diabetes - Landstinget Sörmland

min hälsa
råd om vård från landstinget sörmland
•
nummer 3/2010
DIABETES
allt du behöver veta om sjukdomarna
Självtestning ger kontroll
•
Nya riktlinjer för diabetesvården
foto björn fröberg
3 Tema Diabetes Diabetes betyder ungefär ”det som rinner igenom”.
Sjukdomen har varit känd i flera tusen år och kallas fortfarande av många för
sockersjuka.
4 Diabetes är egentligen flera sjukdomar. Gemensamt för dem är att
sockerhalten i blodet är för hög.
10 Individuellt utformad kostbehandling anpassad till människans livssituation
syftar till att förhindra långsiktiga komplikationer av diabetes.
12 Diabetes skadar de små blodkärlen i ögonen. Med regelbundna kontroller
upptäcks förändringar som kan hota synen och behandling kan sättas in tidigt.
13 Över hälften av dem som haft graviditetsdiabetes utvecklar senare i livet
typ 2-diabetes. Därför är graviditetsdiabetes en varningsklocka.
14 Barn som insjuknar i diabetes får en normal tillväxt och utveckling med
hjälp av regelbundna blodprov, insulin och en bra behandling.
15 Att förebygga innan skador uppstår på fötterna är extra viktigt för den som
insjuknat i diabetes. Medicinsk fotvård är här till stor hjälp.
20 Lättläst En sammanfattning av tidningens artiklar på lättläst svenska.
23 Hälsoraden En frågetävling.
Min hälsa – råd om vård ges ut av Landstinget Sörmland i samverkan med landstingets Läkemedelskommitté.
Ansvarig utgivare: Anna Jerdén. Redaktionskommitté: Åsa Hellström, Anders Stjerna, Gösta Lööf, Ruth Lööf,
Marie Portström, Marie Ackelman, Rolf Bodin och Anna Jerdén. Produktion & grafisk form: JFS & Co AB.
Omslagsfoto: Björn Fröberg. Tryck: Edita Västra Aros. Adress: Min hälsa – råd om vård, 611 88 Nyköping.
E-post: [email protected], fax: 0155-24 55 82. landstingetsörmland.se. Min hälsa – råd om vård
utkommer med tre nummer per år.
2
min hälsa 3/2010
Välkänd sjukdom
i tusentals år
När vi talar om diabetes menar vi vanligen diabetes mellitus och
i folkmun talar många fortfarande om ”sockersjuka”.
Diabetes är en sjukdom som varit känd i flera tusen år och vid
arkeologiska utgrävningar vid pyramiderna i Egypten har man
funnit papyrusrullar som beskriver ett sjukdomstillstånd som
mycket påminner om symptomen vid diabetes.
Namnet diabetes tillkom cirka 200 år före Kristus då läkaren
Aretaios från Kappadokien, i dagens Turkiet, beskrev flera patienter
som kissade stora mängder urin, drack kopiösa mängder vatten
och trots detta blev alltmer intorkade och rasade i vikt. Han kallade
tillståndet ”diabetes” som betyder ungefär ”det som rinner igenom”.
Han tolkade det som att kroppen smälte ned och kissades ut med urinen.
Den andra delen av namnet mellitus tillkom på 1700-talet när mycket av
läkarvetenskapen grundades på att studera urinen hos patienter. Man ställde
diagnos och behandlade sjukdomar utifrån hur urinen såg ut, hur den luktade,
med mera.
Varje tidsepok har sina nytänkare och läkaren Thomas Willis gjorde något ingen
tänkt på tidigare. Han smakade på urinen från de patienter som hade diabetes och fann
att många av dessa hade en urin som smakade sött som honung och ”mellitus” betyder just
honungssöt.
min hälsa 3/2010
3
Diabetes
– ett namn men flera olika sjukdomar
Diabetes är inte en utan flera sjukdomar med den gemensamma
nämnaren att sockerhalten i blodet är för hög. De två mest kända
formerna är diabetes typ 1 och typ 2.
text lars steen överläkare, mälarsjukhuset
T
yp 1 kallas ibland också för
barn- och ungdomsdiabetes då den ofta debuterar
i just de åren men det är
viktigt att påpeka att typ
1-diabetes kan debutera under hela livet.
Typ 2-diabetes debuterar oftast efter
40 års ålder och kallas därför även
vuxen- eller åldersdiabetes.
I Sverige räknar vi med att det finns
cirka 350 000 diabetiker, motsvarande
tre till fyra procent av befolkningen.
Många har dessutom diabetes utan att
veta om det. Kanske finns det därför
ytterligare 150 000 till 200 000 diabetiker. De flesta, mellan 80 och 90 procent,
har typ 2-diabetes. Risken att drabbas av
diabetes ökar med åldern. Hos personer över 70 år räknar man med att tio
procent har diabetes och i åldersgruppen
över 80 år har kanske så många som 25
procent sjukdomen.
Det finns många gemensamma drag
hos typ 1 och typ 2-diabetes men också
skillnader, inte minst när det gäller sjukdomsorsak och behandling.
Högt blodsocker hos bägge diabetesformerna beror på en för låg effekt
4
av hormonet insulin som bildas i de så
kallade betacellerna i bukspottkörteln.
Normalt när vi äter så ökar sockerhalten
i blodet när sockret tas upp från tarmen.
Som svar på den ökade blodsockerhalten
produceras då insulin vars uppgift är att
se till att sockret kan tas emot av kroppens celler.
Om det produceras för litet insulin
eller om det producerade insulinet inte
förmår påverka kroppens celler tillräckligt för att ta emot sockret så stannar
sockret kvar i blodbanan och blodsockernivån blir för hög.
f
Typ 1-diabetes
Vid typ 1-diabetes kan kroppen inte
producera tillräckligt med insulin. Kroppens immunsystem, som normalt ska
försvara oss mot bland annat infektioner,
angriper de insulinproducerande cellerna och förstör dem. Varför detta sker
vet man inte säkert. Forskare anser att
det är en kombination av ärftliga faktorer
och livsmiljöfaktorer som behövs för att
aktivera immunsystemet, bland annat
foto björn fröberg
diskuteras virus, olika kemikalier och
omgivningsfaktorer.
Vi vet att risken att insjukna varierar
geografiskt och att risken är högst i Skandinavien. Risken att insjukna varierar
också med årstiden med större risk
under höst och vinter.
Ärftligheten vid typ 1-diabetes är
komplicerad och inte helt klarlagd. Om
en eller bägge föräldrarna har diabetes
typ 1 så är risken att barnet också ska
insjukna klart förhöjd men majoriteten
av barn till diabetiker insjuknar ändå
inte. Ett annat faktum är att nio av tio
nyinsjuknade barn med typ 1-diabetes
inte har någon nära släkting med typ
1-diabetes.
Symtomen vid diabetes visar sig först
när en stor del av den insulinproducerande förmågan gått förlorad. De vanligaste symptomen är stora urinmängder,
ökad törst, viktnedgång och tilltagande
trötthet. Symptomen förklaras av att när
blodsockret stiger över en viss nivå så
utsöndras socker i njurarna till urinen
och sockret binder vid utsöndringen
stora mängder vatten som resulterar i stora urinmängder. Kroppen
min hälsa 3/2010
min hälsa 2/2010
5
förlorar då vatten
vilket leder till att man
blir törstig och vill ersätta
vattenförlusterna. När vattenförlusterna inte kan ersättas fullt ut
så blir kroppen alltmer intorkad och
tröttheten tilltar.
Eftersom det föreligger en insulinbrist vid typ 1-diabetes så är daglig
tillförsel av insulin
livsviktig.
Insulin måste
tillföras genom
injektioner då
insulinet förstörs
om det skulle
komma i kontakt
med magsaften,
det vill säga om
insulinet skulle
intas via munnen
som tabletter.
När insulinbehandling påbörjas så
kan kroppens egen produktion av insulin
tillfälligt återkomma men efter en tid
blir livslång, daglig insulinbehandling
nödvändig.
Vanligen ges en kombination av
långverkande insulin, basinsulin, och
kortverkande insulin, måltidsinsulin, till
måltiderna under dagen.
Ibland tillförs insulinet via en pump
som i vissa fall kan ge en bättre kontroll
av blodsockernivåerna.
f
Typ 2-diabetes
Vid typ 2-diabetes är insulinproduktionen inte helt
utslagen men räcker ändå
inte till för kroppens behov.
Det beror på i huvudsak
två mekanismer. För det
första är känsligheten
för hormonet insulin
nedsatt i kroppens
celler. Det behövs
mer insulin för att
få önskad effekt.
6
Man skulle kunna säga att
insulinets verkningsgrad
är nedsatt. För det
andra är insulinproduktionen nedsatt
på sådant sätt att de
insulinproducerande
cellerna inte kan svara upp till behovet
när det är som störst, det vill säga
efter en måltid. Det fattas
insulin för att ta hand
om allt socker efter
måltiden.
Det fortsatta,
naturliga, förloppet
av typ 2-diabetes är
en med åren ökande
blodsockernivå på
grund av en sjunkande
insulinproduktion. Det
betyder att de flesta patienter
behöver en alltmer omfattande behandling för att hålla blodsockret på en bra
nivå.
utveckla typ 2-diabetes och
om dessa individer minskar
sin känslighet för insulin,
genom övervikt och fetma,
blir följden typ 2-diabetes.
