Riktlinjer för psykisk ohälsa på arbetsplatsen

Riktlinjer för psykisk ohälsa på arbetsplatsen
Temadag 17 och 18 mars 2016
Riktlinjer för
psykisk ohälsa på arbetsplatsen
Utredning och åtgärder vid
etablerad psykisk ohälsa
Företagshälsans riktlinjegrupp
Ergonom vid AMM
Charlotte Wåhlin
Med dr , ergonom/leg fysioterapeut
• Patientutredningar, kunskapsspridning, forskningsprojekt
• Anknuten forskare vid Enheten för interventions- och
implementeringsforskning, Karolinska Institutet
• Forskningsprogramet för FHV med fokus på insatser för
bättre arbetshälsa, riktlinjer, forskningsprojekt
Stressprevention
Region
Östergötland
Region Östergötland
Region Jönköping
Landstinget i Kalmar
Rehabiliteringsprocessen
Wåhlin, C. The Rehabilitation Process for Individuals with
Musculoskeletal and Mental Disorders - Evaluation of
Health, Functioning, Work Ability and Return to Work
Avhandling, Linköpings Universitet
Return to Work East Sweden
Sjukskrivna, Primärvård, företagshälsovård
Rörelseorganen, psykisk ohälsa
Insatser för återgång i arbete
Region Östergötland
Bok: Återgång i arbete, Studentlitteratur, 2015
Charlotte Wåhlin
Med dr . Ergonom/leg fysioterapeut
Arbets- och miljömedicin i Linköping
Riktlinjer för psykisk ohälsa på arbetsplatsen
Temadag 17 och 18 mars 2016
Riktlinjegruppen Psykisk ohälsa
Namn
Ebba Nordrup
Bodil Carlstedt-Duke
Emma Cedstrand
Tillhörighet
Landstingshälsan i Örebro
Avonova
Karolinska Institutet
Profession
Beteendevetare
Företagsläkare. Med Dr
Psykolog,
Helena Börjesson
Bo Renström
Annelie Mattelin
Betania
Globenhälsan
Region Jönköping
Ergonom
Företagsläkare
Företagssköterska
David Isaksson
Jessica Wendel
Carl Molander
Christina Björklund
(Bitr ordförande)
Charlotte Wåhlin
Företagshälsan FHC
Järnhälsan företagshälsovård
Betania Företagshälsovård
Karolinska Institutet
Arbetsmiljöingenjör
Hälsopedagog
Läkare, docent
Docent
Karolinska Institutet, Region
Östergötland
Karolinska Institutet
Forskare, Ergonom
Irene Jensen (ordförande)
Marie Dahlgren
Sveriges Företagshälsor
Professor i
företagshälsa
Kommunikatör
Arbetsrelaterad psykisk ohälsa
• Lättare eller vanlig psykisk ohälsa; depression,
ångesttillstånd, stressrelaterade diagnoser
• Det handlar inte om att det alltid är
arbetsorsakade utan det är en
handlingsinriktning oberoende av orsak
• Ofta multifaktoriella orsakssamband privatliv,
arbetssituation, egna förmågor och
förutsättningar
Sandra, 29 år, arbetar på revisionsbyrå
stressrelaterad ohälsa
•
•
•
•
•
•
•
•
Intensiva, långa arbetsdagar sedan över ett år
Otillräcklig återhämtning, tappar sina träningsvanor
Relationsproblem äktenskapet, oro för sjuk mor
Smygande stressrelaterade symtom,
Plötslig kollaps
Kognitiv och emotionell svikt, oro
Det värsta lägger sig ganska snabbt
Kvarstående hög stresskänslighet, oro
…… vad gör vi nu?
Charlotte Wåhlin
Med dr . Ergonom/leg fysioterapeut
Arbets- och miljömedicin i Linköping
Riktlinjer för psykisk ohälsa på arbetsplatsen
Temadag 17 och 18 mars 2016
Vanliga kroppsymptom vid
stressreaktion och utmattning
•
•
•
•
•
•
•
•
Värk
Huvudvärk
Hjärtklappning
Tryck över bröstet/upplever svårigheter att andas
Bröstsmärtor
Mag- tarmbesvär
Yrsel
Ljud och ljuskänslighet
Vanliga känslomässiga/kognitiva symptom
vid stressreaktion och utmattning
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Nedsatta energiresurser
Sömnstörning
Trötthet
Uttröttbarhet
Oro och rastlöshet
Nedstämdhet
Känslomässigt labilitet, irritabilitet
Nedsatt koncentrationsförmåga
Minnespåverkan
Påverkad; simultankapacitet, initiativförmåga,förmåga
att planera och organisera
Sidan
26
Charlotte Wåhlin
Med dr . Ergonom/leg fysioterapeut
Arbets- och miljömedicin i Linköping
Riktlinjer för psykisk ohälsa på arbetsplatsen
Temadag 17 och 18 mars 2016
Utgångspunkt vid utredningen
Forskningen visar att
•
•
Arbetsplatsnära utredning och insatser
är avgörande för att förebygga och
åtgärda arbetsoförmåga.
