Fördjupning social hållbarhet och folkhälsa - en

Bilaga nr 2: Fördjupning social hållbarhet
och folkhälsa - en samlad bild
2012-10-16
Karin Gertzén, Utvecklingsledare folkhälsa
Gunilla Henningsson, Brotts- och drogförebyggarsamordnare
Bilaga nr 2: Fördjupning - samlad bild social hållbarhet och folkhälsa
Innehåll
1
Inledning
6
2
Social hållbarhet
8
Kvinnor och män................................................................................ 8
Pengar och vänner .......................................................................... 10
2.2.1 Ekonomiska förutsättningar.................................................. 10
2.2.2 Sociala förutsättningar ......................................................... 12
2.3
Leva livet som barn och ung ............................................................ 14
2.3.1 Utbildning............................................................................. 15
2.3.2 Miljön i skola ........................................................................ 17
2.3.3 Miljö hemma ........................................................................ 18
2.3.4 Boendemiljö ......................................................................... 18
2.4
Jobbet och jag ................................................................................. 18
2.5
Lördag hela veckan ......................................................................... 20
2.6
Riskfri rökning? ................................................................................ 23
2.7
Plantan och ruset ............................................................................. 27
2.8
Störst, bäst och vackrast ................................................................. 30
2.9
När tärningen bestämmer ................................................................ 31
2.10 Smitta mig inte! ................................................................................ 33
2.11 Sex och hälsa .................................................................................. 33
2.1
2.2
3
Hållbarhet miljö och klimat
3.1
3.2
3.3
4
Bullret, bilen och olyckor .................................................................. 35
3.1.1 Buller ................................................................................... 35
3.1.2 Kvävedioxider ...................................................................... 36
3.1.3 Ozon .................................................................................... 37
3.1.4 Olycksfall ............................................................................. 37
Aktiv soffpotatis ............................................................................... 38
Svensken äter sin vikt i kött varje år! ................................................ 40
Inflytande
4.1
5
35
45
Jag vill vara med och bestämma!..................................................... 45
Referenser
5.1
5.2
5.3
48
Rapporter, skrifter ............................................................................ 48
Statistik ............................................................................................ 51
Hemsidor ......................................................................................... 51
3
Bilaga nr 2: Fördjupning - samlad bild social hållbarhet och folkhälsa
4
Bilaga nr 2: Fördjupning - samlad bild social hållbarhet och folkhälsa
5
Bilaga nr 2: Fördjupning - samlad bild social hållbarhet och folkhälsa
1
Inledning
I verksamhetsplanen för Lerums kommun 2012 finns uppdraget att redovisa en samlad
bild av folkhälsan i kommunen och en plan för hur folkhälsan ska förbättras. Detta görs
i rapporten " Social hållbarhet och folkhälsa - en samlad bild ".
Denna bilaga är en fördjupning av kapitlet "En samlad bild". Fördjupningen
innehållande siffror, tabeller och utförligare resonemang.
6
Bilaga nr 2: Fördjupning - samlad bild social hållbarhet och folkhälsa
7
Bilaga nr 2: Fördjupning - samlad bild social hållbarhet och folkhälsa
Social hållbarhet
2
Social hållbarhet handlar om att bygga ett långsiktigt stabilt och dynamiskt samhälle där
grundläggande mänskliga behov uppfylls. Det är en utveckling som utgår från jämlikhet
samt människors välbefinnande och behov, såväl fysiskt som psykiskt.
Kvinnor och män
2.1
Procentuell fördelning av uttag nettodagar föräldrapenning
2008-2011
100
90
80
Procent
70
60
Riket
50
Lerum
40
30
20
10
0
Kvinnor
Män
Kvinnor
2008
2009
Män
Kvinnor
Män
2010
Kvinnor
Män
2011
Källa: Försäkringskassan
Det är betydligt vanligare att kvinnor tar ut föräldrapenningdagar än män både i riket
och i Lerum. Det har inte skett någon förändring av uttag mellan åren 2008-2011.
Papporna i Lerum tar ut något fler föräldradagar i jämförelse med riket.
Det är också mycket vanligare att kvinnor i Lerum tar ut tillfällig föräldrapenning ”Vård
av barn” än män. Siffrorna har inte förändrats mellan 2006-2011.
Fler män (80%) än kvinnor (73%) uppger bra eller mycket bra hälsotillstånd i Lerum.
Kvinnor lever i genomsnitt längre än män, medan män som grupp har mer makt och
resurser samt bättre självrapporterad hälsa än kvinnor. Detta gäller både globalt och i
Sverige.
Internationellt sett är Sverige ett förhållandevis jämställt land, men kvinnor har
fortfarande lägre lön för likartade arbetsuppgifter samtidigt som kvinnor generellt har en
högre utbildningsnivå. Det är fortfarande fler kvinnor än män som uppger att de har
utsatts för någon kränkande behandling, men antalet har minskat ända sedan
mätningarna började år 2004.
8
Bilaga nr 2: Fördjupning - samlad bild social hållbarhet och folkhälsa
Nuvarande forskning tyder på att de initiala stegen mot ett jämställt samhälle, då
kvinnor garanteras grundläggande rättigheter, är entydigt positivt för både vuxnas och
barns hälsa. Men forskning indikerar också att processen mot jämställdhet kan påverka
folkhälsan negativt. ..//.. Detta kan bero på att kvinnor har tagit över traditionellt sett
manliga domäner före det motsatta skett, vilket nu missgynnar kvinnan i form av
överbelastning och fortsatt underordning i samhället, och mannen i form av fortsatt
riskfylld livsstil och förlust av tidigare samhällsprivilegier.
Antalet anmälda sexualbrott har ökat sedan 2002 i Sverige.
Antalet anmälda sexualbrott i Lerum
50
45
40
35
Antal
30
25
Lerum
20
15
10
5
0
Antal
Antal
Antal
Antal
Antal
Antal
Antal
Antal
Antal
Antal
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
Källa: Brottsförebyggande rådet
Antalet anmälda sexualbrott ökar över tid även i Lerum. Ökningen av anmälda
sexualbrott kan delvis förklaras av den nya sexualbrottslagen och en ökad
9
Bilaga nr 2: Fördjupning - samlad bild social hållbarhet och folkhälsa
anmälningsbenägenhet, men troligtvis har sexualbrotten också ökat rent faktiskt. Det
bidrar till att ojämställdhet och ojämlikhet vidmakthålls och förstärks.
98% av de som misstänks för sexualbrott i Sverige är män. Ungefär en fjärdedel av
brotten sker i offrets eller gärningspersonens hem.
Pengar och vänner
2.2
Det finns ett samband mellan hur vi mår och ett samhälle präglat av ekonomisk och
social trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor, jämställdhet och rättvisa.
Ungdomars möjlighet att utbildas och skaffa sig försörjning är sannolikt den allra
viktigaste frågan att uppmärksamma för social och ekonomisk hållbarhet. Tillgång till
arbete och ett fungerande vardagsliv är kanske några av de viktigaste förutsättningarna
för att delta i omställningsarbetet för hållbara städer.
Trots den goda ekonomiska utvecklingen finns det grupper i samhället som har sämre
ekonomiska villkor än andra, och inkomstskillnaderna år 2007 var de högsta som har
uppmätts sedan SCB påbörjade sina mätningar 1975.
Ekonomiska förutsättningar
2.2.1
Andelen (% ) barn totalt som finns i ekonomiskt utsatta hushåll
100
90
80
Andelen
70
60
00 Riket
50
1441 Lerum
40
30
20
10
0
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
Källa: Folkhälsodata, Folkhälsoinstitutet
Andelen barn som finns i ekonomiskt utsatta hushåll har under de senaste åren legat på
liknande nivåer för Lerums kommun. Den största andelen barn i Lerum lever i hushåll
där man inte har en utsatt ekonomisk situation. Lerum har en betydligt färre andel barn i
ekonomiskt utsatta hushåll i jämförelse med riket.
Andelen ensamstående med barn och låg ekonomisk standard har fördubblats i Sverige
från 15 procent 1999 till 29 procent 2008. Särskilt ekonomiskt utsatta är ensamstående
med två eller flera barn.
