Handledning inom verksamhetsförlagd utbildning

Handledning inom verksamhetsförlagd utbildning
Vårt mål är att utbilda lärare som kan förena akademisk och yrkesprofessionell kompetens
vilket kräver en tydlig växelverkan mellan teori och praktik. Detta är kommunernas och
Högskolans gemensamma uppgift. Det går inte att separera teori och vetenskap från
praktiken. Studenten måste alltså få möjlighet att applicera och reflektera över teorier och
mönster, både under sina högskoleförlagda studier och under sin verksamhetsförlagda
utbildning. Detta ställer helt nya krav på den handledning som studenten ska erbjudas hos
oss i praktiken. Därför ska vi i Sundsvalls kommun sträva efter att alla Lokala Lärarutbildare
på sikt får en gedigen utbildning i handledningens konst.
Den reflekterande praktikern
Att handleda med målsättningen att
utveckla ”den reflekterande
praktikern” kräver ett systematiskt
reflektionsarbete i flera steg.
När studenten genom upprepade
handlingar inom den
verksamhetsförlagda delen skaffar sig
erfarenheter och konkret praktisk
kunskap om verkligheten, behöver
studenten stöd i sin läroprocess för att
kunna abstrahera och generalisera sin
erfarenhet och kunskap. Studenten
behöver med andra ord ges möjlighet
att lyfta fram sina praktiska göranden
och upplevelser och sätta in dem i
mönster och utmana dem utifrån
styrdokument, teorier och
vetenskapligt tänkande.
I Sundsvalls kommun kommer vi, tillsammans med Lärarutbildningen vid Mittuniversitetet,
att utveckla ett handledande arbetssätt utifrån Lövlies Praxistriangel som beskrivs i Handal&
Lauvås bok ”Handledning och praktisk yrkesteori” (2000).
Mycket kortfattat innebär detta att studenten och handledaren lyfter fram och granskar det
som skett i en undervisningssituation eller en pedagogisk aktivitet. Därefter ingår i processen
att återuppväcka känslor och ställa frågor om vad som var viktigt, vad som var positivt eller
negativt i hur det som skett i praktiken upplevts. De positiva känslorna/aspekterna utgör
därefter drivkraft för reflektion. De negativa känslorna/aspekterna ska dock inte utgöra hinder
för att synliggöra centrala förhållanden. Därefter ska handledaren och studenten försöka knyta
kunskaper, begrepp och idéer till de egna erfarenheterna. Detta för att försöka utveckla
studentens kognitiva strukturer. Vi ska försöka ställa kritiska frågor till vad som sker i det
som synes ske. Vi ska tillsammans med studenten försöka genomskåda, se igenom det som
man ofta tar för givet.
Som ett tredje steg i reflektionsarbetet sätter studenten och Lärarutbildaren in sina
erfarenheter i en värderingsfas, detta utifrån mål och styrdokument, etiska principer och
värden samt ur Läroplanens övergripande målsättning om demokratifostran,
jämställdhetsarbete och ur ett hållbart samhälles perspektiv.
Lövlies praxistriangel kan även ses upp och nedvänd. När studenten ska planera pedagogisk
verksamhet bör han/hon få möjlighet att utveckla ett förhållningssätt som innebär att utgå
från vårt samhällsuppdrag/etik/ styrdokumen/ hållbart samhälle/genus och demokratifostran
etc. Vi behöver tydliggöra att vårt arbete är målstyrt och sker utifrån en medveten strategi.
Figur 1. Praxistriangeln i fri
tolkning av hur Lövlies modell
beskrivs i Handal & Lauvås (
2000). Praxistriangeln kan även ses
stående
på
sin
spets.
Handlingsnivån framstår då som
det
översta
och
synliga
(observerbara,) teoretiska och
etiska skäl utgör då underliggande
skäl för handling.
Innehåll avseende den verksamhetsförlagda utbildningen
Oavsett i vilket sammanhang och inom vilka kunskapsområden/ämnen den blivande läraren
kommer att verka ställer läraruppdraget krav på kompetenser som är gemensammas för alla
lärare. Den verksamhetsförlagda delen inom lärarutbildningen innebär en möjlighet till
lärande i arbetet och ger studenten tillfälle att utveckla yrkeskunskaperna samt öva förmågan
till reflektion. De områden/ kompetenser som särskilt framhålls i Lärarutbildningskommitténs
slutbetänkande SOU 1999:63 och regeringens proposition 1999/200:135 är att studenten skall
ges möjlighet att utveckla kunskaper och färdigheter för att på ett professionellt sätt kunna
hantera :
• Mål och styrdokument
• Skolans verklighet
• Grupp och klassrumssituationer
• Samtal med barn, elever och föräldrar
• Föräldrasamtal
• Utvecklingsarbete
• Reflektion över den existerande praktiken
• arbete i arbetslag
• Planering, genomförande och utvärdering av pedagogiska aktiviteter i varierande
gruppstorlekar,
•
•
Ledarskap
Bedömning, betyg, i teori och praktik
Ytterligare kompetenser som studenten skall ges möjlighet att utveckla under vfu:n?
