Branschintern
Rapport nr 7031-1
2004-04-25
Förekomst av pastöriseringsöverlevande
bakterier i leverantörmjölk – en fältstudie
Anders Christiansson, Birgitta Svensson, Kerstin Ekelund, Mats Gyllensvärd
och Inger Andersson
Svensk Mjölk Forskning
Telefon 0771-191900. E-post [email protected]
Förekomst av pastöriseringsöverlevande bakterier i
leverantörmjölk – en fältstudie
Anders Christiansson, Birgitta Svensson, Kerstin Ekelund, Mats Gyllensvärd och Inger
Andersson
Sammanfattning
Förekomsten av pastöriseringsöverlevande bakterier har undersökts i tankmjölk från 46 gårdar
geografiskt spridda över Syd- och Mellansverige. Gårdarna har besökts av rådgivare som
ställt ett antal frågor enligt ett frågeformulär samt registrerat diskparametrar. Undersökningen
har omfattat både mjölkningsrutiner, varmvattenkapacitet, mjölkningsanläggning samt
diskningsutrustning, diskrutiner och vattenkvalitet. Vidare har diskresultatet bedömts visuellt.
Bland de 45 gårdarna hade 14 mer än 200 pastöriseringsöverlevande bakterier/ml mjölk, som
sattes som den nedre gränsen för hög halt. Variationsbredden var stor, från <10/ml upp till
38000/ml. Hälften av gårdarna med höga halter pastöriseringsöverlevande bakterier hade mer
än 20000 bakterier/ml i totalantal, medan övriga inte hade anmärkningsvärt höga totalantal
bakterier.
Höga halter pastöriseringsöverlevande bakterier påträffades företrädesvis vid gårdar med
mjölkningsanläggningar överstigande 15 års ålder och vid gårdar utan diskautomat. Men
problemgårdar fanns även bland stora gårdar med ny utrustning. Det fanns ingen skillnad
mellan uppbundna besättningar och lösdriftsbesättningar. Temperaturen på diskvattnet efter
avslutad cirkulationsdisk var av stor vikt för att förhindra pastöriseringsöverlevande bakterier.
Vid sluttemperaturer över 45°C förekom höga halter pastöriseringsöverlevande bakterier i
stort sett endast vid gårdar med svackor i ledningar eller dålig montering i övrigt. Andra
gårdar som hade höga halter kännetecknades oftast av för låg start- och sluttemperatur ofta i
kombination med för kort disktid samt i vissa fall även svackor. Gårdar med underhållsvärme
hade sällan problem med pastöriseringsöverlevande bakterier. För att undvika
pastöriseringsöverlevande bakterier är det viktigt att de rekommendationer för disk som finns
i rådgivningen efterlevs.
2
Inledning
Med pastöriseringsöverlevande bakterier avses bakterier som överlever lågpastörisering av
mjölken vid 72°C i 15 sekunder. Pastöriseringsöverlevande bakterier har på senare tid blivit
ett kvalitetsproblem vid mjölkpulvertillverkning. Kundkraven på mjölkpulver har ökat och
många kunder kräver idag mindre än 10.000 bakterier/g pulver, mot tidigare 50.000/g. De
bakterier som påträffas i mjölkpulver är just sådana som överlever mjölkens pastörisering och
sedan även torkningen. Eftersom bakterierna koncentreras vid torkningen innebär kravet på
10.000/g att mjölken får innehålla högst 1000 pastöriseringsöverlevande bakterier/ml. Det
finns pulvertillverkande anläggningar som inte detta krav och tendensen vid en av dessa är att
halten pastöriseringsöverlevande bakterier snarare ökar än minskar.
Orsaken till höga halter av pastöriseringsöverlevande bakterier i pulver kan vara
leverantörsmjölken (1) men även tillväxt i utrustning såsom pastörer och indunstare i
mejerianläggningar (2). I en orienterande undersökning vid en driftsplats fann vi att höga
halter pastörseringsöverlevande bakterier regelbundet påträffades i mjölk från vissa
tankbilslinjer och där hos vissa leverantörer, som ständigt uppvisade höga halter. Problemen
vid vissa gårdar kunde knytas till disken, men antalet gårdar var begränsat och det var svårt att
tolka resultaten från vissa gårdar. Undersökningar gjorda under 1960-talet talade för att
otillräcklig disk vid för låg temperatur vid den tiden var en viktig orsak (3, 4). Sedan dess har
gårdarna blivit större, ny teknik har införts och diskmetoder/diskmedel har förändrats. Med
tanke på de ökande kraven på mjölkpulver är det angeläget att få en bättre beskrivning av
förhållandena på de gårdar i Sverige som idag har problem med pastöriseringsöverlevande
bakterier i mjölken, så att lämpliga åtgärder kan sättas in. Denna fältundersökning gjordes för
att beskriva nuläget.
Studiens genomförande
Undersökningen genomfördes i samband med en gårdsundersökning som syftade till att finna
orsaker till varierande halter fria fettsyror i tankmjölk (5). Vi denna undersökning besöktes,
kostnadsfritt för leverantörerna, ett femtiotal gårdar av rådgivare som med hjälp av ett
frågeformulär och genom mätningar samt visuell inspektion skulle undersöka
mjölkningsanläggningens funktion med hänsyn till risken för uppkomsten av fria fettsyror.
Gårdarna fanns geografiskt spridda i södra och mellersta Sverige. De utvaldes så att hälften
hade höga halter fria fettsyror och hälften låga eller normala halter. Vid besöket registrerades
allmänna uppgifter om gården och mjölkningsanläggningen, samt andra parametrar av
betydelse för frågeställningen om fria fettsyror, t.ex. utfodring, förekomst av sinkor m.m. Till
frågeformuläret tillfogades dessutom ett antal frågor kring mjölkning, diskning och
diskrutiner i mjölkningsanläggningen och visuell inspektion företogs. Frågeformuläret finns i
bilaga 1. Bedömningar av rutiner gjordes på en skala 1-5, där 1 betyder ”mycket dåligt”. 2
”underkänt, 3 ”godkänt”, 4 ”bättre än godkänt” och 5 ”mycket bra”. I de fall frågor
besvarades med ja eller nej sattes ja=1 och nej=2.
Tankmjölk från 46 av dessa gårdar analyserades med avseende på totalantal bakterier samt
pastöriseringsöverlevande bakterier. Totalantalet bakterier analyserades på TGA efter
inkubering vid 30ºC i 3 dygn. Vid analys av pastöriseringsöverlevande bakterier uppvärmdes
ett provrör med 10 ml mjölk i ett vattenbad vid 77,5ºC tills temperaturen på mjölken nådde
73,8°C. Mjölken fick sedan stå ytterligare 15 sekunder i vattenbadet och kyldes därefter
snabbt i kallt vatten. Temperaturen kontrollerades med en termometer i ett separat rör med
3
mjölk. Analys gjordes på BHIA (Brain Heart Infusion Agar) efter inkubering vid 30°C i 3
dygn.
Före databehandling infördes alla resultat i Excel. Statistisk analys gjordes med SYSTAT
version 9 (SPSS) och Unscrambler version 6.11 (Camo). För analysen klassificerades
gårdarna med avseende på pastöriseringsöverlevande bakterier som gårdar med låga halter
(<200/ml =L) eller höga halter (>200/ml= H). Detta överensstämmer med amerikanska
rådgivningsnormer där mjölkens innehåll av pastöriseringsöverlevande bakterier bör
understiga 200/ml och där man bedömer att denna gräns kan klaras vid god hygien. Vid
mycket god hygien kan <10/ml uppnås, se http://www.uwex.edu/milkquality/PDF/A3705.pdf.
Resultat
Figur 1 visar fördelningen av enkätresultat från ett antal av frågorna i enkäten. Y-axeln i
figurerna visar antalet gårdar med ett givet resultat. Stor spridning erhölls både i halten
pastöriseringsöverlevande bakterier mellan gårdarna (min.<10/ml, medel 198 och max
38.900/ml) och i totalantalet bakterier (min. 500/ml, medelvärde 7500 och max. 148.000/ml).
