Förslag från sektorsdialogen
Diskussionspunkter
1: Gradering av markanvändningens rekreationsvärde. Högst betesäng och strand därefter
högvuxen gammelskog, småbruten åkermark med fint nät av brukningsvägar och stigar, tät
planterad ungskog, hyggesplöjd skogsmark och lägst energiskogsplantering. (Per Sillén)
2 Hälsofrämjande som strategi förhållbar utveckling (Johan Hallberg)
Förslag till åtgärder
Utveckla metoder för att värdera olika naturtyper och markanvändningar utifrån:
- Sociala värden, folkhälsa
- rörligt friluftsliv
För att säkrare kunna väga mot och jämka med andra värden
Per Sillén, Johan Hallberg, Åsa Rydell, Madeleine Julin
5 markeringar (lappen hängde dock undangömd och kan ha missats av någon)
Diskussionspunkter
1: Från jord till bord. Hur får vi ner den totala energiförbrukningen? (Sven Uhlås)
2: Hur kan Dalarnas jordbruks konkurrenskraft stärkas genom energieffektivisering,
produktion av bioenergi och minskad klimatpåverkan (Erik Särnholm)
Förslag till åtgärder
- Sparsam körning
- Låg bränsleförbrukning beaktas vid inköp av maskiner
- Effektivare logistik, t.ex. lastbil istället för traktor, flytta djuren istället för fodret
- Biogasproduktion från gödsel och avfall
- Ökad medvetenhet om bra matval
- Ej slänga mat
- Odling i stadsmiljö
- Cykla till affären, storkok och veckohandla.
Sven Uhlås, Erik Särnholm
21 markeringar
Diskussionspunkter
1. God bebyggd miljö delmål 5. Växtnäring är en helt grundläggande faktor för
matprodukyion. Kväve kan vi fånga i luften via baljväxt eller i fabrik. Men inte
Fosforn (P). Fosfortillgången är begränsad och allt importeras idag. Dalarnas mål till
2010 var 90% återföring av fosforn till produktiv mark. Resultatet blev 0 %. Dalarna
var ett pionjärlän vad gäller kvalitetssäkring av slam. Allt föll i och med Revaq. Vad
görs idag?
Förslag till åtgärder
- Tycker Dalarnas konsumenter att vi ska återföra fosfor? Fråga dem
- Är dagens användning bra ur miljösynpunkt? Dvs. anläggning och täckning?
Kersti Linderholm
11 markeringar
Diskussionspunkter
1. Jordbrukare i Dalarna minskar användningen av kemikalier genom behovsanpassning
och biologiska preparat. (Anita Lundmark)
2. Vad är det biologiska preparatet? Hur fungerar det? Vad innehåller det? Kommer det
att utvecklas? Vad är riskerna/fördelarna? (Camilla Sparring)
Förslag till åtgärder
Biologisk behandling av utsäde.
- Ersätt kemiska medel öka kunskapen om det och öka den naturliga balansen i
jordbruket.
- Mer debatt om livsmedel och dess kvalité och innehåll
- Tillväxthetsen minskar tid och kunskap att tillreda maten folkbildning!!! Konsumera
mindre och smartare!
Jan Forsell, Anita Lundmark, Torbjörn Thalin, Niklas Lindqvist, Camilla Sparring
10 markeringar
Diskussionspunkt
1. Hur kan vi öka efterfrågan på ekologiska och närproducerade livsmedel? (Lillian)
Förslag till åtgärder
- Definition på närproducerat?
- Man kan inte odla överallt
- Information/konsumentupplysning om mervärden (t.ex. hälften så mycket
bekämpningsmedel jämfört med södra Sverige och 1/3 jämfört med Europa)
- Marknadsföring
- Kosläpp, passa på att prata med konsumenterna
- Det måste finnas ett jordbruk i Falarna för att vi ska kunna ha närproducerade
livsmedel!
