Pedagogiska meritportföljer dokumenterar lärarnas

advertisement
Pedagogiska meritportföljer dokumenterar lärarnas pedagogiska skicklighet
Rådet för högre utbildning har i uppdrag att stödja utvecklingen av hur lärares pedagogiska
meriter dokumenteras. Informationen på denna webbsida är tänkt att utgöra ett stöd för lärare
och lärosäten som vill arbeta med/införa pedagogiska meritportföljer. Informationen grundar
sig på material framtaget av Eva Falk Nilsson, tidigare pedagogisk konsult vid Lunds
universitet, huvudsakligen under våren 2003.
Nedan finns ett antal exempel på hur svenska universitet och högskolor arbetar med
pedagogiska meritportföljer. Vi gör inte anspråk på att ha täckt allt. För att materialet ska bli
mer användbart, är det viktigt att informationen hålls uppdaterad. Tanken är därför att
högskolorna och universiteten ska skicka in kompletterande information som därefter
bearbetas och läggs ut på webbsidan.
Meritportföljer - en etablerad metod
Lärares pedagogiska skicklighet kan dokumenteras i så kallade pedagogiska meritportföljer.
Det är ett etablerat dokumentationssätt i till exempel USA, Canada, Storbritannien och
Australien.
En pedagogisk meritportfölj kan användas för utveckling och bedömning och är till nytta både
för den enskilda läraren och för universitetet eller högskolan. Idén har vuxit fram från
universiteten som organisation. Den har dels initierats av samma behov att tydliggöra kvalitet
och resultat som finns inom forskningen, dels av ett behov att göra det möjligt att dela med
sig av erfarenheter för vidare utveckling eller bedömning genom dokumentation.
Vem har nytta av pedagogiska meritportföljer?
Pedagogiska meritportföljer är till nytta för såväl den enskilde läraren som universitetet eller
högskolan. Användningsområdet gäller både utveckling och bedömning.
Läraren har hjälp av meritportföljen för att planera och utvärdera sin egen utveckling. Genom
att kontinuerligt skriva ner sina egna funderingar kring mål för undervisningen, val av
material, val av undervisnings- och arbetsformer, insatser för utveckling och förändring och
så vidare, utvecklar läraren sin kompetens. I den egna portföljen kan läraren ta med det som
han eller hon upplevt som framgångar, men också motgångar och upplevda misslyckanden.
Meritportföljen kan också vara ett utgångsmaterial i ett utvecklingssamtal.
Den är också ett bra underlag för andras bedömning av läraren vid ansökan om befordran eller
anställning, vid löneförhandlingar eller utmärkelser av olika slag. Många använder också
delar ur sin portfölj inför publikationer eller medverkan i konferenser.
Högskolans nytta av meritportföljer
Högskolan eller universitetet har också nytta av att dess lärare har enhetligt dokumenterade
pedagogiska meriter. Den pedagogiska diskussionen kan öka när lärarnas kunskaper blir
tydligare.
Institutionen kan lättare se svårigheter och lyfta fram goda exempel. Med den basen kan
institutionen lättare förändra sin undervisningskultur och sitt undervisningsklimat.
En systematisk användning av meritportföljer kan också bidra till att högskolan lättare kan
beskriva och bedöma en institutions pedagogiska profil och filosofi.
Så kan läraren dokumentera sina pedagogiska meriter
· Det är läraren själv som väljer ut vad han eller hon vill beskriva i sin pedagogiska
meritportfölj.
Tyngdpunkten bör ligga på kvaliteten i lärarens arbete med utbildning och undervisning.
Konkret sett kan själva portföljen se ut hur som helst. Det spelar ingen roll om läraren väljer
att spara dokument i datorn, i pärmar eller på något annat sätt.
I en meritportfölj bör det finnas både en beskrivning av vad läraren gjort och en så noggrann
dokumentation som möjligt som stödjer detta. Enkelt beskrivet bör innehållet svara på fyra
frågor:
· Vad har läraren gjort?