Samtal om förmåga i relation till
nuvarande arbete ska påbörjas tidigt i
processen.
• Viktigt att inkludera den anställdes egen uppfattning om
sina besvär och sina möjligheter att klara av arbetet.
Arbetsmedicinsk utredning och bedömning
Läkare; Carl Molander, Bodil Carlstedt-Duke,
Bo Renström
Noggrann diagnostik
• Medarbetarens beskrivning av symtom, möjliga orsaker,
omgivningsfaktorer av betydelse, privat och på arbetet
• Tidigare sjukdomshistorik, samsjuklighet
• Bedömning av psykiska/kognitiva funktioner under
samtalet: minne, koncentration, uthållighet under
samtalet, emotionella reaktioner, ångestsymtom
Forts. Arbetsmedicinsk utredning och bedömning
• Levnadsvanor, psykologiska förutsättningar,
sociala förhållanden, arbetsplatsförhållanden,
arbetsförmåga
• Tidigare och pågående behandlingar
• Självskattningsformulärför utredning av:
depression, sömn, utmattning
• Information och samråd med medarbetaren om
tidiga åtgärder
• Dialog om inledande behandling och åtgärder
Charlotte Wåhlin
Med dr . Ergonom/leg fysioterapeut
Arbets- och miljömedicin i Linköping
Riktlinjer för psykisk ohälsa på arbetsplatsen
Temadag 17 och 18 mars 2016
Individens
resurser och
förmågor
• Hälsa
• Fysisk
• Mental
• Social
• Kompetens
• Motivation
Arbetsförmåga
Medicinsk diagnostik kopplas
till funktionsbedömningen med fokus på arbete
Arbetsplatsens
förutsättningar
• Arbetsorganisation
• Ledarskap
• Arbetsmiljö
• Fysiska krav
• Mentala krav
• Anpassningsmöjligheter
DFA kedjan: diagnos – Funktion - Aktivitet
Utredning av arbetsförmåga
Bedömning
•
•
•
•
•
•
Medicinsk utredning
Självskattningsformulär
Samtal, strukturerade intervjuer
Frågor om arbetet, orsaker till arbetsrelaterad psykisk
ohälsa, förutsättningar att eliminera orsakerna
Personens uppfattning om vad som går att påverka,
vilka arbetsuppgifter kan anpassas
Personens uppfattning om prognos
Självskattningsformulär
•
•
•
•
•
Tydliggör syftet med bedömningen, utifrån detta väj
relevant frågeformulär
Skaffa dig kunskap om aktuellt frågeformulär,
teorigrunden, avsikten med instrumentet
Poängberäkning, tolkning av resultatet, klassificering
av grupper
Utforma rutiner i praktiken, när, var, hur delar vi ut
frågeformulär
Självrapporterade mått en viktig pusselbit i den
professionella bedömningen
Charlotte Wåhlin
Med dr . Ergonom/leg fysioterapeut
Arbets- och miljömedicin i Linköping
Riktlinjer för psykisk ohälsa på arbetsplatsen
Temadag 17 och 18 mars 2016
Självskattningsformulär
Work Ability Index
Utvärderar individers aktuella arbetsförmåga
i relation till arbetets krav.
Worker Role Functioning Questionnaire
Mäter svårigheter som upplevs av krav som arbetet ställer.
Fördjupad bedömning
Metoder för att utreda aktivitetsbalans
Efterhjälpande åtgärder - samverkan
• Planeringssamtal genomförs så snart som
möjligt efter utredning
• Chef, anställde och ansvarig på FH
• Rehabiliteringskoordinator
• Möten hålls med inriktning
problemlösningsbaserad samtalsmetodik
• Syftar till att skapa en gemensam bild, vad
klarar den anställda, vilka åtgärder behövs
• Ett första samtal kring möjligheter till
arbetsanpassningar
• Skriftlig planering
Problemlösningsbaserad samtalsteknik
Arbetsplatsdialog för arbetsåtergång, ADA
Krav och Funktionsschema, KOF
Charlotte Wåhlin
Med dr . Ergonom/leg fysioterapeut
Arbets- och miljömedicin i Linköping
Riktlinjer för psykisk ohälsa på arbetsplatsen
Temadag 17 och 18 mars 2016
Arbetsplatsdialog för arbetsåtergång, ADA
Modellen innehåller fyra delar:
1. medicinsk/psykologisk och arbetsmässig undersökning
2. intervjuer med chef och medarbetare om hur en
arbetsåtergång bäst kan åstadkommas
3. dialog mellan medarbetare och chef för att enas om
lösningar för hållbar arbetsåtergång
4. rapport om bedömning och planerade åtgärder
Krav och funktionsschema
Undersöker balansen mellan arbetskrav och funktionsförmåga i
befintligt arbete
Dialog medarbetare, chef och konsult från Företagshälsan =>
resulterar i en profil => underlag till åtgärdsplan
Arbetskrav uppdelade i 6 områden. Krav på:
1.
