1. Nordiska råvaror
2. Äta efter årstiderna
3. Maskinerna
4.
Transportsträcka
5. Fler ägg - mindre biff
6. Smak av Norden
7. Ny nordisk matkultur
8. Laga ny nordisk mat
9. Luncher och barns favoriträtter
10. Känner du till råvaran?
11. Daglig diet efter kostråd i Ny Nordisk Vardagsmat
12. Den nordiska sötman
13. Ät med alla sinnen
14. Skapa en läcker isglass
15. Ett äpples resedagbok
16. Från eld till mikrovågsugn
17. Potatissortering
18. Från brist och fysiskt arbete - till överflöd och
musarm
19. Har du fått dina 30 minuter?
MUMS - www.dr.dk/ätnorden
1
Maj-Britt Berndtsson 2012
A)
1. Nordiska råvaror
På
bordet ligger ett urval nordiska råvaror.
Känner du igen ingredienserna på bordet?
Börja med att kategorisera dem i Råvarulabb: grönsaker,
rotfrukter, frukt och bär, spannmål och nötter, örter och
svamp, ägg/mjölk, fisk/kött.
Ni ska nu namnge ingredienserna (ni kan få hjälp i
Råvarulabb).
Gör en lista som den nedan. Ta bilder av råvarorna och
klistra in:
B)
Råvarorna
används i olika rätter.
Ni ska föreslå vad de olika råvarorna kan användas till.
Diskutera era idéer och skapa om möjligt en av rätterna.
MUMS - www.dr.dk/ätnorden
2
Maj-Britt Berndtsson 2012
2. Äta efter årstiderna
A) De nordiska grönsakerna, frukterna och örterna växer långsamt
och kallt. Det ger dem tid att utveckla en särskilt god smak.
Vi bör äta säsongens råvaror i stället för att importera från
länder långt borta, så vi inte belastar miljön med energi för
transporter.
Ni ska hitta skördesäsongen för de skandinaviska
ingredienserna i Råvarulabb. Sätt in dem i en årlig cykel
(tidsschema).
B) Många grödor kan förvaras i flera månader om de förvaras på
rätt sätt. Studera hur potatis, morötter, kål och äpplen ska
lagras.
C) På vintern i Skandinavien kan man bara odla gurka, sallad och
tomat i uppvärmda växthus. (Eller så transporteras de
tusentals kilometer för att komma hit.)
Ni ska göra en vintersallad utan sallad, tomat och gurka. Ni
måste välja mellan vintergrönsaker, nötter och bär som din
lärare har lagt fram. Hitta information om dina råvaror i
Råvarulabb. Färska örter kan ersättas med pesto eller örtsalt,
som lagras i burkar från sommaren.
Se till exempel om Nordisk mat under 100 år: 2010-talet
“Örter och grönt”.
MUMS - www.dr.dk/ätnorden
3
Maj-Britt Berndtsson 2012
Recept på pesto:
2 knippen färska örter mixas i en matberedare med 2 koppar
kallpressad rapsolja, salt och 3 matskedar äppelvinäger, lägg
i små burkar och frys (man kan också lägga till nötter och
vitlök).
Recept på örtsalt:
2 knippen färska örter körs i matberedare med 2 koppar grovt
salt, lägg detta att torka och förvara sedan i glasburk (man
kan också lägga till fläderblommor i blandningen).
MUMS - www.dr.dk/ätnorden
4
Maj-Britt Berndtsson 2012
3. Maskinerna
A)
När elen kom till i köket, var det många processer i
matlagningen som blev enklare. Har ni följt tidslinjen för
Nordisk mat under 100 år, har ni sett hur kyl och frys kom in
i köket på 1950-talet. Det har kommit många nya apparater
sedan 1950-talet. Några av de nya maskinerna står tyvärr bara
i skåpen och blir aldrig använda.
