Buller i NIVA-miljön
Följande presentation gavs vid Dräger Advisory Board Meeting 2015. Författaren av presentationen har vänligt nog medgett
att vi delar denna information med dig. Denna video av presentationen är enbart avsedd som information och har ingen som
helst kommersiell bakgrund. Dräger har inte haft något inflytande på innehållet i presentationen eller något intresse utöver
dessa ändamål. Dräger har inte vidtagit några redaktionella åtgärder. Det enda ansvaret i fråga om innehållet i videon ligger
hos författaren. Framförda synpunkter och presenterad information är inte kopplade till Dräger, de har heller inte censurerats
eller ändrats på något sätt.
Andres Maturana MD, MSc.
Centro de Desarrollo Educacional, Facultad de Medicina
Santiago, Chile
Idag ska vi tala om buller i NIVA-miljön. Vi vet att buller är ett oönskat ljud med vissa negativa effekter. Ljud kan definieras
som en vibration som har två huvudkomponenter. Den första är frekvensen eller tonhöjden. Den mäts i hertz, och vi vet
att människor kan höra mellan 20 och 20 000 hertz. Den andra är ljudstyrkan eller ljudtrycket som vanligen uttrycks i
decibel. Skalan för ljudtryck är inte linjär utan logaritmisk, och absoluta förändringar i ljudstyrka kan uppfattas, beroende
på frekvensen, som en fördubbling var fjärde till var tionde decibel. Ljud kan orsaka vissa fysiologiska effekter hos fostret
ganska tidigt i graviditeten. Till och med så tidigt som vid 23–25 veckor.
Fostrets akustiska miljö är ingalunda tyst ...
Fostrets akustiska miljö är ingalunda tyst, utan utgörs främst av lågfrekventa matsmältningsljud och mammans röst. Dessa
ibland mycket försvagade ljud i livmodern överförs till fostret genom fostervattnet till skallbenen. Ett barn som föds för tidigt
är inte längre omgivet av denna vätska och tvingas höra via luftledning i motsats till benledning med ett mycket, mycket
omoget hörselsystem. Detta är en mycket viktig förändring, och jag tror inte att vi ännu förstår alla konsekvenser som dessa
skillnader kan ha för utvecklingen. Vad vi vet är att hörselnedsättning diagnostiseras minst 20 gånger oftare hos prematura
barn än i den allmänna pediatriska populationen. Och det finns även evidens som tyder på att buller kan samverka med andra
negativa variabler i NIVA-miljön och orsaka hörselnedsättning hos dessa extremt prematura barn. Vi vet också att dessa barn
tillbringar veckor och kanske månader i en mycket akustiskt förorenad miljö.
Akustiskt förorenad miljö
Ljudvolymen på NIVA kan vara extremt hög. Ljudnivån på många NIVA-enheter är ofta betydligt högre än den högsta
godtagbara nivån – 45 dB – som rekommenderas av American Academy of Paediatrics. Ljudet har också ett mycket bredare
frekvensspektrum förskjutet mot högre tonhöjder jämfört med de lågfrekventa ljud som fostret exponeras för i livmodern.
Varje dag ökar vi antalet högfrekventa larm och många andra bullerproducerande enheter på våra NIVA-enheter. Vi vet att
buller kan ha många negativa effekter för dessa mycket omogna barn, t.ex. apné, hypoxemi, förändrad syremättnad, ökad
syreförbrukning samt förhöjd hjärt- och andningsfrekvens, vilket minskar mängden kalorier som är tillgängliga för tillväxten.
Apné, hypoxemi, O2-mättnad, O2-förbrukning, hjärt- och andningsfrekvens
Vissa evidens och en Cochrane-översikt som nyligen publicerats visar en tydlig trend mot bättre tillväxt och neurologisk
utveckling när man vidtog aktiva bullerskyddsåtgärder för prematura barn. Även om vi till en del är medvetna om
bullerföroreningar på NIVA-enheter finns det fortfarande en enorm förbättringspotential. På vissa enheter övervakar vi också
omgivningsljuden för att skapa medvetenhet hos personal och föräldrar. Det är en början, men på de flesta NIVA övervakar
man bara detta akut, vilket gör det mycket svårt att införa förändringar för att minska bullret.
Mäter vi buller där det verkligen spelar roll?
Vi behöver ställa frågan om vi mäter bullret där det verkligen spelar roll, dvs. precis intill barnet. Vi bör intressera oss för att
se eller höra vad som händer intill barnet, och kanske även inne i kuvösen, veta och mäta exakt vilken bullernivå det utsätts
för, samt aktivt reagera på dessa resultat med riktlinjer eller åtgärder för bullerreducering. Vi vet att barnen exponeras för
mammans röst i livmodern, och att mammorna nästan instinktivt pratar med sina barn under graviditeten. Vi vet att mammans
röst i livmodern, tillsammans med många andra stimuli, främjar mognaden av det sensoriska systemet och troligen bidrar
till en normal fosterutveckling. Fostret hör mammans filtrerade röst och nås samtidigt av andra stimuli när hon talar, t.ex.
diafragman i rörelse och andra vibrationer. I djurmodeller får det t.ex. den nyfödda vakteln att känna igen sin mamma. Så det
förefaller vara mycket viktigt.
På NIVA-enheten är det prematura barnet dels berövat de normala ljudstimuli och lågfrekventa ljuden inne i livmodern, och
dels exponeras det för potentiellt skadligt buller. Mödrar till för tidigt födda barn interagerar nästan alltid med sina barn, de
talar mjukt och sjunger ofta för dem, även om de upplever att det finns en barriär mellan dem som utgörs av kuvösen. Även
om vi intuitivt tänker att detta nästan instinktiva naturliga beteende bör vara gynnsamt, finns det mycket lite som stödjer vad
exponering eller utebliven exponering för mammans röst hos för tidigt födda barn faktiskt innebär.
Det finns många begränsningar i hur dessa problem kan lösas eftersom det inte skulle vara acceptabelt att beröva någon
grupp spädbarn moderns röst. Vissa studier har jämfört bruket att dessutom exponera barn för inspelningar av mammans
röst, och bara ett fåtal har undersökt om prematura barn kan skilja mellan mammans röst och obekanta röster. Även om
merparten av dessa studier inte har visat några mätbara fördelar måste vi erkänna att alla barn exponerades för inspelningar
och de flesta av dem med ljudnivåer över rekommendationerna för en NIVA-miljö. Jag tror att detta understryker det faktum
att oavsett vilka ljudåtgärder vi använder kliniskt eller i forskningssyfte måste de definitivt vara inom nivåer som inte ökar
risken för skador på barnet. Vi behöver alltså vara lite försiktiga när det gäller detta.
