Texten är hämtad från Vetenskapsrådets projektdatabas www.vr.se
Nationell forskarskola i "Flerspråkighet, litteracitet och utbildning”
Kenneth Hyltenstam, Centrum för tvåspråkighetsforskning Stockholms
universitet
Den forskarskola som här skisseras syftar till att utveckla läraryrkets kunskapsbas och
didaktiska kompetens i frågor kring litteracitet eller snarare literacies och lärande utifrån ett
flerspråkighetsperspektiv. Med ordet ”literacies” i pluralis avses förekomsten av många olika
sätt att läsa och skriva knutna till varierande sociala praktiker, processer, domäner och roller i
samhälls- och vardagsliv. Härigenom fokuseras den mångfald av läs- och skrivpraktiker som
ingår i olika individers och gruppers sätt att kommunicera. Forskarskolan uppmärksammar
även olika syn på kunskap och lärande ur ett mångfaldsperspektiv. Det handlar då också om
identitet och självbild – om meningsskapande och interaktion liksom om makt och
dominansförhållandena relaterade till kategorier som kön, klass och etnicitet. En särskilt skarp
belysning av problematiken omkring litteracitet, utbildning och flerspråkighet ges av
förhållanden i utvecklingsländer.
I majoriteten av världens fattiga länder förekommer en komplex språksituation, ofta med en
mångfald av inhemska språk som talas som modersmål av befolkningarna och med ett
dominerande europeiskt språk som används för officiella samhälleliga funktioner inklusive
för huvuddelen av utbildningssektorn. Forskarskolan vänder sig i första hand till lärare i
svenska, svenska som andraspråk och modersmål men är också av stor relevans för andra
forskande lärare då den inriktas på fördjupad kunskap om språkets/språkens avgörande roll
för lärande och integration med avseende på såväl lärandets innehåll som dess organisation ur
olika aspekter. Utbildningen är mångvetenskaplig och fokuserar olika teoretiska och
metodiska perspektiv inom forskning kring litteracitet och lärande utifrån ett
flerspråkighetsperspektiv. Såväl kvalitativa som kvantitativa metoder används som verktyg i
empiriska studier som spänner över barn och unga till vuxenutbildning. Forskarskolan kan
härigenom bidra till att stärka undervisningens kvalitet och öka måluppfyllelsen i skola och
vuxenutbildning på ett mer övergripande plan. Forskarskolan bygger på ett samarbete mellan
Centrum för tvåspråkighetsforskning vid Stockholms universitet och sju andra
forskningsmiljöer och bygger på en bred mångvetenskaplig kompetens.
Kunskaper om flerspråkighet, litteracitet och lärande är en av flera viktiga förutsättningar för
att man ska kunna fullfölja sitt uppdrag som lärare/lärarutbildare i det mångkulturella
samhället. Utvecklingen av en språkutvecklande, inkluderande och bekräftande pedagogik
som kan lyfta fram och tillvarata de värden som en kulturell, social och språklig mångfald
erbjuder är också viktig. Behovet av lärare som kan initiera och leda skolutveckling och
medverka i verksamhetsnära forskning kring dessa frågor är därför angeläget. Spetskompetens
i form av forskarutbildade lärare med fördjupade kunskaper inom detta område utgör ett
betydelsefullt bidrag till kunskapsutveckling inom några av läraryrkets kärnfrågor i det
mångkulturella samhället. Forskning och forskarutbildning som kan främja utvecklingen av
den didaktiska kompetensen i relation till flerspråkighet och litteracitet saknas i stor
utsträckning i Sverige. En kontinuerlig utveckling och fördjupning av lärares kunskap kring
dessa frågor i förhållande till den egna pedagogiska verksamheten är av avgörande betydelse
för dagens mångkulturella Sverige, inte minst ur ett demokratiskt perspektiv.