Kolla om du har någon av följande apparater hemma:
• Ismaskin
• Råsaftcentrifug
• Matberedare
• Mixer
• Minihackare
• Stavmixer
Ta också reda på när denna apparat användes senast,
och varför den kanske inte används så ofta.
B) Om maskinerna inte används så ofta, så drar de inte energi
heller. Men när de användes gick det åt både energi och
råvaror.
Ni ska använda en av apparaterna och göra en efterrätt.
Recept får du av din lärare.
MUMS - www.dr.dk/ätnorden
5
Maj-Britt Berndtsson 2012
C) Titta i dessa filmklipp om Nordisk mat under 100 år
och försök hitta den utrustning som användes:
1900-1949: “Lunchlådan” - han sitter i ett kök och berättar.
Vad kan ni se i bakgrunden?
1950-talet: “Män på matkurs”
1960- och 70-talen: “Kvinnor vill till städerna”
80-talet: “Hemkunskap”
MUMS - www.dr.dk/ätnorden
6
Maj-Britt Berndtsson 2012
4.Transportsträcka
A)
Transportsträcka anger sträckan som maten transporteras
från producent till konsument. Transport över långa sträckor
är både energikrävande och ger miljöpåverkan av CO2-utsläpp.
Nordiska råvaror har kort väg att åka från jord till bord.
Ni ska undersöka var frukten i snabbköpet kommer från
(Hitta produktionslandet med Google Earth och zooma in)
Lastbil: 1000 kg CO2 per ton per km
Flyg: 0,4 kg CO2 per ton per km
Frakt: 0,01 kg CO2 per ton per km
MUMS - www.dr.dk/ätnorden
7
Maj-Britt Berndtsson 2012
B) Råvaror med lågt livsmedelsavstånd kan mycket väl ha varit
energiintensiva på andra sätt, till exempel om de är
odlade i uppvärmda växthus eller frysta.
Ni ska avgöra om det är säsong för den nordiska frukten
ni hittade i snabbköpet (några av frukterna kan ni läsa
om i Råvarulabb).
C) Rabarbersäsongen är i april-juni och augusti-oktober i norr.
Diskutera vad ni ska göra med detta recept på rabarberpaj
i januari om ni är livsmedelsavståndsmedvetna:
http://www.tasteline.com/recept/Knackig_rabarberpaj_2
Säsongen för övriga nordiska frukter och bär kan hittas i
Råvarulabb. Frukt och grönsaker som odlas på friland (eller
i växthus som inte är uppvärmt), är det säsong för när de är
mogna.
MUMS - www.dr.dk/ätnorden
8
Maj-Britt Berndtsson 2012
5.Mer ägg - mindre biff
A) En av rekommendationerna från den danska organisationen
Ny Nordisk Hverdagsmad (NNH) är att vi bör äta mindre kött.
Skälet är att vi måste minska den höga konsumtionen av nötkött
som har en hög energi- och resursförbrukning och välja mer
hållbara proteinkällor. Det rekommenderas därför att vi ska
äta mer baljväxter och ekologiska ägg.
Hur mycket äggröra kan göras som motsvarar en hamburgare på
100 gram när vi räknar på detta utifrån miljöpåverkan? Du kan
se siffrorna för råvarorna i Klimatpyramiden. Använd siffrorna
och beräkna mängden äggröra.
Ladda ner Klimatkokboken och slå upp sidan 11
http://www.fvm.dk/klimakogebog_2009.aspx?ID=42586
Laga mat och ställ upp rätterna bredvid varandra så
skillnaden syns. (Kom ihåg att ta bilder av dem.)
Börja med att väga ett ägg och ta reda på hur många ägg
som ska användas.
(Det kan mycket väl vara så att ni ska vara många för att
göra detta.)