· Hur har läraren gjort det?
· Varför har läraren gjort det?
· Vad har resultatet blivit?
Det räcker inte med att bara beskriva de två första punkterna. Lärarens reflektion kring
utgångspunkter och resultat behövs också.
Läraren kan beskriva egna kurser, kompendier eller annat material, exempel på övningar eller
tentafrågor med mera. Men läraren kan också ta med material från andra, till exempel
kursvärderingar, uttalanden från kollegor eller tidigare studenter. Intyg och bedömningar av
olika slag har sannolikt ett värde. Ju mer av dokumentationen som är förstärkt av andras
bedömningar desto bättre.
En eller två versioner?
Själva portföljen kan innehålla mycket mer dokumentation än vad som sedan lämnas över för
exempelvis bedömning inför en anställning. Om portföljen ska visas upp för någon annan vill
läraren oftast visa en så positiv bild som möjligt av sin egen pedagogiska skicklighet.
Använder läraren sin portfölj för eget lärande och utveckling, kan det vara väl så viktigt att
notera "misslyckanden" och kritik samt reflektioner kring sådana situationer. Båda aspekterna
kan rymmas i portföljen. Läraren väljer sedan ut det som är aktuellt för det specifika
användningsområdet.
Så kan universitetet eller högskolan stimulera dokumentation
När ett universitet eller en högskola vill införa pedagogiska meritportföljer som arbetssätt
krävs det åtgärder på flera nivåer och av olika slag. Varje högskola bestämmer själv sin
ambitionsnivå beroende på behov, resurser, lednings-funktioner, kultur, traditioner etc. Här
följer några exempel på hur universitet och högskolor kan arbeta med frågan.
Skapa en policy för högskolans rekrytering och befordran av lärare.
Utformning och innehåll av denna policy är beroende av den inriktning eller profilering som
ett lärosäte har. Den är även beroende av sammansättningen av den existerande lärarkåren.
Den kan också ha en koppling till den pedagogiska modell som lärosätet arbetar efter, t.ex.
om man antagit en problembaserad utbildningsfilosofi.
Inrätta ett pedagogiskt handlingsprogram
Högskolans åtgärder för att stimulera det pedagogiska utvecklingsarbetet kan skrivas ner i ett
pedagogiskt handlingsprogram. Handlingsprogrammet kan till exempel gälla en pedagogisk
utbildning för doktorander och lärare, ekonomiska och personella resurser för
försöksverksamhet eller metoder för utvärdering och belöning etc. Exempel på
handlingsprogram finns vid Umeå universitet och vid Uppsala universitet.
Ange tydliga riktlinjer och anvisningar
Universitetet eller högskolan kan skapa konkreta riktlinjer och anvisningar till olika aktörer.
Anvisningarna kan vända sig till lärare och doktorander som vill ha en bedömning för
excellens eller befordran. Där kan det framgå att det för den egna professionella utvecklingen
alltid är nyttigt att skriva en personlig portfölj som läraren/doktoranden sedan kan hämta
material ur om han/hon vill ha den bedömd.
Andra anvisningar kan vända sig till prefekter och studierektorer. Här kan det framgå att
läraren har rätt att kräva intyg eller omdömen av sina insatser vid institutionen och att arbetet
också planeras så att den enskilde ges möjligheter till utveckling.
Anvisningar till nämnder, sakkunniga och administrativ personal bör inriktas mot utveckling
och förståelse för behovet av tydliga pedagogiska meriter. Nämnderna kan kräva att en
sökande visar upp en pedagogisk meritportfölj. Nämnderna bör då förtydliga för de
sakkunniga hur de ska bedöma de pedagogiska meriterna.
