Del III: Analys av den
svenska ekonomiska
utvecklingen från 1870
Nationalekonomi VT 2010
Maria Jakobsson
Föreläsning 7
Nationalekonomi VT 2010
Maria Jakobsson
Innehåll
Industrialisering
20- och 30-talskriser
Andra världskriget - ”Sveriges ekonomis lyckas smed”
Ekonomin blomstrar (50- och 60-talen)
Verkligheten kommer ikapp Sverige
Konstanta problem på 70- och 80-talen
Återhämtning efter devalveringarna
För mycket av det goda - avregleringar och överhettning
90-talsdepressionen - slutet för Keynesianismen?
Ljusare tider
Nationalekonomi VT 2010
Maria Jakobsson
Industrialisering
1850 - 80% av befolkningen försörjdes av jordbruket
endast 10% urbaniserade
1870 - genombrott för industrialiseringen
Bakgrund:
Växande befolkning
Ökad produktivitet i jordbruket, färre behövs
Ökad efterfrågan på industrivaror
Ökad utbildningsgrad (folkskolestadgan 1842)
Näringsfrihet och avskaffande av skråväsende (1864),
företagarvänliga institutioner skapades
Kom i gång på allvar i och med att efterfrågan på svenska
exportvaror som järn, trä och jordbruksprodukter ökade kraftigt
Bättre infrastruktur (järnvägar) och teknologi (t ex uppfinningar)
Nationalekonomi VT 2010
Maria Jakobsson
Effekter av industrialiseringen
Nya industrier under 1890-talet
Massaindustri
Malm- och stålindustri
Verkstadsindustri
Nya sociala förhållanden
Befolkningen lämnade landsbygden för städernas fabriker
och en arbetarklass uppstod
Efter hand bildades politiska partier som företrädde de olika
klasserna
Nationalekonomi VT 2010
Maria Jakobsson
20-tals krisen
Spekulationsboom efter 1:a världskriget
Bubblan sprack 1921 och många företag gick omkull
Arbetslöshet på 30%, BNP föll med 25%
Socialt svårt, men ett stålbad för industrin
Internationell konjunkturförbättring som Sverige
snabbt hakade på med sin nya ”meaner and leaner”
– industri
Snabb återhämtning till ett högt socialt pris
Nationalekonomi VT 2010
Maria Jakobsson
30-tals krisen
Spekulationsbubbla spricker i USA 1929
En period av högkonjunktur bröt samman i oktober 1929 –
landet var inne i en recession
Börskurser föll våldsamt – finansiell kris
Finanskrisen framkallar en internationell
lågkonjunktur med mindre världshandel och mer
protektionism - depression
Sverige drabbas via exportindustrin och
arbetslösheten är 1932 25%
Sveriges kris i ett internationellt perspektiv relativt
kort, varför?
Nationalekonomi VT 2010
Maria Jakobsson
Tre orsaker till den snabba Svenska
återhämtningen
Kronan devalverades 30% (mer
konkurrenskraft och export)
Starkt näringsliv (stort nyföretagande, stort
konkurrenstryck)
Keynesiansk efterfrågepolitik
Kombination av strukturomvandling från
20-talskrisen med Keynesiansk efterfrågepolitik
Nationalekonomi VT 2010
Maria Jakobsson
Andra världskriget - ”Sveriges
ekonomiska lyckas smed”
Samarbetsanda (”Saltsjöbadsavtalet” 1938) på
arbetsmarknaden växte fram på 30-talet mellan LO
och SAF. Stabil arbetsmarknad, få konflikter
Sverige utanför 2:a världskriget - bibehållen
produktionsapparat
Sverige kunde hjälpa till att bygga upp Europa
Konkurrenterna var skövlade av kriget
Snabb tillväxt, möjligt bygga ut offentliga
sektorn och föra stabiliseringspolitik
Nationalekonomi VT 2010
Maria Jakobsson
Blomstrande ekonomi (50- och 60talen)
BNP steg i genomsnitt 2,7 % per året i reala termer
mellan 1870 och 1970
BNP steg i genomsnitt 5,3 % om året under 60-talet
Produktiviteten steg med 5,6 % per år
Arbetslösheten låg, ca 2 %
Keynesiansk efterfrågepolitik
Snabb tillväxt gjorde en växande offentlig sektor möjlig
och sociala reformer
Den svenska modellen med en blandning av privatoch offentlig sektor föreföll fungera väldigt bra ”The
middle way”
Nationalekonomi VT 2010
Maria Jakobsson
Den starka tillväxten bromsades (70och 80-talen)
Takten i BNP ökningen halverades, (2,7% 19711975, 1,3% 1976-1980)
Produktivitetsstegringen dämpades och industrin
slutade växa
Inflationen steg kraftigt
Stagflation!
