Pedagogiska meritportföljer dokumenterar lärarnas pedagogiska skicklighet Rådet för högre utbildning har i uppdrag att stödja utvecklingen av hur lärares pedagogiska meriter dokumenteras. Informationen på denna webbsida är tänkt att utgöra ett stöd för lärare och lärosäten som vill arbeta med/införa pedagogiska meritportföljer. Informationen grundar sig på material framtaget av Eva Falk Nilsson, tidigare pedagogisk konsult vid Lunds universitet, huvudsakligen under våren 2003. Nedan finns ett antal exempel på hur svenska universitet och högskolor arbetar med pedagogiska meritportföljer. Vi gör inte anspråk på att ha täckt allt. För att materialet ska bli mer användbart, är det viktigt att informationen hålls uppdaterad. Tanken är därför att högskolorna och universiteten ska skicka in kompletterande information som därefter bearbetas och läggs ut på webbsidan. Meritportföljer - en etablerad metod Lärares pedagogiska skicklighet kan dokumenteras i så kallade pedagogiska meritportföljer. Det är ett etablerat dokumentationssätt i till exempel USA, Canada, Storbritannien och Australien. En pedagogisk meritportfölj kan användas för utveckling och bedömning och är till nytta både för den enskilda läraren och för universitetet eller högskolan. Idén har vuxit fram från universiteten som organisation. Den har dels initierats av samma behov att tydliggöra kvalitet och resultat som finns inom forskningen, dels av ett behov att göra det möjligt att dela med sig av erfarenheter för vidare utveckling eller bedömning genom dokumentation. Vem har nytta av pedagogiska meritportföljer? Pedagogiska meritportföljer är till nytta för såväl den enskilde läraren som universitetet eller högskolan. Användningsområdet gäller både utveckling och bedömning. Läraren har hjälp av meritportföljen för att planera och utvärdera sin egen utveckling. Genom att kontinuerligt skriva ner sina egna funderingar kring mål för undervisningen, val av material, val av undervisnings- och arbetsformer, insatser för utveckling och förändring och så vidare, utvecklar läraren sin kompetens. I den egna portföljen kan läraren ta med det som han eller hon upplevt som framgångar, men också motgångar och upplevda misslyckanden. Meritportföljen kan också vara ett utgångsmaterial i ett utvecklingssamtal. Den är också ett bra underlag för andras bedömning av läraren vid ansökan om befordran eller anställning, vid löneförhandlingar eller utmärkelser av olika slag. Många använder också delar ur sin portfölj inför publikationer eller medverkan i konferenser. Högskolans nytta av meritportföljer Högskolan eller universitetet har också nytta av att dess lärare har enhetligt dokumenterade pedagogiska meriter. Den pedagogiska diskussionen kan öka när lärarnas kunskaper blir tydligare. Institutionen kan lättare se svårigheter och lyfta fram goda exempel. Med den basen kan institutionen lättare förändra sin undervisningskultur och sitt undervisningsklimat. En systematisk användning av meritportföljer kan också bidra till att högskolan lättare kan beskriva och bedöma en institutions pedagogiska profil och filosofi. Så kan läraren dokumentera sina pedagogiska meriter · Det är läraren själv som väljer ut vad han eller hon vill beskriva i sin pedagogiska meritportfölj. Tyngdpunkten bör ligga på kvaliteten i lärarens arbete med utbildning och undervisning. Konkret sett kan själva portföljen se ut hur som helst. Det spelar ingen roll om läraren väljer att spara dokument i datorn, i pärmar eller på något annat sätt. I en meritportfölj bör det finnas både en beskrivning av vad läraren gjort och en så noggrann dokumentation som möjligt som stödjer detta. Enkelt beskrivet bör innehållet svara på fyra frågor: · Vad har läraren gjort? · Hur har läraren gjort det? · Varför har läraren gjort det? · Vad har resultatet blivit? Det räcker inte med att bara beskriva de två första punkterna. Lärarens reflektion kring utgångspunkter och resultat behövs också. Läraren kan beskriva egna kurser, kompendier eller annat material, exempel på övningar eller tentafrågor med mera. Men läraren kan också ta med material från andra, till exempel kursvärderingar, uttalanden från kollegor eller tidigare studenter. Intyg och bedömningar av olika slag har sannolikt ett värde. Ju mer av dokumentationen som är förstärkt