MUMS - www.dr.dk/ätnorden
9
Maj-Britt Berndtsson 2012
Recept: 1 portion äggröra
Pisk 2 egg godt med 2 ss. kaldt vann. Smelt 1 tsk. smør på
Först vispar ni 2 ägg med 2 msk kallt vatten. Därefter smälter
ni 1 tsk smör på svag värme i en kastrull och häll sedan
äggsmeten i den. För hela tiden långsamt den stelnade
äggmassan på botten till sidan av kastrullen. När ni kan se
att all äggsmeten har stelnat är äggröran klar. Ta bort
kastrullen från värmen.
Skriv också en ut Klimatpyramiden och sätt den på kylskåpet:
http://www.dr.dk/undervisning_flash/klima/CO2_pyramide_low.pdf
B) Äggröra kan smaksättas med olika örter och grönsaker efter
säsong. Under sommaren finns det många färska örter att välja
mellan. På vintern måste man ta dessa ur förrådet, till
exempel lövtunna smörrostade morotsskivor eller hemlagad
pesto från sommarskörden.
Ni ska nu välja tillbehör till äggröran. Ta bilder av er rätt,
smaka av och beskriv den i några få ord.
MUMS - www.dr.dk/ätnorden
10
Maj-Britt Berndtsson 2012
C) Samla alla bilder och beskrivningar i en liten “kokbok”,
till exempel i en online-tankekarta.
D) Testa hur mycket CO2 det är i dina inköp:
Du kan testa hur mycket ett inköp i snabbköpet ”kostar” i
CO2. Spela spelet här:
http://www.dr.dk/skole/Spil_fakta/Spil/Klimasuper/Test_dit_CO_
koeb.htm
MUMS - www.dr.dk/ätnorden
11
Maj-Britt Berndtsson 2012
6. Smak av Norden
A) De flesta nordiska ingredienser känner ni till, men det
finns förmodligen några som är nya för er. Råvarorna väljs
från Råvarulabb där ni kan hitta mer information om dem.
Ni ska undersöka de olika nordiska råvarorna som er lärare
lagt fram och beskriva dem via:
• Synsinnet: färg, form, storlek
• Luktsinnet: doft
• Smak: smak *) (Lek med grundsmakerna i Smaklökarna)
• Känsel: munkänsla (mjuk-hård-knaprig-hal )
• Hörsel: ljudet när du tuggar (t ex t ex om det knastrar)
(Några av ingredienserna kan ätas råa, andra ska ni laga
mat efter recept som ni får av läraren.)
*) Ni kan använda ord som dessa:
Grundsmak: sött, surt, salt, beskt, umami
Konsistens: mjuk, kryddig, kornigt, krämig, krispig
Doft: frisk, söt, sur, smaklös, kryddig
Smakstyrka: mycket mild, mild, medium, stark, mycket stark
MUMS - www.dr.dk/ätnorden
12
Maj-Britt Berndtsson 2012
B) Kan du känna skillnaden i smak? Försök att jämföra
danskodlade frilandstomater och utländska tomater.
• Beskriv tomaten: färg, form, storlek, doft,
• Skär tomat och beskriva tomatköttets färg och doft
• Smaka på tomaten och beskriv smak, konsistens, smakstyrka
• Lyssna på tomaten och beskriv det ljud som uppstår när
du knackar på den med nageln och ljudet när du tar en
tugga.
(Källa: Smagens Dag 2011, Kirsten Marie Pedersen
og Hanne Birkum Petersen)
MUMS - www.dr.dk/ätnorden
13
Maj-Britt Berndtsson 2012
7. Ny nordisk matkultur
A)
I förslaget till måltidsstruktur i Ny nordisk vardagsmat
tänker man att det till middagen serveras en huvudrätt
tillsammans med antingen en dessert eller en förrätt.
Huvudrätterna i middagen under en period av två veckor
• 1 vegetarisk dag
• 1 kött eller fisksoppedag
• 1 vegetarisk soppdag
• 7 köttdagar (varannan dag)
• 1 dag rågbröd med fisk eller kött
• 3 fiskdagar
Gör en måltidsplanering med denna struktur för de kommande
14 dagarna. Använd Råvarulabb och Smaklökarna och välj bland
de nordiska ingredienserna.
