introduktionskurs i somaliska

GÖTEBORGS UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR SPRÅK OCH LITTERATURER BOX 200 • 405 30 GÖTEBORG INTRODUKTIONSKURS
I
SOMALISKA
Morgan Nilsson Uppdaterad 1 december 2015 Detta är ett pågående arbete. Därför kan vissa uppgifter vara ofullständiga eller felaktiga. Läs alltså kritiskt! Kontakta mig gärna med ev. synpunkter. [email protected] Avsnitt1
Skriften
Den somaliska skriften är nära knuten till uttalet. I stora drag råder det ett okomplicerat förhållande mellan bokstäver och fonem. Det mest påtagliga undantaget är att några ljud skrivs med en kombination av två bokstäver, s.k. DIGRAFER, nämligen sh, dh, kh, ii, ee, aa, oo, uu. Ordet waa (påståendemarkör) innehåller alltså två fonem, medan shaah te innehåller tre fonem och dhalo flaska, glasburk innehåller fyra. Uttalet
Somaliskan har korta och långa vokaler. Dessutom finns två DIFTONGER, vars stavning och uttal varierar en del. Korta vokaler är: a, e, i, o, u. Långa vokaler är: aa, ee, ii, oo, uu. Diftonger är: ey/ay, ow/aw. Hurudvida man i standardspråket skall skriva ey/ow eller ay/aw har aldrig kommit att regleras. På 1970‐talet övervägde ey/ow en aning, men i nutid har framför allt ay kommit att bli vanligare. Förutom de fem korta och de fem långa grundläggande vokalljuden kan vart och ett av dessa tio ljud uttalas med framskjtuen tungrot. Totalt innebär detta att somaliskan skulle ha 20 olika betydelseskiljande vokalljud, 10 långa och 10 korta, men detaljerna kring dessa ljudnyanser är ännu inte tillräckligt väl utforskade. Det är dock sällan som endast skillnaden mellan vanligt resp. framskjutet uttal av en vokal är det enda som skiljer två olika ord från varandra. Uttalet varierar dessutom en aning mellan de olika regionerna. 1 Konsonanterna kan delas in i SONORANTER som innehåller mycket klang och mindre friktion och OBSTRUENTER som innehåller mycket friktion och mindre klang. Somaliska sonoranter tonande: m n r l y w dh j g Somaliska obstruenter tonande: b tonlösa: d f t s sh j q k kh h x ‘ c Längd
Både vokaler och konsonanter kan i både svenskan och somaliskan uttalas antingen som korta eller som långa, men systemen skiljer sig förstås åt. I somaliskan är det inte alla konsonanter som kan uttalas som långa, men å andra sidan kan långa vokaler och konsonanter förekomma i sådana positioner i ordet som inte är möjliga i svenskan, där ju lång vokal och konsonant utesluter varandra och dessutom är begränsade till den betonade stavelsen i ord. Dessa båda begränsningar finns inte i somaliskan, utan där kan lång vokal följas av lång konsonant i en obetonad stavelse. De klusila konsonanterna kan i somaliskan uttalas som långa. De skrivs med dubbla bokstäver: bb, dd, gg, mm, nn, rr, ll. Även dh och q uttalas i vissa ord som långa, men de skrivs normalt inte med dubbla bokstäver. I vissa regioner uttalas även andra konsonanter som långa, men det är förhållandevis tydligt att detta inte kan betraktas som standardspråkligt. Det skall också framhållas att de konsonanter som kallas för långa kanske inte i första hand karakteriseras av att de är längre, utan snarare att de uttalas kraftigare och med ett mera defintivt stopp i luftströmmen. 2 I synnerhet är skillnaden mellan b, d, g mellan vokaler och bb, dd, gg påfallande eftersom de korta (enkeltecknade) snarare uttalas som approximanterna [β], [ð], [ɣ].
Stavelsestruktur
I svenskan kan man ha många konsonanter först och sist i ord, t.ex de tre konsonanterna skr‐ först i ordet skruv eller de fyra konsonanterna ‐mskt sist i ordet hemskt. I somaliskan är detta mycket mera begränsat. I princip kan man bara ha ett konsonantljud först och sist i somaliska ord. Även inuti ord finns stora begränsningar så till vida att det mellan vokaler i princip inte kan förekomma mer än två konsonanter intill varandra. Betoningochton
Till sist skall det nämnas att betoning och ordmelodi eller ton kan spela en viktig roll för att skilja mellan annars likalydande ord på undeför samma sätt som i svenskans stegen (av steg) och stegen (av stege) eller ide (där björnen sover) och idé (en plötslig tanke). I somaliskan skiljer man på detta sätt precis som i svenskan mellan ett liteat antal annas likalydande ord, t.ex. ínan pojke och inán flicka. 22konsonanter
Glottal stop (grafemet ’ ) är en konsonant precis som de andra, även om bokstaven är liten och den inte alltid uttalas tydligt av alla och i alla ord. ri’ get lo’ nötboskap su’aal fråga Substantivensgenus
Kvinnliga individer är grammatiskt feminina, undantag sac ko (m.). Manliga individer är grammatiskt maskulina. 3 Ord som slutar på –o/–ad är feminina, t.ex. qaaddo sked, bisad katt. Ord som slutar på –e är maskulina, t.ex. dubbe hammare, fure nyckel. För övriga ord säger formen inget om ordets genus. Däremot kan betoningens plats i ordet många gånger avslöja ordets genus. Här spelar begreppet ‘mora’ en central roll. Man brukar säga att en kort vokal består av en mora medan en lång vokal består av två moror. Maskulina ord betonas på näst sista moran, medan feminina ord betonas på sista moran. Detta innebär att feminina ord alltid betonas på sista stavelsen, oavsett om vokalen är lång eller kort, medan maskulina ord betonas på sista stavelsen om denna vokal är lång, medan de betonas på näst sista stavelsen om den sista stavelsens vokal är kort. MASK. FEM. ínan pojke inán flicka kúrsi stol bisád katt Dessutom finns en uttalsskillnad mellan maskulina och feminina ord som slutar med en stavelse som innehåller en lång vokal. Detta beror på att den betonade moran uttalas med högre tonhöjd än resten av ordet. I maskulina ord betonas den första delen av den långa vokalen vilket gör att tonen sedan faller. Man får alltså en fallande tonhöjd inom ramen för den betonade långa vokalen. I feminina ord betonas den senare delen av den långa vokalen vilket gör att hela den långa vokalen i praktiken uttals med en förhållandevis hög ton. MASK. FEM. géed träd beér dukáan affär khudaár trädgård, odling grönsaker 4 Substantivensbestämdaform
bildas i singular med –ka i maskulinum, –ta i femininum. Betoningens placering påverkas inte när man lägger till artikeln. Konsonanten i artikeln förändras efter vissa ljud. Efter /g/ /d/ /aa/ /i/, /y/, /w/, /‘/ /e/ i /o/ i /c/, /h/, /x/, /kh/, /q/ ii /dh/ ii /l/ iii blir –ka till –ga –ga –ga –ha –ha –a blir –ta till –da –da –da –da –a –sha –e– & –o– > –a–. –dh– & –q– uttals långt/kraftigt. iii) –l– faller bort i)
ii)
5 mnen och
h orden o
och träna på uttale
et genom
m att säga
a efter. Lyssna på nam
Fundeera över u
uttalsmässsiga dettaljer som
m du lägg
ger märkee till. Hittta och anteck
kna bra ex
xempel p
på de olik
ka uttalsreglerna. A
Antecknaa uttal so
om inte verkarr kunna fförklaras med de givna reeglerna. G
Gör en orrdlista öv
ver alla föreko
ommandee ord och
h försök läära in så många so
om möjlig