- Minska butikernas pålägg på producenterna
- Torghandel, bönderna ute bland konsumenter
- Visa på skillnader
- Öka självförsörjningsgraden i trädgårdar. Det medför mer medvetna konsumenter
Pirjo, Kerstin, Lillian, Ann, Lars-Ola
19 markeringar
Diskussionspunkt
1. Går det att skapa fler ”mångfaldsvåtmarker”, bevara lövskogar och öka naturvärdena i
äng och hage utan att ”sätta käppar i hjulet” för jordbrukarna? (Staffan Müller)
Förslag till åtgärder
- Ekonomiskt stöd för utmarksbete, lövskogar, våtmarker ökar incitamentet hos bönder
att gynna dessa biotoper.
- Öka och gynna det öppna landskapet sammanfaller ej alltid med en ökning av den
biologiska mångfalden
- Underlätta ett skogsbruk som även gynnar betesdrift och ta fram de höga biologiska
värdena
- Spara sälg och asp i jordbrukslandskapet
- Gynna den pollinerande faunan
- Spara de rester av ruderatmarker som vi har kvar
- Fäbodmarker och finnbyar får en allt större betydelse för att behålla biologisk
mångfald
Staffan Müller, Anita Boman-Daniels, Bengt Ehnström
18 markeringar
Diskussionspunkt
1. Landskapets sammanhang. – Tillgänglighet för förståelse – Sammanhängande för
biologisk mångfald (Jens Montelius Risberg)
Förslag till åtgärder
Tillgänglighet för förståelse
- Utbildning anpassad till olika grupper t.ex.
o Bonden
o Bo på lantgård, gårdsbutik/kafé
o Samhällsplanerare
o Rådgivare
o Föreningar/nätverk
Sammanbindande strukturer
- diken
- raviner
- skogsbryn
- kraftledningsgator
- vägrenar
- stenrösen
- mm
Se och inse landskapets värden
- bl.a. vid exploatering Grön infrastruktur
- upphörd hävd
Jens Montelius Risberg, Hans Lillpers, Märta Ohlsson, Peter Harström
23 markeringar
Diskussionspunkter
1. Hur skall vi öka produktionen av livsmedel i Dalarna? (?)
2. Hur skall vi öka självförsörjningsgraden av livsmedel i Dalarna? (Lillian)
3. Vilka hållbarhetskrav vill vi ställa för produktionen – produkter (t.ex. mjölk, potatis)
som har goda förutsättningar och produceras mer än vad som konsumeras i Dalarna.
Närmat/Härmat/export – Vart? (Pirjo Gustafsson)
4. Miljömål 2. Jag tror/vet att vi kan odla mat i Dalarna på ett mer skonsamt sätt för
miljön jämfört med länder söderut. (Ann Eriksson)
Förslag till åtgärder
Kan vi försörja oss? Länet (landet) Kött? Mjölk? Grönsaker? Potatis? Spannmål? Brödsäd?
Får/nöt/fläsk
- Hur ligger Dalarna i förhållande till övriga Sverige beträffande import?
- Växtnäringsbalanser för länet?
- Välinvesterade fina gårdar till salu. Varför går det inte att sälja?
- Andra sätt att äga-arbeta ihop?
- Kapillära jordar som ger bra avkastning av vall, potatis och spannmål
- Odlad mark ger bara positiva fördelar för biologisk mångfald
Pirjo Gustafsson, Kersti Linderholm, Anita, Lillian, Niklas
20 markeringar
Diskussionspunkter
1. Lokalt engagemang i hållbar samhällsutveckling. Lokal förvaltning. Lokal förankring
och lokal delaktighet för att bevara biologisk mångfald och hållbart nyttjande av
naturresurser. (Kristian Olofsson)
Förslag till åtgärder
- Ansvar – Förvaltningsansvar
- Uttryck för lokal demokrati
- Ger möjlighet till uttryck för egenmakt
- Vad behövs/vill man:
o Forum. Delaktighet. Kommunikation
o Respekt för lokal kunskap
o Definierad makt/mandat föder ansvar och engagemang
o Understödjer landmärkena i Landstingets folkhälsostrategi och arbetet för
hållbar utveckling
o Bygga kultur för ”bra” möten
o Förbättrad samverkansprocess i samhällsgemenskapen
o Ömsesidig gemensam utmaning att utveckla processen i skärningspunkten
lokalt – centralt
Kristian Olofsson, Lisskulla Werkmäster, Madeleine Julin, Johan Hallberg
21 markeringar
Diskussionspunkter
1. Hur får vi kommuner, landsting och myndigheter att se helheten i samhället? (Jan
Forssell)
2. Reflektion ”Trovärdighet i det regionala miljömålsarbetet försvinner när länsstyrelsen
anger Borlänge/Falun som en motor i Dalarnas utveckling”. Frågor
a. Är detta bra förutsättningar för miljömålsarbetet?