10
Bilaga nr 2: Fördjupning - samlad bild social hållbarhet och folkhälsa
Utveckling familjer med låga inkomster 2003-2009
100
90
80
Andelen
70
60
00 00 Riket
50
1441 1441 Lerum
40
30
20
10
Ensamstående med
hemmavarande barn
under 18 år
Pensionärsfamiljer
2007
2008
2009
2005
2006
2009
2003
2004
2006
2007
2008
2004
2005
2008
2009
2003
2006
2007
2003
2004
2005
0
Familjer med sjuk- och
aktivitetsersättning
Källa: Folkhälsodata, Folkhälsoinstitutet
Med de familjetyper som redovisas i bilden ovan har Lerum färre andel med låga
inkomster i samtliga familjetyper i jämförelse med riket. Den familjetyp som framträder
med flest andel låga inkomster är ensamstående med hemmavarande barn i Lerum och i
riket. Trenden för denna familjetyp har varit något ökande för riket men något
avtagande för Lerum.
Andelen med låg ekonomisk standard i Sverige är högre bland ensamstående kvinnor
med barn än bland ensamstående män med barn.
En ekonomiskt pressad situation kan påverka relationerna inom familjen. Den kan även
minska föräldrarnas möjligheter att forma sina barns liv på det sätt de anser bäst.
Andelen som har kontantmarginal
100,0
90,0
80,0
Andelen
70,0
60,0
Kvinnor
50,0
Män
40,0
30,0
20,0
10,0
0,0
2007
2011
2007
2011
Lerum
Lerum
Västra Götaland
Västra Götaland
Källa: Nationella folkhälsoenkäten "Hälsa på lika villkor 2011"
11
Bilaga nr 2: Fördjupning - samlad bild social hållbarhet och folkhälsa
Det är vanligare att män har kontantmarginal1 än kvinnor. Andelen kvinnor med
kontantmarginal är något högre i Lerum i jämförelse med Västra Götaland. De som har
kontantmarginal ökar med ökad ålder.
Kapitalinkomsterna var, fram till 1990-talet, av marginell betydelse för hushållens
ekonomi. Under 1990- och 2000-talet har kapitalet som inkomstkälla, och då framför
allt kapitalvinsterna, fått en allt större betydelse. Stigande fastighetspriser och en otrolig
utveckling på börsen, De ökade kapitalinkomsterna är inte den enda förklaringen till att
inkomstspridningen har ökat. En annan betydande faktor är att skillnaderna mellan de
med och de utan arbete har ökat. De med förvärvsarbete har under stora delar av den
undersökta perioden kunnat öka sina inkomster realt.Den ekonomiska familjepolitiken
är av stor betydelse för många barnhushåll. Transfereringar och bidrag inom den
ekonomiska familjepolitiken bidrar därmed till förbättrade förutsättningar för en god
ekonomisk levnadsstandard för alla barnfamiljer. Men resultaten visar också att en allt
större andel av barnhushållen, framför allt ensamstående med barn och individer födda i
utlandet, har en låg ekonomisk standard.
Åtgärderna som föreslås bör inriktas på att stärka arbetslösa och människor som står
långt från arbetsmarknaden, främst unga. En sådan stärkande åtgärd är att säkerställa att
alla får en grundläggande skolutbildning. Förbättra de ekonomiska förutsättningarna för
ensamstående med barn.
Ungdomars möjlighet att utbildas och skaffa sig försörjning är sannolikt den allra
viktigaste frågan att uppmärksamma för social och ekonomisk hållbarhet. Tillgång till
arbete och ett fungerande vardagsliv är kanske några av de viktigaste förutsättningarna
för att delta i omställningsarbetet för hållbara städer.
2.2.2
Sociala förutsättningar
Flera studier har visat att väl integrerade personer med starka band till familj eller
omgivning lever längre och har bättre hälsa samt en ökad kapacitet att återhämta sig
från sjukdom än socialt isolerade individer. Socialt deltagande har även visats ha en
indirekt påverkan på hälsan genom dess betydelse för olika levnadsvanor som i sin tur
har betydelse för hälsan.
1
Klarar att skaffa fram 15 000 kronor på en vecka i en oförutsedd situation.
12
Bilaga nr 2: Fördjupning - samlad bild social hållbarhet och folkhälsa
Andelen med lågt socialt deltagande
100
90
80
Andelen
70
60
00 Riket
50
1441 Lerum
40
30
20
10
07-10
Samtliga
Samtliga
Samtliga
05- 0608 09
Samtliga
0407
Män
Män
Män
07-10
Män
04- 05- 0607 08 09
Kvinnor
Kvinnor
Kvinnor
Kvinnor
0
0407
05- 06- 0708 09 10
Källa: Folkhälsodata, Folkhälsoinstitutet
Andelen med lågt socialt deltagande har varit stabilt mellan åren 2004-2010. I Lerum är
andelen med lågt socialt deltagande lägre än i jämförelse med riket. Ungefär 15% av
befolkningen i Lerum uppger lågt socialt deltagande.
Resultaten från den nationella folkhälsoenkäten visar bland annat att gruppen äldre
främst utmärker sig när det gäller socialt deltagande, där äldre personer i betydligt lägre
grad än yngre åldersgrupper uppger ett socialt deltagande. Det finns klara samband
mellan ett lågt socialt deltagande och socioekonomisk tillhörighet.
Andelen med lågt socialt deltagande uppdelat på
kön och ålder
100
90
80
Andelen
70
60
MittenÄlvsborg
50
Västra Götaland
40
30
20
10
16-29 år
30-44 år
45-64 år
Män
Kvinnor
Män
Kvinnor
Män
Kvinnor
Män
Kvinnor
0
65-84 år
Källa: Nationella folkhälsoenkäten "Hälsa på lika villkor" 2011
13
Bilaga nr 2: Fördjupning - samlad bild social hållbarhet och folkhälsa
Även för vårt område gäller det att gruppen äldre i högre grad uppger lågt socialt
deltagande än yngre. Det är också fler män än kvinnor som uppger detta.
Få äldre har tillgång till Internet i hemmet. Här finns tydliga skillnader i förhållande till
befolkningen i övrigt. Det finns skillnader i äldres hälsa beroende på vilken
socioekonomisk grupp de tillhör. Ensamstående äldre kvinnor är ekonomiskt särskilt
utsatta.
En möjlig orsak till äldres lägre sociala deltagande kan vara att man på äldre dar inte
efterfrågar det i samma utsträckning. Det kan också bero på att personer med
funktionsnedsättning ofta återfinns i gruppen äldre och att de på grund av sin
funktionsnedsättning har svårare att delta socialt.
Andelen med funktionsnedsättning ökar med stigande ålder. En mycket stor del av
samhällets samlade ohälsa finns bland människor med funktionsnedsättning. Att ha en
funktionsnedsättning behöver dock inte vara liktydigt med att ha en försämrad hälsa.
Däremot kan det vara en hälsorisk.
Äldres tillgång till mötesplatser främjar möjligheterna till social gemenskap och
delaktighet i olika aktiviteter. Mötesplatser där äldre kan knyta nya kontakter kan
därmed utgöra en stödjande miljö för äldres sociala deltagande. Detta kan även bli en
ingång till fysisk aktivitet och goda matvanor.
Många äldre upplever att det finns socialt stöd i deras närhet, men forskning visar att det
finns skillnader utifrån nationalitet, socioekonomi och boendesituation. Några
utmaningar är att nå dem som känner sig ensamma och som är inaktiva.
Även om det naturliga åldrandet aldrig kan undvikas går det att stärka det friska och
skjuta upp funktionsnedsättningar.
2.3
Leva livet som barn och ung
Svenska barn under 15 år hör till de bäst gynnade i världen, hälsomässigt sett, och
utvecklingen i åldersgruppen har varit positiv de senaste 20 åren. Bilden är dock en
annan om man ser till ungdomar och psykisk hälsa.
Studien Skolbarns hälsovanor har tidigare visat en tydlig ökning av självrapporterade
psykosomatiska symptom bland 11-, 13- och 15-åringar mellan åren 1985-2001. Den
senaste undersökningen, som genomfördes under 2009/10, visar att ökningen har planat
ut, framför allt bland 15-åringar. Men det finns stora skillnader mellan hur pojkar och
flickor upplever sin psykiska hälsa.