MUMS - www.dr.dk/ätnorden
14
Maj-Britt Berndtsson 2012
B)
Det går snabbt och är enkelt att köpa maten och undvika
matavfall när måltiderna är planerade.
Skapa en trevlig 14-dagarsmeny, helst med bilder.
Recept kan hämtas här till exempel:
http://vardag.nu/
MUMS - www.dr.dk/ätnorden
15
Maj-Britt Berndtsson 2012
8. Laga ny nordisk vardagsmat
A)
Principerna för den nya nordiska maten
1. Mer frukt och grönsaker varje dag (mycket mer: bär, kål,
rotfrukter, baljväxter, potatis och örter)
2. Mer fullkorn - särskilt havre, råg och korn
3. Mer mat från hav och sjöar
4. Kött av högre kvalitet, men mindre av det
5. Mer mat från de vilda landskapen
6. Välj ekologiskt när du kan
7. Undvik livsmedelstillsatser
8. Fler säsongsanpassade måltider
9. Mer husmanskost
10. Kasta mindre mat
MUMS - www.dr.dk/ätnorden
16
Maj-Britt Berndtsson 2012
Fråga din lärare vilken rätt ni ska göra, det beror på
säsong, ekonomi och hur lång tid ni har på er:
1) Potatissoppa med stenbitsrom och Crème fraiche
2) Spetskålsallad med kallrökt lax och mormors dressing
3) Köttbullar med potatis, lök och libbsticka
4) Sötsur lammfrikassé med bönor och färsk lök
5) Kycklingbuljong med majs och kirskål
6) Rödbetstartar med stekt kycklinglever och äpple
7) Sill med spenat och päron-vitkålssallad
8) Fiskkakor med grov remouladsås
9) Krämig majs med örter och bacon
Du hittar recepten här:
http://viskalspise.dk/tema/ny-nordisk-hverdagsmad.html
MUMS - www.dr.dk/ätnorden
17
Maj-Britt Berndtsson 2012
9. Luncher och barnfavoritmat
A)
I Nordisk mat under 100 år kan du se barnen äta lunch i
skolan. Det har inte alltid varit så spännande mat, men när
barnen var riktigt hungriga, var det bra med en riktigt god
macka. Smörgåsarna kommer från vårt Vikingaförflutna och är
verkligen nordisk mat.
Se filmklipp 1900-1949 “Lunch” och “Hälsosamma skolmåltider”
och från 1980-talet “Barns favoriträtter.”
Gör en lunchlåda som den Köpenhamnsbarnen fick i
filmklippet “Hälsosam skolmat.”
B) Vad äter barn idag till lunch? Vilken är din favoritmat?
Diskutera din favoritmat när det gäller luncher och skapa
din allra bästa lunch med nordiska ingredienser.
Hitta råvaror i Råvarulabb och kom ihåg att det måste
innehålla bra saker för hjärnans arbete i skolan. (Se
utmaningar Råvarulabb: “Få mer energi” och
“Att ta sig igenom den mörka vintern”)
MUMS - www.dr.dk/ätnorden
18
Maj-Britt Berndtsson 2012
10. Känner du till råvaran?
A)
I en elevundersökning i andra klass kände alla barnen till
potatis, morot, lök och gurka, men redan på svamp och broccoli
några började tveka, och därefter var det bara ett fåtal som
kände igen grönsakerna.
Vilka är dessa råvaror som din lärare har lagt fram? Kom först
med dina förslag och kontrollera sedan resultatet i
Råvarulabb.