gt. Sätta ääven alla ord i besstämd forrm. Konttrollera viid behov ordens g
genus i överenssstämmerr med ordbo
ok. Fund
dera öveer om o
ordens betoning b
na för betoning av
v maskullina resp. feminina
a substan
ntiv. reglern
Text 11.1. 6 Text 11.2. 7 Text 11.3. 8 Text 11.4. 9 Text 11.5. 10 Text 11.6. 11 Text 11.7. 12 Text 11.8. 13 Text 11.9. 14 ng 1.10. P
Para ihop ord och b
bild. Övnin
15 16 17 ng 1.2. Ly
yssna på o
orden och
h upprep
pa. Identifiera föreemålen på
å Övnin
bilden
n. 18 19 20 ng 1.3. Fö
örsök kom
mma ihåg
g vad föreemålen h
heter på soomaliska
a. Skriv Övnin
ner diina svar. Lyssna sedan p å ljudfileen. Om du d inte k
kan komma på orden så kan d
du lyssna direkt. 21 22 23 24 25 26 27 28 29 ng 1.5. Fö
ör samma
an orden ii semantiiska grup
pper. Övnin
30 Övning 1.5. Dela in de substantiv som har förekommit i maskulina ooch feminina med hjälp av de regler för substantivens genus som har presenterats. Konsultera ordbok för de ord som inte täcks av reglerna. Övning 1.6.: Bilda bestämd form av de substantiv som har förekommit. 31 Avsnitt2
Regionalvariationinomstandardspråket
Fonemet /dh/ används inte lika mycket i hela språkområdet. I den nordliga delen av det stora ”allmänna” dialektområdet (lite förenklat uttryckt Somaliland och Djibouti) kan /dh/ förekomma i alla positioner. I restan av språkområdet förekommer /dh/ bara först i ord och inuti ord efter konsonant. I övriga positioner har det ersatts av /r/. Båda uttalen och stavningarna anses vara lika korrekta. T.ex. gabadh / gabar flicka men bara dhalo flaska, burk Satsmarkörer
I somaliskan har varje typ av sats (påstående, fråga, uppmaning, önskan, möjlighet) sina egna satsmarkörer, en för jakande och en för nekande typ av sats. waa markerar jakande påstående I ekvativa satser med substantiv i predikatsfyllnaden (dvs. X är Z, t.ex. Lena är lärare) behöver inget verb användas motsvarande svenskans är. Strukturen blir alltså X waa Z, där waa anger att satsen är ett jakande påstående. Det lilla ordet waa betyder inte ’är’! Tani waa Safiya. Detta är Sofia. Cumar waa arday. Omar är elev. 32 Subjektsform
I vissa fall finns det en speciell ändelse för att markera satsens subjekt: Bestämda form av substantiv –u Demonstrativa pronomen –i T.ex. Magacaygu waa Cabdi. Mitt namn är Abdi. Kani waa Cabdi. Detta är Abdi. Demonstrativapronomen
De somaliska demonstrativa pronomenen består av konsonanten i den bestämda artikeln följd av olika suffix beroende på avståndet till föremålet. Suffixet –an betecknar närhet, –aas betecknar avstånd. MASK.SING. FEM.SING BEST.ART. ‐ka ‐ta den här kan tan den där kaas taas PLUR. kuwan kuwaas Om formen används som subjekt lägger man till suffixet ‐i. Dessa pronomen kan användas både självständigt och förenat med ett substantiv. Precis som den bestämda artikeln läggs de till som suffix efter substantivet. Samma anpassning till substantivets sista ljud inträffar som vid den bestämda artikeln. Tani waa kab. Det här är en sko. kab en sko, kabta skon, kabtan den här skon, kabtaas den där skon mindi en kniv, mindida kniven, mindidan den här kniven, mindidaas den där kniven Kani waa bas. Det här är en buss. bas en buss, baska bussen, baskan den här bussen, baskaas den där bussen guri ett hus, guriga huset, gurigan det här huset, gurigaas det där huset 33 Possessivsuffix
min –ay– din –aa– Dessa suffix skall både föregås och följas av bestämd artikel, alltså MASK. FEM. min kayga tayda din kaaga taada Precis som de demonstrativa pronomenen så kan även de possessiva användas både självständigt och som suffix efter ett substantiv. Återigen anpassas /k/ och /t/ till det sista ljudet i substantivet på precis samma sätt som den bestämda artikeln som ju ingår först i de olika pronomenen. kab en sko, kabta skon, kabtayda min sko, kabtaada din sko mindi en kniv, mindida kniven, mindidayda min kniv, mindidaada din kniv bas en buss, baska bussen, baskayga min buss, baskaaga din buss guri ett hus, guriga huset, gurigayga mitt hus, gurigaaga ditt hus Efter substantiv som betecknar släktingar och närstående personer används dock inte den sista bestämda artikeln. MASK. FEM. min ‐kay ‐tay din ‐kaa ‐taa hooyo en mor, hooyada modern, hooyaday min mor, hooyadaa din mor aabbe en far, aabbaha fadern, aabbahay min far, aabbahaa din far 34 Substantivsomattribut
Om ägaren uttrycks med ett substantiv så placeras det bara efter huvudordet. Huvudordet står nästan alltid i bestämd form. Kani waa dugsiga Sahra. Det här är Saras skola. Adjektivattribut
Alla attribut placeras på somaliska efter huvudordet. T.ex. Subax wanaagsan! God morgon! Kollektivasubstantiv
Många maskulina substantiv kan göras kollektiva genom att behandla dem som feminina. búug en bok, búugga boken, buúgta böckerna árday en elev, árdayga eleven, ardaýda eleverna baabúur bil, baabúurka bilen, baabuúrta bilarna Ordningstal
Alla ordningstal slutar på –aad. kow en kowaad första laba två labaad andra 35 Text2
36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 Avsnitt3
Regionalvariationinomstandardspråket
Ord som slutar på /o/ i mellersta och södra delen av språkområdet slutar i en del fall på /a/ i den norra delen. Formerna som slutar på /o/ uppfattas av många som mera språkligt neutrala, men båda är godtagbara i standardspråket. T.ex. labo / laba två, toddobo / toddoba sju Samma variation kan iakttas i slutet av kvinnonamn, men här är båda formera att bretrakta som helt likvärdiga och personliga preferenser (i kombination med geografisk hemvist) är avgörande för vilken form man använder. T.ex. Sahra / Sahro, Faaduma / Faadumo, Caasha / Caasho Omöjligautljud
En viktig fonologisk princip säger att somaliska stavelser inte får sluta med /m/, /k/ eller /t/. I stället används /n/, /g/ och /d/. T.ex. Aadan Adam, Islaan Islam, tagsi taxi, filin film, macallin lärare, men macallimad kvinnlig lärare Före /b/ förekommer dock på grund av assimilation bara /m/, inte /n/. I dagens somaliska skrivs oftast –mb–, men förr skrevs ofta –nb– som i arabiskan. T.ex. cambe (canbe) mango. 50 Verbböjning
Somaliska verb böjs i olika former i 1, 2 och 3 person singular och plural samt i olika former i maskulinum och femininum i 3 person singular. Verbet vara har en kraftigt oregelbunden böjning och uppvisar faktiskt samma personprefix som arabiskan i stället för de suffix som dagens regelundna somaliska verb har. PERS.PRON. är har 3 pers sing mask uu han yahay leeyahay 3 pers sing fem ay hon tahay leedahay 3 pers plur ay de yihiin leeyihiin Formen tahay blir till –dahay efter lee– enligt precis samma principer som gör att den bestämda artikeln –ta övergår till –da efter vissa ljud. Det adjektiviska morfemet /lee/ ägande, havande förekommer även som det substantivbildande suffixet –le –havare, –ägare. T.ex. dukaanle affärsinnehavare, tagsile taxiförare etc. Possessivapronomenochändelser
