UTSaTTHET OC H SEXUELL HÄL SA
issn 1653-5383
Malmö högskola
205 06 Malmö, Sweden
www.mah.se
malmö hö g s k ola 2 0 1 3
isbn 978-91-7104-522-5 (pdf)
M A L M Ö U N I V E R S I T Y H E A LT H A N D S O C I E T Y D O C T O R A L D I S S E R TAT I O N 2 013 : 4
MALIN LINDROTH
isbn 978-91-7104-521-8 (print)
MALIN LINDROTH
Utsatthet och sexuell hälsa
En studie om unga på statliga ungdomshem
UTSATTHET OC H SEXUELL HÄL SA
Malmö University
Health and Society, Doctoral Dissertation 2013: 4
© Malin Lindroth 2013
ISBN: 978-91-7104-521-8 (tryck)
ISBN: 978-91-7104-522-5 (pdf)
ISSN: 1653-5383
Holmbergs, Malmö 2013
MALIN LINDROTH
UTSATTHET OCH SEXUELL HÄLSA
En studie om unga på statliga ungdomshem
Malmö högskola, 2013
Fakulteten för hälsa och samhälle
Innehåll
sammanfattning. . ...................................................................... 7
originalartiklar. . ....................................................................... 9
Prolog . . .................................................................................... 11
Avhandlingens form och disposition........................................................... 13
BAKGRUND ................................................................................ 15
Unga på statliga ungdomshem ................................................................. 15
Forskningsområdet................................................................................... 17
Ungdomar och sexualkunskap ............................................................. 17
Sexuell hälsa och sexualitet.................................................................. 20
Risk, risktagande och sexuellt risktagande ............................................. 24
Rationalitet ....................................................................................... 26
Sammanfattning ..................................................................................... 28
SYFTE OCH FORSKNINGSFRÅGOR. . ................................................ 29
TIDIGARE FORSKNING.................................................................. 31
Ungdomar, sexualitet och sexuell hälsa ..................................................... 31
Sårbara ungdomar, sexualitet och sexuell hälsa.......................................... 34
Sex- och samlevnadsundervisning.............................................................. 36
Sammanfattning ..................................................................................... 38
TEORETISKA PERSPEKTIV................................................................ 39
Överväganden i en tvärvetenskaplig avhandling ........................................ 39
Ett socialpsykologiskt perspektiv – sociala representationer........................... 40
Ett intersektionellt perspektiv ..................................................................... 43
Trovärdighet........................................................................................... 44
METOD....................................................................................... 45
Övergripande design............................................................................... 45
Etiska överväganden och förförståelse i forskarrollen ................................. 46
Ungdomshemsmiljön och tillträde dit ......................................................... 48
Mötena med de unga ............................................................................. 50
Delstudie 1 - Enkätundersökning (Artikel I och II).......................................... 51
Delstudie 2 - Individuella forskningsintervjuer (Artikel III)............................... 54
Delstudie 3 - Fokusgruppsintervjuer (Artikel IV)............................................ 57
Sammanfattning ..................................................................................... 59
RESULTAT .................................................................................... 61
Artikel I - Gränsöverskridande sexualitet..................................................... 61
Artikel II - Ojämlik sexuell hälsa ................................................................ 62
Artikel III - Givande sexualitet ................................................................... 62
Artikel IV - Relevant sex- och samlevnadsundervisning.................................. 63
Sammanfattning .................................................................................... 63
DISKUSSION................................................................................ 65
Resultatdiskussion.................................................................................... 65
Det är värt risken ............................................................................... 67
Konsekvenser av att det är värt risken.................................................... 73
Metodologiska reflektioner ...................................................................... 75
Styrkor och svagheter i studien............................................................. 75
Om forskning med sårbara unga ....................................................... 77
Röster som inte hörs............................................................................ 78
Framtida forskningsfrågor och studiens nytta............................................... 79
epilog....................................................................................... 81
POPULÄRVETENSKAPLIG SAMMANFATTNING................................... 83
TACK ......................................................................................... 85
REFERENSER ............................................................................... 87
Bilaga 1. Intervjuguide kvalitativa forskningsintervjuer ................................ 97
ORIGINALARTIKLAR I-IV.. ................................................................ 99
sammanfattning
Forskningsprojektet handlar om unga som vistas på statliga ungdomshem, sexu­
a­litet och sexuell hälsa samt sexualkunskap. Svensk forskning är sparsam men
internationella studier visar att motsvarande grupp har sämre sexuell hälsa än
jämnåriga. Enligt svensk skollag ska sex- och samlevnadsundervisning erbjudas
alla unga. Denna ska upplevas som relevant av dem den adresserar, och vara
promotiv snarare än preventiv. Forskningens syfte är därför att öka kunskapen
om unga på statliga ungdomshem och deras sexuella hälsa, samt att ta fram och
inhämta deras synpunkter på en modell för sex- och samlevnadsundervisning.
I en enkät- respektive intervjustudie söks kunskap om sexuell hälsa i ungdoms­
gruppen (Artikel I-III). Här framträder ett sexuellt risktagande och en sexuell
utsatthet, men även att chansen till något positivt övertrumfar risker. Likaså
framkommer att de unga är mer risktagande, och utsatta, än jämnåriga. I fokus­
gruppsintervjuer med unga på statliga ungdomshem presenteras och diskuteras
ett förslag på en undervisningsmodell. Resultaten visar att de bedömer den som
relevant, och de insamlade synpunkterna används för att ytterligare målgrupps­
anpassa modellen (Artikel IV). Utifrån ett socialpsykologiskt perspektiv under­
söks gruppbaserad rationalitet bakom risktagandena. Studien låter ungdomarnas
röster bli hörda och avser att ge en nyanserad bild av komplexiteten bakom
deras sexuella risktaganden. En bild där vinster med osäkert sex tillåts ta plats.
Resultaten är av intresse för dem som arbetar med socialt utsatta unga inom fält
där kunskap om forskningsområdet saknas.
7
originalartiklar
Avhandlingen baseras på följande artiklar:
I. Lindroth M, Löfgren-Mårtenson L, Månsson S-A. (2012). Marginaliserad
sexua­litet? Tvångsomhändertagna ungdomars attityder, erfarenheter och hand­
lingar. Socionomens forskningssupplement, 31, 44–52.
II. Lindroth M, Tikkanen RH, Löfgren-Mårtenson L. (2013). Unequal
sexual health-Differences between detained youth and their same-aged peers.
Scandinavian Journal of Public Health, 41(7), 720-726.
III. Lindroth M, Löfgren-Mårtenson L. (2013). Sexual chance taking:
A qualitative study on sexuality among detained youths. The European Journal
of Contraception and Reproductive Health Care. 18(5), 335-342.
IV. Lindroth M. (2013). Youths residing at detention centers and sex education –
focus group interviews concerning a sex education curriculum. Inskickad.
Artiklarna publiceras med tillstånd från respektive förläggare. Malin Lindroth är
som förstaförfattare ansvarig för design, datainsamling, analys och författande.
Medförfattarna har bidragit med värdefulla kommentarer, läst och förbättrat det
slutliga manuskriptet.
9
Prolog
Sommaren 2010, ett halvår in i arbetet med denna avhandling, släpper den
svenska artisten Robyn ett nytt ”album”. På inledningsspåret pratsjunger hon till
suggestiv elektronika och framför repetitivt och beklagande följande korta påstå­
enden; ”My drinking is killing me, my smoking is killing me, my diet is killing
me, can’t sleep it’s killing me, my mother’s killing me, my boyfriend’s killing me,
my head is killing me, my land is killing me”. Intensiteten i låten accelererar. I
refrängen som kommer likt ett crescendo först mot slutet väntar man sig något
slags svar eller lösning på alla dessa uttalade lidanden. Istället slås i den impera­
tiva refrängen fast: ”Don’t fucking tell me what to do”.
Dessa olika lidanden som Robyn ger uttryck för känner jag igen väl efter att ha
arbetat som skolsköterska med unga på ett av Statens institutionsstyrelses, SiS,
ungdomshem i närmare tio år. De unga sa sig ofta besväras eller lida av just olika
slags missbruk, sömnproblem, hot om eller erfaret våld, huvudvärk och andra
kroppsliga smärttillstånd samt erfarenheter av utanförskap. Sexualitet var ett av
områdena i det hälsosamtal som erbjöds de unga, som en del av skohälso­vården.
Påfallande ofta var det som bekymrade dem av just sexuell karaktär; Tänk om
den jag senast hade oskyddat sex med hade någon sjukdom?, Tänk om jag ska
bli förälder nu?, Kan jag bli förälder?, Varför ligger jag runt när jag inte vill?,
Varför tjatar min socialsekreterare på mig om att jag prostituerar mig?, Hur ska
jag kunna skicka ett brev till den jag senast låg med om att jag har klamydia när
jag inte vet eller minns vem det var? etcetera.
En uppsjö av sexualitetens sidor fanns representerade bland de unga. Här fanns
sjuttonåriga Samira1 som var arg på sig själv för att hon tyckte sig ha för mycket
sex trots att det gav henne njutning och bekräftelse, liksom sextonåriga Anna som
1 Ålder och namn är fingerade.
11
ville ha hjälp med att göra ett graviditetstest efter att en nära släkting förgripit sig
på henne. Sjuttonårige Bill hade i många år medicinerats med psykofarmaka och
oroade sig för sin erektionsförmåga, och fjortonårige Sam hade onanerat sig till
skavsår. Vidare fanns trettonåriga Jennie som ville ha kondomer eftersom hon
var stormkär i en kille som hon träffade varje helg då hon var hos sin nya foster­
familj utanför ungdomshemmet. Abbe var bekymrad för att han aldrig hade haft
sex trots att han var femton, och nittonåriga Minna tyckte att det var orättvist
att jag bara erbjöd kondomer. Hon hade enbart sex med tjejer och ville ha skydd
därefter. Likaså fanns trettonåriga Emma som var gravid och inte vågade göra
abort, och sjuttonårige Ibbe som inte kunde vara med när hans tjej gjorde abort
eftersom han inte fick lämna ungdomshemmet.
Detta är bara ett fåtal av de unga jag mötte, tillika en bråkdel av deras olika
bekymmer, funderingar och förhoppningar relaterade till sexualitet. För mig som
utbildad inom den paramedicinska disciplinen omvårdnad framstod de ungas sex­
uella handlingar många gånger som obegripligt riskfyllda. Så småningom kunde
jag ana en rationalitet bakom agerandena och därmed också en mening med risk­
tagandena2, men bara konturerna. Framförallt förstod jag mer under mina många
möten med de unga inom ramen för skolans sex- och samlevnads­undervisning.
I diskussionerna framkom att sex var en viktig del i livet för de unga. Det mest
framträdande var att de allra flesta unga var aktiva i diskus­sionerna; de berät­
tade, frågade och ifrågasatte. Ämnet var angeläget, både för dem med positiva
erfarenheter, och för dem som hade erfarenheter av sex mot sin vilja.
Unga inom SiS är olika. Samtidigt är titeln på Robyns låt ovan väl beskrivande
för många av dem då den fångar ett motstånd som den som arbetar med socialt
utsatta unga måste förhålla sig till; ”tala för fan inte om för mig vad jag ska
göra”. Det vore dock fel att påstå att alla unga inom SiS alltid vänder taggarna
utåt. Här vistas också många som aktivt efterfrågar vuxnas stöd, råd och trygg­
het. Den enda gemensamma nämnaren är att de alla är placerade på ett ungdoms­
hem, i de allra flesta fall mot sin vilja. En annan gemensam omständighet är att
de allra flesta är i skolpliktig ålder, eller har missat så mycket av grund- eller
gymnasieskola att de på ungdomshemmet läser in dessa betyg. Därmed finns en
lagstadgad skyldighet att erbjuda dem sex- och samlevnadsundervisning. Men en
undervisning framtagen av experter, d.v.s. ”vuxna som vet ungdomarnas bästa”
är ingen framkomlig väg. Inte heller att erbjuda samma undervisningsform och
2 Jag använder genomgående benämningen ”risktagande” istället för ”riskbeteende” eller ”risktagande beteende”. Skäl
till detta är att benämningen ”risktagande” mer speglar hur någon utför en handling (tar en risk) och inte enbart uppvisar
ett beteende; ett aktivt subjekt snarare än ett passivt objekt.
12
innehåll som på andra skolor. Jag menar att de livserfarenheter som unga inom
SiS har skiljer sig alltför mycket för att dylik undervisning ska upplevas relevant.
För att kunna erbjuda en undervisning som upplevs relevant måste först en förstå­
else för vad den ska innehålla finnas, och för att nå dit måste de unga tillfrågas.
Det här forskningsprojektet ämnar därför öka kunskapen om sexualitet, mer
speci­fikt sexuell hälsa, bland unga inom SiS genom att på olika sätt tillfråga
dem det gäller, ungdomarna själva. Med hjälp av denna kunskap kommer en
målgrupps­anpassad modell för sex- och samlevnadsundervisning att utvecklas.
Därefter ska de ungas synpunkter på modellen efterfrågas. Dessutom ska ratio­
naliteten bakom ungdomarnas sexuella handlingar undersökas.
Avhandlingens form och disposition
I denna sammanläggningsavhandling presenteras tre delstudier vilka ligger till
grund för fyra artiklar, tillsammans i en ramberättelse. I ramberättelsen diskuteras
också den samlade empirin, detta då den strikta artikelformen inte medger något
utförligt eller mer teoridrivet resonemang. Här strävas efter att ge en helhetsbild
av de ungas sexuella hälsa, och av deras upplevelser och erfarenheter.
Efter en prolog ges inledningsvis en bakgrund till forskningsområdet. Där­
efter följer en redogörelse av syfte och forskningsfrågor som varit vägledande
i genomförandet av de olika delstudierna. Efter detta följer en genomgång av
tidigare forskning på området. Avsnittet därpå berör de teoretiska perspektiv
som används i förståelsen av den samlade empirin. I det efterföljande metod­
avsnittet redogörs för metodval och tillvägagångssätt i de olika delstudierna. I
resultatavsnittet presenteras huvudresultaten i de olika delstudierna tillika artik­
larna. Diskussionsavsnittet rymmer en diskussion om den samlade empirin liksom
metodo­logiska reflektioner, följt av en diskussion om framtida forskningsfrågor
och avhandlingens nytta. Därpå följer en kort epilog.
Som framgår väljer jag att skriva på svenska. Anledningarna till detta är flera;
en önskan att nå även dem som inte behärskar akademisk engelska liksom en
förhoppning om att resultaten ska vara tillämpbara i en svensk kontext, dvs.
kunna gagna forskningsdeltagarna. Likaså anar jag en fara med att skriva på
engelska. Nyanser kan lätt gå förlorade i översättning, av detta skäl är de allra
flesta citeringar ur engelskspråkiga texter återgivna på originalspråk.
13
BAKGRUND
Unga på statliga ungdomshem
Vilka är då de unga som är i fokus, unga3 som vistas på något av SiS särskilda
ungdomshem? Först och främst är det återigen viktigt att slå fast att de inte
utgör en homogen grupp. Det enda tydligt gemensamma för en yttre betraktare
är att merparten tvångsvårdas jämlikt LVU4 på grund av brister i hemmiljön, eller
så kallat eget destruktivt beteende såsom kriminalitet eller missbruk. Nittiosex
procent av de 1200 placeringstillfällena (1033 individer) under 2011 genom­
fördes jämlikt LVU, 4 procent jämlikt SoL5 (Statens institutionsstyrelse, 2012a).
En placering inom SiS sker också för dem som är dömda till LSU6 på grund av
grov kriminalitet. Under 2011 gällde detta 3 flickor och 76 pojkar. Lagrummen,
SoL, LVU eller LSU, som reglerar vistelsen varierar alltså, likaså ålder (11–20år)
på de unga. Den stora merparten är mellan 13 och 18 år (ibid.).
Det vårdas fler killar (73 %) än tjejer (27 %) på de statliga ungdomshemmen
och fler7 som är födda eller har föräldrar som är födda i annat land än Sverige
(Statens institutionsstyrelse, 2012a). Det är även vanligt att unga inom SiS har
svårigheter i relationen till föräldrar och att de har kamrater i liknande livssitua­
tioner (Statens institutionsstyrelse, 2012b). Det har likaså beskrivits att det bland
unga inom SiS finns fler individer med intellektuella funktionsnedsättingar såsom
låg begåvning, än bland unga för övrigt (Kullman, 2007; Olsson & Vilhelmsson,
3 Använder genomgående beskrivningen ”unga inom SiS”. Avstår från att kalla de unga för tvångsomhändertagna
(detainees på engelska) eftersom vårdformen då lätt hamnar i förgrunden och individen i skymundan.
4 LVU, Lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga. Se www.riksdagen.se
5 SoL, Socialtjänstlag (2001:453). Se www.riksdagen.se
6 LSU, Lag (1998:603) om verkställighet av sluten ungdomsvård. Se www.riksdagen.se
7 Bland dem inom SiS är 20 procent födda i annat land än Sverige och 37 procent har föräldrar som båda är födda i annat
land än Sverige (Statens institutionsstyrelse, 2012b). I riket i stort har var femte ung person utländsk bakgrund, angivet
som att den unge själv och föräldrar är födda i annat land än Sverige. Se www.scb.se.
15
2007; Ståhlberg, Anckarsäter & Nilsson, 2010). Det finns dessutom studier
som pekar på att även neuropsykiatriska funktionsnedsättingar som autism och
ADHD är överrepresenterade bland unga inom SiS (Anckarsäter, Nilsson, Saury,
Råstam & Gillberg, 2008; Ståhlberg, Anckarsäter & Nilsson, 2010).
Varje år erhåller 26 000 unga i Sverige insatser jämlikt LVU (Socialstyrelsen,
2012). Unga som har varit föremål för socialtjänstens insatser tillhör en av de
mest utsatta grupperna i samhället. Bland dem som placeras för vård inom social­
tjänsten på grund av beteendeproblem finns en ökad risk för framtida ohälsa.
Vid 25 års ålder är oddsen för allvarlig kriminalitet, fängelsedom, sjukhusvård
för psykiatrisk ohälsa, svårigheter med egen försörjning, låg utbildningsnivå och
för tidig död betydligt högre än hos övriga (Vinnerljung & Sallnäs, 2008). Dessa
unga blir dessutom tonårsföräldrar i högre utsträckning än övriga (Vinnerljung,
Franzén & Danielsson, 2007), därmed inte sagt att ett tidigt föräldraskap i sig är
ett mått på ohälsa. En sämre generell hälsa bland unga i kontakt med socialtjänst
finns även beskriven internationellt (Jee, Barth, Szilagyi, Szilagyi, Aida & Davis,
2006; Golzari, Hunt & Anoshiravani, 2006; Rodrigues, 2004; Simpson, 2006).
Det bör betonas att kontakt med socialtjänsten inte är synonymt med att vårdas
inom SiS. Den förra gruppen är betydligt större; 26 000 årligen jämfört med de
drygt 1000 som årligen vistas på något av SiS ungdomshem. De unga inom SiS
har oftast passerat andra så kallade öppna vårdformer tidigare men insatserna
har misslyckats (Statens institutionsstyrelse, 2012b). 85 procent8 av dem som
placerades inom SiS under 2011 hade tidigare erhållit insatser enligt socialtjänsten
såsom öppenvård, kontaktfamilj, familjehem eller institutionsplacering.
Viss kunskap om den sexuella hälsan bland unga inom SiS finns, men den är
begränsad och kommer huvudsakligen från de så kallade ADAD9-intervjuer som
genomförs under vårdtiden. Under 2011 deltog lite drygt hälften (589 unga)
av dem som vistades inom SiS i en ADAD-intervju (Statens institutionsstyrelse,
2012b). 84 procent av dem (11–20 år) anger att de är sexuellt aktiva, 33 procent
att de alltid använder preventivmedel och 29 procent att de har erfarenheter
av egen eller partners graviditet (ibid.) Dessutom visar en kartläggning, åter­
igen baserad på ADAD-intervjuer, att 12 procent av flickorna och 4 procent av
8 De som inte tidigare har erhållit socialtjänstens insatser antas till stor del utgöras av dem som vistas inom SiS med en
så kallad akut- eller utredningsplacering.
9 ADAD (Adolescent Drug Abuse Diagnosis) är ett strukturerat intervjuformulär. En för uppgiften specialutbildad
behandlare intervjuar den unge om olika livsområden. Intervjun sker vid tre tillfällen: i samband med att den unge kommer
till ungdomshemmet, vid utskrivning och en tid efter utskrivning. Se www.stat-inst.se.
16
pojkarna har erfarenheter av sex i utbyte mot pengar, alkohol, narkotika eller
boende (Statens institutionsstyrelse, 2011).
En anledning till att kunskapen om unga inom SiS och deras sexuella hälsa är
begränsad kan till stor del bero på att det är en grupp som är svår att nå i sexu­
alitetsstudier (se t.ex. Svedin & Priebe, 2004; Tikkanen, Abelsson & Forsberg,
2011). Tänkbara förklaringar är att de sällan återfinns i skola och därför missas
i skolbaserade studier. Sallnäs, Wiklund och Lagerlöf (2010) beskriver en annan
svårighet för forskare att nå barn och ungdomar inom samhällsvård, så kallad
gate-keeping. Med detta avses att forskaren på olika sätt inte lyckas, eller får,
komma i kontakt med barnet eller den unge (ibid.).
Forskningsområdet
Ungdomar och sexualkunskap
Vuxenvärldens upptagenhet av ungdomars beteenden, och att dessa kan ses pro­
blematiska och som något som ska regleras är inget nytt. Inte heller konstate­randet
att unga inte beter sig som barn, men inte heller som vuxna. Den antike filosofen
Platon lär på 300-talet ha sagt att ungdomar behöver regler för att minska deras
problematiska beteenden (Stolpe, 2003). Denna flertusenåriga fokusering på och
reglering av ungdomars beteenden kvarstår, och kan beskrivas med uttrycket
”ungdom som ideal och seismograf” (Lalander & Johansson, 2007, s.24). Ung­
domar utgör en slags projektionsduk där vuxna överför sina oroskänslor och
skräckvisioner på den för den vuxne så eftertraktade ungdomen (ibid.). Detsamma
kan anas när det handlar om ungdomars sexualitet och vuxnas syn på denna:
Stability-craving elders are hard-wired to be anxious at change (….) and we
associate that anxiety with the young people who inhabit the present and
future that so many grownups fear (Males, 2010, s. 224).
Det finns således numera en viss reflexivitet gällande betraktandet av ungdomars
beteenden som farliga eller obegripliga. Males (ibid.) beskrivning kan även gälla
en svensk kontext där sexualitet bland ungdomar länge har varit föremål för
vuxnas omsorg. För lite drygt 100 år sen skrevs upplysningsböckerna Handledning i sexuell undervisning och uppfostran - för mor och dotter samt för
lärar­innor respektive Handledning i sexuell undervisning och uppfostran - för
föräldrar och deras söner samt för lärare (Cederblom, 1909a; 1909b). Böckerna
präglas av dåtidens restriktiva sexualsyn; här talas om sexualhygien och karaktär,
om pojkars onani som självbefläckelse, flickors onani beskrivs inte alls, etcetera.
17
Titlarna speglar dessutom den tidens syn på ungdomars sexualitet, liksom på
könade förväntningar på vuxna att handleda de unga. Cederblom (ibid.) säger
också i respektive förord, att det är föräldrars och lärares plikt att tala med barn
om sexuella frågor. Dessa förväntningar på vuxna att upplysa ungdomar om
sexualitet kvarstår idag, inte minst genom skolans sex- och samlevnadsunder­
visning. Det talas dock inte längre om att det är vuxnas plikt att upplysa, snarare
om att det är ungdomars rättighet att erhålla sexualkunskap.
Förändringar har således skett, i synen på sexualitet, liksom i talet om sexual­
kunskap som en rättighet. Trots detta så har vuxna inte abdikerat från makten
att reglera och därmed också kontrollera ungdomars sexualitet. Med Foucaults
ord så är det möjligen så att unga fortfarande applåderas när de ”i de storas
närvaro flätar sexualkunskapens girlander av väl avpassade kunskaper” (2004,
s.53). Dagens unga möter därtill sexuella budskap i en form och omfattning, och
via mer effektiva informationskanaler än någon tidigare generation (Forsberg,
2010; Löfgren-Mårtenson & Månsson, 2006). Skola eller föräldrar är långt ifrån
de enda kunskapsförmedlarna.
Sex- och samlevnadsundervisning har en självklar plats tillika en lång historia
i Sverige. Den svenska eller skandinaviska undervisningen beskrivs ofta som
grunden för ”den europeiska ingången” till ämnet, särskilt som kontrast till
den amerikanska (se t.ex. Ketting & Winkelmann, 2013; Tiefer, 2004). Även
inom Europa särskiljer sig den skandinaviska undervisningen jämfört med
länder såsom de baltiska länderna och Irland (Parker, Wellings & Salazar,
2009; Sherlock, 2012). Kontrasten som betonas är den mellan en positiv syn på
ungdoms­sexualitet och förmedling av sexualkunskap (den skandinaviska) och
en mer repressiv syn där exempelvis avhållsamhet förordas (t.ex. vissa delar av
USA). Samtidigt är forskning om sex- och samlevnadsundervisning sparsam och
efterlyses. Detta gäller särskilt forskning om den normkritiska pedagogik som nu
ofta förordas och förekommer i Sverige (se t.ex. Sherlock, 2012), och kring skill­
nader mellan olika miljöer där sex- och samlevnadsundervisning bedrivs, såsom
stad och landsbygd (Parker, Wellings & Salazar, 2009). Den senaste nationella
granskningen av sex- och samlevnadsundervisning gjordes för snart femton år sen
(Skolverket, 2000). I denna framkommer stora skillnader mellan och inom skolor
vilket medför att unga har vitt skilda förutsättningar att skaffa sig kunskaper om
sexualitet och samlevnad på skoltid.
18
I samband med införandet av en ny skollag 201110 togs de senaste styrdokumen­
ten för sex- och samlevnadsundervisning i bruk. Nu finns begrepp som sexualitet,
relationer, kön, jämställdhet och normer tydligt inskrivet i de nya läroplanerna.
Detta innebär att sex- och samlevnadsundervisning11 kan och ska integreras i
olika ämnen, och att ansvaret för kunskapsområdet vilar på fler lärare. Däremot
ingår ännu ingen utbildning i sex- och samlevnadskunskap i den obligatoriska
lärarutbildningen (Bengtsdotter Katz & Wallin, 2009). Trots en ny skollag och
nya läroplaner så har därmed inga större förändringar skett avseende pedagogers
förutsättningar för att undervisa i ämnet.
Skola, och därmed även sex- och samlevnadsundervisning, är alltid situerad i en
samhällelig kontext, och detta märks i de olika styrdokumenten för ämnet. Det
första, från 1956, var föreskrivande och avrådande, de unga skulle ges kunskap
men inte uppmuntras till att ha sex (Myndigheten för skolutveckling, 2005). Det
andra, från 1977, var mer neutralt med fakta som skulle förmedlas. I det tredje,
från 1995, lyftes ungdomssexualiteten fram på ett nytt sätt. Undervisning i sexoch samlevnad sågs nu som ett led i en ung människas utveckling till en egen
individ, med slutmålet att kunna fatta egna beslut (ibid.).