Antalet kor varierade mellan 6 och 157. Försköljningstemperaturen låg mellan 12 och 65°C
med medelvärde 37°C. Starttemperaturen för disken varierade mellan 46 och 95°C med
medelvärde 68°C och sluttemperaturen mellan 25 och 59°C med medelvärde 45°C. Disktiden
låg mellan 4 och 25 minuter, medelvärde 11 minuter. Montering av mjölkningsanläggningen
visade också stor variation från mycket dålig (1) till mycket bra (5). Det allmänna intrycket av
disken redovisas också liksom storleken av varmvattenberedaren i förhållande till
kapacitetsbehov, halt fria fettsyror i mjölken och bedömning av mjölkningsrutin.
I tabell 1 ges grundläggande data för de olika gårdarna, fördelade med avseende på hög och
låg halt pastöriseringsöverlevande bakterier. 14 gårdar hade mer än 200 pastöriseringsöverlevande bakterier/ml i mjölken, medan halterna var lägre för 32 gårdar. Antalet kor i de
undersökta besättningarna varierade från 6 till 157 (Fig. 1). Både stora och små besättningar
fanns i båda grupperna, liksom besättningar med uppbundna kor och med lösdrift (Tabell 1).
Medelantalet kor i besättningar med höga halter pastöriseringsöverlevande var 41 medan
medeltalet var 44 i gruppen med låga halter.
I gruppen med hög halt (H) pastöriseringsöverlevande bakterier saknade 6 av 12 gårdar
diskautomat och bland gruppen med låg halt (L) endast 5 av 32. Skillnaden var statistiskt
signifikant (Fischers exakta test p= 0,03), se även tabell 3. Gårdar med antingen äldre
diskautomater eller ingen automat alls var överrepresenterade i grupp H (p=0,04 i Fischers
test). I tabell 1 visas också storleken på varmvattenberedaren för gårdarna samt anges
storleken i förhållande till bedömt kapacitetsbehov (skala 1-5). Inga tydliga samband kan ses.
Endast ett fåtal varmvattenberedares kapacitet bedömdes otillräcklig och de förekom i båda
grupperna. Skillnaden var inte statistiskt signifikant (p=0,4 i Fischers test).
4
Figur 1. Fördelning av resultat på olika frågor från enkäten.
10
8
6
4
2
0
0.5
1.0
1.5
2.0
Komplett set - Histogram Plot, All Samples, Log past
2.5
3.0
3.5
4.0
4.5
5.0
Log pastöriseringsöverlevande bakterier
10
8
6
4
2
0
2.5
3.0
3.5
Komplett set - Histogram Plot, All Samples, Log tot
4.0
4.5
5.0
5.5
Log totalantal bakterier
10
8
6
4
2
0
0.6
0.8
1.0
1.2
Komplett set - Histogram Plot, All Samples, logantalkor
1.4
1.6
1.8
2.0
2.2
Log antal kor
5
10
8
6
4
2
0
10
20
30
Komplett set - Histogram Plot, All Samples, Förskölj °C
40
50
60
70
80
90
100
Försköljningstemperatur
10
8
6
4
2
0
40
50
60
Komplett set - Histogram Plot, All Samples, Startemp
70
Starttemperatur för disk
10
8
6
4
2
0
25
30
35
Komplett set - Histogram Plot, All Samples, Sluttemp
40
45
50
55
60
Sluttemperatur för disk
6
10
8
6
4
2
0
0
5
Diskdata 2 HL - Histogram Plot, All Samples, Diskttid
10
15
20
25
Disktid, minuter
16
14
12
10
8
6
4
2
0
2.0
2.5
3.0
Komplett set - Histogram Plot, All Samples, Allm intr disk
3.5
4.0
4.5
5.0
Montering av mjölkningsanläggning
14
12
10
8
6
4
2
0
1.0
1.5
2.0
2.5
Komplett set - Histogram Plot, All Samples, Montering
3.0
3.5
4.0
4.5
5.0
Allmänt intryck av disken
7
20
15
10
5
0
2.0
2.5
3.0
Komplett set - Histogram Plot, All Samples, vvb strl/kap
3.5
4.0
4.5
5.0
Storlek på varmvattenberedare relativt kapacitetsbehov
20
15
10
5
0
0.2
0.4
0.6
Komplett set - Histogram Plot, All Samples, FFA
0.8
1.0
1.2
1.4
1.6
Halt fria fettsyror i mjölken
14
12
10
8
6
4
2
0
1.0
1.5
2.0
2.5
Komplett set - Histogram Plot, All Samples, Mjölkrutin
3.0
3.5
4.0
4.5
5.0
Mjölkningsrutin
8
Tabell 1. Grundläggande data om gårdarna i undersökningen
Svarsnr Pastöverlevande Antal kor Uppb/lösdrift Diskautom Ålder diskaut. Vvb liter Vvb storlek/behov
5
H
7
U
nej
Finns ej
100
4
7
H
18
U
ja
100
2
12
H
17
U
nej
Finns ej
100
13
H
157
L
ja
4
400
5
22
H
15
U
nej
Finns ej
90
28
H
70
L
ja
6
300
31
H
20
U
ja
15
80
5
33
H
37
U
nej
Finns ej
300
5
38
H
19
U
ja
24
120
3
45
H
10
U
nej
Finns ej
50
3
46
H
35
U
nej
Finns ej
120
2
51
H
30
U
ja
23
210
3
52
H
104
L
ja
24
400
2
56
H
36
U
ja
22
320
5
1
L
116
L
ja
1
750
5
2
L
14
U
ja
25
100
5
3
L
41
U
ja
31
460
5
4
L
6
U
nej
Finns ej
50
2
6
L
30
U
ja
3
110
2
8
L
34
L
ja
2
200
3
9
L
30
U
ja
6
300
5
10
L
20
U
nej
Finns ej
150
5
11
L
33
U
ja
7
200
5
15
L
78
L/U
ja
4
500
5
16
L
13
U
nej
Finns ej
30
2
17
L
112
L
ja
7
800
5
18
L
14
U
ja
100
4
20
L
21
U
nej
Finns ej
50
4
24
L
12
L/U
ja
okänd
80
4
25
L
30
U
ja
okänd
300
5
26
L
113
L
ja
15
195
5
29
L
32
U
ja
okänd
110
3
32
L
13
U
nej
Finns ej
100
4
34
L
31
U
ja
9
200
4
35
L
19
L
ja
3
97
5
36
L
57
L
ja
okänd
300
4
37
L
65
L
ja
9
200
4
39
L
71
L
ja
1
300
5
40
L
21
U
ja
23
210
5
47
L
17
U
ja
24
100
3
48
L
46
U
ja
24
300
5
50
L
59
L
ja
3
200
2
53
L
48
L
ja
20
200
3
54
L
44
U
ja
4
200
2
55
L
16
U
ja
27
100
3
57
L
19
L
ja
24
110
3
FFA
0,96
0,46
0,63
1,50
1,50
0,56
1,50
0,90
1,50
1,50
1,50
1,50
0,40
0,56
0,85
0,57
1,50
0,56
0,45
1,50
1,50
0,53
0,49
0,58
1,50
0,55
1,50
1,03
0,96
0,47
0,55
0,48
0,47
0,54
0,56
1,50
0,50
0,48
1,50
0,55
0,58
0,50
1,50
0,46
1,50
Pastöriseringsöverlevande bakterier: H= hög halt (> 200/ml), L= L= låg halt (< 200/ml)
Uppbundet/lösdrift: U=uppbundet, L=lösdrift
9
Tabell 2. Korrelationer mellan pastöriseringsöverlevande bakterier, totalantalet bakterier och
olika mätbara parametrar. Korrelationer med P<0.10 är markerade i tabellen
PARAMETER
LOGPAST
LOGTOT
LOGVVBER
STARTTEMP
SLUTTEMP
LOGMJLEDN
LOGLEDNDIAM
MONTERING
FÖRBEH
STATUSAUT
FÖRSKOLJ
MJÖLKRUT
DISKMIN
DISKINTRYCK
LOGTANKTEMP
FFA1
FFA2
PH
DH
SPENHYGSUM
LOGPAST
1,00
0,58
-0,02
-0,14
-0,13
0,16
0,18
-0,21
-0,04
-0,20
0,12
-0,19
-0,25
-0,34
0,17
0,25
0,22
0,24
0,05
-0,15
p
<0,0001
0,89
0,37
0,40
0,31
0,26
0,18
0,80
0,28
0,48
0,22
0,10
0,03
0,26
0,10
0,14
0,14
0,76
0,31
LOGTOT
1,00
-0,08
-0,03
-0,27
0,04
-0,09
-0,41
0,03
-0,35
0,12
-0,21
-0,14
-0,53
0,002
0,31
0,22
-0,09
-0,02
-0,14
p
0,61
0,88
0,09
0,82
0,58
0,007
0,83
0,052
0,45
0,17
0,39
0,001
0,99
0,04
0,14
0,57
0,91
0,35
Tabell 2 visar korrelationer mellan olika kvantifierbara parametrar och halten
pastöriseringsöverlevande respektive totalantalet bakterier. Korrelationskoefficienterna anger
graden av samvariation mellan de olika parametrarna. Ett värde nära +1 eller –1 anger stark
samvariation medan låga värden anger att samvariationen är liten. Det senare var fallet för
flertalet mätparametrar (se exempel i Fig. 2). Den starkaste korrelationen förelåg mellan
logvärdena för halterna av pastöriseringsöverlevande bakterier och totalantalet bakterier
(r=0,58. p<0,001). Ett lågt p-värde anger att korrelationen är statistiskt signifikant. Vanligtvis
anses p=0,05 eller därunder som signifikant korrelation. I övrigt var
korrelationskoefficienterna för pastöriseringsöverlevande bakterier (logpast) låga. Det fanns
ingen signifikant samvariation med enskilda parametrar som disktemperaturer,
försköljningstemperatur, varmvattenberedarens storlek, längd och diameter på
mjölkledningen, monteringen eller status för diskautomaten och log pastöriseringsöverlevande
bakterier.
