Plan mot diskriminering och kränkande behandling för

Skellefteå 2016-09-20
Plan mot diskriminering och kränkande behandling
för läsåret 2016/2017
Baldergymnasiet, Skellefteå
Enhet: BF
1
Innehållsförteckning
1. Mål ................................................................................................................................. ..4
2. Resurser för likabehandlingsarbete ..................................................................... ..4
2.1 Likabehandlingsteam .......................................................................................... ..4
2.2 Elevskyddsombud ............................................................................................... ..5
2.3 Kamratombud…………………………………………………………………………………………………..5
3. Kommunikation av likabehandlingsplanen........................................................ ..5
4. Lagar och föreskrifter ............................................................................................... ..6
4.1 Om likabehandlingsplanen ................................................................................ ..6
4.2 Planens giltighetstid ......................................................................................... ..6
4.3 Elevers delaktighet ............................................................................................ ..6
4.4 Ansvar att lämna information ........................................................................... ..7
4.5 Ansvar för utredning och åtgärder .................................................................... ..7
4.6 Diskrimineringslagen ........................................................................................ ..7
4.7 Skollagen ............................................................................................................ ..7
5. Definitioner.................................................................................................................. ..8
5.1 Diskrimineringsgrunder ..................................................................................... ..8
5.2 Kön ..................................................................................................................... ..8
5.3 Könsidentitet eller könsuttryck ......................................................................... ..8
5.4 Etnisk tillhörighet............................................................................................... ..8
5.5 Religion eller annan trosuppfattning ................................................................ ..8
5.6 Funktionshinder ................................................................................................. ..8
5.7 Ålder .................................................................................................................. ..9
5.8 Sexuell läggning ................................................................................................. ..9
5.9 Direkt diskriminering ......................................................................................... ..9
6.0 Indirekt diskriminering ...................................................................................... ..9
6.1 Trakasserier ....................................................................................................... ..9
6.2 Sexuella trakasserier.......................................................................................... ..9
6.3 Kränkande behandling ....................................................................................... 10
6.4 Repressalier ....................................................................................................... 10
6. Främja likabehandling .............................................................................................. 10
6.1 Främjande insatser ............................................................................................ 10
2
7. Rutiner vid akuta situationer ................................................................................. 11
7.1 Elev-elev ............................................................................................................ 11
7.2 Uppföljning ........................................................................................................ 11
7.3 Om kränkningarna ej upphör ........................................................................... 11
7.4 Personal-elev ..................................................................................................... 11
7.5 Dokumentation .................................................................................................. 11
8. Kartläggning och nulägesanalys 15/16 .............................................................. 12
9. Mål för 2016/17…………………………………………………………………………………………………..12
10. Åtgärder 2016/17 .....................................................................................................13
11. Utvärdering, och upprättande av ny plan. ........................................................13
Bilaga 1
Samtalsmodell
Bilaga 2
Blankett för dokumentation
3
1. Mål
Baldergymnasiet ska vara en skola där elever och personal trivs och mår bra. Ingen ska på
skolan utsättas för kränkningar, diskriminering eller trakasserier. All personal ska ansvara
och jobba med dessa frågor.
Baldergymnasiet ska tillämpa Lag om förbud mot diskriminering och annan kränkande
behandling av elever och personal så att ingen utsätts för detta på grund av:
•
•
•
•
•
•
•
Kön
Könsidentitet eller köns uttryck
Etnisk tillhörighet
Religion och annan trosuppfattning
Funktionsnedsättning
Sexuell läggning
Ålder.
2. Resurser för likabehandlingsarbete
Huvudansvarig för arbetet med likabehandling och lagens tillämpning på skolan är
Verksamhetschefen. Rektor ansvarar för arbete med likabehandling och lagens tillämning på
respektive enhet.
Alla på skolan har ett ansvar att motverka, förebygga, upptäcka handlingar och attityder som
kan antas vara i strid med lagen. Utöver det generella ansvaret så har
Likabehandlingsteamet har ett mer specifikt ansvar att jobba operativt.
2.1 Likabehandlingsteam
Skolan har ett likabehandlingsteam (LBT), som under läsåret 2016/17 består av följande
personer:
Erik Burstrand (verksamhetschef), Liza Lundqvist (kurator), Viktoria Holmström
(skolsköterska), Monika Pertulla Goppold, (Fritidspedagog), Maritha Lindholm, (Lärare)
Rigmor Berglund (elevassistent), Magnus Flank (lärare), Jan Lundmark (lärare), Maria
Eriksson (hälsopedagog/assistent).