14
Bilaga nr 2: Fördjupning - samlad bild social hållbarhet och folkhälsa
2.3.1
Utbildning
Satsningar på utbildning är ett av de främsta sätten att främja barns hälsa, och goda
skolresultat är en stark skyddsfaktor för utsatta barn.
Enligt Skolverkets statistik under perioden 1995–2010 minskade andelen med
gymnasiebehörighet efter avslutad grundskola. Ungefär två tredjedelar slutar gymnasiet
med godkända betyg. Enligt både nationella och internationella studier har
skolprestationerna försämrats under de senaste 20 åren och de sociala skillnaderna i
relation till prestation ökat.
När det gäller kön är det fler pojkar än flickor som inte uppnår kunskapsmålen i ett eller
flera ämnen i grundskolans årskurs nio. Det finns även stora skillnader mellan elever
med svensk bakgrund och elever med utländsk bakgrund.
Behöriga till gymnasieskolan totalt
100
90
80
Andelen
70
60
00 Riket
50
1441 Lerum
40
30
20
10
0
våren våren våren våren våren våren våren våren våren våren våren
2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011
Källa: Folkhälsodata, Folkhälsoinstitutet
De senaste tio åren har andelen behöriga till gymnasiet för Lerum legat runt 95%. .
Lerums kommun står sig bra i jämförelse med riket.
Andelen gymnasieelever i Lerum som har fullföljt sin utbildning inom 4 år var 2011
78% för Lerum och 76 % för riket. Andelen invånare 20 år med grundläggande
behörighet till universitet och högskola var samma år 73% för Lerum och 63% för riket.
15
Bilaga nr 2: Fördjupning - samlad bild social hållbarhet och folkhälsa
Andelen med eftergymnasial utbildning
100
90
80
Andel
70
60
00 Riket
50
1441 Lerum
40
30
20
10
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
0
kvinnor
män
eftergymnasial utbildning
25-74 år
Källa: Folkhälsodata, Folkhälsoinstitutet
Det är vanligare att kvinnor har eftergymnasial utbildning än män, både i riket och i
Lerum. Andelen med eftergymnasial utbildning är högre i Lerum än i riket och det
gäller både för män och kvinnor. Andelen med eftergymnasial utbildning har ökat från
2001-2011.
I takt med att Lerumsborna blir allt mer välutbildade växer utbildningsskillnaderna
mellan kvinnor och män.
Unga vuxna är en utsatt grupp där arbetslösheten har ökat snabbt under de senaste åren.
För de högutbildade öppnas nya möjligheter till arbete när konjunkturen går upp, medan
unga som inte har avslutat sin gymnasieutbildning med fullständiga betyg riskerar
fortsatt arbetslöshet.
Föräldrars utbildningsnivå avspeglar sig i barnens skolresultat. I Sverige kan vi se att
lägst andel elever som fick betyget godkänd i alla lästa ämnen hade gruppen barn till
föräldrar med endast förgymnasial utbildning (46%). Motsvarande siffra för barn till
föräldrar med gymnasial respektive eftergymnasial utbildning var 72% respektive 87%.
Den gynnsamma trend för barns hälsa som påvisas går alltså inte att förklara med
förändringar i familjen och förskolan. Däremot är det möjligt att ungas försämrade hälsa
beror på försämringar i skolan och på ökade svårigheter för unga att komma in på
arbetsmarknaden. Ett annat skäl kan vara att lycka har blivit en norm i välmående
industrialiserade länder. Alla ska vara lyckade och lyckliga. Varje person är också sin
egen lyckas smed. När olyckan drabbar leder dessa normer till att fallet blir djupare och
stressen större. Ytterligare en orsak kan vara den höga konsumtionen av alkohol.
Mängden sprit som tonåringar dricker har visserligen minskat något de senaste åren
men med internationella mått mätt är den fortfarande hög. En deprimerad person dricker
ofta mer samtidigt som bakfyllan spär på depressionen.
16
Bilaga nr 2: Fördjupning - samlad bild social hållbarhet och folkhälsa
Miljön i skola
2.3.2
Det finns ett samband mellan skolgång och hälsa. Förskolan är en annan viktig arena
som tillsammans med andra aktörer har möjlighet att i ett tidigt skede förebygga ohälsa
hos barn samt utjämna socioekonomiska skillnader.
Skolmiljö - Miljö i skolan 2012
100
90
79
80
74
73
72
72
Procent
70
69
61
56
60
Lerums kommun
50
GR
40
30
20
10
0
År 2
År 5
År 8
Åk 2 gy
Källa: Markör 2012
Många barn och unga i Lerums kommun uppfattar sin skolmiljö som god. Skolmiljön
handlar om klassrumsklimat, bra saker att göra på raster, att toaletterna är bra och att
maten är god. Mest nöjd är man i år 2, för att sedan sjunka till år 8 och sedan öka igen
till årskurs 2 på gymnasiet. Lerum står sig bra i förhållande till Göteborgsregionen.
Trivsel - Trygghet i skolan 2012
100
98
95
97
93
90
94
89
89
89
80
70
Procent
60
Lerums kommun
50
GR
40
30
20
10
0
År 2
År 5
År 8
Åk 2 gy
17
Bilaga nr 2: Fördjupning - samlad bild social hållbarhet och folkhälsa
Källa: Markör 2012
En stark majoritet av våra barn och unga i Lerum samt i Göteborgsregionen upplever att
de trivs i skolan. Även när det gäller trivsel kan vi se en nedgång i år 8.
Framgångsrika skolor når både kunskapsmålen och de sociala målen! Störst betydelse
för resultaten har undervisningen och samspelet mellan lärare och elever. Näst störst
betydelse har rektors ledarskap.
2.3.3
Miljö hemma
En god relation mellan barn och vårdnadshavare minskar risken för en rad olika
hälsoproblem och riskbeteenden hos barnen. För barns hälsa och välfärd är det särskilt
viktigt att deras vårdnadshavare visar värme mot barnen men också kan sätta ramar för
barnens beteenden. Barn och unga anser själva att det viktigaste för att må bra är att ha
vårdnadshavare som engagerar sig, det vill säga avsätter tid, bryr sig och lyssnar på sina
barn.
De allra flesta barn uppger att de kommer mycket eller ganska bra överens med båda
sina föräldrar, men barn med vårdnadshavare födda utanför Sverige uppger att de har en
något sämre relation. Vårdnadshavarens utbildningsnivå påverkar inte relationen till
barnet på något entydigt sätt.
Hemmets miljö och relationen mellan barn och vårdnadshavare är faktorer som
påverkar både barnens och de vuxnas hälsa och välbefinnande. I rollen som
vårdnadshavare kan man ibland behöva stöd.
2.3.4
Boendemiljö
Boendemiljön och närområdet har stor betydelse för vår sociala gemenskap. Att ha ett
acceptabelt boende hänger starkt ihop med hur vårt familjeliv och övriga sociala nätverk
fungerar. Detta medverkar i sin tur till att skapa goda förutsättningar för hälsan.
Bostadsmarknaden i stort och den fysiska miljön i och omkring boendet är exempel på
faktorer som påverkar hälsan.
2.4
Jobbet och jag
Kraven i arbetslivet behöver balanseras mot människors möjligheter att kunna fungera
och må bra under ett helt arbetsliv. Individens arbetsliv ska gå att förena med familjeliv
och fritid på ett hälsofrämjande sätt.
18
Bilaga nr 2: Fördjupning - samlad bild social hållbarhet och folkhälsa
Den självskattade arbetsorsakade ohälsan har tenderat att minska under senare år, när
det gäller både belastningsrelaterade och stressrelaterade besvär. Kvinnor anger dock
oftare arbetsorsakad ohälsa än män. Det systematiska arbetsmiljöarbetet har inte fått
tillräckligt genomslag.
Ohälsodagar per person och år, ålder 20-64 (nettodagar)
60
Ohälsodagar
50
40
00 Riket
30
1441 Lerum
20
10
kvinnor
2008
2009
2010
2006
2007
2003
2004
2005
2001
2002
2000
2010
2008
2009
2005
2006
2007
2003
2004
2000
2001
2002
0
män
Källa: Folkhälsodata, Folkhälsoinstitutet
Kvinnor har fler antal ohälsodagar än män, detta gäller både för riket och för Lerum.