Flera av nedan uppräknade kompetenser och kunskapsområden kan tolkas in i de av staten
angivna direktiven ovan, men har här lyfts fram för att bli tydliga och synliga.
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Dokumentation
IUP
Konfliktlösning, konflikthantering
Föräldrakontakt
Juridik/Sekretess/Lärares yrkesetik
Andra professioner kring eleven
Barnobservationer
Ämneskunskaper/didaktik, barns utveckling, grupper, grupprocesser,
utformning av egna mål tillsammans med lärare och arbetslag
Genus och jämställdhet
Hållbar utveckling
I samtal med studenten behöver vi som Lokala Lärarutbildare försäkra oss om att dessa
kompetenser/kunskapsområden tränas systematiskt och långsiktigt.
Handledningens fällor och fallgropar
Gemensamt utforskande
Citat ur artikeln ” Undervisning, handledning, ledarskap
och coachning.” av Krister Håkansson i
Grundskoletidningen nr 4/2008.
”De flesta lärare har förmodligen upptäckt att den där
utökade förståelsen inte helt enkelt uppstår av att man
ger fakta och berättar om hur saker och ting hänger ihop.
En handledare som entusiastiskt visar hur någon ska
utföra något kan till och med provocera sin adept att vilja
göra på ett helt annat sätt eller få denne att tappa lusten
helt……
Det handlar om samma mekanism som föräldrar stöter på när de ska få sina tonåringar att
städa sitt rum eller när någon kan räkna upp alldeles för många bevis för att den ståndpunkt
han eller hon har är den rätta och självklara. Det bästa sättet att få någon att inte ändra sig
verkar vara att skapa känslan hos den andre att någon annan försöker förmå en att göra
något eller tänka något som inte kommer inifrån en själv.
De flesta har nog märkt att folk har hur mycket energi som helst för att göra det man själv
har kommit på, för att ta reda på det man själv är nyfiken på eller för att ändra på något man
tror leder till att ett viktigt mål uppnås. Om den som ska handleda, undervisa, kan leda eller
coacha någon inte kan hitta fram till den punkt där den andre befinner sig och med
utgångspunkt därifrån kan väcka nya tankar, initiativ och motivation som spirar inifrån den
andre, kan man således räkna med att misslyckas.
Alla dessa verksamheter måste därför bygga på ett gemensamt utforskande mellan två parter,
där minst den ene har förmågan att starta dessa spirande processer hos den andre. Den
sortens kompetens hos läraren, handledaren, chefen eller coachen är förmodligen viktigare,
eller i varje fall mer sällsynt, än den kunskapliga.”
Fällor och fallgropar för handledaren ( Telso(2000, s.108)
•
•
•
•
•
•
Ansvarsfällan: Handledaren tar över ansvaret för den andres lärande och utveckling.
Handledarens ansvar går ut på att lägga grunden för en process.
Otålighetsfällan: Med ökad kompetens inom ett område ser man lösningar snabbare,
man ”vet” vad som är det bästa/ riktiga/enda sättet att tolka och lösa problemet.
Intellektueliseringsfällan: Några handledare lägger för stor vikt vid det intellektuella,
det rationella och det sakliga. Leken ”Visa vem som läst flest böcker” lurar i
bakgrunden.
Sentimentaliseringsfällan: det är många känslor inblandade i intellektuella utmaningar
och krav. Det kan vara lockande att klappa och krama den som gråter.
Ytlighetsfällan: En handledare kan vara så glad över att någon vill ha henne/honom
som handledare att det blir svårt att utforma ett handledningskontrakt och ställa krav
på den som ska handledas.
Popularitetsfällan: Framför allt då handledningen går trögt är det lätt att handledaren
upplever sig misslyckad eller illa omtyckt. Det kan då vara lätt att ändra på formen på
handledningen och göra något annat för att få plåster på stolthetssåret.
Litteraturtips för Lokala Lärarutbildare:
Lauvås, P & Handal, G (2001): Handledning och praktisk yrkesteori, Studentlitteratur
Juul, J & Jensen, H (2002): relationskompetens i pedagogernas värld, RUNA
Persson, S & Rönnerman, K (2005): Handledningens dilemma och möjligheter,
Studentlitteratur.
Pedagogiska magasinet nr 1 februari 2007: Den svårfångade reflektionen.
Grundskoletidningen nummer 4/2008: Handledning