Utbilda alla berörda
Vid våra svenska högskolor är de universitetspedagogiska kurserna för anställda ganska väl
utbyggda. Det verkar dessutom bli allt vanligare att man inom ramen för dessa kurser har ett
moment om pedagogisk meritportfölj. Utbildning för lärarförslagsnämnder eller motsvarande
är av avgörande betydelse. Om den enskilde läraren och institutionen har utvecklat modeller
och detta inte går i harmoni med hur nämnder och sakkunniga arbetar riskerar man att allt
arbete är bortkastat.
Inrätta mentorer
På olika håll utomlands, t.ex. i Holland, är det inte ovanligt att den nye läraren får en mentor
med vilken han kontinuerligt kan diskutera sin portfölj. En mentor måste inte nödvändigtvis
vara från samma institution som den nye läraren.
Exempel från svenska lärosäten
Många svenska universitet och högskolor arbetar med pedagogiska meritportföljer på ett
systematiskt sätt. Här redovisar vi några exempel. Vi vill gärna komplettera listan med
ytterligare exempel. Om du har ett sådant, kontakta Peter Gates på Rådet för högre
utbildnings kansli.
Karolinska Institutet
Karolinska Institutet (KI) införde meritportföljer för kompetensbedömning av lärare vid KI
1998. Meritportföljen består av:
· Pedagogisk portfölj
· Vetenskaplig portfölj
· Klinisk portfölj
· Lednings- utvecklings- och samverkansportfölj
Enligt instruktionerna till den pedagogiska portföljen ska den innehålla:
· Erfarenhet av undervisning
· Grundutbildning
· Forskarutbildning
· Fort- och vidareutbildning samt specialistutbildning
med redovisning av
(a) tid (b) art och mångfald (c) examination (d) utvärdering
(e) övrig handledning/mentorskap
· Formell utbildning inom ämnet pedagogik
· Administration av undervisning
· Framställning av läromedel
· Utvecklingsarbete och forskning inom pedagogik
· Utmärkelser och värdering av pedagogiska insatser
· Beskrivning av det egna pedagogiska synsättet och bedömning av de pedagogiska insatserna
inom grundutbildning
· Samverkan med det omgivande samhället
· Övriga meriter
KI har också utarbetat mallar för bedömning som kan användas vid utvecklingssamtal och
liknande. Mallarna är dock inte en formell del av meritportföljen och används inte vid
anställningar.
Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs universitet
Sahlgrenska Akademins anvisningar för pedagogiska meritportföljer är i stort sett de samma
som vid KI. Här finns också en bedömningsmall för de sakkunniga som anger en skala från
noll till tre (mycket ringa till stor omfattning). De sakkunniga gör sedan en poängbedömning
på lärarnas olika verksamheter, till exempel pedagogisk utbildning eller erfarenhet av
undervisning.
Kungliga Tekniska Högskolan (KTH)
Ett internt PM vid KTH talar också om fyra meriteringsområden
· vetenskaplig skicklighet
· pedagogisk skicklighet
· lednings-, utvecklings- och samverkansskicklighet
· teknisk/konstnärlig skicklighet
För varje område finns en mall för hur man upprättar en meritportfölj. För varje verksamhet
skall sedan anges omfattning/kvalitet. Områdena ska beskrivas på liknande sätt som anges i
andra högskolors anvisningar (pedagogisk utbildning, läromedel etc.) men ett område lyfts
särskilt fram, nämligen didaktisk forskning. Det ska också finnas en sammanfattande
beskrivning där huvuddragen i den pedagogiska verksamheten ges med en egen bedömning
av insatserna i relation till utbildningsmiljön (ett så kallat Reflective statement).
Chalmers Tekniska Högskola
På Chalmers pågår ett utvecklingsarbete kring pedagogiska meritportföljer. Det finns en
anvisning som säger att sökande skall ange separata portföljer med olika meriter:
vetenskapliga, pedagogiska och övriga. Dokumentation av verksamhet utanför högskolan
poängteras tydligare än vid en del andra högskolor.
Vid Chalmers ska alltid särskild pedagogiskt sakkunnig utses vid tillsättning av lärartjänster.