Typ 2-diabetes debuterar mer smygande än typ 1-diabetes. Ibland upptäcks
sjukdomen vid en hälsokontroll utan att
några symptom finns överhuvudtaget.
Symptomen är annars samma
som vid typ 1-diabetes, det
vill säga ökade urinmängder,
ökad törst och tilltagande
trötthet.
Behandlingen av typ
2-diabetes försöker
påverka kroppens känslighet för insulin och öka insulinnivåerna efter måltiderna.
Eftersom sjukdom är progressiv
så kommer behandlingen att spegla var i
sjukdomsförloppet den enskilda patienten befinner sig.
De flesta personer, 80 till 90 pro-
av att förändra sina matvanor för att gå
ned i vikt samt att öka sin vardagliga
motion. Det förbättrar insulinkänsligheten och gör att den egna kvarvarande
insulinproduktionen räcker till. När
sjukdom sedan fortskrider så räcker
inte enbart livsstilsförändringar till
att hålla ett bra blodsocker. Då kommer blodsockersänkande läkemedel till
användning i form av tabletter som både
ökar kroppens insulinkänslighet och
ytterligare kan stimulera kroppens egen
produktion av insulin.
Även tabletterna har sin begränsning
och när den egna insulinproduktionen
upphört behöver man lägga till insulinbehandling. Den ges ofta i kombination
med tabletter.
cent, med typ 2-diabetes har övervikt
eller fetma och till skillnad mot vad
många tror så är ärftligheten större vid
typ 2-diabetes än vid typ 1-diabetes.
Vid studier av enäggstvillingar, som
ju har exakt samma arvsanlag, så visar
det sig att om en av tvillingarna får typ
2-diabetes så är risken 70 till 90 procent
att även den andra tvillingen får diabetes
typ 2. Motsvarande risk vid typ 1-diabetes är 30 till 50 procent.
Typ 2-diabetes ökar kraftigt i
länder där levnadsstandarden
ökar på grund av ökande
matintag och mer stillasittande. Man tar helt
enkelt efter vår
västerländska
livsstil.
Övervikt och fetma
är alltså en starkt bidragande
orsak till nedsatt känslighet för
insulin hos typ 2-diabetiker.
I Sverige räknar vid med att 15 till 20
procent av befolkningen bär på anlag att
Tidigt i förloppet består behandlingen
f
Det metabola syndromet
Det metabola syndromet är ett samlingsnamn för samtidig förekomst av
flera olika sjukdomsmanifestationer med livsstilsfaktorer som en
min hälsa 3/2010
gemensam nämnare. Diabetes typ 2 är en del
av detta syndrom. I
det metabola syndromet ingår också övervikt
– så kallad bukfetma – rubbade
blodfettsvärden, högt blodtryck
och tecken på tidig kärlskada
– så kallad ”mikroalbuminuri”
– utsöndring av små mängder äggvita i urinen.
Övervikt och fetma blir
allt vanligare i vårt samhälle. Oftast är det orsakat
av att man helt enkelt
äter mer energi än man
förbrukar. Vi äter mycket
”snabbmat” både på
grund av tidsbrist men
och på grund av dess
lättillgänglighet. Snabbmat
innehåller ofta en hög andel fett i
förhållande till kolhydrater och protein.
Fett är en mycket koncentrerad form av
energi. Fett innehåller ungefär dubbelt
så mycket kalorier som kolhydrater eller
protein.
Vi rör oss allt mindre nuförti-
den. Vi väljer bilen eller hissen
istället för att cykla eller gå.
Vi tillbringar också mer
tid framför TV-apparaten. Resultatet blir en
lägre energiförbrukning.
Effekten av minskad
energiförbrukning och oförändrat, eller till och med ökat,
kaloriintag blir ofta övervikt eller fetma.
Kroppen passar helt enkelt på att lagra
energiöverskottet som fettvävnad inför
eventuell sämre tillgång på föda i framtiden. Detta var en viktig försvarsmekanism förr i tiden när man kanske hade
tillgång på föda i perioder. Svält är emellertid mycket ovanligt hos oss numer
och många bär därför på ett reservlager
av energi som aldrig behöver utnyttjas.
Övervikt är ofta kopplat till högt
blodtryck. Högt blodtryck ökar risken
för åderförkalkning som kan visa sig
som slaganfall (stroke), hjärtinfarkt eller
min hälsa 3/2010
sviktande njurfunktion.
Högt blodtryck leder
också till ökad
belastning på
hjärtat och hjärtförstoring eftersom det måste
pumpa mot ett
högt
tryck i blodkärlen.
Detta kan leda till hjärtsvikt. Genom att
behandla det höga blodtrycket kan man
få sådana förändringar att gå tillbaka.
Blodet transporterar fetter och två
viktiga sådana är kolesterol och
triglycerider. En förhöjd halt
av något eller båda dessa
fetter innebär en ökad
risk att insjukna i
hjärt- och kärlsjukdom.
Kolesterol transporteras i blodet
på två sätt, dels
som LDL-kolesterol
(”det onda kolesterolet”), som är skadligt
vid höga halter, dels som
HDL-kolesterol (”det goda
kolesterolet”), som skyddar mot
hjärt-kärlsjukdom.
Övervikt är kopplat till en
rubbning av blodfettsmönstret
som innebär hög halt av de
skadliga triglyceriderna och
en låg halt av de skyddande
HDL-kolesterolet. Dessutom är LDL-kolesterolet förändrat på ett
skadligt sätt. Den ökade
risken för åderförkalkning och hjärt-kärlsjukdom som detta
medför kan motverkas genom att man
förbättrar blodfetterna
med i första hand rätt
kost och motion
och om inte det
hjälper kan man
ge läkemedel.
Övervikt och
fetma är alltså
förknippad med ökad
risk för diabetes typ
2, högt blodtryck och
ofördelaktiga blodfettsrubbningar.
Grunden för det
metabola syndromet
utgörs sannolikt av
okänsligheten för insulin som diskuterats tidigare. Motion, även om man inte
går ned i vikt, och viktminskning ökar
insulinkänsligheten. Följaktligen ser
man vid motion och viktnedgång lägre
blodtryck, lägre blodsocker och förbättrade blodfetter.
Även om man har ärftliga
förutsättningar för diabetes typ 2 och högt
blodtryck har man god
chans att klara sig från
att utveckla det med
åldern om man håller
sig normalviktig och
motionerar. Omvänt
har man en mycket
stor risk att få högt
blodtryck och diabetes
typ 2 med åldern om man
är överviktig och har anlag för
dessa sjukdomar.
Det metabola
syndromet innebär
en klart ökad risk
för åderförkalkning.
Rökning medför
en markant ökad risk för
åderförkalkning. Anledningen till att man rekommenderas sluta röka vid diabetes och
högt blodtryck är att minska riskerna för
i första hand hjärtinfarkt och slaganfall
(stroke).
En framgångsrik behandling av det
metabola syndromet innebär en kombination av grundläggande förbättringar av kost- och motionsvanor
inklusive rökstopp, eventuellt
med tillägg av läkemedel
vid behov för att nå bra
mål för blodsocker,
blodtryck och blodfetter. «
7
Typ 2-diabetes
kan drabba alla åldrar
Synen på typ 2-diabetes har
omvärderats. Idag vet vi att det
är en allvarlig sjukdom som
måste behandlas intensivt.
Patienten kan ha haft sjukdomen
i flera år innan man får symtom
och söker läkare, redan då kan
det ha uppstått komplikationer.
text hans hjelm medicinkliniken nyköping
Forskning har visat att typ 2-diabetes är
en allvarlig sjukdom som måste behandlas intensivt. Sjukdomen kommer smygande och kan finnas fem, sex år innan
symtom leder till att patienten söker
läkare och får sin diagnos. Redan då kan
vi inte sällan konstatera att det föreligger komplikationer.
De vanligaste komplikationerna
drabbar hjärtat och blodkärlssystemet i
form av åderförkalkning. Detta kan leda
till hjärtinfarkt, stroke och försämrad
blodcirkulation. Nästan hälften av alla
patienter som drabbas av hjärtinfarkt har
diabetes och ytterligare 10 till 15 procent uppvisar förstadium till diabetes.
Eftersom förekomsten av diabetes i
befolkningen utgör 3,5 till 4 procent
innebär detta en kraftig överrepresentation av hjärt- kärlsjukdom. Andra
vanliga komplikationer till mångårig typ
2-diabetes är skador på ögats näthinna
med åtföljande synnedsättning, njurskador som kan leda till dialysbehandlig
samt skador på nervsystemet.
Typ 2-diabetes är ofta förknippat
med det så kallade metabola syndromet.
Detta innebär bland annat högt blodtryck, höga blodfettvärden samt för8
höjda blodsockervärden och övervikt.
Antalet personer med metabola syndromet har ökat kraftigt under senare år
och 15 till 20 procent av vår befolkning
är drabbad. Motsvarande siffror för USA
är 50 till 60 procent. Globalt sett utgör
detta närmast en diabetesepidemi.
Under senare år har man konstaterat att 20 till 40 procent av barn och
ungdomar i södra USA som insjuknar
i diabets får diagnosen typ 2-diabetes,
alltså ”åldersdiabetes”. Den dominerande orsaken till detta är övervikt och
bristande motion.
Behandling av typ 2-diabetes har två
hörnstenar nämligen kost och motion
samt läkemedelsbehandling.