Trenden är sjunkande för både män och kvinnor. Lerum har färre antal ohälsodagar för
både män och kvinnor i förhållande till riket.
Ohälsotalet är betydligt högre för personer med högst kort gymnasial utbildning än för
personer med högre utbildning. Ohälsotalet minskar dock i alla åldrar, och även de
regionala skillnaderna minskar.
Det finns en mängd organisatoriska orsaker och individuella orsaker bakom det höga
ohälsotalet. Gruppfaktorer är inte lätt att visa på då ”gruppen” sjukskrivna är svårt att
avgränsa och definiera som en grupp. Det enda de har gemensamt är att de är
sjukskrivna.
Orsakerna till kvinnors högre sjukskrivningstal måste sökas i ett brett perspektiv som
inkluderar olika samhällsstrukturer, arbetslivets uppbyggnad och människors hela
livssituation.
Den vanligaste förklaringen som förekommer i litteraturen är kvinnans situation som
"dubbelarbetande" det vill säga en överbelastad livssituation.
En annan förklaring som ofta förs fram är att arbetsmiljön på kommunala och
landstingsarbetsplatser, där merparten av den kvinnliga arbetskraften arbetar, är sämre
än inom den privata sektorn där männens arbetsplats dominerar.
En tredje förklaring till att kvinnor står för fler dagar i långa sjukskrivningar än män kan
vara det faktum att kvinnor står för en stor andel av deltidssjukskrivningen, det vill säga
att de är sjukskrivna och arbetar samtidigt. Efter som kvinnor är deltidssjukskrivna i
19
Bilaga nr 2: Fördjupning - samlad bild social hållbarhet och folkhälsa
mycket större utsträckning visar nettodagar (det vill säga antalet heldagar) en mer rättvis
bild.
Män och kvinnor i samma yrke och sektor har liknande sjukskrivningstal understryker
arbetets betydelse. En potentiellt viktig skillnad i mäns och kvinnors arbetsmiljö som
medierar sambandet mellan ohälsa och sjukskrivningsgraden är graden av
anpassningsmöjligheter vid ohälsa liksom graden av närvarokrav.
Svenska studier visar t.ex. att det spelar stor roll hur mycket individen förlorar på
sjukskrivning jämfört med att återgå i arbete, allt annat lika. Det skulle kunna vara en
förklaring bakom att svenska kvinnor är mer sjukskrivna än svenska män då de förlorar
mindre på sjukskrivning. Det gäller framförallt i familjer med två inkomsttagare.
Ohälsan kan vara en del av dold arbetslöshet och att individer som idag är sjuka skulle
kunna hitta för dem ett lämpligt arbete om arbetsmarknaden vore rörligare och hade ett
större utbud.
2.5
Lördag hela veckan
Den totala alkoholkonsumtionen i Sverige minskar men är fortfarande totalt sett högre
än i början av 1990-talet. Trenden av minskning gäller inte heller hela befolkningen.
Sedan 1996 har svenskarnas genomsnittliga alkoholkonsumtion stigit med ungefär 14
procent. Sedan toppåret 2004 är trenden nedåtgående. Nedgången tycks beröra män mer
än kvinnor samt i första hand yngre. Bland äldre finns inga tecken på minskad
konsumtion. Bland kvinnor över 50 år finns till och med tecken på att konsumtionen
ökar.
Under 90-talet förändrades vårt dryckesmönster i kontinental rikting med ett ökat
vardagsdrickande samtidigt som vi behöll vårt traditionella berusningsdrickande på
helger. Tillgängligheten till alkohol blev samtidigt betydligt större, med sjunkande
reella detaljhandelspriser, ökad köpkraft, i praktiken obegränsad privat resandeinförsel
och tillåten internetförsäljning. Därtill har vi fått allt fler serveringstillstånd och
marknadsföringen av alkoholdrycker har ökat starkt.
Att vi de senaste åren ser en sjunkande totalkonsumtion i landet och en mer restriktiv
attityd till alkohol i befolkningen talar för att de samlade förebyggande satsningarna på
alkoholområdet har haft effekt. Att vi inte ser samma minskning bland äldre beror till
stor del på att dagens äldre har andra alkoholvanor jämfört med tidigare generationer.
Den nya generationen äldre utgör dessutom en allt större andel av befolkningen och är
en förhållandevis resursstark grupp, vilket gör att de har råd att dricka. Ökningen bland
äldre kvinnor kan till stor del förklaras med en ökad vinkonsumtion. Mellan 2004 och
2011 ökade vinkonsumtionen med hela 50 procent i denna grupp. Jämfört med
befolkningen som helhet är det dock totalt sett en betydligt mindre andel av de äldre
som har riskabla alkoholvanor.
20
Bilaga nr 2: Fördjupning - samlad bild social hållbarhet och folkhälsa
När medelkonsumtionen av alkohol stiger eller sjunker får vi även en större respektive
mindre andel av befolkningen som dricker mycket. Steget från liten risk till förhöjd risk
är flytande och man känner idag inte till någon helt riskfri konsumtion. Riskabla
alkoholvanor är benämningen på en alkoholkonsumtion som kan påverka hälsan
negativt.
Källa: www.fhi.se
Var sjunde man och var tionde kvinna i Lerum har riskabla alkoholvanor. Vi ser inga
stora förändringar över tid, men det finns tendenser till minskning.
Andel med riskabla alkoholvanor
100
90
80
Andelar
70
60
00 Riket
50
14 Västra Götalands län
40
1441 Lerum
30
20
10
2004-2007
2005-2008
2006-2009
Samtliga
Män
Kvinnor
Samtliga
Män
Kvinnor
Män
Samtliga
Kvinnor
Män
Samtliga
Kvinnor
0
2007-2010
Källa: Folkhälsodata, Folkhälsoinstitutet.
Bland unga vuxna är riskabla alkoholvanor än vanligare. Nästan var tredje man och var
fjärde kvinna i åldern 16-29 år har en riskabel alkoholkonsumtion. Positivt är att även
unga vuxna dricker allt mindre, och att allt fler avstår helt från alkohol. Förra året
uppgav var femte ung vuxen att man helt avstår från alkoholkonsumtion.
21
Bilaga nr 2: Fördjupning - samlad bild social hållbarhet och folkhälsa
Riskabla alkoholvanor uppdelat på ålder
100
90
80
Andel
70
60
50
Mittenälvsborg 2011
40
30
20
10
Kv
in
n
Kv or
in 16
n
Kv or 29
in 30 år
n
Kv or 44
in 45 år
no -6
r6 4
5- år
84
år
M
än
M 16än 29
M 30- år
än 44
M 45- år
än 64
65 år
-8
Sa
4
m
år
Sa tliga
m 1
6
t
Sa liga -29
m 30 å
r
Sa tliga -44
m 4
å
tlig 5- r
a 64
6 5 år
-8
4
år
0
Källa: Nationella folkhälsoenkäten - Hälsa på lika villkor 2011.
Samma positiva trend, att allt fler helt avstår från alkohol, ser vi även bland
skolungdomar2. Centralförbundet för alkohol och narkotikaupplysnings (CAN)
rikssiffror för 2012 visar även att debutåldern för alkohol har blivit högre. Stora resurser
har satsats på förebyggande insatser för att skjuta upp alkoholdebuten och att engagera
föräldrar till tonåringar i detta arbete. Det har också gjorts mycket för att minska
langningen av alkohol till ungdomar. Dessa satsningar har haft effekt. Det finns dock
mer arbete att göra. Runt varannan elev i nian och närmare 90 % i år två på gymnasiet
är fortfarande alkoholkonsumenter3 och cirka vart femte elev i nian och varannan i
tvåan är intensivkonsumenter4.
Oavsett om personerna senare i livet drar ned på sin konsumtion innebär riskabla
alkoholvanor alltid en större risk för skador, framför allt akuta sådana. Alkoholskadorna
bland unga vuxna sjunker inte på samma sätt som konsumtionen, vilket tyder på att en
mindre grupp dricker allt mer medan det stora flertalet blivit försiktigare med alkohol.