b. Är en ökad tillväxt ett bra incitament till en utveckling i länet?
c. Kan vi skapa ett bättre Dalarna genom att förändra fokus från tätort till
landsbygd i det regionala utvecklingsarbetet/miljömålsarbetet? (Staffan
Müller)
3. Utifrån regionala målet att Falun/Borlänge utvecklas för hela länets bästa (i relation
till andra regioner). Kan man se på jordbruksmarkens betydelse i ett regionalt
helhetsperspektiv i stället för kommun för kommun? Dvs. kan det vara OK att se
jordbruksmark som värdefull för annat än jordbruk. Finns det anledning att återigen
gradera jordbruksmark och landskap? (Steve Johnson)
Förslag till åtgärder
Var försvinner helhetssynen?
- Olika åsikter om orsak och verkan i gruppen
- Tar kommuner sitt ansvar för att lokala jordbruksföretag kan leva vidare?
Lokalproducerat
- Kan kommunerna hantera oligopolen i livsmedelsdistributionen?
- Öppet landskap utan jordbruk?!
- Stödja/stimulera lokal konsumtion
- Belysa Dalarnas jordbruks mervärden
Jan Forssell, Eva Widergren, Staffan Müller, Erik Särnholm +1
2 markeringar
Diskussionspunkter
1. Jordbrukarna i Dalarna gör växtnäringsbalanser på gårdsnivå (?)
Förslag till åtgärder
Näringsämnen är pengar.
A. Gödselhantering
a. Gödsla efter befintlig skördenivå, inte önskad
b. Använd handelsgödsel som komplement (N) till stallgödsel (PK)
c. Anpassa gödslingen till resultat av markkartering (fosforstatus)
d. Avsättning för överskott av stallgödsel från t.ex. intensiv mjölkproduktion
e. LRF: Rådgivning, coach-samtal
B. Markbearbetning
a. Årstidsanpassa markbearbetning = undvik höstplöjning
b. ”Gårdsanpassade” bevuxna skyddszoner vid vatten
C. Återanvända fosfor i avloppsslam
a. LRF m.fl.: Policy/strategi för återföring av revaq – certifierat avloppsslam i
Dalarna
D. Välj rätt gröda
Martin Moraeus, Malin Spännar, Anita Lundmark
15 markeringar
Diskussionspunkter
1. Vart tog frågan om 16:e miljömålet vägen? Hur skall vi i odlingslandskapet bevara
våra växter och djur? (Sören Nyström)
2. Hur behålla och utveckla den biologiska rikedomen på de ålderdomligt skötta
naturliga fodermarkerna? (på fäbodar, finntorp i Dalarna, skogstorp o.dyl.) (Anders
Janols)
Förslag till åtgärder
Hur finansiera skötseln av de artrikaste miljöerna i odlingslandskapet?
- Flexibelt miljöstöd för de artrika miljöerna
- Ekonomiskt stöd från samhällets sida för skötsel av ålderdomliga fodermarker
- Stöd och uppmuntran till ideella krafter som sköter slåtterängar
- Öka kunskapen och förståelsen för dessa markers betydelse för mångfalden och
sammanhangen
- Utveckling av teknik för småskalig slåtter.
Sören Nyström, Anders Janols??
15 markeringar
Diskussionspunkter
1. Kultur- och naturvårdsjordbruk. Småjordbruk, finnjordbruk, fäbodbruk, fjälljordbruk.
Bättre villkor för småskalig kvalitetsproduktion, livskvalitet och folkhälsa. (Kristian
Olofsson)
2. Fäbodbrukets roll och framtid inom kultur- och vaturvårdsjordbruket. (Lisskulla
Werkmäster)
Förslag till åtgärder
Vad står det för: Värdefulla kultur- och naturmiljöer. Värdefullt för biologisk mångfald i ett
brett perspektiv. Kulturarv och byggnader. Miljö och hälsoriktig kvalitetsproduktion
angelägenhet för hela länet i olika gestaltningar. Diskussion jämförelsetalför landsbygd politik
i EU:
Sverige
Österrike (areal 1/5 av Sverige)
Små slakterier
50 st
5000 st
Fäbodar i bruk
250
9000
Djurenheter fäbodbete
3000
300000
Vad beror skillnaderna på?