Sex- och samlevnadsundervisning har alltså alltid haft ett uttalat mål, oavsett
när den har bedrivits. ”Önskeeleven” har varit den som genom rätt undervisning
erhållit kunskap om säkert sex och därefter praktiserat detta (Allen, 2007). Så
har det dock inte fungerat. De senaste årtiondena av preventivt arbete riktat mot
individen har trots goda intentioner ofta fått oönskade konskevenser (Broom,
2008). En ”preventiv övervakning” av individen leder inte sällan till att indivi­
den protesterar genom att istället ta risker (Broom, 2008; Lupton, 1999). Den
tidigare preventiva inriktningen har också exkluderat elever som söker sexuella
risker och upplever sig nöjda med detta, och en promotiv inriktning har efter­
lysts (Allen, 2007). Det finns även i beskrivningar av den nya svenska läropla­
nen och ämnets position däri en medvetenhet om att undervisningen har haft
en negativ slagsida (Skolverket, 2013). Här betonas att det har varit för mycket
fokus på sexuali­tetens baksidor, på vad som ska förhindras (ibid.), en preventiv
inriktning. Nu talas istället om vad som ska stärkas; jämlika relationer, vänskap/
kamratskap, psykisk och fysisk sexuell hälsa, självkänsla och identitet, skolklimat
och handlings­kompetens (ibid.), en promotiv inriktning.
10 Skollag (2010:800). Se www.riksdagen.se.
11 Med sex- och samlevnadsundervisning avser jag den konkreta handlingen att förmedla sex- och samlevnadskunskap.
Det är enligt läroplaner för de olika skolformerna rektors ansvar att i undervisning i olika ämnen integrera det ämnesö­
vergripande kunskapsområdet sex och samlevnad. Läroplaner för de olika skolformerna återfinns på www.skolverket.se.
19
Sexuell hälsa och sexualitet
Föreställningar om hälsa genomsyrar samhället på alla nivåer. Brülde och
Tengland (2003) betonar vikten av att därför granska och definiera hälsa. Män­
niskors föreställningar om hälsa är relativt samstämmiga, hälsa är något bra
(hälsa som värde) och bör främjas (hälsa som mål) (ibid.). Även på institutionell
nivå anses hälsa vara något bra och något som ska främjas. Exempelvis är Hälsooch sjukvårdslagens12 mål ”en god hälsa för hela befolkningen”. Även i en av de
lagar som styr att unga vistas inom SiS, LVU, omtalas hälsa som något värdefullt.
Ett omhändertagande sker om det på grund av ”brister i omsorgen eller något
annat förhållande i hemmet finns en påtaglig risk för att den unges hälsa eller
utveckling skadas” eller om ”den unge utsätter sin hälsa eller utveckling för en
påtaglig risk att skadas”. Den vaga definitionen i LVU-lagen av vad hälsa är
innebär dock en risk för godtycklighet då lagen tillämpas13.
Föreställningar om sexuell hälsa är det svårare att uttala sig om. En anledning
till detta kan vara att begreppet har en kortare historia. Först i mitten av 1970talet blev sexuell hälsa ett använt begrepp, som en led i en mer övergripande
”hälsofiering”(Giami, 2002). Med hälsofiering, på engelska ”healthification”,
avses den samhällsutveckling som skett de senaste decennierna där ett allt tyd­
ligare fokus läggs på individens eget ansvar för den personliga hälsan (se t.ex.
King, 2013), så även i Sverige.
När det gäller sexuell hälsa är det troligen inte fullt lika självklart för alla i det
svenska samhället att den har ett positivt värde och är något som bör främjas.
Åtminstone inte när det gäller alla slags sexualiteter. Det finns fortsatt ett mot­
stånd gentemot HBTQ-personer14. Exempelvis fanns i det partiprogram som
gällde ett halvår innan Sverigedemokraternas inträde i riksdagen hösten 2010
flera heteronormativa och homonegativa skrivningar15.
Låt oss titta på vanliga och ofta refererade definitioner av sexuell hälsa och även
sexualitet, då dessa hör ihop. I vad Världshälsoorganisationen, WHO, (2006)
kallar för en ”working definition”, beskrivs sexualitet som:
12 Hälso- och sjukvårdslag (1982:763). Se www.riksdagen.se
13 Se Tidigare forskning nedan, om hur kön och sexualitet spelar roll vid myndighetsutövande jämlikt LVU.
14 Akronymen HBTQ står för Homo, Bi, Trans och Queer.
15 I Sverigedemokraternas partiprogram stod, ett halvår innan partiets inträde i riksdagen, bland annat att de ämnade
”slå vakt om kärnfamiljen och det traditionella äktenskapet som samhällets bas” och ”värna om varje barns rätt till en
mor och far, vilket bland annat innebär en återgång från besluten om att ge samkönade par adoptionsrätt och lesbiska
par rätt till insemination”. Hämtat från www. sverigedemokraterna.se, 2010-03-25.
20
…en väsentlig del av att vara människa, genom hela livet, och som innefattar
kön, könsidentiteter- och roller, sexuell orientering, erotik, njutning, intimitet
och reproduktion. Sexualitet upplevs och uttrycks i tankar, fantasier, önskning­
ar, föreställningar, attityder, beteenden, praktiker, roller och relationer. Sexu­
alitet kan innefatta alla dessa dimensioner, men alla upplevs eller uttrycks inte
alltid. Sexualiteten påverkas av interaktionen mellan biologiska, psykologiska,
sociala, ekonomiska, politiska, kulturella, juridiska, historiska, religiösa och
andliga faktorer (egen översättning).
Definitionen speglar både sexualitetens komplexitet och dess omfattning, och
att sexualitet alltid måste ses i sitt sociala och historiska sammanhang, och inte
bara som ett naturligt biologiskt fenomen (se även t.ex. Tiefer, 2004 eller Weeks,
2008). Sexualitet är således något som ständigt skapas och förändras, inte något
naturgivet eller statiskt, och måste därför betraktas, beskrivas och förstås brett.
Denna helhetssyn återfinns även i WHOs (2006) ”working definition” av sexuell
hälsa:
Sexuell hälsa är ett tillstånd av fysiskt, emotionellt, mentalt och socialt väl­
befinnande i förhållande till sexualitet; det är inte enbart frånvaro av sjukdom,
funktionsnedsättning eller lidande. Sexuell hälsa kräver en positiv och respekt­
full inställning till sexualitet och sexuella relationer, liksom möjligheten att ha
njutbara och säkra sexuella erfarenheter fria från tvång diskriminering och
våld. För att sexuell hälsa ska kunna uppnås måste alla människors sexuella
rättigheter respekteras, skyddas och uppfyllas (egen översättning).
I definitionen anas att ett biomedicinskt organperspektiv på hälsa (dvs. hälsa som
frånvaro av sjukdom, se t.ex. Brülde & Tengland, 2003) som tidigare gällde har
ersatts av en helhetssyn. Ett exempel på denna rörelse är begreppet sexuell och
reproduktiv hälsa och rättigheter, SRHR, som med ursprung i feministiska och
mänskliga rättighetsperspektiv tagit alltmer plats i den globala (sexual)politiska
debatten under de senaste tjugo åren (Lindahl, 2010). Detsamma gäller i Sverige
där detta exempelvis återspeglas i det åttonde av de elva folkhälsomålen där en
trygg sexualitet fri från fördomar, diskriminering, tvång och våld eftersträvas
(Statens folkhälsoinstitut, 2013).
WHOs arbetsdefinition av sexuell hälsa är således en institutionell syn på sexuell
hälsa som något med positivt värde och som bör främjas. Därmed inte sagt
att den passar som definition i föreliggande avhandling. Sexuell hälsa är ett
21
fram­växande begrepp som det råder liten samstämmighet kring (Giami, 2002;
Wellings, 2012). Ett sätt att avgöra en definitions lämplighet kan vara att
granska den utifrån olika adekvansvillkor, dvs. generella krav som en hälso­
definition måste uppfylla (Brülde & Tengland, 2003). Jag väljer att använda sju
olika adekvansvillkor: språkbrukskravet, värdekravet, teorikravet, precisions­
kravet, mätbarhetskravet, homogenitetskravet och målkravet, för att granska
definitionen av sexuell hälsa närmare.
Språkbrukskravet innebär att definitionen inte ska avvika för mycket från
normalt språkbruk utan vara deskriptivt relevant och spegla hur man inom en
profession talar om hälsa (Brülde & Tengland, 2003). WHOs arbetsdefinition
uppfyller till viss del detta, åtminstone den del som berör hur olika professioner16
talar om sexuell hälsa. Dock säger den för mycket, den är för vid. ”Fysiskt, emo­
tionellt, mentalt och socialt välbefinnande och inte bara frånvaro av sjukdom,
dysfunktion eller lidande” gör att den inkluderar för många (o)hälsotillstånd.
Värdekravet innebär att definitionen bör harmoniera med föreställingen om hälsa
som något positivt samt tydliggöra varför det är bättre med god än dålig hälsa
(Brülde & Tengland, 2003). Värdekravet uppfylls väl då definitionen innefattar
en syn på sexuell hälsa som något positivt och eftersträvansvärt. Problemet är
återigen de högt ställda målen som lätt framstår som ouppnåeliga. Teorikravet
innebär att en definition till formen bör vara enhetlig och gärna innehålla ett
generellt kriterium för förändringar (förbättringar eller försämringar) av hälsa
(Brülde & Tengland, 2003). Det generella kriterium som pekar ut förändringar
antas vara sexuella rättigheter. Dessa kan ses som en förutsättning för sexuell
hälsa och ger därmed definitionen en praktisk tillämpbarhet17.
Precisionskravet innebär att det inte får råda tvivel om en viss företeelse ska
rymmas inom definitionen eller inte (ibid.). Detta kriterium uppfylls inte alls då
”fysiskt, emotionellt, mentalt och socialt välbefinnande” är oerhört brett. Ytter­
ligare specificering hade behövts för att göra definitionen tydlig, men då hade
definitionens homogenitet minskat (se nedan). Möjligen är definitionen ”pre­
matur” då forskningsområdet ännu inte är lika tvärvetenskapligt som definitio­
nen implicerar? Området sexualitet och sexuell hälsa är i hög grad medikaliserat18
16 Här utgår jag från de professioner som arbetar med sexuell hälsa såsom socialarbetare och hälso- och sjukvårds­
personal.
17 När det gäller svenska aktörer (Folkhälsoinstitutet, Socialstyrelsen, Regeringskansliet, RFSU och RFSL) så talas i olika
målformuleringar som presenteras på respektive hemsidor om sexuell hälsa och sexuella rättigheter, och ibland sexuell
och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR).
18 Enligt Nationalencyklopedin, NE, innebär medikalisering förhållandet att ett problem som i grunden inte är av medi­
cinsk karaktär diskuteras eller betecknas som en medicinsk företeelse. Se www.ne.se.
22
(se t.ex. Cacchioni & Tiefer, 2012; Tiefer, 2004). Vidare så innebär mätbarhetskravet att definitionen ska vara värderingsoberoende och formulerad i mätbara
termer (Brülde & Tengland, 2003.). Det saknas dock, och kommer troligen alltid
att saknas instrument eller metoder som mäter fysiskt, emo­tionellt, mentalt och
socialt välbefinnande liksom frånvaro av sjukdom, dysfunktion och lidande rela­
terat till sexuell hälsa. Därmed så uppfyller definitionen inte heller detta krav.
Enligt homogenitetskravet ska definitionen vara så enkel och homogen som
möjligt (ibid.). Den bör inte innehålla undantag eller ad hoc-antaganden. Inte
heller detta krav uppfylls. Undantag som ”sexuell hälsa kräver” och ”för att
sexuell hälsa ska kunna uppnås måste” finns. Definitionen är därmed konstru­
erad ad hoc, dvs. skräddarsydd för att förklara ett speciellt fenomen utan att
det finns någon vetenskaplig grund för detta. Det är inte och kommer troligen
heller aldrig att bli klarlagt att sexuell hälsa verkligen är ”ett tillstånd av fysiskt,
emotionellt, mentalt och socialt välbefinnande i förhållande till sexualitet”, även
om det låter rimligt. Slutligen så innebär målkravet att en definition av hälsa
bör vara i linje med de mål som hälso- och sjukvård har (ibid.). Detta krav är
väl uppfyllt vilket kan ses som en förmildrande omständighet och även ursäkta
att definitionen är utopisk och i så liten grad uppfyller övriga adekvansvillkor.
Inte bara målen för hälso- och sjukvård utan även (sexuella) mänskliga rättig­
heter harmonierar väl med definitionen. När Beasley (2008) reflekterar över dessa
utopiska formuleringar konstateras att definitionen är ett mål väl värt att sträva
mot snarare än en bild av människors nuvarande status. Möjligen kan detta för­
klara att den är så spridd och använd trots allt? En tänkbar förklaring till varför
debatt om definitionen framstår liten, kan vara sexualitetens historia. Följande
citat belyser hur sexuell hälsa fortsatt är ett område där konsensus saknas, där
den medicinska disciplinen har tvingats till tolkningsföreträde och där ämnets
inneboende moraliska laddning är ständigt närvarande:
The present power of medical experts as moral arbiters did not result from
some dark conspiracy. It was more or less forced upon them by the larger social
changes taking place in modern times. These changes gradually weakened the
influence of the church and created a moral vacuum that only medicine could
fill. There is no better illustration of this in our modern time than our modern
question: “What is sexual health?” In earlier centuries we would have asked
instead: “What is moral virtue?” (Haeberle, 2003).
Utifrån denna genomgång och granskning är WHOs definition av sexuell hälsa
inte applicerbar i detta forskningsprojekt då den är alltför utopisk. Jag väljer
23
därför att definiera sexuell hälsa för unga inom SiS som sexuell förmåga och
välbefinnande; om den unge upplever sig ha förmågan att agera för att undvika
sexuellt överförbara infektioner, STI, oplanerat föräldraskap och sexuella hand­
lingar mot sin vilja, samt upplever ett välbefinnande i sin sexualitet. Denna opera­
tionalisering speglar dessutom de tre vanligaste så kallade ”adverse sexual health
outcomes”, dvs. oönskade effekter av sexualitet med bäring på den sexuella
hälsan; STI, oplanerat föräldraskap och utsatthet för oönskade sexuella hand­
lingar (Wellings, Mitchell & Collumbien, 2012).
Risk, risktagande och sexuellt risktagande
Vad som anses vara risker varierar över tid, mellan kulturer och inom en kultur.
Att risk och hanterandet av risk är en samtida viktig fråga är odiskutabelt, se t.ex.
Becks beskrivning av ”risksamhället” (2000) eller översikter av t.ex. Olofsson och
Öhman (2011) eller Fischhoff och Kadvany (2012). I en västerländsk kultur som
den svenska kan risktagande ses som alltifrån individens oförmåga att fatta ratio­
nella beslut till en medveten protest mot det nutida samhällets krav på individen
om att fatta just rationella beslut (se t.ex. Lupton, 1999).
Inom forskning om ungdomar och risk används begreppet risktagande (som ett
substantiv eller som ett verb) för att begreppsligt länka samman potentiellt hälso­
vådliga beteenden (DiClemente, Hansen & Ponton, 1996; Jessor, 1998; Johnson
& Malow-Iroff, 2008). Ett risktagande innebär därmed en risk för någon form av
personlig förlust, utgör ett hot mot ungdomars hälsa och välbefinnande, och kan
vara en bidragande orsak till ohälsa i vuxen ålder (ibid.). I något äldre litteratur
om ungdomar och risktaganden nämns olika riskbeteenden såsom missbruk av
nikotin, alkohol, narkotika och läkemedel, riskfyllt sexuellt beteende, vårdslöshet
i trafik, våld och normbrytande socialt beteende (DiClemente m.fl., 1996; Jessor,
1998). Även psykopatologi (depressivitet, suicidalitet och ätstörningar) anses
utgöra risker (ibid.). Numera inkluderas därtill så kallade självskadebeteenden
såsom att skära sig, spelberoende och autoerotisk asfyxi19 (Johnson & MalowIroff, 2008). Sexuella aktiviteter och alkoholbruk är exempel på risktagsanden
som värderas olika beroende på vid vilken ålder de uppträder. Tyngre missbruk,
allvarlig vårdslöshet i trafik, grov kriminalitet, självmordsförsök och ätstörningar
ses dock aldrig som förväntade eller accepterade beteenden, oavsett när de upp­
träder (DiClemente m.fl., 1996; Jessor, 1998; Johnson & Malow-Iroff, 2008).
19 I NE beskrivs asfyxiofili´ som en sexuell beteendevariant. Genom självstrypning framkallas syrebrist i hjärnan (nära
medvetslöshet), vilket förväntas intensifiera utövarens sexuella upphetsning och orgasmupplevelse i samband med sexuell
stimulering. Se www.ne.se.
24
Det är välbelagt att skydds- respektive riskfaktorer av biopsykologisk och
sociokulturell valör påverkar ungdomars risktaganden (DiClemente m.fl., 1996;
Jessor, 1998; Johnson & Malow-Iroff, 2008). Bland dessa inverkande faktorerer
återfinns kognitiv förmåga och personlighetsdrag samt olika sociala och sam­
hälleliga stimuli.
Den kognitiva förmågan liksom personlighetsdrag påverkar då det är genom
dessa personliga filter som sociala stimuli filtreras och omvandlas till handling
(DiClemente m.fl.,1996; Jessor, 1998; Johnson & Malow-Iroff, 2008). En för­
klaring till risktagande som alltmer överges är att ungdomar har en överdriven
tilltro till sin egen förmåga och osårbarhet. Detta räcker inte som förklaring,
då även vuxna tenderar att undervärdera risker. Vad som snarare kännetecknar
ungdomar är avsaknaden av den vuxnes erfarenhet av att interagera och fatta
beslut. Likaså lägger ungdomar större vikt vid kortsiktiga snarare än långsiktiga
konsekvenser av sitt handlande (ibid.).
Sociala stimuli såsom vänner, föräldrar, familjestrukturer, skola och rådande
samhällsinfluenser är också avgörande för risktagande (DiClemente m.fl.,1996;
Jessor, 1998; Johnson & Malow-Iroff, 2008). Tidigare har vänners påverkan i
form av grupptryck ansetts ha stor effekt på risktagandet, men numera påtalas
oftare att det inte handlar om grupptryck i sig utan snarare om att ungdomar,
likt vuxna, söker sig till likasinnade (ibid.). Angående en förväntad tonårsrevolt
gentemot vuxna så benämns detta nuförtiden istället för transformation och revi­
sion av roller och förväntningar, detta då de flesta tonåringar behåller en nära
relation med sina föräldrar (Johnson & Malow-Iroff, 2008). Ett ökat risktagande
kan däremot finnas bland dem som växer upp i en familj med många konflikter
och med en emotionell distans (DiClemente m.fl.1996; Jessor, 1998; Johnson &
Malow-Iroff, 2008).
När det gäller riskfaktorer kopplade specifikt till sexuellt risktagande bland unga
visar forskning på en rad olika samband; beteendestörningar (Ramrakha, Bell,
Paul, Dickson, Moffit & Caspi, 2007), utsatthet för sexuella övergrepp (Senn,
Carey & Vanable, 2008), dåligt omhändertagande (Taren-Sweeney, 2008), hopp­
löshetskänslor (Broccoli & Sanchez, 2009), depression (Brown, Yung, Cosgrave,
Killackey, Buckby, Stanford, Godfrey & McGorry, 2006), alkoholbruk (Yan, Chiu,
Stoesen & Qi Wang, 2007), marijuanarökning (Kingree, Braithwaite & Woodring,
2000), suicidförsök (Houck, Hadley, Lescano, Pugatch & Brown, 2008), sensa­
tionssökande personlighetsdrag (Bornovalova, Gwadz, Kahler, Aklin & Lejuez,
25
2008), normbrytande beteenden (Aalsma, Tong, Wiehe & Tu, 2010), föräldrars
utbildningsnivå och den unges egen skolgång på gymnasialt yrkes­program (Holm­
berg & Hellberg, 2007) samt föräldranärvaro och bostadsområdets karaktär
(Roche, Mekos, Alexander, Astone, Bandeen-Roche & Ensminger, 2005).
En klar kausalitet mellan ungdomars sexuella risktaganden och isolerade risk- eller
påverkansfaktorer är däremot svår att finna. Studierna är dessutom genomförda i
skilda kontexter (olika länder, olika discipliner) med varierande sätt att definiera
sexuellt risktagande vilket ytterligare försvårar värderandet av resultaten. Den vik­
tigaste konklusionen är dock att en riskfaktor sällan uppträder ensam utan i kluster
där sexuellt risktagande ofta är ett av flera riskfyllda beteenden. Samtidigt saknas
och efterlyses forskning som tar hänsyn till denna komplexitet och fram­förallt till
de meningar unga själva kopplar till sina sexuella handlingar (DiClemente m.fl.,
1996; Jessor, 1998; Johansson & Lalander, 2003; Johnson & Malow-Iroff, 2008;
Lightfoot, 1997; Voisin, Salazar, Crosby & DiClemente, 2007).
Rationalitet
Den brittiska kulturantropologen Mary Douglas (2005) betonade i mitten av
1960-talet, att rationalitet bakom risktagande måste beskrivas och förstås, annars
framstår människor som paradoxala och ologiska varelser:
We are said to be risk-aversive, but alas, so inefficient in handling informa­
tion that we are unintentional risk-takers; basically we are fools (….) But for
heaven’s sake, how could we have survived on this planet if our thinking is so
inherently flawed?
(Douglas, 2005, s. 13-14).
Douglas (2005) anser vidare att det är omöjligt att förstå rationalitet bakom
risktagande med enbart ett individualistiskt synsätt. Istället måste individuella val
ses mot bakgrund av den sociala miljön, mot gruppen, detta för att förstå inter­
subjektivitet, konsensusskapande och sociala influensers påverkan på individens
beslut (ibid.). Broom (2008) menar att detta särskilt gäller bland dem som inte
utgör normen; risktaganden bland etniska minoriteter, arbetarklass eller kvinnor
konstrueras och beskrivs ofta som irrationella. Detta till skillnad från medelålders
vita mäns risktaganden som trots stor påverkan på både individuell hälsa och
mer övergripande på miljö förblir oproblematiserade (ibid.). Utifrån den ovan
beskrivna historiska och nutida benägenheten att se ungdomars beteenden som
problematiska, antar jag att ungdomars sexuella risktaganden lätt konstrueras
26
eller framställs som irrationella. Detta torde i än högre grad gälla unga inom SiS
som i de allra flesta fall är omhändertagna av samhället på grund av ett norm­
brytande beteende. Samtidigt är denna konstruktion av ungdomars sexualitet som
problematisk mindre trolig i en nordisk kontext där ungdomssexualitet generellt
sett är mer accepterad än i övriga västvärlden (Traen, 2008).
Det tycks således finnas föreställningar om att vi människor tar risker oavsiktligt
därför att vi inte vet bättre; vi saknar information eller den rätta kunskapen med
vilken risktagandet skulle minska eller upphöra (Allen, 2007; Broom, 2008;
Douglas 2004, 2005). Med detta synsätt stannar analysen av risktagandet av,
motiven bakom, rationaliteten, eftersöks inte. Detta synsätt är även vanligt när
det gäller forskning om ungdomar och risktaganden. Undantag finns emellertid,
som när Lightfoot (1997) i en intervjustudie eftersöker rationalitet i samband
med amerikanska ungdomars risktaganden, här definierade som alkohol och
drogbruk, oskyddat sex och kriminalitet. Hon finner att risktaganden kan förstås
som ett skapande av en gemensam historia, en meningsfull process som drama­
tiserar och berättar en åsikt. Att dela en risk med någon annan blir därmed
ett ställningstagande för likasinnade, med ett gemensamt syfte och förenande
mening (ibid.).
Liknande resonemang förs av Lalander (2001), som i en etnografisk studie följt
en grupp svenska ungdomar med heroinmissbruk. Med metaforer som att ”lära
sig att spela ett spel” och ”delta i ett äventyr” för att fly verkligheten och dela en
gemenskap förstås den mening som de unga killarna och tjejerna finner (ibid.).
Inom sexualitetsforskning så lyfts inom området män som har sex med män,
MSM-forskning, rationaliteten bakom sexuellt risktagande fram. Exempelvis har
oskyddade anala samlag beskrivits som intimitetsskapande handlingar med ett
stor emotionellt värde (Henriksson, 1995; Tikkanen, 2003).
Inom forskning om ungdomars sexualitet är belysning av rationalitet sällsynt,
snarare söks efter orsaksfaktorer eller samband vilka ska ligga till grund för
beteende­förändringar via preventiva insatser. I en granskning av hur risktagare
och risktagande (ungdomar och sexuellt risktagande) konstrueras och framställs
i ett fyrtiotal nordamerikanska och europeiska vetenskapliga artiklar framträder
ett moraliserande; ungdomar ska alltid och till varje pris undvika sexuellt risk­
tagande (Wijk, 2003). Så ser dock inte verkligheten ut. Unga och unga vuxna i
Sverige fortsätter, trots kunskap om säkert sex och lättillgängliga preventivmedel
att ha oskyddat sex. Antalet rapporterade klamydiainfektioner i Sverige ökade
27
mellan 1997 och 2007 med över 200 procent, och det är unga och unga vuxna
(15–29 år) som står för 85 procent av de diagnosticerade fallen20 (Smittskydds­
institutet, 2010). Prevention och promotion ter sig inte ha fungerat, åtminstone
inte i fallet klamydia.
Sammanfattning
Trots att ungdomars sexuella hälsa är central i detta forskningsprojekt riktas
samtidigt sökarljuset mot den riskfyllda sexualiteten. Genomgången ovan visar
att detta problemsökande sätt att närma sig ungdomar, och ungdomars sexualitet,
är vanligt. Inte minst har det varit det i sex- och samlevnadsundervisning. En ny
promotiv inriktning kan dock anas i och med införandet av den senaste svenska
skollagen. Det övergripande målet med forskningsprojektet är att kunna stärka
den sexuella hälsan bland unga inom SiS. Den undervisningsmodell som kommer
att tas fram och prövas är dock inte att betrakta som en preventiv åtgärd, utan i
bästa fall en promotiv skolundervisning. Distinktionen är viktig att göra då skol­
undervisning i sig kan vara reglerande, kanske än mer så i den uttalat reglerande
miljö där unga inom SiS befinner sig.
Det är alltså ungdomarnas egna röster som eftersöks, trots det så väljer jag att
med stöd i tidigare forskning på området operationalisera vissa beteenden som
risktaganden och därmed hot mot den sexuella hälsan. Dessa är handlingar som
innebär en risk för STI eller, ett oplanerat föräldraskap eller sex mot sin vilja.
I tillägg eftersöks ungdomarnas sexuella välbefinnande.
Jag gör vidare antagandet att föga gagnar ungdomar att fortsätta fokusera på
deras förmodade individuella tillkortakommanden. Snarare behövs rationalitet
belysas inom forskning om unga och sexualitet, särskilt den rationalitet som
finns hos dem söker aktiviteter som är eller anses riskfyllda. Detta innebär att
jag inte på förhand utgår från att exempelvis sex under påverkan av alkohol
eller droger, eller sex innan den lagstadgade 15-årsåldern är att betrakta som
risktaganden. Dessa handlingar är snarare normbrytande. Jag utgår således från
att de unga inom SiS agerar rationellt utifrån sina behov och förutsättningar,
även i sexuella situationer som innebär risk enligt ovan. Detta för oss in på syfte
och forskningsfrågor.