Nationella forskarskolan för utbildning och hållbar utveckling:
Leif Östman, Institutionen för didaktik, Uppsala universitet
Nationella forskarskolan för utbildning och hållbar utveckling. Den nationella forskarskolan
kring miljö och miljöförändring är tänkt att vara en fortsättning på den svenska forskningen
kring miljöundervisning utvecklats genom nätverket Utbildning & Hållbar utveckling,
finansierat av Vetenskapsrådet sedan 2002. Därmed garanteras en kumulativ tillväxt inom det
forskningsfält som fortfarande är relativt nytt. Forskarskolan erbjuder 30 obligatoriska
högskolepoäng om elevers lärande i miljö och hållbar utveckling. Eftersom frågorna
involverar såväl sociala/kulturella, ekonomiska som ekologiska dimensioner blir studierna
mångvetenskapliga.
2001 gjordes en kartläggning av svensk miljöundervisning. Av den framgick att många lärare
var osäkra på hur man skulle utforma en integrerad utbildning kring miljö och hållbar
utveckling. Trots att mycket stora resurser satsats på utbildningsreformer och
skolutvecklingsprojekt menade lärarna att deras utbildning i hantera denna integrering var
begränsad, såväl vad gäller ämneskunskaper, pedagogik, som didaktik. Av den anledningen
inriktas forskarskolan på att förstärka ett vetenskapligt underlag för skolans och förskolans
praktiker. Ett övergripande syfte med forskarskolan kan därför sägas vara att skapa ett
vetenskapligt underlag för att utveckla denna kompetens till integrerad undervisning. I
enlighet med detta, det vidgade och integrerade synsättet, kommer forskarskolan att benämnas
Nationella forskarskolan för utbildning och hållbar utveckling.
En ambition med forskarskolan är också att visa på frågornas bredd och fältets utveckling. På
70-talet dominerades de positiviska ansatserna, främst inriktade på att mäta effekter av
undervisningen så att den skulle kunna göras effektivare. Under 80-talet växte en
tolkande/kvalitativ tradition fram, inriktad på att undersöka elevers uppfattning och förståelse
av miljöfrågor. Under 90-talet utvecklades en kritisk forskningstradition, där
miljöundervisningens moraliska, politiska och maktdimensioner fokuserades. Internationellt
har de kritiska perspektiven skapat en debatt där undervisningen kritiserats för att den syftar
till att förändra elevers beteende i en speciell riktning. På många håll förespråkar man istället
ett pluralistiskt förhållningssätt, där studerande tillåts att själva aktivt ta ställning. I Sverige
etableras den miljödidaktiska forskningen relativt sent. Den första svenska avhandlingen med
miljödidaktiskt innehåll kom först 1995. Sedan dess har fältet vuxit avsevärt. Ett tiotal
avhandlingar har publicerats under de senaste 4 åren.
Genom bredden i det nätverk som redan etableras kommer forskarskolans studerande att
tillförsäkras en bred kompetens inom forskningen på området. Forskarskolan organiseras
enligt nätverksmodell där Uppsala universitet är värd med det övergripande ansvaret att
bedriva den i enlighet med högskoleförordningen. I förslaget ingår en ledningsgrupp och en
styrelse bestående av representanter från följande utbildningar; Uppsala universitet,
Göteborgs Universitet, Jönköpings högskola, Malmöhögskola, Mälardalens högskola,
Stockholms universitet, Umeå universitet, Örebro universitet. Dessutom knyts forskarskolan
till ett internationellt råd. Detta syftar till att kvalitetssäkra forskningen ur ett internationellt
perspektiv. Utlysningen av doktorandtjänsterna sker nationellt. Lärarutbildning, erfarenhet av
pedagogiskt arbete, samt förmåga att genomgå forskarutbildning blir avgörande vid
bedömningen. Förutom de 9 doktorandtjänsterna kommer forskarskolan även: a) Erbjuda
landets lärosäten att knyta det s.k. lärarlyftet till forskarskolan. En förhoppning är att ett 10-tal
licentiater kommer att knytas till forskarskolans verksamhet. b) Anordna regelbundna
seminarier för forskare, handledare och doktorander (nationellt och internationellt). c) Bygga
vidare på de omfattande internationella kontakter som redan skapats. Dessa skall fördjupas
och vidgas mot nya länder. En ambition är att doktoranderna skall presentera sin forskning vid
internationella konferenser minst 2 gånger. En viktig uppgift är också att kontinuerligt
informera det övriga utbildningsväsendet om nationell och internationell forskningen på
området. En betydelsefull aktör i denna tredje uppgift Lärut, det nätverk av lärarutbildare, från
alla landets lärarutbildningar. För att bredda kompe-tensen samarbetar forskarskolan även
med två mångvetenskapliga miljöer CEMUS (Uppsala) och Stockholm Resilience Centre.