Det tyder på att de som betalar vår ökade tillgänglighet med sin ohälsa är
högkonsumenter och ungdomar med många riskfaktorer och få skyddsfaktorer. Att
trivas i skolan och att gå ut med behöriga betyg är en stark skyddsfaktor då det minskar
Nian samt år två på gymnasiet.
Alkoholkonsument = Alla som i CAN:s undersökning bland skolungdomar svarat att de druckit
alkohol någon gång under de senaste 12 månaderna. (Minst ett glas eller motsvarande.)
4 Intensivkonsument = Alla som i CAN:s undersökning bland skolungdomar uppger att de en
gång i månaden eller oftare dricker sig berusade. (Minst en halv halvflaska sprit eller en
helflaska vin eller fyra stora flaskor starkcider eller fyra burkar starköl eller sex burkar folköl vid
samma tillfälle.)
2
3
22
Bilaga nr 2: Fördjupning - samlad bild social hållbarhet och folkhälsa
risken att hamna i kriminalitet och utanförskap. En riskabel alkoholkonsumtion riskerar
att påverka skolgången.
Det finns kopplingar mellan alkoholkonsumtion och våld. Forskning visar att i cirka sju
av tio misshandelsfall har gärningsmannen varit påverkad av alkohol eller droger. I
cirka fyra av tio fall har även brottsoffret varit berusat. Att ha varit utsatt för våld är en
bidragande orsak till otrygghet vilket påverkar hur människor lever. Statistik om
misshandel delas in i misshandel utomhus respektive inomhus. Misshandel utomhus har
minskat sedan 2007. Den minskade utomhusmisshandeln sammanfaller med ett
intensivt alkoholförebyggande arbete för att minska berusningsdrickandet och det
efterföljande våldet i offentlig miljö. Närmare 90 procent av all inköpt alkohol dricks
dock i hemmen eller på annan privat plats och misshandelsbrotten inomhus fortsätter att
öka.
Den mest brottsdrabbade gruppen är unga vuxna där utsattheten för brott mot egen
person, som t.ex misshandel, personrån och sexualbrott, är mer än dubbelt så hög som
mot övriga befolkningen. Unga män har högst utsatthet för misshandel och unga
kvinnor för hot. I Lerum i åldern 16-29 år har var tionde ung man och nästan var
tjugonde ung kvinna blivit utsatt för fysiskt våld och nästan var tionde ung vuxen för
hot om fysiskt våld.
Alkoholpolitikens främsta vapen är att med pris och tillgänglighetsbegränsande åtgärder
kontrollera tillgången och försäljningen av alkoholhaltiga drycker.
Detta kan uppnås genom skattehöjningar, kontroll av internethandeln,
marknadsföringsbegränsningar, bekämpning av illegal alkoholhantering samt en effekt
tillsyn och tillståndsgivning. Utöver detta krävs effektiva förebyggande metoder och
metoder för att nå ungdomar och unga vuxna med tidiga åtgärder.
2.6
Riskfri rökning?
Alla som röker och snusar skadas av sitt bruk. Tobaksbruket ger inte bara
skadeverkningar på hälsan utan inverkar även på ekonomin, både för den enskilde
tobaksbrukaren och för samhället, och på miljön. Trots att hälften av rökarna dör i förtid
utgör de en större ekonomisk börda för hälso- och sjukvården än icke-rökare. Tobak
försämrar miljön både genom att människor och foster utsätts för passiv rök, regnskogar
skövlas för att istället bli odlingsmark till tobaksplantor och fimpar är det vanligaste
skräpet i stadsmiljöer. Tobak skapar även ett beroende och bidrar till stora sociala
skillnader i samhället.
Rökning och snusning minskar i den vuxna befolkningen. Tobaksbruket bland unga
ligger dock på en fortsatt hög nivå. Idag röker ungefär var tionde person i Lerum
dagligen. Lerum ser ut att ligga något lägre än riket vad gäller dagligrökning men
skillnaden är inte statistiskt säkerställd. Dagligrökning är något vanligare bland kvinnor
än män och ungefär lika vanligt i samtliga åldersgrupper.
23
Bilaga nr 2: Fördjupning - samlad bild social hållbarhet och folkhälsa
Källa: Folkhälsodata, Folkhälsoinstitutet.
Bland ungdomar är skillnaden mellan könen större, 13 % av flickorna och 5 % av
pojkarna uppger att de röker varje eller nästan varje dag. Bland skolungdomar har vi de
senaste åren sett en ökning i andelen dagligrökare. Framför allt bland flickor. Enligt
Centralförbundet för alkohol och narkotikaupplysnings (CAN) rikssiffror för 2012
verkar trenden med ett ökat rökande bland ungdomar nu vara bruten, då pojkarnas
siffror är oförändrade sedan förra året och det bland flickorna har skett en minskning.
Vad gäller daglig snusning är könsuppdelningen den omvända och här är skillnaderna
mellan könen stora. Nästan var femte man snusar dagligen medan endast var tjugonde
kvinna.
Källa: Folkhälsodata, Folkhälsoinstitutet.
24
Bilaga nr 2: Fördjupning - samlad bild social hållbarhet och folkhälsa
Daglig snusning minskar med åldern, men är även något lägre bland skolungdomar.
Ingen av flickorna i nian uppger att de snusar varje eller nästan varje dag, däremot
uppger sju procent av pojkarna samt 14 % av pojkarna och två procent av flickorna på
gymnasiet att de gör det. Andelen pojkar som snusar är oförändrad medan andelen
flickor minskar.
Ju kortare utbildning kvinnor och män har desto större andel röker varje dag. Mönstret
är ungefär detsamma bland snusare, till exempel är det mer än dubbelt så många män
med kort utbildning som snusar jämfört med män med lång utbildning.
Rökning är också vanligare bland arbetare och korttidsutbildade, bland personer som
saknar kontantmarginal, har varit i ekonomisk kris och/eller har låg inkomst. Även
personer med hbt-identitet5 och personer med funktionsnedsättning röker mer än den
övriga befolkningen. Bland personer födda utanför Sverige är ofta andelen dagligrökare
större än bland svenskfödda. Det går dock inte att generalisera eftersom stora
variationer finns mellan olika invandrargrupper samt mellan kvinnor och män i dessa
grupper. Skillnaderna beror på att tobaksvanorna är en spegling av tobaksbruket i
respektive ursprungsland. Snusning är emellertid mycket ovanligt bland personer födda
utanför Norden.
De senaste decennierna har mycket hänt med de samhälleliga attityderna till tobak,
normen har svängt från att fokusera på tobaksbrukarnas rättigheter till att betona
ickebrukarnas. Varje skärpning av Tobakslagen har inneburit att acceptansen för tobak
har förändrats och att attityden blivit mer negativ. Den sociala acceptansen för
tobaksbruk påverkar andelen brukare. Fler rökfria miljöer är en anledning till en
förändrad social acceptans till tobak. Fler rökfria miljöer leder även till att färre
cigaretter blir rökta samtidigt som det underlättar för de som försöker sluta. Priserna har
stigit samt att vi har fått 18-årsgräns, varningstexter på paketen och förbud mot styckvis
försäljning, marknadsföring och sponsring. Det finns ett starkt folkligt stöd för en
restriktiv tobakspolitik och rökfria miljöer.
Det finns inga säkra svar på varför rökningen bland ungdomar ökat de senaste åren.
Faktorer som kan ha påverkat är en aggressiv marknadsföring och en ökad privatinförsel
och smuggling från utlandet vilket leder till billigare tobak och en ökad tillgänglighet
för ungdomar.
Ett minskat tobaksbruk kan även ge positiva effekter på andra riskbeteenden. Dubbelt så
många av manliga dagligrökare- och snusare har riskabla alkoholvanor jämfört med de
som aldrig använt tobak, bland kvinnor är det tre gånger så vanligt. Bland unga vuxna
har hälften av rökarna riskabla alkoholvanor mot ungefär en femtedel av dem som
aldrig rökt. Även CAN:s ungdomsstatistik visar att det är vanligare att ungdomar som
röker intensivkonsumerar alkohol oftare än icke-rökare.