av andras bedömningar desto bättre. En eller två versioner? Själva portföljen kan innehålla mycket mer dokumentation än vad som sedan lämnas över för exempelvis bedömning inför en anställning. Om portföljen ska visas upp för någon annan vill läraren oftast visa en så positiv bild som möjligt av sin egen pedagogiska skicklighet. Använder läraren sin portfölj för eget lärande och utveckling, kan det vara väl så viktigt att notera "misslyckanden" och kritik samt reflektioner kring sådana situationer. Båda aspekterna kan rymmas i portföljen. Läraren väljer sedan ut det som är aktuellt för det specifika användningsområdet. Så kan universitetet eller högskolan stimulera dokumentation När ett universitet eller en högskola vill införa pedagogiska meritportföljer som arbetssätt krävs det åtgärder på flera nivåer och av olika slag. Varje högskola bestämmer själv sin ambitionsnivå beroende på behov, resurser, lednings-funktioner, kultur, traditioner etc. Här följer några exempel på hur universitet och högskolor kan arbeta med frågan. Skapa en policy för högskolans rekrytering och befordran av lärare. Utformning och innehåll av denna policy är beroende av den inriktning eller profilering som ett lärosäte har. Den är även beroende av sammansättningen av den existerande lärarkåren. Den kan också ha en koppling till den pedagogiska modell som lärosätet arbetar efter, t.ex. om man antagit en problembaserad utbildningsfilosofi. Inrätta ett pedagogiskt handlingsprogram Högskolans åtgärder för att stimulera det pedagogiska utvecklingsarbetet kan skrivas ner i ett pedagogiskt handlingsprogram. Handlingsprogrammet kan till exempel gälla en pedagogisk utbildning för doktorander och lärare, ekonomiska och personella resurser för försöksverksamhet eller metoder för utvärdering och belöning etc. Exempel på handlingsprogram finns vid Umeå universitet och vid Uppsala universitet. Ange tydliga riktlinjer och anvisningar Universitetet eller högskolan kan skapa konkreta riktlinjer och anvisningar till olika aktörer. Anvisningarna kan vända sig till lärare och doktorander som vill ha en bedömning för excellens eller befordran. Där kan det framgå att det för den egna professionella utvecklingen alltid är nyttigt att skriva en personlig portfölj som läraren/doktoranden sedan kan hämta material ur om han/hon vill ha den bedömd. Andra anvisningar kan vända sig till prefekter och studierektorer. Här kan det framgå att läraren har rätt att kräva intyg eller omdömen av sina insatser vid institutionen och att arbetet också planeras så att den enskilde ges möjligheter till utveckling. Anvisningar till nämnder, sakkunniga och administrativ personal bör inriktas mot utveckling och förståelse för behovet av tydliga pedagogiska meriter. Nämnderna kan kräva att en sökande visar upp en pedagogisk meritportfölj. Nämnderna bör då förtydliga för de sakkunniga hur de ska bedöma de pedagogiska meriterna. Utbilda alla berörda Vid våra svenska högskolor är de universitetspedagogiska kurserna för anställda ganska väl utbyggda. Det verkar dessutom bli allt vanligare att man inom ramen för dessa kurser har ett moment om pedagogisk meritportfölj. Utbildning för lärarförslagsnämnder eller motsvarande är av avgörande betydelse. Om den enskilde läraren och institutionen har utvecklat modeller och detta inte går i harmoni med hur nämnder och sakkunniga arbetar riskerar man att allt arbete är bortkastat. Inrätta mentorer På olika håll utomlands, t.ex. i Holland, är det inte ovanligt att den nye läraren får en mentor med vilken han kontinuerligt kan diskutera sin portfölj. En mentor måste inte nödvändigtvis vara från samma institution som den nye läraren. Exempel från svenska lärosäten Många svenska universitet och högskolor arbetar med pedagogiska meritportföljer på ett systematiskt sätt. Här redovisar vi några exempel. Vi vill gärna komplettera listan med ytterligare exempel. Om du har ett sådant, kontakta Peter Gates på Rådet för högre utbildnings kansli. Karolinska Institutet Karolinska Institutet (KI) införde meritportföljer för kompetensbedömning av lärare vid KI 1998. Meritportföljen består av: · Pedagogisk portfölj · Vetenskaplig portfölj · Klinisk portfölj · Lednings- utvecklings- och samverkansportfölj Enligt instruktionerna till den pedagogiska portföljen ska