20 En del av den stora ökningen kan bero på förbättrade diagnosticeringsmöjligheter. Det måste också nämnas att en
minskning i antalet klamydiafall har rapporterats för första halvåret 2013 jämfört med samma period 2012. Se www.
smittskyddsinstitutet.se.
28
SYFTE OCH FORSKNINGSFRÅGOR
Alla ungdomar i Sverige har rätt till skolbaserad sex- och samlevnadsunder­
visning. Numera poängteras att undervisningen ska vara promotiv och uppfattas
som relevant av dem den adresserar. Detta gäller även de unga som vistas på SiS
ungdomshem och där deltar i skolundervisning. Hittills är kunskapen om dessa
ungdomars sexuella kunskaper, erfarenheter och attityder begränsad. Syftet med
denna studie är därför att skapa fördjupad kunskap på forskningsområdet, att ge
en bild av ungdomarnas sexuella hälsa. Utifrån denna avses vidare att ta fram en
målgruppsanpassad modell för sex- och samlevnadsundervisning samt efterfråga
de ungas synpunkter på densamma. Följande frågeställningar är vägledande:
•
•
•
•
Vilka sexuella kunskaper, erfarenheter och attityder har de unga?
Finns det skillnader mellan tjejerna och killarna, och skiljer sig de unga
inom SiS från övriga unga?
Vilka erfarenheter av och önskemål på sex- och samlevnadsundervisning
finns?
Vad tycker de unga om en föreslagen modell för sex- och samlevnads­
undervisning?
29
TIDIGARE FORSKNING
Forskning om unga inom SiS och sexualitet eller sexuell hälsa är mycket begrän­
sad, därför vidgas denna genomgång till forskning om unga i Sverige på samma
tema. Av samma anledning redovisas internationell forskning om unga i tvångs­
vård21 och sexualitet eller sexuell hälsa, liksom svensk och internationell forskning
om ungas erfarenheter och önskemål avseende sex- och samlevnadsundervisning.
Ungdomar, sexualitet och sexuell hälsa
I UngKAB09-studien, den hittills största svenska undersökningen om ung­domar,
unga vuxna och sexuell hälsa, besvarade 15 000 i åldrarna 15–29 år en internet­
baserad enkät rörande kunskaper, attityder och beteenden relaterat till sexualitet
(Tikkanen m.fl., 2011). Resultaten pekar i en tydlig riktning, de allra flesta unga
är positiva till sina sexuella erfarenheter. Samtidigt är sexuella risktaganden
vanliga. Sjuttio procent av de svarande anger att det senaste sextillfället (vaginalt
eller analt samlag) var oskyddat, dvs. utan kondom. Bland dem som riskerar en
STI, eller ett oplanerat föräldraskap, är vissa undergrupper överrepresenterade:
de som debuterat sexuellt innan 15 års ålder, de som använder alkohol eller
droger i högre utsträckning, de som i högre grad har erfarenheter av att ge eller få
ersättning för sex, samt de som haft ett större antal sexpartners än övriga (ibid.).
I en svensk översikt av kunskapsläget gällande ungdomars sexuella beteende
påtalas att starka krafter vidmakthåller könsskillnader (Statens folkhälsoinsti­
tut, 2006). Hos tjejer och killar (16–20 år) finns en tillåtande inställning till
till­fälliga sexuella kontakter, parallellt med en negativ inställning till preventiv­
medel (Ekstrand, 2008). De underskattar ofta risken för oönskad graviditet, och
även om intentionen att skydda sig finns så sker det sällan. Bristande kommuni­
21 Här inkluderas inte forskning om unga som av andra anledningar vårdas under tvång såsom inom psykiatrisk
tvångsvård.
31
kation mellan parterna gällande preventivmedel bidrar till att såväl tjejer och
killar lägger huvudansvaret på tjejerna (ibid.). En liknande könad förväntan på
ansvaret för skydd som en kvinnlig angelägenhet återfinns i en intervjustudie med
unga kvinnor och män (17–24 år), som antingen hade en konstaterad klamydiaeller hivinfektion, eller hade hivtestat sig (Christiansson, 2006). Längtan efter ett
förhållande eller en relation beskrivs vara en stark bakomliggande drivkraft till
risktagande (ibid.).
När prevalensen av samlagssmärtor hos kvinnor undersöks anger var tredje ung
kvinna (18–22 år) erfarenheter av smärtor vid vaginalt samlag (Elmerstig, Wijma
& Swahnberg, 2013). Trots detta fullföljer hälften av dem som anger smärt­
problematik samlaget med motivet att vilja vara till lags, dvs. de sätter sin part­
ners tillfredsställelse framför sin egen (ibid.). Även när upplevelsen av att ha en
STI bland unga (16–31 år) undersöks framkommer könsskillnader (Hammarlund,
2009). Det mest framträdande bland tjejer är upplevelsen av att ha en otäck
sjukdom medan killar upplever en oro över vad andra ska säga. Bristande kom­
munikation mellan tjejer och killar i sexuella situationer beskrivs också, dialog
om skydd upplevs mer intimt än den sexuella handlingen (ibid.).
I en studie med fokus på etnicitet beskriver Forsberg (2005) hur kön därtill är
en avgörande faktor för sexuell handlingsfrihet (jfr. Skeggs, 1999). Detta gäller
särskilt bland ungdomar med invandrarbakgrund. Genom att använda begreppen
blondin (svensk bakgrund och förväntat sexuellt frigjord) och brunett (invandrar­
bakgrund och förväntat sexuellt återhållsam) laddas diskussioner bland unga
flickor (16–18 år) om sig själva och andra med etniska förtecken (Forsberg,
2005). Hammarén (2008) beskriver en ambivalens bland unga män (17–20 år) i
ett mångkulturellt Sverige. De använder sig av försvarsstrategier mot känslan av
utanförskap i förhållande till det svenska samhället. Dessa strategier både upp­
rätthålls och undermineras av etnicitet, och pojkarna beskrivs identifiera sig som
både svenska och inte svenska. De uppvisar en ambivalens till rigida mansroller
och en positiv inställning till jämställdhet mellan könen. Samtidigt är det viktigt
för dem att deras tilltänkta partner är en ung kvinna som är ”ren”, det vill säga
inte har haft sex med alltför många (ibid.).
Ytterligare två faktorer som ofta studeras inom området ungdomars sexualitet
är pornografi och internet. Unga tjejer och killar (14–20 år) menar att porno­
grafi inte bara förmedlar karikatyrmässiga budskap (om sexualitet, genus och
kropp) som är lätta att genomskåda, utan även ger kunskap och inspiration
32
(Löfgren-Mårtenson & Månsson, 2006; Mattebo, Larsson, Tydén, Olsson &
Häggström-Nordin, 2012). Omfattande porrkonsumtion kan likväl ingå i en
större bild av sexuellt riskbeteende för en mindre grupp unga. Exempelvis finner
Svedin och Priebe (2004) i en enkätstudie i gymnasiets årskurs 3 ett samband
mellan storkonsumtion av pornografi och sexuellt gränsöverskridande hand­
lingar såsom att sälja eller köpa sex. Det stora flertalet unga är dock medvetna
om internets risker, och det är ovanligt att råka illa ut (Ungdomsstyrelsen, 2009).
Unga och unga vuxna (18–25 år) med erfarenheter av frivillig sexuell exponering
på internet upplever sig ha kontroll över sina handlingar och vara nöjda med
denna exponering (Nigård, 2012).
Även alkoholkultur och erfarenheter av prostitution bland unga har studerats.
När Svedin och Priebe (2004, 2009) undersöker erfarenheter av att sälja eller
köpa sex bland gymnasieungdomar svarar omkring 1 procent av flickorna och
nära 2 procent av pojkarna att de sålt sex vanligtvis för pengar, men även för
ersättning i form av mat, boende, saker, aktiviteter eller narkotika. Två mönster
framträder bland dessa ungdomar. Det första handlar om att de har levt och
lever ett vad för­fattarna kallar ”påtagligt sexualiserat liv”, dvs. tidig sexdebut,
intensivare sexualliv med fler partners, samt större erfarenhet av olika sexuella
aktiviteter. En del ungdomar uppvisar sexuella förövarbeteenden, vilket enligt
författarna sannolikt kan kopplas till erfarenheter av egna sexuella övergrepp
och traumatiska upplevelser under uppväxten. Det andra mönstret kännetecknas
av ett utagerande och gränsöverskridande beteende, som kommer till uttryck i
en påtagligt ökad förekomst av rökning, alkoholkonsumtion, narkotikamissbruk
och kriminalitet (ibid.). En än högre andel unga22 med erfarenheter av att köpa
eller sälja sex finner Abelsson och Hulusjö (2008) i en internetbaserad enkätstu­
die. Även här anger fler killar (11,4 %) än tjejer (7,4 %) att de har erfarenheter
av att sälja sex. Den höga förekomsten av erfarenheter av att sälja sex i denna
studiepopulation kan, enligt författarna, förklaras av det självselekterade urvalet.
Slutligen så beskrivs alkoholkulturen bland unga (18–25 år) i Sverige som i hög
grad sexualiserad (Smittskyddsinstitutet, 2012). Alkohol leder till olika typer av
sexuella möten där alkoholen påverkar på olika sätt, dels negativt i form av
upplevda sexuella prestationskrav, dels som en befriande kraft (ibid.).
22 I rapporten redovisas endast medelåldern på respondenterna vilken var 19,5 bland tjejerna och 20,5 bland killarna.
33
Sårbara ungdomar, sexualitet och sexuell hälsa
Sexualitet har funnits med som en informell bedömningsfaktor i tvångsomhänder­
tagandeprocesser i Sverige i många år, framförallt när det gäller unga kvinnor.
Jonsson (1980) undersökte placeringsorsaker för ungdomar som vistades i
barnbyn Skå mellan 1947–1962. Kön och framförallt sexualitet framstod då som
viktiga faktorer. Bland flickorna fanns i nära tre av fyra fall anmärkningar mot
deras sexuella beteende, medan motsvarande bedömningar av pojkarnas sexu­
alitet nästan helt saknades (ibid.). Liknande outtalade könade föreställningar om
vad som är en tillåten sexualitet för flickor respektive pojkar finner Schlytter
(2000) i en mer nutida studie då domslut rörande tvångsomhändertaganden gran­
skas. Flickor bedöms i högre grad än pojkar som normbrytande på grund av sina
sexuella handlingar (ibid.). Unga flickor på rymmen från ungdomshem nämns
i forskning som studerat kvinnors karriärer in och ut ur prostitution (Hedin &
Månsson, 1998). Här framkommer att unga kvinnor inte sällan debuterar inom
prostitution före och i direkt anslutning till institutions- och fosterhemsvistelser.
Som nämnts inledningsvis finns viss kunskap om unga (11–20 år) inom SiS: 84
procent är sexuellt aktiva, 33 procent använder alltid preventivmedel och 29
procent har erfarenheter av egen eller partners graviditet (Statens institutions­
styrelse, 2012b). Tolv procent av flickorna och 4 procent av pojkarna anger
erfarenheter av sex i utbyte mot pengar, alkohol, narkotika eller boende (Statens
institutionsstyrelse, 2011). Internationellt finns ingen självklar motsvarighet till
den vård som bedrivs inom SiS. Vinnerljung och Sallnäs (2008) menar att svensk
vård av unga på institution23, jämfört med i övriga västerländska samhällen,
snarare fokuserar problembeteenden än tar hand om och skyddar utsatta unga.
Detta kan höra samman med att det finns mycket få unga under 18 i svenska fän­
gelsen. Förhållandena på amerikanska ”juvenile detention facilities” eller ”deten­
tion centers” verkar dock snarlika dem på svenska statliga ungdomshem. Så här
beskriver exempelvis Anderson, Nyamathi, McAvoy, Conde och Casey (2001)
miljön och aktiviteterna på institutioner där amerikanska tvångsomhändertagna
ungdomar vistas:
Detainees are locked inside the facility for varying intervals depending on the
outcome of their court appearances. They sleep, eat, attend school classes, par­
ticipate in sports and recreation activities, and perform daily chores in their
living units. Facility regulations assure that the detained teens receive close
supervision during all of these activities (ibid., s. 342).
23 Vinnerljung och Sallnäs använder begreppet ”out-of-home care” i en artikel som fokuserar unga som har varit
placerade inom SiS.
34
Upplevda hinder för att skydda sig mot STI bland en grupp unga (14–19) på
amerikanska ”detention centers” har studerats (Freedman, Salazar, Crosby &
DiClemente, 2005). Informanterna beskrivs som en högriskgrupp då de debuterar
tidigare sexuellt, har sex i högre omfattning, har ett större antal sexpartners,
använder kondom i lägre omfattning och följaktligen löper en högre risk för STI
jämfört med övriga unga. I studien framträder också betydelsen av olika platser
eller miljöer som underlättar respektive försvårar säkrare sex: skola, familj,
kamratgrupp, grannskap och ungdomshem. Inom dessa miljöer visar sig tillgång
och attityder till kondom, sexualkunskap och samtal med vuxna spela stor roll.
Ungdomarna i undersökningen påtalar att de önskar en mer detaljerad sexual­
undervisning och fler möjligheter att samtala med förälder eller annan vuxen om
sex (ibid.).
Även Anderson m.fl., (2001) och Lichtenstein (2000) menar att unga (14–19
år) på institution är en sexuellt riskutsatt grupp jämfört med övriga. I fokus­
gruppsintervjuer undersöktes hur dessa nordamerikanska ungdomar uppfattar
hiv-risk. Det visar sig att de unga inte ser hiv som ett primärt bekymmer trots
många erfarenheter av oskyddat sex (Anderson m.fl., 2001). Snarare är det
andra faror eller risker (t.ex. drogrelaterat våld, frågor om status och respekt)
i deras vardagliga miljö som oroar dem. De unga säger att de nog borde vara
mer bekymrade över att smittas med hiv än vad de är eller har varit (ibid.). I en
australiensk studie föreslår Tempelton (2006) riktlinjer för hantering av sexuellt
överförbara infektioner på ungdomsanstalter, med motiveringen att kunskaps­
nivån bland dessa unga (14–21 år) är låg och risktagandet utbrett. Bland annat
föreslås undervisning med fokus på säkrare sex, information om alkohol- och
drogbruksanvändningens påverkan på sexuellt risktagande, samt erbjudande om
screening för klamydia, gonorré, hepatit B, C och hiv, liksom att kondomer bör
vara tillgängliga under vårdtiden. Att arbeta enligt dessa riktlinjer skulle, menar
författaren, inte bara påverka förekomsten av dessa infektioner inom gruppen
utan även i samhället i stort (ibid.).
Olika motiv till att ha sex såsom: önskemål om barn, kärlek, för att det kändes
bra, krav, partner kanske gör slut annars och grupptryck undersöktes bland
unga (14–18 år) på ungdomshem i USA (Voisin m.fl., 2007). Dessa olika motiv
kopplades till olika bakgrundsvariabler varpå det framkommer att motiven till
att ha sex varierar beroende på kön och socioekonomisk status, däremot inte
etnicitet. Flickor anger framförallt skälen önskemål om barn och kärlek, poj­
karnas motiv är att det känns bra. Bland dem med lägre socioekonomisk status
35
(angivet som att uppfylla kriterierna för gratis skollunch) är skälet önskemål om
barn vanligast (ibid.). Ytterligare en studie där könsskillnader framträder gäller
kondomanvändning i en grupp ungdomar (13–18 år) i fängelse (Robertson, Stein
& Baird-Thomas, 2006). Flickorna anger kondomanvändning i lägre grad trots
mer kunskap om vikten av att använda kondom, lägre påverkan av kamrattryck,
positivare inställning till kondom och större tilltro till sin förmåga att använda
kondom. Detta förklaras kunna bero på ojämlikhet i maktförhållandet mellan
könen, flickorna är underställda pojkarna (ibid.). Det finns enstaka studier som
fokuserar säkert sex bland unga inom tvångsvård. När unga amerikanska män
(14–17 år) på institution och kondomanvändning studeras framträder att de som
använder kondom har en högre självkänsla och tilltro till framtiden, och de är i
lägre grad sensationssökande och impulsiva jämfört med dem som inte använder
kondom (Broaddus & Bryan, 2008). De som använder kondom har även i högre
utsträckning gått i skola och växt upp med båda sina föräldrar, och en mer positiv
attityd till kondomanvändning.
Sex- och samlevnadsundervisning
I en studie av relationen mellan den svenska skolans intentioner med sex- och sam­
levnadsundervisning på en högstadieskola, och av vad som faktiskt genomförs,
framkommer en diskrepans (Bäckman, 2006). Lust ska vara central i undervis­
ningen och läraren försöker framställa sexualiteten som positiv och jämlik. Trots
denna jämlikhetssträvan visar studien att det förs resonemang i undervisningen
som skapar skillnad mellan könen; den individcentrerade driftsstyrda sexualiteten
kopplas till pojkarna och den känslo- och omsorgsinriktade sexualiteten kopplas
till flickorna. Ibland, men inte alltid, uppfattar eleverna denna skillnad som både
ovidkommande och orättvis. Bäckman (2006) noterar ytterligare en ojämlikhet
i undervisningen, den fokuserar tjejer och attityder kring tjejers sexualitet; tjejer
ska få en mer positiv inställning till egen njutning, och killar ska bli mer vidsynta
och toleranta. Den pedagogik som används förutsätter att eleverna är samarbets­
villiga, reflekterande och uppriktiga. Detta kan eller vill killar inte alltid leva upp
till, de lättar då på trycket genom att skämta och stöka (ibid.).
Även Hammarén (2005) menar att sex- och samlevnadsundervisning riskerar att
exkludera vissa grupper eller individer om den inte tar mer hänsyn, inte bara till
kön eller genus utan även till klass och etnicitet. Exempelvis skapas ”invandrar­
killen” lätt utifrån en viss hudfärg eller hårfärg. Med en invandrarbakgrund följer
en förväntad manlighet som reproduceras genom andras blickar, kommentarer,
förväntningar och handlingar. På så sätt görs också ”invandrarkillens” tänkta
36
motsats: ”den svenske killen”, som en relativt oproblematisk figur. Genom att
försöka förena och belysa de olika meningssammanhangen kön, sexualitet, etni­
citet och klass menar Hammarén att skolan och utbildare har en möjlighet att
skapa sex- och samlevnadsundervisning som gör skillnad (ibid.)
I en enkät som besvarades av kvinnliga (13–25 år) besökare på en ungdoms­
mottagning framkommer att de allra flesta (97 %) deltagit i skolbaserad sex- och
samlevnadsundervisning (Ekstrand, Engblom, Larsson & Tydén, 2011). Knappt
hälften bedömer kunskapen de erhållit som acceptabel, och mer än en tredjedel
bedömer den som dålig eller mycket dålig (ibid.). När gymnasie­pojkar besva­
rade en enkät angående beteende, kunskap och attityder relaterat till sexuell
och reproduktiv hälsa framkommer önskemål bland de unga om mer kunskap
om STI och om reproduktion (Makenzius, Gillander Gådin, Tydén, Romild
& Larsson, 2009). Ingen av pojkarna anger gymnasieskolan som sin huvud­
sakliga källa till sexualkunskap (ibid.). Här kan nämnas att internet som källa
till sexualkunskap antas spela en allt större roll (Daneback, Månsson, Ross &
Markham, 2012). Unga (18–24 år) av bägge könen anger att de använder sig
av internet för att få kunskap om sin kropp, för att få kunskap om hur de kan
ha sex och av nyfikenhet (ibid.).
Även i UngKAB09-studien (Tikkanen m.fl., 2011) tillfrågas respondenterna om
erfarenheter av skolan sex- och samlevnadsundervisning. Här framträder att de
allra flesta, omkring 70 procent, upplever sig ha fått tillräckligt med kun­skaper
för att skydda sig mot oplanerat föräldraskap. När det gäller kunskaper om
kondom­användning och om STI är det dock bara omkring hälften av de svarande
som anger att skolans sex- och samlevnadsundervisning gett dem tillräckliga kun­
skaper. Likaså anger omkring hälften att skolans undervisning gett kunskaper
som senare kan användas för att ta hand om den egna sexuella hälsan (ibid.).
Sexualkunskap berörs även i en studie om en särskild grupp unga inom SiS,
pojkar som har begått sexuella övergrepp (Tidefors, 2010). Här visar det sig att
pojkar med övergreppsproblematik24 har sämre kunskap om sexualitet jämfört
med pojkar i en kontrollgrupp. Det påtalas att denna grupp unga är i behov av
stöd för att få kunskap och lära sig om en tillåten och ömsesidig sexualitet (ibid.).
Flera amerikanska studier bland unga tvångsomhändertagna visar att den sexual­
undervisning som ungdomarna deltagit i inte har lyckats fånga deras intresse
eller motivera dem att förändra sitt risktagande beteende (Anderson m.fl., 2001;
Becker & Barth, 2000; Lichtenstein, 2000).
24 Med övergreppsproblematik avses att många av pojkarna som utsatt andra även själva blivit utsatta
för sexuella övergrepp.
37
Likaså var dessa unga sällan i skolan, och missade därmed undervisning. När de
väl deltog upplevdes undervisningen inte som relevant för dem, utan som riktad
till andra ungdomar med andra erfarenheter (Becker & Barth, 2000). Exempelvis
ingick moment i undervisningen där de unga skulle involvera vuxna, dvs. för­
äldrar, något som dessa ungdomar inte hade möjlighet till (ibid.). Ungdomarna
poängterar också att de vill lära sig mer om sexualitet, och att de vill ha möj­
ligheter att tala om sexualitet med någon vuxen som de bedömer som pålitlig
(Anderson m.fl., 2001; Becker & Barth, 2000; Lichtenstein, 2000).
Sammanfattning
En entydig bild som framkommer i genomgången är att det finns många sam­
spelande faktorer (kön/genus, ålder, etnicitet, social utsatthet, klass, media/inter­
net, pornografi, alkohol, narkotika och prostitution) som kan påverka ung­domars
sexuella hälsa. Det går bara att ana sig till att dessa samspelar, men inte hur.
De allra flesta ungdomar i Sverige är nöjda med sin sexualitet, samtidigt är det
vanligt att riskera en STI eller ett oplanerat föräldraskap. Pornografi, internet och
alkohol är vanliga inslag i ungdomars vardag och något de allra flesta hanterar
och som många använder som en resurs. Det finns förväntningar baserade på
kön och etnicitet i sexuella situationer, och det framstår som svårt att få unga att
uppleva skolbaserad sex- och samlevnadsundervisning som relevant. I vissa av de
större svenska studierna framträder undergrupper av unga som framstår som mer
risktagande och riskutsatta.
I huvudsakligen nordamerikansk forskning om unga i tvångsvård fram­kommer
att dessa i hög utsträckning tar sexuella risker, att de saknar och önskar kunskap,
samt möjligheten att samtala med en vuxen om sexualitet. Samtidigt saknas
forskning om motsvarande grupp unga i Sverige. Det är därför angeläget att rikta
blicken mot de unga på svenska ungdomshem och deras sexuella hälsa.
38
TEORETISKA PERSPEKTIV
Överväganden i en tvärvetenskaplig avhandling
Vilken utgångspunkt eller position kan då vara lämplig för att generera kunskap
om, och förståelse för sexuell hälsa bland unga inom SiS, och för att inhämta
synpunkter på en undervisningsmodell? Och hur förstå rationaliteten bakom de
förväntat framträdande risktagandena?
De allt mindre tydliga skiljelinjerna mellan de båda stora vetenskapsteoretiska
grundpositionerna (hermeneutik i betydelsen beskriva och förstå och positivism
i betydelsen förklara och förutsäga) tenderar att åter framträda när det gäller
studier om människa och samhälle (Thomassen, 2007). Acceptansen mellan
företrädare för och användare av de olika sätten att se på världen och därmed
bedriva forskning riskerar i studiet av människan i samhället att minska (ibid.).
Det bedöms därför angeläget att redogöra för på vilken ontologisk grund denna
studie vilar.
Som nämnts tidigare är forskningsområdena sexualitet, och sexuell hälsa, i hög
grad medikaliserade (se Bakgrund). Ungdomars sexualitet och sexuella hälsa har
ofta studerats inom (para)medicinska discipliner som epidemiologi, psykologi,
medicin eller omvårdnad (se Tidigare forskning). Med en förvisso grov indelning
skulle dessa discipliner och den forskning som dominerat kunna klassas som
tillhörandes det positivistiska paradigmet, med därtill hörande sanningsanspråk.
Huvudsakligen har generaliserbara sanningar om ungdomars sexualitet och sexu­
ella hälsa sökts.
Här väljer jag en tredje ontologisk grundposition, den kritiska realismen, som
låter forskaren pragmatiskt använda sig av antaganden och metodologier grun­
dande i både positivism och hermeneutik (Robson, 2002). Den kritiska realismen
39
tar dels avstånd från positivismen som den enda vetenskapen, dels från de delar
av hermeneutiken som ansetts ovetenskapliga på grund av låg grad av systematik
i forskningsprocessen (ibid.). Danemark (2011) menar att med en kritisk realistisk
ingång så ges ”vetenskapen en framträdande roll i sökandet efter de beskrivningar
av verkligheten som är så sanningslika som det för tillfället är möjligt att göra”
(s. 62-63). Samtidigt betonas att den framtagna kunskapen om verkligheten alltid
är socialt påverkad (ibid.).
Genom att ha en kritisk realistisk utgångspunkt i närmandet av ett område som
vanligtvis studerats från annat håll, är ambitionen att nå en annan slags kunskap.
Konkret innebär det att denna forskning inte gör några anspråk på att presentera
någon generaliserbar sanning, däremot en systematiskt framtagen och trovärdig
ögonblicksbild av unga inom SiS och sexuell hälsa. Denna bild är produkten av
en gemensam konstruktion; det ungdomarna ger uttryck för är färgat av deras
unika situationer och tolkningen är färgad av min unika situation. Bilden som
framträder är således socialt påverkad. För att kunna belysa just hälsa i det
samtida samhället krävs, menar Kessel och Rosenfield (2008), ett integrerat medi­
cinskt och samhälleligt perspektiv. Samtidigt manar andra till försiktighet när det
gäller ett dylikt tvärvetenskapligt perspektiv, då detta inte har ett egenvärde i sig
utan bör ses som en möjlighet att belysa specifika problem (Sandström, Friberg,
Hyenstrand, Larsson & Wadskog, 2005). I denna avhandling inom det tvärveten­
skapliga ämnet hälsa och samhälle, om sexuell hälsa bland unga i samhällsvård,
bedöms dock ett tvärvetenskapligt perspektiv vara värdefullt, och kunna skapa
ett mervärde i form av en bredare förståelse.
Utgångspunkten blir således att generera kunskap med hjälp av olika forsknings­
metoder, och att undersöka gruppbaserad rationalitet i förhållande till risk. Detta
istället för det tidigare beskrivna traditionella fokus på individens riskperception
och undvikande av risk. Därmed inte sagt att individuella förutsättningar såsom
risk- och skyddsfaktorer hos den enskilda, eller mer övergripande samhälleliga
strukturer är betydelselösa. Tvärtom spelar dessa också en viktig roll, men jag
väljer att fokusera gruppen och gruppens rationalitet.
Ett socialpsykologiskt perspektiv – sociala representationer
Hur kan man då tänka om en gemensam rationalitet, vad är en gemensam risk­
bedömning? På vilken slags kunskap kan en gemensam riskbedömning vila?