-
Beakta utveckla och tillvarata Dalarnas biologiska kulturarv i skogar och fjäll
Ta hänsyn till SKS strategi för naturvårdande skötsel inom biotopskydd och
naturvårdsavtal. Utveckla och implementera även till andranaturskyddade områden,
också principiellt
-
Behövs bättre villkor ekonomiskt – regelverket kring småskaligt jordbruk.
Landsbygdsprogrammet! Vad gör lst nu i utformningen av nya LBP?
Formulering i Nulägesbeskrivningen av miljötillståndet …(sid. 7) ”….traditionen med
fäbodbete fortfarande lever kvar”. Det är en negativ antydan! Ett objektivt
konstaterande kan utformas så här: Detta beror delvis på traditionen med fäbodbete.
Pär Karlsson, Lisskulla Werkmäster, Johanna Jansson, Kristian Olofsson
17 markeringar
Diskussionspunkter
1. Hur motverka de kontinuerligt ökande lastbilstransportlängden både i produktionsoch distributionsleden för mat? Exempel En familj med en mjölkkonsumtion på 3 liter
/ dag orsakade 1950 ett transportarbete på 20 tonkilometer, idag 200 tonkilometer och
om Grådömejeriet läggs ned ca 500 tonkilometer. Med nuvarande trender kommer
lastbilstrafikens utsläpp om några åt att vara större än personbilstrafiken.
Förslag till åtgärder
Minska ökningen av lastbilstransporternas utsläpp och olycksrisker.
- Att ta med trafikmiljö- och olyckseffekterna vid upphandling
- Återinföra kilometerskatt för tunga lastbilar
- Bibehålla småskalig kooperativt inflytande
- Krav på miljökonsekvensbeskrivningar vid omorganisation av transporter
- Minska oligopolens motverkan av direkt försäljning. Lokal producent – lokal butik.
Per Sillén, Sven Uhlås
3 markeringar
Diskussionspunkter
1. Hur får vi ut fler betande djur i landskapet, och till rätt marker?
Förslag till åtgärder
Fler betesdjur i rätt marker
- Större flexibilitet i miljöstöden, t.ex. vartannatårsbete
- Betesföreningar och gemensamhetsladugårdar
- Se till att djuren går i biologiskt rika miljöer (utmarksbete, strandängar)
- Stängsel och tillsyn centrala frågor
- Stängselbidrag? Till områden med höga naturvärden
- Länsstyrelsen och kommunerna kan bli mer aktiva och arbeta för samverkan och
samarbete mellan djurhållare/markägare
- Varumärke naturbeteskött
Bengt Ehnström, Sören Nyström, Märta Ohlsson, Pär Karlsson, Jens Montelius Risberg
18 markeringar
Diskussionspunkter
1. Hur bevara åkermarken från bebyggelse vid tätbebyggda områden och hindra
igenväxning på glesbygden. Till kommande generationer. (Börje Lindvall)
2. Jordbruksmark som exploateras för vägar, järnvägar, byggande… kan inte någonsin
användas för livsmedelsproduktion igen. Hur minskar vi trycket på jordbruksmarken
för exploatering? (Hans Lillpers)
3. Hur skyddar vi Jordbruksmarken från samhällets expansion? Vilka är argumenten för
att behålla så stor areal som möjligt av jordbruksmarken för produktion (?)
Förslag till åtgärder
Hur förhindra att jordbruksmark bebyggs? (?)
- Lagstifta! Riksintresse?