Hårdhetsgrad (Dh) eller pH på vattnet korrelerade inte heller med pastöriseringsöverlevande
bakterier. Det fanns inte heller någon korrelation med förbehandling, rutiner vid
spenrengöring (spenhygsum) och övriga mjölkningsrutiner. Endast diskintrycket (renhet vid
diskkontroll efter disk) samvarierade signifikant med halten pastöriseringsöverlevande
bakterier, men korrelationskoefficienten var låg, r= -0,34, p=0,03 (Tabell 2 och fig 2). För
totalantalet bakterier fanns signifikanta korrelationer med montering av
mjölkningsanläggningen (p=0,007), status för diskautomaten, diskintrycket och halten fria
fettsyror i mjölken. I samtliga fall var dock korrelationskoefficienterna låga. I tabellen finns
också markerat parametrar med p<0.1 vilket kan anses som tendens till signifikant
korrelation. Här fanns tiden för disk (log past p=0,10), samt sluttemperaturen för totalantalet
bakterier (logtot p=0,09).
10
Figur 2. Exempel på korrelationer mellan olika parametrar och log halt
pastöriseringsöverlevande bakterier
5.0
r=0,58 , p<0,001
4.5
H
4.0
H
H
H
3.5
H
H
H
3.0
H
H
L
H
H
H
H
2.5
L
L
2.0
L
1.5
L
L
L
L
L
LL
L
L
L
L
L
L
1.0
L L
L
LL
L
L
L
L
L
L
L
L
L
L
L
0.5
2.5
(Log tot,Log pastöl)
3.0
3.5
4.0
4.5
5.0
5.5
Log totalantal
5
r = -0,34, p = 0,03
H
4
H
H
3
H
H
H
H
H
L
H
H
L
L
L
2
L
L
L
L
L
L
L
L
L
L
L
L
L
L
L
L
L
L
1
L
L
0
2.0
2.5
(Allm diskintryc,Log pastöl)
3.0
3.5
4.0
4.5
5.0
Allmänt diskintryck
5.0
r = -0,13, p = 0,40
4.5
H
4.0
H
H
3.5
H
H
3.0
H
H
H
L
H
H
H
2.5
2.0
H
L
L
L
L
L
L
L
L
L
L
L
L
1.5
L
L
L
L
L
L
1.0
L
L
L
L
L
L
L
L
L
L
L
0.5
25
30
(Disktemp slut,Log pastöl)
35
40
45
50
55
60
Sluttemperatur vid disk
11
Tabell 1 visar också att andelen gårdar med höga halter fria fettsyror var förhöjd i H-gruppen
jämfört med L-gruppen, och skillnaden var nästan statistiskt signifikant (p=0,055 i tabell 3).
Urvalet av gårdar via halten fria fettsyror har alltså inte lett till någon underrepresentation
med avseende på gårdar med förekomst av pastöriseringsöverlevande bakterier. I själva verket
har urvalet sannolikt lett till att fler gårdar identifierades än vad som annars skulle skett vid ett
slumpartat urval. En nackdel är dock att det trots detta inte finns lika många gårdar med högt
och lågt pastöriseringsöverlevandehalt i undersökningen, som om urvalet skett efter förekomst
av pastöriseringsöverlevande bakterier. Detta har försvårat utvärderingen, eftersom relativt få
avvikande resultat erhållits vid undersökning av de olika frågeparametrarna. Det låga antalet
signifikanta korrelationer för pastöriseringsöverlevande bakterier jämfört med totalantalet har
sannolikt en viss förklaringsgrad i detta. Ytterligare en komplicerande faktor har varit att
felaktiga/otillfredsställande resultat för olika parametrar fanns representerade både i gruppen
med höga halter pastöriseringsöverlevande bakterier och i gruppen med låga halter och att det
i flertalet fall inte kan skönjas några tydliga mönster, på grund av få värden.
Med tanke på de relativt få ”felen” har skillnader i förekomsten av ”fel” i grupp H och L
utvärderats med chi-square-test -varianten Fischers exakta test, som kan hantera låga värden i
tabeller (6). I tabell 3 redovisas dessa data, samt vissa andra jämförelser mellan grupperna.
Signifikant högre proportion ”fel” i H-gruppen än i L-gruppen har markerats med gul (ljusgrå)
(p<0,05). Vid grön färg (mörkgrå) är p<0.1 d.v.s. tendens till skillnad fanns.
I denna utvärdering hade gårdarna i H-gruppen jämfört med L-gruppen signifikant lägre andel
diskautomater, samt högre andel diskautomater äldre än 15 år och fler gårdar hade totalantal
bakterier > 20.000/ml. En större andel gårdar med högt innehåll av pastöriseringsöverlevande
bakterier i mjölken hade en sluttemperatur för disk understigande 45°C. Detta speglar
sannolikt att det är svårare att kontrollera disktemperaturerna på äldre gårdar med sämre
förutsättningar. Bland gårdarna med hög halt pastöriseringsöverlevande bakterier hade färre
vakuumledning som var dränerbar än i L-gruppen, vilket också troligen avspeglar
mjölkningsanläggningarnas ålder. Andelen gårdar med starttemperatur för disk <70°C skiljde
sig inte signifikant åt mellan grupperna och inte heller disktiden. Det fanns en tendens att en
större proportion gårdar i L-gruppen hade larm för vattentemperatur och larm för
diskmedelsdosering, Detta beror på att det fanns flera gårdar med nyare anläggningar i grupp
L än grupp H. Försköljningsvattnets temperatur skiljde sig inte åt mellan grupperna.
Proportionen gårdar med kvarstående vatten i ledningarna var högre i H-gruppen (p=0,075).
Det gick inte att se skillnader i proportionen gårdar med bra eller dålig montering i H- och Lgruppen, troligtvis p.g.a. för få data.