MUMS - www.dr.dk/ätnorden
19
Maj-Britt Berndtsson 2012
11. Daglig diet efter
kostråd i Ny Nordisk
Vardagsmat
*) Kilde: Ny Nordisk Vardagsmat
MUMS - www.dr.dk/ätnorden
20
Maj-Britt Berndtsson 2012
Tabell 4:
Översikt av genomsnittlig daglig konsumtion av råvaror i
Ny nordisk kost, jämfört med den danska befolkningens
genomsnittliga dagliga intag och kostråd för 2005.
Alla siffror är beräknade på grundval av det energijusterade
intaget (per 10 MJ) för alla personer i åldern 4-75 år.
A)
Av tabellen kan man läsa att man bör äta mer än 300 gram frukt
om dagen och 50-100 g av det ska vara bär.
Välj varor i Råvarulabb och väg dem så att de passar med
rekommendationerna och fördela dem till tre huvudmåltider och
två mellanmål. Gör förslag till hur man kan laga till dem. Gör
t ex en hemsida med bilder och rekommendationer.
MUMS - www.dr.dk/ätnorden
21
Maj-Britt Berndtsson 2012
12. Den nordiska sötman
A)
Den nordiska honungen luktar och smakar av lokala blommor som
blommar i den svala våren och i sommaren ljus.
En smak av honung från olika platser. Lägg lite honung på en
bit härligt nybakat fullkornsbröd med lite smör. Mums! Besök
Smaklökarna och prova den söta grundsmaken.
B)
Nordiska bär och frukter har en särskild smak på grund av det
långsamma växandet i det svala klimatet. När de plockas när de
är riktigt mogna, är både smak och syrlighet helt underbara.
De kan ätas när de är mogna, eller så kan vi spara sötman
till vintern.
Smaka på färska bär och frukter och gör en efterrätt.
Receptet beror på vilja bär och frukter som du har, fråga
din lärare eller sök på http://www.svt.se/mat
C)
Vilda bär är speciella bärare av den nordiska sötman och
sötman kan sparas till vintern, om bären läggs in eller kokas
till saft:
Ni ska göra sylt av vilda bär som björnbär, nypon, havtorn,
plommon, tranbär, blåbär eller tranbär, saft av fläderblom
eller sirap av slånbär.
Receptet beror på vilka bär och frukter ni har, fråga din
lärare eller sök på http://www.svt.se/mat
MUMS - www.dr.dk/ätnorden
22
Maj-Britt Berndtsson 2012
13. Ät med alla sinnen
A)
De nordiska grönsakerna, frukterna och örterna växer
långsamt och kallt. Det ger dem tid att utveckla en mycket
god smak. De flesta grödor har bara en skördesäsong, dvs tid
där man kan skörda mogna grödor.
Vi upplever mat genom våra sinnen: utseende, munkänsla, smak,
lukt och ljud. I Smaklökarna kan ni testa era kunskaper om de
fem grundläggande smakerna sött, surt, salt, beskt och umami.
MUMS - www.dr.dk/ätnorden
23
Maj-Britt Berndtsson 2012
Kan du smaka skillnaden? Försök att jämföra svenska
och utländska äpplen.
• Beskriv äpplet: färg, form, storlek, doft
• Skär en bit äpple och beskriv äppelköttets färg och doft
• Smaka på äpplet och beskriv fasthet, sprödhet och smak
• Lyssna på äpplet och beskriv ljudet när du trycker på
det med en knoge, och det krispiga ljudet när du tar
en tugga.
(Kontrollera om äpplet är belagt med vax: skrapa försiktigt
med fruktkniven på skalet - vaxet är ett vitt skikt.)
Jag kan använda ord som dessa:
Grundsmakerna: sött, surt, salt, beskt, umami
Konsistens: mjuk, kryddig, kornigt, krämig, krispig
Doft: frisk, söt, sur, smaklös, kryddig
Smakstyrka: mycket mild, mild, medium, stark, mycket stark
(Källa: (kilde: Smagens Dag 2011, Kirsten Marie Pedersen og
Hanne Birkum Petersen)
MUMS - www.dr.dk/ätnorden
24
Maj-Britt Berndtsson 2012
14. Skapa en läcker isglass
A)
Kostrekommendationerna säger att vi ska äta mer frukt och
grönsaker. Men det behöver absolut inte vara tråkigt. Det
finns också en möjlighet att stoppa matsvinnet: Istället för
att kasta äpplen och päron, som ser lite tråkiga ut , kan de
bli till en vacker isglass.
