Psykoanalytiska perspektiv på individuella differenser

Psykoanalytiska perspektiv på
individuella differenser
Bo Vinnars
Ph D
Institutionen för klinisk neurovetenskap
KI
Studierektor, psykologer, Psykiatri Sydväst
SLSO
Varför är det viktigt med diagnostik av
personligheten
 Förekomsten av en personlighetspatologi påverkar
behandlingen, oavsett typ av behandling, väsentligt och behöver
därför diagnostiseras.
 Ibland behöver de patologiska personlighetsdragen och inte
symptomen vara föremål för behandling
Bo Vinnars
11 oktober 2012
2
Vilka krav bör en
personlighetsdiagnos/beskrivning i ett
kliniskt sammanhang uppfylla?
 Kliniskt relevant
 Omfatta det spektrum av störningar man möter i sin
kliniska vardag
 Underlätta den diagnostiska processen
 Hanterbar för en klinisk användare, även de som inte har
specialiserat sig på att behandla själva
personlighetstillståndet.
 Bör återspegla aktuell forskning men även stimulera vidare
forskning
Bo Vinnars
11 oktober 2012
3
Vilken grund bygger klassifikationer på?
 Teoribaserade
Bygger på en teoretisk uppfattning om vad som
konstituerad psykopatologin. Empiriska fynd tolkas i en
teoretisk kontext. Ex Becks modell för PD – socialt
beroende och autonomi. Top-down modell. Den
psykodynamiska modellen.
 Empiriskt baserade
Identifierar systematiskt underliggande dimensioner eller
kategorier oberoende av teori. Epidemiologiska och
genetiska-beteende studier används ofta. Bottom-up modell.
Fem faktor modellen (FFM), Circumplexa interpersonella
modellen.
Bo Vinnars
11 oktober 2012
4
KAPP
The Karolinska Psychodynamic Profile
Weinryb & Rössel (1991)
 Intervjubaserat skattningsinstrument som är baserat på psykoanalytisk teori
och avsett att mäta olika aspekter av relativt stabila och endast långsamt
föränderliga mentala förhållningssätt och karaktärsdrag – fokus är på struktur
 Nära kliniskt observerbara fenomen
 Ett instrument för att strukturera kliniska fenomen
 Semi-strukturerad intervju
 Tidigare psykoanalytiskt orienterade skalor har huvudsakligen använt driftsoch jagpsykologiska betraktelsesätt och haft låg användbarhet.
Bo Vinnars
11 oktober 2012
5
Vad utmärker
psykoanalytisk/psykodynamisk diagnostik
 Tre olika psykoanalytiska modeller
Jag- och driftspsykologi (ego psychology)
Objektrelationspsykologi (object relations)
Självpsykologi (self psychology)
Bo Vinnars
11 oktober 2012
6
Kritik mot psykoanalysen
 Drifts- och jagpsykologins begreppsapparat ligger långt ifrån det
kliniskt observerbara. Detta gör också begreppen och teorin
svåra att evidensbasera. Deras kliniska användbarhet och
meningsfullhet har därför ifrågasatts även inom det
psykoanalytiska samhället.
 Däremot ligger objektrelationsperspektivet närmare det kliniskt
observerbara och är mer omedelbart tilltalande och kopplat till
den psykoanalytiska tekniken eftersom den betonar samspelet i
mellanmänskliga relationer.
 Detsamma gäller självpsykologin som betonar hur
självkänslan/narcissismen regleras i det mellanmänskliga
samspelet.
Bo Vinnars
11 oktober 2012
7
KAPP variabler
 Kvalitet i samspel med andra
1. Närhet och ömsesidighet
2. Beroende och separation
3. Kontrollerande personlighetsdrag

Specifika aspekter av personlighetsfungerande
4. Frustrationstolerans
5.Impulskontroll
6. Regression i jagets tjänst
7. Hanterande av aggressiva känslor