Teamet träffas 4 gånger per läsår för allmänna uppföljningsträffar, samt då ärenden
uppkommit som kräver LBT:s insatser.
Utöver LBT:s arbete har såväl ledningsgruppen, elevvårdsteamet som lärare och övrig
personal som uppgift och skyldighet att jobba för att motverka kränkning, trakasserier och
diskriminering.
4
2.2 Elevskyddsombud åk 2-3
Elevskyddsombuden är en viktig del i detta likabehandlingsarbetet. Deras uppgift är bevaka
såväl fysisk (kyla/värme/bullerm.m.) som psykosocial arbetsmiljö (stress, sömn kränkningar
m.m.) Elevskyddsombuden genomgår en utbildning för uppdraget.
När elever upptäcker missförhållanden meddelar de fritidspedagogen som vidtar åtgärder.
2.3 Kamratombud åk 1
Alla elever på Baldergymnasiet är kamratombud. De är en viktig del i detta arbete
med att förebygga konflikter och kränkningar. Alla årskurs ettor utbildas på
introduktionsdagarna av sina mentorer. Mentorer väljer varje termin ut 2
kamratombud/elever som får ett frågeformulär där man skattar hur läget är i klassen.
Vid dessa träffar efterfrågas kamratombudens observationer och erfarenheter av
klassen, samt om de känner till om någon elev är utsatt för något som strider mot
lagen om likabehandling.
På Baldergymnasiet utbildas kamratombud. Elevernas uppdrag är att, tillsammans
med personal, upptäcka diskriminering eller annan kränkande handling i sina klasser.
Mentorer har ett särskilt ansvar att 2 ggr/läsår ha kontakt med elever/kamratombuden
i klassen och därigenom upptäcka diskriminering eller kränkande handling.
3. Kommunikation av likabehandlingsplanen
Likabehandlingsplanen ska göras känd för all personal, alla elever på skolan och föräldrar.
Kommunikation sker genom allmän information vid t ex föräldramöten och upptakt för personal,
via skolans hemsida, intranätet och elevinformationshäfte samt utbildning för alla årskurs ettor.
Ansvarig för information till all personal:
Erik Burstrand (Verksamhetschef)
Ansvarig för information till vikarier:
x (Rektor)
Ansvarig för information till lärarkandidater.
resp. handledare
Ansvarig för information/utbildning till klasser:
mentor
5
4. Lagar och föreskrifter
4.1 Om likabehandlingsplanen
Sedan den 1 januari 2009 regleras arbetet mot diskriminering och kränkande behandling i
både diskrimineringslagen och skollagen. Skolan ska varje år upprätta en likabehandlingsplan
(mot diskriminerande behandling) (3 kap 16§ Diskrimineringslagen) och en årlig plan mot
kränkande behandling (6 kap Skollagen). Dessa får föras samman till en plan, vilket
Baldergymnasiet har valt att göra i denna likabehandlingsplan. De olika regelverk som berörs
är:
• Diskrimineringslagen (2008:567)
• Skollagen (2010:800)
Den årliga planen ska innehålla en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga
och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse
för vilka åtgärder man avser att påbörja eller genomföra under det kommande året. En
redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års
plan.(6 kap. 8 § Skollagen (SFS 2010:800))
Skolor är skyldiga att arbeta förebyggande mot diskriminering på alla grunder förutom
könsidentitet eller könsuttryck och ålder. DO rekommenderar ändå att skolor arbetar
förebyggande även när det gäller dessa grunder och att ta med dem i planen. Ett
förebyggande arbete minskar risken för diskriminering och trakasserier. På Baldergymnasiet
skall det finnas en likabehandlingsplan för varje enhet på skolan.
4.2 Planens giltighetstid
Likabehandlingsplanen gäller under läsåret 2016-17.
4.3 Elevers delaktighet
Elever är delaktiga i likabehandlingsarbetet genom att direkt och indirekt till
likabehandlingsteamet komma med synpunkter på situationen på skolan, och vad som
behöver förbättras. Samt i akuta lägen kontakta personal som agerar enligt gällande
arbetssätt.
6
4.4 Ansvar att lämna information
All personal har skyldighet att anmäla till likabehandlingsteamet när de får kännedom om att
någon elev blivit kränkt eller farit illa. LBT informerar rektor om pågående ärende. Rektorn är
i sin tur skyldig att föra informationen vidare till huvudmannen. (Enligt skollagen, SFS
2010:800) Huvudman är gymnasienämnden/gymnasiechefen.