För att beskriva detta är teorin om sociala representationer användbar då den
utgår från konstaterandet att vår föreställning om världen omkring oss betingas
40
av de erfarenheter om vardagslivet vi formar i den sociala interaktionen med
andra (Chaib & Orfali, 1996). Olika subjekt bildar sinsemellan en kollektiv
föreställning­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­, ­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­en social representation, om olika delar av verkligheten omkring
dem. Om än starkt influerad av Durkheims kollektiva representationer så är den
sociala representationsteorin mer dynamisk och upptagen vid samtida ständigt
föränderliga representationer (Chaib & Orfali, 1996; Moscovici, 2001). Teorins
upphovsman, den franske socialpsykologen25 Serge Moscovici, studerade sociala
representationer av psykoanalys i Frankrike i slutet av 1960-talet med moti­
veringen att dessa representationer var särskilt relevanta (Moscovici, 2001).
Psyko­analysen var viktig vid den tidpunkten, den var i förgrunden och fanns i
tidens kommunikation (ibid.). Motsvarande beskrivning av 2010-talet och sexu­
alitetens liksom riskhanterandets position häri är rimlig. Den sociala representa­
tionsteorin kan således användas för att undersöka gemensamma föreställningar
om sexuell riskbedömning bland unga inom SiS.
En gemensam föreställning, dvs. social representation, kan beskrivas som en kog­
nitiv, affektiv, värderande och handlingsinriktad metafor för ett socialt fenomen
(Wagner & Hayes, 2005). Hur individer förnimmer och delar denna förnimmelse
med andra är en avgörande del av individens sociala identitet.
Vardagskunskap och vetenskaplig kunskap
Fundamenten i den sociala representationsteorin är olika slags kunskaper:
vardags­kunskap och vetenskaplig kunskap. Vardagskunskapen26, skapar trygg­
het, håller gruppen samman och ligger alltid till grund för, och formar, beteende.
Jovchelovitch (2007), definierar denna kunskap som i hög grad kontextualiserad:
….a heterogeneous and malleable form whose rationality and logic is not
captured by a transcendental norm but must be assessed in relation to the
social, psychological and cultural context of a community (ibid., s. 125).
Vardagskunskap produceras ständigt, särskilt när vetenskap omvandlas till
vardags­kunskap, och vardagskunskapen är central då den erbjuder en direkt väg
till den sociala representationen (Moscovici, 2001). Mot vardagskunskapen måste
alltid ställas den så kallade vetenskapliga kunskapen. Den vetenskapliga kun­
25 Det kan nämnas att socialpsykologin kan delas in i en sociologisk och en psykologisk dylik (Nilsson, 2006). Mos­
covici tillhör den förra, även kallad den europeiska (sociologiska) socialpsykologin med fokus på det kollektiva och på
smågruppsprocesser (ibid.).
26 Moscovici (2001) använder benämningen “common sense”, även benämningen ”logique naturelle” förekommer
(Wagner & Hayes, 2005).
41
skapen är den offentliga kunskapen om ett fenomen, medan vardags­kunskapen
är den gruppspecifika men ändå anonyma och outtalade. Därmed är vardags­
kunskap svår att se eller förnimma:
People who share a common knowledge in the course of their ordinary life do
not ”reason” about it, and could not place it in front of them like an “object”,
or analyze its contents by placing it at a distance to “observe” it. (Moscovici,
2001, s. 147)
Däremot går det att med stöd av den sociala representationsteorin beskriva
denna vardagskunskap genom att analysera empiri. Abric (1996) menar att
interrogativa (t.ex. enkät, intervju, etnografi) och associativa (t.ex. fria associa­
tioner) ansatser kan användas för att studera sociala representationer. Exempel­
vis har sociala representationer på ett område som likt sexualiteten kan innebära
både vinster och risker, alkohol- och narkotikabruk, studerats bland vuxna
(Trocki, Michalak & Drabble, 2012) samt bland ungdomar och tonårsföräldrar
(Abrahamsson, 2006).
Herzlich (1996) menar att hälsa och sjukdom särskilt väl låter sig studeras som
sociala representationer. Som skäl till detta anges människans historiskt starka
behov av att tolka hälsa och sjukdom, och att området hälsa i sig binder samman
en biologisk ordning med en social. Likaså sammanstrålar vardagskunskap
(”lekmannens”) med vetenskaplig kunskap (”den professionella expertens”) när
det gäller hälsa och sjukdom. En social logik ställs således mot en medicinsk
logik (ibid.). Vetenskaplig offentlig kunskap transformeras, genom exempelvis
mediala budskap, till hanterbar gruppbaserad vardagskunskap, det är denna
produkt som är i fokus i studiet av sociala representationer (Moscovici, 2001;
Wagner & Hayes, 2005).
I denna studie antas ungdomarnas sociala representationer kring sexuell risk
basera sig på en vardagskunskap. Denna vardagskunskap, dvs. den som ligger
till grund för en social representation samexisterar alltid med någon form av
vetenskaplig kunskap. Vetenskaplig kunskap i sammanhanget är således den
offentliga kunskapen om säkert sex, något ungdomarna också antas besitta.
I föreliggande studie har sociala representationer inte eftersökts i de olika
delstudierna. Däremot används teoribildningen som ett tolkningsraster för att
förstå den samlade empirin, för att få en helhetsbild. Detta socialpsykologiska
perspektiv kan bidra med att nyansera den bild som annars lätt uppstår när
42
ett i vardagskunskap grundat beteende (sexuellt risktagande) inte är i linje med
vetenskaplig kunskap (om säkert sex). Istället för att eftersöka ”det irrationella”
söks rationalitet. En osäker sexuell handling kan, beroende på vad vi väljer att
anlägga för perspektiv på den, vara lika rationell som vilken sådan säker handling
som helst (Månsson, 1992. s. 4). Jodelet (1996) menar att en social representation
ska svara på frågorna; Vem vet och varifrån?, Vad och hur vet man? Om vad med
vilka konsekvenser? Applicerade på denna studie blir frågorna: Vad vet unga
inom SiS om sexuell risk, varifrån och hur vet de, och med vilka konsekvenser?
Ett intersektionellt perspektiv
En central aspekt av en social representation inom en grupp är dess historia.
Varifrån kommer den, hur skapas och omskapas representationen? Väljer att
använda mig av ett intersektionellt perspektiv för att kunna belysa de olika fak­
torer eller kategorier som antas spela stor roll i formandet och upprätthållandet
av en social representation kring sexuell risk. Intersektionalitetsperspektivet kan
liknas vid ett ramverk som appliceras för att tydliggöra olika grupptillhörigheter,
och används inom exempelvis socialt arbete som ett verktyg för att tydliggöra
olika maktförhållanden (Mattson, 2011; Miller, 2012).
Akronymen GRRAACCESS (Gender, Race, Religion, Age, Abilities, Culture,
Class, Ethnicity, Spirituality och Sexual orientation) exemplifierar olika kate­
gorier eller grupptillhörigheter som kan belysas i en intersektionell analys (Miller,
2012). De olika kategorierna studeras var för sig men ändå simultant i syfte att
fånga samspelet dem emellan: skärningspunkten eller intersektionen (Bowleg,
2008; Mattson, 2011). Skärningspunkten kan beskrivas oavsett om forsknings­
deltagarna själva uttalar sig om den eller inte (Bowleg, 2008). I relation till unga
inom SiS och deras bedömning av sexuell risk antar jag att alla tio kategorier i
akronymen GRRAACCESS (Miller, 2012) kan vara avgörande för den sociala
representationen och dess historia eller uppkomst. En avgränsning görs dock till
genus, ålder, sexuell läggning, etnicitet, religiös tillhörighet och klass. I tillägg
vill jag även undersöka om, och i så fall hur, missbruk och media påverkar den
sociala representationen.
Inte heller det intersektionella perpspektivet har varit vägledande i någon av
delstudierna, däremot används det tillsammans med teoribildningen om sociala
representationer i denna ramberättelse då den samlade empirin ska belysas, i
Diskussionen.
43
Trovärdighet
Forskningsprojektet eftersträvar en systematiskt framtagen och trovärdig bild
av unga inom SiS och sexuell hälsa. Denna bild är en dock en ögonblicksbild då
ungdomars sexuella hälsa antas vara ständigt föränderlig i det samtida samhället.
Med vald teoretisk utgångspunkt så ser jag frågan om validering snarare som
en fråga om trovärdighet. En möjlighet hade varit att validera eller belägga tro­
värdigheten i resultaten post hoc. Detta hade inneburit att i slutet av texten spegla
i vilken grad resultaten lever upp till valt trovärdighetskriterium. Ett dylikt till­
vägagångssätt stärker dock inte nödvändigtvis resultaten (Morse, Barett, Mayan,
Olson & Spiers, 2002).
Att validera eller beskriva trovärdighet kan istället vara att i forskningsprocessens
alla steg undersöka, kontrollera, ifrågasätta och reflektera (Kvale & Brinkmann
2009). I denna text är ambitionen att vara transparent när det gäller de teo­
retiska, metodologiska och analytiska val som gjorts under hela arbetets gång.
I diskussionsdelen görs alltså ingen spegling av i vilken grad något eller några
trovärdighetskriterier uppfylls. Rolfe (2006) beskriver detta sätt att validera som
att genomgående lämna “spår lätta att följa” i sin redogörelse. Förhoppningen är
att dessa lätt ska kunna följas i avhandlingen, och därmed lämnas trovärdighets­
bedömningen åt den kritiskt granskande läsaren.
44
METOD
Övergripande design
Studien i sin helhet har en mixad metoddesign vilket kan definieras som att
kombinera kvalitativa och kvantitativa tekniker, metoder, angreppssätt, begrepp
eller språk (Robson, 2002; Johnson & Onwuegbuzie, 2004). Även om det över­
gripande syftet med studien är gemensamt, så har de tre delstudierna specifika
syften, och därmed också varierande design. Utifrån syfte och forskningsfrågor
för den första delstudien, som ämnade beskriva och ge en bild av sexualitet och
sexuell hälsa bland unga inom SiS jämfört med övriga unga, valdes kvantitativ
forskningsmetod (Artikel I och II). Delstudie två syftade till att fördjupa beskriv­
ningen av sexualitet och sexuell hälsa bland unga inom SiS, varför en kvalitativ
forskningsmetod valdes (Artikel III). I den tredje delstudien togs en modell för
sex- och samlevnadsundervisning fram, och synpunkter som unga inom SiS hade
på denna eftersöktes. Återigen valdes en kvalitativ forskningsmetod (Artikel IV).
Gemensamt för samtliga delstudier, tillika artiklar, är att de huvudsakligen är
beskrivande, även om processen att samla empiri varierar. I den första del­studien
söktes en bild av ett relativt outforskat område genom att samla empiri, ett
induktivt förfarande. I den andra delstudien användes en metod som innebär att
under hela processen jämföra insamlad empiri, även med tidigare forskning, ett
abduktivt förfarande. I den tredje delstudien samlades däremot data in och ana­
lyserades mot ett på förhand givet material, undervisningsmodellen, ett deduktivt
förfarande. Se Figur 1 för en sammanfattning.
45
Ar#kel 1 Beskriva och jämföra-­‐ Induk#v process Ar#kel 2 Beskriva och jämföra-­‐ Induk#v process Ar#kel 3 Beskriva och generera teori -­‐ Abduk#v process Ar#kel 4 Beskriva och konfirmera-­‐ Deduk#v process Figur 1. Studiens mixade metoddesign. Variationer avseende design och process
i respektive artikel
Etiska överväganden och förförståelse i forskarrollen
I en studie om ungdomar och deras sexualitet är beaktandet av etiska aspekter
av största vikt, delstudierna är därför prövade och godkända vid Etikprövnings­
nämnden i Lund. Att se på den ungdom man möter som i behov av ”mer etisk
hänsyn” kan dock skapa ett större avstånd gentemot den andre än vad som redan
finns. Däremot måste de etiska hänsynstagandena anpassas. Till exempel har
Överlien (2004) påtalat att unga inom SiS i högre utsträckning kan ha negativa
erfarenheter av att få sina liv undersökta och dokumenterade. Därför lades stor
vikt vid att i de olika delstudierna noga förklara att varken socialtjänst eller det
ungdomshem där den unge befann sig medverkade i projektet. Information om
projektets syfte, frivillighet och konfidentialitet liksom rätten att när som helst
avbryta utan förklaring gavs både skriftligen och muntligen i samtliga delstudier.
Informerat samtycke inhämtades i samtliga delstudier; i enkät- och intervju­
studien skriftligt, och i fokusgrupperna muntligt.
Persondata som möjliggjorde identifiering av deltagarna inhämtades inte i någon
av delstudierna. Ungdomar som i samråd med kontaktpersonen (se nedan) på
ungdomshemmet bedömdes vara mycket sköra tillfrågades inte om deltagande.
Detta gällde unga som exempelvis nyligen avslutat ett missbruk och var akut
abstinenta, de i psykotiskt tillstånd, de som nyligen skadat sig själva eller var
utagerande, liksom de som var akutplacerade på ungdomshemmet i stället för i
häkte. Orsaken till detta var min bedömning att en okänd och utifrån kommande
person som ställer frågor om sexualitet hade kunna påverka dessa redan extra
sårbara unga negativt.
I design och genomförande av forskning bland utsatta unga menar Swartz (2011)
att det bör finnas ett dubbelt syfte, ”going deep” och ”giving back”. Med den
första ingången, att gå på djupet, avses att tillåta och beskriva parallaxa, dvs.
på tvärs gående perspektiv och synsätt (ibid.). Baserat på min förförståelse
för­väntades icke normativa och ibland olagliga eller kränkande (mot intervju­
46
personen själv eller annan) utsagor. Som ett exempel på en sådan utsaga kan
nämnas en ung man som i intervjustudien berättade om hur han som yngre
brukade ”knacka bög” dvs. utöva våld mot pojkar eller män för att de var, eller
antogs vara homosexuella. Inför utsagor av detta slag försökte jag förhålla mig
neutral. Eller annorlunda uttryckt; att erkänna dessa berättelser, däremot inte
deras innehåll. Denna ingång kan beskrivas som ett;
…ethical commitment to recognize others and engage in a dialogue with
what they propose, even if what they propose is eventually unacceptable
(Jovchelovitch, 2007, s. 100).
Swartz (2011) andra ingång till forskning bland utsatta unga är att den ska
vara reciprok, något bör ges tillbaka så att forskningsdeltagarna gagnas. Ingen
materiell eller monetär ersättning utgick som tack för medverkan i någon av del­
studierna. Frågan om ersättning dök däremot upp ibland hos de unga. Exempel­
vis frågade en kille vad han skulle få ut av att eventuellt besvara enkäten. På det
ungdomshem han vistades användes så kallad teckenekonomi. Detta innebar att
moment under dagen var poänggivande och att ett visst antal poäng krävdes för
någon att få någon form av belöning eller fördel. Han undrade om det gav poäng
att besvara enkäten vilket han fick svaret att det inte gjorde. Jag beskrev därefter
att det övergripande målet med forskningen är att killar som kommer till avdel­
ningen om några år kan komma att erbjudas en sex- och samlevnads­undervisning
som bottnar i de erfarenheter och önskemål som unga inom SiS har sagt sig ha.
Killen funderade en stund på detta och sa därefter ”Okej, jag gör det”. Vidare
antogs att något kan ges tillbaka i själva mötet mellan den unge och forskaren.
Detta finner stöd i amerikanska studier på ungdomshem och i svensk ungdoms­
forskning (Anderson m.fl., 2001; Freedman m.fl., 2005; Lalander & Johansson,
2007; Lichtenstein, 2000). Se vidare metodologiska reflektioner i Diskussion.
Det kan även vara av intresse att redogöra för min försförståelse och vilken
påverkan den kan ha haft i forskarollen. Jag är en medelålders medelklasskvinna
med nordiska rötter som i egenskap av forskare på besök representerar det eta­
blerade vuxensamhället. I och med forskningsprojektet är jag också en aktör
i det kontrollerande av ungdomars sexalitet som nämnts tidigare (se Bakgrund).
Detta kan ha varit distansskapande i kontakten med ungdomarna. Som fram­
gått inledningsvis finns också tidigare yrkeserfarenheter från ett statligt särskilt
ungdomshem, då samtal med unga om bland annat sexualitet var en viktig del
av arbetet (se Prolog). En kulturell kompetens och kännedom om miljön fanns
47
således. Detta kan ha varit en balanserande omständighet i förhållande till den
distansskapande kontrollerande vuxenrollen. Vidare innebar kulturkompetensen
att jag upplevde mig trygg i mötena med de unga, vilket förhoppningsvis även
påverkade dem i den riktningen.
Ambitionen i mötet med den unge var ”att göra som vanligt”, dvs. att använda
det personcentrerade bemötande jag upplevde fungerade väl under det tidigare
arbetet på ungdomshem. Ambitionen var att se den unge här och nu, som en
jämlike, men samtidigt med varsamhet med tanke på just skillnaderna i makt
oss emellan. Därför försökte jag försäkra mig om att den unge verkade nöjd,
genom att lyssna på vad hon eller han sa, se på kroppsspråk, minspel etcetera. Jag
hän­visade ofta till annan efter avslutat möte, till exempelvis den unges kontakt­
person, samtalskontakt eller skolsköterska.
Ungdomshemsmiljön och tillträde dit
För att ytterligare beskriva genomförandet är det även viktigt att kort beskriva
den miljö de unga vistas i, dvs. de statliga ungdomshemmen. Som forskare fick
jag tillträde dit genom att inledningsvis kontakta respektive institutionschef tele­
fonledes. Institutionschefen utsåg en kontaktperson som i sin tur var behjälp­
lig med att ge ungdomarna skriftlig information om forskningen, och med att
bedöma lämpligt datum för besök på ungdomshemmet. Många ungdomshem
är själva sinne­bilden för ordet institution. De ligger ofta naturskönt, ”mitt ute
i skogen”, och många av dem har funnits mycket länge, i vissa fall mer än
100 år. Exempelvis har ett av de största nuvarande ungdomshemmen bedrivit
verk­samhet sen 1838, då under namnet Råby räddningsinstitut med uppdrag
att ”rädda vilseförda och moraliskt vårdslösade barn” (Nordin, 2000, s. 17).
Ungdomshemsmiljöerna har med andra ord ofta en påtaglig historia, här har
vårdats socialt utsatta unga i många år.
Boendeformerna på ungdomshemmen varierar, där fanns så kallat öppna avdel­
ningar där de unga hade en hög rörelsefrihet. Där fanns även mycket slutna
staketförsedda taggtrådskrönta och fängelselika LSU-enheter där ungdomarnas
frihet var kraftigt inskränkt, och där deras handlingar kameraövervakades. Den
vanligaste boendeformen verkade vara ett mellanting där graden av öppenhet/
låsbarhet anpassas efter behov, så kallade låsbara avdelningar. En avdelning såg
typiskt ut så att alla unga hade ett eget rum med dörr samt tillgång till gemensam
toalett, dusch, gemensamt vardagsrum, kök och matrum. Personalen hade en
expedition och på avdelningen fanns även ett eller flera samtalsrum. Skolenheten
låg i direkt anslutning till boendedelen, eller i ett annat hus på området. På varje
48
enskilt ungdomshem fanns oftast flera avdelningar (två till åtta) med platser för
två till åtta ungdomar på varje. Den stora merpaten ungdomshem hade köns­
uppdelade avdelningar, alltså enbart pojkar eller enbart flickor på avdelningen.
Tidigare forskning beskriver att den unges kön spelar roll för hur de bemöts av
personal ungdomshemmen (Laanemets & Kristiansen, 2008). Detta gäller även
den unges sexualitet. Pojkars uttrycksformer för sexualitet och intimitet lämnas
av behandlingspersonal till stora delar oproblematiserad och förklaras som ett
biologiskt förväntat beteende. Flickornas uttryck för sexualitet och intimitet
problematiseras däremot till en femininitet som till stora delar bygger på kvinno­
kroppen och på kvinnlig sexualitet som en vara (ibid.). Flickor görs därmed
mer ansvariga för sin sexualitet. Hur flickors sexualitet ges en särställning på
ungdoms­hem finns även beskrivet av Överlien (2006). Här framkommer hur per­
sonal talar om flickor som sexuellt destruktiva och avvikande och i behov av att
skyddas från sexualitet, både sin egen och manlig behandlingspersonals (ibid.).
Vidare beskrivs hur ungdomshemmet som institution kännetecknas av en begrän­
sad flexibilitet med tydliga gränser för vad som anses normalt. Bemötandet av
ungdomarna som sexuella varelser bygger på ett heteronormativt tänkande och
stereotypa könsföreställningar (ibid.). Huruvida dessa förhållanden rådde under
datainsamlingsperioden eller inte är för mig okänt. Under de många besöken
på ungdomshemmen möttes jag till övervägande del av behandlare som visade
intresse och uppskattning för forskningsprojektet. Många menade att sexualitet
är en viktig men eftersatt fråga i behandlingsarbetet. Detta är i linje med vad
Överlien (2004) fann, då hon studerade talet om sexualitet och sexuella över­
grepp på en avdelning för unga tjejer inom SiS. Att samtala om dessa frågor
upplevdes som viktigt men svårt av behandlingspersonal, och undveks därför eller
hänvisades till ”någon annan” eller ”något annat tillfälle” (ibid.).
De allra flesta behandlare förhöll sig neutrala inför ämnet då de satt med när
de unga informerades gruppvis om forskningen. De uttalade sig varken för eller
emot forskningen, eller om de ungas deltagande i densamma. Samtidigt fanns
det på ett fåtal avdelningar behandlingspersonal som fnissande och raljerande
uttalade sig inför ungdomarna och sina kollegor om hur ”sexforskaren” nu var
här för att informera om ett projekt. Ett projekt de gärna själva hade varit med
i om de inte varit för gamla. Dessa var uteslutande män. Jag försökte då att inte
visa min irritation över detta. Vid de enstaka tillfällen då behandlingspersonal
försökte mana de unga till att delta markerade jag att detta var något som den
unge och ingen annan bestämde över. Om och i så fall hur behandlingsperso­
nalens olika hanteranden av ämnet påverkade de unga är okänt.
49
Mötena med de unga
Under enkätstudien hände allt som oftast att de unga ställde frågor om sexu­
alitet till mig som bisittare. I de lägen då det inte påverkade svaren, exempelvis
direkta kunskapsfrågor om hur STI överförs, så besvarade jag frågorna. Under
intervjustudien uppstod ofta diskussioner mellan informanten och mig där den
unge verkade uppskatta att få reflektera kring sina svar eller kring sexuella spörs­
mål. Det hände även att informanten sade sig vilja testa sig för STI. Då gav jag
rådet att säga till ungdomshemmets sjuksköterska, eller be sin kontaktperson om
hjälp att uppsöka närmaste ungdomsmottagning. När jag avslutningsvis tackade
för deras medverkan, oftast med ett handslag så verkade de unga uppskatta
be­mötandet. Ofta fick jag svaret ”inga problem” eller ”det är lugnt” tillsammans
med ett leende. De allra flesta unga var avvaktande i inledningen av intervjuerna,
detta avtog efter hand. Två informanter, en tjej och en kille, uppfattades dock
som spända och fåordiga under hela respektive intervju. Förklaringen till detta
kan vara att de båda nyligen hade anlänt till respektive ungdomshem. Det kan
därmed ha varit så att de inte kände till institutionens personal eller rutiner.
Möjligen var de alltså inte säkra på att jag verkligen var en utifrån kommande
person, dvs. att det de delgav under intervjun inte skulle påverka deras vistelse
och vård på ungdomshemmet.
Eftersom unga inom SiS kan vara våldsamma så bär behandlingshemspersonal
alltid personlarm. Under genomförandet av enkätundersökningen utrustades
jag också med ett sådant på ungefär hälften av ungdomshemmen, framförallt
på LSU-avdelningarna. Försökte då att ha det tillgängligt men dolt, för att om
möjligt minska det maktrelaterade avstånd som larmet medförde. Detta var
emeller­tid svårt då de unga såg att jag utrustades med larm. Det handlade snarare
om att acceptera situationen tillsammans; att inte låtsas om ”elefanten i rummet”.
Under intervjustudierna initierades aldrig frågan om larm från ungdomshems­
personalens sida, och jag tog medvetet heller aldrig upp detta. Vid några enstaka
tillfällen var situationen hotfull, exempelvis då en kille i nittonårsåldern under
det att han bevarade enkäten spände blicken i mig och sa att ”ett hål är ett hål”.
Jag uppfattade detta som ett testande av mina gränser och uppmanade honom
därför att skriva ner sina tankar i fritextsvar, eller avsluta besvarandet om han
blev irriterad av frågorna. Han valde att fortsätta besvara enkäten och verkade
därefter inte ha behov av att delge mig något mer. Som kontrast till detta kan
nämnas ett annat tillfälle då en kille i sextonårsåldern bjöd mig på kaffe och kaka
innan han påbörjade besvarandet av enkäten. Möjligen oprofessionellt, eftersom
killen blev avbruten, så utbrast jag spontant att det var den godaste kakan jag
någonsin smakat varpå han lyste upp. Han förklarade stolt att det var han som
50
hade bakat, och fortsatte med nöjd min att besvara enkäten. Den stora merparten
av mötena med ungdomarna var lugna och inte alls hotfulla.
Under många intervjuer delgav informanterna mig erfarenheter av sexuella hand­
lingar mot sin vilja. Vid ett tillfälle berättade exempelvis en tjej om ett tillfälle
som låg flera år tillbaka, en trolig våldtäkt som hon aldrig riktigt förstått om
den skedde eller inte. Jag fick då överge forskarrollen, vilken kan innebära en
risk att driva på för att få en spännande utsaga, och försöka att vara en vuxen
medmänniska. I dessa situationer krävdes ett balanserande för att inte påföra
informanter en negativ känsla, som kanske inte fanns hos dem själva kring det
inträffade, men samtidigt bemöta. I detta fall gällde det en situation då tjejen i
trettonårsåldern rymt hemifrån, blivit full för första gången och sovit över hos
en äldre manlig bekant. Hon ville ha min åsikt om vad jag trodde hade hänt
vilket hon också fick, detta verkade hon uppskatta trots att allt i hennes berät­
telse tydde på att hon blivit våldtagen. Under enkät- respektive intervjustudien
hände det aldrig att informanten lämnade rummet, utan ämnen och händelser
diskuterades färdigt. Under en av fokusgruppsintervjuerna lämnade dock en tjej
rummet, synbart påverkad av det vi diskuterade. Hon valde själv att återvända
till diskussionen efter en kvart.
De unga försökte inte försköna sina liv och erfarenheter, eller framställa sig själva
i någon slags ”bättre (sexuell) dager”. Denna rakhet känner jag igen från mina kli­
niska erfarenheter i arbetet med unga inom SiS. Då som nu tolkar jag det som att
de är utsatta, genom tidigare liv och erfarenheter, och nu även tvångsomhänder­
tagna. Därmed har de, måhända till viss del uppgivet, lagt undan eventuella
masker eller rollspel. De behöver, eller orkar inte ”uppföra sig”. Anderson m.fl.
(2001), som genomfört fokusgruppsintervjuer på ett amerikanskt ungdomshem
beskriver på liknande sätt hur:
Trapped and powerless in juvenile detention, these adolescents nevertheless
exhibited remarkable strength and courage as they confronted their past
misdeeds and misfortunes (ibid., s. 354).