Affektdifferentiering
8. Alexityma drag
9. Normopatiska drag
Bo Vinnars
11 oktober 2012
8
KAPP variabler
 Kroppens betydelse för självkänslan
 10. Föreställningar om kroppens utseende och dess betydelse
för självkänslan
 11. Föreställningar om kroppens funktion och dess betydelse för
självkänslan
 12. Aktuell kroppsuppfattning.
 Specifika aspekter av mellanmänskligt umgänge
 13. Sexuellt fungerande
 14. Sexuellt tillfredsställelse
Bo Vinnars
11 oktober 2012
9
KAPP variabler
 Föreställningar om den egna sociala betydelsen
 15. Upplevelse av gruppgemenskap
 16. Upplevelse av att behövas
 17. Tillgång till råd och hjälp
 Övergripande beskrivning av personlighetsstruktur
 18. Personlighetsorganisation
Bo Vinnars
11 oktober 2012
10
Psykometriska data
 Reliabilitet
 Sample: Ulcurös colit (n=32), Tre oberoende bedömare lyssnade
på bandinspelningar av KAPP intervjuer. M= 0,73, 0,79, 0,88.
 Sample (n=47) från psykoterapimott för missbrukare. 2
undergrupper, med och utan missbruk, intraklass korrelation mellan
0,81-0,85.
 Diskriminativ validitet
 6 av 44 patienter hade ngn DSM-III diagnos och dessa pat hade
sign sämre funktionsnivå på KAPP.
 Begreppsvaliditet
 Rorschachtest. N=44 patienter med ulcurös colit. r = 0,84
Bo Vinnars
11 oktober 2012
11
Psykometriska data (forts)
 Prediktiv validitet
 N=46, ulcurös kolit. Prediktion av postoperativ anpassning. KAPP
predicerade anpassning bättre än en ”surcical outcome scale”
(bedömning efter operation). Dålig frustrationtolerans, sexuellt
fungerande, låg alexitymi, och perfektionistiska kroppsideal
predicerade dålig livskvalitet.
 Life events
 Samma sample. Korrelation till närheten i tid till operation för
ulcurös colit. r = -0,12
Bo Vinnars
11 oktober 2012
12
KAPP
(Faktoranalys, n=528, Lindgren et al., 2006)
 Fem överordnade variabler
Kvaliteten hos objektrelationer
Affektdifferentiering
Kroppens betydelse för självkänslan
Sexualitet
Upplevelsen av ens sociala betydelse
Bo Vinnars
11 oktober 2012
13
Frågor
 Ge en kort sammanfattning av skälen till att du sökt behandling, vilka
förväntningar på behandlingen du har och vilka slags symptom,
problem eller svårigheter som är dominerande.
 Du har berättat för mig om dina svårigheter och jag skulle nu vilja höra
mer om dig som person. Skulle du kunna beskriva dig själv, din
personlighet, det som du tror är viktigt för mig att veta, så att jag kan få
en verklig uppfattning om dig som person.
 Jag vill be dig berätta en del om människor, som nu betyder mest i
livet.
 Vad anser du att jag borde ha frågat, men fortfarande inte har frågat
om?
Bo Vinnars
11 oktober 2012
14
Att tänka på
 Ett fritt samtal men alla delskalor måste täckas av. Tillräckligt
material måste finnas. Vid oklarheter ställs klarifierande frågor.
 Med en neurotisk personlighet flyter samtalet fritt med mycket
utrymme för självreflexion. Vid svårare personlighetspatologier,
måste både frågor, klarifikationer och konfrontationer göras. Det
är viktigt att inte ta det som sägs bokstavligt utan undersöka hur
det överensstämmer med samspelet under själva intervjun.
Exempelvis är själva motöverföringen viktig, eftersom den kan
ge ledtrådar till sådant som inte sägs öppet.
Bo Vinnars
11 oktober 2012
15
Närhet och ömsesidighet
 Förmågan att etablera, vidmakthålla och fördjupa
ömsesidiga relationer till andra människor
 1. Kan etablera varaktiga och ömsesidigt givande relationer. Den
andres unika personlighet såväl som känslomässiga och praktiska
funktion är av avgörande betydelse. Relationerna kan vara
konfliktfyllda och ambivalenta.