4.5 Ansvar för utredning och åtgärder
Om en utbildningsanordnare får kännedom om att ett barn, en elev eller studerande som
deltar i eller söker till utbildningsanordnarens verksamhet anser sig i samband med
verksamheten ha blivit utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier, är
utbildningsanordnaren skyldig att utreda omständigheterna kring de uppgivna trakasserierna
och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra
trakasserier i framtiden. (2 kap. 7 § Diskrimineringslagen (2008:567))
4.6 Diskrimineringslagen
En utbildningsanordnare som bedriver utbildning eller annan verksamhet enligt skollagen
ska inom ramen för denna verksamhet bedriva ett målinriktat arbete för att aktivt främja lika
rättigheter och möjligheter för de barn, elever eller studenter som deltar i eller söker till
verksamheten, oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,
funktionshinder eller sexuell läggning. (3 kap. 14 § Diskrimineringslagen (2008:567))
En utbildningsanordnare som bedriver utbildning eller verksamhet enligt skollagen ska vidta
åtgärder för att förebygga och förhindra att något barn eller någon elev som deltar i eller
söker till verksamheten utsätts för trakasserier som har samband med kön, etnisk
tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning, eller
för sexuella trakasserier. (3 kap. 15 § Diskrimineringslagen (2008:567)
4.7 Skollagen
Huvudmannen ska se till att det inom ramen för varje särskild verksamhet bedrivs ett
målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever. (6 kap. 6 §
Skollagen (SFS 2010:800)) Närmare föreskrifter om detta finns i 7 och 8 §§ samma kapitel
7
5. Definitioner
5.1 Diskrimineringsgrunder
De lagskyddade diskrimineringsgrunderna i diskrimineringslagen är
•
•
•
•
•
•
•
Kön
Könsidentitet eller könsuttryck
Etnisk tillhörighet
Religion och annan trosuppfattning
Funktionsnedsättning
Sexuell läggning
Ålder.
5.2 Kön
Alla människor är lika i värde och rättigheter. Det betyder att ingen får diskrimineras eller
hindras från att utnyttja sina rättigheter på grund av kön.
5.3 Könsidentitet eller könsuttryck
Med kön avses i diskrimineringslagen att någon är kvinna eller man. Med könsöverskridande
identitet eller uttryck avses i diskrimineringslagen att någon identifierar sig som kvinna eller
man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön.
5.4 Etnisk tillhörighet
Med etnisk tillhörighet menas att någon tillhör en grupp personer med samma nationella
eller etniska ursprung, ras eller hudfärg. Var och en har rätt att bestämma sin egen
tillhörighet. Om du är född i Sverige kan du vara rom, same, svensk, kurd eller något annat.
Du kan ha flera etniska tillhörigheter.
5.5 Religion eller annan trosuppfattning
Religionsfriheten är skyddad i den svenska grundlagen. Skolan ska förebygga och förhindra
diskriminering och trakasserier som har samband med religion eller annan trosuppfattning.
5.6 Funktionshinder
Varaktiga fysiska, psykiska eller intellektuella handikapp. Som funktionshinder räknas både
sådana som syns eller inte märks lika tydligt. Exempel på den senare formen är ADHD eller
dyslexi.
8
5.7 Ålder
Elever får inte diskrimineras eller trakasseras i skolan p.g.a. ålder. Det är tillåtet att
särbehandla p.g.a. ålder, om det finns ett berättigat syfte, och de medel som används är
lämpliga och nödvändiga.
5.8 Sexuell läggning
Avser en persons homo-, bi- eller heterosexualitet.
5.9 Direkt diskriminering
En elev får inte missgynnas på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk
tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller
ålder.
5.10 Indirekt diskriminering
Indirekt diskriminering beskrivs i lagen som när någon blir missgynnad genom tillämpningen
av en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som förefaller vara neutralt men
som i praktiken särskilt kan missgynna personer, visst kön, viss könsöverskridande identitet
eller uttryck, viss etnisk tillhörighet, viss religion eller annan trosuppfattning, visst
funktionshinder, viss sexuell läggning eller viss ålder, såtillvida bestämmelsen inte kan
motiveras med ett berättigat syfte och är nödvändig och lämplig.