Delstudie 1 - Enkätundersökning (Artikel I och II)
Urval och datainsamling
För att få en överblick av ett relativt outforskat område valdes att inledningsvis
genomföra en enkätundersökning. Åldersgränsen för deltagande sattes vid 15 år,
då svårigheter med att nå vårdnadshavare för samtycke förväntades. Samtliga
ungdomshem vid undersökningstillfället, 27 stycken, kontaktades. Sammanlagt
51
besöktes 20 av dessa. Vid ytterligare två ungdomshem, ett i norra Norrland samt
ett i Skåne, fanns tre tjejer som ville besvara enkäten. En resa till något av dessa
ungdomshem gjordes då inte av ekonomiska skäl. Istället bistod den utsedda
kontaktpersonen så att även dessa tjejer kunde besvara enkäten i avskildhet.
Det finns olika skäl till att resterande fem ungdomshem inte ingick i urvalet. På
ett ungdomshem för tjejer ville den utsedda kontaktpersonens inte låta forskare
ställa frågor om sexualitet. På ett annat ville den utsedda kontaktpersonen inte
att de unga killarna skulle utsättas för utfrågning, oavsett om vad. På ett tredje
ungdomshem gjorde våldsamheter bland de unga killarna att institutionschefen
bedömde enkätundersökningen som mycket svårgenomförbar. Slutligen valde jag
bort att inkludera killar på ett ungdomshem för avgiftning, samt killar på ett
ungdomshem för dem med stort vårdbehov, jag bedömde dem som extra sårbara.
Sammantaget deltog ungdomar från 22 av de då 27 statliga ungdomshemmen.
Datainsamlingen pågick under fyra månader 2010. Av de 168 ungdomar jag
mötte personligen och kunde fråga om deltagande i studien tackade 126 (75 %)
ja. På de ungdomshem där jag under besöket inte hann med alla som ville besvara
enkäten, eller där unga var tillfälligt på annan ort (skola utanför ungdoms­hemmet,
rättegång, sjukvårdsbesök etcetera), bistod kontaktpersoner som bisittare i efter­
hand. På så sätt besvarades ytterligare 30 enkäter. Sammanlagt 156 ungdomar
deltog, vilket är att betrakta som ett nära nog obundet slumpmässigt urval. Alla
ungdomar hade möjlighet att delta, bortsett dem som exkluderades av etiska skäl,
och de som befann sig på de ungdomshem dit jag inte fick komma.
För besvarandet av den webbaserade enkäten placerade den unge och jag oss i ett
avskilt ostört rum. De etiska ramarna, framförallt frivilligheten påtalades återi­
gen. Placerade mig i rummet så att enkätens webbsida gick att se, men inte vad
den unge svarade, detta då de unga på SiS ungdomshem inte har fri tillgång till
internet. Frågeformuläret som användes var den befintliga UngKAB09-enkäten27
framtagen vid Göteborgs universitet på uppdrag av Smittskyddsinstitutet. Syftet
med enkäten är att undersöka kunskaper, attityder och beteenden rörande sexu­
alitet och sexuell hälsa hos ungdomar och unga vuxna samt att generera ett
vetenskapligt underlag för utformandet av olika typer av hälsofrämjande insatser
(Tikkanen m.fl., 2011).
27 Av utrymmesskäl finns UngKAB09-enkäten inte med i denna text. Den finns lätt tillgänglig på: http://www.smitt­
skyddsinstitutet.se/upload/publikationer/hivsexprev/UngKAB/Enkat_UngKAB09.pdf
52
Enkäten är erfarenhetsbaserad; den som saknar sexuella erfarenheter till­sammans
med någon annan svarar på 38 frågor, medan den som har en bred sexuell
erfaren­het kan komma att besvara 95 frågor. Följande områden ingår: sociala
och demografiska aspekter, kropp och hälsa, förälskelse och sexuella erfarenheter,
”första gången”, ”senaste gången”, erfarenheter av kondom och andra preventiv­
medel, kunskap och attityder, pornografi samt internet. Även ett mindre antal
frågor rörande erfarenheter av sexuell exploatering, övergrepp samt erfarenheter
av att köpa och sälja sex ingår. Frågorna i UngKAB09 är konstruerade baserat
på tidigare svenska sexvaneundersökningar samt på norska och engelska enkäter,
i avsikt att skapa ett modernt instrument som bygger på tidigare forskning.
Enkätfrågorna har granskats av expertis bestående av ett tjugofemtal nordiska
forskare och praktiker under ett tvådagars arbetsseminarium (ibid.).
Av de sammanlagt 156 enkäter som besvarades föll åtta bort. Fyra unga avbröt
deltagandet; tre killar sade sig och hade synbarligen stora problem med att sitta
still framför datorn, och en kille hade av språkliga skäl svårt att förstå frågorna
och valde därför att avbryta. Vidare var tre enkätsvar alltför inkompletta, och
ett var uppenbart oseriöst. De 148 ungdomar som ingår i enkätundersökningen
utgör en dryg tredjedel (33 %) av dem över 15 år som vistades inom SiS vid
undersökningstillfället28. Könsfördelning och etnicitet överensstämmer väl med
dem som vistas inom SiS (Statens institutionsstyrelse, 2012a).
Analys
I analysen av enkätdata för Artikel I användes beskrivande statistik (procent­
satser) för att ge en överskådlig bild av sexuell hälsa bland de unga. Vissa av dessa
procentsatser jämfördes med motsvarande för unga och unga vuxna (15–29år)
i UngKAB09-studien (Tikkanen m. fl., 2011).
I analysen för Artikel II lades data från enkätundersökningen på SiS ungdomshem
samman med data från UngKAB09-studien. Syftet var att få en mer exakt jäm­
förelse än i Artikel I där det i UngKAB09-materialet även fanns 21–29-åringar.
Dessa exkluderades. Därefter exkluderades de utan sexuella erfarenheter med
någon annan ur bägge dataseten, 3 procent av dem inom SiS-materialet jämfört
med 17 procent av dem i UngKAB09-materialet. Slutligen jämfördes 144 unga
(15–­­­­­­­­­­­­­20 år) inom SiS med 5940 jämnåriga ur det nationella urvalet avseende
dikoto­miserade variabler som speglar sociodemografi, sexuella beteenden, atti­
tyder och kunskaper: kön (kille/tjej), ålder (15–17/18–20), född i Sverige eller
28 Information om hur många unga över 15 år som vistades på ett givet datum i mitten av datainsamlingsperioden erhölls
av en tjänsteman vid Statens institutionsstyrelses huvudkontor.
53
första eller andra generationens invandrare (nej/ja), ålder för sexdebut (≥15
år/<15år), senaste vaginala/anala samlag utan skydd(nej/ja), någonsin gett ersätt­
ning för sex (nej/ja), någonsin fått ersättning för sex (nej/ja), alkohol i samband
med senaste sextillfället (nej/ja), droger i samband medsenaste sextillfället (nej/
ja), någonsin sex mot sin vilja (nej/ja), klamydiakunskap (låg/hög), upplevd risk
för klamydia (hög/låg), upplevt allvar gentemot en klamydiainfektion (hög/låg).
Två utfallsvariabler konstruerades också; någonsin haft en klamydiainfektion
(nej/ja) samt någonsin upplevt egen eller partners graviditet (nej/ja). Samtliga
fjorton jämfördes gruppvis dvs. SiS-gruppen jämfört med UngKAB09-gruppen,
med beskrivande statistik, återigen procentsatser. En mer avancerad analys valdes
bort då de stora skillnaderna i urval skapade falska signifikanta värden.
Slutligen gjordes en bivariat logistisk regressionsanalys separat för de unga inom
SiS och för dem som besvarat UngKAB09-enkäten. Denna analys kan användas
då man eftersöker odds för ett särskilt utfall (Brace, Kemp & Snelgar, 2009). Här
undersöktes huruvida några av de tolv variablerna (sociodemografi, beteenden,
attityder och kunskap) påverkade oddsen för att någonsin ha haft en klamydia­
infektion eller att ha varit/partner varit gravid.
Delstudie 2 - Individuella forskningsintervjuer (Artikel III)
Urval och datainsamling
I den andra delstudien valdes kvalitativa forskningsintervjuer för att skapa
fördjupad kunskap utifrån det som framkommit i enkätundersökningen. Detta
förfarande har beskrivits som värdefullt i studier om sexuell hälsa då intervjun
bättre förmår fånga komplexiteten i sexualiteten (Wellings & Collumbien, 2012).
Här eftersträvades inget obundet slumpmässigt urval, utan informanter valdes på
basis av sin beredvillighet att delta i en intervju om sexuell hälsa. I ett bekväm­
lighetsurval baserat på geografisk närhet till ungdomshemmen tillfrågades unga
från två ungdomshem om deltagande. Sex olika avdelningar, tre avdelningar för
tjejer och tre för killar på två av SiS ungdomshem besöktes under vår och höst
2011. En ambition fanns att urvalet skulle vara så varierat som möjligt avseende
kön, ålder och etnicitet.
Här sattes inte åldergränsen till 15 år, utan även yngre tillfrågades. Merparten
under 15 år som initialt sade sig intresserade avböjde emellertid deltagande då de
fick information om att det krävdes godkännande från vårdnadshavare. Kommen­
tarer av typen ”Min pappa slår ihjäl mig om han får reda på att jag har sex”
54
förekom, bland tjejer. Några enstaka under 15 år tillät att information om studien
och samtyckesblankett skickades till vårdnadshavare. Trots två påminnelse­brev
inkom dock aldrig samtycke från dessa vårdnadshavare (se Diskussion).
Nio tjejer (15–17 år) och elva killar (15–20) intervjuades. Hälften av infor­
manterna var födda i Sverige, likt sina föräldrar. Den andra hälften var födda,
eller hade föräldrar som var födda, i Mellanöstern, Centralafrika eller Öst­europa.
De vanligaste förklaringarna de unga själva angav till varför de placerats på ung­
domshemmet var; skolk, rymt hemifrån, struligt hemma, missbruk eller krimi­
nalitet. Oftast angavs en kombination av anledningar. De flesta hade separerade
föräldrar, några var föräldralösa och alla utom en hade varit placerad på ett
statligt ungdomshem förut.
Vi placerade oss i ett avskilt ostört rum. Efter att ha upprepat de etiska ramarna,
ställdes några inledande kontaktskapande frågor (förnamn, ålder, födelseland,
familj, anledning till vistelsen). Intervjuerna bandades därefter, och de varade 20
till 50 minuter (i medeltal 35 minuter). Som ledning under samtalet användes en
semistrukturerad intervjuguide (se Bil. 1). Denna guide hade sin utgångspunkt i
forskningsprojektets syfte och forskningsfrågor samt i resultaten från den inle­
dande enkätstudien. Intervjuguiden var också konstruerad så att inledande och
avslutande frågor var de minst känsliga. Resultaten från enkätstudien, och annan
forskning, användes konkret i intervjusituationen, för att avdramatisera men även
för att sätta in ungdomarna i intervjuämnet. Då exempelvis området oskyddat sex
skulle beröras formulerades frågan ungefär så här: ”Det har visat sig att det är
jättevanligt bland tjejer och killar på ungdomshem, och vanligt bland andra unga
också, att man struntar i skydd när man har sex. Är det något som du känner
igen, och vill du i så fall berätta om detta?” Detta kan möjligen uppfattas som en
ledande fråga, dock bedömdes att en allmänmänsklig benägenhet att presentera
sig själv som en sexuellt ansvarstagande person neutraliserade risken för detta.
Frågorna i intervjuguiden var vidare både retro- och prospektiva. De framåt­
blickande frågorna användes som komplement, och för att minska risken för
”reporting bias” orsakad av svårigheter att komma ihåg (Wellings & Collumbien,
2012). Denna risk bedömdes emellertid som liten, då tidsspannet mellan det som
inträffat tidigare och i nutid var relativt kort utifrån informanternas unga åldrar.
55
Analys
Intervjuerna transkriberades ordagrant efter respektive intervju och analyserades
tillsammans med resultaten från den inledande enkätstudien och annan relevant
forskning. Detta förfarande förespråkas i konstruktivistisk Grounded Theory (se
t.ex. Bryant & Charmaz, 2010; Charmaz, 2010). Metoden kan beskrivas som ett
systematiskt och jämförande tillvägagångssätt i undersökningar där syftet är att
teoretisera de teman som är viktiga för människor i deras dagliga liv (ibid.). Det
är viktigt att poängtera att det finns skilda sätt att se på processen att generera
kunskap inom Grounded Theory (GT). Metoden har sitt ursprung i sent ameri­
kanskt 1960-tal då sociologerna Glaser och Strauss utvecklade modellen i ett
försök att positionera sig gentemot vad de uppfattade som den då förhärskande
ortodoxa kvantitativa forskningstraditionen (Charmaz, 2010).
Det finns dock nutida användare av och förespråkare för GT (se exempelvis
Bryant & Charmaz, 2010; Charmaz, 2010; Hallberg, 2006 eller Mills, Chapman,
Bonner & Francis, 2007) som menar att Glaser och Strauss inte positionerade
sig tillräckligt långt från det de ville distansera sig från. Dessa kritiker menar att
Glaser och Strauss metodologi förvisso erbjuder en metod där processerna inom
kvalitativ forskning synlig- och begreppsliggörs. Däremot medför terminologin
och kravet på objektivitet att metoden stannar kvar i den positivistiska tradi­
tionen (ibid.). Idag kan man därför tala om olika GT-metoder där den avgörande
skillnaden står att finna mellan dem som söker en objektiv kunskap och dem
som ser både forskningsdeltagarnas handlingar och forskarens insamling och
rapportering av detta som något socialt konstruerat (Bryant & Charmaz, 2010;
Charmaz, 2010; Hallberg, 2006; Mills m.fl., 2007).
En övergripande bild – som även speglar föreliggande process – av en analys med
stöd av konstruktivistisk GT visar på många gemensamma drag med traditionell
kvalitativ metodik, samtidigt som det finns vissa aspekter som särskiljer metoden
(Bryant & Charmaz, 2010; Charmaz, 2010; Hallberg, 2006). En parallell data­
insamling och analys förordas, detta innebär att kravet på forskaren att frigöra sig
från tidigare föreställningar och kunskap som finns inom exempelvis glaseriansk
GT här lyser med sin frånvaro. Tidigare forskning och forskarens förförståelse ses
alltså som en resurs. Dataanalys påbörjades efter den första intervjun. Mönster
söktes därefter i intervjuerna, dessa jämfördes med resultaten från den inledande
enkätstudien och annan forskning. Dessa mönster söktes även i de fortsatta
intervjusvaren. Framträdande idéer testades genom ett fortsatt så kallat teore­
tiskt urval. Så småningom tolkades två kategorier baserade på fem respektive sex
koder eller underkategorier, sammanhållna av ett övergripande tema, fram. Detta
56
övergripande tema, kärnkategorin (core category) ska enligt konstruktivistisk GT
representera den process som är central för de människor man försöker att förstå.
De hierarkiskt strukturerade delarna i analysen (koder, kategorier, kärnkategori)
ska dels höra samman, dels vara sammanlänkat med eller grundat (grounded) i
datamaterialet. Då 17 intervjuer var genomförda gjordes en bedömning att mate­
rialet var mättat, dvs. att analysen var grundad i data. Detta konfirmerades i
ytterligare tre intervjuer varpå datainsamling och analys avslutades.
Delstudie 3 - Fokusgruppsintervjuer (Artikel IV)
Modellkonstruktion
Innan datainsamling i den tredje delstudien genomfördes togs en undervisnings­
modell fram baserad på tidigare forskning om sex- och samlevnadsundervisning
för ungdomar (se t.ex. Becker & Barth, 2000; Ingham, 2006; Löfgren-Mårtenson,
2009). Dessutom grundades modellen på kunskap erhållen från de tidigare stu­
dierna i föreliggande projekt, liksom på min förförståelse i form av erfarenheter
att förmedla sexualkunskap till unga inom SiS.
Undervisningsmodellen är vidare inspirerad av förmedling av sexualkunskap
inom ett harm reduction paradigm. Detta innebär att ungdomarnas erfarenheter
och önskemål är överordnade principen om säkert sex i alla lägen (Allen, 2007;
Beasley, 2008; Naisteter & Sitron, 2010). Genom detta valda synsätt minskar
risken att ytterligare stigmatisera dem som tillhör en så kallad högriskgrupp.
Pedagogiken som föreslås är dialogisk och normkritisk (se t.ex. Berg, 2010).
Detta implicerar att den som håller i undervisningen istället för att föreskriva
och normera sexualitet undersöker olika slags konstruktioner och uttryck för
sexualitet i dialog med de unga. Undantag från denna pedagogik måste ske då
det handlar om ”fakta”, t.ex. hur en STI överförs och när det gäller sexuella
handlingar där samtycke saknas eller som kränker någon annan.
Urval och datainsamling
För att undersöka modellens relevans valdes informanter på basis av sin bered­
villighet att delta i en intervju med fokus på innehållet i modellen, och på den
föreslagna pedagogiken. Fokusgruppsintervjuer valdes då det kan upplevas som
positivt att delta, och då känsliga ämnen kan vara lättare att diskutera i grupp
(Robson, 2002). Samtidigt finns det forskare som avråder från att diskutera sexu­
alitet med unga i grupp, med hänvisning till just att ämnet är känsligt (Hyde,
Howlett, Brady & Drennan, 2005). Fokusgruppsintervjuer har emellertid bedömts
fungera väl i forskning kring unga och sexualitet i en svensk kontext (se t.ex.
Ekstrand, 2008; Hammarlund, 2009; Löfgren-Mårtenson & Månsson, 2006).
57
Genom ett bekvämlighetsurval tillfrågades unga från samma ungdomshem
som i delstudie två om deltagande, dock inte samma individer. Återigen fanns
en ambition att urvalet skulle vara så heterogent som möjligt avseende kön,
ålder och etnicitet. I beslut från etikprövning för denna delstudie meddelades
att vårdnadshavares godkännande för dem under 15 år inte var nödvändigt, då
frågorna inte berörde de ungas egen sexualitet (se Diskussion). Två ungdomshem
besöktes under våren 2012 och fyra olika fokusgruppsintervjuer genomfördes.
Gruppsamman­sättingen blev som planerat en grupp med yngre tjejer (14–16),
en med äldre tjejer (17–20), en med yngre killar (14–16) och en med äldre killar
(17–20). Sammanlagt deltog 7 tjejer och 7 killar. Två tredjedelar av infor­
manterna var födda eller hade föräldrar födda i Sverige.
Fokusgruppsintervjuerna pågick mellan 60 och 90 minuter och ägde rum i skol­
miljö, i ett avskilt och ostört rum där de unga, en doktorandkollega (bisittare) och
jag (moderator) placerade oss runt ett bord. Under en av intervjuerna, den med de
yngre killarna, deltog även två lärare, två kvinnor i trettiofemårsåldern. Killarna
tillfrågades om de tyckte att detta var i sin ordning, och de hävdade med bestämd­
het att så var fallet. Även den bisittande kollegan och jag uppfattade killarna
och lärarnas relation som god. Modellen presenterades för de unga. Modellen
återfinns i Tabell 1 i Artikel IV, där är den dock på engelska. De tio sessionerna i
undervisningsmodellen skrevs upp på en white board, och den tänkta dialogiska
och normkritiska pedagogiken förklarades och användes. Informanterna ombads
att delge sina synpunkter på respektive del i modellen, liksom på pedagogiken.
Intervjuerna spelades in på band och skrevs ut ordagrant.
Analys
Utskrifterna av fokusgruppsintervjuerna analyserades med hjälp av kvalitativ
innehållsanalys som den beskrivs av Elo och Kyngäs (2008). Innehållsanalys har
använts i forskning, dels för att analysera fokusgruppsintervjuer (se t.ex. Ny,
Plantin, Dejin-Karlsson & Dykes, 2008), dels i sexualitetsstudier (se t.ex. Suvivo,
Tossavainen & Kontula, 2010). Krippendorff (2004) beskriver metoden som
lämplig för att tolka innehållet i text i relation till dess kontext. I de transkri­
berade fokusgruppsintervjuerna söktes utsagor om modellens relevans för de
unga, samt om pedagogiken. Eftersom texten analyserades med ett givet mål,
användes deduktiv innehållsanalys (Elo & Kyngäs, 2008) även kallad riktad
innehållsanalys (Hsieh & Shannon, 2005). Texten lästes för att få en helhetsbild
av informanternas uppfattningar. Modellen användes som en kategoriserings­
matrikel; informanternas synpunkter på modellens tio områden, och på den
58
föreslagna och använda pedagogiken söktes. Att endast beskriva det uppenbara i
texten hade varit att göra en innehållsanalys på en manifest nivå, därför fortsatte
analysen för att även söka innehåll på en latent nivå. Manifest innehåll i en
text beskrivs av Graneheim och Lundman (2004) som det väl synliga innehållet,
medan det latenta innehållet snarare behöver tolkas fram. Analysen resulterade
i två manifesta kategorier och en latent, sammanhållna av ett övergripande tema.
Sammanfattning
För att bäst uppfylla studiens syfte, att öka kunskaperna om unga inom SiS och
deras sexuella hälsa valdes en kombination av datainsamlingsmetoder: enkät­
undersökning samt individuella kvalitativa forskningsintervjuer. Dessa analyse­
rades med beskrivande statistik och regressionsanalys samt med konstruktivistisk
Grounded Theory. För att uppnå syftet att ta fram och inhämta de ungas syn­
punkter på en målgruppsanpassad modell för sex-och samlevnadsundervisning
samt en föreslagen pedagogik, valdes ännu en datainsamlingsmetod: fokusgrupps­
intervjuer. Dessa analyserades med hjälp av deduktiv kvalitativ innehållsanalys.
För en sammanfattning, se Tabell 1.
Tabell 1. Översikt av studiens artiklar
Artikel Design
Deltagare
Insamlingsmetod,
årtal
Analysmetod
I
Beskrivande och
jämförande
148 unga (53
tjejer, 95 killar)
15-20 år
Självadministrerad
digital enkät
2010
Deskriptiv statistik
(procentsatser)
II
Beskrivande och
jämförande
144 unga (52
tjejer, 92 killar)
15-20 år
Självadministrerad
digital enkät
2010
Deskriptiv statistik
(procentsatser,
logistisk regression)
III
Beskrivande och
teori-genererande
20 unga
(9 tjejer, 11 killar)
15-20 år
Semistrukturerade
individuella
intervjuer 2011
Konstruktivistisk
Grounded Theory
IV
Beskrivande och
konfirmerande
14 unga (7 tjejer,
7 killar) unga
14-19 år
Fokusgruppsintervjuer 2012
Kvalitativ innehållsanalys
59
RESULTAT
Artikel I - Gränsöverskridande sexualitet
Syftet är att undersöka och beskriva de ungas attityder till sexualitet, sexuella
erfarenheter och handlingar, samt eventuella skillnader mellan tjejer och killar
inom SiS. Likaså eftersöks om det finns skillnader avseende dessa resultat jämfört
med en nationell studie med unga och unga vuxna där samma enkät använts.
Representativa enkätsvar från 148 unga (36 % tjejer, 64 % killar, 15–20 år)
inom SiS jämförs med svaren från närmare 15 000 unga och unga vuxna (52 %
kvinnor, 48 % män, 15–29 år) i den nationella UngKAB09-studien (Tikkanen
m.fl., 2011).
En sexuell riskutsatthet (sex mot sin vilja) och ett sexuellt risktagande (risk för
STI eller oplanerat föräldraskap) framträder i bilden av de unga inom SiS. Dessa
erfarenheter skiljer sig dessutom från erfarenheter bland övriga unga. Bland de
unga inom SiS är tjejer mer riskutsatta, och även jämfört med kvinnorna i det
nationella urvalet är riskutsattheten högre. Detsamma gäller för killarna, de har
i betydligt högre grad erfarenheter av oönskade sexuella handlingar jämfört med
dem i det nationella urvalet. Risktagandet är överlag större bland dem inom SiS.
En motsägelsefull bild bestående av konservativa attityder till sexualitet i kombi­
nation med sexuellt gränsöverskridande erfarenheter och handlingar ses också
bland de unga inom SiS. De verkar dessutom bedöma sexuell risk annorlunda
än vad övriga gör. Tjejerna och killarna inom SiS bedömer sig i högre utsträck­
ning löpa risk för att få en STI, men ser samtidigt en STI som mindre allvar­
lig. I jämförelse med unga och unga vuxna i det nationella urvalet kan sexuella
erfaren­heter och handlingar bland de unga inom SiS beskrivas som gränsöver­
skridande; sexuella gränser har överskridits av andra i högre grad, och de har
i högre grad erfarenheter av att själva ta sexuella risker.
61
Artikel II - Ojämlik sexuell hälsa
Syftet är att undersöka och beskriva sexuella hälsorisker hos unga inom SiS och
hos jämnåriga. Här undersöks de inom SiS som i enkäten anger att de har haft
sexuella erfarenheter tillsammans med någon annan. Denna grupp som består av
144 unga (36 % tjejer, 64 % killar, 15–20 år) jämförs med 5940 jämnåriga unga
(56 % tjejer, 44 % killar) från ett nationellt urval, UngKAB09-studien (Tikkanen
mfl., 2011). Variabler som speglar sociodemografi, beteenden, attityder och
kunskap undersöks. Likaså studeras variabler som ökar risken för sexuell ohälsa
(erfarenheter av egen eller partners graviditet eller klamydiainfektion) och om
dessa i så fall är de samma i båda grupperna. I resultaten framkommer mycket
stora procentuella skillnader mellan dem inom SiS och övriga unga gällande samt­
liga variabler (se Tabell 1 och 2 i Artikel II).
I bivariat logistisk regressionsanalys för respektive grupp detekteras flera pre­
diktorer för graviditet eller STI bland övriga unga, däremot inte bland dem inom
SiS. Sammantaget framträder en ojämlik sexuell hälsa.
Artikel III - Givande sexualitet
Syftet är att undersöka och beskriva hur de unga inom SiS själva resonerar om
sina sexuella attityder, erfarenheter och kunskaper. Likaså eftersöks eventuella
skillnader mellan könen. Därför genomförs 20 kvalitativa forskningsintervjuer
med 9 tjejer och 11 killar i åldrarna 15–20.
I analysen med stöd av konstruktivistisk Grounded Theory, framträder kärn­
kategorin chans övertrumfar risk. Med hjälp av ett holistiskt perspektiv tolkas
kärnkategorin sprungen ur den samhälleliga kategorin motstridigheter, en
i gruppen framträdande utsatthet, samt skiftande individuella faktorer och
omständigheter som ålder, kön, religiös tillhörighet, skolgång, och missbruk.
Strategier bland de unga, för att hantera de motstridigheter som uppstår när
traditionella attityder samexisterar med sexuella risktaganden, och när detta sker
i utsatthet framträder. Likaså finns könsskillnader i det att tjejer framstår som
mer utsatta för ryktesspridning och sex mot sin vilja. Kärnkategorin att chans
övertumfar risk innebär att möjligheter till något positivt; ­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­njutning, tröst, närhet,
status eller att vara som alla andra, i samband med sex väger tyngre än risken för
något oönskat såsom en STI eller ett oplanerat föräldraskap. De unga beskriver
sin sexualitet som givande.
62
Artikel IV - Relevant sex- och samlevnadsundervisning
Syftet är att inhämta de ungas synpunkter på en målgruppsanpassad modell för
sex- och samlevnadsundervisning, samt på dialogisk och normkritisk pedagogik.
Därför genomförs fyra fokusgruppsintervjuer med 7 tjejer och 7 killar i åldrarna
14–19 år. Fokusgruppsintervjuerna analyseras med deduktiv kvalitativ innehålls­
analys.