Uppsala universitet
Uppsala universitet har ett mycket aktivt arbete kring utveckling av pedagogiska portföljer.
Över 400 lärare vid Uppsala universitet har prövat att sammanställa sina pedagogiska
meritportföljer. I dag lär utvecklingsenheten ha över 1000 exempel på portföljer.
Utmärkande för arbetet vid Uppsala universitet är att det är starkt knutet till det formella
tillsättnings- och befordringssystemet. Universitetet har tidigare fastställt riktlinjer för
anställning av lärare.
I Rekommendationer beträffande redovisningen av pedagogiska meriter slås fast att
* En sökandes meriter kan sammanställas i en pedagogisk meritporfölj
* Denna skall innheålla
- Information från den sökande själv
- Information från andra
- Information om resultat
Universitetet har dessutom angett elva faktorer för vad som är kännetecknande för den som
visar pedagogisk skicklighet:
· Ett förhållningssätt som främjar lärande
· Vetenskaplig förankring och ett vetenskapligt förhållningssätt till undervisningsprocessen
· Breda och aktuella ämneskunskaper
· Kunskap om hur studenter lär och förutsättningarna för lärande inom högre utbildning
· Kunskap om undervisningsprocesser och undervisnings-metoder
· Medvetenhet om mål och ramar och förmåga att ta hänsyn till dem vid planering och
genomförande av undervisning
· Helhetssyn på utbildning och undervisning
· Förmåga att kombinera och tillämpa kunskaper om ämnesinnehåll, lärande, undervisning
och ramar, dvs visa undervisningsskicklighet
· Strävan efter kontinuerlig förbättring
· Lednings- och organisationsförmåga
· Samverkan med andra inom och utom högre utbildning
Uppsala universitet har rapporterat sitt utvecklingsarbete i "Pedagogisk meritportfölj - och
plötsligt var jag meriterad!" Författare är de båda pedagogiska konsulterna Karin Apelgren
och Birgitta Giertz vid Uppsala universitet, enheten för utveckling och utvärdering.
Uppsala har också utvecklat en behändig skrift "Skaffa dig en pedagogisk meritportfölj",
sammanställd av Karin Apelgren. Den är en mycket konkret hjälpreda för en lärare att sätta
igång med sin egen portfölj.
Stockholms universitet
Stockholms universitet beskriver bland annat vad som förväntas av den som söker en
lärartjänst. I beskrivningen av vad som kännetecknar pedagogisk skicklighet finns dels de
aspekter som beskrivs i Högskoleutredningen, dels egna tillägg:
(http://www.pb.su.se/Meritering_SU.html)
· att strukturera och organsisera ämnets kunskapsområde i kurser och i den egna
undervisningen
· till helhetssyn och förnyelse vid presentationen av kunskapsområdet
· till kommunikation med studenterna
· att förmedla engagemang och intresse för ämnet
· att aktivera studenterna till eget självständigt lärande
· att utveckla läromedel
· till samarbete med kolleger.
Universitetet kräver inte att lärarens dokumentation sker i just formen pedagogisk portfölj
men däremot krävs motsvarande innehåll - beskrivning av verksamhet, av syn på kunskap,
inlärning och undervisning relaterat till mål och förutsättningar och syn på framtida
utveckling.
Karlstad universitet
Karlstad universitet arbetar med en checklista. I den föreslås att varje verksamhet, till exempel
undervisningsinsatser, pedagogisk utbildning, läromedel bedöms efter
· bredd
· djup
· originalitet
· kreativitet
· metodisk skicklighet
· mångsidighet
Universitetet rekommenderar också en redovisning av "det pedagogiska tänkandet" vilket
kräver att läraren konkretiserar sina pedagogiska ambitioner. Vad vill läraren med sin
undervisning? På vilket sätt bidrar läraren till utbildningens och universitetets övergripande
mål?