5
Homosexuell-, bisexuell-, transexuell identitet
25
Bilaga nr 2: Fördjupning - samlad bild social hållbarhet och folkhälsa
Att röka cannabis utan att ha rökt cigaretter är ovanligt. 22 procent av de manliga
dagligrökarna har använt cannabis någon gång jämfört med 8 procent av de som aldrig
rökt. Bland kvinnor är det 14 procent av de som röker jämfört med 8 procent av de som
aldrig rökt. Att tobaksbruk ökar risken att en ung person börjar med cannabis kan
sannolikt bero på flera faktorer. Dels innebär cigarettrökning att man praktiskt tränar på
att röka och dels är det lättare att bryta mot en norm när man redan brutit mot en annan.
Dessutom kan en beroendeskapande drog göra personen mer mottagliga för andra
droger. De flesta forskningsstudier om sambanden mellan tobaks- och cannabisbruk
gäller enbart rökning eftersom användningen av snus är ytterst begränsad utanför
Norden. I de svenska rapporter som tagit med snuset syns samband med cannabisbruk
både för cigaretter och snus. I forskning om hjärnans belöningssystem har olika
samband konstaterats mellan cannabis och nikotin. Nikotin finns både i cigaretter och
snus.
Den som röker en cigarett andas själv in högst ¼ av röken, resten går ut i omgivningen.
Denna sidorök innehåller fler och större partiklar och skadliga ämnen än den rök som
rökaren själv drar i sig. Det beror på att cigaretten brinner sämre mellan puffarna. När
rökaren tar ett bloss på cigaretten ökar syretillförseln, temperaturen stiger och
förbränningen blir effektivare. När personer som inte röker utsätts för de
luftföroreningar som bildas när andra människor röker talar man om passiv rökning. Att
regelbundet och under en längre tid utsättas för passiv rökning ökar risken för att
utveckla samma sjukdomar som rökare.
Andelen som dagligen utsätts för passiv rökning har minskat. Största minskningen
skedde 2005, då lagstiftningen om rökfria serveringar började gälla. Idag uppger 13 %
av männen och 12 % av kvinnorna i Lerum att de varje vecka utsätts för passiv rökning.
I riket är siffran 16 % av männen och 15 % av kvinnorna. Skillnaden mellan Lerum och
riket är dock inte statistiskt säkerställd. Yngre personer utsätts oftare än äldre. I
åldersgruppen 16-29 år utsätts var tredje person för passiv rökning. Sker denna
exponering i hemmet är det extra problematiskt, då utsatthet för passiv rökning av
föräldrar ökar risken för att barnen själva börjar röka. Samma samband mellan
föräldrars och barns vanor finns med snus. Är föräldrarna tydliga med att barnen inte får
använda tobak minskar risken.
26
Bilaga nr 2: Fördjupning - samlad bild social hållbarhet och folkhälsa
Utsatt för passiv rökning dagligen
100
90
80
Andel
70
60
50
Mittenälvsborg 2011
40
30
20
10
Kv
in
n
Kv or
in 16
n
Kv or 29
in 30 år
n
Kv or 44
in 45 år
no -6
r6 4
5- år
84
år
M
än
M 16än 29
M 30- år
än 44
M 45- år
än 64
65 år
-8
Sa
4
m
år
t
Sa liga
m 1
6
t
Sa liga -29
m 30 å
r
Sa tliga -44
m 4
å
tlig 5- r
a 64
6 5 år
-8
4
år
0
Källa: Nationella folkhälsoenkäten - Hälsa på lika villkor 2011
Ytterligare grupper som är extra utsatta för passiv rökning är personer med kort
utbildning, med arbetaryrken och med en ekonomiskt utsatt situation. Även personer
födda utanför Norden utsätts för passiv rökning oftare än personer födda i Norden.
Det svenska tobaksarbetet har varit framgångsrikt på grund av att det är ett brett
åtgärdsprogram där olika insatser samverkar och olika aktörer i samhället samarbetar.
Det förebyggande arbetet inriktas på åtgärder både för att minska efterfrågan på och
tillgången till tobak. Viktiga påverkansfaktorer för tobaksbruk är tillgänglighet, pris och
social acceptans. Den effektivaste åtgärden är att höja priset. Ungdomar och
låginkomsttagare hör till de mest priskänsliga grupperna. Dessa grupper har också en
hög andel tobaksbrukare och därför är skattehöjningar på tobak ett effektivt sätt att
minska skillnaderna i hälsa mellan olika grupper. Även exponering, tillgänglighet och
föräldrars agerande och attityder har en stark påverkan på ungdomar.
2.7
Plantan och ruset
Det är svårt att ge en precis och entydig bild av narkotikaproblemets omfattning, bland
annat eftersom all ickemedicinskt hantering och bruk av narkotika är olaglig. Flera
faktorer tyder dock på att bruket av narkotika ökar. Allt fler får vård för
narkotikarelaterade diagnoser och antalet dödsfall relaterade till narkotika ökar. Sverige
ligger fortfarande betydlig lägre än övriga Europa men det finns en ständig farhåga att
27
Bilaga nr 2: Fördjupning - samlad bild social hållbarhet och folkhälsa
utvecklingen i Sverige går i riktning mot andra länder. I Europa har man en liberalare
syn på narkotika, framför allt på cannabis6.
Cannabis är den klart vanligast använda narkotikan, såväl bland vuxna som bland
ungdomar. Cannabisbruket är betydligt högre hos unga än hos övriga befolkningen.
Särskilt bland unga män. Sex procent av kvinnorna och 10 procent av männen i Lerum
uppger att de någon gång använt cannabis. Bland skolungdomar är siffran åtta procent i
nian och 14 procent av flickorna och 23 procent av pojkarna i år två på gymnasiet.
100
90
80
70
60
50
40
30
20
10
0
00 Riket
14 Västra Götalands län
2004-2007
2005-2008
2006-2009
Samtliga
Män
Kvinnor
Män
Samtliga
Kvinnor
Män
Samtliga
Kvinnor
Samtliga
Män
1441 Lerum
Kvinnor
Andel
Använt cannabis någon gång i livet - förändring över tid
20072010
Källa: Folkhälsodata, Folkhälsoinstitutet
100
90
80
70
60
50
40
30
20
10
0
Samtliga 65-84 år
Samtliga 45-64 år
Samtliga 30-44 år
Samtliga 16-29 år
Män 65-84 år
Män 45-64 år
Män 30-44 år
Män 16-29 år
Kvinnor 65-84 år
Kvinnor 45-64 år
Kvinnor 30-44 år
Mittenälvsborg 2011
Kvinnor 16-29 år
Andel
Någon gång använt cannabis - åldersuppdelat
Källa: Nationella folkhälsoenkäten - Hälsa på lika villkor 2011
6
Hasch och marijuana
28
Bilaga nr 2: Fördjupning - samlad bild social hållbarhet och folkhälsa
Majoriteten av de som uppger att de använt cannabis har inte ett pågående eller
nuvarande bruk. I Lerum är andelen som uppger att de använt cannabis det senaste året
en procent vilket är något lägre än i riket där det är tre procent av männen och 1,5
procent av kvinnorna. Andelen som nyligen använt cannabis är högst bland unga. Bland
skolungdomar ligger Lerum enligt rikssiffrorna på tre procent i både nian och år två på
gymnasiet som uppger att de har använt cannabis senaste månaden.
Risk- och skyddsfaktorerna för cannabisbruk är delvis olika beroende på om det handlar
om att prova cannabis eller att utveckla ett beroende. God tillgång till cannabis och
kamrater som använder drogen är riskfaktorer för att börja använda cannabis. Om ett
beroende håller på att utvecklas är riskfaktorerna psykisk ohälsa, låg självkontroll, dålig
självkänsla, svag ekonomisk situation och föräldrars död under barndomen. Forskning
visar att social bakgrund inte har stor betydelse. En undersökning i Stockholm visade att
cannabisanvändning till och med var vanligare bland elever från stadsdelar med hög
socioekonomisk status än bland elever från områden med låg socioekonomisk status.
Inte heller när det gäller cannabisbruk bland vuxna ser man socioekonomiska skillnader.
Att ha använt cannabis det senaste året är dock vanligare bland de som varit i
ekonomisk kris. Tittar man på allt narkotikabruk, inte bara cannabis, är det vanligare i
grupper med låg utbildning och låg inkomst.