Tre kategorier, uppskattning, underlättande och anpassning sammanhållna av
det övergripande temat nödvändigheter framträder. Förutom att de unga säger
sig uppskatta innehållet i modellen så verkar de uppfatta den dialogiska och
normkritiska pedagogiken som underlättande. Med underlättande avses de ungas
utsagor att sexualitet med fördel diskuteras normkritiskt, i en dialog. Likaså
nämner de faktorer knutna till tidigare sexuella upplevelser (exempelvis alkohol
och drogers påverkan på sexualiteten samt negativa sexuella erfarenheter) och
nuvarande situation på ungdomshemmet (exempelvis svårigheten att inte kunna
ha sex med någon annan) som ska användas för att ytterligare målgruppsanpassa
undervisning enligt modellen. Sammantaget bedömer ungdomarna innehållet i
undervisningsmodellen, och den föreslagna pedagogiken som relevant.
Sammanfattning
Forskningsprojektets övergripande syfte, att öka kunskapen om sexuell hälsa
bland unga inom SiS, samt att inhämta deras synpunkter på en föreslagen
undervisningsmodell är uppfyllt. Projektets tre delstudier där sammanlagt 18229
unga inom SiS deltog visar på en sexuell utsatthet och ett sexuellt risktagande
inom gruppen. Tjejerna framstår som mer utsatta och risktagande än killarna.
Samtidigt visar resultaten att ungdomarna anser att chansen till något positivt i
sexuella situationer ofta väger tyngre än risken för något negativt. Den föreslagna
undervisningsmodellen och pedagogiken mottogs väl av de unga, och framstår
som relevant för dem.
Artiklarna har i sina original andra titlar än ovanstående fyra underrubriker,
dessa visar dock på essensen i resultaten.
29 Som referenspunkt kan nämnas att dessa 182 unga utgör närmare 20 procent av de drygt 1000 unga som vistas på
SiS ungdomshem varje år.
63
DISKUSSION
Resultatdiskussion
Resultaten visar att merparten unga inom SiS är sexuellt utsatta och att många
tar risker. Detta framträder särskilt tydligt i jämförelse med andra jämnåriga,
se Tabell 230.
Tabell 2. Skillnader avseende sexuellt risktagande och sexuell utsatthet mellan unga
inom SiS och i UngKAB09-studien.
Unga (15-20 år) inom SiS
(n 144) %
Unga (15-20 år) i UngKAB09studien (n 5940) %
Sex med någon annan
innan 15 års ålder
78
31
Oskyddat samlag vid
senaste sextillfället
50
21
Upplevt egen eller
partners graviditet
40
14
Alkohol vid senaste
sextillfället
44
23
Drog(er) vid senaste
sextillfället
32
3
Mer än 6 sexpartners
senaste året
22
9
Tagit emot/gett
ersättning för sex
9
2
Upplevt sex mot
sin vilja
62
47
30 Tabellen är konstruerad av data som återfinns i Artikel II i bilaga.
65
Den sexuella hälsan bland unga inom SiS definierad som förmåga att undvika risk
för STI, oplanerat föräldraskap eller oönskat sex, framstår således som otillfreds­
ställande, eller mindre god. Samtidigt framstår den sexuella hälsan definierad som
välbefinnande vara tillfredställande eller god. Hur kan denna motsättning förstås,
och kan en sexuell hälsa som innefattar en hög grad av risktagande och oönskade
erfarenheter vara tillfredsställande? Ja möjligen, när chansen till positiva sexuella
erfarenheter väger tyngre än risken för något negativt.
Som nämnts tidigare har denna studie ingen ambition att klarlägga eventuella
kausala samband. Samtidigt är det viktigt med ett tydliggörande av hur tendenser
i materialet nu tolkas. Mellan en hög förekomst av utsatthet mot sin vilja, och en
hög förekomst av risktagande finns en antydan till ett samband; det kan tolkas
som att erfarenheter av sexuella handlingar mot sin vilja leder till ett risktagande
där traumat återupplevs. I diskussionsdelen i Artikel 1 undersöks denna tolk­
ning med stöd av tidigare forskning, och för en del unga är möjligen sexuellt
risktagande som ett upprepande av ett trauma en verklighet, men inte för alla.
Ytterligare en möjlig tolkning är att den som tar många sexuella risker under
längre tid med större sannolikhet utsätts för oönskade erfarenheter. En ökad
”sexuell exponeringstid” leder vid ”framkallningen” till en bild där oönskade
erfarenheter syns mer. Den stora skillnaden i debutålder mellan unga inom SiS
och deras jämnåriga, liksom större antal partners under senaste året talar för
denna tolkning.
I denna resultatdiskussion avser jag att undersöka den senare tolkningen, och
här refereras till studiens artiklar där empirin återfinns. Jag väljer dessutom att
berika texten med de ungas egna röster i form av citat från intervjustudierna,
dvs. de individuella intervjuerna och fokusgruppsintervjuerna. Stöd för att ökad
exponering leder till ökad utsatthet finns i de ungas beskrivningar av möjligheter
till något positivt: njutning, tröst, närhet, status eller att vara som alla andra,
snarare än risker för något. Eller som en av tjejerna säger under en del av en
intervju där klamydia är i fokus; Det är värt risken. Jag har bara haft det en gång
och så många som jag har haft sex med så är det helt otroligt att jag bara har
haft det en gång. Det tycker alla, dom bara ”Öööö fan vilken tur du haft”. Även
hos dem med övergreppserfarenheter framträder en positiv syn på nuvarande
sexuella erfarenheter. Exempelvis beskriver flera tjejer i intervjustudien att de
trots utsatthet för våldtäkt vid sitt första sextillfälle väljer att fortsätta att ha sex.
Att kalla denna fortsatta sexualitet för ett återupprepande av ett trauma, eller för
ett självskadebeteende vore ett oreflekterat offergörande. De unga tjejerna berät­
66
tar att de själva valde att inom kort ha sex igen och de kallar detta andra tillfälle
för ”första gången”. På så sätt återtog de sin sexdebut. På liknande vis beskriver
en kille i intervjustudien hur han vid ett tillfälle utsattes för ett våldtäktsförsök.
Detta skedde på ett ungdomshem där en jämnårig kille närmade sig honom i
duschrummet. Det hela avstyrdes då ett slagsmål utbröt och killen summerar;
Jag brydde mig inte om det, så länge han inte rörde mig. Förvisso var detta inte
en fullbordad våldtäkt, men killen verkar ha upplevt situationen mer som en
oönskad än traumatiserande händelse. Detta är viktiga bilder att förmedla.
Jag gör således antagandet att det myckna risktagandet kan ha en bakomliggande
rationalitet snarare än en ”patologi”. Med patologiskt sexuellt risktagande avses
här ett risktagande likt ett upprepande av trauma, eller ett självskadande. Det
finns självfallet ingen tydlig skiljelinje mellan ett rationellt och patologiskt risk­
tagande. Sexuella handlingar kan ha bägge valörerna, men för den fortsatta fram­
ställningens skull görs denna uppdelning (se även Douglas, 2005; Lupton, 1999;
Ingham, 2006). Detta är alltså en medveten positionering som ger en alternativ
bild till det allt vanligare talet om sex som självskadebeteende (se t.ex. Jonsson
& Lundström Mattsson, 2012). Genom att belysa rationellt sexuellt risktagande
undviks frågan om den unges sexuella handling i en situation där samtycke finns,
är god eller dålig. Att en handling är rationell innebär snarare att de bästa medlen
för att uppnå sina mål har valts.
Det är värt risken
Vi återvänder nu till den sociala representationsteorin och dess fokus på grupp­
baserad rationalitet. Olika sorters kunskap (vetenskaplig kunskap och vardags­
kunskap) väger olika tungt i olika situationer, och det är den vardagskunskap
som skapas med andra i gruppen som formar beteende. Nedan följer en diskus­
sion om den sociala representationen att det är värt risken, en representation jag
alltså menar är det tydligaste budskap de unga i studien i sin helhet förmedlar.
Som framgått så försökte de unga inte försköna sina liv och erfarenheter eller
framställa sig själva i någon slags ”bättre sexuell dager” (se Metod). Det är därför
angeläget att vidare undersöka vad de säger. De förmedlar att det är värt risken,
ibland mellan raderna, ibland rakt ut. Bland dessa ”viskningar och rop” som de
delger i samtliga delstudier så är min tolkning att det är detta som hörs högst.
Likaså kan motsättningen som finns i en sexuell hälsa som innefattar en hög
grad av risktagande och oönskade erfarenheter men samtidigt är tillfredsställande
förstås med hjälp av den sociala representationen att det är värt risken. Låt oss,
67
med stöd av Jodelet (1996) återvända till frågorna som en social representation,
här alltså att det är värt risken, ska svara på: Vad vet unga inom SiS om att det är
värt risken, varifrån och hur vet de detta? Och med vilka konsekvenser?
Riskmedvetenhet
Den första frågan kan besvaras med att de unga inom SiS vet mycket om sexuell
risk, som grupp betraktat har de bekantat sig med den riskfyllda sexualiteten i
betydligt högre grad än sina jämnåriga (se Tabell 2 ovan). De har, kopplat till
den tidiga sexdebuten och den högre andelen sexpartners, en längre sexuell expo­
neringstid. I resultaten framkommer också hur de följaktligen är medvetna om
risker. Vidare så anger de sig i högre grad löpa risk för STI men betraktar detta
som mindre allvarligt än vad de jämnåriga i jämförelsegruppen gör (se Artikel
I). De unga inom SiS har dessutom erfarenheter av egen eller partners graviditet
i högre grad med en efterföljande abort eller ett missfall, och av att haft en STI
(se Artikel II). Dessa erfarenheter är något som de har varit med om och klarat av,
något som ytterligare kan bidra till vardagskunskapen, och därmed den sociala
representationen om att det är värt risken.
Förskjutningar, försvar och förväntningar
Genom att beskriva om och i så fall hur olika intersektionella kategorier sam­
verkar i skapandet och upprätthållandet av den sociala representationen att det
är värt risken så kan nästa fråga besvaras: Hur och varifrån vet de unga att
det är värt risken? Resultaten i studien visar att tjejer inom SiS är mer sexuellt
utsatta och risktagande än killar. Samtidigt särskiljer sig alla unga inom SiS som
mer utsatta och risktagande än sina jämnåriga. En allmän förskjutning mot det
riskfyllda återfinns alltså bland dem inom SiS, oavsett kön.
Genus är en kategori som ter sig viktig, många tjejer framstår som underordnade
killarnas önskemål och begär. Överlag verkar de unga inte vara i samklang med
den pågående jämställdhetsutvecklingen i samhället. I enkätstudien framkommer
attityder till sex och kärlek bland de unga som ter sig motsägelsefulla då man
kopplar dessa till deras handlingar (se Artikel I). Attityder till samkönat sex,
sexuellt rykte, kärlek, och sex innan äktenskap framstår som traditionella jämfört
med hur övriga unga ser på detta. Med hjälp av begreppet respektabilitet kan
detta förstås. Respektabilitet omfattar hur en kvinna blir och förblir respektabel
genom att vårda sitt (sexuella) rykte, samt hur denna omsorg om sin respek­
tabilitet är starkt kopplad till (arbetar)klass (se t.ex. Forsberg, 2005 eller Skeggs,
1999). I de attityder som de unga inom SiS delger finns, jämfört med övriga
unga, en allmän förskjutning gentemot vikten av respektabel sexualitet. Denna är
68
tydligast bland tjejerna där många säger sig sakna sexuellt handlingsutrymme, de
kan inte agera likt killar eftersom det skulle innebära stämpling; En jävla madrass
hade jag blivit kallad för, eller hora eller nånting.
Samtidigt reproducerar denna tolkning en stereotyp, dvs. att respektabilitet styr
kvinnlig, och enbart kvinnlig sexualitet. Förvisso är tjejernas respekta­bilitet
knuten till deras sexualitet och sexuella handlingar, men liknande respekta­
bilitetskrav finns även bland killarna. De beskriver också en respektabilitet att
leva upp till. Den kille som inte är sexuellt aktiv eller drivande blir utsatt för
kommentarer och påtryckningar av sina jämnåriga. En kille som, till skillnad från
sina kompisar, haft sex med någon annan först i sjuttonårsåldern beskriver hur
hans kompisar pikade honom; ”Hon bruden, hon vill ha dej, ta henne nu” och
jag bara: ”Nej mannen asså skit i det”, ”Varför gör du inte det?”, ”Nej jag pallar
inte”. Jag har liksom haft andra grejer att göra som jag bryr mej om. Han vidare­
utvecklade inte exakt vad det var för ”andra grejer” som varit viktigare, men
hade tidigare under intervjun talat om ett tungt narkotikamissbruk kopplat till
kriminalitet. För killar med dessa erfarenheter ter sig således respekta­bilitet reg­
leras genom sexuella aktiviteter och sexuellt rykte. Även killar ger alltså uttryck
för genusrelaterade sexuella krav som de menar inte borde finnas.
Den framträdande ojämlikheten bland de unga inom SiS verkar drabba dem
alla, det finns ingen vinnare. Största förlorare verkar dock tjejerna vara. Sam­
tidigt mötte jag under intervjustudien tjejer som inte var undergivna stereotypa
könsroller utan såg sitt sexuella handlingsutrymme som självklart jämställt. En
tjej beskriver med viss skepsis den bisexualitetstrend som uppstod bland tjejer i
hennes omgivning runt 2006; Sen blev typ halva världen bisexuell efter ett tag,
för att killar typ tände på det. Detta sökande till det egna könet kan också ses
som ett avståndstagande från killar och en strävan mot en utökad intimitet med
andra tjejer. En del tjejer beskriver hur negativa sexuella erfarenheter med det
motsatta könet har gjort att de föredrar tjejer som sexpartners. 29 procent av
tjejerna i enkätundersökningen anger sig vara bisexuella jämfört med 16 procent
bland jämnåriga (se Artikel I). Vad denna stora skillnad bottnar i är svårt att veta;
möjliga tolkningar är att det hör samman med just den form av bisexualitet som
tjejen ovan nämner, en bisexualitet för den manliga blicken. Eller så är det ett
sökande efter intimitet hos det egna könet, antingen som en flykt från män, eller
som en längtan efter kvinnor.
Ålder är ytterligare en intersektionell kategori som samspelar med övriga kate­
gorier i representationen om att det är värt risken, åtminstone i betydelsen att
69
den lagstadgade åldern för sex, 15 år, framstår som oviktig för de unga inom
SiS. En femtonårig tjej svarar skrattande när jag undrar om man i hennes omgiv­
ning bryr sig om åldersgränsen; Neeej, det gör man inte. Det gör man verkligen
inte. Jag gjorde inte det heller. Medelåldern för sexdebut tillsammans med någon
annan är 13,3 år, inga skillnader mellan könen (se Artikel I). Detta kan jämföras
med 15,9 bland de unga kvinnorna och 16,5 år bland de unga männen i den
nationella UngKAB09-studien (Tikkanen m.fl., 2011). Bland nästan alla unga
som deltog i intervjustudien återkommer uttrycket ”att bli av med den”, där
”den” är oskulden. Det vore fel att påstå att alla sexuella möten under 15 år
är riskfyllda, men en nykter äldre tonåring har troligtvis större möjlighet att
ha säkert sex än en elva-tolvåring som är alkohol- eller narkotikapåverkad. En
sjuttonårig tjej säger i en av intervjuerna att hon inte riktigt minns, men tror att
hon var full också första gången hon hade sex med någon annan, eftersom hon
började dricka alkohol i samma tidsperiod. Hon säger; Fan jag var 12, jag hade
knappt fyllt tolv än liksom. Han var ju också nervös. Men han, ja vi kände varandra så det var inget sånt. Det viktiga med historier som denna är att inte utgå
från att händelsen är något negativt, att sexdebutera tidigt verkar vara viktig i
ungdomarnas liv. Tjejen i citatet ovan menar att denna händelse är något hon inte
ångrar utan beskriver två unga som känner varandra väl och som bestämmer sig
för att ha sex för att de vill bli av med den (oskulden) och därmed vara som alla
andra. Hon är också noga med att ”inget sånt” förekom. Med detta identifierar
hon hur en vuxen lätt kan tolka denna historia som något negativt, eller oönskat.
En liknande beskrivning av sin sexdebut ger en nittonårig kille som berättar om
när han som trettonåring hade sex för första gången, med en fyra år äldre tjej. De
hade båda rökt hasch, och även om han säger sig ha svårt att minnas de sexuella
handlingarna så minns han glädjen över att ha ”gjort det”: I min värld var det
”ja, jag är inte oskuld, jag huzzlar vem jag vill, jag fixar vilken tjej som helst”.
Överlag kan alltså förskjutningar, jämfört med övriga unga, mot traditionella,
patriarkala och klassbetingade sexuella roller bland de unga inom SiS ses. Dessa
roller verkar de dessutom leva upp till tidigt, tidigare än andra unga vilket kan
höra samman med representationen av att det är värt risken; man får status eller
respektabilitet genom att göra och därmed vara som andra inom gruppen. En
gruppbaserad rationalitet framträder.
I enkätstudien framstod inte etnicitet eller religiös tillhörighet som viktig för de
unga. I intervjustudien däremot framkommer hur religiös tillhörighet används
som ett slags försvar, eller som förklaring till vissa åsikter eller handlingar.
Exempelvis försvarar och markerar vissa killar ett avståndstagande gentemot
homosexualitet bland män, med motiveringen att det är emot Gud eller Allah.
70
De verkar också medvetna om att denna åsikt inte är ”politiskt korrekt”, och
framstår använda sin religiösa tillhörighet som ett slags försvar för sin åsikt. Den
kvinnliga samkönade sexualiteten problematiseras däremot inte av dem; den är
inte emot någon religion, utan positiv. Denna ensidiga homonegativitet förklaras
på ytterligare ett sätt av en av killarna: Här sitter vi, trettien grabbar om alla
skulle vara här. Skulle här vara nån som, asså, skulle vara bög här. Den per­
sonen hade inte haft det lätt. Därför klargör grabbarna att: ”Vi vill inte ha bögar
här”. Och så är dom jävligt osäkra. Här märks även hur ungdomshemsmiljön
i sig, där många unga killar bor ihop, kan bidra till att upprätthålla en ensidig
homonegativitet. Likaså kan detta användande av religiös tillhörighet ses som tätt
förknippat med upprätthållandet av den manliga respektabiliteten i gruppen; en
respektabel ung man verkar inte kunna vara bög, däremot kan han finna kvinnlig
samkönad sexualitet tilltalande. I förhållande till representationen att det är värt
risken framstår dock varken etnicitet eller religiös tillhörighet vara betydelsefulla
kategorier, de ter sig alltså inte påverka den gruppbaserade rationaliteten bakom
representationen att det är värt risken.
Missbruk och media är inte sedvanliga intersektionella kategorier likt genus, ålder
etcetera. I resultaten framträder emellertid hur missbruk31 ter sig vara av betydelse
för de ungas sociala representation om att det är värt risken. Som framgått så
är alkohol- och narkotikaanvändning relativt vanligt bland de unga i samband
med sex (se Artikel II). Detta är inte oväntat, då missbruk ofta är en av anled­
ningarna till placeringen på ungdomshemmet. I intervjustudierna blir det också
tydligt hur just alkohol och narkotika är intimt förknippade med sexualitet. Miss­
bruket spelar därmed också en viktig roll i skapandet och upprätthållandet av
representa­tionen att det är värt risken. En tolkning är att alkohol och narkotika
försämrar förmågan att fatta beslut, och därigenom leder till risktaganden. Så
kan det vara, och en del unga berättar sådana historier. Samtidigt resonerar flera
kring hur alkohol eller narkotika leder till positiva sexuella erfarenheter. Fram­
förallt beskriver både tjejer och killar hur viss narkotika förstärker den sexuella
njutningen. Även positiva effekter av alkohol i samband med sex nämns. En
sextonårig tjej beskriver dock ambivalensen i detta. Hon reflekterar så här när jag
frågar henne hur hon tycker att alkohol eller droger påverkar sex; Det beror på
hur bra man mår när man är full, hur mycket man har druckit, hur mycket man
har rökt i så fall. Om man är jättestekt då går det ju inte, man kan ju inte ens
röra sej då för då har ju hela kroppen domnat. Här framträder hur viss narkotika
och alkohol kan ha ”preventiva effekter”, är man tillräckligt påverkad försvinner
31 Då merparten unga i de olika delstudierna är under 18 år, och då narkotikaanvändning inte är tillåten, så väljer jag
termen ”missbruk” i stället för ”bruk”. Det är dock inte den medicinska diagnosen missbruk som avses.
71
lusten eller förmågan att ha sex. För att inte bli utnyttjad i den utsatta situation
som tjejen beskriver krävs att man vistas med andra som är lika påverkade, eller
som inte utnyttjar tillfället. Så är inte alltid fallet för de unga inom SiS, flera av
dem beskriver motsatsen.
De unga inom SiS lever likt andra unga i en tid då sex är i förgrunden. De växer
upp samtidigt som en pågående sexualisering av det offentliga rummet sker
genom exempelvis medial påverkan (Löfgren-Mårtensson, 2013; Tiefer, 2004).
Dagligen möts de av kulturella och mediala bilder av hur en ung tjej eller ung
kille ska vara, även sexuellt. Ungdomarna inom SiS ter sig även ha ett sexualiserat
privat rum. En tjej beskriver; Jag har haft en pappa som är väldigt sådär att:
”Jaaa min brud är dum i huvet, jag får inte sex av henne”, typ. Sådär. Så att jag
och min pappa vi har pratat ganska mycket om sex. Detta skulle möjligen kunna
tolkas som en öppen kommunikation om sex mellan far och dotter. Jag väljer
dock att se det som ett gränsöverskridande av den vuxne, en sexualisering av det
privata rummet. Relaterat till de ofta stereotypa kulturella och mediala bilder
som möter unga idag så upplever de troligen att de bör vara sexuella, eller sexiga,
att de bör agera sexuellt. Unga inom SiS vet därmed också från sin samtid att
det är, eller kanske förväntas vara, värt risken. Flera berättelser i intervjustudien
handlar om just denna förväntan (sin egen och andras) på att agera sexuellt, inte
sällan kopplat till missbruk.
Studien visar på ett ”både och” snarare än ett ”antingen eller”, det finns unga
som följer den intersektionella kategorins stereotypa förväntningar och de som
inte gör det. Här återfinns tjejer som är underordnade killar, och tjejer som klart
deklarerar att de gör vad de vill sexuellt. Här finns killar som uppvisar en i
gruppen förväntad maskulinitet, men även de som talar varmt om jämställdhet
och allas sexuella rättigheter. Jämfört med övriga unga finns dock överlag en
förskjutning mot traditionella, patriarkala och klassbundna roller i vad de unga
inom SiS delger. Likaså verkar en generell förskjutning avseende ålder finnas, de
unga inom SiS är betydligt yngre vid exempelvis sexdebuten. Även de som använ­
der sin religiösa tillhörighet som ett slags försvar för sina åsikter framträder. De
lever därmed upp till stereotyper, detta verkar däremot inte påverka den sociala
representationen om att det är värt risken. I samband med alkohol- eller drog­
missbruk framträder tydliga förväntningar på sex. Likaså antas även det nutida
mediala budskapet där det offentliga rummet är sexualiserat skapa sexuella för­
väntningar på de unga, även det privata rummet ter sig för en del unga inom SiS
som sexualiserat. Dessa förväntningar framstår av betydelse för representationen
om att det är värt risken.
72
I skärningspunkten för de olika intersektionella kategorierna framträder en social
utsatthet. I flera intervjuutsagor, liksom i enkätresultaten, kan föräldrars frånvaro
eller åtminstone minimala insyn i de ungas liv och förehavanden ses. Ibland även
ett gränsöverskridande från vuxna. Ett kompartmentaliserat sexualliv (Lewin,
2010) ger sig därmed till känna, dvs. de sexuella mötena sker inom samma sociala
skikt eller klass. För dem som har sviktande vuxna antar jag att ungdomsgruppen
blir än viktigare. I denna grupp är handlingar såsom tidig sexdebut, oskyddat sex,
sex under påverkan av alkohol eller droger möjligen vardagliga. De unga delar en
social representation, en gemensam vardagskunskap, om att det är värt risken.
Det sexuella risktagandet kan således ses som en resurs i ett socialt utsatt liv, och
inte enbart som ett uppvisande av ett ”patologiskt beteende”. Att få uppleva njut­
ning, tröst, närhet, status eller att vara som alla andra verkar ge mycket positivt
i ett för övrigt problematiskt liv.
Konsekvenser av att det är värt risken
Vilka konsekvenser får då den sociala representationen? Här menar jag att
konskevensen av att det är värt risken är att man fortsätter ta den. Detta kan
tyckas dystopiskt, men med stöd i resultaten vill jag hellre kalla det för rationellt.
Så länge unga inom SiS får med sig positiva erfarenheter av att ta sexuella risker
så kommer de sannolikt fortsätta att göra det. Att tro att detta går att ”undervisa
bort” med en målgruppsanpassad sex- och samlevnadsunder­visning vore naivt, ett
påstående som kan tyckas tala emot förslaget att införa en undervisnings­modell
på SiS ungdomshem. Det gör det dock inte. De unga inom SiS ska likt andra
unga i enlighet med vad skollagen stipulerar erbjudas sexualkunskap utifrån
sina behov, och framförallt önskemål, det är en rättighetsfråga. I undervisnings­
modellen och i den tänkta kommande undervisningssituationen är beaktandet av
att det framstår vara värt risken mycket viktig. Det är också här som sex- och
samlevnadsundervisning enligt ett ”harm reduction” paradigm får sin betydelse
som en möjlig väg att nå de unga med en undervisning som de upplever relevant
(se Artikel IV). Med undervisning inom detta paradigm kan ungdomarnas upp­
levelser av och längtan efter njutning, tröst, närhet, status eller att vara som alla
andra, och de handlingar detta leder till, tillerkännas större vikt; som positiva och
inte enbart riskfyllda erfarenheter.
Skolbaserad sex- och samlevnadsundervisning kan vara ett sätt att tillägna sig
kunskap att senare använda i sexuella situationer. I resultaten framkommer att
unga inom SiS i många fall har en dåligt sammanhängande och snarare spo­
radisk skolgång bakom sig, de få som säger sig ha deltagit i skolbaserad sex- och
samlevnadsundervisning minns den som mindre bra. En artonårig kille som säger
73
sig ha missat halva högstadiet förklarar då jag frågar honom var han då har lärt
sig det han vet om sex; Jag är gatulärd....om jag ska vara ärlig, jag har inte lärt
mig mycket om sex. En föreställning om att sexualkunskap primärt är något man
tillägnar sig i skolan verkar vidare finnas bland de unga. Denna föreställning kan
dock bottna i hur frågorna om sex-och samlevnadsundervisning var konstruerade
och ställdes i intervjustudien (se Bil. 1). Likafullt, skolbaserad sex- och sam­
levnadsundervisning är något de har åsikter och önskemål om, och synpunkter
på, då de tillfrågas. Mycket få ungdomar nämner internet som kunskapskälla
vilket kan bero på att de befinner sig i en miljö där tillgången till internet är
starkt begränsad. Således framstår deras vetande om att det är värt risken inte
formad utifrån någon officiell skolbaserad läroplan eller internet. Det är snarare
en inofficiell läroplan som framträder, återigen deras sociala sammanhang, både
det nuvarande och det de befann sig i innan placeringen inom SiS.