FULLA FORMER KORTA ÄNDELSER MASK. / FEM. MASK. / FEM. /ay/ kayga / tayda min ‐kay / ‐tay /aa/ kaaga / taada din ‐kaa / ‐taa /iis/ kiisa / tiisa hans ‐kiis / ‐ tiis /eed/ keeda / teeda hennes ‐keed / ‐teed /ood/ kooda / tooda deras ‐kood / ‐tood 51 mindidayda min kniv aabbahay min far gurigaaga ditt hus hooyadaa din mor mindidiisa hans kniv hooyadiis hans mor mindideeda hennes kniv aabbaheed hennes far gurigiisa gurigeeda hans hus hennes hus mindidooda deras kniv aabbahood deras far gurigooda hooyadood deras mor
deras hus Subjektsform
Observera att subjektsändelsen –u inte läggs till huvudordet i subjektet, som man skulle vänta sig i utpräglade kasusspråk. I stället läggs subjektsändelsen till hela substantivfrasens sista ord, ungefär som possessivändelsen i svenskan. T.ex. Hooyada reerku waa Cambara. Modern i familjen är Cambara. Ägare
Antingen placeras ägaren efter det ägda som vanligen står i bestämd form eller så placeras ägaren före det ägda som då förses med possessiv ändelse. wiilka Maryan Maryan wiilkeeda Maryans son Maryans son (jfr. norskans Maryan sin sønn) 52 Bruketavär
Om predikatsfyllnaden är ett substantiv behövs inte kopulan i presens på somaliska, men om predikatsfyllnaden är ett adjektiv måste kopulan användas. Aamina waa macallimad. Amina är lärare. Gacantu waa wasakh. Handen är smutsig (eg. handen PÅSTÅENDE smuts). Gacantu waa yar tahay. Handen är liten. Satsmarkörförfokus
Satsmarkören waxaa används i stället för waa för att ange att det kommer en substantivfras efter predikatsverbet och att denna substan‐
tivfras utgör statsens fokus. Därför brukar man kalla waxaa för fokusmarkör. (Ordet wax betyder från början sak.) Cumar waxaa uu leeyahay dukaan yar. Omar SAKEN han ägande‐är affär liten Omar har en liten affär. (Eg. Omar, saken (som) han äger (är) en liten affär.) 53 Text3
Reeer–Cum
mar Kani w
waa qoyss. Kani w
waa qoysska Cali. Hooyaada reerk
ku waa Cambara. Aabbaaha reerk
ku waa Cu
umar. Carruu
urtu waaa afar. Magaccoodu waaa Marya
an, Aamin
na, Safiya
a iyo Calii. Maryaan waa gaabadh weeyn. Cali w
waa wiil y
yar. 54 Ilmaha Cumar Maryan waa xaas. Aamina waa kalkaaliso. Maryan waa xaas wanaagsan. Aamina waa kalkaaliso wanaagsan. Safiya waa macallimad. Safiya waa macallimad wanaagsan. Cali waa arday. Cali waa arday wanaagsan. 55 K
Kani waa dukaank
ka Cumarr. Kan
ni waa du
ugsiga Ca
ali. ―
― Kani waaa dukaan
nkayga. ― K
Kani waa dugsigay
yga. Tani w
waa carru
uurta Maaryan. Kan
ni waa Caali. ― Tan
ni waa ca
arruurtay
yda. Kan
ni waa saaaxiibkiis.. Magaacoodu w
waa Faadu
umo, ― K
Kani waa saaxiibka
ay. Luul, Cabdi, N
Nuur iyo Sahra. Mag
gaciisu w
waa Warsame. 56 Tani waa walaashay. Tani waa hooyaday. Magaceedu waa Safiya. Magaceedu waa Cambara. Walaashay Safiya waa macallimad. Kani waa aabbahay. Kani waa macallinkayga. Magaciisu waa Cumar. Magaciisu waa Xarbi. Aaabbahay waa dukaanle. Xarbi waa bare wanaagsan. 57 Cumaar waa du
ukaanle. Cumaar waxaa u
uu leeyah
hay dukaaan yar. Cali wax
xaa uu leeeyahay saaxiib. Saaxiibkiisu waa w
wiil wana
aagsan. S
uur bada
ahay carru
an. Maryaan waxaaa ay leeda
Camb
bara wax
xaa ay leeedahay ha
al wiil. 58 nkiisu wa
aa yar yah
hay. Cumaar dukaan
Maryaan carruu
urteedu w
waa badan
n yihiin. Cali m
macallinkiiisu waa wanaagssan yahay
y. Cali h
hooyadiis waa jirran tahay . Maryaan wiilkeedu waa yar yahaay. Maryaan gabartteedu waa ladan ttahay. K
Kabtani w
waa yar ta
ahay. Kabtanina waa wey
yn tahay. Maroodiganii waa wey
yn yahay
y. Marood
diganina w
waa yar y
yahay. Dadkani D
dan yihiin
n. waa bad
59 Xisaab
Saddex iyo afar waa toddobo. Toddobo waa wadarta saddex iyo afar. Waa immisa wadarta saddex iyo kow? Waa afar. Waa immisa wadarta saddex iyo labo? Waa shan. Waa immisa wadarta saddex iyo saddex? Waa lix. Cali waxaa uu leeyahay afar buug. Caashana waxaa ay leedahay saddex buug. Cali iyo Caasha waxaa ay leeyihiin toddoba buug. Reer‐Cumar waxaa ay leeyihiin laba sac. Reer‐Guuleedna waxaa ay leeyihiin saddex sac. Labada reer waxaa ay leeyihiin shan sac. Caasha waxaa ay leedahay toban shilin. Safiyana waxaa ay leedahay shan shilin. Caasha iyo Safiya waxaa ay leeyihiin shan iyo toban shilin. 60 61 Avsnitt4
Satsmarkörer
Satstypsmarkör waa markerar påstående ma markerar fråga Fokusmarkörer baa / ayaa markerar fokus på direkt föregående substantivfras waxaa markerar fokus på en fras efter predikatsverbet Verbensböjning
Tempus
presens –aa rabaa vill cunaa äter Aspekt
progressiv C–ay–aa cunayaa sitter och äter, is eating V–n–ay–aa akhrinayaa sitter och läser, is reading Person
3 p sg mask –aa rabaa han vill cunayaa han sitter och äter –t–aa rabtaa hon vill tahay är ay–s–aa cunaysaa hon sitter och äter yahay är 3 p sg fem 3 p pl –aa–n rabaan de vill yihiin är de sitter och äter cunayaan 62 Adjektiv+verb
Ordet jecel är ett adjektiv som man skulle kunna översätta med ’glad i’. är är glad i, gillar, tycker om 3 p sing mask uu han yahay jecelyahay 3 p sing fem ay hon tahay jeceshahay 3 p plur ay de yihiin jecelyihiin Precis som vid den bestämda artikeln smälter här /l‐t/ samman till /sh/. Personligapronomen
Förutom de ofta obligatoriska korta subjektsformerna av personliga pronomen finns även långa substantiviska formersom kan användas om man ösnkar extra tydlighet. KORTA SUBJEKTSFORMER LÅNGA SUBSTANTIVISKA FORMER 3 p sing mask uu han isaga 3 p sing fem ay hon iyada 3 p plur ay de iyaga De långa formerna är egentilgen substantiv i bestämd form och ‐ga, ‐da är bestämd artikel. Som alla andra substantiv får de subjektsändelsen –u. iyo/oo/–na
Mellan substantiv används iyo och. Mellan adjektiv används oo och. Mellan satser används –na och. 63 Qoraal
Kani waa dugsiga Sahra iyo Axmed. Waa dugsi yar oo wanaagsan. Sahra waxaa ay tagaysaa dugsiga. Axmed waxaa uu salaamayaa – Subax wanaagsan, Sahra. – Subax wanaagsan, Faadumo. macallinka. ‒ Nabad! Sahra fasalka ayaa ay galaysaa. Fasalku waa weyn yahay. Ardayduna waa badan yihiin. 64 Sahra wax baa ay akhrinaysaa. Ardaydu waa ay akhrinayaan. Waa ay jeceshahay akhriska. Waa ay jecelyihiin akhriska. Axmed waa uu qorayaa. Axmed waxaa uu qorayaa eray. Xasan wax baa uu sawirayaa. Waxaa uu sawirayaa guri. Waa uu jecelyahay qorista. Ardaydu waa ay heesayaan. Ardaydu waa ay ordayaan. Waxaa ay heesayaan Heesta Calanka. Waa ay tartamayaan. Waa ay jecelyihiin Heesta Calanka. Waa ay jecelyihiin tartanka. 65 Kani waa bas weyn oo fiican. Sahra waxaa ay fiirinaysaa dheel. Ardaydu waa ay tegayaan. Maxaa la dheelayaa? Waxaa ay tegayaan dugsi kale. Waxaa la dheelayaa kubbadda cagta. Axmed waa uu gaajoonayaa. Axmed guriga ayaa uu u socdaa. Rooti iyo caano baa uu rabaa. Waxaa uu la socdaa saaxiibkiis. Faadumo waxaa ay rabtaa liin. Axmed waxaa uu leeyahay baabuur yar. Waa ay jeceshahay liinta. Waa uu jecelyahay baabuurkiisa. 66 Maxaa uu samaynayaa Xasan? Xasan wax baa uu akhrinayaa. Isagu wax baa uu akhrinayaa. Maxaa uu samaynayaa Xasan? Xasan waxa uu nadiifinayaa dariishadda. Isagu waxa uu nadiifinayaa dariishadda. Maxaa uu samaynayaa aabbe? Maxaa uu samaynayaa aabbe? Aabbe waxa uu tirinayaa lacag. Aabbe wax baa uu cunayaa. Isagu waxa uu tirinayaa lacag. Isagu wax baa uu cunayaa. 67 Maxaa ay samaynaysaa Faadumo? Faadumo wax baa ay akhrinaysaa. Iyadu wax baa ay akhrinaysaa. Maxaa ay samaynaysaa Faadumo? Faadumo waxaa ay nadiifinaysaa dariishadda. Iyadu waxaa ay nadiifinaysaa dariishadda. Maxaa ay samaynaysaa hooyo? Maxaa ay samaynaysaa hooyo? Hooyo waxaa ay tirinaysaa lacag. Hooyo wax baa ay cunaysaa. Iyadu waxaa ay tirinaysaa lacag. Iyadu wax baa ay cunaysaa. 68 Avnsitt5