den innehålla: · Erfarenhet av undervisning · Grundutbildning · Forskarutbildning · Fort- och vidareutbildning samt specialistutbildning med redovisning av (a) tid (b) art och mångfald (c) examination (d) utvärdering (e) övrig handledning/mentorskap · Formell utbildning inom ämnet pedagogik · Administration av undervisning · Framställning av läromedel · Utvecklingsarbete och forskning inom pedagogik · Utmärkelser och värdering av pedagogiska insatser · Beskrivning av det egna pedagogiska synsättet och bedömning av de pedagogiska insatserna inom grundutbildning · Samverkan med det omgivande samhället · Övriga meriter KI har också utarbetat mallar för bedömning som kan användas vid utvecklingssamtal och liknande. Mallarna är dock inte en formell del av meritportföljen och används inte vid anställningar. Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs universitet Sahlgrenska Akademins anvisningar för pedagogiska meritportföljer är i stort sett de samma som vid KI. Här finns också en bedömningsmall för de sakkunniga som anger en skala från noll till tre (mycket ringa till stor omfattning). De sakkunniga gör sedan en poängbedömning på lärarnas olika verksamheter, till exempel pedagogisk utbildning eller erfarenhet av undervisning. Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) Ett internt PM vid KTH talar också om fyra meriteringsområden · vetenskaplig skicklighet · pedagogisk skicklighet · lednings-, utvecklings- och samverkansskicklighet · teknisk/konstnärlig skicklighet För varje område finns en mall för hur man upprättar en meritportfölj. För varje verksamhet skall sedan anges omfattning/kvalitet. Områdena ska beskrivas på liknande sätt som anges i andra högskolors anvisningar (pedagogisk utbildning, läromedel etc.) men ett område lyfts särskilt fram, nämligen didaktisk forskning. Det ska också finnas en sammanfattande beskrivning där huvuddragen i den pedagogiska verksamheten ges med en egen bedömning av insatserna i relation till utbildningsmiljön (ett så kallat Reflective statement). Chalmers Tekniska Högskola På Chalmers pågår ett utvecklingsarbete kring pedagogiska meritportföljer. Det finns en anvisning som säger att sökande skall ange separata portföljer med olika meriter: vetenskapliga, pedagogiska och övriga. Dokumentation av verksamhet utanför högskolan poängteras tydligare än vid en del andra högskolor. Vid Chalmers ska alltid särskild pedagogiskt sakkunnig utses vid tillsättning av lärartjänster. Uppsala universitet Uppsala universitet har ett mycket aktivt arbete kring utveckling av pedagogiska portföljer. Över 400 lärare vid Uppsala universitet har prövat att sammanställa sina pedagogiska meritportföljer. I dag lär utvecklingsenheten ha över 1000 exempel på portföljer. Utmärkande för arbetet vid Uppsala universitet är att det är starkt knutet till det formella tillsättnings- och befordringssystemet. Universitetet har tidigare fastställt riktlinjer för anställning av lärare. I Rekommendationer beträffande redovisningen av pedagogiska meriter slås fast att * En sökandes meriter kan sammanställas i en pedagogisk meritporfölj * Denna skall innheålla - Information från den sökande själv - Information från andra - Information om resultat Universitetet har dessutom angett elva faktorer för vad som är kännetecknande för den som visar pedagogisk skicklighet: · Ett förhållningssätt som främjar lärande · Vetenskaplig förankring och ett vetenskapligt förhållningssätt till undervisningsprocessen · Breda och aktuella ämneskunskaper · Kunskap om hur studenter lär och förutsättningarna för lärande inom högre utbildning · Kunskap om undervisningsprocesser och undervisnings-metoder · Medvetenhet om mål och ramar och förmåga att ta hänsyn till dem vid planering och genomförande av undervisning · Helhetssyn på utbildning och undervisning · Förmåga att kombinera och tillämpa kunskaper om ämnesinnehåll, lärande, undervisning och ramar, dvs visa undervisningsskicklighet · Strävan efter kontinuerlig förbättring · Lednings- och organisationsförmåga · Samverkan med andra inom och utom högre utbildning Uppsala universitet har rapporterat sitt utvecklingsarbete i "Pedagogisk meritportfölj - och plötsligt var jag meriterad!" Författare är de båda pedagogiska konsulterna Karin Apelgren och Birgitta Giertz vid Uppsala