Viktnedgång och ökad motion kan
vara tillräckligt för att sänka blodsockret
och blodtrycket. Ofta behövs dock läkemedel i början av behandlingen. Syftet är
att normalisera värdena på de viktigaste
riskfaktorerna nämligen blodsockret,
blodtrycket och blodfetterna. Under de
senaste tio åren har ett flertal effektiva
läkemedel forskats fram och vetenskapliga studier har visat mycket goda möjligheter att minska risken för utveckling
av komplikation. Under de senaste
åren har målvärdena för riskfaktorerna
sänkts i olika behandlingsprogram. En
allvarlig riskfaktor hos diabetiker är
rökning. Patienterna måste motiveras till
rökstopp. Remiss till rökavvänjare vid
vårdcentralerna rekommenderas.
Nyligen har en epokgörande studie
presenterats som visar att det är framgångsrikt att sträva efter att nå målvärdena för riskfaktorerna. Patienterna
utgjordes av typ 2-diabetiker som visade
tidiga tecken på begynnande njurskador. Detta innebär starkt ökad risk för
komplikationer. En grupp behandlades
intensivt för att nå målvärdena för riskfaktorerna. Denna grupp jämfördes med
en lika stor grupp som behandlades i
enlighet med gällande nationella riktlinjer. Efter knappt åtta år konstaterades att
i den intensivbehandlade gruppen minskade komplikationerna med 50 procent
jämfört med kontrollgruppen.
Diabetesteamet utgör en viktig för-
utsättning för ett bra omhändertagande
av diabetiker. Vid vårdcentralerna finns
diabetesansvarig läkare, diabetessköterska, dietist samt kurator.
Diabetessköterskorna har en viktig
samordnande funktion och utgör något
av spindeln i nätet. Nyligen har Landstinget beviljat en väsentlig förstärkning
av diabetessköterskeresurserna i primärvården i Sörmland. Dessutom har möjlighet givits att tillsätta en samordnande
diabetessköterska med övergripande
uppgifter i de olika sjukvårdområdena.
Sedan drygt två år tillbaka pågår ett
samarbete i södra landstinget mellan primärvården och medicinkliniken i Nyköping. Pilotprojektet syftar till att tillämpa
en systematisk behandlingsstrategi för
att så långt som möjligt nå målvärdena
för alla riskfaktorerna hos typ 2-diabetikerna.Vidareutbildning av läkare och
diabetessköterskor har genomförts vid
alla vårdcentraler i södra området.
Med hjälp av avidentifierat datajournaluttag kartlades för två år sedan alla
patienternas riskfaktorprofil. Under
hösten ska effekten av de gjorda insatserna utvärderas. «
min hälsa 3/2010
min hälsa 3/2010
9
Diabetiker har stor nytta av att ha
kontroll på sin sjukdom. Självtester
som kan göras via urin- eller blodprover
är därför ett viktigt hjälpmedel.
text Christina Eriksson diabetessamordnare,
Kullbergska sjukhuset, Katrineholm
Dessa blodsockermätare och därtill
hörande teststickor, blodprovstagare
och lansetter har upphandlats av
landstinget och är tillsvidare ett
kostnadsfritt hjälpmedel för personer
med diabetes.
Självtestning ger kontroll
Blodsockertesterna visar det blodsocker
som föreligger just nu medan urinsockertesterna bara ger utslag om blodsockret legat högt för några timmar sedan.
Därför är blodsockertester en säkrare
metod och det som de flesta diabetiker
får lära sig.
Blodsockermätare och därtill hörande
teststickor, blodprovstagare och lansetter
är för personer med diabetes tillsvidare
ett kostnadsfritt hjälpmedel under förutsättning att man använder sig av det sortiment som landstinget har upphandlat.
Hur ofta och när man ska testa sitt
blodsocker beror på vilken typ av diabetes man har och i vilken situation i livet
man befinner sig.
10
Vid typ 1-diabetes och insulinbehandlad typ 2-diabetes är det nödvändigt
med systematiska kontroller för att
kunna justera sina insulindoser och ta
rätt mängd insulin.
ändringar i livssituationen.
Vid kost- och tablettbehandlad diabetes, typ 2, har studier visat att man inte
uppnår bättre blodsockernivåer med
systematiska mätningar.
Vid olika förutsättningar, till
exempel vid graviditet bör blodsockermätningar ske dagligen före och efter
måltider, även mätningar nattetid kan
vara nödvändigt. Detta för att försöka
uppnå ett så normalt blodsocker som
möjlig utan att riskera för många insulinkänningar.
Andra exempel på tillfällen när det
är viktigt att kontrollera blodsockret är
innan bilkörning, vid infektioner eller
andra sjukdomar, vid motion eller för-
I de nationella riktlinjerna som
kom i början av året rekommenderas
därför inte systematisk blodsockermätning vid denna typ av diabetes. Det kan
dock finnas situationer då även dessa
diabetiker kan ha nytta av att mäta sitt
blodsocker systematisk. Ställningstagande till detta tas då i samråd med
diabetessjuksköterska eller läkare .
Blodsockermätningar ska alltid ha ett
syfte och ska aldrig göras slentrianmässigt. «
min hälsa 3/2010
Nya riktlinjer för diabetesvården
Innehållet i de nya nationella
diabetesriktlinjerna överensstämmer väl med riktlinjerna
för vården i Sörmland. Vissa
verksamheter, till exempel
fotvårdsmottagningarna, behöver dock ses över och utvecklas mer. Andra verksamheter saknas idag och behöver
införas, exempelvis långtidsuppföljning efter graviditetsdiabetes.
text vibeke bergmark överläkare med. klin.
nln, ordförande i diabetesrådet
Nationella riktlinjer är som en kokbok
med riktlinjer för behandling vid olika
typer av sjukdomar. Här kan personal
inom vården slå upp och få svar på hundratals utvalda, viktiga frågeställningar.
Inom diabetesvården tas vitt skiftande
frågor upp, allt från rekommenderade
insulinsorter som rekommenderas till
huruvida kognitiv beteendeterapi kan
användas vid ätstörningar.
Riktlinjerna är alltså ingen komplett
”manual” för diabetesvård utan tar upp
cirka 200 frågeställningar. Bland dessa
har man sedan fokuserat på tolv så kal�lade Centrala rekommendationer med syfte
att ge vägledning för beslut om resursfördelning inom diabetesvården, se
faktaruta.
Sedan de förra riktlinjerna kom 1999
har det skett en stark utveckling av diabetesvården, vilken vi följer i Sörmland.
Vi har ett lokalt vårdprogram som revideras kontinuerligt, nu senast i april i år.
Arbetet med att ta fram de nya
nationella riktlinjerna har pågått sedan
2006 och drygt 120 personer har varit
engagerade. När den första, preliminära,
versionen kom förra våren startade ett
lokalt arbete i alla landsting.
I Sörmland tog vi reda på hur den
vård vi bedriver överensstämmer med
de nya riktlinjerna och vad som behöver
min hälsa 3/2010
göras för att vi ska kunna överbrygga
eventuella skillnader.
Resultatet presenterades för tjänstemän och politiker i landstingsledningen
och för profession och patientrepresentanter i Diabetesrådet. Sedan har återkoppling skett till Socialstyrelsen och
därefter kom de definitiva riktlinjerna i
januari I år.
Det är viktigt att information om de
nationella riktlinjerna når ut till dem
som jobbar med diabetesvården och
ansvaret för detta ligger på landstinget.
Diabetesrådet har här en viktig roll,
bland annat kommer vi att besöka alla
vårdcentraler i länet för att informera.
Sedan vidtar det ”riktiga” arbetet,
nämligen att i mötet mellan diabetiker
och diabetesrådgivare – diabetessköterska, diabetesdoktor, dietist, distriktssköterska, ögonläkare, sjukgymnast,
barnmorska med flera – komma överens
om vad individen behöver för hjälp av
oss, och vad individen kan och vill ta
ansvar för i sin egenvård.
Diabetes är en sjukdom som den
drabbade lever med, som påverkar livet
nu och på lång sikt. Vårt mål är att diabetikern ska kunna leva ett så normalt
liv som möjligt.
Alla patienter är underbart olika, och
det är inte säkert att en åtgärd som statistiskt är effektiv för många patienter,
fungerar likadant på alla individer. Därför är det mycket viktigt att man gör en
individuell bedömning och inte skickar
alla patienter på ett löpande band med
identiska åtgärder!
Just nu väntar vi inom diabetesvården
på en ekonomisk konsekvensanalys så att
landstingsledningen kan göra en prioritering av de förändringar av vården som
föreslagits.
Det återstår också ett förberedande
arbete med att bestämma metoder för
att bestämma hur man ska följa upp hur
de nya riktlinjerna följs. «
Centrala rekommendationer
Förebyggande av diabeteskomplikationer genom
Läkemedel vid högt blodtryck och höga
blodfetter
Intensivbehandling av typ 1-diabetes
Intensivbehandling av typ 2-diabetes
Ögonbottenfotografering
Omvårdnad genom att erbjuda
Gruppbaserade utbildningsprogram för
personer med typ 2-diabetes
Motivationshöjande samtal enligt MImetoden
Blodsockerkontroll
Behandling med insulinpump
Egenmätning av blodglukos vid typ
2-diabetes
Läkemedel vid typ 2-diabetes
Insulinbehandling vid typ 2-diabetes
Diabetesfoten
Multidisciplinärt fotteam (diabetesläkare, ortoped, infektionsläkare, fotvårdsterapeut , ortopedtekniker med flera
ingår)
Screening, prevention och livsstil
Överviktskirurgi vid typ-2 diabetes
Arbetsgrupp för diabetesfrågor
Diabetesrådet är en arbetsgrupp som
arbetar med att driva diabetesfrågor i
landstinget Sörmland. I gruppen finns
representanter från olika yrkesgrupper
för vuxen- och barndiabetesvården samt
patientrepresentanter från Svenska Diabetesförbundet.
