SAMMANFATTNING KROPPEN
Hår, hud och naglar
Huden består av två lager, överhud och läderhud.
Naglar har vi för att skydda finger- och tårtoppar.
Huden består av olika slags nervceller. En del är känsliga för smärta,
en del för tryck, andra för värme eller kyla etc. Det är därför man kan
tycka att det gör olika ont när man nyper på olika delar av kroppen.
Vår hud innehåller svettkörtlar som avger svett. Det gör de för att
hjälpa kroppen att reglera sin värme.
Skelettet
Skelettet håller oss uppe, gör att vi kan förflytta oss och skyddar våra
inre organ.
Vi har drygt 200 ben i vår kropp.
Inne i skelettbenen finns benmärg. Där bildas det blodkroppar.
Muskler
Skelettmusklerna gör att vi kan röra på armar, ben, fingrar etc.
För att musklerna ska orka arbeta behöver de energi och syre.
När musklerna arbetar drar de ihop sig. Det är viktigt att träna sina
muskler för annars blir de försvagade.
En del av våra muskler, t.ex. hjärtat och musklerna i tarmarna styrs av
det autonoma nervsystemet. Det innebär att man inte kan påverka
de musklerna med viljan.
Lungor och andning
Vi har två lungor som har till uppgift att andas in syre och andas ut
koldioxid.
Lungorna består av en massa små lungblåsor som kallas alveoler. De
är i dessa som utbytet mellan syre och koldioxid sker.
Hjärtat
Hjärtat är en muskel som har till uppgift att pumpa runt blodet i
kroppen.
Hjärtat består av fyra rum, två förmak och två kammare.
När vi anstränger oss slår hjärtat fortare och det beror på att
kroppens muskler då behöver mer syre och näring och då behöver
hjärtat pumpa ut blodet snabbare.
Blod och blodomloppet
Blodet pumpas runt i kroppen med hjälp av hjärtat. Syrefattigt blod
kommer in i hjärtats högra halva och skickas ut till lungorna. I
lungorna lämnar blodet av koldioxid och tar upp syre. Blodet pumpas
sedan tillbaka till hjärtats vänstra halva. Detta kallas för det lilla
kretsloppet.
Från hjärtats vänstra halva skickas sedan syrerikt blod ut till kroppens
alla delar genom artärerna (ett slags blodkärl). Artärerna delar upp
sig gång på gång och är tillslut jättesmå. Dessa tunna blodkärl kallas
för kapillärer. Ute i kroppen lämnar blodet av syre och energi till
musklerna och tar med sig koldioxid tillbaka. De blodkärl som för
tillbaka syrefattigt blod tillbaka till hjärtat kallas för vener. Detta
kallas för det stora kretsloppet. Blodet går på detta sätt runt, runt.
Blodets uppgift är att transportera olika saker, tex syre, näring och
avfall runt i kroppen.
Blod består av fyra delar:
Plasma – en gulaktig vätska
Röda blodkroppar – transporterar syre.
Vita blodkroppar – bekämpar bakterier
Blodplättar- hjälper blodet att levra sig (stelna).
Näringsintag och matsmältning
Tänderna tuggar maten och när vi sväljer åker den ner genom
matstupen till magsäcken. I magsäcken blandas maten med magsyra
och blir till en slags välling. Därefter åker den ut i tunntarmen. I
tunntarmen finns det tarmludd som har till uppgift att föra över
näringen i maten till blodet. Maten åker sedan vidare till tjocktarmen
och ändtarmen. Under sin färd genom tarmarna kramas vattnet ut ur
maten och resterna blir till bajs som släpps ut genom ändtarmen.
Det tar i vanliga fall ungefär ett dygn för maten att färdas från
munnen till ändtarmen.
Lever och njurar
Levern och njurarna är kroppens reningsverk. De renar blodet från
ämnen som inte behövs.
Njurarna silar blodet och kvar blir urin som vi sedan kissar ut.
Hjärnan
Hjärnan består av tre delar
Stora hjärnan (är delad i två halvor och består av olika centra som
styr olika saker i kroppen, talet, minnet, synen m.m.)
Lilla hjärnan (styr kroppens balans)
Hjärnstammen (ser till att andning, hjärtat och matsmältning
fungerar)
Hjärnan och nerverna i kroppen = nervsystemet
När du vill ta en sak skickar din hjärna en signal till ryggmärgen som i
sin tur skickar en signal till musklerna att stäcka fram armen. En
signal skickas sedan tillbaka till hjärnan via ryggmärgen och du förstår
att du har sträckt fram din arm.
Reflex – En reflexrörelse går direkt från ryggmärgen och tillbaka till
musklerna. Ex när du bränner dig. När du lägger din hand på
en varm platta skickar nervcellerna i handen signaler till ryggmärgen
att de bränner dig. Ryggmärgen skickar då direkt ut en signal till
musklerna att du ska dra bort handen. Först därefter skickas en signal
till hjärnan och du blir medveten om att du har bränt dig.
