Pedagogisk
meritportfölj
En introduktion
Katarina Winka UPL 2011-12-05
Agneta Bränberg TFE/UPL 2016-08-16
Varför dokumentera?
•Anställning
•Befordran
•Intern bedömning (kvalitetsarbete)
•Underlag för ped. priser o dyl
•Lönesättning
•Utvecklingssamtal
•Överblick av egen kompetens
•Planering av karriär- o kompetensutveckling
Seldin, Peter. 1997. The Teaching Portfolio. Anker Publishing. Boston, USA.
Apelgren, Karin och Giertz, Birgitta. 2001. Pedagogisk meritportfölj – och plötsligt var jag meriterad!
Rapport nr 27. Enheten för utveckling och utvärdering. Uppsala universitet.
Pedagogisk skicklighet krävs för behörighet
att anställas som professor och lektor.
Lika stor omsorg ska ägnas prövningen av
den pedagogiska skickligheten som
prövningen av vetenskaplig skicklighet.
(HF, kap 4)
Skickligheten ska dokumenteras i en
pedagogisk portfölj (anst. ordning UmU)
Pedagogisk portfölj
En sammanställning av
material som visar lärarens
pedagogiska skicklighet.
Jfr.
konstnärens portfölj
arkitektens portfölj
Fysisk eller web-baserad!
Pedagogisk portfölj
Syftet är att beskriva
Vad man gör (CV)
Hur man gör
Varför man gör just så
Och vad det får för resultat
Tänk som en forskare, gör som en forskare
En professionell forskare

Har ett syfte med sin forskning

Gör medvetna val av arbetsmetoder (förberedelse, datainsamling, analys), resultat
att presentera, sätt att presentera

Kommunicerar sin kunskap med kollegor och granskare

Dokumenterar för bedömning av kvalitet
Tänk som en forskare, gör som en forskare
En professionell forskare

Har ett syfte med sin forskning

Gör medvetna val av arbetsmetoder (förberedelse, datainsamling, analys), resultat
att presentera, sätt att presentera

Kommunicerar sin kunskap med kollegor och granskare

Dokumenterar för bedömning av kvalitet
Använd samma arbetssätt och inställning till undervisning!
En professionell lärare…
o
o
o
o
Har ett syfte med sin undervisning
Gör medvetna val …
Kommunicerar…
Dokumenterar…
Tänk som en forskare, gör som en forskare
Akademiskt lärarskap!
”Det är ett systematiskt utforskande av den egna
pedagogiska praktiken och dess inverkan på
studenters lärande. Det är en verksamhet som vi
ägnar oss åt kontinuerligt, men som inte alltid
följs upp. Det viktiga är spridningen i form av
kollegialt erfarenhetsutbyte, att man hittar andra
sätt att dokumentera och föra vidare de
erfarenheter som finns. ”
Universitetsläraren, Max Scheja professor i högskolepedagogik
7 juli, 2016
Tänk som en forskare, gör som en forskare
Akademiskt lärarskap
eller Scholarship of Teaching and Learning, SoTL
Knutet till tre nivåer: individuellt, kollegialt och
institutionellt
personliga erfarenheter av vad som fungerar och inte
fungerar i undervisningen
 kritiskt reflekterande tillsammans med kollegor, och
 hur lärosäten skapar utrymme för den verksamheten
samt hur undervisning värderas i relation till forskning.

Universitetsläraren, Max Scheja professor i högskolepedagogik
7 juli, 2016
Tänk som en forskare, gör som en forskare
Akademiskt lärarskap
eller
Scholarship of Teaching and Learning, SoTL
Övergripande mål

Att ge en rättvisande bild av sig själv som lärare

Att beskriva vad man gör, hur man gör, varför man gör just så, och vad det
får för resultat