Fördjupning: Mer att läsa finns på www.socialstyrelsen.se/nationellariktlinjerfordiabetesvarden. I dagarna har Socialstyrelsen även gett ut en
patientversion av de nationella riktlinjerna för
typ 2-diabetes som också ligger på hemsidan.
11
Kostbehandlingens huvudsakliga syfte är att förhindra långsiktiga komplikationer till diabetessjukdomen. Den ska vara individuellt utformad och anpassad till varje människas livssituation.
text Ulrika Bentzer leg.dietist, Nyköpings lasarett
foto björn fröberg
Rätt kost
kan förhindra komplikationer
H
ar man som diabetespatient frågor och
funderingar om kostbehandling kan man
ta kontakt med sin dietist för att få individuell kostbehandling och svar på sina
frågor. Det finns dietister kopplade till
samtliga vårdcentraler och diabetesmottagningar i länet.
Många är de råd om mat och dryck som getts under
årens lopp. Det vittnar våra patienter om, som haft sjukdomen i många år. Men vad grundar sig råden egentligen
på och vem är det som ansvarar för dem?
Livsmedelsverket är den myndighet som ger ut kostrekommendationer till den friska befolkningen. De kallas
svenska näringsrekommendationer.
När det gäller kostbehandling vid sjukdom är det Socialstyrelsens ansvar. Senast de gav ut riktlinjer för kostbehandling vid diabetes var 1999.
För en tid sedan gav Socialstyrelsen i uppdrag åt SBU,
Statens beredning för medicinsk utvärdering, att gå
igenom det vetenskapliga underlaget för kostråden vid
diabetes.
Rapporten, Mat vid diabetes, blev klar i våras. Över 900
artiklar granskades och man kunde konstatera att det
vetenskapliga underlaget är ganska bräckligt. Orsaken
är att forskning om matens effekter är komplicerad, dyr
och att det saknas pengar. Det är svårt att följa speciella
dieter under lång tid. Det är också svårt att utvärdera
vad som orsakar vad när så många olika faktorer påverkar
12
resultatet, såsom enskilda näringsämnen, hela livsmedel,
viktnedgång och fysisk aktivitet.
Vad kom då rapporten fram till? Här följer några av de
slutsatser som presenterats:
Livsstilsbehandling, det vill säga råd om kost med lågt
fettinnehåll och ökat fiberinnehåll, kombinerat med ökad
fysisk aktivitet skyddar mot diabetesutveckling hos personer som har nedsatt glukostolerans. Dessa kostråd är de
samma som i svenska näringsrekommendationer.
Vid typ 2-diabetes har kost med låg fetthalt och kost
med ett måttligt innehåll av kolhydrater likartade gynnsamma effekter på hba1c, ”långtidssockret” och kroppsvikten. Det saknas studier på långtidseffekter hos personer med diabetes som äter så kallad LCHF, lågkolhydrathögfett-kost.
Det finns ett visst vetenskapligt stöd för att grönsaker,
baljväxter (ärter, bönor och linser) och fisk är gynnsamma
för personer med diabetes.
Personer som har typ 2-diabetes och som regelbundet
konsumerar en måttlig mängd alkohol löper lägre risk
för hjärt- och kärlsjukdom än de som inte konsumerar
alkohol.
Kaffekonsumenter har lägre risk för hjärt- och kärlsjukdom än de som inte dricker kaffe.
Inget vetenskapligt stöd har framkommit vare sig för
eller emot en ändring av dagens kostrekommendationer
för diabetiker. «
min hälsa 3/2010
min hälsa 3/2010
13
Så påverkar diabetes ögonen
Diabetes ger skador på de små
blodkärlen i ögonen. Genom
regelbundna kontroller upptäcks
synhotande förändringar och
behandling kan startas i ett
tidigt skede.
ju längre tid man har haft diabetes, desto
större är risken att utveckla retinopati.
mellan höga blodsockervärden,
hur länge man haft sjukdomen
och utveckling av retinopati.
Ju högre blodsockernivå och
14
p
EN TYDLIG KOPPLING finns
p
Diabetes påverkar de flesta av kroppens
organ inklusive ögat. Orsaken är att diabetes skadar små blodkärl. Förändringar
i blodkärlen på näthinnan vid diabetes
kallas för diabetesretinopati.
Diabetes ökar också risken för
snabbare utveckling av gråstarr, katarakt. Det kan dock ta många år mellan
diabetesdebuten och första tecknen på
retinopati.
Förekomsten av diabetesretinopatin
varierar med åldern, typen av diabetes,
hur länge man har haft diabetes och hur
välbehandlad sjukdomen är. Efter cirka
femton års sjukdom har ungefär 80 procent av diabetespatienter någon
form av retinopati.
Med god medicinsk kontroll
av diabetes, allmän screening på
Ögonklinikerna med ögonbottenfotografering, tidig upptäckt
och effektiv behandling av
retinopati är det idag mycket
ovanligt att diabetespatienter
får uttalade synskador.
Mjuka exsudat
p
Blod
p
text elina palmgren ögonkliniken,
nyköpings lasarett foto björn fröberg
DIMMIG SYN ELLER varierande synskärpa
är ibland symtom som föranleder att en
patient med nyupptäckt diabetes söker
läkare. Även vid måttlig och uttalad diabetesretinopati kan patienten ha relativt
god syn. Normal syn utesluter därför
inte att en patient har retinopati.
För att kunna upptäcka retinopati hos
symtomfria patienter och starta behandling i tidigt skede är det viktigt med
screening.
Syftet med diabetesscreening är att
i tid hitta synhotande förändringar i
ögonbotten för att kunna ge nödvändig
behandling.
Alla patienter som får diagnosen
diabetes mellitus blir remitterade till
Ögonkliniken. På Ögonkliniken kontrollerar man synskärpa och ögonbotten
fotograferas. Beroende på hur mycket
förändringar man har så går man olika
p
Hårda exsudat
Synnervshuvud
ofta på kontroller.
I första hand används ögonbottenfotografering men vid förändringar i
närheten av gula fläcken går man på
kontroller hos läkare.
Den viktigaste behandlingen idag
vid allvarliga förändringar är laserbehandling. Lasern används dels för att
”täta” blodkärlen, dels för att hejda
tillväxten av sjuka blodkärl. Vid läckage
”tätas” de små blodkärlen direkt. Beroende på allvaret i förändringarna behövs
det olika många behandlingar.
Idag finns det ännu inte något godkänt läkemedel som har någon påvisad
effekt på förändringar i ögonbotten på
grund av diabetes.
Om laserteknik inte räcker till kan
det vara aktuellt med kirurgiskt ingrepp,
så kallad glaskroppsoperation.
Patienten kan själv påverka så att förändringar inte uppstår eller försämras
genom att ha en så god blodsockernivå
som möjligt. Det är även viktigt
att ha välinställt blodtryck och
blodfetter.
Vid diabetes är det viktigt att
upptäcka förändringar i ögonen
tidigt. Regelbunden kontroll är
viktig eftersom ögonförändringarna kommer smygande och inte
ger symtom förrän i senare skede
av sjukdomen. Behandling vid rätt
tid kan hejda förändringarna.
Mera information finns i broschyren Vad händer med mina ögon?
En broschyr för människor med diabetes
från Svenska Diabetesförbundet. «
min hälsa 3/2010
Undvik skador
med fotvård
Diabetes påverkar hela kroppen på olika vis, så
även fötterna. Att förebygga innan skador uppstår
är extra viktigt för den som insjuknat i diabetes.
text anithe lindmark medicinsk fotterapeut,
medicinkliniken, nyköpings lasarett
foto björn fröberg
Patienter som fått diagnosen diabetes kan bli remitterade till
medicinsk fotvård eftersom den viktigaste uppgiften är att förebygga fotsår. Sjukdomen kan ge synförändringar, övervikt, ledoch muskelbesvär vilket gör egenvård av fötterna helt omöjlig.
För att ge fötterna en bra omvårdnad krävs intresse och
engagemang från både patient och vårdpersonal. Tyvärr lyckas
vi inte alltid vilket innebär stort lidande för patienten och höga
kostnader för sjukvården.
Angiopati, förändringar i blodcirkulationen, är en orsak
till sår på ben och fötter.
Den vanligaste orsaken till fotsår är skor, de orsakar fyra av
fem sår på fötterna. Anledningen är neuropati.
Neuropati är sjukliga förändringar i nervsystemet och en
av de vanligaste komplikationer som diabetikern råkar ut för.
Patienten kan förlora känseln men även få så kallad smärtsam
neuropati. Har man förlorat känseln finns risk att man köper
skor som inte riktigt passar.
Diabetiker kan råka ut för senkomplikationer som kan
förändra funktionen i blodkärl och nervtrådar. Nervcellen
påverkas av hur mycket socker som transporteras genom cellväggen. Sockret gör att cellen nöts sönder lättare vilket leder
till skador och en förändrad känseluppfattning.