Nationella forskarskolan i ungas literacy, flerspråkighet och
kulturella praktiker i dagens samhälle (LIMCUL)
Sangeeta Bagga-Gupta, Pedagogiska institutionen, Örebro universitet
Nationella forskarskolan Ungas literacy, flerspråkighet och kulturella praktiker i dagens
samhälle (LIMCUL) intresserar sig för hur språkliga resurser används av unga i dagens
mångspråkiga samhälle. Ett fokus är ”literacy” i dagens språkliga sammanhang, alltså
användningen av skriftspråket och skriftspråkliga resurser i relation till identiteter i olika
sociala grupper såväl i som utanför skolarenor. Framför allt intresserar sig forskarskolan för
vad som ibland kallas the forgotten middle school years, alltså ungas meningsskapande före
tonåren men efter den första läs- och skrivinlärningen.
Den nationella forskarskolan LIMCUL är viktig på många sätt. Ofta har såväl språk som
social grupp tolkats endimensionellt, i termer av ömsesidigt uteslutande kategorier. Man har
utgått från sådant som modersmål eller andraspråk eller främmande språk eller teckenspråk
och kopplat detta till specifika minoriteter. Dessutom har detta gjorts i bestämda
skolsammanhang.
Forskarskolan tar sin utgångspunkt i socialisations- och kommunikationsprocesser knutna till
ungas kulturella praktiker. Detta inkluderar meningsskapande i hemmet, på fritiden och i
skolan. Olika medier, teknologier och interaktionsmönster blir då synliga och ungas
lärandeprocesser och identitetsutveckling kan beskrivas. Dataspelet, musicerande, sms:et,
grupparbetet i skolan, boken, serietidningen, språkbyten, kodväxlingar och kodlänkningar:
alla sådana sammanhang är relevanta. Forskarskolan bedriver alltså grundforskning på ett,
särskilt i Sverige, outforskat område. Resultaten kommer att bli viktiga på en rad sätt. Vi vet
t.ex. att s.k. home literacy och flerspråkighet (användningen av språkliga resurser i
hemmiljön) är en avgörande faktor för hur elever lyckas i skolan, men vi vet inte hur olika
typer av home literacy och flerspråkighet ser ut i dagens samhälle. Därutöver vet vi nästan
ingenting om ungas literacy-aktiviteter på fritiden och språkanvändningen i dessa miljöer.
Den nationella forskarskolan LIMCUL utgör ett samarbete mellan sex forskningsmiljöer vid
fyra lärosäten: Örebro universitet, Uppsala universitet, Mälardalens högskola och Södertörns
högskola. Flera forskningsriktningar och forskarutbildningsämnen med ett didaktiskt intresse
möts: pedagogik, svenska språket, finska, filosofi, kommunikationsvetenskap, musik,
tvåspråkighet. Forskarskolan ska ses som ett uttryck för forskningsintressena i de ingående
forskningsmiljöerna och blir samtidigt ett strategiskt verktyg för att utveckla nya,
mångvetenskapliga forskningssamarbeten. Örebro universitet kommer att vara värdlärosäte.
Forskarskolan leds av en programkommitté och en programkoordinator som tillsammans
ansvarar för de ingående obligatoriska forskarutbildningskurserna (som omfattar 45 hp),
handledning, högre seminarier och anknytning till pågående forskningsprojekt och till
nationella och internationella nätverk. Forskarskolans seniora forskare kommer att dels vara
engagerad i fältstudier och dels tillsammans skapa och bedriva forskarutbildningen. Medel
söks för detta och för sex doktorander som ska rekryteras nationellt och anställas 2008.
Doktoranderna kommer, som brukligt är, att få en dubbel tillhörighet: dels i den nationella
forskarskolan, dels i respektive forskarutbildningsämne på det aktuella lärosätet.