universitet, enheten för utveckling och utvärdering. Uppsala har också utvecklat en behändig skrift "Skaffa dig en pedagogisk meritportfölj", sammanställd av Karin Apelgren. Den är en mycket konkret hjälpreda för en lärare att sätta igång med sin egen portfölj. Stockholms universitet Stockholms universitet beskriver bland annat vad som förväntas av den som söker en lärartjänst. I beskrivningen av vad som kännetecknar pedagogisk skicklighet finns dels de aspekter som beskrivs i Högskoleutredningen, dels egna tillägg: (http://www.pb.su.se/Meritering_SU.html) · att strukturera och organsisera ämnets kunskapsområde i kurser och i den egna undervisningen · till helhetssyn och förnyelse vid presentationen av kunskapsområdet · till kommunikation med studenterna · att förmedla engagemang och intresse för ämnet · att aktivera studenterna till eget självständigt lärande · att utveckla läromedel · till samarbete med kolleger. Universitetet kräver inte att lärarens dokumentation sker i just formen pedagogisk portfölj men däremot krävs motsvarande innehåll - beskrivning av verksamhet, av syn på kunskap, inlärning och undervisning relaterat till mål och förutsättningar och syn på framtida utveckling. Karlstad universitet Karlstad universitet arbetar med en checklista. I den föreslås att varje verksamhet, till exempel undervisningsinsatser, pedagogisk utbildning, läromedel bedöms efter · bredd · djup · originalitet · kreativitet · metodisk skicklighet · mångsidighet Universitetet rekommenderar också en redovisning av "det pedagogiska tänkandet" vilket kräver att läraren konkretiserar sina pedagogiska ambitioner. Vad vill läraren med sin undervisning? På vilket sätt bidrar läraren till utbildningens och universitetets övergripande mål? Umeå universitet Umeå universitet har fastställt ett pedagogiskt handlingsprogram. Programmets ambitioner utvecklas i konkreta riktlinjer och en treårsplan. En av ambitionerna är att universitetspedagogisk kompetens, engagemang och skicklighet ska ha ett uttalat meritvärde för befattningar där pedagogisk verksamhet ingår. Bland riktlinjerna ingår att universitetet har principer för sammanställning och användning av pedagogiska meritportföljer. Utbildning ska också anordnas både för lärare och för dem som bedömer lärarnas kompetens. Växjö universitet Växjö universitet anger kriterier på pedagogisk skicklighet i sin anställningsordning. Dessa är de sex från Högskoleutredningen men dessutom några ytterligare, till exempel: · förmågan att tillsammans med studenterna arbeta för att uppnå utbildningsmålen · förmåga att handleda forskarstuderande till examen Lunds universitet/Lunds tekniska högskola (LTH) Lunds universitet rekommenderar användning av pedago-giska meritportföljer i sina allmänna råd för tillämpningen av högskoleförordningen och anställningsordningen för lärare. Vid LTH har användningen av pedagogisk meritportfölj vuxit fram i ett annat sammanhang än vid Uppsala universitet. Ledningen har inrättat en pedagogisk akademi inom ramen för ett utvecklingsprojekt. (http://www.ll.lu.se/Pedagogiska%20akademi.pdf) Det övergripande syftet med akademin är att ge status åt den pedagogiska utvecklingen på LTH. En lärare kan ansöka om att bli antagen till akademin. Till ansökan skall fogas dels ett rekommendationsbrev från prefekten, dels ett utkast till pedagogisk meritportfölj. Därefter är det obligatoriskt att delta in en tvådagars workshop om att skriva en pedagogisk meritportfölj. Om läraren har tillräckliga meriter får han ett intyg om "Excellent Teaching Practice", ETP. Läraren får då också automatiskt en löneökning och hans institution extra medel. De kriterier som skall uppfyllas för att bli antagen till den Pedagogiska Akademin är · Att den sökande i sin verksamhet utgår från ett lärandeperspektiv · Att den personliga filosofin är en integrerad helhet där olika aspekter av pedagogisk verksamhet är beskrivna på ett sådant sätt att också den sökandes personliga drivkraft blir synlig · Att klar utveckling över tid syns. Den sökande skall, helst medvetet och systematiskt, ha strävat efter att både ha utvecklat sig själv som lärare och sin pedagogiska verksamhet · Att den sökande delat sina erfarenheter med andra i syfte att vitalisera den pedagogiska diskussionen · Att den sökande samverkat med