 (Omtanke om objektet trots eventuella problem och konflikter. En
övergripande och långsiktig önskan är att även tillfredsställa den
andres behov, inte bara sina egna. Tillfälligt kan denna önskan verka
helt försvunnen, exempelvis vid gräl och hetsigt meningsutbyte. Den
återkommer dock senare i from av reparativa behov såsom
skuldkänslor med önskan att ställa tillrätta och att försonas.)
Bo Vinnars
11 oktober 2012
16
Närhet och ömsesidighet
 2. Kan etablera relationer till andra, men av en klängande, krävande
eller ensidigt behovsstyrd karaktär. Objektets känslomässiga och
praktiska funktion är avgörande och objektets unika personlighet är
av underordnad betydelse. Detta innebär att objektet som sådant är
utbytbart, och att relationen inte är ömsesidig.
 (T.ex. ”promiskuösa” och parasitära relationer med ensidigt utnyttjande.
Den andres personlighet och behov kan uppfattas, men omsorgen om
den andre är mycket ringa och underordnad de egna behoven.
Relationen har huvudsakligen en ”slit och släng” karaktär. Det viktiga är
att de egna behoven tillfredsställs. När objektet inte längre förmår
tillfredsställa personens behov eller önskningar förkastas han eller hon
och ersätts av någon eller något annat. Objektet används som attribut
för att vidmakthålla den egna självkänslan och tryggheten.
Bo Vinnars
11 oktober 2012
17
Närhet och ömsesidighet
 3. kan inte eller har grava svårigheter att etablera varaktiga
relationer till andra människor av en ömsesidig karaktär
 (T.ex. grava svårigheter att se andra som personer med egna
önskningar och behov. Omsorg om andra saknas. Det som kan förefalla
vara omsorg om andra är huvudsakligen ett uttryck för rädslan att bli av
med en ”livboj”. Andra människor blir enbart instrument för att
tillfredsställa egna behov. Uttalade svårigheter att etablera relationer till
andra utöver till primärobjekten, exempelvis föräldrarna. Inslag av
vuxen ömsesidighet i dessa relationer saknas. T.ex. en vuxen som bor
hemma hos föräldrarna, ser dem som en serviceinrättning, och har
aldrig haft några djupare relationer utanför familjen. Eventuella
relationer utanför familjen präglas ofta av kyla, distans och undvikande
av känslomässig närhet. Schizoida, narcissistiska, antisociala och
psykotiska förhållningssätt.
Bo Vinnars
11 oktober 2012
18
Beroende och separation
 Förmågan till moget beroende och förmågan att sörja och bearbeta
förluster av viktiga personer, ideal, kroppsdelar och
kroppsfunktioner samt ägodelar.
 1. kan etablera mogna beroenderelationer och kan sörja och
bearbeta förluster, så att en adaptiv anpassning så småningsom
kommer till stånd.
 Kan fästa sig vid och bli känslomässigt beroende av människor, ting
och ideal samt tillåter dessa att bli betydelsefull. Viktiga förluster, såsom
dödsfall eller annan separation, leder efter en period av sörjande och
bearbetning till återanpassning och ökad mognad.
Bo Vinnars
11 oktober 2012
19
Beroende och separation
 2. kan etablera beroenderelationer, men oftast med stor rädsla
för separation. Verkliga eller fantiserade förluster kan leda till
patologiskt sörjande eller depressivt ältande, så att en
bearetning inte kommer till stånd ens efter längre tid.
 Stark separationsånest som yttrar sig i form av stereotypa
känslomässiga reaktioner vid olika former av förluster. Rädd för att
bli känslomässigt beroende. Stor rädsla att bli övergiven vilket
exempelvis kan hanteras genom ängslig anpassning eller enorm
aktivt övergivande för att undvika att bli övergiven. Aldrig bott för sig
själv utan alltid sammanlevt med någon. Flykt från sorg och
nedstämdhet in i nya relationer eller aktiviteter utan föregående
bearbetning. Insufficienstillstånd till följd av obearbetad förlust.
Beroende eller sörjande som uttrycks genom kroppsliga symtom,
eventuellt med klängande krav på omhändertagande,
undersökningar eller vård.