Skapa en läcker isglass: Skala frukten och ta bort kärnhus
och hejda. Skär den i små bitar och lägg i mixer med en
handfull isbitar. Kör tills det liknar en god isglass.
B)
Ett bra sätt att lära sig nya råvaror är att göra det lite kul
och lära med ett skratt.
Prova en isglass med persilja, spenatblad, stjälkselleri
eller andra grönsaker. Hitta information i Råvarulabb om de
nordiska örterna och grönsakerna och experimentera för att
göra en superläcker grön isglass. Ta en bild och ge den ett
namn. Dela receptet med dina vänner.
MUMS - www.dr.dk/ätnorden
25
Maj-Britt Berndtsson 2012
15. Eplets reisedagbok
A)
Under år 2010 åt vi ca 10 kg färska äpplen per person,
av dessa var ca 2 kg svenska äpplen. Äpplena i snabbköpet
kommer ibland från andra sidan av världen.
Din lärare kommer att ge dig några äpplen. Ta reda på var de
kommer ifrån. Markera på Google Earth och hitta en sjöväg till
Sverige. Hur långt har era äpplen färdats? Kan du hitta
tillverkarens äppelträdgård på Google Earth och zooma in?
(Om du försöker med svenska samhället Kivik, kan du se
äppelträden där.)
B) Det är hälsosamt att äta äpplen
Hitta äpplen i Råvarulabb och undersök vad de betyder för
hälsan genom att klicka på de markerade kroppsdelarna på
kroppen.
C) Hur har de klarat den långa resan? Äpplen från Sydafrika
behandlas ofta så att mognadsprocessen avstannar eller så
är de belagda med ett tunt lager vax så att deras yta är
ogenomtränglig. De transporteras i kylda kärl.
Gör en animerad film, en Photo Story eller onlineserie
(t ex på Pixton.com), där äpplena är utrustade med ögon och
hattar och kommer resande till skolan.
MUMS - www.dr.dk/ätnorden
26
Maj-Britt Berndtsson 2012
16. Från eld till mikrovågsugn
A)
När ni har tittat på tidslinjen för Nordisk mat under 100 år,
har ni sett spisar och hällar i många filmer. Värme är
nödvändigt för många livsmedel, och gör dem lättare att
äta och smälta.
Ni ska göra soppa och bröd och en äppeldessert genom en
teknisk tidsresa och bedöma om det har blivit lättare att
laga mat och om det smakar bättre.
• Öppen spis: att bygga en eldstad i trädgården och laga
mat över öppen eld
• Vedspis: undersöka om det finns en vedspis i närheten som
ni kan få använda
• Elektrisk spis
• Mikrovågsugn
Ni har dessa ingredienser till ert förfogande: lök, potatis,
rotfrukter, kål, örter, bacon, jäst, fullkornsmjöl, vetemjöl,
smör, äpplen, ägg, salt. Din lärare kan ge dig andra livsmedel
som passar i de aktuella recepten.
På den öppna elden var det lättast baka pannbröd och rätterna
gjordes en i taget.
Kålsoppa: Häng soppkastrullen över elden och skär bacon i
tärningar och stek i kastrullen tills fettet är borta.
Tillsätt hackad lök och stek ett par minuter. Tillsätt sedan
vatten, skalade skurna rotfrukter och finskuren kål. Lägg i
hackade färska örter. Låt det koka tills allt är mjukt.