Inget samband kunde ses mellan spenrengöringsrutin eller mjölkningsrutin och halten
pastöriseringsöverlevande bakterier. Beredning av mjölkersättning före disk kunde inte heller
kopplas till hög halt pastöriseringsöverlevande bakterier. För flera andra parametrar fanns för
få resultat, t.ex. byte av spengummi, hantering av tömningsproppar m.fl. för en rimlig
utvärdering. Det är möjligt att flera av dessa parametrar som intuitivt kan kopplas till risk för
pastöriseringsöverlevande bakterier skulle ha kunnat bli signifikanta om det funnits flera
observationer i H-gruppen. Varken vattenhårdhet eller frekvensen syradisk kunde förknippas
med H-gruppen. Bland inspektionerna för renhet var endast smutsig snuskburk (luftavskiljare)
förknippad med en signifikant högre andel pastöriseringsöverlevande bakterier. Även här var
antalet observationer få. Möjligtvis kan det finnas ett orsakssamband mellan snuskburkens
smutsighet och förekomsten av pastöriseringsöverlevande bakterier i mjölken, men fler
studier krävs för att avgöra detta.
12
Tabell 3. Jämförelse mellan olika faktorers förekomst på gårdar med hög (H)
respektive låg halt (L) pastöriseringsöverlevande bakterier i mjölken.
Utvärdering med Fischers exakta test. p- avser tvåsidig test, d.v.s. om det finns en skillnad mellan grupperna..
Ensidig test signifikans avser statistiskt säker (p<0,05) större eller mindre förekomst av parametrarna på gårdar
med höga jämfört med låga halter bakterier.
Parameter
p
Fria fettsyror >1
Lösdrift
Ledning av stål
Antal kor < 20
Vakuumledning ej dränerbar
Vakuumledning spolas
Dålig spenhygien (spenhygsum 1-3)
Dålig mjölkningsrutin (1-2)
Varmvattenberedarens kapacitet stor
Varmvattenberedarens kapacitet för liten
Varmvattenberedarens maxtemp >70°C
Mjölkersättning till kalvar bereds före disk
Diskautomat finns ej
Diskautomat äldre än 15 år
Dålig status på diskautomat (1-2)
Underhållsvärme finns ej
Larm vid felaktig disktemperatur
0,117
0,33
0,49
0,52
0,05
0,42
0,66
1,00
0,46
0,40
0,75
1,00
0,065
0,19
0,30
0,10
0,21
Larm vid felaktig diskmedelsdosering
0,15
Dålig montering av mjölkningsanläggning
(1-2)
Bra montering (4-5)
Kvarstående vatten i rör
Försköljningsvatten cirkuleras flera gånger
Försköljvattentemperatur >35°C
Starttemperatur för disk <70°C
Temperatur vid diskens slut <45°C
Disktid < 10 minuter
Turbulent flöde vid disk
Gummibyte enligt rekommendation
Tömningsproppar förvaras torrt (ej i
slutenhet)
Byte av tömningsproppar minst var 14e dag
Samma tömningspropp i alla disksteg
Syradisk sällan (max 1 gång/månad)
Syradisk minst 2-3 ggr/vecka
Vattenhårdhet > 18
Rena ytor
0,41
0,512
0,149
1,00
0,73
0,32
0,04
0,73
1,00
0,572
1,00
0,405
0,41
1,00
0,50
1,00
0,46
Anmärkning
Fler bland H
Färre bland H
Färre bland H
Fler bland L
Fler bland H
Få data
Fler bland H
Ingen skillnad
Fler bland L
Få data
Ingen skillnad
Ingen skillnad
Fler bland H
Fler bland H
Få data
Fler bland H
Tendens färre
bland H
Tendens färre
bland H
Få data
Fler bland L
Fler bland H
Ingen skillnad
Ingen skillnad
Fler bland H
Fler bland H
Ingen skillnad
Få data
Få data
Ingen skillnad,
få data
Färre bland H
Fler bland H
Ingen skillnad
Fler bland H
Ingen skillnad
Färre bland H, få
data
Signifikans
(ensidig
test)
0,055
0,025
0,03
0,095
0,05
0,10
0,075
0,075
0,021
13
Parameter
Allmänt intryck av slutenhetens renhet (1-2)
Bra intryck slutenhetens renhet (4-5)
Snuskburk ej ren
Disk av vätskefångare
Spengummin rena
Totalantal > 20.000/ml
p
0,30
1,00
0,16
0,21
1,0
0,005
Anmärkning
Få data, fler H
Ingen skillnad
Fler bland H
Fler bland L
Få data
Fler bland H
Signifikans
(ensidig
test)
0,08
0,10
0,003
I tabell 4A har disktemperaturerna sorterats inom H- och L-grupperna efter stigande
slutdisktemperatur samt därefter sorterats efter ökande diskttid. I samma tabell anges också
totalantalet bakterier och halten pastöriseringsöverlevande bakterier, samt ytterligare några
parametrar med relation till disk. I tabellen avses med siffran 1 ”ja” och siffran 2 ”nej”. I
tabell 4B ges rådgivarnas kommentarer efter besöket. I grupp H hade mer än hälften av
gårdarna låg sluttemperatur (<45 °C, markerat med gult (ljusgrått)) och starttemperaturen var
oftast under 70°C. Disktiden var dessutom kort (< 10 minuter) på vissa gårdar. Som tidigare
nämnts saknade många gårdar diskautomat och det fanns kvarstående vatten i ledning eller
dålig montering på vissa. Av gårdskommentarerna framgår att flertalet av gårdarna också
hade andra fel, såsom svackor, dålig montering, låg kapacitet på varmvattenberedare mm.
Totalantalet bakterier översteg 20.000/ml på hälften av H-gårdarna. Sammanfattningsvis finns
rimliga förklaringar till de höga bakterietalen i alla fall utom gård 31. Gård 13, 28 och 52 är
stora lösdriftsgårdar. Gård 28 hade för lite varmvattentillgång till huvuddisken, varför både
start- och sluttemperaturerna blev relativt låga. På gård 13 fanns det kvarstående vatten i rör, i
övrigt inga tydliga anmärkningar. Gård 52 hade för liten varmvattenkapacitet med följd att
sluttemperaturen blev 42°C. Dock var startdisktemperaturen relativt hög.
I grupp L fanns det endast fyra gårdar, 16, 26, 47 och 48, som hade höga totalantal trots låga
halter pastöriseringsöverlevande bakterier. Gårdarna 47 och 48 kännetecknades av låg
sluttemperatur och vid gård 47 kvarstående vatten i ledning. Gård 47 hade 157 kor.
Monteringen på gård 16 var mycket dålig och det fanns ingen diskautomat. Gård 26 hade inga
anmärkningar som kan förklara det höga totalantalet. Varför dessa fyra gårdar ändå hade låga
halter pastöriseringsöverlevande bakterier är oklart. Kvarstående vatten påvisades för övrigt
bara på gård 34, men här var slut- och starttemperaturen hög och disktiden ganska lång, vilket
kan ha lett till att anläggningen blivit bakteriefri och ingen tillväxt kunnat ske. Bland övriga
gårdar hade majoriteten sluttemperatur >45°C efter disk och/eller relativt långa disktider.
Gård 29, 40 och 57 hade låga halter pastöriseringsöverlevande bakterier trots låga
disktemperaturer.
Fig. 3 visar en s.k. principalkomponentanalys för gårdar med hög och låg halt
pastöriseringsöverlevande bakterier med avseende på diskparametrar. Med
principalkomponentanalys kan sammanhang mellan variabler i komplexa system med
svåröverskådliga data klargöras. Analysen räknar fram nya variabler, s.k.
principalkomponenter, som består av linjära kombinationer av de gamla variablerna.