Satsmarkörer
SATSTYPSMARKÖRER waa markerar påstående & fråga med frågeord ma markerar nekat påstående (med verbet i konjuntiv) ma markerar ja/nej‐fråga ‐ee/‐ma/ma‐ markerar frågeordsfråga Ø markerar uppmaning FOKUSMARKÖRER baa / ayaa markerar att föregående ord är fokuserat waxaa markerar att fokus ligger efter predikatsverbet Sammandragnasatsmarkörer
Om ordet före baa slutar med vokal är det vanligt i vissa sammanhang att de båda orden dras samman. Baa reduceras till –aa som läggs till som ett suffix på det föregående ordet i stället för den ursprungliga vokalen. Sahra baa –> Sahraa På liknande sätt drar man väldigt ofta ihop satsmarkörerna med de korta subjektspronomenen. waa uu –> wuu waxaa uu –> wuxuu baa uu –> buu ayaa uu –> ayuu waa ay –> way waxaa ay –> waxay baa ay –> bay ayaa ay –> ayay 69 Frågeord
De allra flesta frågeord bildas av andra substantiv eller pronomen med hjälp av morfemet /ee/ eller /ma/. Med morfemet /ma/ bildas t.ex. maxay? vad? Detta pronomen har en alldeles särskild FOKUSERAD form: maxaa? som kan antas ha uppstått genom sammandragning av maxay + baa Med suffixet –ee vilken bildas t.ex. OBESTÄMD FORM BESTÄMD FORM INTERROGATIV FORM xag riktning, område xagga xaggee? vart? var? eray ord erayga eraygee? vilket ord? Vanligtvis fokuserar man det substantiv som står i interrogativ form med hjälp av baa eller ayaa. Fokuseratsubjekt
I meningar med fokuserat subjekt påverkas predikatsverbet. Om predikatsfyllnaden är ett adjektiv används inte verbet yahay är i presens. Mid baa ka duwan Ø. En är annorlunda (än…). Wax baa ka maqan Ø. Någonting är frånvarande (från…). Någonting saknas. Om predikatet är ett verb i presens förkortas ändelsen –aa i maskulinum och femininum singular till –á. Denna korta ändelse är då också betonad. Cali wuu akhrínayaa. Ali läser. Cali baa akhrinayá. Ali läser. Det är Ali som läser. Subjektet skall inte heller ha någon subjektsändelse, kanske därför att det sista ordet i subjektsfrasen ju nu är fokusmarkören. 70 Imperativ
Imperativ singular = verbets stam. Imperativsatser är de enda satser som inte innehåller någon satsmarkör. IMPERATIV ENKELT PRESENS SING MASK sawir sawir‐aa PROGRESSIVT PRESENS FEM MASK sawir‐t‐aa FEM sawir‐ay‐aa sawir‐ay‐s‐aa Preteritum
Peteritum markeras med /ay/ i stället för presens /aa/. ENKELT PRETERITUM PROGRESSIVT PRETERITUM
MASK MASK sawir‐ay FEM sawir‐t‐ay FEM sawir‐ay‐ay sawir‐ay‐s‐ay Futurum
Futurum bildas med huvudverbet i infinitiv följt av hjälpverbet doonaa önskar, vill. Infinitiv bildas med /i/ om stammen (imperativen) slutar på konsonant och med –n om stammen slutar på vokal. wuu bogsan doonaa han kommer att bli frisk. Konjunktiv
Konjuntiv markeras med /o/ i stället för presens /aa/ och preteritum /ay/. Konjunktiv används i bisatser och i nekade påståenden. ENKELT KONJUNKTIV PROGRESSIVT KONJUNKTIV MASK MASK sawir‐o FEM sawir‐t‐o sawir‐ay‐o FEM sawir‐ay‐s‐o 71 Prepositioner
Somaliskan har inte prepositioner på samma sätt som svenskan. I svenskan finns flera tiotal prepositioner av ganska varierande karaktär. Gemensamt för dem alla är att de placeras framför den nominalfras som de associeras med. I somaliskan finns bara fyra egentliga prepositioner som uttrycker fyra väldigt grundläggande rumsliga förhållanden. I somaliskan placeras dessa fyra prepositioner inte före nominalfrasen som de associeras med, utan före det verb (adjektiv eller adverb) som styr nominalfrasen via prepositionen. Prepositionen u uttrycker förflyttning i riktning mot ett mål, men kan även användas i mera abstrakt betydelse för att uttrycka mottagare eller beneficient. Slutligen är den vanlig tillsammans med substantivet si sätt för att bilda sättsadverbial. Den översätt oftast med till, för, åt, men i sättsadverbial gärna som på (ett … sätt). Prepositionen ku, uttrycker befintlighet någonstans, men i mera abstarkt betydelse kan den även uttrycka ett redskap som man använder för att utföra en handling. Den översätts ofta med i, på, och i den mera abstrakta betydelsen som med. Prepositionen ka från/ur/om, uttrycker förflyttning bort från eller förbi en plats eller ett objekt, men i en mera abstrakt betydelse kan den även uttrycka det material som något är gjort av, det ämne som diskuteras liksom det föremål som ett annat föremål jämförs med. Den översätt ofta med från, ur, av; om (ett ämne); än (ett jämförelseobjekt). Prepositionen la är inte lika konkret ”rumslig”, utan uttrycker sällskap och översätts nästan alltid som med. OBS! Somaliskan också har ett opersonligt pronomen la man som är väldigt frekvent, eftersom somaliskan inte har något passivum. 72 Motsvarande många betydelsemässigt mera specifika svenska preposi‐
tioner används olika substantiviska uttryck med possessiva ändelser. kursiga hoostiisa under stolen (eg. stolen dess undersida) Hoos är ett substantiv som i maskulinum betyder skugga och i femininum undersida, utrymmet under något föremål. Ett dussintal substantiv av liknande typ kan i obestämd form även användas som adverb framför verb. xarriiq hoos mari dra ett streck under, stryk ett streck under Determinativartikel
Den vanliga bestämda artikeln –ka/–ta byts mot en annan form –kii/–tii när man vill framhålla att det bestämda föremålet inte bara är allmänt bestämt utan dessutom förväntas vara känt sedan tidigare. 73 Qoraalkasha
anaad
Saawir jidk
ka! Xaggee b
baa ay tag
gayaan? SSawir jidk
ka! R
Raadi cun
ntada! Sawir m
masawirkaaaga! Ku qor m
magacaag
ga! 74 Ku sa
awir bisa d kursiga
a dheer h
hoostiisa! Akhrii oo sawir! Ku
u qor era
ay ku hab
bboon saw
wirka! Ku bu
uuxi ”a” o
oo akhri! Ku b
buuxi ”ii”
” oo akhrri! u habboon sawirk
ka? Eraygee baa ku
75 Wax b
baa ka maaqan. Mid
d baa ka d
duwan. K
Ku sawir ”
”X”! Dham
mmaystir ssawirka! wan? Maxaaa ka duw
Erraygee ba
aa ku hab
bboon saw
wirka? Ku saw
wir ”X”! Xa
arriiq hoo
os mari! ma Axmeed baa? – Maya. Kani m
Tanii ma Aam
minaa? – M
Maya. Kani m
ma Cumaar baa? – Maya. Tanii ma Safiy
yaa? – M
Maya. Kani m
ma Cali b
baa? – Ha
aa. Tanii ma Sahrraa? – Haaa. 76 Tanii ma Sahrraa? Maya.. Kani waaa Axmed
d. May
ya. Tani w
waa Safiy
ya. ma Cumaar baa? Kani m
C
Cumar wu
uxuu ciya
aarayaa k
kubbadda
a caagta. K
Kubbadda
a cagta ay
yuu jecel yahay. W
Waa ciyaa
artoy fiica
an. xay la ciyaaraysaa a Farxiya.