MUMS - www.dr.dk/ätnorden
27
Maj-Britt Berndtsson 2012
Pannbröd med nässlor: Blanda 3 dl mjöl med 1 dl
Äpplen över eld: Sätt äpplet på en pinne och stek över
öppen eld.
Se också klippet från danska Naturskyddsföreningen:
http://dn.dk/Default.aspx?ID=30055&Purge=True
fullkornsmjöl och tillsätt 1 tsk bakpulver och salt och
blanda väl. Häll i ca 2 dl vatten och 1 dl skållade
hackade nässelskott. Knåda och forma bullar och stek i en
panna.
En vedspis gjorde det möjligt att baka bullar på riktigt
och att producera flera rätter samtidigt. Recept på grönsakssoppa, grahamsmuffins och en äppelefterrätt får ni från er
lärare.
Elspis innebar att matlagningen blev mycket enklare. Nu var
det inte nödvändigt att starta och underhålla elden, och det
var lättare att reglera temperaturen. Recept på grönsakssoppa,
grahamsmuffins och en äppelefterrätt får ni från er lärare.
MUMS - www.dr.dk/ätnorden
28
Maj-Britt Berndtsson 2012
Mikrovågsugnen upphettar vattenmolekyler i maten, och det
bildas därför ingen skorpa på maten.
Soppa: Skär alla grönsaker i små tärningar (ca 300 g) och
lägg dem i en mikrougnssäker skål. Häll 2 dl vatten över och
koka 5 minuter på full effekt. Mosa grönsakerna i en mixer och
häll tillbaka moset i skålen tillsammans med 1 ½ dl vatten,
hackade örter och smör och tillaga sedan 4 minuter på full
effekt.
Bröd kan bara göras i en mikrovågsugn om den har
grillfunktion.
50 g smör och ½ dl vatten hälls i mikrougnsskålen och körs 45
sekunder på full effekt. Tillsätt 2 dl vatten och i detta rörs
paket jäst. I vätskan blandas 2 koppar grahamsmjöl och 6
koppar vetemjöl, 1 tsk salt, 1 tsk socker. Knåda degen
försiktigt på bakbordet. Lägg tillbaka degen i skålen och kör
i mikron 15 sekunder på full effekt - och låt sedan vila 8 min
- avsluta med 5 sek på full effekt. Forma nu 9 bollar av
degen och lägg på bakplåtspapper på en plåt. Sätt bakplåten i
ugnen på ett galler och baka på en kombination av grill och
100 W i 15 minuter.
Bakade äpplen: Ta bort stammen och kärnhus från 4 äpplen genom
att göra ett hål hela vägen igenom äpplet. Sätt dem nära
varandra på ett mikrougnssäkert fat. Häll honung i äpplena
och ½ kopp vatten i skålen. Täck med lock och mikra 3-4
minuter på full effekt.
MUMS - www.dr.dk/ätnorden
29
Maj-Britt Berndtsson 2012
17. Potatissortering
A)
Sedan 1980-talet har vi ätit mindre potatis än ris och pasta.
Se videoklippet 1980-talets mat på tidslinjen i Nordisk mat
under 100 år.
Men potatisen är full av goda kolhydrater, vitaminer och
mineraler, den odlas lokalt och kräver lite energi för att produceras och lagras. Rekommendationen är att vi äter
potatis 4 gånger i veckan.
Potatis är inte tråkigt. De finns i många olika sorter som
smakar olika och används för olika rätter.
Viss potatis är bra att mosa och koka i soppor, så kallad
mjölig potatis. Andra sorter måste behålla formen efter
kokning, för att användas t ex i en potatissallad; de
sorterna kallas fast potatis.
MUMS - www.dr.dk/ätnorden
30
Maj-Britt Berndtsson 2012
Man kan inte se på en rå potatis om den är mjölig eller fast
men den mjöliga potatisen har en något högre densitet
(täthet) än den fasta potatisen.