Umeå universitet
Umeå universitet har fastställt ett pedagogiskt handlingsprogram. Programmets ambitioner
utvecklas i konkreta riktlinjer och en treårsplan.
En av ambitionerna är att universitetspedagogisk kompetens, engagemang och skicklighet ska
ha ett uttalat meritvärde för befattningar där pedagogisk verksamhet ingår. Bland riktlinjerna
ingår att universitetet har principer för sammanställning och användning av pedagogiska
meritportföljer. Utbildning ska också anordnas både för lärare och för dem som bedömer
lärarnas kompetens.
Växjö universitet
Växjö universitet anger kriterier på pedagogisk skicklighet i sin anställningsordning. Dessa är
de sex från Högskoleutredningen men dessutom några ytterligare, till exempel:
· förmågan att tillsammans med studenterna arbeta för att uppnå utbildningsmålen
· förmåga att handleda forskarstuderande till examen
Lunds universitet/Lunds tekniska högskola (LTH)
Lunds universitet rekommenderar användning av pedago-giska meritportföljer i sina allmänna
råd för tillämpningen av högskoleförordningen och anställningsordningen för lärare.
Vid LTH har användningen av pedagogisk meritportfölj vuxit fram i ett annat sammanhang än
vid Uppsala universitet. Ledningen har inrättat en pedagogisk akademi inom ramen för ett
utvecklingsprojekt. (http://www.ll.lu.se/Pedagogiska%20akademi.pdf)
Det övergripande syftet med akademin är att ge status åt den pedagogiska utvecklingen på
LTH. En lärare kan ansöka om att bli antagen till akademin. Till ansökan skall fogas dels ett
rekommendationsbrev från prefekten, dels ett utkast till pedagogisk meritportfölj. Därefter är
det obligatoriskt att delta in en tvådagars workshop om att skriva en pedagogisk meritportfölj.
Om läraren har tillräckliga meriter får han ett intyg om "Excellent Teaching Practice", ETP.
Läraren får då också automatiskt en löneökning och hans institution extra medel.
De kriterier som skall uppfyllas för att bli antagen till den Pedagogiska Akademin är
· Att den sökande i sin verksamhet utgår från ett lärandeperspektiv
· Att den personliga filosofin är en integrerad helhet där olika aspekter av pedagogisk
verksamhet är beskrivna på ett sådant sätt att också den sökandes personliga drivkraft blir
synlig
· Att klar utveckling över tid syns. Den sökande skall, helst medvetet och systematiskt, ha
strävat efter att både ha utvecklat sig själv som lärare och sin pedagogiska verksamhet
· Att den sökande delat sina erfarenheter med andra i syfte att vitalisera den pedagogiska
diskussionen
· Att den sökande samverkat med andra lärare i sin strävan att utveckla sin pedagogik
· Att den sökande orienterar sig mot framtiden genom att beröra framtida utveckling för egen
del och för den pedagogiska verksamheten.
Mälardalens högskola
Mälardalens högskola har satt in arbetet med meritportföljer både i ett utvecklings- och
bedömningssammanhang. De ser en pedagogisk karriärväg i tre steg:
· Första steget
Innan läraren får fast anställning ska han ha uppnått nivån Etablerad lärare. För det krävs viss
erfarenhet och utbildning samt att "läraren har satt ihop en rudimentär meritportfölj".
· Andra steget
Nivån Meriterad lärare innebär att den pedagogiska portföljen kan bedömas ha uppnått ett
visst meriteringsvärde enligt kriterierna vid Mälardalens högskola.
· Tredje steget
Nivån Excellent motsvarar docentnivån på det vetenskapliga området. En särskild
bedömningsgrupp vid högskolan gör bedömningen av lärarens pedagogiska portfölj.
Länkar och litteratur
Internationella guide books
A guidebook, prepared by The Center for Teaching Effectivness, The University of Texas at
Austin (http://www.utexas.edu/academic/cte/teachfolio.html)
Preparing A Teaching Portfolio - Teaching Portfolios, The University of Texas at El Paso
(http://www.utep.edu/cetal/portfoli/).