Saahra wax
Saahra iyo A
Axmed w
waxay tag
gayaan d
dugsiga. W
Waxay la ssocdaan ssaaxiibkoood Bashiir. M
Macallinku
u wuxuu
u sawiray
y wiil iyo gabar. Bashiir wu
uxuu qorayaa mag
gaca gaba
arta. Saahra wax
xay akhrin
naysaa m
magaceed
da. 77 C
Cali wuxu
uu booqan
nayaa saaaxiibkiis.
Saaaxiibkiiss waxaa u
uu leeyah
hay baask
kiil. W
Waa baask
kiil qurux
x badan. C
Cali waxaa uu raba
aa in uu ffuulo baaaskiilka
a. C
Cali wuxu
uu fuusha
an yahay baaskiilk
ka. Saaaxiibkii baa ku riiixaya. C
Cali ma w
wadi yaqaano. W
Wuu ka ba
aqayaa. C
Cali wuu d
dhacay. L
Lug buu k
ka dhaaw
wacmay. Baaskiilku
u wuxuu yaallaa d
dhulka. C
Cali saaxiiibkiis wu
uu naxsan
n yahay. C
Cali waxaa la geeyay isbitaaal. D
Dhakhtark
ku wuxuu
u eegaya a lugta C
Cali. D
Dhakhtark
ku wuxuu
u dawayn
nayaa Ca
ali. C
Cali wuu b
bogsan d
doonaa. 78 C
Cumar wu
uxuu raba
aa in uu d
dhiso mu
undul. W
Wuxuu sid
daa cawss. H
Hooyadiissna waxay siddaa caws. W
Waxay caa
awinaysa
aa Cumarr. C
Cumar wu
uxuu fuushan yah
hay mund
dulka. C
Cawska ay
yuu saara
ayaa saqaafka. W
Wuu ku d
dhakhsana
ayaa. R
Roobka ay
yuu ka ba
aqayaa. C
Cumar wu
uxuu dha
ammeeyaay m
mundulkiisii. M
Ma rabo in
n ay biyo u soo gaalaan. Biyaha ayu
uu ka mo
oosayaa m
mundulka. 79 Avsnitt6
Pluralavsubstantiv
Den mest utbredda pluraländelsen är –o. Betoningen faller alltid på pluraländelsen –o. Feminina substantiv som i singular slutar på konsonant bildar plural med ändelsen –o. far finger pl. faró fingrar sariír säng pl. sariiró sängar dheg öra pl. dhegó öron kab sko pl. kabó skor lug ben pl. lugó ben gacán arm, hand Ordets stam är /gacm/–, men somaliska ord kan inte sluta på två konsonanter eller på /m/. pl. gacmó armar, händer Helt oregelbundet: il öga pl. indhó ögon Maskulina substantiv förlänger/intensifierar/dubblerar också konsonan‐
ten före ändelsen –o om konsonanten är b, d, n (m), l, r. macállin lärare pl. macallimmó lärare baabúur bil pl. baabuurró bilar Efter alla andra konsonanter skjuter man in –y– före ändelsen –o i maskulinum. mágac namn pl. magacyó namn mádax huvud pl. madaxyó huvuden 80 Den bestämda artikeln är den motsatta jämfört med i singular. Feminina ord slutar på –aha (‐o + ‐ka) i bestämd form plural. káb sko, kábta skon, kabó skor, kabáha skorna De flesta maskulina slutar på –ada (‐o + ‐ta) i bestämd form plural. xayawáan djur, xayawáanka, xayawaannó, xayawaannáda Maskulina ord med en stavelse i stammen i plural får dock –aha i betämd form plural (‐o + ‐ka). De har ofta en inskottsvokal i singular på precis samma sätt som svenskans cykel, cyklar; gammal, gamla. xáraf bokstav, xárafka bokstaven, xarfó bokstäver, xarfáha bokstäverna ílig tand, íligga tanden, ilkó tänder, ilkáha tänderna Ordets stam är /ilk/–, men somaliska ord kan inte sluta på två konsonanter eller på /k/. Räkneformavfemininasubstantiv
Feminina substantiv om i singular slutar på konsonant får ändelsen –ood efter räkneord. Alla andra substantiv används i singularform efter räkneord. gabádh flicka, pl. gabdhó flickor, laba gabdhóod två flickor Men maskulina substantiv står i singularform. baabúur bil, pl. baabuurró bilar, laba baabúur två bilar Pluralavadjektiv
Adjektiven bildar en pluralform med prefix. I de flesta fall upprepas första stavelsen i adjektivet, men vissa oregelbundenheter förekommer. weyn stor, pl. waaweyn stora yar liten, pl. yaryar små 81 Pluralformerna är inte obligatoriska att använda, men av frekventa adjektiv används de nästan alltid. Av mera ovanliga adjektiv används de mera sällan. Ponomen
långa korta possessiva 1 sg. aniga aan kayga / tayda /ay/ 2 sg. adiga aad kaaga / taada /aa/ 3 sg. m. isaga uu kiisa / tiisa /iis/ 3 sg. f. iyada ay keeda / teeda /eed/ 3 pl. ay kooda / tooda /ood/ iyaga 1och2personsingularavverb
Verben böjs i 1 person singular precis som i 3 pers. sing. maskulinum. De böjs även i 2 person singular precis som i 3 pers. sing. femininum. Verbmedimperativpå‐o
Både maskulinum och femininum innehåller –t– i de enkla tempus‐
formerna, men i femininum lyfts morfemet /t/ fram genom inskott av /a/. imperativ baro 1.p.sg. + 3.p.sg.mask. bartaa bartay barto 2.p.sg. + 3.p.sg.fem. barataa baratay barato prog. baranayaa… baranaysaa… 82 Substantivsomattribut
Somaliskan har inte avledda adjektiv i samma utsträckning som svenskan. I stället används ofta substantiv som kvalitativa bestämningar till andra substantiv. Den relation de har till varandra uttrycks då ofta med ”participet” ah som är, en. being, som utgör roten i formen yahay. nin Soomaali ah en somalisk man, en somalier (ordagrant en man som är somalier, a man being a Somali) naag Soomaali ah en somalisk kvinna, en somaliska (ordagrant en kvinna som är somalier, a woman being a Somali) Tvåattribut
Om man har två attribut efter samma substantiv måste det andra föregås av en konjunktion, ofta oo och, som. Observera att laba är ett substantiv. laba gabdhood oo walaalo ah två flickor som är syskon (dvs. två systrar) laba wiil oo walaalo ah två pojkar som är syskon (dvs. två bröder) Om det andra attributet uttrycker ägare används konjunktionen ee som då kan jämföras med engelskans preposition of. dugsiga hoose ee Sheekh Bashiir Shejk Bashirs lågstadieskola macallinka af‐Soomaaliga ee Xasan Hassans lärare i somaliska 83 Qoraalkalixa
aad
Qor eraya
Q
ada sawirrada! uuxi ”a”! A
Akhri era
ayada! Ku bu
Ku b
buuxi ”ii”
”! Akhri eerayada! Ku qo
or erayad
da sawirra
ada hoosttooda! 84 Kee dheerr?
B
Buuxi me
eelaha bannaan
b
!
Kee
e gaabann?
Qor tirooyin
t
nka maqan!
Xarfaha waaweyn
n markaa aad qorrayso magac
m
gaaar ah.
Ku bilow xaraf weyn
yada qoy
yska Faaadumo!
Baro magacy
Maxa
amed, Aamina,
A
Faadum
F
mo, Xasa
an, Caash
ho, Xaaw
wo
85 Isku aaddi magaca
m
iyo
i sawiirka!
ani?
Waa kuma ka
Waa tuma tani?
Waa X_____
___
Waa F____
____
Waa tuma ta
ani?
Waa tuma tani?
Waa A_____
___
Waa C____
____
Waa tuma ta
ani?
Waa kuma kani?
Waa X_____
___
Waa M___
_____
86 Ma
agacaygu waa Faadumo
F
o.
Aa
abbahayy magaciiisu waa
a Maxam
med.
Ho
ooyaday magace
eedu wa
aa Aaminna.
Wa
axaa aan leeyah
hay hal walaal.
Ma
agaciisu waa Xa
asan.
Wa
axaa aan leeyah
hay laba
a gabdh
hood oo
wa
alaalahayy ah.
Ma
agacyad
doodu wa
aa Xaaw
wo iyo Caaasho.