I intervjuerna ser unga med negativa sexuella erfarenheter ändå positivt på att
delta i sex- och samlevnadsundervisning om den anpassas därefter. Detta torde
även gälla dem som själva har utsatt andra för sexuella övergrepp. Det finns så vitt
jag kan bedöma inte något hinder att även dessa unga kan delta i den föreslagna
undervisningen. Återigen är det viktigt att betona att det inte är genom sex- och
samlevnadsundervisning eller genom annan hälsopromotion eller prevention som
socialt utsatta unga kommer att ta mindre sexuella risker. Detta kommer ske först
när samhället är sådant att det inte är värt risken, dvs. ett samhälle präglat av
social rättvisa och jämställdhet mellan könen, och där barn växer upp med för­
äldrar som förmår ta hand om dem. Detta kan tyckas som ett naivt, utopiskt eller
förenklat konstaterande. Men, snarare är det i enkelheten som svårig­heten ligger.
Svårigheten att acceptera sexuellt risktagande bland socialt utsatta unga som
rationellt. Detta trots att ”timing” och ”setting” för deras risktaganden skiljer sig
så markant från den ungdomssexualitet som kan sägas vara normerad i Sverige
idag, genom exempelvis skolans läroplaner, 15-årsgränsen för sam­tyckande
sex, eller konvention. Helmius (2010) talar om en ungdoms- respektive vuxen­
konventionalitet i förhållande till sexualitet, om hur skillnaden mellan ungdomsoch vuxensexualitet alltid har, och troligen alltid kommer att finnas. Resultaten
i föreliggande studie visar hur de sexuella erfarenheter som unga inom SiS har
skiljer sig ytterligare från den konventionella ungdoms­sexualiteten. För att för­
tydliga detta kan Rubins (2007) sexuella värdehierarki vara klargörande. Med
hjälp av olika motsatspar belyser hon, vad som har varit och till viss del kvarstår
vara, en för samhället önskvärd respektive icke-önskvärd sexualitet. Exempelvis
använder Rubin de olika motsatsparen homosexualitet/heterosexualitet; stor
ålderskillnad/i samma ålder; för nöjes skull/för fortplanting; tillfällig partner/i en
74
relation osv. De som faller för mycket utanför ramen för det önskvärda sexuella
beteendet väcker uppmärksamhet och även sam­hällets reaktioner (ibid.). I en
likande hierarki för ungdomssexualitet i Sverige idag skulle motsatsparen kunna
vara: innan 15 år/efter 15 år; alkoholpåverkad/nykter; drogpåverkad/nykter;
för njutning, status, bekräftelse, att vara som andra/för njutning; samkönat sex
mellan tjejer som en eftergift för patriarkala strömningar/samkönat sex mellan
tjejer för att det är det man själv vill. Som framgår i denna studie så är det bland
de unga inom SiS betydligt vanligare att ha erfarenheter som tillhör vad som
kan kallas en ”okonventionell” och därmed ”icke-önskvärd” ungdomssexualitet.
Detta gör det möjligen än svårare för ”konventionella medel­klassvuxna”, dvs.
professionella som möter dem, att hantera? Kanske är det också här som det
nutida talet om sex som självskadebeteende får sin bärkraft, det blir en för­
klaring? Här tror jag dock att en stor individuell skillnad finns, det är därför av
största vikt att se och bemöta individer. För att förtydliga; ungdomssexualitet som
bryter för mycket mot vad som är accepterat eller konventionellt, ska lika lite
ses som ett självskadebeteende, som något oproblematiskt. Däremot alltid som
rationell, i sitt sammanhang.
Males (2010) sammanfattar i citatet nedan svårigheten för oss vuxna att förstå
unga, och hur detta leder till en jakt på fler förklaringar eller förutsägelser. I citatet
framträder dels den komplexa värld inom vilken samtida ungdomars sexualitet
och sexuella hälsa är situerad, dels hur deras risktaganden kan betraktas som
rationella.
It is time to stop thrashing around reciting easy ideologies invented to explain
teenage behavior—the media, the culture, permissiveness, hormones, bad
brains, too little supervision, too much television, too little (or too much)
religion, too little (or too much) sex or abstinence education, hidden lives,
pregnancy pacts—that allow us to continue evading obvious realities. It makes
rational sense on many levels for poorer people to have babies earlier in life.
The best “teen pregnancy prevention” is to build a society in which teenagers
prevent it themselves. (Ibid., s.214)
Metodologiska reflektioner
Styrkor och svagheter i studien
En svaghet finns i delstudien baserad på enkätdata med mycket stora skillnader
i urval (se Artikel I & II). Knappt 150 unga inom SiS jämfördes här med flera
tusen i det nationella urvalet. Dessa olika storlekar omöjliggjorde mer avan­
75
cerade statistiska analyser. Men, jämförelserna bedömdes ändå vara av värde.
Vidare så kan styrkan med studiens mixade metoddesign samtidigt ses som en
svaghet. Genom att belysa forskningsområdet från olika håll och på olika sätt
genereras kvantitativt sett mycket kunskap, men möjligen blir denna kunskap
inte till­räckligt djup. Intervjuer av mer djuplodande narrativ karaktär där de
unga hade fått berätta mer fritt hade möjligen varit en fördel. Valde dock att
utgå från en tematisk intervjuguide, som visserligen kunde leda informanterna
in på vissa spår, då jag bedömdes detta vara lättare att genomföra. Jag var mån
om att själva intervjutiden inte skulle dra ut på tiden alltför mycket då jag antog
att de unga kunde ha mycket ”spring i benen”, eller oro som kunde gör det svårt
att sitta still länge. Även etiska aspekter ingick i mitt val av intervjumetod, då
längre och mer djuplodande intervjufrågor eller fritt berättande hade kunnat vara
emotionellt svårt för informanterna. Det hade kunnat påminna allt för mycket
om utredande samtal med juridisk bäring, vilket dessa unga har genomgått inför
tvångs­omhändetagandet, eller i andra samman­hang med myndighetspersoner.
Exempelvis var det en tjej som tyckte att min fråga om det var okej att spela
in intervjun var märklig. Hon berättade att hon dagen innan hade suttit i ett
flera timmar långt videoinspelat polisförhör. Till metodvalets och intervjuguidens
försvar kan också nämnas de trots allt utförliga intervjuutsagorna som karak­
täriseras av en öppenhet och rakhet kring de sexuella spörsmålen (se Artikel III).
Själva modellkonstruktionen, dvs. hur innehållet i undervisningsmodellen
bestämdes, har inte redogjorts särskilt utförligt (se Metod och Artikel IV). Skälet
till detta är en pragmatisk inställning till modellkonstruktion. Det är dessutom
känt sen tidigare vad unga generellt önskar av sex- och samlevnadsunder­visning,
och utifrån detta byggdes modellen på med kunskaper som framkommit i enkätoch intervjustudien samt utifrån de synpunkter som förmedlades av informan­
terna i fokusgruppsintervjustudien (se Artikel I-IV). Vidare så var det problema­
tiskt under fokusgruppsintervjuerna att förklara för informanterna att de var
bedömare av en föreslagen undervisningsmodell och pedagogik (se Artikel IV).
Till detta fick jag återvända flera gånger under respektive fokusgruppsintervju.
Möjligen kan därför tillförlitligheten i det som framkom i denna delstudie ifråga­
sättas. Samtidigt så var de unga som deltog i fokusgruppsintervjuerna engage­
rade och intresserade av ämnet.
Som nämnts tidigare (se Bakgrund) har socialt utsatta unga beskrivits som en
grupp svår att nå i sexualitetsforskning. Wellings och Collumbien (2012) menar
att i dylika grupper kan intresset att delta vara lägre än i andra grupper. I denna
studie känns inte detta igen då 75 procent av de tillfrågade unga i enkätunder­
76
sökningen ville delta. Motsvarande gäller även intervjustudien, vilket samman­
taget stärker resultaten. Det faktum att personal vid två ungdomshem inte ville
låta ungdomarna själva avgöra om de ville delta i enkätundersökningen kan ha
påverkat resultatet. Det är svårt att avgöra om denna gate-keeping var ett över­
beskydd eller ett adekvat skyddande av de unga. Då de ungdomar som deltog i
studien verkade uppskatta att medverka, så det kan handla om ett överbeskydd.
Om forskning med sårbara unga
Till övervägande del var ungdomarna som deltog i de olika delstudierna mycket
tillmötesgående och intresserade av att medverka. Den stora merparten verkade
uppskatta att besvara enkäten och samtala om sexualitet under de båda intervju­
studierna. Som forskare måste jag dock problematisera informanternas skäl till
att delta. Exempelvis kan det dagliga livet på ett ungdomshem tänkas vara täm­
ligen enformigt, en hög grad av förutsägbarhet antas råda. När det då kommer
en människa som undrar om den unge vill delta i ett forskningsprojekt om sex
erbjöds möjligen ett välkommet avbrott i den vardagliga lunken. Huruvida detta
påverkade enkätsvar eller intervjuutsagor, i endera riktningen, är omöjligt att
veta. Däremot kan ett möjligt svar på hur det upplevdes att delta i enkätunder­
sökningen hittas i Tabell 3. Det ingick i UngKAB09-enkäten frågor om hur det
upplevdes att besvara den samt om frågorna besvarats uppriktigt. Mer­parten av
de unga inom SiS upplevde frågorna som roliga och viktiga, majoriteten verkar
inte ha upplevt frågorna som obehagliga och därtill anger sig de allra flesta
ha svarat uppriktigt. Svaren är i stort sett är identiska med svaren från dem i
UngKAB-09-studien (Tikkanen m.fl., 2011). Det enda som skiljer sig är att de
unga inom SiS i något lägre utsträckning angav att frågorna var viktiga.
Tabell 3. Hur var det för dig att svara på det här frågeformuläret? Medelvärden samt standardavvikelser på en skala från 1 (instämmer inte alls) till 5 (instämmer helt och hållet).
Tjejer
Killar
Frågorna var viktiga
(n=136)
3,8 ± 1,1
3,8 ± 1,3
Frågorna var obehagliga
(n=132)
1,6 ± 1,0
1,5 ± 1,1
Frågorna var roliga att svara på
(n=134)
3,3 ± 1,2
3,5 ± 1,4
Frågorna var svåra att svara på
(n=135)
2,2 ± 1,2
2,0 ± 1,3
Jag svarade uppriktigt på frågorna
(n=140)
4,7 ± 0,8
4,9 ± 0,3
77
Det upplevda tillmötesgåendet och uppskattningen hos de unga är även i linje
med vad Lalander och Johansson, (2007) beskriver, då de diskuterar olika
aspekter av ungdomsforskning. Ungdomar upplever ofta mötet med forskaren
som positivt, som ett tillfälle att få perspektiv på någon dimension av sitt liv
(ibid.). Sammantaget så verkade de unga uppleva deltagandet i forskning som
något positivt, exakt varför går däremot inte att säga. Bedömer dock denna
ovisshet som sekundär, det primära är att de unga själva valde och fick göra
sina röster hörda.
Röster som inte hörs
Det finns ungdomar som inte framträder i denna studie. Det gäller dem under
15 år, och de som anger sig ha säkert sex. Knappt någon under 15 år32 har fått
komma till tals i någon av delstudierna. Detta trots att 78 procent anger sexuella
erfarenheter med någon annan innan 15 års ålder, oavsett lagstadgad åldersgräns
(se Artikel I-IV). Det hade därför varit önskvärt att inkludera även de yngre i
enkästudien. Som nämnts tidigare söktes inte etiskt godkännande för detta, då
det förväntades innebära stora svårigheter att nå vårdnadshavare, något som
senare bekräftades i den efterföljande intervjustudien (se Metod). Möjligen skulle
etiskt godkännande för dem under 15 att besvara enkäten utan vårdnadshavares
godkännande ha sökts, eller så skulle mer tid och energi lagts på att komma i
kontakt med vårdnadshavare. Men, en ytterligare försvårande omständighet är
att vårdnadshavare kan vara mycket perifera personer i den ungas liv, detta trots
att det oftast är förälder/föräldrar.
Rimligheten i att det måste vara vårdnadshavare som godkänner den unges vilja
att delta i forskning kan ifrågasättas. Här fastnar man som forskare mellan etiska
regler och bedömningar, och en verklighet som inte passar dessa. Vid flera av
besöken på ungdomshemmen erfor jag hur de unga själva tyckte att detta krav på
vårdnadshavares godkännande var märkligt, en del blev arga. En fjortonårig tjej
som sa att hon gärna ville besvara enkäten blev uppenbart besviken, och kallade
studien för skitforskning. Någon enkel lösning på dilemmat är svår att se och
de många under 15 år med sexuella erfarenheter tillsammans med någon annan
förblir ohörda.
Ytterligare röster som saknas är de som anger sig inte ta sexuella risker. Exempel­
vis framkommer i enkätstudien att hälften angav att det senaste samlaget var
skyddat, dvs. med kondom eller hormonellt preventivmedel (se Artikel II). Bland
32 I fokusgruppsstudien deltar en tjej respektive en kille som båda var 14 år.
78
övriga unga anger dock fyra av fem detsamma vilket talar för att fokusera risk­
tagande bland de unga inom SiS. Dessutom innebär just denna variabel inte att
hälften av de unga inom SiS undviker sexuella risker överlag, detta gäller bara
det senaste sextillfället.
Att placeras på ett ungdomshem är inte sällan omtumlande. En ung person
kanske ogärna ger detaljerad information om sina sexuella erfarenheter till någon
som sedan kommer att vara delaktig i vården, åtminstone inte i direkt anslutning
till placeringen? Det är därför inte omöjligt att den så kallade ADAD-intervjun
(se Bakgrund) genererar data där inte alla röster hörs. Vissa av resultaten i före­
liggande studie kan därför vara intressanta att jämföra med resultat ur ADAD.
Som nämnts tidigare framkommer i en rapport baserad på ADAD-data att 12
procent av flickorna och 4 procent av pojkarna anger erfarenheter av sex i utbyte
mot pengar, alkohol, narkotika eller boende (Statens institutionsstyrelse, 2011).
I enkätundersökningen angav 28 procent av tjejerna och 6 procent av killarna
dessa erfarenheter (se Artikel I). Datainsamlingsmetoden i föreliggande studie,
dvs. enkätundersökning med möjlighet att förbli helt anonym, tycks sålunda
generera andra svar än ADAD-intervjun. Kanske gäller detta framförallt tjejer
vars sexualitet i olika studier har visat sig svår för myndighetspersoner generellt
och behandlingshemspersonal specifikt att hantera (se Jonsson, 1980; Laanemets
& Kristiansen, 2008; Schlytter, 2000; Överlien, 2006).
Framtida forskningsfrågor och studiens nytta
Framtiden är redan här; för närvarande pågår implementering och utvärdering
av undervisningsmodellen för sex- och samlevnadskunskap. Målet är att erbjuda
och därefter utvärdera effekterna av den målgruppsanpassade modellen. Det
är åter viktigt att poängtera att det handlar om en undervisningsmodell, inte
en behandlingsmetod. De ungas sexualitet är sällan33 ett beteende som de är
omhänder­tagna för, och ska således inte heller behandlas eller korrigeras. Utfalls­
mått av modellens effektivitet kommer därför att vara de ungas självskattade
sexuella hälsa som förmåga och som välbefinnande innan och efter att de har
deltagit i undervisningen. Även kunskap om säkert sex kommer att undersökas.
Resultaten i föreliggande studie pekar på att sexuell hälsa som välbefinnande
kan antas vara det viktigaste för de unga. Likaså visar resultaten att unga inom
SiS kan och bör erbjudas att delta i framtida nationella studier om ungdomars
sexuella hälsa.
33 Bara ett fåtal av dem som placeras inom SiS är dömda för sexualbrott jämlikt LSU (Statens institutionsstyrelse, 2012a).
79
Studien kan bidra med en nyanserad bild av ungdomars sexuella risktaganden.
En bild där vinsterna med osäkert sex, njutning, tröst, närhet, status eller att
vara som alla andra, tillåts ta plats. Den kan vidare vara av intresse för dem
som arbetar med socialt utsatta unga såsom yrkesverksamma inom socialtjänst,
på statliga, kommunala eller privata hem för vård och boende, HVB-hem, eller
inom andra fält där kunskap om socialt utsatta ungdomar och sexuell hälsa
har saknats.
80
epilog
En oro har funnits hos mig under hela det här arbetets gång, nämligen att pro­
ducera, eller snarare reproducera en bild av unga som irrationella risktagare.
Valet att fokusera rationalitet och inte minst de unga som deltog i de olika del­
studierna bidrog emellertid till att så inte blev fallet. Genom sina svar och berät­
telser visar de istället på hur en rationalitet leder dem dit de själva vill i merparten
av de sexuella mötena. Det budskap jag vill att du som läsare, oavsett om du är
kliniker eller forskare, tar med dig återfinns i Robyn-låten i textens inledning:
”Don’t fucking tell me what to do”.
Nej, vi ska inte oreflekterat tala om för de unga vad som bortsett en ickesamtyckande sexualitet är önskvärt. Det verkar många av dem redan veta, det
framstår vara värt risken för dem. Det vi istället bör ägna kraft åt är att vilja
förstå, och att erbjuda kunskap om säkrare sex när den önskas. Vi ska också
erbjuda oss att vara en samtalspart när en sådan eftersöks. Fokus i mötet ska
vara att stärka den unga i sin självkänsla och i rätten till sin kropp och njutning.
Detta både oavsett, och med hänsyn tagen till den ungas genus, ålder, sexuell
läggning, etnicitet, religiösa tillhörighet eller missbruk. I detta samtal ska vi inte
undvika att tala om svåra erfarenheter av sex, vi ska inte heller utgå från att dessa
erfarenheter innebär nuvarande sexuella problem eller svårigheter. Denna studie
ger en inblick i ungdomarnas värld, och låter deras röster träda fram. Den viktiga
kompetensen att samtala om sexualitet får inhämtas på annat håll, och det mer
övergripande arbetet för att skapa ett samhälle där färre unga människor tar
sexuella risker måste bedrivas politiskt.
81
POPULÄRVETENSKAPLIG
SAMMANFATTNING
Studien handlar om unga på Statens institutionsstyrelses, SiS, ungdomshem.
I fokus är ungdomarnas sexualitet och sexuella hälsa samt sex- och samlevnads­
undervisning. Resultaten visar att många i denna ungdomsgrupp har erfarenhet
av sexuella handlingar mot sin vilja. Det är även vanligt bland dem att ta sexuella
risker, till exempel att ha oskyddat sex. Samtidigt framstår detta risktagande som
värdefullt för dem då det ger dem njutning, tröst, närhet, status eller upplevelsen
av att vara som alla andra.
Internationell forskning visar att unga på ungdomshem har sämre sexuell hälsa
jämfört med sina jämnåriga. Det finns mycket lite svensk forskning på området,
varför denna studie kan vara av värde. Enligt svensk skollag ska sex- och
samlevnads­undervisning erbjudas alla ungdomar. Undervisningen ska upplevas
som relevant av de unga och vara hälsofrämjande snarare än förebyggande.
Syftet med studien är därför att öka kunskapen om unga inom SiS och deras
sexuella hälsa, samt att ta fram en målgruppsanpassad modell för sex- och
samlevnads­undervisning och inhämta de ungas synpunkter på denna. I två
inledande delstudier söks kunskap om sexuell hälsa bland unga på statliga
ungdoms­hem, genom en enkät- respektive intervjustudie. Enkätstudien visar att
de unga på ungdomshem sexdebuterar tidigt, att det är vanligt att ha oskyddat
sex liksom att ha sex under påverkan av alkohol eller droger samt erfarenheter
av egen eller partners graviditet. I jämförelse med unga i ett nationellt urval fram­
träder stora skillnader avseende sexuella erfarenheter. Även skillnader i attityder
framkommer. I intervjustudien framkommer att de unga tycker att chansen att
uppleva något positivt i det sexuella mötet väger tyngre än riskerna. I den tredje
83
delstudien presenteras en målgruppsanpassad modell för sex- och samlevnads­
undervisning för unga på ungdomshem. De unga ger i fokusgruppsintervjuer
synpunkter och förbättringsförslag på modellen vilka ytterligare kan bidra till
målgruppsanpassningen.
Den samlade kunskapen från de olika delstudierna analyseras ur ett social­
psykologiskt perspektiv där den gruppbaserade rationaliteten bakom de ungas
risktaganden belyses. En utsatthet framträder i skärningspunkten för alla de
kategorier (genus, ålder, sexuell läggning, klass, missbruk, media) som bidrar
till att skapa och upprätthålla den gemensamma föreställningen om det sexuella
risktagandets många vinster.
I studien kommer ungdomarnas röster fram. Den bidrar till en nyanserad bild av
ungdomars sexuella risktaganden. En bild där vinsterna med osäkert sex; njut­
ning, tröst, närhet, status eller att vara som alla andra, tillåts ta plats. Resultaten
kan vara av intresse för dem som arbetar med socialt utsatta unga såsom yrkes­
verksamma inom socialtjänst, på statliga, kommunala eller privata hem för vård
och boende, HVB-hem, eller inom andra fält där kunskap om socialt utsatta
ungdomar och sexuell hälsa har saknats.
84
TACK
För att parafrasera Astrid Lindgren; utan andra är man ingen riktig människa,
bara en liten lort. Utan andra hade denna avhandling inte blivit skriven, jag
är skyldig många människor många tack. Viktigast av alla är de många ung­
domar som deltagit i de olika delstudierna och alla er jag mötte innan forskar­
utbildningen, ni som inspirerade mig, tack, och kämpa på!
Tack professor Lotta Löfgren-Mårtenson, huvudhandledare och människa. Redan
i början av forskarutbildningen anade jag att du var den rätta när du, för att pigga
upp din doktorand som skumpade runt på tåg genom Sverige för att besöka olika
ungdomshem, skickade en länk med Iggy Pops ”The Passenger”. Vilken resa det
har varit, och vilka resor vi har gjort. Jag hoppas att ändstationen ligger långt
bort. Professor Sven-Axel Månsson, utan ditt initiala intresse för min forsknings­
idé hade det inte blivit något av. Tack för det, och för din förmåga att se.
Mina doktorandkollegor, sisters and brother in arms. Lotta Carlström, du
Smålands­syster. Våra studiedagar över texter och böcker, och till fots i skog
och mark, ständigt pratandes har varit guld värda, tack. Jack Lukkerz, tack
för att du alltid varit redo för ett eller annat slags tankeutbyte, om stort eller
smått. Anna Hulusjö, återigen: heja oss, vi gjorde det. Tack också alla ni andra
doktorander som jag lärt känna, i Malmö (Anna, Pernilla, Johanna, Torkel m.fl.)
och på andra orter.
Mina musor way out west. Tack filosofie doktor Ronny Heikki Tikkanen, du
har lärt mig så mycket, det viktigaste av allt är att akademin kan vara mänsklig.
Filosofie doktor Christine Milrod, tack också till dig. Utan din uppiggande
persona och skarpa blick hade den här tiden varit så mycket tråkigare, och mina
engelska texter så mycket sämre.
85
Till mina före detta kursare på masterprogrammet i sexologi i Malmö vill jag ge
en gängkram.
Tack SiS som finansierat forskningen, tack även till min före detta chef Stig-Arne
Tengmer. Ditt stöd för mina ambitioner att studera gav mig möjlighet att påbörja
forskarutbildningen.
Mina vänner, särskilt Astrid Harms och mina Annor (Hägg och Nelzen); det
finns en särskild plats i helvetet för kvinnor som inte stöttar varandra, ni kommer
aldrig i närheten av den värmen, den saken är säker. Tack för ert tålamod med
mitt alltmer insnöade sätt att vara. Det kommer att bli värre, bara så att ni vet.
Tack alla andra vänner också, ni vet vilka ni är. Tack Mark Zuckerberg, skaparen
av Facebook. Tack vare dig har en doktorand som oftast befunnit sig 35 mil från
sin högskola och dess sociala samvaro överlevt. Stort tack alla fejsboksvänner för
alla förmiddagsfikor, lunchprat och trekaffetårar.
Även mina syskon måste tackas, för B&B i Ystad och Rydebäck då jag behövt
ladda upp eller ta igen mig efter olika Malmöhändelser: tack syster Carita, tack
bror Roger. Och tack bror Björn också, så att inte du blir ledsen. Pappa och
styvmor Helga, tack för allt. Mamma Karina, du skulle ha varit så stolt om du
till fullo hade kunnat ta till dig allt som händer nu. Jag kommer förbi snart och
ger dig ett signerat exemplar, och tack för din sisu. Den har jag haft nytta av de
senaste fyra åren.
Slutligen, mina älskade tre Lindrötter; Peter, Max och Teo, TACK för att ni finns!
86
REFERENSER
Aalsma, M.C., Tong, Y., Wiehe, S.E. & Tu, W. (2010). The impact of delinquency on young
adult sexual risk behaviors and sexually transmitted infections. Journal of Adolescent
Health, 46(1), 17-24.
Abelsson, J. & Hulusjö, A. (2008). I sexualitetens gränstrakter. En studie av ungdomar
i Göteborg med omnejd som säljer och byter sexuella tjänster. Göteborgs stad:
Prostitutionsgruppen i Göteborg.
Abrahamsson, M. (2006). Sociala representationer av alkohol och narkotika i fokusgrupp­
intervjuer med 18-åringar och tonåringars föräldrar. Nordisk alkohol- och narkotika­
tidskrift, 5(23), 343-358.
Abric, J.-C. (1996). Metodologi för datainsamling vid studier av sociala representationer.
I M. Chaib & B. Orfali (Red.). Sociala representationer. Om vardagsvetandets sociala
fundament (s. 97-120). Göteborg: Daidalos.
Allen, L. (2007). Doing “it” differently: relinquishing the disease and pregnancy prevention
focus in sexuality education. British Journal of Sociology of Education, 28(5), 575-588.
Anckarsäter, H., Nilsson, T., Saury, J.M., Råstam, M. & Gillberg, C. (2008). Autism
spectrum disorders in institutionalized subjects. Nordic Journal of Psychiatry, 62(2),
160-167.
Anderson, N.L.R., Nyamathi, A., McAvoy, J.A., Conde, F. & Casey, C. (2001). Perceptions
about risk for HIV/AIDS among adolescents in juvenile detention. Western Journal of
Nursing Research, 23(4), 336-59.
Beasley, C. (2008). The challenge of pleasure: Re-imagining sexuality and sexual health.
Health Sociology Review, 17(2), 151-163.
Beck, U. (2000). Risksamhället. På väg mot en annan modernitet. Göteborg: Daidalos.
Becker, M.G. & Barth, R.P. (2000). Power through choices: The development of a sexuality
education curriculum for youths in out-of-home care. Child Welfare, 79(3), 269-82.
Bengtsdotter Katz, V. & Wallin, A. (2009). Kartläggning av utbildning i sex och samlevnad
vid lärarutbildningarna i Sverige 2008. Göteborg: Göteborgs universitet.
Berg, V. (2010). Precis som alla andra. I J. Bromseth & F. Darj (Red.) Normkritisk
pedagogik. Makt, lärande och strategier för förändring (s.207-226). Uppsala:
Universitetstryckeriet.
87
Bornovalova, M.A., Gwadz M.A., Kahler, C., Aklin, W.M. & Lejuez, C.W. (2008). Sensation
seeking and risk-taking propensity as mediators in the relationship between childhood
abuse and HIV-related risk behavior. Child Abuse & Neglect, 32(1), 99-109.