Gäller många västländer, men värre för Sverige
Nationalekonomi VT 2010
Maria Jakobsson
Varför bromsning av tillväxten?
Europa allt mer uppbyggt
Nya och nygamla konkurrenter
Inflation i USA steg, dollarkris, mer osäker världsekonomi
Oljekriser
Ökad protektionism
Sämre yttre förhållanden - mindre utrymme för
stabiliseringspolitik
Sänkt omvandlingstryck
Sämre inre förhållanden - svårare omstrukturera
ekonomin
Nationalekonomi VT 2010
Maria Jakobsson
Varför sjönk omvandlingstrycket?
Större offentlig sektor
Regleringar i t ex finansiella sektorn, varuhandeln,
jordbruket och byggbranschen
Statligt stöd till krisbranscher, t ex varvsindustri
Devalveringar när konkurrenskraften gick ner
Mindre konkurrenstryck medförde att
rationaliseringstakten och förnyelsearbetet
dämpades
Nationalekonomi VT 2010
Maria Jakobsson
Drivkrafter för arbete, utbildning och
sparande minskade samtidigt
Höjning av skattetryck (större offentlig sektor = större skattetryck)
med skattekilar som följd
Marginaleffekten 76 % för en metallarbetare slutet av 70-talet
Stora skattekilar stör prissignaler
Generösare arbetslöshets- och sjukersättning
Mindre löneskillnader - mindre ”utbildningspremie”
Företagens vinster skulle ”låsas in” i företagen
Devalveringar gynnade existerande företag men gjorde via den
höjda räntan investeringar (och nya företag) dyra
Sveriges attraktionskraft och de svenska företagens
långsiktiga konkurrenskraft försvagades
Sämre tillväxtklimat
Nationalekonomi VT 2010
Maria Jakobsson
Verkligheten kommer ikapp Sverige,
kostnadskrisen mitten av 70-talet
Underskott i bytesbalansen
Höga lönekostnader
70-71 stramades den ekonomiska politiken åt kreditåtstramning
1973/74 oljekris och internationell lågkonjunktur
Sveriges lösning: ”brygga över” lågkonjunkturen
Höga löneökningar i Sverige från 1974 -> kostnadsexplosion +
fast växelkurs (apprecierande krona) = Låg konkurrenskraft
Produktiviteten sjönk
Exportindustrin gick mycket dåligt -> Industrikris
Lågt omvandlingstryck + högt lönetryck
+ fast växelkurs = Kris
Nationalekonomi VT 2010
Maria Jakobsson
Hur reagerade den ekonomiska
politiken?
Offentliga utgifter fortsatte öka (trots regeringsskifte)
Devalveringar
Bytesbalansunderskott växte och utlandsskulden (räntor på
utlandsskuld höga, försämrade bytesbalans ytterligare – ond
cirkel)
Fallande investeringar, hög konsumtion
1976 och 1977
Valutasamarbetet ”ormen” övergavs
Nettosparkvot föll från 12-14% (av BNP) kring -75 till 3% 1982
Växande budgetunderskott
Långsam ökning av inkomster pga allmän försvagning av tillväxt
och konkurrenskraft
Krav på statliga stödåtgärder till den försvagade arbetsmarknaden
Den nya regeringen ingen regeringsvana, partier drog åt olika håll
Reglering av kreditmarknaden
Nationalekonomi VT 2010
Maria Jakobsson
Inflation ett stort problem
Finansieringen av budgetunderskott gav inflation
(Ackommoderande penningpolitik)
Samtidigt: Kostnadsstegringar drev upp inflationen
Oljepriserna
Lönekostnader
Ett inflationsklimat skapades, årlig
inflation på 10 %
Produktionen stagnerade – Stagflation!
Nationalekonomi VT 2010
Maria Jakobsson
En ond cirkel startade under 70-talet
Försvagad tillväxtkraft (pga dåligt omvandlingstryck..)