Det finns ett samband mellan nakrotikaanvädning och hur väl elever klarar skolan.
Elever som har prövat narkotika uppger i högre grad att de trivs dåligt i skolan och att
de skolkar ett par gånger i månaden eller oftare. Erfarenhet av narkotika är högre bland
de ungdomar som inte har avslutat något nationellt gymansieprogram. Att trivas i skolan
och att gå ut med behöriga betyg är en stark skyddsfaktor då det minskar risken att
hamna i kriminalitet och utanförskap.
Många som missbrukar cannabis och andra droger har samtidigt psykisk ohälsa.
Drogmissbruk kan i sig vara orsakat av psykisk sjukdom. Det kan också finnas
bakgrundsfaktorer, biologiska eller miljömässiga, som ökar risken både för psykisk
ohälsa och för missbruk. Psykisk ohälsa kan också vara en effekt av drogmissbruket.
Cannabis är en av de droger som har störst förmåga att orsaka psykisk sjukdom genom
direkt påverkan på hjärnan.
En förklaring till att cannabisbruket ökar i Sverige anses vara att det har blivit lättare att
komma över drogen. Dels förekommer hemmaodling och dels en omfattande
smuggling. En annan orsak till att cannabisbruket breder ut sig allt mer är att ungdomars
attityder till denna drog är på väg att ändras och bli mer tillåtande. Det finns en
liberaliseringsrörelse kring cannabis som inte finns kring någon annan narkotika.
Debatten präglas av missuppfattningar och ibland rena felaktigheter. Detta trots att det
finns en allt säkrare vetenskaplig dokumentation. Forskarna är i stort sett överens om
hur cannabis påverkar kroppen och hjärnan. Andra aspekter som påverkar den liberalare
synen är influenser från liberalare länder via till exempel internet, filmer och egna
upplevelser i samband med resor. Framför allt bland ungdomar finns det en ökad
benägenhet att prova droger under utlandssemestrar. Semestern är ett undantagstillstånd,
kompisar, föräldrar och andra som brukar ha inflytande på värderingarna befinner sig
29
Bilaga nr 2: Fördjupning - samlad bild social hållbarhet och folkhälsa
långt borta, det är lätt att få tag i droger och drogerna upplevs ofta som mer accepterade.
Majoriteten återgår till sitt normala beteende hemma i Sverige, men många har kvar en
liberalare inställning.
Allmänheten i Sverige har en restriktiv hållning till narkotika och vi har därför ett gott
stöd för en restriktiv narkotikapolitik. För att upprätthålla detta stöd krävs ett
kontinuerligt arbete för att påverka attityder. Det effektivaste sättet att minska
narkotikabruket är att göra narkotika mindre tillgängligt. Tillgängligheten begränsas
främst genom lagstiftning och genom att bekämpa den illegala verksamheten. För att
den generella narkotikapolitiken ska vara effektiv måste den kombineras med insatser i
lokalsamhället, åtgärder som begränsar riskfaktorer och stärker skyddsfaktorer.
Samverkan bör främjas mellan olika aktörer som möter unga, så att man tidigt kan
upptäcka narkotikabruk och göra tidiga insatser. Insatser som motverkar
skolmisslyckanden kan också bidra till att minska bruket av narkotika.
2.8
Störst, bäst och vackrast
Med dopning menas den otillåtna användningen av substanser eller metoder för att
förbättra den fysiska prestationsförmågan. Användning av dopningsmedel förekommer
både inom idrotten och i samhället i övrigt. Det saknas säkra uppgifter om
användningen av dopningsmedel i Sverige men det finns tecken som kan tyda på en
ökning. Antalet brott och beslag av dopningsmedel har ökat markant.
En procent av männen och mindre än en halv procent av kvinnorna uppger att de har
testat dopningsmedel någon gång i livet. Skolungdomar ligger något högre än den
vuxna befolkningen med siffror på två procent i nian och en procent i årskurs två på
gymnasiet. Vanligast är dopning hos män i åldern 18-34 år som regelbundet styrketränar
på gym. Dopningsmedel används i hela landet men det är vanligare i storstäder, än i
glesbygd. Sociala faktorer som uppväxtmiljö, familj och skola har starka samband med
ohälsa i stort. Det finns en begränsad och relativt ny forskning som visar på att det även
har samband med dopning. Lägre utbildningsnivå, beteendestörningar, hyperaktivitet
och dåligt självförtroende har rapporterterats bland dopningsanvändare.
Användningen av dopningsmedel har sedan slutet av åttiotalet uppmärksammats som ett
samhällsproblem. Fortfarande är kunskapen hos både allmänhet och berörda
yrkesgrupper i Sverige begränsad. Ett vanligt skäl till dopningsanvändning är att vilja
bygga en muskulös och vacker kropp, något som kan förstås mot bakgrund av de
skönhetsideal som finns i dagens samhälle. Kroppen utgör en viktig grund för vår
identitet och skönhetsidealen har utvecklats till extrema mål som är onåbara för de flesta
människor. Användandet av onaturliga metoder i syfte att förbättra utseendet har blivit
vanligare och mer accepterat. Dopningsmedel har blivit ett sätt att nå sina mål på ett
snabbare sätt. Användningen av lagliga kosttillskott ett annat. En del kosttillskott
används för att öka den fysiska prestationsförmågan. De som använder sådana
kosttillskott går ibland över till dopningsmedel när kosttillskotten inte längre ger den
effekt man vill få av träningen. Det finns även en problematik med ofrivillig dopning
30
Bilaga nr 2: Fördjupning - samlad bild social hållbarhet och folkhälsa
genom lagliga kosttillskott som innehåller otillåtna substanser som inte är utskrivna på
innehållsförteckningen.
Användning av dopningsmedel kan föra med sig allvarliga fysiska, psykiska och sociala
skadeverkningar. Vissa skador är obotliga. Riskerna ökar med högre doser och om man
använder medlen länge. De som använder dopningsmedel använder ofta också
läkemedel, narkotika eller alkohol. Flera av de negativa sidoeffekter som dopning för
med sig förstärks vid blandmissbruk och det blir svårare att behandla personerna för att
återgå till ett missbruksfritt och friskare liv.
Det finns en koppling mellan dopning, aggressivitet, våld och kriminalitet. Våldet som
uppstått till följd av användning av dopningsmedel har många gånger varit brutalt och
lätt provocerat. Förutom att användning och hantering av dopningsmedel i sig är en
kriminell handling förekommer dopningsmedel bland kriminella. Vissa studier och
experter menar att man börjar med dopningsmedel först när man är kriminell för att
substansen ska göra en mer framgångsrik. Andra studier visar att användande av
dopningsmedel leder till kriminalitet genom att användaren blir mer aggressiv och
utagerande. Genom sitt bruk kommer användaren i kontakt med kriminella, vilket i sig
kan leda till början på en kriminell bana.
Den frivilliga användningen av dopningsmedel förutsätter en attityd och ett beteende
som tillåter ett bruk. Attityden och beteendet är präglade av de normer och värderingar
som omgärdat personen under uppväxten och i vuxen ålder. Internet spelar en viktig roll
för marknadsföring och handel av dopningspreparat. På internet finns också
okontrollerad fakta och forum där brukare kan dela med sig av tips och idéer.
Det effektivaste sättet att minska dopningsbruket är att göra dopningspreparaten mindre
tillgängliga. Tillgängligheten begränsas främst genom lagstiftning och genom att
bekämpa den illegala verksamheten. Då kunskapen om dopning fortfarande är
begränsad behöver man även jobba med information till såväl allmänhet som
professionella samt utveckling och implementering av metoder för att förebygga
dopning och upptäcka användarna. En ökad kunskap kan skapa attitydförändringar och
underlättar det förebyggande arbetet på många plan.
2.9
När tärningen bestämmer
Riskabla spelvanor är spel med pengar som har lett till en eller flera negativa
konsekvenser för hälsan, sociala relationer eller ekonomin. Konsumtion av spel mäts
vanligtvis genom hur mycket pengar personen satsar och antal gånger personen spelat
senaste 30 dagarna. I Lerum har fem procent av männen och två procent av kvinnorna
riskabla spelvanor. Tittar vi på hela riket bor uppskattningsvis mer än 250 000 personer,
varav 75 000 barn, tillsammans med en problemspelare.