Ma
axaa aad
d leedah
hay adig
gu?
Qo
or qoraaal gaaba
an oo ku saabsaan qoysk
kaaga.
Kani w
waa Xassan.
Waxa
aa uu aa
adaa dug
gsiga hooose ee Sheekh
h
Bashiir.
u waa fa
asalka 3aad
3
(saaddexaa
ad).
Isagu
Dugsiga waxaa uu u qaataa shaati buluug
b
ah
a
urwaal midabka
m
a dambaaska leh.
iyo su
Maga
aca maca
allinkiisu waa C
Cabdi.
diimo
Weyd
Ka ja
awaab weydiima
ahan.
1. Cab
bdi waa fasalke
ee?
2. Dh
harka du
ugsiga ee
e Xasann waa midabkee
m
e?
3. Ma
acallinka
a af-Soo
omaaligaa ee Xa
asan
maga
aciis?
4. Ma
acallinka
aaga af--Soomaaaligu ma
agaciis?
87 Magacay
M
ygu waa
a Caasho
o.
Waxaa
W
aaan aada
aa dugsiga hoosse ee
Sheekh
S
Bashiirr.
Waxaa
W
aaan dhig
gtaa fas
salka 2aaad (laba
aad).
Waxaa
W
aaan dugsiga u qaataa jiilbaab hurdi
h
ah
a iyo caambuur buluug ah.
Waxaa
W
ayy miisaa
amaysaa buug.
Wa
axaa uu akhrina
ayaa buug.
Waxaa
W
ayy barana
aysaa Ca
arabi.
88 Waxaa
W
uuu sawira
ayaa shimbir.
Wa
axaa ay akhrina
aysaa Qur’aan.
Q
Wa
axaa uu fiirinay
yaa geed
d.
adan.
Fiiri ssawirra
Maxa
aa ay Fa
aadumo, Caashoo iyo Xassan sam
maynayaaan hadd
da?
Ka qo
or afar weerood
w
d.
89 Fiiri X
Xasan.
aan lugtiisa.
Tilma
Tilma
aan gaca
antiisa.
Tilma
aan mad
daxiisa.
Tilma
aan afkiisa.
Tilma
aan jilib
bkiisa.
Tilma
aan sank
kiisa.
Tilma
aan cagttiisa.
Tilma
aan tima
ahiisa.
Tilma
aan dheg
gtiisa.
Tilma
aan ishiiisa.
Tilma
aan xusu
ulkiisa.
od ayaa uu leeyyahay?
Immiisa lugoo
Immiisa gacm
mood ayaa uu le
eeyahay?
?
Immiisa mada
ax ayaa uu leeyyahay?
Immiisa dheg
good aya
aa uu ley
eyahay?
Immiisa xusu
ul ayaa uu
u leeyaahay?
Immiisa jilib ayaa uu
u leeyah
hay?
Immiisa indhood aya
aa uu lee
eyahay?
?
Immiisa san ayaa
a
uu leeyahaay?
Immiisa cago
ood ayaa
a uu leeyyahay?
90 Faaadumo wejigeed
w
da ayey dhaqay
ysaa
Aab
bbe wax
xaa uu nadiifinaayaa ilkihiisa.
Hoooyo waxaa ay dh
haqaysaaa dhar.
Xassan waa uu shan
nlaysanaayaa.
awaab su
u’aalahan!
Ka ja
1. Ma
axaa ay samayna
aysaa hooyo?
2. Ma
axaa uu samayn
nayaa aaabbe?
3. Ma
axaa ay samayn
naysaa F
Faadumo
o?
4. Ma
axaa uu samayn
nayaa Xaasan?
91 Avsnitt7
Övrigapluralformeravsubstantiven
Feminina substantiv på –o slutar i plural på –ooyin, ‐ooyinka. hooyo, hooyada hooyooyin, hooyooyinka mödrarna Maskulina substantiv på –e slutar i plural på –ayaal, –ayaasha. aabbe, aabbaha aabbayaal, aabbayaasha fäderna Enstaviga maskulina substantiv bildar nästan alltid plural genom att lägga till –a– följt av den sista konsonanten i ordet. Eftersom stammen är enstavig blir bestämd artikel densamma i singular och plural. af afka miis miiska miisas miisaska borden bas baska basas bussarna afaf afafka basaska språken Till denna typ hör även det något oregelbundna ordet buug buugga buugaag buugaagta böckerna Vokalharmoni
När man efter den bestämda artikeln lägger till en ändelse som innehåller /i/ brukar denna ”smitta av sig” på ett föregående /a/ om de båda vokalerna skiljs åt av konsonanten /h/, men ibland även /x/, /c/. aabbe aabbaha magac magaca aabbihiis hans far magaciisa (magiciisa) hans namn Samma typ av vokalharmoni inträffar i infinitiv, men här inträffar den alltid då ett /x/ eller /c/ finns mellan /a/ och /i/. dhacaa inträffar dhici inträffa 92 Preteritumplural
Det morfem som uttrycker preteritum är sist i ord /ay/ eller /ey/, men före konsonant monoftongiseras det till /ee/. presens preteritum 1 p. sg. & 3 p. sg. m. cunaa cunay 2 p. sg. & 3 p. sg. f. 3 p. pl. progressiv [ey] cunayay [ey] cuntaa cuntay [ey] cunaysay [ey] cunaan cuneen cunayeen Stam på konsonant –i qor‐aa qor‐i Stam på vokal –n akhri‐y‐aa akhri‐n Infinitiv
skriva läsa Infinitivformen har en mycket mer begränsad använding än i svenskan och används bara före ett litet antal hjälpverb, bl.a. doonaa kommar att, ska, karaa kan. ”Presensparticip”
Somaliskan har särskilda verbformer som används som attribut. Dessa slutar i presens på kort betonad vokal och det finns ingen särskild pluralform, utan mask.sing. används även i plural. m.sg. qorá writing soo socdá following f. sg. qortá soo socotá pl. qorá soo socdá Observera åter hur vissa verbstammar innehåller –t–/–d– och att den feminina formen då signaleras genom att detta –t–/–d– lyfts fram med hjälp av en inskottsvokal. Observera också hur denna insottsvokal många gånger utgörs av en kopia av den vokal som annars finns i ordets rot. 93 Formerna ovan omnämns i grammatikorna omväxlande som verbformer, REDUCERADE verbformer, ATTRIBUTIVA KORTA verbformer eller RELATIVA verbformer, men funktionsmässigt motsvara de många gånger tydligt PARTICIP i andra språk. Relativabisatser
Somaliskan har inget relativt pronomen. I stället skiljer sig en bisats från en huvudsats främst genom att huvudsatsen alltid innehåller en sats‐
markör medan en bisats aldrig innehåller någon satsmarkör. Waa immisa tirada buugaagta Ø ay haystaan Cali iyo Caasha? Hur stort är antalet böcker som de har, Ali och Asha? Räkneord+kollektivasubstantiv
Eftersom kollektiva substantiv inte är räknebara och inte kan sättas i plural kan de inte heller utan vidare användas efter siffror. Även på svenska blir det ju problematiskt om man vill sätta siffror framför ord som personal eller godis. Än så länge är väl uttryck som två personal är sjuka idag och barnen fick tre godisar var inte särskilt accepterade. För att kringgå detta problem använder somaliskan ”presensparticipet” ah being. Siffran i sig är ju ett substantiv afar nacnac ah ”fyra godisar”, fyra (stycken) som är godis saddex carruur ah tre barn, tre (stycken) som är barn En annan vanlig strategi är att sätta in ett räknebart substantiv, t.ex. xabbo som egentligen betyder frö, men som kan jämföras med användingen av styck på svenska. Sakerna som räknas bör av naturliga skäl inte vara alltför stora. shan xabbo muus ah fem stycken (som är) banan(er) 94 Qoraalkatod
ddobaad
d
T
Tani waa Xaawo
o.
X
Xaawo waa
w gabar yar.
X
Xaawo waxay
w
je
eceshah
hay
iin ay ku ciyaart
to ciiddaa.
F
Fiiri dha
arka Xa
aawo.
D
Dharkee
eda wax
xaa ka m
muuqda
w
wasakh.
H
Hooyade
eed max
xaa ay d
doonays
saa
iin ay sam
mayso?
95 M
Marka hore
h
waa ay
u qubaynaysaa Xaawo.
W
Waxaa ay
a ku biilaabayssaa quba
ayska
ttimahee
eda.