Med oljekriserna och snabba lönestegringar försämrades
konkurrenskraften
Arbetsmarknaden försvagades, underskott i bytesbalansen,
växande utlandsskuld
Växande budgetunderskott och ökande penningmängd
spädde på inflationen
Ytterligare försvagad konkurrenskraft
Förväntningar på ytterligare inflation
Försämrad lönsamhet i näringslivet – mindre investeringar
Målkonflikter
Nationalekonomi VT 2010
Maria Jakobsson
Hur sänka arbetslösheten OCH öka
konkurrenskraften?
Devalveringar - en enkel utväg(?)
Kostnadskriser gav två devalveringar 1976 och 1977 (inga
långsiktiga positiva effekter)
Devalvera igen 10% (1981), 16% (1982).
(Omvärlden tog större arbetslöshet i stället)
Effekter:
Försämrade Terms of Trade
Tillväxt?
Inflation från importpriser
Minskat förtroende för ekonomisk politik inflationsförväntningar
Nationalekonomi VT 2010
Maria Jakobsson
Återhämtning efter devalveringarna
Effekten på konkurrenskraften blev stark
Exporten ökade ==> arbetslösheten ner, företagsvinster
upp, ökade investeringar, bättre statsfinanser (fortfarande
mycket stor statsskuld)
Men inflationen tog fart igen..
Avreglering av kreditmarknader (mitten 80-talet)
Oväntad effekt: hushållen började låna mer (skattetekniskt
fortfarande bra att låna plus att bankerna slogs om nya
kunder) ==> konsumtionsboom på lånade pengar +
fastighetsspekulation ==> överhettning
Löneinflation pga förbättrat läge på arbetsmarknaden
Nationalekonomi VT 2010
Maria Jakobsson
Summering: De kroniska
problemen under 70- och 80- talet
Hög efterfrågedriven inflation (full
sysselsättning prioriterades)
Svag tillväxt (Devalvering delade ut
gratisvinster till företag)
Lågt sparande
Nationalekonomi VT 2010
Maria Jakobsson
Teoretisk lösning på hög inflation
Priser
A
B
C
BNP
Nationalekonomi VT 2010
Maria Jakobsson
Varför följdes inte teorin i praktiken?
Nedskärningar politiskt omöjligt – åtstramning
gör ont
Utbudsstimulans genom skattereform (199091) och avregleringar:
Förenklat
skattesystem
Sänkt marginalskatt på arbete
Begränsade ränteavdrag
Jordbruks-, transport-, livs- och kreditmarknaderna
avreglerades
Problem
Kreditmarknad
avreglerad före skattereform - folk
lånade som tokiga..
Nationalekonomi VT 2010
Maria Jakobsson
90-talsdepressionen - slutet för
Keynesianismen?
Överhettning, inflationen hög, statskulden hög, lågt förtroende
för svensk politik
Åtstramning tvingades fram: begynnande kapitalutflöde pga
valutaavreglering ==> räntan upp för att kompensera för
inflationsförväntningar och devalveringsrykten
För lite och för sent ==> ”naturlig åtstramning”, dvs räntan upp
och företag kan ej betala lån => fastighetskrasch ==> bankkris
Det kostade att låna (räntekostnader efter skatt höjdes) hushållen började betala av sina lån ==> mindre konsumtion
Depression
Nationalekonomi VT 2010
Maria Jakobsson
Varför depression?
Konjunkturell förklaring
Tillfällig försämring
Strukturell förklaring
Sverige levt för länge över sina tillgångar
För lågt omvandlingstryck i ekonomin för länge pga höga
skatter, subventioner, devalveringar mm.
Går ej att ha fast växelkurs och ha högre inflation än
omvärlden i längden
Nationalekonomi VT 2010
Maria Jakobsson
Systemskifte i svensk ekonomisk politik
Inte längre stimulera efterfrågan – istället hålla
inflationen i schack, slutdevalverat
Fast växelkurs: kronan knöts till ECU
Beslut att anpassa Sverige till den ekonomiska
integrationen och fast växelkurs
Anpassningskostnader stora:
Ingen handlingsfrihet – ingen möjlighet att stoppa fallet
Den öppna arbetslösheten fördubblades på 4 år
Budgetförsvagning
Ökad ersättning till arbetslösa
Finanskris - Bankakuten
Statsskulden växte
Nationalekonomi VT 2010
Maria Jakobsson
Finanskris
Lättsinning kreditgivning
Kreditförluster
Hög realränta
Skattereform
Realräntechock gjorde så att hushållen
ändrade sitt beteende: privat konsumtion
sjönk
Nationalekonomi VT 2010
Maria Jakobsson
Sverige hamnade i depression
Landet höll på att fastna i en skuldfälla
De växande underskotten gjorde att den
offentliga sektorn inte kunde motverka
arbetslöshet
Ekonomin i fritt fall 1992
I början av 1990-talet föll BNP tre år i rad
Den ”svenska modellen” var upplöst
Nationalekonomi VT 2010
Maria Jakobsson
Valutakris!