Det är lätt att glömma och gömma fötterna men de är värda
en god omvårdnad, de ska bära oss i många år. «
Några goda råd
• Bry dig om dina fötter innan du får besvär.
• Anpassa skor och strumpor efter hur foten ser ut och vad
den ska uträtta
• Besikta dina fötter varje kväll.
• Smörj dina torra fötter varje dag, men aldrig mellan tårna.
•Fuktig, flagig hud mellan tår kan vara början till fotsvamp,
torka torrt.
• Klipp dina naglar så rakt det går.
Har du problem – ordna tid för ett besök hos fotterapeut.
min hälsa 3/2010
Har man förlorat känseln i fötterna är risken stor att man
köper skor som sitter fel, fyra av fem fotsår orsakas av
just skor.
15
Graviditetsdiabetes är en varningsklocka. Tio procent av patienterna utvecklar typ 2-diabetes inom
tio år och hälften får sjukdomen under sin livstid. Fostret mår inte bra vid graviditetsdiabetes och
sjukdomen måste därför behandlas. Ofta räcker det med att ändra sina kostvanor och om möjligt röra
på sig mer.
text carina ottosson överläkare, medicinkliniken mälarsjukhuset
Att äta sunt och motionera hjälper vid
graviditetsdiabetes
D
iabetes är ett gemensamt
namn för flera sjukdomar som
har olika orsaker. Gemensamt
för alla former av diabetes är
att man har för mycket socker, glukos, i
blodet.
Det finns huvudsakligen två typer av
diabetes, typ 1-diabetes respektive typ
2-diabetes.
Vid typ 1 förstörs de insulintillverkande cellerna i bukspottkörteln och
kroppen får total brist på insulin. Det
är denna form som framförallt drabbar
barn och ungdomar.
Vid typ 2-diabetes tillverkar kroppen insulin men dels kan det vara för
lite i förhållande till kroppens behov,
dels kan det ha för dålig effekt vilket
kallas insulinresistens.
Maten vi äter bryts först ner i tarmen till glukos, som tas upp i blodkärlen och förs vidare till kroppens organ
samt muskulatur. Där fungerar det
som bränsle i cellerna. För att cellerna
ska kunna ta upp glukos krävs insulin.
Insulinet fungerar som en nyckel och
låser upp dörren in till cellen varvid
glukos kan komma in och användas
som bränsle. Om insulinet har för dålig
effekt, finns i för liten mängd eller saknas helt kommer glukos inte in i cellen
utan stannar kvar i blodet och cellerna
får för lite energi.
Vid graviditet försämras kroppens
16
känslighet för insulin och insulinrestens
uppstår. Oftast kan kroppen korrigera
för detta genom att öka sin insulinproduktion. Om kroppen inte klarar det
stiger halten av socker i blodet. Till
slut får man graviditetsdiabetes och
behandling behövs för att barnet ska
må bra.
Fostret mår inte bra av att mamman
När man får diabetes under gravi-
eller syskon med typ 2-diabetes. Den
ökar också om man har haft graviditetsdiabetes tidigare, är överviktig eller har
fött barn som vägt mer än 4,5 kilo.
diteten handlar det oftast om en graviditetsdiabetes. Oftast märker man inte
själv att man har graviditetsdiabetes,
men det upptäcks alltid på de regelbundna kontrollerna på mödravården.
Vid varje besök där mäts blodsockret.
Om detta ligger otvetydigt högt, p-glukos > = 12,2 ställs diagnosen graviditetsdiabetes. Om p-glukos = 8-12 går
man vidare med en glukosbelastning för
att se om graviditetsdiabetes föreligger.
I första hand får patienten information av diabetessköterska eller diabetesbarnmorska. Den viktiga behandlingen
är kostförändring och om möjligt ökad
motion.
Patienten får egen blodsockermätare
för att själv kunna mäta sitt blodsocker.
Resultatet från mätningarna visar
om det räcker med fortsatt kost- och
motionsbehandling. Blir blodsockervärdena för höga kan det bli nödvändigt
med insulinbehandling.
har höga blodsockernivåer. Barnet kan
bli större än normalt och även få en del
övergående besvär när det är nyfött.
Med dagens moderna vård och kunskap kan dessa komplikationer närmast
undvikas.
Risken ökar om man har föräldrar
Efter förlossning normaliseras
blodsockret nästan direkt hos mamman
med graviditetsdiabetes och eventuell
behandling behövs inte längre. Graviditetsdiabetes är en varningsklocka! Tio
procent av patienterna utvecklar typ
2- diabetes inom tio år och hälften får
sjukdomen under sin livstid.
Därför är det viktigt för mamman
som haft graviditetsdiabetes att veta att
det finns en ökad risk att få typ 2-diabetes senare i livet. Den som har haft
graviditetsdiabetes bör därför gå på
kontroller på sin vårdcentral regelbundet så man kan undersöka om personen
utvecklat diabetes igen.
Man kan själv minska risken att
utveckla diabetes senare i livet genom
att undvika övervikt, äta sunt och
motionera. «
min hälsa 3/2010
min hälsa 3/2010
17
Barndiabetes
bra behandling möjliggör ett normalt liv
18
min hälsa 3/2010
Omkring 800 barn per år
insjuknar i diabetes. Genom att
ta blodprov och insulin flera
gånger per dag kombinerat med
en bra behandling kan de leva
ett vanligt liv och får en normal
tillväxt och utveckling.
text karl snellman överläkare,
barn- och ungdomskliniken i sörmland
foto björn fröberg
B
arn och ungdomsdiabetes
eller diabetes mellitus typ 1
(dmt1), som är den korrekta
benämningen, är en livslång
autoimmun sjukdom som drabbar de
insulinproducerande cellerna och ger
insulinbrist med högt blodsocker och
stora rubbningar i ämnesomsättningen.
I Sverige insjuknar omkring 800 barn
varje år och antalet har ökat med 50
procent de senaste 20 till 30 åren.
Sjukdomen utlöses av en kombination
av ärftliga faktorer och miljöpåverkan.
Diagnosen är ofta lätt med symp-
tom som ökande urinmängd, ökad törst,
viktnedgång och trötthet och bekräftas
genom blodsockermätning. Behandlingen innebär alltid att insulin måste
tillföras i form av injektioner.
Med bra behandling mår man fint och
går i skolan eller på dagis som vanligt.
Man umgås med kompisar, sportar och
gör andra saker man önskar och man får
en normal tillväxt och utveckling.
Helt normalt blir livet dock inte.
Man är tvungen att ta blodprov och
insulin flera gånger per dag och tänka
extra på att äta bra mat och försöka ha
regelbundna tider.
Nästan all behandling och kontroll
av sjukdomen utförs i hemmet, i skolan
eller på dagis och går ut på att man
genom egenvård försöker efterlikna
den friska kroppens insulintillförsel
och ämnesomsättning så mycket som
möjligt.
Detta innebär ofta fem till åtta insulininjektioner dagligen. Insulinet ges
som regel med så kallade insulinpennor.
För att styra behandlingen måste
min hälsa 3/2010
man ha kunskap om den mat man äter,
kontrollera och värdera blodsocker flera
gånger dagligen samt ta hänsyn till fysisk
aktivitet.
kommer eventuella följdsjukdomar, de
blir också lindrigare. Med andra ord
lönar sig en god blodsockerkontroll.
Det är inte alltid lätt att få mat, insu-
behandlas cirka 260 barn och ungdomar
med dmt1. Patienterna sköts av barndiabetesteam som är specialinriktade
på denna typ av vård. I diabetesteamet
medverkar läkare, diabetessköterska,
dietist, kurator, fritidspedagog och
speciallärare.
Barndiabetesteamets uppgift är att
ge råd, stöd och information till alla
patienter och vårdnadshavare som till
exempel mor- och farföräldrar, skolor
och daghem.
Alla nyinsjuknade patienter vårdas
initialt en till två veckor på Mälarsjukhuset i Eskilstuna där behandlingen startas
och patienten och familjen får lära sig
grunderna till diabetesbehandling.
lin, lek och fysisk aktivitet i balans med
varandra men en regelbunden livsrytm
underlättar.
Små barn är helt beroende av föräldrarnas hjälp. Familjens kontinuerliga
stöd och delaktighet i behandlingen
krävs sedan genom hela tonårsperioden
för ett bra behandlingsresultat.
Det händer att man får blodsocker
som är lägre än normalt, så kallade
känningar. Det är ett akut tillstånd och
måste behandlas med intag av socker
som patienten jämt ska ha med sig.
Undantagsvis kan känningar vara mycket
kraftiga och till och med leda till medvetslöshet. Orsaken till känningarna kan
Vid Barnkliniken Södermanland
»Små barn är helt beroende av föräldrarnas hjälp. Familjens kontinuerliga stöd och delaktighet i behandlingen
krävs sedan genom hela tonårsperioden för ett bra
behandlingsresultat.«
vara för stor insulindos, för lite mat,
ökad fysisk aktivitet eller kombinationer
av dessa.
Brist på insulin genom avbrott i
insulintillförseln kan leda till allvarliga
tillstånd med syraförgiftning och vätskebalansrubbningar.
Följdsjukdomar på njurar, ögon,
nerver, med flera organ kan börja uppstå
efter 10 till 20 års behandling. Risken
att råka ut för detta minskas avsevärt
genom bra blodsockerkontroll.