Variabler som ingår i de två principalkomponenterna (axlarna) är icke korrelerade. Den nedre
figuren visar variablernas inbördes tyngd i de två principalkomponenterna, medan den övre
figuren visar hur gårdar med hög eller låg halt pastöriseringsöverlevande bakterier fördelar sig
i analysen. Ju högre tyngd desto längre ut ligger variabelnamnet. Variabler som ligger i
motsatt sida av principalkomponentaxeln har motsatt tecken, d.v.s. när den ena är hög är den
andra låg. Vid lågt värde på principalkomponent 1 förekommer inget kvarstående vatten,
medan högt värde på denna variabel betyder närvaro av vatten. Analysen kan tolkas som att
bakteriehalten är beroende dels av en kombination av start- och sluttemperatur, men också
14
förekomst av kvarstående vatten. Vid kvarstående vatten och/eller låg diskeffekt erhålls höga
halter bakterier, d.v.s. där de tekniska förutsättningarna för disken är ogynnsamma. Den andra
principalkomponenten bestäms av start och sluttemperatur på disk samt av disktiden, d.v.s. i
princip den totala värmebehandlingen under disken. Lång tid vid hög temperatur verkar alltså
vara viktigt. Gårdar med hög sluttemperatur och lång disktid hamnar i den övre vänstra
kvadranten, medan gårdar med låg starttemperatur och sluttemperatur samt kort disktid
hamnar i den nedre högra kvadranten, där också majoriteten av gårdar med kvarstående vatten
finns. I den nedre vänstra kvadranten hamnar gårdar med hög disktemperatur och relativt kort
(men tillräcklig) disktid. Halten pastöriseringsöverlevande bakterier vid den olika gårdarna
kan alltså förklaras med en kombination av disktemperatur och –tid samt förekomst av
svackor/kvarstående vatten. Sammantaget verkar hög slutdisktemperatur och tillräckligt lång
disktid vara avgörande för att förhindra förekomst av pastöriseringsöverlevande bakterier.
Förekomst av svackor med kvarstående vatten i rör eller dålig montering tycks också förklara
många gårdars situation.
15
61,5
76
68
72
62
66
43
45
45,5
47
48
59
5
10
13
10
5
10
Sluttemp Disktid
30
10
32
15
38
4,5
38
15
40
10
41,8
8
42
9
61
70
57
46
52
69
60
67
70
95
81
61
63
60
13
10
15
7
13
12
21
16
5
6
10
20
4
9
16
12
12
9
14
20
25
17
5
8
12
13
12
10
9
70
59
88
60
70
88
70
66
83
70
53
85
79
85
85
25
28
31
36
38
42
43
44
45
45
45
45
46
46
46
47
49
50
50
50
50
51
52
52
52
52
53
54
56
Starttemp
53
62
57
79
50
65
73
755
3750
430
1690
2609
38950
5000
75
160
225
25
5
200
130
40
10
25
40
75
130
155
10
5
205
25
5
20
25
85
5
55
70
30
140
105
80
15
65
140
12000
6864
2650
15409
9909
147500
37100
30364
54000
6727
2950
1100
9318
9773
1900
6500
6180
2400
9955
3600
5600
850
3400
11455
10182
1550
3450
6400
104000
2600
4550
7550
500
5250
2600
1400
3250
74500
2400
10
157
20
17
37
35
7
157
46
19
32
21
48
44
30
20
14
30
16
13
41
12
31
19
78
65
59
57
113
6
112
30
33
71
34
14
116
13
21
2
1
1
2
2
2
2
1
1
1
1
1
1
1
1
2
1
1
1
2
1
1
1
1
1
1
1
1
1
2
1
1
1
1
1
1
1
2
2
2
2
2
2
2
2
2
2
2
2
2
1
2
2
2
2
1
2
2
2
2
2
2
2
1
1
2
2
2
1
Pastöverl Totalantal Antal kor diskautom Kvarst. vtn
950
42000
18
1
2
1177
19864
30
1
2
686
58500
15
2
2
850
5500
36
1
1859
1450
19
1
1368
63000
70
2
6350
48500
104
1
2
5
3
5
5
4
4
4
1
5
3
4
5
4
4
4
4
2
5
2
3
4
3
4
4
2
3
1
3
3
3
2
5
3
3
5
5
5
5
5
5
4
5
5
4
3
3
5
5
4
5
3
2
3
4
5
5
3
4
4
5
2
3
3
5
2
2
4
5
4
1
1
1
1
1
2
1
1
1
1
1
1
2
2
2
2
1
2
2
2
2
2
2
2
1
2
1
2
Montering allm diskintryck und.h.värme
1
3
2
2
4
2
4
5
3
2
4
5
2
5
4
2
5
4
2
Tabell 4A. Jämförelse mellan vissa diskrelaterade bedömningsparametrar för gårdar med hög och låg halt pastöriseringsöverlevande bakterier
H
H
H
H
H
H
H
L
L
L
L
L
L
L
L
L
L
L
L
L
L
L
L
L
L
L
L
L
L
L
L
L
L
L
L
L
L
L
L
Svarsnr Pastöverlev.
7
H
51
H
22
H
56
H
38
H
28
H
52
H
45
13
31
12
33
46
5
47
48
57
29
40
53
54
25
10
2
9
55
32
3
24
34
35
15
37
50
36
26
4
17
6
11
39
8
18
1
16
20
16
Tabell 4B Rådgivarnas kommentarer om gårdarna
anm celler, los, Dh 21, mont 3, fullserv okt 01, vtn i rör, syra 1ggn/v,
anm celler, Dh 21, ej gummibyt enl rek, syra 1g/v,
ingen avtorkning, underdos diskm, fullserv aug 00,
ingen avtorkning,
vvb storl/kap 2, felakt vattendof/diskm, slluttemp 50, underhållsvärme, disktid 20 min
celler/baktanm, sporanm, ibland problem vatnkval, diskaut 2, sköljvtemp 45, underdos hög temp,
anm. Vattenkval, syradisk 1 på 13 alk, Dh 3,
höga celler ibland, vvb storl/kap 2, beläggn skarvar,
ej gummibyte enl rek,
höga celler ibland, sporanm, bedömmn mont 3, vvb storl/kap 2, aldrig syradisk, disk 70/52
Mkt välskött gård, noggrann bonde
Dh 17, fullserv dec 99,
ej turb,syra 3-2 ggr/mån,
desinficerar efter disk 10min,
Bed mont 1. Vvb storl/kap 2, desinf, slangar/gummin, allm intr 2, beläggn speng
hala speng, beläggn tank,
H
H
H
H
H
H
H
L
L
L
L
L
L
L
L
L
L
L
L
L
L
L
L
L
L
L
L
L
L
L
L
L
L
L
L
L
L
L
L
Svarsnr
Kommentarer
Pastöverlev.
7
Mycket dålig montering, packn. dåligt diskade, ej gummiabb, vvber liten storl/kap, maxtemp 60,slutemp 30
H
51
Senaste service dec 01, ej byte gummidelar enl rek, mjölknrut 2, vvb storl/kap 3 max 63 krångel 20år, sluttemp32.