5.11 Trakasserier
Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett
uppträdande som kränker en elevs värdighet. Trakasserier och kränkande behandling kan
vara:
• fysiska (slag, knuffar)
• verbala (hot, svordomar, öknamn)
• psykosociala (utfrysning, grimaser, alla går när man kommer)
• texter och bilder
Både skolpersonal och elever kan agera på ett sätt som kan upplevas som trakasserier eller
kränkande behandling.
Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker ett barns,
en elevs eller en vuxenstuderandes värdighet och som har samband med någon av
diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion
eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Det
gemensamma för trakasserier är att de gör att en elev eller student känner sig förolämpad,
9
hotad, kränkt eller illa behandlad. Det är trakasserier även när en elev kränks på grund av en
förälders eller syskons sexuella läggning, funktionsnedsättning med mera.
Läs gärna mer om trakasserier på t.ex. http://www.do.se/Diskriminerad/Utbildning/Vad-artrakasserier/.
5.12 Sexuella trakasserier
Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier. Det kan
handla om ovälkomna beröringar, tafsningar, skämt, förslag, blickar eller bilder som är
sexuellt anspelande och upplevs som kränkande. Det kan också handla om sexuell jargong.
5.13 Kränkande behandling
Kränkande behandling definieras i kapitel 6 i skollagen som ett uppträdande som kränker en
elevs värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Läs gärna mer
om kränkningar på t.ex.http://www.lund.se/Grundskolor/Grundskola-Killebackskolan/Lasarstider/Skolansrad/Antimobbningsgruppen/Vad-ar-en-krankning /
https://lagen.nu/begrepp/Kr%C3%A4nkning
5.14 Repressalier
Personalen får inte utsätta en elev för straff eller annan form av negativ behandling på grund
av att eleven eller vårdnadshavaren har anmält skolan för diskriminering eller påtalat
förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. Det gäller även när en elev,
exempelvis som vittne, medverkar i en utredning som rör diskriminering, trakasserier eller
kränkande behandling.
6. Främja likabehandling- allmänt
Att främja likabehandling kan handla om att skaffa kunskaper om varje diskrimineringsgrund
och vad som utgör kränkande behandling. Dessa kunskaper ska sedan användas för att
förebygga och jobba emot kränkande eller diskriminerande handling.
6:1 Främjande insatser
-
-
Hemspråksundervisning för elever med annan språklig bakgrund än svenska
Överrapportering från tidigare skola vid funktionshinder eller andra särskilda
svårigheter. Förberedelse för att börja på Baldergymnasiet, anpassning av lokaler och
annat vid behov.
Möjlighet till stöd och särskilt stöd
Snabb hantering av frånvaro
Personalresurser i elevhälsan samt fritidspedagog som arbetar nära eleverna under
deras lektionsfria tid.
10
7. Rutiner vid akuta situationer
Skolan ska ta varje signal eller annan uppgift om kränkande handling på allvar och utreda vad
som ligger bakom.
7:1 Elev-Elev
Om personal, elev eller förälder misstänker att elev kränks av annan elev ska LBT och rektor
informeras. (se bilaga1,2)
LBT samlar in information från den kränkte och från personal , och utreder vad som ligger
bakom. Utredningens omfattning är beroende av omständigheterna i det enskilda fallet.
Utifrån detta planeras lämplig åtgärd beroende på ärendets art. Tex. samtal med aktuella
mobbare.
7:2 Uppföljning
Likabehandlingsteamet följer upp ärendet med berörda personer, den kränkte och de som
kränkt. Man kontrollerar att kränkandet har upphört, är så inte fallet kan t.ex. ett möte med
mobbare och föräldrar bli aktuellt. Fortsatt mobbning, kränkningar kan innebära att skolan
gör en anmäla till socialkontorer eller polisen.
7:3 Om kränkningarna ej upphör
Om kränkningarna inte upphör trots gjorda insatser ovan utreds ärendet vidare och kan
omfatta samtal med fler elever, föräldrar och personal etc. samt observationer av de
inblandade. Resultatet av denna utredning ligger som grund för fortsatta åtgärder. (se
bilaga1)
7:4 Personal- Elev
Om personal handlar i strid mot lagen är närmast arbetsledare ansvarig för att omgående
utreda ärendet och skyndsamt se till att nödvändiga åtgärder vidtas. Ansvarig arbetsledare
följer upp ärendet med berörda personer och kontrollerar att lagen följs.
Alla som arbetar på skolan skall meddela ansvarig rektor för eleven, om man misstänker att
personal agerat i strid med lagen.