Att kunna visa upp underlag för det man säger (provide evidence)
Tre typer av innehåll
(1) Information
från mig själv
(2) Information
från andra
(3) Information om
resultat (exempel).
Det måste hänga ihop
1. Din egen beskrivning av
dina pedagogiska
erfarenheter och
ställningstaganden
Din
pedagogiska
skicklighet
2. Andras värderingar av din
pedagogiska
verksamhet(studenter,
kollegor, chefer, sakkunniga,
etc)
3. Bevis i form av
konkreta exempel och
dokumentation från din
pedagogiska verksamhet.
VAD ÄR PEDAGOGISK SKICKLIGHET?
Breda, gedigna och aktuella kunskaper i ämnet är en nödvändig, men inte
tillräcklig, förutsättning för pedagogisk skicklighet. Även följande har
betydelse:
•
Undervisningsförmåga (planering, genomförande, examination och
utvärdering samt handledning)
•
Forskningsanknytning i undervisningen
•
Förmåga att genom förhållningssätt och val av undervisningsmetoder
aktivera studenterna till egen inlärning och kritiskt tänkande
•
Engagemang för läraruppgiften
•
Förmåga att kommunicera med studenter och kollegor
Ur SOU 1992:1 (Frihet, ansvar, kompetens)
Det är inte samma sak!
Undervisningsskicklighet
Pedagogisk
skicklighet
(efter Magin 1998)
Basmaterial i en pedagogisk portfölj
 Lärarens reflektion över egna mål, strategier
och metoder
 Beskrivning av den undervisning man har
 Beskrivning av kursplanering och
kursuppläggning
 Deltagande i utbildningar i syfte att förbättra
undervisningen
 Studentsynpunkter (kursvärderingar)
SAXAT UR MERITPORTFÖLJER (1)
… Jag ser det som mycket
viktigt att kunna erbjuda
ett flexibelt lärande. De
områden som jag i första
hand menar att man ska
kunna erbjuda flexibilitet
inom är tid, plats, media,
innehåll och
examinationsformer…
SAXAT UR MERITPORTFÖLJER (1)
… Jag ser det som mycket
viktigt att kunna erbjuda
ett flexibelt lärande. De
områden som jag i första
hand menar att man ska
kunna erbjuda flexibilitet
inom är tid, plats, media,
innehåll och
examinationsformer…
Bevis för detta:

Konkreta exempel på kurser där
olika modeller används

Utvärderingar

Länkar till kurshemsidor
SAXAT UR MERITPORTFÖLJER (2)
…under åren så har jag
provat på olika
examinationsformer. Vissa
har jag ”ärvt” när jag tagit
över en kurs och vissa har
jag lyft in själv. Jag är helt
övertygad om att
kontinuerlig examination
är bäst i de flesta fallen…
SAXAT UR MERITPORTFÖLJER (2)
…under åren så har jag
provat på olika
examinationsformer. Vissa
har jag ”ärvt” när jag tagit
över en kurs och vissa har
jag lyft in själv. Jag är helt
övertygad om att
kontinuerlig examination
är bäst i de flesta fallen…
Bevis för detta saknades:

Ingen redovisning för vilka ex.
former läraren själv valt att
använda, och varför.

På vilka grunder baseras
övertygelsen?

Inga exempel där kontinuerlig
examination används i
undervisningen.
Redovisning av pedagogiska meriter
MdH
UU
UmU + LnU
Huvudfack med
4 fasta
rubriker
+ övriga fack med
bilagor
Valfria rubriker
+ bilagor
Fasta rubriker
+ bilagor
Tips till lärare:
Egenreflektion
Konkreta exempel
Undervisningsverksamhet
Dåliga erfarenheter
Framtidsvisioner
Skriv för läsaren
Bifoga intyg
Arbeta tillsammans
Pedagogisk utbildning
och fortbildning
Utvecklingsarbete och
forskning
Planering och
administration
Värdering av insatser
Hur ser det ut i andra länder?
The Staff and Educational Development Association, SEDA
Startade under första halvan av 1990-talet med kurser för ackreditering av
lärare. Under ca 5 år sökte ett 60-tal institutioner i UK, Australien, Aotearoa,
New Zeeland, Hong Kong, Singapore och Sri Lanka godkännande för sina kurser
via SEDA, och över 2000 lärare blev ackrediterade.
Bristol

http://www.bristol.ac.uk/hr/policies/promotion/guidanceexcellence.html#a2