Bo Vinnars
11 oktober 2012
20
Beroende och separation
 Kan endast utveckla infantila beroendeförhållande. Betydelsen av
dessa förhållanden kan eventuellt förnekas. Detta kan leda till
förnekande av förluster på ett sådant sätt, att verklighetsanknytningen
hotas eller förloras.
 Beroende som innebär att en person , ett ideal eller ett ting får en
närmast allomfattande känslomässig betydelse för den egna personens
existens. Förnekande av allt beroende av människor, ideal eller ting.
Detta kan leda till en psykotisk reaktion eller ett massivt förnekande av
psykosnära natur vid förluster. Dessa reaktioner är inte uttryck för en
akut krisreaktion utan blir bestående en längre tid.
Bo Vinnars
11 oktober 2012
21
Kontrollerande personlighetsdrag
 Förmågan att i sublimerad form uttrycka (anala) behov av makt
över och kontroll av människor och ting. Dessa behov visar sig i
relationer samt i personlighetsdrag såsom envishet,
sparsamhet, noggrannhet och ordningsamhet.
 1. Behov av makt över och kontrollav andra är sublimerade och
integrerade i personligheten. De r väsentligen till gagn oför
individens fungerande utan att vara stelbent tvångsmässig.
 Kan vara sparsam, petig, noggrann, envis och dominerande men
också slarvig, generös och undergiven beroende på
omständigheterna. Kan ”tvångsmässigt” organisera sin verksamhet
när så behövs, men också släppa denna kontroll när den inge
längre är nödvändig. Har ett flexibelt förhållningssätt till makt och
kontroll.
Bo Vinnars
11 oktober 2012
22
Kontrollerande personlighetsdrag
 2. Behov av makt över och kontroll av andra hanteras genom
kraftiga och relativt stabila försvar såsom förnekande,
förskjutning, reaktionsbildning eller isolering. Syftet är att avvärja
att sådana behov blir medvetna och levs ut. Istället yttrar de sig
genom olika tvångsmässig förhållningssätt. Istället yttrar de sig
genom olika tvångsmässiga förhållningssätt.
 Behov av rutinger, ordning , reda och planering, med oro för förlust
av sådan kontroll. Sparsam, noggrann och petig. Dessa
förhållningssätt är oftast jagsyntona och rationaliseras. Individen
själv har oftast en saklig och affektfri ”pseudologisk” förklaring till
dessa. Förhållningssätten har en tvingande karaktär och de är
svåra att släppa. Ambivalens med stora svårigheter i val- och
beslutssituationer. ”Kronisk” trevlighet och generositet.
Undergivenhet, som ofta är skenbar, där ringa hänsyn tas till egna
behov.
Bo Vinnars
11 oktober 2012
23
Kontrollerande personlighetsdrag
 3. Behov av makt över och kontroll av andra hanteras genom
kraftiga men ofta instabila försvar (reaktionsbildning islering,
splitting). Instabiliteten gör att uttrycken för både försvaren och
behoven kan förekomma samtidigt eller alternerande med
varandra.
 Uttalade jagsyntona, oomkullrunkeliga, egensinniga och
tvångsmässiga krav på makt i relationer till andra och på deras
underkastelse. Relationerna domineras av motsatspar som t.ex.
stor-liten, klok-dum, stark-svag, överläge-underläge, där själva
maktförhållandet är det väsentliga. Mycket starka behov av ordning,
kontroll, rutinger och planering. Uttalad snålhet, envist trots,
obstinat självhävdelse och omedgörligt dominansbehov. Sådana
förhållningssätt kan förekomma samtidigt som sina motsatser eller
alternerande med dessa t.ex. växling mellan sadistisk dominans
och masochistisk underkastelse.
Bo Vinnars
11 oktober 2012
24
Frustrationstolerans
 Förmågan att uthärda att för individen väsentliga önskningar av inre
eller yttre skäl inte kan tillfredsställas omedelbart eller
överhuvudtaget och att uthärda de tankar och känslomässiga
reaktioner detta ger upphov till.
 1. Frustration tolereras och bearbetas med endast temporär
misstämning som följd och utan bestående regressiva reaktioner.