Depressionen orsakade tvivel om den fasta växelkursen!
Kritiken mot den fasta växelkursen växte under 1992
Danmark röstade nej till EMU – motstånd mot planer på
gemensam valuta
Europeisk valutakris – köp av D-mark
Finland, Italien och Storbritannien övergav fast valutakurs
Räntan steg till 500% för att försvara kronan
Fastighet och finanskrisen fördjupades, arbetslöshet ökade
Krispaket lades fram men för sent – kronan släpptes fri i
november 1992!
Nationalekonomi VT 2010
Maria Jakobsson
Vad hände sen?
Kronan sjönk kraftigt
Förstärkning av konkurrenskraften
Viktigt att inte inflation tog fart igen!
Nationalekonomi VT 2010
Maria Jakobsson
Penningpolitik och finanspolitik
Inflationsmål utmaning för centralbank utan förtroende
Fortsatt höga räntor och fortsatt stort budgetunderskott och
statsskuld
Dramatisk sanering av finanserna
Ersättning till arbetslösa och sjuka sänktes
Inkomstskatten höjdes
Offentlig konsumtion minskade
Reformer
Treåriga budgetramar
Årliga utgiftstak och mål för budgetsaldot
Pensionssystemet
EU-medlemskap och konvergensregler
Självständig riksbank
Nationalekonomi VT 2010
Maria Jakobsson
Effekter av reformerna
Skärpt konkurrens- och omvandlingstryck
Förbättrade drivkrafter för arbete och
utbildning
Förbättrade drivkrafter för investering
Stabil stabiliseringspolitik
Nationalekonomi VT 2010
Maria Jakobsson
Återhämtning
Budgetunderskott nere på hanterbara nivåer 1996
Inflationen låg
Räntorna föll
Tillväxten fortsatt trög pga att den disponibla inkomsten
inte var så hög – mindre efterfrågan
Arbetslöshet fortsatt hög – saneringen kännbar för
hushållen
Rörlig valuta – mindre sårbar för finansiella kriser
Ekonomin mer stabil!
Nationalekonomi VT 2010
Maria Jakobsson
Uppsving och börskrasch
Konjunkturen tog fart -98
Saneringsprogram
för offentliga finanser avklarat
Privat konsumtion kunde öka
Produktiviteten steg
Inflationen kunde hållas nere
Men inte immun mot störningar…
Nedgång
på Wall Street
Företag i ”den nya ekonomin” värderades enligt
nya måttstockar
Börsbubbla – generalindex föll med nästan 70
procent under tre år!
Nationalekonomi VT 2010
Maria Jakobsson
Penningpolitikens nya roll
Expansiv penningpolitik för att dämpa
deflationsförväntningar
Fastighetspriser hölls uppe - ingen
recession och protektionism! Ny
högkonjunktur inleddes redan 2003
Nya målkonflikter för centralbanker
Nationalekonomi VT 2010
Maria Jakobsson
Bestående strukturproblem arbetsmarknaden
Arbetslösheten fast trots god tillväxt – ”jobless growth”
Produktivitetsökning – kunde öka produktionen utan att anställa
Utbyggnad av produktionen gjordes i billigare länder
Kommuner och landsting fortfarande hål i budgetar, som fylldes
Inte förrän 2006 sjönk arbetslösheten, flera år in i
konjunkturuppgången
Problem med långvarig arbetslöshet:
Utanförskap
Regionala olikheter – segregation
Missbruk och kriminalitet
Frestar på statsfinanserna
Nationalekonomi VT 2010
Maria Jakobsson
Framtida utmaningar
Ekonomin måste vara attraktiv globalt
Räcker de reformer som genomförts?
Skattesystemet?
Nationalekonomi VT 2010
Maria Jakobsson