H
22
baktanm*3, dåligt vatten, ventilation 2, disk 57/38, tid 4-5, syra 1g/v,
H
56
Dränering saknas, dåliga mjölknrut, diskaut 30år:3, sköljv 55!, slutemp 38, syradisk aldrig, hala ytor, snuskburk smutsig,
H
38
vvkap/storl 3, vatten i rör, ej turbulent,
H
28
Ej tillräckligt med vatten, huvuddisk 8 min,
H
52
vvb storlek/kap för liten, huvuddisk 9min,
H
Dh <21, för klen rördimension, ingen service,mjölkför gummi okänt senaste byte, vvb storl/kap 3, maxtemp 62
ej automat ej slutskölj, diskintryck 2,
Sporer 1b, ny lagård 1998, senaste fullservice aug 00, ej diff. Vakum, kvarstående vatten
inga tydl anm, förutom tömningsproppar, något låg startemp.
bakt 3*20k, montering 2, syradisk 1g/v, slutsköljv 65!,
celler los, Dh 21, svackor (3), ej turbulent, disktid 5,
Bakt 2*40, mont 1 många svackor, service vid behov lantbr, gumibyte oregelb, avtorkn vid behov, vvb stl/kap 2, aldrig syradisk
upprepade bakterieproblem, höga celler ibland, aldrig syradisk
mont 2, ingen avtorkn, syradisk 1/mån, underdos diskm, disktid 13,disktemp 61-25
mont 3, oregelb gummibyte, aut 2, smutsigt filter, sköljv temp 64, disk 70-28,
Dh 15-20, bed mont 2 stigare, skjölv 57, disk 57-31, vvb str/kap 3, syra 5 ggr/år, allm intr 3,
koli i vatten, disk 46-36, disktid 7 min,
anm celler, koli 57, ej rek gummibyte, disktemp 52-38, förbeh 1, bed aut 2, , disk allm 2, disktid 13
Dh 15-20, aldrig syradisk, allm diskintr 3,
Dh 15-20, ingen avtorkn, vvbstrl/kap2, disk 60-43, disktid 21 allm intr 4, underdos diskm,
svacka delslinga, ej tillr vatten, ej rena ytor, disktid 16,
bakt 40 1gg, syradisk 1/v,
bed. mont 2, alm intryck, hög disktemp 66/52,
sköljv in 65, syradisk 1/v,
mont 2, ingen avtork, mjlkrut 1, syradisk 1/mån, disk 61/45, 20 min
liten besättning, på väg att avveckla, fullserv 97, disktid 4,
bakt 10-20, kravgård ordn o reda,
45
13
31
12
33
46
5
47
48
57
29
40
53
54
25
10
2
9
55
32
3
24
34
35
15
37
50
36
26
4
17
6
11
39
8
18
1
16
20
17
Figur 3. Principalkomponentanalys med faktorerna start- och sluttemperatur
vid disk, disktid samt förekomst av kvarstående vatten i ledning.
18
Figur 4. Principalkomponentanalys med faktorerna start- och sluttemperatur vid
disk, underhållsvärme, disktid samt förekomst av kvarstående vatten i ledning.
19
Figur 4 visar en analys där även förekomst av underhållsvärme ingår i analysen. När
underhållsvärme finns så borde den bidra till att minska halten pastöriseringsöverlevande
bakterier. Den förklarade variansen (summan av ”X expl.” i figurerna) ökar då från 32 till
36% vilken stöder hypotesen om temperaturens betydelse. Från tabell 4A framgår också att
gårdar med underhållsvärme, t.ex. gård 37, 54 och 11 kan klara låga halter
pastöriseringsöverlevande bakterier vid en lägre starttemperatur än 70°C om sluttemperaturen
bibehålls hög. Gårdar med underhållsvärme hade med undantag för gård 45 mycket låga
halter (Tabell 4).
Figur 5 visar förhållandet mellan sluttemperatur för disk och halten pastöriseringsöverlevande
bakterier för de olika gårdarna. Som framgår av tabell 2 finns inget signifikant samband
mellan dessa parametrar (r=–0,13, p= 0,40). De två rätvinkliga linjerna i figuren anger
sluttemperatur vid 45°C och halt pastöriseringsöverlevande bakterier om 200/ml (log 2,3). I
den nedre högra kvadranten finns endast gårdar med låg halt och sluttemperatur över 45°C.
Majoriteten av dessa har en startemperatur som överstiger 70°C (jämför tabell 4), alternativt
finns underhållsvärme. I den övre högra kvadraten finns endast ett fåtal gårdar med hög halt
pastöriseringsöverlevande bakterier, d.v.s. vid en sluttemperatur överstigande 45°C och en
hög starttemperatur är risken för pastöriseringsöverlevande bakterier i liten. Nästan samtliga i
denna kvadrant hade dålig montering (M2, montering 2), vatten i rör eller kort disktid (Td5,
disktid 5 minuter). Till vänster om linjen och i den övre kvadranten finns gårdar med höga
halter pastöriseringsöverlevande bakterier. Utmärkande för denna grupp är antingen låg
starttemperatur för disken (Ds), kort disktid (Td), vatten i rör eller en kombination av
ovanstående. Några avvikande gårdar finns i nedre vänstra kvadranten, som trots låg
sluttemperatur inte har hög halt pastöriseringsöverlevande bakterier. Denna figur bekräftar det
komplexa samspel mellan parametrarna som tydliggörs bäst i figur 4 och 5.
Figur 5. Förekomst av höga halter pastöriseringsöverlevande bakterier (>log 2,3)
vid olika sluttemperatur på disken
Ds=disktemperatur vid start, Td=disktid, M=montering, Uhv=underhållsvärme
20
Slutsatser
Höga halter pastöriseringsöverlevande bakterier påträffades företrädesvis vid gårdar med
mjölkningsanläggningar överstigande 15 års ålder och vid gårdar utan diskautomat, d.v.s. vid
gårdar där sämre förutsättningar att styra disktemperaturen förelåg. Men problemgårdar fanns
även bland stora gårdar med ny utrustning. Sluttemperaturen var av stor vikt för att förhindra
pastöriseringsöverlevande bakterier. Vid sluttemperaturer över 45°C förekom höga halter
pastöriseringsöverlevande bakterier i stort sett endast vid gårdar med svackor i ledningar eller
dålig montering i övrigt. Andra gårdar som hade höga halter kännetecknades oftast av en
kombination av för låg start- och sluttemperatur ofta i kombination med för kort disktid samt i
vissa fall även svackor. Enskilda andra parametrar kunde misstänkas bidra till förekomst av
höga halter på den enskilda gården, men var inte statistiskt signifikanta, med undantag för
smutsighet hos snuskburken. Genom analys av pastöriseringsöverlevande bakterier kunde
gårdar identifieras där diskprocessen var otillfredsställande utan att totalantalet bakterier gav
någon signal om detta.
Det är anmärkningsvärt att flera stora lösdriftsgårdar befann sig bland dem som hade höga
halter pastöriseringsöverlevande bakterier. En väl fungerande kontroll över diskparametrarna
verkar vara kritiskt för att förhindra pastöriseringsöverlevande bakterier. Detta borde
undersökas ytterligare för att kontrollera om den rekommenderade temperaturgränserna i
dagens rådgivning ger tillräcklig säkerhet. Denna undersökning gjordes inte på ett
representativt urval gårdar, så tillvida att förekomst av fria fettsyror var ett urvalskriterium.
För att få en bättre bild av förekomsten av pastöriseringsöverlevande bakterier i svensk
leverantörmjölk borde en undersökning av slumpmässigt utvalda leverantörer göras. Med
tanke på att mjölkgårdarna i Sverige blir allt större kan det finnas anledning att ytterligare
studera förekomsten av pastöriseringsöverlevande bakterier på sådana gårdar inom en sådan
undersökning.
Referenser
1.
Svensson, B. 2001. Pastöriseringsöverlevande bakterier . En litteraturstudie.
Svensk Mjölk rapport 4995.
2.
Christiansson, A. & Nilsson, J. 1994. Bakteriologiska problem i samband med
drift av värmeväxlare och annan utrustning. Svensk Mjölk rapport 4930.
3.
Thomas, S.B., Druce, R.G., Peters, G.J. & Grifftihs, D.G. 1967. Incidence and
significance of thermoduric bacteria in farm milk supplies: A reappraisal and
review. Journal of Applied Bacteriology 30: 265-298.
4.
Mackenzie, E. 1973. Thermoduric and psychrotrophic organisms on poorly
cleansed milking plants and farm bulk milk tanks. Journal of Applied
Bacteriology 36: 457-463.
5.
Andersson, I. & Gyllenswärd, M. 2004. Fältmässig undersökning av gårdar
med höga respekttive normala halter av fria fettsyror i mjölken. Svensk Mjölk
Forskning. rapport 7024-I.
6.
Bailey, N.T.J., Statistical methods in biology. 1975, London: Hodder &
Stoughton Ltd.
21
Enkät vid gårdsbesök FFA-projekt
BILAGA 1
Besöket ska ske när det finns minst ett mål i tanken.
Är frågan otydlig eller du anser att din tolkning behöver förklara, notera så
mycket som möjligt!