Sinnena
Sinnena är synen, hörseln, lukten, smaken och känseln.
Hörseln – Ytterörat fångar upp ljud. Trumhinnan börjar då vibrera.
Benen i mellanörat, hammaren, städet och stigbygeln
förstärker ljudet. Från innerörat transporteras sedan
ljudet genom hörselnerven upp till hjärnan och vi förstår
vad vi hör.
Synen – Du ser saker när ljuset från dem studsat in i dina ögon. Ljuset
passerar in i ögat fram till linsen. En uppochner vänd bild
landar på näthinnan och synnerven transporterar budskapet
till din hjärna. Din hjärna vänder bilden rätt och du förstår då
vad du ser.
Lukten – Lukter är pyttesmå partiklar i luften som färdas in i din näsa.
Längst in i näsan sitter det miljontals med luktceller som
känner av partiklarna och skickar budskapet till hjärnan. Du
förstår vad du känner för lukt.
Smaken – På din tunga finns det massvis av smakceller. När de
känner av smakpartiklar skickar de en signal till din hjärna
och du förstår vad du äter.
Känseln – Miljontals pyttesmå nervceller sitter på din hud och talar
om för dig hur saker känns när du berör dem. Dessa
nervceller är olika duktiga på att känna olika saker, ex hetta,
kyla, släthet, strävhet, smärta och vibrationer. De skickar
upp signaler till din hjärna och du förstår då vad du känner.
Puberteten
Puberteten är de förändringar som sker i kroppen och psyket när en
människa blir könsmogen. Hos flickor infaller puberteten oftast när
de är mellan tio och fjorton år och hos pojkar när de är mellan tolv
och sexton år.
Under puberteten växer kroppen och förändras på många sätt.
Hos flickor utvecklas bröstkörtlarna, och det bildas mer
underhudsfett. Kring könsorgan och i armhålorna växer det hår, och
flickorna får också sin första menstruation.
Pojkar får ett grövre skelett, samtidigt som musklerna blir större,
testiklar och penis växer liksom håret runt könsorgan och i armhålor.
Skäggväxt och målbrott är andra mycket tydliga förändringar.
Det som händer i och med kroppen under puberteten påverkar också
känslor och tankar. Funderingar och frågor kring till exempel
sexualitet, identitet, vuxenliv och framtid blir viktiga.
Ett barn blir till
För att ett barn ska bli till behöver en spermie från en man möta ett
ägg från en kvinna. Detta gör t.ex. genom att en man och en kvinna
har samlag med varandra.
Männens spermierna bildas i testiklarna och kvinnornas ägg finns
lagrade i kvinnornas äggstockar.
Varje månad frigörs ett ägg från äggstockarna och färdas till kvinnans
livmoder. Om det på sin väg dit möter en spermie blir det befruktat
och ett barn börjar bildas. Möter det ingen spermie skickas ägget ut
genom snippan tillsammans med lite blod, kvinnan har fått sin mens.
Om ägget blir befruktat stannar det i livmodern och cellerna i det
befruktade ägget börjar dela på sig. Går allt som det ska föds sedan
ett barn ungefär 9 månader senare.
Immunförsvaret
I vår kropp är det de vita blodkropparna som hjälper kroppen att
bekämpa virus och bakterier. Man kan säga att de vita blodkropparna
äter upp det bakterier och virus.
Virus är mycket små smittsamma partiklar som kan komma in i
människokroppen genom t.ex. munnen och näsan. Många av
människans vanligaste sjukdomar orsakas av virus, till exempel
förkylning, influensa och alla vanliga barnsjukdomar som mässling,
vattenkoppor och påssjuka. Virus kan också orsaka farligare
sjukdomar som aids och vissa former av cancer.
Kroppens immunförsvar tar död på virus så gott det kan, och i de
flesta fall blir man frisk igen. Däremot hjälper det inte att äta
penicillin eller andra antibiotika.
Mot många virus finns vaccin som gör att man får ett skydd mot
viruset och inte blir sjuk om man skulle smittas av det.
Bakterier är namnet på vissa mycket enkla livsformer. De består av en
enda cell. Bakterier är antagligen den äldsta livsformen på jorden,
och de finns överallt: i luften, vattnet och jorden.
De flesta bakterier är "nyttiga", men de bakterier vi känner bäst till är
sådana som gör oss sjuka.
Av vissa bakterier kan man få t.ex. lunginflammation, halsfluss eller
blodförgiftning.
Antibiotika, som penicillin, dödar bakterier och gör en frisk.
Hälsa
För att vår kropp ska må bra behöver man tänka på ett antal saker.
-
Äta nyttig och varierad mat.
Röra på kroppen.
Inte stressa
Skratta och ha roligt.
”Sköt om din kropp, du kommer bara att få en”