 Tillfälliga, övergående mer eller mindre starka känslomässiga reaktioner
vid frustration och motgång. Dessa reaktioner klingar dock av efter
relativt kort tid. I de fall frustrationen leder till psykisk symptombildning
eller somatisering är dessa övergående, inte generaliserade och
speglar specifika konflikter som frustrationen aktualiserat. Efter
bearbetning av frustrationen kan en mera realistisk bedömning göras av
den egna förmågan att tillfredsställa den önskan som frustrerats . T.ex.
attefter en period av övergående besvikelse och nedstämdhet vid en
specifik motgång bestämma sig för om man bör ge upp eller kämpa
vidare i saken.
Bo Vinnars
11 oktober 2012
25
Frustrationstolerans
 2. Frustration bearbetas inte adaptivt utan löses inom individen
huvudsakligen genom bestående regressiva reaktioner.
 Undviker att satsa och hoppas, d.v.s. jaginskränkning, för att inte bli
besviken. Stor ängslighet inför tanken på framtida risker och
möjliga besvikelser. Uttalad rädsla att inte kunna leva upp till egna
eller andras krav och förväntningar. Uppgivande av livsmål som ett
generaliserat mönster för att undvika frustration. I de fall frustration
leder till ångest, depressiva känslor, annan psykisk
symptombildning eller somatisering, blir dessa bestående över
längre tid och mera generaliserade. Förnekande av frustration, som
istället kan uttryckas genom exempelvis passiva missnöjesyttringar
och klagan, diffust somatiskt illabefinnande utan organisk genes,
”gnällspik”.
Bo Vinnars
11 oktober 2012
26
Frustrationstolerans
 3. Frustration ger generellt upphov till kraftiga emotionella
reaktioner av ångestfylld, aggressiv eller depressiv karaktär.
 Reagerar vanligtvis med häftiga känslomässiga reaktioner t.ex.
maktlöst raseri eller gränslös förtvivlan, vid motgångar,
missräkningar och frustration. Dessa känsloreaktioner har oftast en
global och infantil prägel, där individens upplevelse av sin tillvaro
helt färgas av den aktuella känslan. Sinnestillståndet kan tvärt
övergå i ett annat och kan vara kopplat till destruktivt eller
självdestruktiv tänkande.
Bo Vinnars
11 oktober 2012
27
Impulskontroll
 Förmåga att härbärgera trängande känslor, önskningar och behov av
sexuell, aggressiv och narcissistisk natur samt hur dessa uttrycks i
handling.
 1. kan uttrycka och hantera trängande känslor, önskningar och
behov på ett adaptivt sätt. Kan göra realistiska avvägningar mellan
önskningar och behov å ena sidan och verklighetens resurser och
begränsningar å andra sidan.
 Kan medvetet uppleva starka känslor, önskningar och behov av skilda
slag utan att dessa tvingar till handling. Förmåga att hävda behov och
intressen, men även att medvetet kunna avstå från detta då situationen
så kräver. Kan kämpa, men också fly om så behövs.
Bo Vinnars
11 oktober 2012
28
Impulskontroll
 2. Trängande känslor, önskningar och behov hanteras genom ickeadaptiva avvägningar mellan önskningar och behov å ena sidan och
verklighetens resurser och begränsningar å andra sidan.
 Överdriven kontroll av känslor och impulser. Svårigheter att sätta
gränser. Generaliserade svårigheter att hävda önskningar och behov,
ställa krav eller kritisera. Detta kan leda till hämning i behovssituationer,
behovslöshet, med svårigheter att be om hjälp och stöd öppet och
direkt. Förskjutning till ”fel” prson eller situation av önskningar och
behov däre dessa levs ut. Under speciella omständigheter kan
önskningar och behov, som annars hålls tillbaka, levas ut t.ex. under
alkohol- eller drogpåverkan eller vid regressiva tillstånd till följd av kris.
Detta kan även ske när den omgivande gruppen beter sig på ett sådant
sätt, att individen upplever social sanktion att släppa sina hämningar
och sin kontroll t.ex. ”festivalbeteende”, semestrar, mobbeteende. I
efterhand kan ett sådant beteende upplevas som starkt främmande
även av individen själv.