Under flera rubriker önskas en bedömning. Bedömningen görs på en skala
1-5 som betyder följande:
1. Mycket dåligt ….
2. Underkänt
3. Godkänt
4. Bättre än godkänt
5. Mycket bra
Namn:……………………………………………………………………………
Adress:…………………………………………………………………………..
Leverantörsnummer:…………………………………………………………….
Telefonnummer:…………………………………………………………………
Besöksdatum:……………………………………………………………………
Mejeriuppgifter
Mjölkkvalitén (ev anmärkning):
Celler
Bakterier
L&S
Sporer
Urea
……………. …………….
……………. ……………. …………….
……………. …………….
……………. ……………. …………….
……………. …………….
……………. ……………. …………….
Vattenkvalitet:
Heterotrofa
Koli
E-koli
Hårdhet
pH
……………. …………….
……………. ……………. …………….
……………. …………….
……………. ……………. …………….
Har tankplacering & utlopp anpassats till en högre pumphastighet?
Ja / Nej
Hämtas mjölken varannan dag:
Ja / Nej
Mjölkmängd per hämtning:
…………………liter
Kommentarer: ………………………………………………………………………
………………………………………………………………………………………
………………………………………………………………………………………
22
Gårdsuppgifter
Uppbundet
Långbås / kortbås
Lösdrift
Varm / Kall
-Ligger mjölkgropen inne i lösdriften eller i separat byggnad? i lösdrift / separat
byggnad
Ventilationen upplevs (utifrån förutsättningar utomhus):
1–2–3–4–5
Har mjölkkorna släppts på bete vid besöket?
Ja / Nej
Finns en uppgjord foderstat:
Ja / Nej
Baseras foderstaten endast på typfoderlistans analysvärden?
Ja / Nej
Baseras foderstaten delvis på aktuella analyser?
Ja / Nej
Följs den uppgjorda foderstaten:
Ja / Nej
Är besättningen med i utfodringskontroll:
Ja / Nej
Är besättningen med i kokontroll:
Ja / Nej
Antal mjölkningar per dag:
2-3
Är besättningen med i individjuver?
Ja / Nej
Hur mjölkas höga cellhaltskor (t ex sist)?……………………………………..
Speciella mjölkningsrutiner för lågmjölkare?…………………………………
När sinläggs korna (mjölkmängd):
Mjölk från kor man långsamt sinlägger?
……………..kg/dag
Tank / kalvar annat:……………
Antal kor i resp avkastningsintervall vid besöket:
•
Sinkor
………..st
•
1 – 5 liter / dag
………..st
•
6 - 10 liter /dag
………..st
•
11 - 15 liter /dag
………..st
•
16 - 30 liter /dag
………..st
•
>30 liter /dag
………..st
Totalt antal mjölkkor?
………..st
Kommentarer:
…………………………………………………………………………..……
……………………………………………………………………………..…
……………………………………………………………………………..…
……………………………………………………………………………..…
……………………………………………………………..…
23
Mjölkningsanläggning
Typ och fabrikat: ………………………………………………….
Skissa mjölkledningen, markera svackor, ange lutning och ev. baklut.
Delslingans längd______meter Total längd______meter
Dimensioner:
Mjölkledning
Vakuumledning
Stamledning
Kranledning
Luftavsk ledn.
Slutenhet
_____________ mm (Ringa in alternativ: glas / plast / rostfritt)
_____________ mm
_____________ mm
_____________ mm
_____________ liter
Allmänbedömning gällande montering:
1–2–3–4–5
Kommentarer: …………………………………………………………….
Vakuumledning
Finns fungerande dräneringsanordning?
Ja / Nej
Spolas vakuumledningen regelbundet?
Ja / Nej
24
A. Vakuumnivå (anläggningsvakuum)
Anläggning:
Fabrikat
_____________
Vakuumsystem (Vr)
Vakuumpump _____________
före reng av reg _____kPa efter_____kPa Regulator typ _____antal____ st
Ringkoppling ml _____ vl _____
Vakuummeter 1
_______ kPa
Antal organ
_____________ st
Vakuummeter 2
_______ kPa
Spengummi nr _____________
Rek bytesint arb mj del ________
Spenkoppscentral_____________
Pulsator typ
_____________
Avtagare typ
_____________
Vr, A2
Stigare
______st _____ cm
Fällbar bygel
_____________ st
Vm
Lyfthöjd
_____________ cm
Vp
A1
(A2)
Sista fullservice _____________
Obelastad anläggning
B. Vakuumnivå (arbetsvakuum)
Belastad anläggning
Vakuumsystem _______ kPa (Vr)
C. Kapacitetsmätningar
Obelastad anläggning, blockerad regulator (mäts vid arbetsvakuum)
1. Vakuumpumpens kapacitet
______l/min (Vp)
2. Vakuumsystem ( - mjölksystem)
______ l/min (Vr (A2))
3. Vakuumsystemets läckage (1 – 2)
______ l/min
4. Vakuumsystem + mjölksystem
______ l/min (Vr, (A2))
5. Mjölksystemets läckage (2 – 4)
______ l/min
D. Spenkoppscentraler
Organ nr
____ ____ ____ ____ ____ ____ ____ ____ ____ ____
Tot luftins (l/min)
____
____
____
____
____
____
____
____
____
____
Läck central (l/min)
____
____
____
____
____
____
____
____
____
____
Luftinsl (l/min)
____
____
____
____
____
____
____
____
____
____
Läck ventil (l/min)
____
____
____
____
____
____
____
____
____
____
D. Reservkapacitet
Belastad anläggning, arbetsvakuum
___________l/min (Vm, A1)
25
Service
Fullservice (ISO-mätning, O-ringar, mm)
Senaste fullservice (år-mån):………………………………………..
Vem utförde servicen (DeLaval, SAC. etc)? ……………………
Delservice (ej komplett ISO-mätning, O-ringar, mm)
Senaste delservice (år-mån): …………………………………………..
Vem utförde servicen (DeLaval, SAC, lantbrukaren, etc)? ……………………
Annan löpande service
Finns abonnemang på gummidelar?
Ja / Nej
Byts gummidelarna enligt rekommendation?
Ja / Nej
Datum för senaste byte av spengummin: …………………………………….
Senaste byte av övriga mjölkförande gummidetaljer: ………………………
Senaste byte packningar vid mjölkkranar och rörkoppel: ………………..
Senaste byte av vakuumslangar: ………………………………………
Trasiga delar – finns det? …………………………………………..
Utbyggnad av anläggning
Har anläggningen byggts ut de senaste:
1-2 3-4 5-6 7-8 >9 år
Vem utförde utbyggnaden? (DeLaval, SAC, lantbrukaren, etc)? ……………
Är anläggningen uppmätt enl ISO?
Ja / Nej
Har disken / diskautomaten anpassats till utbyggnaden?
Ja / Nej
26
Mjölkningsrutiner
Anslut MK4 till spenkoppscentralen på ett organ och mät under mjölkningen.
Notera viktiga händelser (med tidpunkt) såsom avsparkningar, luftinsläpp, mm.
Antal ordinarie mjölkare:
1 2 3 4 5
annat antal:…………
Finns en standard mjölkrutin som alla ska följa?
Ja / Nej
Följs standardrutinen av alla?
Ja / Nej
Förekommer det andra ej ordinarie ”avbytare”?
Ja (antal:…..)/ Nej
Vad ingår i den vanligaste mjölkningsrutinen?
• Ingen avtorkning
Ja / Nej
• Torrt papper
Ja / Nej
• Engångsduk
Ja / Nej
• Bomullsduk
Ja / Nej
• Tvåfacksspann
Ja / Nej
• Tvållösning
Ja / Nej
• Torkas spenspetsen speciellt?
Ja / Nej
• Görs urmjölkning
Ja / Nej
• Används spendopp / spray?
Ja / Nej
• Används spensalva?
Ja / Nej
Används speciell rutin för nykalvade kor?