- Använd moränmarken
- Helhetssyn
- Långsiktigt tänkande i planeringsprocessen
- Decentralisera!
o Företagandet
o Bostadsbebyggelse
Börje Lindvall, Lars-Ola Michelgård, Kerstin Lindqvist, Johanna Janson, Hans Lillpers, Peter
Harström
22 markeringar
Diskussionspunkter
1. Hur får vi offentliga sektorn att köpa svensk mat? (?)
2. Hur ska offentliga sektorn bli bättre på upphandling så Dalarnas odlare kan sälja sina
produkter? (Ann Eriksson)
3. Vad är det kommunerna missar i sin hantering av LOU när lokalproducenter/svenska
producenter inte vinner anbud i livsmedelsipphandlingar? (?)
Förslag till åtgärder
- Det krävs större kunskap hos politiker och insikt hur politiska beslut verkställs
- Jurister på kommunerna. Utbildning av upphandlare. Uppföljning av avtal
- LOU ska tolkas rätt (hela livscykeln inkl. samhällsekonomiska aspekter)
- Dialog med jordbrukssektorn
- Kommunerna missar idag:
o Anpassning av upphandling till mindre producenter
o Utvärderingskriterier skrivs felaktigt
o Att utforma kravspec. för livsmedel.
Erika Flygare, Ann Eriksson, Åsa Rydell, Camilla Sparring, Liselott Malmsten, Torbjörn
Thalin
40 markeringar
Diskussionspunkter
1. Vad krävs för åtgärder/insatser för att uppnå ”stora” och ”små” miljömål? exempel:
”stort” 60000 ha åkermark i bra brukande. ”Litet” 150 ha slåtteräng i hållbar hävd.
(Håkan Johansson)
Förslag till åtgärder
Vilka åtgärder/Insatser krävs för att uppnå ”stora” (A) och ”små” (B) Miljömål?
Stora miljövärden på små arealer, Mindre miljövärden på stora arealer. Exempel: Åker (A)
jämfört med gammal slåtteräng (B)
- Information – utbildning – kunskap
- Värdering av naturvärden
- Helt olika förutsättningar och drivkrafter för åkerbruk o.d. och gammaldags ängs- och
betesbruk
- Vad krävs?
o A. Lönsamt företagande med kostnadseffektivt naturvårdsarbete
o B. Kontinuerligt utnyttjande av resurser inom arbetsmarknadsprojekt o.d. samt
stöd och uppmuntran av ideella krafter
Håkan Johansson, Anders Janols
17 markeringar
Diskussionspunkter
1. Kan vi få ett lönsamt jordbruk med krav på alla naturvärden? (Niklas Lindqvist)
Förslag till åtgärder
- Naturvärden kan bidra till ett lönsamt jordbruk
- Hjälp kan behövas för att se möjligheter
Niklas Lindqvist, Jens Montelius Risberg
7 markeringar
Diskussionspunkter
1. Hur kan utsläppen av metangas respektive lustgas från jordbruket reduceras? De
utsläpps som avses är
a. Metangas från gödsel samt djurens matsmältning
b. Lustgas från gödsel/gödsling
(Erik Särnholm)
Förslag till åtgärder
Hur kan utsläppen av metangas resp lustgas från jordbruket minskas?
- producera biogas av gödseln
- Följa forskningen om hur metangas från djurens marsmältning kan minskas
- Följa forskningen om hur bildandet av lustgas kan minimeras vid gödsling
Erik Särnholm
9 markeringar
Diskussionspunkter
1. Viltvårdsanpassat jordbruk (”Viltbruk”) ger både ”viltmat” och god vinst. Hur
stimulerar vi utvecklingen av denna sektor? Vi konsumerar 16 000 ton viltkött/ år
vilket motsvarar mellan 5 – 10% av köttkonsumtionen i Sverige.
Förslag till åtgärder
Viltvårdsanpassat jordbruk
Ger:
Hur:
-
”Ekologiskt” och magert kött
Natur- och kulturvärden i odlingslandskapet
Upplevelser och rekreation
Ekonomi till gården (sälj jakter/Jaktarrenden)
Biologisk mångfald och viltrika marker.
Viltåkrar på marginalmarker och i skogsmarker
Kantzoner
Utfodring vintertid
Anpassade grödor
Våtmarker/viltmarker
Genom
- Viltvårdsplaner
- Viltåkrar som EU-godkänd gröda
- Riktade stöd för ”viltbruk” t.ex. viltåkrar
- Kostnadsfri rådgivning och planering
Jan Tholerus
5 markeringar