andra lärare i sin strävan att utveckla sin pedagogik · Att den sökande orienterar sig mot framtiden genom att beröra framtida utveckling för egen del och för den pedagogiska verksamheten. Mälardalens högskola Mälardalens högskola har satt in arbetet med meritportföljer både i ett utvecklings- och bedömningssammanhang. De ser en pedagogisk karriärväg i tre steg: · Första steget Innan läraren får fast anställning ska han ha uppnått nivån Etablerad lärare. För det krävs viss erfarenhet och utbildning samt att "läraren har satt ihop en rudimentär meritportfölj". · Andra steget Nivån Meriterad lärare innebär att den pedagogiska portföljen kan bedömas ha uppnått ett visst meriteringsvärde enligt kriterierna vid Mälardalens högskola. · Tredje steget Nivån Excellent motsvarar docentnivån på det vetenskapliga området. En särskild bedömningsgrupp vid högskolan gör bedömningen av lärarens pedagogiska portfölj. Länkar och litteratur Internationella guide books A guidebook, prepared by The Center for Teaching Effectivness, The University of Texas at Austin (http://www.utexas.edu/academic/cte/teachfolio.html) Preparing A Teaching Portfolio - Teaching Portfolios, The University of Texas at El Paso (http://www.utep.edu/cetal/portfoli/). Documenting your Teaching:Creating a TP, Center for Teaching and Learning, Stanford University, CA AAHE, dvs American Association for Higher Education har en serie publikationer som man kan köpa och däribland många med anknytning till TP inklusive rekommendationer rörande Electronic Portfolios. (http://www.aahe.org/catalog/search.cfm) Teaching Portfolio References (http://www.arches.uga.edu/~major/article.html) http://www.psu.edu/celt/portfoliolinks.html Hänvisar till ett tjogtal amerikanska universitets hemsidor samt en del tidskrifter Organisationer I Storbritannien bildades tidigt en sammanslutning för motsvarigheten till de pedagogiska konsulterna och lärare engagerade i pedagogiskt utvecklingsarbete "Staff and Educational Development Association". (http://www.seda.ac.uk/). The Institute for Learning and Teaching in Higher Education (http://www.ilt.ac.uk/). Higher Education Research and Development Society of Australasia (http://www.herdsa.org.au/) National Institute for Learning and Teaching in Higher Education (http://www.dest.gov.au/highered/learning_teaching/) Litteratur Apelgren, K & Giertz, B (2001): Pedagogisk meritportfölj - och plötsligt var jag meriterad!. Rapport nr 27, Enheten för utveckling och utvärdering, Uppsala universitet Bessman, M (1987) Pedagogisk meritering - underlag för diskussion och åtgärder, UHÄ:s skriftserie Uppföljning och policystudier 1987:1 Grönbladh, I.G. & Giertz, B: Pedagogisk och vetenskaplig skicklighet i lika mån? - en kartläggning av pedagogiska meriter vid tillsättning av lektorat. Enheten för utveckling och utvärdering, rapport nr 11. Uppsala universitet Gustafsson, C, Rekrytering av akademiska lärare - en balansgång mellan olika intressenters kvalitetskriterier Klasson, Maj &Loyd, Dan & Nilsson, A (1997): Kan vi undvika attanställa lärare med bristande pedagogisk meritering - ett inlägg i den pedagogiska debatten,. Linköpings universitet. ISRN:LIU-KVALR-R-11-SE Lindberg, L (1997): Om pedagogisk meritering. SULF:s skriftserie 15/97. Lunds Tekniska Högskola (1999): LTH:s pedagogiska akademi Lunds Tekniska Högskola (2002): Genombrottet - det första året. Nordisk Medicin 1998:113, 208-10 Prop. 2001/02:15, 2001-09-06 Rovio-Johansson, A & Tingbjörn, G (2001): Pedagogisk skicklighet och pedagogiska meriter - historik & praktik, Högskoleverkets rapportserie 2001:18 Seldin, R Peter(1997) The Teaching portfolio - a Practical Guide to ImprovedPerformance and Promotion/Tenure Decisions. Anker Publ Comp, ISBN 1 - 882982 - 15 - 0 SOU 1990:90 Högskoleutredningen. Pedagogiska meriter i högskolan. Förslag till riktlinjer och rekommendationer. Allmänna förlaget 1990 ISBN 91-38-10668-X SOU 1992:1 Högskoleutredningen: Frihet, Ansvar, Kompetens - Grundutbildningens villkor i högskolan. Allmänna förlaget. ISBN 91-38-10931-X SOU 2001:13 Nya villkor för lärandet i den högre utbildningen. Kommittén för förnyelse av den högre utbildningen. Fritzes ISBN 91-38 - 21406-7 Uppsala universitet (2002): Skaffa dig en pedagogisk meritportfölj. red. K., Apelgren. Ord och Vetande, Uppsala