2.
3.
4.
5.
6.
psykisk och kognitiv förmåga
basala färdigheter och social förmåga
tolerans för fysiska förhållanden
förmåga till dynamiskt arbete
förmåga till statiskt arbete
att kunna arbeta vissa tider
Arbetsplatsnära insatser
•
•
•
Dialog med närmaste chef och medarbetare på
arbetsplatsen ger information om samband mellan
arbetsmiljö, arbetsuppgifter och individens förmåga
Upplevelse av relation till arbetskamrater och av
arbetsmiljön har betydelse
Mål att skapa hållbar arbetsförmåga
Charlotte Wåhlin
Med dr . Ergonom/leg fysioterapeut
Arbets- och miljömedicin i Linköping
Riktlinjer för psykisk ohälsa på arbetsplatsen
Temadag 17 och 18 mars 2016
Åtgärder
Åtgärder - att stärka funktion och hälsa
• Medicinsk behandling vid depression, ångest,
utmattning (ensligt socialstyrelsen och SBU)
• Stöd för att återfå basala funktioner: råd för hantering
av vardagen
Symtomlindring, inklusive åtgärder vid sömnstörning
Terapeutiskt stöd för att återta balans i vardagen
KBT med arbetsfokus gynnsamt vi återgång i arbete
Fysisk aktivitet; vardagsmotion och ledarledd
gruppträning
• Stresshantering, motverka återfall
• Åtgärder vid alkoholproblem (se riktlinjer)
•
•
•
•
Multimodal rehabilitering i särskilt komplexa fall
Och så var det sjukskrivning…
• Sjukskrivning är inte alltid nödvändigt
• Sjukskrivning endast möjligt vid arbetsoförmåga till
följd av sjukdom, och beaktande av aktuella
arbetsuppgifter
• Sjukskrivning är inte en lösning på missnöje eller
dålig arbetsmiljö
• En inledande sjukskrivning på heltid kan behövas vid
kraftiga symtom och/eller i väntan på samlad
bedömning och beslut om anpassat arbete
Charlotte Wåhlin
Med dr . Ergonom/leg fysioterapeut
Arbets- och miljömedicin i Linköping
Riktlinjer för psykisk ohälsa på arbetsplatsen
Temadag 17 och 18 mars 2016
Take home message
funktionsutredning och arbetsförmåga
•
•
•
•
•
Välj metod/frågeformulär utifrån syfte, skapa rutiner
som underlättar
Samverka, involvera chef, medarbetare,
företagshälsan och relevanta parter vid utredningen,
ex HR-konsult, fackliga företrädare.
Genomför om möjligt mötena på arbetsplatsen.
Skapa goda förutsättningar för dialog med
problemlösningsbaserad samtalsteknik.
Arbetsanpassningar kan öka en individs förmåga att
klara av att utföra sitt arbete – kan undvika
sjukskrivning
Take home messages om efterhjälpande…
De flesta förbättras tydligt inom 3 månader
• Så snart som möjligt trepartsmöte och en mer grundlig
utredning tillsammans med arbetsgivaren
• Företaghälsan kan var rådgivare, medarbetaren och
arbetsgivaren bör tillsammans hitta lösningar
Tänk långsiktigt:
• Vilka verktyg kan vara till stöd för individen för att
kunna återgå i arbete och förhindra återfall?
• Kan företagshälsan ge arbetsgivaren stöd för att skapa
en gynnsam arbetsmiljö och förhindra att fler drabbas?
Riktlinjen baseras på tre delar….
1. Att förebygga arbetsrelaterad psykisk
ohälsa
2. Utredning och åtgärder vid etablerad
psykisk ohälsa
3. Implementeringsstödför att föra in
riktlinjerna
13 bilagor samt referenslista
Laddas ner från: www.fhvforskning.se
Charlotte Wåhlin
Med dr . Ergonom/leg fysioterapeut
Arbets- och miljömedicin i Linköping
Riktlinjer för psykisk ohälsa på arbetsplatsen
Temadag 17 och 18 mars 2016
Arbets- och miljömedicinbloggen
www.arbetsochmiljomedicin.se
Charlotte Wåhlin
Med dr . Ergonom/leg fysioterapeut
Arbets- och miljömedicin i Linköping