Ja / Nej
Tid för förbehandling? 15 sek / 30 sek / 45 sek / 1 min
annat:……………….
Förbehandlas flera kor i taget
Nej
Ja (antal:…………..) /
Förekommer stora luftinsläpp vid påsättning?
Ja / Nej
Förekommer stora luftinsläpp vid avtagning?
Ja / Nej
Bedöm mjölkningsrutinen, jmf allmän rekommendation?
1–2–3–4–5
Beskriv mjölkningsrutinen med dina ord:
……………………………………………………………………………………
……………………………………………………………………………………
27
Mjölktanken
Fabrikat: ………………………………………………
Typbeteckning: ………………………………………………
Volym: …………………………………………………
Tanktermometerns temperatur vid besöket?
……….oC
Temperatur med kontrolltermometer?
……….oC
Antal mål i tanken vid besöket:
1 2 3 4 mål; Annat:………..…….
Tid för kylning besöksdagen:
Tid till 4oC vid normal kylning?
….….tim……..min
1 tim - 2 tim - 3 tim - 4 tim – annantid:…..…
Är tanken försedd med intervallkylning eller kylreducering?
Ja / Nej
Startas omröraren vid första målet efter disk när omröraren är täckt?
Om nej, startas omrörarens direkt vid mjölkningens början?
Bildas is vid kylning av första mjölken?
Ja / Nej
Ja / Nej
Ja (lite kristaller– mycket) / Nej
Fyllning av tanken?
Bottenfyllning - toppfyllning
Vid toppfyllning:
Finns ett dykrör (jmf t ex endast slang)?
Mynningens placering:
Ja / Nej
nära botten – mellanhögt - högt
Rinner mjölken efter tankväggen?
Ja / Nej
Om dykrör, är det skadat eller ändstött?
Ja / Nej
Är skumbildningen normal (som en knytnäve) vid besöket?
Ja / Nej
Finns synliga smörklumpar i tanken?
Ja / Nej
Silstrumpa
Typ, fabrikat: …………………………………………….
Återanvänds eller byts silostrumpan:
återanvänds / byts varje gång
Om återanvändning:
Återanvändning sker vanligen:
annat:…………
1 – 2 – 3 – 4 ggr,
Diskas / rengörs silostumpan mellan mjölkningarna?
Ja / Nej
Hur rengörs silostrumpan?
………………………………………………….
28
Förkylning
Finns det förkylare?
Typ av förkylare?
rörkylare
Ja / Nej
Plattkylare /
Ingår förkylaren / värmeväxlaren i ordinariedisksystemet?
Ja / Nej
Demonteras / rengörs förkylare regelbundet?
Ja / Nej
Om ja hur görs detta? ………………………………………………
Övriga synpunkter
…………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………
29
Diskning & diskrutiner
Varmvattenberedare
Antal liter:……………………………………
Storlek relativt behov (kapacitet)
1-2-3-4-5
Högsta temperatur (inställning och mätning vid besök):
………..oC
Används varmvatten till beredning av mjölkersättning?
Ja / nej
När bereds mjölkersättningen till kalvarna?
disk
Före disk / efter
Vattentillförsel
Egen vattenbrunn?
Ja / Nej
Ger brunnen tillräckligt med vatten?
Ja / Nej
Kommunalt vatten?
Ja / Nej
Är det tillräckligt tryck i vattensystem under disk?
Ja / Nej
Kommentarer (t ex extratank el bassäng):
………………………………………….
……………………………………………………………………………………
Diskautomat
Finns diskautomat?
Ja / Nej
Typ och fabrikat (ventilstyrd eller volymstyrd):…………………………….
Ålder / tillverkningsår:……………..
Bedömning av diskautomaten:
Är diskvattenmängden?
1-2-3-4-5
volymstyrd / ventilstyrd
Ger automaten rätt vattenmängd?
Ja / Nej
När rengjordes / kontrollerades tilloppsfilterna senast: ….……….………
Har diskautomaten krånglat?
Ja / nej
Vad har krånglat?
……………………………………………………………………
Underhållsvärme, finns det?
Ja / nej
Larm vi felaktig temperatur?
Ja / nej
Larm vid felaktig dosering?
Ja / nej
30
Rutiner före mjölkning avseende diskanläggningen
Står det vatten i rörledningen mellan mjölkningarna?
Står det desinfektionsmedel i rörledningen mellan mjölkningarna?
Kemikalie (namn, aktiv substans, dosering):………………………..
Görs försköljning före huvuddisk?
Ja / Nej
Sköljvattnets temperatur (fastbränt protein / kvarvarande fett):
…………..oC
Cirkuleras vattnet en eller fler gånger vid försköljning?
1ggr / flera ggr
Cirkulationsdisk (huvuddisk)
Diskas det efter varje mjölkning?
Ja / Nej
Vattentemperatur i början:
…………..oC
Vattentemperatur efter avslutad cirkulationsdisk:
…………..oC
Kontrolleras disktemperaturen regelbundet?
Hur ofta kontrolleras temperaturen och med vad?
Ja / Nej
………………..
Bildas ”vattenproppar” i hela mjölkledningen?
Ja / Nej
Är diskvattenflödet turbulent / förflyttar sig propparna fort?
Ja / Nej
Finns ”Trombon” eller släpps luft in för högre diskeffekt?
Ja / Nej
Används differentierat vakuum vid disk och mjölkning?
Ja / Nej
Disktid (huvuddisk):
……………min
Hur ofta används syradiskmedel?
………………
Hur ofta används alkaliskt diskmedel?
………………
Används flytande diskmedel?
Ja / Nej
Hur kontrolleras doseringsmängden av flytande diskmedel? ………………
Används pulverdiskmedel?
Om ja: är facket tomt efter avslutad disk?
Ja / Nej
Ja / Nej
Slutsköljning
Vattentemperatur:
Vattentemperaturen är mätt under slutsköljningens:
slutfas
Tid:
…………..oC
början / mitten /
………….min
31
Diskkontroll av anläggningen
Allmänt intryck av slutenhetens renhet?
1-2-3-4-5
Är ytorna rena (sträva / hala)?
Ja / Nej
Finns vätskefångare (”snuskburk”)?
Ja / Nej
Hur ser den ut (smutsig / ren)?
Ja / Nej
Diskas vätskefångare?
Ja / Nej
Görs vätskefångare ren regelbundet manuellt
Ja / Nej
Är spengummina rena och ej hala?
Ja / Nej
Om möjligt: Är mjölktanken visuellt ren?
Ja / Nej
Diskmedel
Fabrikat
Kombi
Syra
Lut
Annat / vad?
Flytande
Fast
Verklig dosering:
………dl/ 10 liter
Jämför verklig dosering med rekommendation (m.a.p. vattnets dH)
Rekommenderad dosering:
………dl / 10 liter
Växeldisk regelbundet?
Ja / Nej
Tömningsproppar
Används samma propp till försköljning, diskning och eftersköljning? Ja / Nej
Förvaring i slutenhet (vått):
Ja / Nej
Förvaring i separat stålkorg (torrt)
Ja / Nej
Rengörs propparna extra förutom vid diskning?
Ja / Nej
Bytesintervall:
varje vecka / varje mån / annat såsom: ………
Speciella rutiner för tömningsproppar efter behandlade kor:
Ja / Nej
Om Ja, vilka rutiner: ………………………………………………………..
32
Spannmjölkning (om mjölken hälls i tanken)
Diskningsrutiner: ……………………………………………………
Tid innan mjölken töms i mjölktanken:
……. tim….…min
När töms spannen: direkt efter mjölkningen eller när alla är fulla? Direkt /alla
fulla
Silas mjölken genom en silvadd i mjölktratt?
I vilket skick är mjölktratten?
Om ej i braskick, är den:
Ja / Nej
bra / skaplig / dålig
rostig / sprucken / annat:……….………
Allmäna kommentarer:
……………………………………………………………………………………
……………………………………………………………………………………
……………………………………………………………………………………
……………………………………………………………………………………
……………………………………………………………………………………
……………………………………………………………………………………
33