Det kan vara svårt för ungdomar att
förstå allvaret i denna risk och att orka
upprätthålla motivationen för en bra
behandling. Graden av blodsockerkontroll över längre perioder mäts med ett
blodprov kallat hba1coch studier har
visat att ju lägre hba1c är desto senare
Därefter sker fortsatt vård och utbildning vid barndiabetesmottagningarna i
Eskilstuna och Nyköping.
Diabetesteamet organiserar även
diabetesskola för barn i åldern 9 till 12
år samt vinterläger med skidåkning för
tonåringar och ibland ”tjejgrupper” där
man träffas och diskuterar olika ämnen
relaterade till diabetessjukdomen och
dess påverkan på livssituationen.
Barnklinikens mål med behandlingen
är att varje barn och ungdom med dmt1
ska ha ett så normalt hba1c värde som
möjligt för att förebygga följdsjukdomar
samtidigt som de ska må bra och ha ett
bra liv med normala barn- och ungdomsaktiviteter och en normal tillväxt
och pubertetsutveckling. «
19
Diabetessköterskan har rollen
som spindeln i nätet för att varje
diabetiker ska få individuell vård.
Maret Nygren har sin arbetsplats på
Vårdcentralen City i Eskilstuna.
Diabetssköterskan
är spindeln i nätet
M
I Sörmland finns diabetesteam
med läkare, diabetessköterskor,
dietister, kuratorer, fotvårdsterapeuter och sjukgymnaster. I
arbetet med patienterna har
diabetessköterskan en central
roll.
text Monica Berzén,
Diabetessamordnare, Nyköping
foto kristina eder
20
edicinsk behandling och god
omvårdnad är en förutsättning för att man som diabetiker ska kunna uppnå ett optimalt
välbefinnande.
Diabetessköterskan har numera stöd
av nationella riktlinjer i sitt arbete med
diabetespatienter. I början av året kom
nya reviderade diabetesriktlinjer från
Socialstyrelsen. De innehåller natur-
ligtvis behandlingsrekommendationer
vad gäller läkemedel men även rekommendationer kring patienternas omvårdnad vilket inte funnits tidigare i samma
utsträckning.
Omvårdnaden vid diabetes omfattar
stöd, råd och utbildning till våra patienter. Man ska som diabetiker få möjlighet
att vara delaktig och ha rätt kunskap i
min hälsa 3/2010
bagaget för att kunna fatta egna välgrundade egenvårdsbeslut. Patienten
fattar dagligen många viktiga beslut i sin
hantering av sjukdomen. Patientutbildning har därför en central roll i diabetessköterskans arbete.
Diabetesvård till personer från andra
kulturer kräver kunskap om och hänsyn
till olika kulturella mönster, vilket är
viktigt och kommer att utvecklas.
De flesta diabetiker besöker sin dia-
betessköterska från en till några gånger
per år och behandlingen av sjukdomen
under tiden mellan besöken måste fungera på ett tillfredställande sätt. Möjlighet att ringa och rådfråga sin diabetessköterska finns naturligtvis alltid.
Diabetessköterskan förskriver de
diabetestekniska hjälpmedel som patienterna behöver, till exempel blodsockermätare, teststickor och injektionskanyler.
Insulinerna har med åren förbättrats
och liknar idag människans eget insulin.
Från början tillverkade man insulin
med hjälp av bukspottkörtlar från hundar
och svin. Idag framställs många insuliner med hjälp av modern DNA-teknik.
Insulin administreras numera med hjälp
av insulinpennor för injektion eller insulinpumpar.
Fysisk aktivitet vid diabetes har en
rad gynnsamma effekter. Regelbunden
fysisk aktivitet visar ett tydligt samband
med minskad risk för insjuknande i
hjärt- och kärlsjukdom.
Hälso- och sjukvården bör erbjuda
stöd och råd för ökad fysisk aktivitet hos
patienter med diabetes. Här har diabetessköterskan en viktig roll att vägleda och
motivera diabetespatienten. Numera
skrivs även recept på fysisk aktivitet både
av behandlande läkare och sjuksköterskor.
Diabetessköterskan erbjuder stöd
och rådgivning för rökstopp till rökande
patienter med diabetes. Rökning är en
stor orsak till för tidig död, hjärtinfarkt,
kärlkramp, stroke, nedsatt cirkulation
i benen, ögonskador och njursvikt.
min hälsa 3/2010
Positiva effekter vid rökstopp kommer
snabbt efter rökstoppet. Det är aldrig
för sent att sluta röka, oavsett hur länge
eller hur mycket man röker.
Idag finns riktlinjer för självtester av
blodsockret i hemmet vilket är av stort
värde för alla parter.
Självtester är en bra hjälp för diabetiker med insulinbehandling för att kunna
fatta goda beslut om sina insulindoser.
Vid kost- och tablettbehandling är
behovet av självtester inte lika stort, men
behövs vid särskilda tillfällen, till exempel förändrad medicinering.
Ett annan viktig uppgift för diabe-
tessjuksköterskan är att bedriva kvalitetsarbete. Det sker med hjälp av det
Nationella diabetesregistret, NDR,
som registrerar patienternas värden i
ett dataregister. För barn med diabetes
finns ett eget register, Swediabkids.
Målet är att den egna vårdenheten,
till exempel vårdcentralen, kan bli uppmärksammad på det förbättringsarbete
som behöver göras för att på bästa sätt
erbjuda sina diabetiker en god och säker
vård.
landsting som träffar diabetiker i sitt
arbete.
Utvecklingen går snabbt framåt. Om
ytterligare tio år så har säkert diabetessköterskans uppdrag förändrats.
Forskning som leder till nya bättre
behandlingsmetoder kommer. Redan
idag ökar överlevnaden och vi kommer
att se fler och fler diabetiker i åldringsvården. I framtiden behöver vi kanske
diabetessköterskor även i kommunens
särskilda boenden och inom hemsjukvården. «
Ändrad svarsrapportering
HbA1c kallas den metod vi använder för
att mäta hur blodsockrets medelvärde
varit de två senaste månaderna. Detta
prov kontrolleras alltid vid besök hos
läkare eller diabetessköterska. Från 1
september i år ändras svarsrapportering
av HbA1c, från procent till mmol/mol.
Om detta kan du läsa mer på www.
HbA1c.nu eller fråga din diabetessköterka.
Provet mäts och tolkas nu lika i hela
världen vilket förenklar samarbetet och
jämförelser mellan länderna.
Det är även viktigt för landstinget i
stort att centralt kunna följa hur diabetesvården utvecklas och förbättras i länet.
Landstingens resultat bevakas även
nationellt från NDR och jämförelser
görs mellan landstingen.
Det bör dock betonas att den enskilda
patientens värden och inmatad data bara
är tillgänglig för den egna vårdcentralens
diabetessköterska och läkare. När landstinget och NDR bearbetar de registrerade värdena är patienten helt anonym.
Varje patient kan få skriftlig information om hur registret fungerar av sin
diabetessköterska eller läkare. Självklart
kan patienten aktivt säga ifrån om medverkan i NDR.
Diabetessköterskor har även ett
konsultuppdrag att ge råd och stöd till
andra sjuksköterskor i kommun och
Tacka Banting och Best
1922 får en pojke i Kanada den första
insulininjektionen.
1923 får Banting och Best nobelpriset
för sin upptäckt. Samma år kommer
produktionen av insulin igång. Efter det
har utvecklingen gått framåt med stora
språng.
Vi har mycket att tacka forskarna Banting och Best för som med sin upptäckt
satte fart på behandlingsmöjligheter
för människor som drabbas av diabetes. Det har varit en minst sagt fantastisk utveckling av diabetesvården
under 1900-talet och 2000-talets första
decennium. Allra helst om man tänker
på att diabetes varit känt för människan
sedan före Kristus födelse.
21
Hälsotorg i Katrineholm
Ett Hälsotorg har just öppnats i
Katrineholm. Det ligger i sjukhusentrén på Kullbergska sjukhuset.
Hälsotorget blir centrum för
hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser i Katrineholm. Dit kan den som vill gå
och få tips och råd om sin hälsa.
Kanske få hjälp och stöd att
börja motionera eller ändra sin
livsstil på andra sätt.
Hälsotorget är bemannat alla
vardagar, bland annat av en så
kallad FYSS/Far-koordinator, som
man kan vända sig till när man
Akuten i Eskilstuna – en av
flera stora byggsatsningar
Stora fastighetsinvesteringar
väntar i den sörmländska hälsooch sjukvården under de närmaste åren.
Investeringsnivån har varit låg
ända sedan 1990-talet, men nu
höjs ramen med drygt 100 miljoner kronor per år.
En av de större satsningarna
är ombyggnaden av Mälarsjukhusets akutmottagning, som
påbörjas i vår. Mottagningen
utökas med 900 kvadratmeter och utformas efter det nya
arbetssättet med triage, som är
en strukturerad prioriteringsmodell för ökad patientsäkerhet.
Nytt är att radiologen förlägger akutverksamhet till mottagningen, att primärvårdsjouren
på Kungsgatan flyttar in i direkt
anslutning till mottagningen och
att Akuten nu bemannas med
särskilda akutläkare. De första
specialiserade akutläkarna har
redan kommit på plats.
Bland övriga större investeringsobjekt under de närmaste
åren märks nybyggnationen av
onkologmottagning och central
behandlingsenhet på Mälarsjukhuset. Inflyttning sker nästa år.
På Mälarsjukhuset kommer
dessutom avdelningar att byggas om för att inrymma den nya
specialiserade rehabiliteringskliniken med länsansvar.