Bowleg, L. (2008). When black + lesbian + woman ≠ black lesbian woman: the
methodological challenges of qualitative and quantitative intersectionality research.
Sex Roles, 59(5-6), 312-325.
Brace, N., Kemp, R. & Snelgar, R. (2009). SPSS for psychologists (4:e uppl.). Basingstoke:
Palgrave Macmillan.
Broaddus, M.R. & Bryan, A. (2008). Consistent condom use among juvenile detainees:
The role of individual differences, social bonding, and health beliefs. AIDS and Behaviour,
12(1), 59-67.
Broom, D. (2008). Hazardous good intentions? Unintended consequences of the project
of prevention. Health Sociology Review, 17(2), 129-140.
Broccoli, T.L. & Sanchez, D.T. (2009). Implicit hopelessness and condom use frequency:
exploring nonconscious predictors of sexual risk behaviour. Journal of Applied Social
Psychology, 39(2), 430-448.
Brown, A., Yung, A., Cosgrave, E., Killackey, E., Buckby, J., Stanford, C., Godfrey, K. &
McGorry, P. (2006). Depressed mood as a risk factor for unprotected sex in young people.
Australasian Psychiatry, 14(3), 310-312.
Brülde, B. & Tengland P-A. (2003). Hälsa och sjukdom. En begreppslig utredning.
Lund: Studentlitteratur.
Bryant, A. & Charmaz, K. (Red.). (2010). The SAGE Handbook of Grounded Theory.
Los Angeles: SAGE Publications.
Bäckman, M. (2006). Kön och känsla. Samlevnadsundervisning och ungdomars tankar
om sexualitet. Riga: Makadam.
Cacchioni, T. & Tiefer, L. (2012). Why medicalization? Introduction to the special sssue
on the medicalization of sex. Journal of Sex Research, 49(4), 307-310.
Cederblom, E. (1909a). Handledning i sexuell undervisning och uppfostran - för mor
och dotter samt för lärarinnor. Stockholm: Isaac Marcus boktryckeri.
Cederblom, E. (1909b). Handledning i sexuell undervisning och uppfostran - för föräldrar
och deras söner samt för lärare. Stockholm: Isaac Marcus boktryckeri.
Chaib, M. & Orfali, B. (1996). Introduktion till teorier och metoder kring sociala
representationer. I M. Chaib & B. Orfali (Red.). Sociala representationer.
Om vardagsvetandets sociala fundament (s.15-24). Göteborg: Daidalos.
Charmaz, K. (2010). Constructing Grounded Theory: a practical guide through
qualitative analysis. London: SAGE Publications.
Christianson, M. (2006). What´s behind sexual risk taking? Exploring the experiences of
Chlamydia-positive, HIV-positive, and HIV-tested young women and men in Sweden
(Doktorsavhandling). Umeå: Umeå universitet.
Daneback, K., Månsson, S-A., Ross, M.W. & Markham, C.M. (2012). The Internet as a
source of information about sexuality. Sex Education: Sexuality, Society and Learning,
12(5), 583-598.
88
Danemark, B. (2011). Metateoretiska perspektiv på utvärdering. I B. Blom, S. Morén & L.
Nygren (Red.). Utvärdering i socialt arbete. Utgångspunkter, modeller och användning
(s. 55-70). Stockholm: Natur & Kultur.
DiClemente, R.J., Hansen, W.B. & Ponton, L.E. (Red.). (1996). Handbook of adolescent
health risk behavior. New York: Plenum.
Douglas, M. (2004). Renhet och fara. En analys av begreppen orenande och tabu.
Falun: Nya Doxa.
Douglas, M. (2005). Risk and blame. Essays in cultural theory. Oxon: Routledge.
Ekstrand, M. (2008). Sexual Risk Taking-Perceptions of contraceptive use, abortion and
sexually transmitted infections among adolescents in Sweden (Doktorsavhandling).
Uppsala: Uppsala universitet.
Ekstrand, M., Engblom, C., Larsson, M. & Tydén, T. (2011). Sex education in Swedish
schools as described by young women. The European Journal of Contraception and
Reproductive Health Care, 16,(3), 210-224.
Elmerstig, E., Wijma, B. & Swahnberg, K. (2013). Prioritizing the partner’s enjoyment:
a population-based study on young Swedish women with experience of pain during
vaginal intercourse. Journal of Psychosomatic Obstetrics and Gynecology, 34(2), 82-89.
Elo, S. & Kyngäs, H. (2008). The qualitative content analysis process. Journal of Advanced
Nursing, 62(1), 107-115.
Fischhoff, B. & Kadvany, J. (2012). Kort om risk. Lettland: Fri tanke.
Forsberg, M. (2005). Brunetter och blondiner.(Doktorsavhandling). Göteborg:
Göteborgs universitet.
Forsberg, M. (2010). Ungdomar och sexualitet I P.O. Lundberg & L. Löfgren-Mårtenson
(Red.), Sexologi (3:e uppl., s.91-94). Stockholm: Liber.
Foucault, M. (2004). Sexualitetens historia. Band 1: Viljan att veta. Göteborg: Daidalos.
Freedman, D., Salazar, L.F., Crosby, R.A. & DiClemente, R.J. (2005). Environmental barriers
to HIV prevention among incarcerated adolescents: a qualitative assessment. Adolescence,
40(158), 333-343.
Giami, A. (2002). Sexual health: the emergence, development, and diversity of a concept.
Annual Review of Sex Research, 13(1), 1-35.
Golzari, M., Hunt, S.J. & Anoshiravani, A. (2006). The health status of youth in juvenile
detention facilities. Journal of Adolescent Health, 38(6), 776–782.
Graneheim, U.H. & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research:
concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today,
24(2), 105-112.
Haeberle, E.J (2003). Magnus Hirschfelt Archive for Sexology. Hämtat 130901 från: http://
www.sexarchive.info/ECE5/medicine_and_morality.html
Hallberg, L.R-M. (2006). The “core category” of grounded theory: Making constant
comparisons. International Journal of Qualitative Studies on Health and Well-being, 1(3),
141-148.
89
Hammarén, N. (2005). Fyra forskare. I: Myndigheten för skolutveckling. Hela livet
-50 år med sex och samlevnadsundervisning (s. 46-59). Stockholm: Myndigheten
för skolutveckling.
Hammarén, N. (2008). Förorten i huvudet (Doktorsavhandling). Göteborg:
Göteborgs universitet.
Hammarlund, K. (2009). Riskfyllda möten: en studie om unga människors upplevelser
av sexuellt överförbara infektioner och sexuellt risktagande (Doktorsavhandling).
Växjö: Växjö universitet.
Hedin, U-C. & Månsson, S-A. (1998). Vägen ut. Om kvinnors uppbrott ur prostitutionen.
Stockholm: Carlsson.
Helmius, G. (2010). Sociosexuell utveckling i ungdomsåren. I P.O. Lundberg & L. LöfgrenMårtenson (Red.), Sexologi (3:e uppl., s. 86-90). Stockholm: Liber.
Henriksson, B. (1995). Risk factor love. Homosexuality, sexual interaction and HIV
prevention (Doktorsavhandling). Göteborg: Göteborgs universitet.
Herzlich, C. (1996). Sociala representationer om hälsa och sjukdom. I M. Chaib & B. Orfali
(Red.). Sociala representationer. Om vardagsvetandets sociala fundament (s. 123-134).
Göteborg: Daidalos.
Holmberg, L.I. & Hellberg, D. (2007). Health, health compromising behaviour, risk-taking
behavior and sexuality in female and male high school students in vocational compared
with theoretical programs. International Journal of Adolescent Medicine and Health,
19(4), 459-472.
Houck, C.D., Hadley, W., Lescano, C.M., Pugatch, D. & Brown, L.K. (2008). Suicide
attempt and sexual risk behaviour: relationship among adolescents. Archives of Suicide
Research, 12(1), 39-49.
Hsieh, H.F. & Shannon, S. (2005). Three approaches to content analysis. Qualitative Health
Research, 15(9), 1277-1288.
Hyde, A., Howlett, E., Brady, D. & Drennan, J. (2005). The focus group method: Insights
from focus groups interviews on sexual health with adolescents. Social Science &
Medicine, 61(12), 2588-2599.
Ingham, R. (2006). The importance of context in understanding and seeking to promote
sexual health. I R. Ingham & P. Aggleton (Red.) Promoting young people’s sexual health.
International perspectives (s.41-60). Oxon: Routledge.
Jee, S.H., Barth, R.P. & Szilagyi, M.A., Szilagyi, P.G., Aida, M. & Davis, M.M. (2006).
Factors associated with chronic conditions among children in foster care. Journal of
Health Care for the Poor and Underserved, 17 (2), 328-41.
Jessor, R. (Red.). (1998). New perspectives on adolescent risk behavior. New York:
Cambridge University Press.
Jodelet, D. (1996). Sociala representationer: ett forskningsområde under utveckling.
I M. Chaib & B. Orfali (Red.). Sociala representationer. Om vardagsvetandets sociala
fundament (s. 27-56). Göteborg: Daidalos.
90
Johansson, T. & Lalander, P. (2003). Ungdom, sexualitet och kön i gränslandet.
I T. Johansson & P. Lalander (Red). Sexualitetens omvandlingar. Politisk lesbiskhet,
unga kristna och machokulturer (s.9-22). Uddevalla: Daidalos.
Johnson, P.B. & Malow-Iroff, M.S. (2008). Adolescents and risk: Making sense of adolescent
psychology. Westport: Praeger.
Johnson, R.B. & Onwuegbuzie, A.J. (2004). Mixed methods research: A research paradigm
whose time has come. Educational Researcher, 33(7), 14-26.
Jonsson, G. (1980). Flickor på glid, en studie i kvinnoförtryck. Vällingby: Tiden/Folksam.
Jonsson, L. & Lundström Mattsson, Å. (2012). Unga som skadar sig genom sex. Stiftelsen
allmänna barnhuset.
Jovchelovitch, S. (2007). Knowledge in context. Representations, community and culture.
New York: Routledge.
Kessel, F. & Rosenfield, P.L. (2008). Preface to the new edition. I: F. Kessel, P.L. Rosenfield
& N.B. Anderson (Red.) Interdisciplinary research. Case studies from health and social
science(2:a uppl., s. ix-xx). New York: Oxford university press.
Ketting, E. & Winkelmann, C. (2013). New approaches to sexuality education and
underlying paradigms. Bundesgesundheitsblatt, 56(2), 250-255.
King, S. (2013). Philanthrocapitalism and the healthification of everything. International
Political Sociology, 7(1), 96-98.
Kingree, J.B., Braithwaite, R. & Woodring, T. (2000). Unprotected sex as a function of
alcohol and marijuana use among adolescent detainees. Journal of Adolescent Health,
27(3), 179-185.
Krippendorff, K. (2004). Content Analysis. An introduction to its methodology (2:a uppl.).
Thousand Oaks: SAGE Publications.
Kullman, A. (2007). Begåvningsnivå och psykiska problem en undersökning av en kohort
tvångsvårdade flickor och kvinnor (Psykologexamensuppsats). Lund: Lunds universitet.
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun (2:a uppl.).
Lund: Studentlitteratur.
Laanemets, L. & Kristiansen, A. (2008). Kön och behandling inom tvångsvård – en studie
av hur vården organiseras med avseende på genus (Forskningsrapport nr 1, 2008).
Stockholm: Statens institutionsstyrelse.
Lalander, P. (2001). Hela världen är din. En bok om unga heroinister. Lund:
Studentlitteratur.
Lalander, P. & Johansson, T. (2007). Ungdomsgrupper i teori och praktik (3:e uppl.).
Lund: Studentlitteratur.
Lewin, B. (2010). Sexualiteten som social konstruktion. I P.O. Lundberg & L. LöfgrenMårtenson (Red.). Sexologi (3:e uppl., s.115-123). Stockholm: Liber.
Lichtenstein, B. (2000). HIV risk and healthcare attitudes among detained adolescents
in rural Alabama. AIDS Patient Care and STDS, 14 (3), 113-124.
Lightfoot, C. (1997). The culture of adolescent risk-taking. New York: Guilford Press.
91
Lindahl, K. (2010). Sexualitet och hälsa i ett globalt perspektiv. I P.O. Lundberg & L.
Löfgren-Mårtenson (Red.), Sexologi (3:e uppl., s.436-442). Stockholm: Liber.
Lupton, D. (1999). Risk. London: Routledge.
Löfgren-Mårtenson, L. (2009). Hur gör man? Om sex- och samlevnadskunskap i särskolan.
Varberg: Argument förlag.
Löfgren-Mårtenson, L. (2013). Sexualitet. Malmö: Liber.
Löfgren-Mårtenson, L & Månsson, S-A. (2006). ”Sex överallt, typ!?” Om unga och
pornografi. Mölnlycke: Gothia förlag.
Makenzius, M., Gillander Gådin, K., Tydén, T., Romild, U. & Larsson, M. (2009). Male
students’ behaviour, knowledge, attitudes, and needs in sexual and reproductive health
matters. The European Journal of Contraception and Reproductive Health Care,14(4),
268-276.
Males, M.A. (2010). Teenage sex and pregnancy. Modern myths, unsexy realities. Santa
Barbara: Preager.
Mattebo, M., Larsson, M., Tydén, T., Olsson, T. & Häggström-Nordin, E. (2012). Hercules
and Barbie? Reflections on the influence of pornography and its spread in the media and
society in groups of adolescents in Sweden. The European Journal of Contraception and
Reproductive Health Care, 17,(1), 40-49.
Mattson, T. (2011). Intersektionalitet i socialt arbete. Reflektion, teori och praxis. Malmö:
Gleerups.
Miller, L. (2012). Counselling skills for social work (2:a uppl.). London: Sage.
Mills, J., Chapman, Y., Bonner, A. & Francis, K. (2007) Grounded theory: a methodological
spiral from positivism to postmodernism. Journal of Advanced Nursing, 58(1), 72-79.
Morse, J.M., Barett, M., Mayan, M., Olson, K. & Spiers, J. (2002). Verification strategies
for establishing reliability and validity in qualitative research. International Journal of
Qualitative Research 1(2), 13-22.
Moscovici, S. (2001). Social representations. Explorations in social psychology. New York:
New York University press.
Myndigheten för skolutveckling. (2005). Hela livet-50 år med sex och
samlevnadsundervisning. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling.
Månsson S-A. (1992). Sexuella möten och sexuella förhandlingar. Osäker sex-epidemiologi
eller etnografi? Socionomens forskningssupplement, 3(2), 3-11.
Naisteter, M.A. & Sitron, J.A. (2010). Minimizing harm and maximizing pleasure:
Considering the harm reduction paradigm for sexuality education. American Journal of
Sexuality Education, 5(2), 101-115.
Nigård, P. (2012). Pornografi och sexuell exponering bland unga män och kvinnor
(Licentiatavhandling). Malmö: Malmö högskola.
Nilsson, B. (2006). Socialpsykologi. Uppkomst och utveckling. Lund: Studentlitteratur.
Nordin, S-E. (2000). Barnets århundrade på Långanäs-från sergeantboställe till SISinstitution. Eksjö: AB Småland Quebecor.
92
Ny, P., Plantin, L., Dejin-Karlsson, E. & Dykes, A-K. (2008). The experience of Middle
Eastern men living in Sweden of maternal and child health care and fatherhood: focusgroup discussions and content analysis. Midwifery, 24(3), 281-90.
Olofsson, A. & Öhman, S. (Red.). (2011). Risker i det moderna samhället.
Samhällsvetenskapliga perspektiv. Malmö: Studentlitteratur.
Olsson, A., & Vilhelmsson, J., (2007). En grupp ungdomar i tvångsvård: bakgrund,
begåvning och självbild. (Psykologexamensuppsats). Lund: Lunds universitet.
Parker, R., Wellings, K. & Lazarus, J.V. (2009). Sexuality education in Europe: an overview
of current policies. Sex Education: Sexuality, Society and Learning, 9(3), 227-242.
Ramrakha, S., Bell, M.L., Paul, C., Dickson, N., Moffit, T.E. & Caspi, A. (2007).
Childhood behaviour problems linked to sexual risk taking in young adulthood: a birth
cohort study. Journal of the American Academy of Child and Adolescent Psychiatry,
46(10), 1272-1279.
Robertson, A.A., Stein, J.A. & Baird-Thomas, C. (2006). Gender differences in the prediction
of condom use among incarcerated juvenile offenders: testing the information-motivationbehaviour skills (IBM) model. Journal of Adolescent Health, 38(1), 18-25.
Robson, C. (2002). Real World Research (2:a uppl.). Blackwell Publishing: Singapore.
Roche, K.M., Mekos, D., Alexander, C.S., Astone, N.M., Bandeen-Roche, K. & Ensminger,
M.E. (2005). Parenting influences on early sex initiation among adolescents: how
neighbourhood matters. Journal of Family Issues, 26(1), 32-54.
Rodrigues, V.C. (2004). Health of children looked after by the local authorities.
Public Health, 118(5), 370-376.
Rolfe, G. (2006). Validity, trustworthiness and rigour: quality and the idea of qualitative
research. Journal of Advanced Nursing, 53(3), 304-310.
Rubin, G.S. (2007). Thinking sex. Notes for a radical theory of the politics of sexuality.
I R. Parker & P. Aggleton (Red.), Culture, society and sexuality. A reader (2:a uppl.,
s. 150-187). Oxon: Routledge.
Sallnäs, M., Wiklund, S. & Lagerlöf, H. (2010). Samhällsvårdade barn, gate-keeping
och forskning. Socialvetenskaplig tidskrift, 17(2), 116-133.
Sandström, U., Friberg, M., Hyenstrand, P., Larsson, K. & Wadskog, D. (2005).
Tvärvetenskap-en analys (Vetenskapsrådets rapportserie 10:2005). Stockholm:
Vetenskapsrådet.
Schlytter, A. (2000). Kvinnokroppen som text. Socialvetenskaplig tidskrift,(1-2), 109-119.
Sherlock, L. (2012). Sociopolitical influences on sexuality education in Sweden and Ireland.
Sex Education: Sexuality, Society and Learning, 12(4), 383-396.
Senn, T.E., Carey, M.P. & Vanable, P.A. (2008). Childhood and adolescent sexual abuse
and subsequent sexual risk behaviour: Evidence from controlled studies, methodological
critique, and suggestions for research. Clinical Psychology Review, 28(5), 711-735.
Simpson, A. (2006). Promoting the health of looked after children in Scotland. Community
Practice, 79(7),217-220.
93
Skeggs, B. (1999). Att bli respektabel. Göteborg: Bokförlaget Daidalos.
Skolverket. (2000). Nationella kvalitetsgranskningar 1999 (Skolverkets rapport nr 180).
Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2013). Systematiskt arbete med sex och samlevnad. Hämtat 2013-07-04 från:
http://www.skolverket.se/skolutveckling/vardegrund/ vardegrundsarbetet/sexoch-samlevnad/systematiskt-arbete-1.198555.
Smittskyddsinstitutet. (2010). En sammanfattning av nationell handlingsplan
för klamydiaprevention. Mål, delmål och aktiviteter, 2009-2014. Stockholm:
Smittskyddsinstitutet.
Smittskyddsinstitutet. (2012). Alkohol och sexuellt risktagande. Teoretiska perspektiv och en
kvalitativ studie om alkohol och sexuellt risktagande bland ungdomar och unga vuxna.
Stockholm: Smittskyddsinstitutet.
Socialstyrelsen. (2012). Barn och unga-insatser år 2011-Vissa insatser enligt socialtjänstlagen
(SoL) och lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). Hämtad 130901
från: http://www.socialstyrelsen.se/publikationer 2012/2012-6-42
Statens folkhälsoinstitut. (2006). Ungdomar och sexualitet- en forskningsöversikt år 2005.
Stockholm: Statens folkhälsoinstitut.
Statens folkhälsoinstitut. (2013). Övergripande mål för folkhälsa. Hämtad 130901 från:
http://www.fhi.se/Om-oss/Overgripande-mal-for-folkhalsa/8-Sexualitet-och-reproduktivhalsa/.
Statens institutionsstyrelse. (2011). Prostitutionsprojektet – Slutrapport. Stockholm:
Statens institutionsstyrelse.
Statens institutionsstyrelse. (2012a). SiS i korthet 2011. Stockholm: Statens
institutionsstyrelse.
Statens institutionsstyrelse. (2012b). Ungdomar intagna på SiS särskilda ungdomshem
under 2011. En sammanställning av ADAD inskrivningsintervju. Stockholm:
Statens institutionsstyrelse.
Stolpe, J. (2003). Platon. Skrifter, bok 3. Staten. Stockholm: Atlantis.
Ståhlberg, O., Anckarsäter, H. & Nilsson, T. (2010). Mental health problems in youths
committed to juvenile institutions: prevalences and treatment needs. European Child
& Adolescent Psychiatry, 19 (12), 893-903.
Suvivo, P., Tossavainen, K. & Kontula, O. (2010).”Can there be such a delightful feeling
as this?” Variations of sexual scripts in Finnish girls’ narratives. Journal of Adolescent
Research, 25(5), 669-689.
Svedin, C-G. & Priebe, G. (2004). Ungdomars sexualitet - attityder och erfarenheter. Avsnitt:
Sexuell exploatering. Att sälja sex mot ersättning/pengar. Lund: Lunds universitet.
Svedin, C-G. & Priebe, G. (2009). Unga, sex och internet. I Se mig. Unga om sex och internet
(Ungdomsstyrelsens skrifter, 2009:9, s. 32-147). Stockholm: Ungdomsstyrelsen.
Swartz, S. (2011). ”Going deep” and ”giving back”: strategies for exceeding ethical
expectations when researching amongst vulnerable youth. Qualitative Research,
11(1), 47-68.
94
Taren-Sweeney, M. (2008). Predictors of problematic sexual behaviour among children with
complex maltreatment histories. Child Maltreatment, 13(2), 182-198.
Templeton, D.J. (2006). Sexually transmitted infection and blood-borne virus screening
in juvenile correctional facilities: A review of the literature and recommendations for
Australian centres. Journal of Clinical Forensic Medicine, 13(1), 30-36.
Thomassen, M. (2007). Vetenskap, kunskap och praxis. Introduktion i vetenskapsfilosofi.
Dalby: Gleerups.
Tidefors, I. (2010). “Det känns som om jag inte har haft något riktigt liv än-Fyrtiofem
tonårspojkar som har begått sexuella övergrepp (Forskningsrapport nr 1, 2010).
Stockholm: Statens institutionsstyrelse.
Tiefer, L. (2004). Sex is not a natural act (2:a uppl.). Milton Keyes: Westview press.
Tikkanen, R. (2003). Risky business? En sociosexuell studie av män som har sex med män
(Doktorsavhandling). Göteborg: Göteborgs universitet.
Tikkanen, R.H., Abelsson, J. & Forsberg, M. (2011). UngKAB09. Kunskap, attityder och
sexuella handlingar bland unga. (Skriftserien 2011:1). Göteborg: Göteborgs universitet.
Traen, B. (2008). Sexuality from adolescent to adult. I B. Traen & B. Lewin (Red.). Sexology
in context. A scientific anthology (s.69-87). Oslo: Universitetsforlaget.
Trocki, K.F., Michalak, L.O. & Drabble, L. (2012). Lines in the sand: Social representations
of substance use boundaries in life narratives. Journal of Drug Issues, 43(2), 198-215.
Ungdomsstyrelsen. (2009). Se mig. Unga om sex och internet. (Ungdomsstyrelsens skrifter,
2009:9). Stockholm: Ungdomsstyrelsen.
Vinnerljung, B. & Sallnäs, M. (2008). Into adulthood: a follow-up study of 718 young
people who were placed in out-of-home care during their teens. Child and Family Social
Work, 13(2), 144-155.
Vinnerljung, B., Franzén, E. & Danielsson, M. (2007). Teenage parenthood among child
welfare clients: A Swedish national cohort study of prevalence and odds. Journal of
Adolescence, 30(1), 97-116.
Voisin, D.R., Salazar, L.F., Crosby, R.A. & DiClemente, R.J. (2007). Understanding
motivations for sex among detained youth: Implications for HIV prevention programs.
Journal of HIV/AIDS & Social Services, 6(3), 29-41.
Världshälsoorganisationen, WHO. (2006). Sexual and reproductive health. Hämtat 130901
från: http://www.who.int/reproductivehealth/topics /sexual_health/sh_definitions/en/
Wagner, W. & Hayes, N. (2005). Everyday discourse and common sense. The theory of
social representations. New York: Palgrave Macmillan .
Weeks, J. (2008). Sexuality (2:a uppl.).Padstow: Routledge.
Wellings, K. (2012). Sexual health: theoretical perspectives. I: K. Wellings, K. Mitchell &
M. Collumbien (Red.). Sexual Health. A public health perspective (s. 3-15). Glasgow:
Open University Press.
Wellings, K. & Collumbien, M. (2012).Researching sexual health behavior. I: K. Wellings,
K. Mitchell & M. Collumbien (Red.). Sexual Health. A public health perspective
(s. 175-187). Glasgow: Open University Press.
95
Wellings, K., Mitchell, K. & Collumbien, M. (2012). Sexual Health. A public health
perspective. Glasgow: Open University Press.
Wijk, K. (2003). Planning and implementing health interventions: Extrapolated theories
of health education and constructed determinants of risk-taking (Doktorsavhandling).
Uppsala: Uppsala universitet.
Yan, A.F., Chiu, Y-W., Stoesen, C.A. & Qi Wang, M. (2007). STD-/HIV-related sexual
risk behaviors and substance use among U.S. rural adolescents. Journal of the National
Medical Association, 99(12), 1386-1394.
Överlien, C. (2004). Girls on the verge of exploding? Voices on sexual abuse, agency
and sexuality at a youth detention home (Doktorsavhandling). Linköping: Linköpings
universitet.
Överlien, C. (2006). Institutionen som arena för skapandet av sexuell identitet. Samtal
från ett särskilt ungdomshem. Socialvetenskaplig tidskrift,(2),164-178.
96
Bilaga 1. Intervjuguide kvalitativa forskningsintervjuer
Attityder
Om tjejer/killar med flera olika partners?
När man har sex med någon, vad är viktigt då?
Tankar/åsikter om homo- och bisexualitet?
Om gravid/gör någon med barn?
Vad tänka/göra om du fick STI?
Erfarenheter
Oskyddat sex, hur tänker du om det?
Första gången sex med någon, minns något särskilt?
Att få/ge pengar eller saker (mat, säng att sova i, telefon, droger) för sex, hur
tänker du om det?
Att någon gör saker sexuellt med en som man inte vill, hur tänker du kring det?
Om du tänker tillbaka på ”en bra gång” du hade sex med någon, vad minns du
särskilt?
Kunskap
Vet du hur man skyddar sig mot STI och graviditet?
Vad är en bra sex- och samlevnadsundervisning för dig?
97
98
UTSaTTHET OC H SEXUELL HÄL SA
issn 1653-5383
Malmö högskola
205 06 Malmö, Sweden
www.mah.se
malmö hö g s k ola 2 0 1 3
isbn 978-91-7104-522-5 (pdf)
M A L M Ö U N I V E R S I T Y H E A LT H A N D S O C I E T Y D O C T O R A L D I S S E R TAT I O N 2 013 : 4
MALIN LINDROTH
isbn 978-91-7104-521-8 (print)
MALIN LINDROTH
Utsatthet och sexuell hälsa
En studie om unga på statliga ungdomshem