7:5 Dokumentation
Det som inträffat och alla gjorda insatser i ett ärende, oavsett om det är personal eller elev
som utfört handlingen ska dokumenteras skriftligen. (Se bilaga 2) Dokumentationen ska
arkiveras på skolan i minst 10 år efter avslutat ärende.
11
8. Kartläggning och nulägesanalys 2016/2017
Under varje läsår görs successivt en kartläggning av läget på skolan, där vi samlar
information om hur eleverna har det i stort, vilka svagheter som finns och vad vi som skola
behöver bli bättre på. Informationen får vi genom följande kartläggningsinstrument:










En trivselenkät som alla ettor gör i december.
Fördjupad trivselenkät, programvis.
Drogvaneundersökning (inkl. frågor om trivsel och mobbing, som alla tvåor
gör under hösten, resultat klart i nov.)
Utvärdering som alla treor gör i april, som presenteras programvis.
Rektorsträffar för utvärdering med alla treor under VT.
Mentorssamtal och utvecklingssamtal som eleverna har med sina mentorer.
Hälsosamtal som samtliga ettor erbjuds hos skolsköterska och dokumenteras
programvis.
Kurators samtal med elever.
Kamratombudens lägesrapport.
Översyn av uppkomna likabehandlingsärenden, och dokumentationen av
dessa.
Likabehandlingsteamet träffas under vårterminen för att analysera vad som framkommit
från dessa olika kanaler. Utifrån analysen formuleras mål för olika områden under
kommande läsår. Åtgärder planeras för att kunna nå dessa mål. Behövs åtgärder redan
under pågående termin så skall det också planeras och sättas in snarast. Detta kan
dokumenteras i LBTs mötesprotokoll.
Resultatet av analysen kommer att sparas separat på skolan, för att inte bryta mot ev.
sekretessbelagda uppgifter kring utsatta elever, eller sprida information som inte obehöriga
bör ha tillgång till. (likabehandlingsplanen publiceras på skolans hemsida.) I
likabehandlingsplanen kommer nya åtgärder och mål att presenteras, formulerade utifrån
resultatet av analysen. Pärm för dokumentation och analys förvaras i arkivet.
9. Mål för 2016/2017



Förbättra elever och vuxnas delaktighet med arbetet med likabehandling.
Utveckla likabehandlingsteamets arbetessätt så att det ger avtryck i
verksamheten.
Minska frånvaron
12
10. Åtgärder under skolåret 2016/ 2017












Årshjul för att kommunicera rutinerna runt likabehandlingsarbetet.
Uppmana all personal att dokumentera saker som händer på skolan, som har
att göra med kränkande behandling (se blankett länk).
Införa frågan om kränkning och diskriminering i rektorernas
utvärderingssamtal med treorna.
Utveckla introduktionsdagarna för årskurs ett. Syftet med dagarna är att de
nya eleverna ska bli mer trygga med varandra och skolan, innan de äldre
eleverna kommer.
Mentorerna tar upp likabehandlingsplanen i klasserna.
Alla i åk 1 utbildas till kamratombud.
Årskurs ett får hälsosamtal hos skolsköterska. Under detta tar man bl.a. upp
frågan om man ser någon som far illa i klassen, och vidtar därefter åtgärder
mot det som eventuellt framkommit.
Halv temadag för åk 2, på temat relationer: ”kärleken är fri”.
Föreläsning för åk 1 om nätmobbning: ”nätkärlek”
Må bra för årskurs 1 (syftar till lära känna varandra under avslappnade
former)
Påminna mentorer att ha kontakt med sina kamratombud för att följa upp hur
den fysiska och psykiska arbetsmiljön upplevs i klassen 2 ggr/läsår.
Under arbetsplatsträff informera om likabehandlingsplanens innehåll och
uppsatta mål.
11. Utvärdering, och upprättande av ny plan.
Uppföljning och utvärdering av skolans arbete med att förebygga och/eller åtgärda
kränkning, diskriminering och trakasserier ska göras årligen, och innan nästa års
likabehandlingsplan upprättas. Detta görs genom att skolans likabehandlingsteam träffas i
maj, och utvärderar de mål som sats för läsåret, samt ser över de likabehandlingsärenden
som uppkommit under året för att lära inför nästa år. Till denna utvärdering kan
trivselenkätens resultat samt övrig insamlad information från skolan användas. I samband
med detta kan även nya mål för kommande läsår formuleras, samt kommande läsårs
likabehandlingsplan förberedas. När skolan fått mer information om kommande läsårs
elever, kan likabehandlingsplanen revideras utifrån uppkomna behov. Varje läsårs
likabehandlingsplan skall sedan upprättas i början av höstterminen.