W
Waxaa ay
a isticmaalayssaa saab
buun
iiyo biyo.
F
Fiiri Xaa
awo had
dda.
T
Tilmahe
eedu waa
a nadiiff.
J
Jirkeed
du waa nadiif.
n
D
Dharkee
edu waa
a nadiif..
X
Xaawo halkee
h
bay
b u soocotaa?
M
Marka xigta
x
ma
axaa dh
hici doon
na?
96 Buuxi meelah
ha bannaan.
w
weyn, dh
heer, yar, nadiiff
1. Xaa
awo waa
a gabar ______
_____.
2. Tim
maheedu waa _______
_
____.
3. Ma
asku waa
a xayaw
waan ___
______
___.
4. Ma
aroodigu
u waa xa
ayawaann _____
______
_.
a wax barato?
?
– Ma doonaysaa in aad
– Max
xaa aan bartaa?
?
– Waxaa aad
d barata
aa fartaa afkaag
ga hooyo
o. Kolkaaas baa aad
a
x akhrin
n kari do
oontaa w
waxna qori
q
kari doontaaa.
wax
– Sidee baa aan
a u ak
khriyaa??
d u akhrida sidaa soo socota:
– Waxaa aad
b t j x kh d r s sh dh c g f q k l m n w h y
awaab su
u'aalaha
a soo socda.
Ka ja
1. Im
mmisa ind
dhood ayaa
a
aad
d leedah
hay?
mmisa lugood ay
yaad lee
edahay?
2. Im
3. Im
mmisa fa
arood ay
yaad lee
edahay?
?
4. Im
mmisa dh
hegood ayaad le
eedahay
y?
or weer gaaban sawir w
waliba.
Ka qo
97 Isku aaddi lidadka.
weyn
fudud
dheer
nadiif
wasakh
yar
culus
gaaban
Sheeg lidadka erayadan: nadiif, culus, gaaban, yar.
Tirooyinka
1. kow
(-tan/-ton <-- toban)
2. labo
20. labaatan
3. saddex
30. soddon
4. afar
40. afartan
5. shan
50. konton
6. lix
60. lixdan
7. toddobo
70. toddobaatan
8. siddeed
80. siddeetan
9. sagaal
90. sagaashan
10. toban
100. boqol
(vokalharmoni)
Cali wuxuu haystaa afar buug.
Caashana waxay haysataa saddex buug.
Waa immisa tirada buugaagta ay haystaan Cali iyo Caasha?
98 Geedi aabihiis waxaa uu haystaa laba sac.
Guuleedna reerkoodu wuxuu leeyahay saddex sac.
Immisa sac ayaa ay leeyihiin labadaas reer?
Waxay Caasha haysataa saddex iyo labaatan shilin.
Ku biiri lix iyo soddon shilin.
Waa immisa wadartu?
Yuusuf wuxuu cuney shalay saddex xabbo oo muus ah.
Maanta wuxuu cuney labo xabbo oo muus ah.
Immisa muus ah ayuu cuney Cali maanta iyo shalay?
Waa immisa wadarta saddex iyo lix?
Maxaw wuxuu soo dabtay shan kalluun.
Jaamacna wuxuu soo dabtay afar kalluun.
Immisa kalluun ayey soo dabteen?
Cumar wuxuu beeray saddex geed.
Axmedna wuxuu beeray toddoba geed.
Immisa geed ayey beereen Cumar iyo Axmed?
Cabdi wuxuu haystaa laba qalin.
Caashana waxay haysataa saddex qalin.
Faadumana waxay haysataa afar qalin.
Tirada qalimmada ay Cabdi, Caasha iyo Faaduma haystaan
waa sagaal.
99 Cali wuxuu haystaa sagaal buug,
walaashiisna waxay haysataa lix buug.
Immisa ayay wada haystaan labadoodu?
Caasha waxay haysatay toddoba nacnac ah.
Waxay cuntay labo.
Immisa ayaa u hartay?
Fasal baa waxaa ku jira siddeed iyo toban arday.
Sagaal waa gabdho.
Immisa wiil ayaa fasalka ku jira?
Faadumo waxay haysatay siddeed shilin.
Shan shilin waxay ku iibsatay liin.
Immisa shilin baa u soo hartay?
Cabdi wuxuu haystay afar shilin.
Aabbihiis wuxuu siiyey shan shilin,
hooyadiisna waxay siisay toddoba shilin.
Immisa shilin buu Cabdi haystaa hadda?
100 Avsnitt8
Flyktigvokal
En somalisk stavelse kan bara börja och sluta med maximalt en konsonant. Om roten eller stammen i ett ord slutar med två konsonanter måste en stödvokal skjutas in i den form av ordet där böjningsändelse saknas. Samma princip är verksam även i svenskan. plural ordets rot singular med flyktig vokal cyklar /sykl/‐ cykel gamla /gaml/‐ gammal xarfo /xarf/‐ xaraf bokstav jilbo /jilb/‐ jilib knä ilko /ilk/‐ ilig tand /maalm/‐ maalin maalmo dag I svenskan är det nästan alltid ett /e/ som skjuts in som flyktig vokal, men i somaliskan är det i stället väldigt ofta den vokal som redan finns i roten om ”kopieras”, men inte riktigt alltid. Sammandragningar
la man + u till, för dras alltid samman till loo. maxaa vad FOK + uu han kan dras samman till muxuu. (jfr. waxaa + uu –> wuxuu) Determinativartikel
Substantivens determinativa form bildas genom att den bestämda grundformens –a eller subjektsformens –u ersätts med ändelsen –ii som anger att föremålet utgör en gemensam bekant bakgrundsinformation. 101 Översiktöverartiklarochdemonstrativer.
basform Bestämd ‐ka ‐ta ‐ku ‐tu subjekt Determinativ ‐kii ‐tii Demonstrativ ‐kan ‐tan ‐kani ‐tani ‐kaas ‐taas ‐kaasi ‐taasi Interrogativapronomenmedfokus
Både maxaa vad och yaa vem innehåller fokus (‐aa). Preteritumavyahay
Verbet vara är starkt oregelbundet. aan aad uu ay Presens ahay tahay yahay tahay Preteritum ahaa ahayd ahaa ahayd Nekadepåståenden
Satstypsmarkören i nekade påståenden är ma. Verbet står i konjunktiv. Kort subjektspronomen är inte obligatoriskt och används inte så ofta. waa aan/uu qoraa jag/han skriver waa aad/ay qortaa du/hon skriver ma qoro jag/han skriver inte ma qorto du/hon skriver inte 102 Qoraalsiddeedaad
Guuri weerahan.
Ku dhig meelaha ku habboon xarfaha waaweyn iyo joogsiyada.
1. walaashay waxaa la yiraahdaa jamiilo
2. waxaa ay jirtaa toban sano
3. walaalkay waxaa la yiraahda xasan
4. waxaa uu jiraa siddeed sano
5. waxaa ay ku nool yihiin beledweyne
6. walaashay waxaa ay aaddaa dugsiga dhexe ee al-aqsa
7. waxaa ay jeceshahay in ay barato carabi
8. walaalkay waxaa uu aadaa dugsiga hoose ee sheekh bashiir
9. waxaa uu jecel yahay in uu barto ingiriisi
Guuri oo dhammaystir.
Ku dhig meesha ku habboon xarfaha waaweyn iyo joogsiyada.
1. magaca saaxiibkay waa __________
2. magaca macallinkayga waa __________
3. waxaa aan ku nool ahay __________
4. dugsiga ma aado maalinta __________ ah
5. maanta waa __________
Qor wax ku saabsan dugsigaaga.
103 Ciiddul-Adxa
Maanta waa Ciiddul-Adxa.
Faadumo iyo Xasan waa ay faraxsan yihiin.
Ugu horrayntii waa ay qubaysanayaan.
Marka xigta waa ay weysaysanayaan.
Dabadeed waxaa ay gashanayaan dharkooda cusub.
Faadumo waxaa ay haysataa cambuur iyo masar.
Xasan waxaa uu haystaa khamiis cad iyo koofi cusub.
Dabadeed waxaa ay carruurtu aabbahood iyo hooyadood u
raacayaan masaajidka.
Carruurtu marka ay masaajidka ka soo noqdaan waxaa ay
cunayaan buskud iyo xalwo.
104 Dabadeed carruurta aabbahood waxaa uu biraynayaa ri’.
Hooyaduna deriska ayaa ay siinaysaa hilib.