Documenting your Teaching:Creating a TP, Center for Teaching and Learning, Stanford
University, CA
AAHE, dvs American Association for Higher Education har en serie publikationer som man
kan köpa och däribland många med anknytning till TP inklusive rekommendationer rörande
Electronic Portfolios. (http://www.aahe.org/catalog/search.cfm)
Teaching Portfolio References
(http://www.arches.uga.edu/~major/article.html)
http://www.psu.edu/celt/portfoliolinks.html
Hänvisar till ett tjogtal amerikanska universitets hemsidor samt en del tidskrifter
Organisationer
I Storbritannien bildades tidigt en sammanslutning för motsvarigheten till de pedagogiska
konsulterna och lärare engagerade i pedagogiskt utvecklingsarbete "Staff and Educational
Development Association". (http://www.seda.ac.uk/).
The Institute for Learning and Teaching in Higher Education (http://www.ilt.ac.uk/).
Higher Education Research and Development Society of Australasia
(http://www.herdsa.org.au/)
National Institute for Learning and Teaching in Higher Education
(http://www.dest.gov.au/highered/learning_teaching/)
Litteratur
Apelgren, K & Giertz, B (2001): Pedagogisk meritportfölj - och plötsligt var jag meriterad!.
Rapport nr 27, Enheten för utveckling och utvärdering, Uppsala universitet
Bessman, M (1987) Pedagogisk meritering - underlag för diskussion och åtgärder, UHÄ:s
skriftserie Uppföljning och policystudier 1987:1
Grönbladh, I.G. & Giertz, B: Pedagogisk och vetenskaplig skicklighet i lika mån? - en
kartläggning av pedagogiska meriter vid tillsättning av lektorat. Enheten för utveckling och
utvärdering, rapport nr 11. Uppsala universitet
Gustafsson, C, Rekrytering av akademiska lärare - en balansgång mellan olika intressenters
kvalitetskriterier
Klasson, Maj &Loyd, Dan & Nilsson, A (1997): Kan vi undvika attanställa lärare med
bristande pedagogisk meritering - ett inlägg i den pedagogiska debatten,. Linköpings
universitet. ISRN:LIU-KVALR-R-11-SE
Lindberg, L (1997): Om pedagogisk meritering. SULF:s skriftserie 15/97. Lunds Tekniska
Högskola (1999): LTH:s pedagogiska akademi
Lunds Tekniska Högskola (2002): Genombrottet - det första året. Nordisk Medicin 1998:113,
208-10 Prop. 2001/02:15, 2001-09-06
Rovio-Johansson, A & Tingbjörn, G (2001): Pedagogisk skicklighet och pedagogiska meriter
- historik & praktik, Högskoleverkets rapportserie 2001:18
Seldin, R Peter(1997) The Teaching portfolio - a Practical Guide to ImprovedPerformance
and Promotion/Tenure Decisions. Anker Publ Comp, ISBN 1 - 882982 - 15 - 0
SOU 1990:90 Högskoleutredningen. Pedagogiska meriter i högskolan. Förslag till riktlinjer
och rekommendationer. Allmänna förlaget 1990 ISBN 91-38-10668-X
SOU 1992:1 Högskoleutredningen: Frihet, Ansvar, Kompetens - Grundutbildningens villkor i
högskolan. Allmänna förlaget. ISBN 91-38-10931-X
SOU 2001:13 Nya villkor för lärandet i den högre utbildningen. Kommittén för förnyelse av
den högre utbildningen. Fritzes ISBN 91-38 - 21406-7
Uppsala universitet (2002): Skaffa dig en pedagogisk meritportfölj. red. K., Apelgren. Ord
och Vetande, Uppsala
Download
Random flashcards
Svenska

105 Cards Anton Piter

Create flashcards