Mål och åtgärder för likabehandlingsarbetet bör utformas i samarbete mellan LBT, elever,
arbetslag och ledningsgrupp.
13
LBT utvärderar följande frågor:






Hur har informationen nått ut?
Vilka förebyggande åtgärder har vidtagits under läsåret?
Hur har eventuella ärenden hanterats och följts upp?
Bör något ändras i Likabehandlingsplanen?
Vad mer behöver vi göra för att förebygga kränkning, diskriminering och trakasserier?
Vad är elevrepresentanternas åsikt om skolans arbete mot diskriminering och annan
kränkande behandling?
I kommande års likabehandlingsplan ska det redogöras för de insatser som gjorts under
läsåret, och hur de fallit ut.
I samband med utvärderingen prövas vad (fortbildning, information och förebyggande
arbete m.m.) som bör prioriteras under det kommande året. Förslag om revidering
och/eller prioriteringar lämnas till skolenhetschefen som tar upp det som ett
beslutsärende.
14
Samtalsmodell
Bilaga 1
Förslag till samtalsmodell för skolledning och likabehandlingsteam vid utredning av
diskriminering eller annan kränkande behandling vid Balderskolan (bilaga till
likabehandlingsplanen)
Kallelse
Berörd elev kallas till samtal med Lika behandlingsteamet.
Deltagare
Det bör alltid vara två personer ur LBT närvarande vid träffen, en samtalsledarare och
en som antecknar. Dokumentationen är viktig eftersom den ligger till grund för de
åtgärder som ska vidtas. Dokumentationen förvaras i arkivet.
Förslag till frågemodell
Steg 1
Samtal med berörd elev
Samtalet sker runt den aktuella händelsen.
Det bör handla om en händelse som påverkar eleven i sin skolgång.
Anteckna vad som hände och hur det påverkar eleven.
En fyllig beskrivning gör det lättare att utreda och jämföra olika versioner
När/var?




Datum
Klockslag
När jag kom in i klassrummet/korridoren så….
Vilket klassrum, korridor, matsal …
Hur?
 Först kallade han mig…
 Sedan gjorde han …
En noggrann genomgång av händelsen ger en; bekräftelse av den som upplever sig
kränkt och en upprättelse av den som anser sig oskyldigt anklagad.
Vem eller vilka?
 Det var två kompisar…
Det är viktigt att veta vilka personer som anses vara inblandade.
Har alla inblandade samma uppfattning om vem/vilka som utfört/orsakat händelsen?
15
Ytterligare frågor till den/de som kränker
 Vi vill nu kontakta de som kränker dig och kommer att ställa samma frågor,
känns det OK?
 Ser du någon möjlig lösning till problemet?
 Hur ställer du dig till ett uppföljningssamtal?
 Medlingssamtal - kan du tänka dig att träffa den/ de som kränker dig? Detta
om LBT anser att det skulle vara möjligt efter samtal med de inblandade.
 Vi vill kontakta din familj.
Steg 2
Samtal med den/de som kränker
Likadana frågor till den/de som kränker.
 När?
 Var?
 Hur?
 Vem/vika?
Om flera personer är inblandade frågas var och en för sig.
Ytterligare frågor till den/de som kränker
 Ser du någon möjlig lösning på problemet?
 Medlingssamtal- hur ställer du dig till ett möte med alla inblandade som
arrangeras av skolledningen?
 Boka tid för ett uppföljningssamtal.
Steg 3
Information till den kränkte och den som kränker.
Information ges till båda parter i ett gemensamt samtal eller var och en för sig
beroende på hur utredningen utvecklas.
 Balderskolan är en skola som erbjuder studier i en trygg miljö.
 Vi accepterar inte att diskriminering eller annan kränkande behandling
förekommer på skolan.
 Misstanke om ovanstående rapporteras till skolledningen.
 Uppföljning sker alltid
 Vi vill kontakta familjerna.
16
Anmälan till likabehandlingsteamet
Bilaga 2
Elevens namn
Personnummer
Klass
Vårdnadshavare
Skola
Elevens mentor
Ansvarig rektor
Ansvarig LBT
Närvarande
Datum
Anmälan avser:
Beskrivning av händelsen:
Åtgärder:
Uppföljning/utvärdering:
Underskrift av närvarande:
17
18