Ombyggnation av Strängnäs
vårdcentral och av mottagningar
på Nyköpings lasarett står också
för dörren.
Vaccinera dig mot säsongsinfluensan!
Den 19 oktober startar vaccination mot säsongsinfluensan på
vårdcentraler i Sörmland.
Personer över 65 år eller med hjärt- och kärlsjukdomar betalar
endast 50 kronor.
Information om tider och platser kommer på landstingetsörmland.se samt i länets dagstidningar.
22
fått recept på fysisk aktivitet av
sin doktor.
Tidigare drev Katrineholms
kommun ett hälsotorg i samarbete med landstinget och
Apoteket AB, men verksamheten
upphörde som en följd av nya
förutsättningar för Apoteket.
Nu satsar Landstinget Sörmland på ett hälsotorg som ett led
i det förebyggande hälso- och
sjukvårdsarbetet. En anonym
donation för konstinköp till sjukhuset har använts till möblering
och utsmyckning av Hälsotorget.
Vattenkraft till 100 procent
i Landstinget Sörmland
Landstinget Sörmland använder sedan 2009 bara el från vattenkraft.
Nu har landstinget också fått ett intyg på att all el produceras genom
ursprungsgaranti vatten. Det innebär att tillverkningen av el inte
bidrar till något kärnbränsleavfall eller koldioxidutsläpp från fossila
bränslen.
Med ursprungsgaranti vatten har landstinget frigjort cirka 250 000
kronor jämfört med tidigare lösning, pengar som används för energieffektiviseringsåtgärder.
Den tidigare inköpta elenergimixen från Nord Pool gav cirka
5 760 000 kg CO2 och 45,5 kg kärnbränsleavfall per år. Att landstinget valt att köpa in miljövänlig el är ett politiskt beslut som finns
med som ett miljömål i landstingets miljöprogram 2009-2013.
Drygt 100 000 i länet
har valt vårdcentral
Av Sörmlands 270 000 invånare har drygt 100 000 gjort ett
aktivt val av vårdcentral.
Under 2010 har fem nya privata vårdcentraler tillkommit,
den senaste är Vår vårdcentral i Katrineholm.
Totalt finns nu 25 vårdcentraler i Sörmland, 17 offentliga
och 8 i privat drift.
I Katrineholm har två av de landstingsdrivna vårdcentralerna samlokaliserats, Sandbäckens och Lövåsens vårdcentraler har blivit Vårdcentralen Linden med lokaler på Kullbergska
sjukhuset. I Eskilstuna har Vårdcentralen Kungsgatan bytt
namn till Vårdcentralen City.
min hälsa 3/2010
Lätt att förstå – lätt att nå
Undersökning pågår: Din åsikt om vården behövs
– Tyck till i den nationella patientenkäten
Landstinget ska vara lätt att förstå och lätt att nå. Så kan arbetet
bakom landstingets nya
webb – landstingetsörmland.se – beskrivas.
Strukturen har setts
över och mallar har
gjorts för att vårdcentraler, mottagningar och
kliniker ska vara lätta att
hitta och förstå.
Hela innehållet har
uppdaterats, kontaktuppgifter, inklusive ansvarig
chef, finns på sidorna.
Andra nyheter är digitala kartor och talande webb. Samlande rubriker som berör barn och ungdomar respektive funktionshinder finns
också, liksom en bra sökmotor.
Landstinget Sörmland deltar i det nationella samarbetet för att ta
fram bra digital information om sjukvården. 1177.se och jämförelsetjänster är två delar som är inbyggda i landstingets webb.
Nationell Patientenkät är en återkommande mätning av patienternas upplevelse av vården, vilken
kvalitet den håller, bemötande och
liknande frågor. En undersökning
över hela landet gör det möjligt
att jämföra vården i olika delar
av landet och inte minst mellan
våra vårdcentraler.
I höst pågår undersökningen
på länets vårdcentraler. Har
du nyligen besökt läkare eller
sjuksköterska på en vårdcentral
kan du komma att bli utvald
att svara på frågor om ditt
besök. Får du en enkät hem
i din brevlåda inom de närmaste
veckorna ber vi dig att fylla i den. Din upplevelse av vården behövs.
Patienternas samlade omdöme blir ett viktigt verktyg för att utveckla
och förbättra sjukvården i Södermanland. Mer om nationella patientenkäten: www.landstingetsörmland.se/npe
Säkrare vård med delade patientjournaler
Nationell Patientöversikt (NPÖ) ger vård- och omsorgspersonal möjlighet att ta del av information i din patientjournal som är viktig för
din behandling – oavsett var du söker vård; på din vårdcentral, en
sjukhusmottagning, eller inom hemsjukvården.
Ditt samtycke behövs alltid för att få ta del av uppgifterna.
Landstinget Sörmland har tillsammans med kommunerna i länet
beslutat att införa NPÖ med start i Nyköping. Från och med mitten
av november kan vård- och omsorgspersonal i Nyköpings kommun
ta del av information ur patientjournalen från sjukvården. Att olika
ställen, som exempelvis vårdcentral och hemsjukvården i kommunen
kan dela information i varandras journaler kallas för sammanhållen
journalföring.
NPÖ är en nationell IT-lösning som ger behörig vård- och omsorgspersonal överblick av tidigare vård, exempelvis om du opererats, tagit
prover och vilka mediciner du har. Om du söker vård i andra delar av
landet kan vårdpersonal använda NPÖ för att ge dig rätt vård.
Du bestämmer om och när vårdpersonal får titta på uppgifterna.
Ditt samtycke kan gälla för en enstaka gång eller för en period.
Du kan också spärra dina uppgifter, så att det inte går att dela dem
via NPÖ. Ångrar du dig, säg till så tar ansvarig personal bort spärren.
Det går alltid att se vem som tagit del av uppgifter i din journal och
när de gjort det i en logglista. Du har rätt att ta del av loggarna. Kontakta ansvarig personal där du sökt vård för att begära ut loggarna
eller spärra uppgifter.
Läs mer om NPÖ på: www.landstingetsörmland.se/npo
På Centrum för e-hälsas webbplats ser du vilka som just nu är
anslutna: www.cehis.se
min hälsa 3/2010
Landstinget vill gå från bra till bäst
Landstinget har påbörjat ett systematiskt utvecklingsarbete med
fokus på några områden i taget inom vården.
De fyra områden som prioriterats under 2010 är hjärtsviktvården, bröstcancervården, omhändertagandet av multisjuka äldre
och översyn av vårdplatser.
Arbetet går under namnet Bra till bäst och tar fasta på att ta
bort onödiga hinder när patienter rör sig mellan olika delar av
vården.
Förändringsarbetet utgår från erfarenheter både bland personal
och patienter/brukare. Förslag till förändringar prövas, utvärderas
och införs i stor skala om det fungerar väl. Målen är mätbara och
tidssatta.
• Inom hjärtsviktsvården är målet säkrad kvalitet oavsett var
man vårdas, hjärtsviktmottagningar i primärvården och sammanhållna vårdkedjor.
• Inom bröstcancervården ska vårdkedjan effektiviseras och ett
gemensamt vårdprogram tas fram som omfattar alla delar.
• I omhändertagandet av multisjuka äldre ska vården samordnas
så att patienterna alltid vet vart de ska vända sig. Patienten ska
inte behöva förflyttas i onödan utan vården ska i möjligaste mån
komma till patienten.
• Översynen av vårdplatserna tar fasta på bättre vårdplanering
så att vårdplatserna används mer effektivt och patienterna snabbt
kommer till rätt vårdnivå.
Läs mer om projektet på www.landstingetsörmland.se.
23
Diabetes har funnits
i tusentals år
Diabetes är en sjukdom
som har funnits
i flera tusen år.
Diabetes kallas också
för sockersjuka.
Det finns flera former
av diabetes
och de vanligaste formerna
är diabetes typ 1
och diabetes typ 2.
De flesta personer
som får diabetes typ 1
är barn eller ungdomar.
Men man kan få
diabetes typ 1
under hela livet.
De flesta personer
som får diabetes typ 2
är över 40 år
och därför kallas den
för åldersdiabetes.
Men nuförtiden
får många ungdomar
diabetes typ 2.
Ungdomarna väger
för mycket
och motionerar för lite.
Vad händer i kroppen?
Personer med diabetes
har för mycket socker
i blodet.
Deras kroppar kan inte
skapa tillräckligt mycket
av hormonet insulin.
Insulinet ska se till
att kroppen
kan ta emot sockret.
Diabetes typ 1
Vid diabetes typ 1
förstör kroppen cellerna
som ska göra insulin.
Personer med
diabetes typ 1
måste få insulin varje dag
under hela sitt liv.
Diabetes typ 2
Vid diabetes typ 2
kan kroppen göra
lite insulin
men inte så att det räcker.
De flesta personer
som får diabetes typ 2
väger för mycket.
En del av behandlingen
är att gå ned i vikt
för då kan de klara sig
med det insulin
som kroppen kan göra.
Men personer med
diabetes typ 2
kan också behöva medicin
som sänker
halten av socker i blodet.
Diabetes typ 2
är en allvarlig sjukdom
För 20 år sedan
trodde läkarna
att diabetes typ 2
inte var så farligt.
Men idag vet vi
att det är en farlig sjukdom.
Diabetes typ 2
kan skada hjärta
och blodkärl
och leda till hjärtinfarkt,
stroke och andra sjukdomar.