Bo Vinnars
11 oktober 2012
29
Impulskontroll
 3. uttalade svårigheter att skjuta upp tillfredsställandet av trängande
önskningar och behov och att bemästra de känslor dessa ger
upphov till.
 Generaliserat impulsivt agerande i ord eller handling. Önskningar och
behoven har en tvingande karaktär och ”måste” levas ut omedelbart
med ringa elelr inget beaktande av vilka konsekvenser detta kan leda
till. Dålig förmåga att stanna upp och reflektera före utlevandet av
impulserena. Ingen eller ringa lärdom dras av tidigare impulsivt
agerande och vilka konsekvenser detta fått. Efter ett impulsivt agerande
kan individen ångra eller beklaga detta, men erfarenheterna leder
oftastinte till ett ändrat beteende vid nästa tillfälle.
Bo Vinnars
11 oktober 2012
30
Hanterande av aggressiva känslor
 Förmågan att särskilja och uttrycka aggressiva känslor och att
kunna omsätta dessa i adaptivt, målinriktat handlande.
 1. Kan särskilja mellan olika grader av egna aggressiva känslor och
på ett adaptivt sätt hävda egna intressen med rimlig flexibilitet. Detta
utesluter inte att personen har en avgränsad
aggressionsproblematik.
 Kan uppleva och uttrycka aggressiva känslor av varierande intensitet
som t.ex. irritation, ilska, vrede och raseri. Intensiteten i den aggressiva
känslan motsvarar i allmänhet det som utlöste den. God förmåga till
vuxet självhävdande även om detta kan leda till öppen konflikt.
Förmåga att i sådana situationer stå ut med konflikter och försöker lösa
dessa utan att själv underkasta sig eller kräva att andra gör det. Kan
tolerera och acceptera berättigad kritik från andra och kan tolerera
uttryck för andras ilska.
Bo Vinnars
11 oktober 2012
31
Hanterande av aggressiva känslor
 2. Har svårt att uppleva och uttrycka aggressiva känslor och at
tomsätta dessa i adaptivt, målinriktat handlande samt att adekvat
bemöta aggressiva uttryck av skilda slag från andra.
 Svårigheter att uppleva och uttrycka aggressiva känslor och att tolerera
sådana både hos sig själv och andra. Dålig förmåga till adekvat
bemötande av kritik och ilska från andra. Reagerar i sådana situationer
med ledsenhet, känslor av otillräcklighet, självanklagelser, upplevelser
av att vara missförstådd och eventuellt med inåtriktad, återhållen vrede.
Konflikter och vuxet självhävdande undviks. Försöker vara ”snäll och gå
i filttofflor” för att undvika konflikter och andras ilska. Egen ilska och
kritik uttryck softast på ett indirekt sätt. Går omkring och surar, tiger eller
gnäller. Svårigheterna att uttrycka aggressiva känslor kan eventuellt
leda till att personen ”exploderar” i affektutbrott. Vid dessa tillfällen finns
en klar diskrepans mellan styrkan i känslan och det som utlöste den.
Förskjutning av aggressiva känslor till ”fel” person eller situationer.
Bo Vinnars
11 oktober 2012
32
Hanterande av aggressiva känslor
 3. Generaliserade svårigheter att särskilja och uttrycka aggressiva
känslor och att kunna omsätta dessa i adaptivt, målinriktat
handlande. De aggressiva känslorna uttrycks väsentligen
odifferentierat och oselektivt.
 Förmår inte uppleva och uttrycka aggressiva känslor av varierande
intensitet som t.ex. irritation, ilska, vrede och raseri. De aggressiva
känslorna har istället en global, onyanserad och stereotyp karaktär. En
stark diskrepans finns mellan intensiteten i den aggressiva känslan och
det som utlöste den. Ringa förmåga till vuxet självhävdande och till att
lösa konflikter utan kräver istället att andra ska underkasta sig. Försöker
i vissa situationer få sin vilja fram genom aggressionsutbrott så att
andra blir rädda och ger efter. Missnöje med andra människor,
eventuellt till följd av upplevd motsättning, kan ofta leda till raseriutbrott i
ord eller handling oavsett arten och graden av motsättningen. Uppfattar
oftast sig själva som oskyldiga offer för andras aggressivitet, och att
den egna aggressiva reaktionen endast är ett berättigat bemötande av
denna.
