämställdhetsintegrering?
Det är där ordinarie beslut fattas, resurser fördelas och normer skapas som ojämställdheten
skapas och upprätthålls. Därför måste vi ha in jämställdhetsperspektivet i det dagliga arbetet,
våra ordinarie lednings- och styrningssystem, från förslag till genomförande och utvärdering.
Vad vinner vi på det?
Kvalitetsutveckling, säkerställer likvärdig service, bidrar till att uppnå de jämställdhetspolitiska
målen, förebygger diskriminering, och lever upp till krav. Motverkar sidordnat arbete.
Vanliga fallgropar
•
Orealistiska förväntningar på resultat: ”rädda
världen på ett år”
•
Ingen uppföljning och/eller styrning
•
Aktiviteter som inte är kopplade till ett mål
(varför göra?) och mål som inte är kopplade till
aktiviteter (ska hända av sig självt?)
•
Inga resurser och inget ansvar: ”allas ansvar
ingens ansvar”
•
Projektmedel för att driva ordinarie verksamhet
•
Förvirring kring vad som är mål, resultat och
aktiviteter
Utbildning
Könsuppdelad
statistik
Analyser,
rapporter
Aktiviteter
Ojämställdhet
Checklista
Mål
Jämställdhet
Resurser
Planerade aktiviteter
Genomförda aktiviteter
Förväntat resultat
(kortsiktigt)
Uppnådda resultat
Förväntade effekter
(långsiktigt)
o Vad för effekter vill vi se för de män och
kvinnor, flickor och pojkar, som berörs av
vår verksamhet?
o Gör tydliga kopplingar till de
jämställdhetspolitiska målen
o Formulera effekterna - målen
Resurser
Planerade aktiviteter
Genomförda aktiviteter
Förväntat resultat
(kortsiktigt)
Uppnådda resultat
Förväntade effekter
(långsiktigt)
o Vad vill vi se för resultat på ett år, hur
långt kan vi nå?
o Hur vet vi att vi nått dit, hur mäter vi det?
o Hur kan resultaten omvandlas till
bestående effekter?
o Vad krävs för att resultaten blir en del av
dokument, planer, beslut,
genomförande?
Resurser
Planerade aktiviteter
Genomförda aktiviteter
Förväntat resultat
(kortsiktigt)
Uppnådda resultat
Förväntade effekter
(långsiktigt)
o Vad behöver vi göra, vad kan vi göra? (Gör
tydliga kopplingar till förväntade resultat)
Resurser
o Vilka resurser krävs i form av tid och
pengar?
o Är det realistiskt och hållbart?
Planerade aktiviteter
Genomförda aktiviteter
Förväntat resultat
(kortsiktigt)
Uppnådda resultat
Förväntade effekter
(långsiktigt)
Checklista för planering och organisering av utvecklingsarbetet
MUMS
Mål och annan styrning
Utbildning
Metoder och arbetssätt
Stöd och samordning
Självskattning
Var befinner vi oss idag?
(gradera från 0 = vi har inte börjat, till 5 = vi är i mål)
1. Allmänna åtaganden
a) Ledningen är tydlig i sitt åtagande och ansvar när det gäller att utveckla och införa
jämställdhetsintegrering
b) Ledningen tar ett tydligt ansvar i att uppdraget om jämställdhetsintegrering meddelas och
förstås av organisationen
c) Ledningen ser till att arbetet följs upp och utvecklas, med tydlig ansvarsfördelning
2. Mål och annan styrning
a) Vi har tydliga direktiv från ledningen till organisationen när det gäller
jämställdhetsintegrering
b) Vi har en konsekvent uppföljning av myndighetens mål för jämställdhetsintegrering
c) Vi har avsatta resurser i form av tid och pengar i relation till det arbete som ska utföras
d) Vi har en förankrad och kommunicerad plan för arbetet
Forts. självskattning
Var befinner vi oss idag?
(gradera från 0 = vi har inte börjat, till 5 = vi är i mål)
3. Utbildning
a) Vi har en plan för vilken kompetens medarbetarna behöver för att utföra sitt uppdrag
b) Vi har en plan för hur vi sörjer för att ledning och medarbetare får kunskap för att kunna
utföra sitt uppdrag
c) Vi har en plan för hur organisationen långsiktigt ska sörja för kunskap och kompetens för
fortsatt utveckling
4. Metoder och arbetssätt
a) Vi vet vilka metoder och arbetssätt organisationen ska använda för att uppnå de mål och
resultat som förväntas
b) Vi tar tillvara tidigare erfarenheter från arbetet med jämställdhet
c) Vi har och använder könsuppdelad statistik
5. Stöd och samordning
a) Vi har en uttalad och tydlig samordning av arbetet med jämställdhetsintegrering inom
organisationen
b) Vi tillgodoser behovet av stöd, rådgivning och inspiration
c) Vi organiserar och deltar i erfarenhetsutbyten
Plan för arbetet 2014 (och framåt)
1. Allmänna åtaganden
a) Ledningen är tydlig i sitt åtagande och ansvar när det gäller att utveckla och införa
jämställdhetsintegrering
b) Ledningen tar ett tydligt ansvar i att uppdraget om jämställdhetsintegrering meddelas och
förstås av organisationen
c) Ledningen ser till att arbetet följs upp och utvecklas, med tydlig ansvarsfördelning
2. Mål och annan styrning
a) Vi har tydliga direktiv från ledningen till organisationen när det gäller
jämställdhetsintegrering
b) Vi har en konsekvent uppföljning av myndighetens mål för jämställdhetsintegrering
c) Vi har avsatta resurser i form av tid och pengar i relation till det arbete som ska utföras
d) Vi har en förankrad och kommunicerad plan för arbetet
Plan för arbetet 2014 (och framåt)
3. Utbildning
a) Vi har en plan för vilken kompetens medarbetarna behöver för att utföra sitt uppdrag
b) Vi har en plan för hur vi sörjer för att ledning och medarbetare får kunskap för att kunna
utföra sitt uppdrag
c) Vi har en plan för hur organisationen långsiktigt ska sörja för kunskap och kompetens för
fortsatt utveckling
4. Metoder och arbetssätt
a) Vi vet vilka metoder och arbetssätt organisationen ska använda för att uppnå de mål och
resultat som förväntas
b) Vi tar tillvara tidigare erfarenheter från arbetet med jämställdhet
c) Vi har och använder könsuppdelad statistik
5. Stöd och samordning
a) Vi har en uttalad och tydlig samordning av arbetet med jämställdhetsintegrering inom
organisationen
b) Vi tillgodoser behovet av stöd, rådgivning och inspiration
c) Vi organiserar och deltar i erfarenhetsutbyten
Exempel: Kunskap,
tidigare
erfarenheter,
könsuppdelad
statistik, bra
analyser,
genomtänkta mål
Exempel:
Förändringar
efterfrågas,
kännedom om
målgruppen och
dess behov,
branschen redo
Sådant ni själva kan påverka (genom ex.
egna beslut)
Styrkor
Svagheter
Möjligheter
Hot
Sådant som ni inte kan påverka själva
(beslut fattas av andra som ex. regeringen)
Exempel: Motstånd,
ointresse, okunskap,
verksamhetsstruktur, brist på
könsuppdelad
statistik…
Exempel:
Brist på kunskap/vilja
hos samverkansparters, lagstiftning,
beslut