Det är därför viktigt
att behandla diabetes typ 2.
Diabetesteam finns
på alla vårdcentraler
och på medicinkliniken
i Nyköping.
Diabetesteamen ser till
att personer med diabetes
får bra vård och stöd.
Diabetes vid graviditet
En del gravida kvinnor
får graviditetsdiabetes.
Kvinnor som väger
för mycket kan lättare
få graviditetsdiabetes.
24
Ofta räcker det
att äta bra mat
och motionera mer.
Ibland behöver mamman
också äta medicin.
På mödravården
upptäcker de om du
har graviditetsdiabetes
eftersom de alltid
mäter sockret i blodet
vid varje besök.
Kvinnor som har haft
graviditetsdiabetes
kan lättare få diabetes
senare i livet.
Det är därför viktigt
att gå på kontroller.
min hälsa 3/2010
Testa ditt blodsocker själv
En person med diabetes
ska testa sitt blod
för att se hur blodsockret är.
De kan testa med urinprov
eller med blodprov.
De flesta personer
använder blodprover.
foto björn fröberg
Diabetessköterskan är viktig
Diabetessköterskan ger stöd
och utbildar patienter
med diabetes.
Personer med diabetes
måste lära sig
om sin sjukdom
för att kunna sköta
sjukdomen på ett bra sätt.
Diabetessköterskan ser till
att patienterna får hjälpmedel
som till exempel
blodsockermätare,
teststickor och
kanyler för insulin.
Råd om motion
Personer med diabetes
mår bra av att motionera.
Då minskar risken
att bli sjuk i hjärtsjukdomar
och kärlsjukdomar.
Hjälp att sluta röka
Personer som röker
och har diabetes
riskerar att dö för tidigt
och få flera olika sjukdomar.
Om man slutar att röka
är risken mindre att bli sjuk.
Diabetessköterskan ger råd
och stöd till personer
som vill sluta röka.
Du mår bättre med rätt mat
Det är vikigt att äta rätt mat
när man har diabetes.
Maten kan göra
att du känner dig friskare.
Den mat du äter
ska passa just dig
och därför ska du fråga
din dietist om råd.
Det finns dietister
på alla vårdcentraler.
min hälsa 3/2010
Maten ska ha lite fett
och mycket fibrer och inte
så mycket kolhydrater.
Grönsaker, ärter, bönor
och fisk är mat som är bra
för personer med diabetes.
Du får utrustning
av landstinget
för att göra provet.
Utrustningen kostar inget.
Kvinnor som är gravida
ska mäta sitt blodsocker
varje dag.
Det är också viktigt
att mäta blodsockret
innan man kör bil
och om man har
en infektion i kroppen.
Fråga din sjuksköterska
eller din läkare hur ofta
just du ska testa
ditt blodsocker.
Diabetes kan skada ögonen
Diabetes kan skada ögonen
och göra synen sämre.
Det är viktigt
att undersöka ögonen
för då kan du
få behandling tidigt.
Idag får alla som har diabetes
undersöka sina ögon
och det är därför
mycket ovanligt
att man blir blind.
Den viktigaste behandlingen
är med laser.
Laser gör blodkärlen starkare.
Om laser inte räcker
kan man operera ögonen.
25
Sköt om
dina fötter
Personer med diabetes
ska sköta om sina fötter.
Annars kan de
få såriga fötter
och andra problem
med fötterna.
Diabetes gör att blodet
cirkulerar sämre i kroppen
och då kan man lätt
få sår på ben och fötter.
Men det vanligaste
är att man får sår
på fötterna
för att skorna är för trånga.
Diabetiker förlorar lätt
känseln i fötterna.
Och då är det lätt
att man köper skor
som är för små.
Goda råd för fötterna
Välj bekväma skor
och bra strumpor.
Undersök dina fötter
varje kväll.
Smörj fötterna varje dag
om de är torra,
men smörj inte mellan tårna
för då kan du få fotsvamp.
Klipp dina naglar
så rakt det går.
Gå till en fotterapeut
om du får problem
med fötterna.
26
Varje år får nästan 800 barn
i Sverige diabetes.
Barnet har sjukdomen hela livet.
Men med rätt behandling
mår barnet bra.
Rätt behandling gör att barnet
klarar sig bättre
från följdsjukdomar.
Följdsjukdomar kan vara
skador på njurar, ögon
och nerver.
Barnet måste ta blodprov
och insulin flera gånger
varje dag och det är viktigt
att äta bra mat på rätt tider.
Ibland kan barnets blodsocker
bli för lågt.
Det kallas för känningar
och då måste barnet äta socker.
Därför ska barnet alltid
ha socker med sig.
foto björn fröberg
Alla som har diabetes
får en remiss
till medicinsk fotvård.
Bra behandling
viktigt vid barndiabetes
Barnkliniken Södermanland
ger råd och stöd till barnen
och deras familjer.
Barnens förskolor och skolor
får också stöd från barnkliniken.
Barn som är mellan 9 och 12 år
får gå en diabetesskola
och lära sig mer
om sin sjukdom.
Nya riktlinjer för diabetesvården
Sverige har fått
nya riktlinjer
för diabetesvården.
Riktlinjerna talar om
hur vården
ska vara i landstingen.
Södermanlands landsting
följer riktlinjerna
men vi behöver bli bättre.
Till exempel så behöver
våra mottagningar
för fotvård bli bättre
än de är idag.
Kvinnor som får
graviditetsdiabetes
och sedan blir friska
kan lättare få diabetes
senare i livet.
Vi måste bli bättre
på att undersöka dem.
Landstinget vill att personer
med diabetes
ska kunna leva
så normalt som möjligt.
min hälsa 3/2010
Min rätta rad
1
Hälsokrysset
Fråga 1
Fråga 6
Hur stor del av den svenska befolkningen
beräknar man ha diabetes?
1. -2%
X. 5-6%
2. 3-4%
Hur många barn/ungdomar med diabetes
behandlas idag vid Barn och Ungdomskliniken i Sörmland?
1. 100
X. 350
2. 260
Fråga 2
I vilket organ produceras hormonet
insulin?
1. Bukspottkörteln
X. Mjälten
2. Levern
Fråga 3
Blodsockertest visar ditt blodsocker
1. Just nu
X.För några timmar sedan
2.För ett dygn sedan
Fråga 4
Vilket blodprov tas för att få reda på
den genomsnittliga blodsockernivån de
senaste 8-9 veckorna?
1. HbA1A
X. HBA1C
2. HbB!C
Fråga 5
När man haft graviditetsdiabetes finns det
risk att senare få typ 2-diabetes inom 10
år. Hur många procent insjuknar?
1. 5%
X. 10%
2. 15%
Fråga 7
Diabetessjukdomen kan påverka organ i
kroppen. Vilket/vilka?
1. Bara bukspottkörteln
X. Njurar, ögon
2. Hela kroppen
Fråga 8
Vilken behandlingsmetod använder vanligtvis ögonläkarna vid diabetesnäthinneförändringar?
1. Laser
X. Ögondroppar
2. Glasögon
Fråga 9
Vilka är hörnstenarna i behandlingen av
diabetes förutom läkemedel?
1. Kost
X. Motion
2. Kost och motion
Fråga 10
min hälsa 3/2010
2
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
10.
Fem vinnare får presentkort i bokhandel. Vinnarna presenteras i nästa
nummer av Min Hälsa.
Fyll i de rätta svaren och skicka in hela
talongen före den 15 december till:
Min Hälsa, Informationsenheten
611 88 Nyköping
Märk kuvertet »Hälsokrysset«.
Mina uppgifter:
Vilken är den vanligaste orsaken till sår på
fötterna?
1. Skor som trycker
X. Att gå barfota
2. Att gå i strumplästen
JAG HETER:
Lycka till!
MITT TELEFONNUMMER ÄR:
Rätta raden i Hälsokrysset 2/10: 1X2, X21, 2X2, 1
X
JAG BOR PÅ:
MIN POSTADRESS ÄR:
Vinnarna i Hälsokrysset 2/2010:
Tomas Olander, Eskilstuna, Walborg
Jansson, Vingåker, Ulrika Österlund,
Katrineholm, Eva Ericsson, Nyköping,
och Eva Appel, Eskilstuna.
27
gruppförsändelse
”En god natt ger en bra dag –
en bra dag ger en god natt”
En inspirationsdag för äldre på temat sömn
Välkommen till öppet seminarium för allmänheten!
Seminariet är kostnadsfritt! Ingen föranmälan, först till kvarn.
12 oktober
20 oktober
25 oktober
Katrineholm, Safiren
Eskilstuna, Aulan Mälardalens högskola
Nyköping, Sunlight House
Besök vårt informationstorg kl. 12-17!
Program
13.00
Inledning av seminariet – J. Lars G. Nilsson, professor emeritus, sakkunnig i
läkemedelsfrågor inom Sveriges pensionärsförbund
Föreläsning om sömn – Marie Ackelman, överläkare, specialist i geriatrik
14.10
Kaffe och kaka
Informationstorg
15.00
Avslappning – Ulla Eriksson, sjukgymnast
Teater Sörmland
Musikunderhållning
Katrineholm - Lena och Bengt Hägg
Eskilstuna - Källåspojkarna
Nyköping - Eva Tjörnebo
16.00
Avslutning
Arrangörer:
Läkemedelskommittén i Landstinget Sörmland
i samarbete med FoU-Sörmland, Länspensionärsrådet och Länshandikapprådet