Bo Vinnars
11 oktober 2012
33
Föreställningar om kroppens utseende och
dess betydelse för självkänslan



Förhållningssätt som avspeglar relativt stabila medvetna och omedvetna
föreställningar om kroppens utseende, samt hur dessa föreställningar påverkar
självkänslan.
Ju större betydelse perfektionistiska föreställningar om kroppens utseende har
för självkänslan, desto ömtåligare är självkänslan för upplevda förändringar av
kroppens utseende och desto större blir föraktet för ”fulhet” hos sig själv och
andra.
1. relativt konfliktfritt och väsentligen lustfyllt förhållningssätt till kroppens
utseende. Självkänslan bygger endast delvis på föreställningar om utseendet.
 Accepterar och bejakar det egna utseendet med tillgångar, fel och brister, och gör det
bästa möjliga av det. Finner tillfredsställelse i att vårda det egna utseendet i form av
kroppslig omvårdnad, klädval, kosmetika m.m. detta är dock inte ett överskuggande
eller alltför resurskrävande intresse. Kan tycka om att ”klä upp sig” eller sminka sig
utan att detta känns tvingande.
Bo Vinnars
11 oktober 2012
34
Föreställningar om kroppens utseende och dess
betydelse för självkänslan
 2. upptagenhet av kroppens utseende i tanke, känsla eller handling.
Självkänslan är i hög grad beroende av föreställningar om utseendet
och är därför ömtålig.
 Ängslig fåfänga med känslighet för hur det egna utseendet kan
uppfattas. Rädd att ”göra bort sig” p.g.a. ”felaktig” klädsel. Välvårdad
eller välklädd på ett ängsligt sätt för att ”passa in”. Kan utveckla fobiska
tendenser p.g.a. föreställningar om hur det engan utseendet uppfattas.
 Ambitiös fåfänga med resurskrävande upptagenhet av det egna
utseendet i form av kroppslig omvårdnad, klädval, kosmetika m.m.
lägger ner mycket tid och pengar på utseendet för att stärka
självkänslan.
Bo Vinnars
11 oktober 2012
35
Föreställningar om kroppens utseende och
dess betydelse för självkänslan
 3. Tvångsmässigt tänkande på eller upptagenhet av kroppens
utseende på ett mycket resurskrävande sätt eller uttalat förnekande
av utseendets betydelse. Självkänslan är ytterligt beroende av
föreställningar om utseendet och är därför mycket bräcklig.
 Förakt för fysiska utseendebrister eller fulhet hos sig själv och andra är
vanligt. Svårigheter att acceptera utseendeförändringar som
sammanhänger med normalt åldrande. Detta kan visa sig genom
tvångsmässigt, perfektionistiskt vårdande av utseendet, som slukar
resurser i både tid och pengar. ”Kroniskt” idrottande, extrem snobbism,
tvångsmässigt bantande, plastikoperationer eller sociala fobier p.g.a.
föreställningar om det egna utseendet.
Bo Vinnars
11 oktober 2012
36
Exempel på klinisk psykodynamisk intervju
provskattning
DVD från Symforatapes, master clinicians at work
Michael Stone
Professor of Clinical Psychiatry at the Colombia College of
Physicians and a wellknown researcher on personality
disorders.
Bo Vinnars
11 oktober 2012
37
Den circumplexa interpersonella modellen
 Dominans-underkastelse
 Affiliation, värme-kyla
Bo Vinnars
11 oktober 2012
38
Interpersonal circumplex
DOMINEERING
DOMINANCE
COLD
OVERLY
NURTURANT
AFFILIATION
Bo Vinnars
SUBMISSIVE
11 oktober 2012
39
Dominerande
Påträngande
Självcentrerad
Självuppoffrande
Kylig
distanserad
Socialt
hämmad
Bo Vinnars
Överdrivet
tillmötesgående
Icke-själv
hävdande
11 oktober 2012
40