Dabadeed qoysku waxaa uu cunayaa qado hilib badan leh.
Qof waliba waa faraxsan yahay.
Markii ay casar tukadaan carruurtu waxaa ay akhrinayaan
Qur'aanka.
Markii Qur'aanka akhriskiisu uu dhammaado carruurtu waxaa
ay aadayaan guriga adeerkood.
Dabadeed carruurta adeerkood waxaa uu siinayaa lacag.
105 Ka jawaab su'aalahan.
1. Maxaa uu ahaa dharka cusub ee Faadumo loo iibiyay?
2. Maxaa uu ahaa dharka cusub ee Xasan loo iibiyay?
3. Qoysku xaggee buu aaday ugu horreyntii?
4. Yaa bireeyay ri'dii?
5. Yaa ay siisay hooyo hilibkii?
6. Maxaa ay u samaysay sidaas?
7. Faadumo iyo Xasan adeerkood muxuu siiyay?
8. Sheeg magacyada laba ciidood oo Islaamku leeyahay.
106 Avsnitt9
Fleradjektiviplural
Oftast redupliceras hela den initiala CVC, men ibland bara CV, t.ex. SINGULAR gaaban kort PLURAL gaagaaban Helt oregelbundet: dheer lång dhaadheer Transitivaverb
INTRANSITIVT TRANSITIVT OCH KAUSATIVT –Ø–TAM –i–TAM kar‐aa kokar kariyaa kokar, får att koka ur‐aa luktar, avger lukt uriyaa luktar, känner lukt aad‐aa går aaddiyaa för, får att gå gal‐aa geliyaa för in, får att gå in går in Relativa/attributiva/reducerade/kortaverbformer
Som attribut till ett substantiv används speciella kortare verbformer med betoning på slutvokalen. De motsvarar på svenska ett presens particip eller en relativ bisats. FULL FORM PRESENS M.SG. soo socdaa F.SG. soo socotaa PL. soo socdaan följer KORT FORM PRESENS M.SG & PL. F. SG. soo socdá soo socotá följande, som följer 107 Relativabisatser
Om korrelatet är subjekt i bisatsen används kort presensform. erayada soo socda orden som följer, följande ord Om korrelatet inte är subjekt i bisatsen används konjunktiv. Fiiri sida ay u samaynayso. Titta hur hon gör. (eg. Betrakta sättet (som) hon gör på.) En annan typ av relativ bisats som har ett substantiviskt personligt pronomen som korrelat och inleds med konjunktionen oo används i olika adverbiella funktioner, till exempel motsvarande en svensk temporal bisats. Iskujirkaas saliid dabka la saar iyaga oo qaab samaysan. Placera degen på elden med olja då den är formad. (eg. Deg‐den‐där olja eld med placera den och/som form gjord (är).) I detta exempel framgår också att den korta presensformen av verbet yahay tillsammans med adjektiv och particip är Ø. Tillsammans med substantiv är den ju ah, men rotmorfemet /ah/ faller alltid bort direkt efter ett adjektiv. layliyo naqtiin ah övningar som är repetition, repetitionsövningar Sättsadverbial
Sättsadverbial bildas oftast med hjälp av substantivet si sätt, sida sättet och ett adjetiv eller en fras med ett substantiv. Ibland används hab ‐ka sätt, metod, ordning. Den preposition som används motsvarande svenskt på för att knyta adverbialet till verbet är u. Si fiican isugu garaac iskujirkaas. Vispa smeten / knåda degen ordentligt. (eg. Sätt fint sig‐på‐i slå smet‐den‐där. isku garaacaa = vispar, eg. slår i sig själv) 108 Tusi fasalka sida loo qoro shaqal dheer. Visa klassen hur man skriveren lång vokal. (eg. Visa klassen sättet man‐på skriver vokal lång.) U dhig weerooyinkan habka ay isugu xigaan. Placera de här meningarna i den ordning som de hänger samman 109 Qoraalkasagaalaad
Ku buuxi erayadan shaqallada gaagaaban.
l_g, b_s, m_s, k_rs_, dh_r, q_f, c_d, c_s_b,
Ku buuxi erayadan shaqallada dhaadheer.
bul__g, b__g, w__l, m__s, g__d, n__g,
Erayada soo socda ka dhig wadar.
Tusaale: saacad --> saacado
1. wiil -->
2. miis -->
3. buug -->
4. lug -->
5. dugsi -->
6. kab -->
7. koob -->
8. kursi -->
9. sariir -->
10. aabbe -->
11. hooyo -->
12. tin -->
110 Erayada soo socda qor lidadkooda.
Tusaale: gabar <--> wiil
1. nin <-->
2. dheer <-->
3. weyn <-->
4. wasakh <-->
5. hooyo <-->
6. habeen <-->
Geli erayadan jadwalkan.
miisas, dariishado, sabuurado, albaabbo, kuraas, geedo,
basas, naago, masas, beero
Maalmaha toddobaadka
Sabti, Axad, Isniin, Talaado, Arbaco, Khamiis, Jimce.
111 BurkiiCiiddul‐Adxaha
Faadumo waxaa ay samaynaysaa burkii Ciiddul-Adxa.
Fiiri sida ay u samaynayso. Dabadeed akhri. Isku dar oo baaquli ku
qas ukun, bur iyo sonkor.
Si fiican isugu garaac
iskujirkaas.
U jar iskujirka qaabab
kala duwan.
112 Iskujirkaas saliid dabka
la saar iyaga oo qaab
samaysan.
Birtaawo ka dhig waxa
aad wax ku shiileysid.
Hadda waad cuni kartaa
burka.
113 Markii ugu horreysey maxaa dhacay?
U dhig weerooyinkan habka ay isugu xigaan.
Cun buskudka.
Isku garaac ukun, bur iyo sonkor.
Qaab u samee burka.
Birtaawo ku shiil burka.
Buuxi meelaha bannaan. Isticmaal erayadan.
ayaa, wuu, waa ay, waa, waxa ay, waxa uu, ayuu, ayey
1. Sahro __________ akhrinaysaa.
2. Axmed __________ falayaa beerta.
3. __________ ordayaa.
4. Tani __________ Caasho.
5. __________ dheelayaan.
6. __________ u tegayaan.
7. Bisaddu __________ cunaysaa jiir.
8. Cali __________ la hadlayaa.
Tusi fasalka sida loo qoro shaqal dheer.
114 Layliyo naqtiin ah ee cutubka 9aad
1. Maxaad lebisan tahay maanta?
Ka qor seddex weero.
2. Midabkee ayaa uu leeyahay calanka Soomaaliya?
3. Sidee baad u samaysaa kac-kac?
Ka qor shan weero.
115 Inehå llsfö rteckning
Skriften … 1
Uttalet … 1
Långa ljud … 2
Betoning och ton … 3
Konsonanter … 3
Ljudstrukturen
Stavelsestruktur … 3
Omöjliga utljud … 50
Vokalharmoni … 92
Flyktig vokal … 101
Sammandragningar … 101
Substantiven
Genus … 3
Bestämd artikel … 5, 102
Determinativ artikel … 73, 101, 102
Subjektsform … 33, 52
Frågeform … 70
Kollektiva substantiv … 35
Plural … 80, 92
Räkneform … 81
Räkneord + kollektiva substantiv … 94
Adjektiv och andra attribut
Adjektivattribut … 35
116 Plural av adjektiv … 81, 107
Substantiv som attribut … 35, 83
Ägare … 52
Ordningstal … 35
Två samordnade attribut … 83
Pronomen
Personliga … 63, 82
Demonstrativa … 33, 102
Possessiva … 34, 51, 82
Frågeord … 70
Frågeord med fokus … 102
Verb
Böjning … 51, 82
Tempus … 62
Aspekt … 62
Person … 62, 82
Imperativ … 71
Preteritum … 71, 93
Futurum … 71
Konjunktiv … 71
Infinitiv … 93
Attributiva/korta verbformer … 107
”Presens particip” … 93
Verbet "vara" … 53, 63, 102
Transitiva verb … 107
117 Satsmarkörer … 32, 62, 69
Fokus … 53
Fokuserat subjekt … 70
Fokuserade frågeord … 102
Sammandragna satsmarkörer … 69, 101, 102
Frågemarkörer … 70
Nekade påståenden … 102
Prepositioner … 72
Sättsadverbial … 108
Konjunktionerna iyo / oo / –na … 63
Relativa bisatser … 94, 108
Regional variation … 32, 50
118