Gör en lösning av en kopp salt och 11 koppar vatten. Lägg
potatisen i vattnet. Om alla flyter, tillsätt lite vatten till,
tills några sjunker till botten. När alla sjunker till botten,
tillsätt salt till några flyter igen.
Sortera potatis i mjöliga och fasta och koka dem i två
kastruller.
Smaka på dem och försök att göra mos av dem.
Förklaring:
Potatisens näring kommer från stärkelse, som lagras i
potatisens celler. Dessa celler är omgivna av en
cellvägg och mellan cellerna finns en lamell som håller
cellerna samman.
När mjölig potatis kokas skiljs cellerna lätt åt och
passar därför till potatismos. Lamellerna i fast
potatis håller däremot cellerna samman och är därför
inte lämplig till att göra mos av.
MUMS - www.dr.dk/ätnorden
31
Maj-Britt Berndtsson 2012
18. Från brist och fysiskt
arbete - till överflöd
och musarm
A)
När du ser det historiska filmklippet Jordbrukets historia i
Nordisk mat under 100 år, är det uppenbart att det krävs hårt
fysiskt arbete för att driva en gård innan den var helt
mekaniserad som idag. Hushållet krävde också en hel del
arbete - tänk bara på allt arbete det innebar att tvätta för
hand. Ja, barnen hjälpte till och när de sedan var lediga
lekte de utomhus hela året.
Detta krävde att måltiderna innehöll mycket kalorier. Därför
valde man livsmedel som innehöll mycket fett då 1 g kolhydrat
innehåller endast 17 kJ/g (4 kcal/g), medan fett innehåller
37kJ/g (8,8 kcal/g). ½ bit fett innehåller nästan dubbelt så
mycket energi som en halv bit potatis. När man behövde mätta
många munnar valde man billiga råvaror.
Se filmklipp i Nordisk mat under 100 år: “Sunda skolmåltider
på 1940-tallet”.
MUMS - www.dr.dk/ätnorden
32
Maj-Britt Berndtsson 2012
Skriv upp vad barnen åt för lunch i skolan, gör lunchen och
komplettera med mjölk och äpple. Beräkna energiinnehållet.
B)
Idag har de flesta inte något tungt fysiskt arbete. Vi
transporteras runt och sitter i timmar vid datorn och
framför Tv:n. Men äter vi mindre?
Se på Nordisk mat under 100 år och använd informationen i
“Fakta” på 1950-talet.
Varför tror du att 47 % av den vuxna befolkningen är
överviktig?
Har ni några förslag på vad ni själva kan göra för att
hålla er friska?
Ni ska svara uppgiften med t ex före- och efter-bilder.
MUMS - www.dr.dk/ätnorden
33
Maj-Britt Berndtsson 2012
19. Har du fått dina 30
minuter?
A)
De åtta kostråden handlar naturligtvis mycket om mat och
dryck, men det åttonde rådet handlar om motion. Se Åtta
kostråd i Nordisk mat under 100 år. Det är inte tillräckligt
att äta hälsosamt för att förbli smal - det måste också till
fysisk aktivitet.
Ni ska hitta på roliga utomhuslekar som ni kan leka, så ni
verkligen känner att ni är aktiva och rörliga. (Ni får gärna
bli andfådda och få röda kinder.)
Ge lekarna namn efter nordiska ingredienser, såsom “den
lyckliga potatisen”, “blåbärsloppet”, eller
“piska eller morot”.
Det kan ingå råvaror i leken såsom i ett potatislopp om det
inte känns fel. (Fiskdamm med riktig sill är äckligt!)
I Råvarulabb och Smaklökarna kan ni hitta namnen på
nordiska råvaror.
B) Se i Råvarulabb - Ta en utmaning: vad man ska äta för att få
större muskler. Hitta på en lek med en råvaras namn som kan ge
dig större benmuskler.
MUMS - www.dr.dk/ätnorden
34
Maj-Britt Berndtsson 2012