31
Bilaga nr 2: Fördjupning - samlad bild social hållbarhet och folkhälsa
100
90
80
70
60
00 Riket
50
40
30
20
10
0
14 Västra Götalands län
2004-2007
2005-2008
2006-2009
Samtliga
Män
Kvinnor
Samtliga
Män
Kvinnor
Samtliga
Män
Kvinnor
Samtliga
Män
1441 Lerum
Kvinnor
Andel
Andel med riskabla spelvanor
2007-2010
Källa: Folkhälsodata, Folkhälsoinstitutet.
Det är vanligare med problemspelande i storstadsregionerna. Spelproblem är vanligast
bland män och framför allt bland unga män. I denna grupp har spelproblemen
fördubblats det senaste decenniet och nära var tionde ung man har spelproblem. Trots
att i stort sett hela den svenska spelmarknaden har en åldersgräns på 18 år för spel om
pengar spelar minderåriga i alla spelformer. Andelen med spelproblem bland 16-17
åringar är nästan dubbelt så hög som i den övriga befolkningen. Spelproblem är också
större bland personer som står utanför arbetsmarknaden, personer som har nedsatt
psykisk och allmän hälsa och personer som har ekonomiska problem eller låg
utbildning. Invandrare har större risk att ha spelproblem än infödda svenskar, trots att
personer födda i Sverige spelar mer. Den senaste forskningen visar att spelproblemen
ökar bland kvinnor i medelåldern.
Det finns många likheter mellan spelproblem och andra missbruk. En stor del av de
mer generella riskfaktorerna är gemensamma för både spel och alkohol. Det finns också
ett klart samband mellan riskabla alkoholvanor och spelproblem. Att spela på arbetstid
eller skoltid och att spela tv-och datorspel är annat som ökar risken för spelproblem.
Skadeverkningar av överdrivet spelande kan minskas genom bland annat lagstiftning
och insatser för att begränsa tillgängligheten. Spelregleringen behöver dock utvecklas
och stärkas. Även tillgången till behandling behöver ökas. Det krävs samtidigt ett arbete
med attityder, beteenden, sociala relationer och individfaktorer. Utvecklingen av
förebyggande metoder för spelproblem är fortfarande i en startfas både i Sverige och
internationellt.
32
Bilaga nr 2: Fördjupning - samlad bild social hållbarhet och folkhälsa
2.10
Smitta mig inte!
Under de senaste decennierna har Sverige fått en minskad dödlighet i
infektionssjukdomar under uppväxtåren, och förändringarna är tydligast i åldersgruppen
0–4 år. En allt större andel av befolkningen har vaccinerats mot mässling, påssjuka och
röda hund (MPR-vaccination) under den senaste femårsperioden.
Antibiotika resistensen har ökat under perioden 2005-2009.
Antalet rapporterade fall av hiv har ökat under de senaste åren. Framför allt har en
ökning av den inhemska spridningen skett bland män som har sex med män.
Hivprevalensen är högre inom denna grupp i samtliga länder där siffror är tillgängliga.
Gruppen män som har sex med mäns behov av riktade insatser har inte i tillräckligt hög
utsträckning uppfyllts, i Sverige eller i resten av världen.
Vaccinationstäckningen är ett resultat av det långsiktiga arbete som sköterskorna inom
Landstingets barnhälsovård och skolsköterskor gör, genom att informera föräldrarna
och vaccinera barnen. Ett fungerande vaccinationsprogram är beroende av tilltro till
programmet. I Sverige har vi haft en hög grad av tilltro, tilltro bygger till stor del på en
kunnig och engagerad personal på barnhälsovården och i skolhälsovården. Tilltro
skapas av saklig och korrekt information byggd på vetenskaplig grund. Bevarande av
tilltro till programmet kräver tillgång till saklig och objektiv information om
vaccinsäkerhet.
Antibiotikaanvändning är den främsta orsaken till den alarmerande
resistensutvecklingen vi ser inom sjukvården idag. För att hålla problemet med
antibiotikaresistens på så låg nivå som möjligt är det viktigt att satsa på vårdhygien
eftersom resistenta bakterier ofta sprids inom vården. Detta har man länge varit
medvetna om inom sjukhusvården men det står i dag klart att ett annat område som är
viktigt i detta sammanhang är den kommunala vården. Viktiga åtgärder är; korrekt
antibiotikaanvändning, incitament för utveckling av nya antibiotikapreparat, minskad
spridning av redan resistenta bakteriestammar genom god hygien och begränsad
användning av antibiotika till djur och växter.
2.11
Sex och hälsa
En betydligt större andel personer med hbt-identitet hade en dålig hälsa jämfört med
övriga befolkningen.
Sedan 1990-talet har de flesta levnadsvanor utvecklats positivt för barn och unga. Ett
undantag är utvecklingen bland ungdomar inom sexualitet och reproduktiv hälsa. Sedan
1995 har aborttalen ökat, liksom antalet anmälda fall av den sexuellt överförda
infektionen klamydia.
33
Bilaga nr 2: Fördjupning - samlad bild social hållbarhet och folkhälsa
Aborter (medelvärde för perioden), 15-44år
Antal aborter per 1000 kvinnor
25
20
15
00 Riket
1441 Lerum
10
5
2005-2009
2006-2010
2003-2007
2004-2008
2001-2005
2002-2006
2000-2004
1998-2002
1999-2003
1996-2000
1997-2001
1994-1998
1995-1999
1992-1996
1993-1997
1990-1994
1991-1995
1989-1993
1987-1991
1988-1992
1985-1989
1986-1990
0
15-44
Källa: Hälsodata, folkhälsoinstitutet
Lerum har färre antal aborter (per 100 kvinnor) i jämförelse med riket. Aborter är
vanligas i ålder 20-29 år. I just detta åldersspann har Lerum tidigare legat något över
riket men i medelvärdet för perioden 2006-2010 kan vi se en förändring till det positiva.
Det sammanlagda antalet aborter i Sverige låg under 2011 kvar på samma nivå som året
innan. Antalet tonårsaborter (15-19 år) har minskat stadigt sedan 2006 i Sverige. Den
nedåt gående trenden för tonårsaborter kan indikera att ungdomsmottagningarnas
verksamhet fungerar bra på många håll i landet.
En större andel tonårsmödrar är lågutbildade och har dålig ekonomi jämfört med äldre
mödrar i Sverige. De får också mindre socialt stöd och utsätts i högre grad för våld.
Även barn till tonårsmödrar är mer utsatta än barn till äldre mödrar.
Spridningen av klamydia är fortsatt stor. Klamydiainfektion är vanligare hos kvinnor än
hos män. Antalet smittade av klamydia ökar svagt och ligger fortfarande på en hög nivå.
Men i ungdomsgruppen 15 till 19 år minskade antalet fall 2011 jämfört med 2010.
Samtidigt väljer fler att testa sig då det erbjuds gratis via Internet.
En trolig förklaring till att antalet aborter har ökat och att antalet anmälda fall av
klamydia har ökat är att kondomanvändningen har minskat så att fler unga har oskyddat
sex. Fortsatt fokus på unga vuxna behövs för preventiva åtgärder när det gäller
klamydia. Det finns ett samband mellan låg utbildning och oskyddat sex. En åtgärd är
att alla barn och unga ska kunna avsluta skolan med fullständiga betyg.
Diskussioner kring kön, sexuell identitet, etnicitet, religion och funktionsnedsättningar
bör vara naturliga inslag i skolans undervisning om sexualitet och samlevnad. I
samhället finns dock ojämlika maktförhållanden mellan könen och olika grupper, vilket
gör det svårt för många att förhandla sig till säkrare sex och skydda sig mot våld och
tvång. Våld är ytterst en fråga om makt och en lösning är jämställda relationer.
34
Bilaga nr 2: Fördjupning - samlad bild social hållbarhet och folkhälsa
3
Hållbarhet miljö och klimat
Klimatförändringar och miljöförstörelse har stor betydelse för folkhälsan och den hållbara
utvecklingen. Människan är beroende av naturen och dess kretslopp, både som
livsuppehållande förmåga och som resursbas. Utarmas denna resurs kan inte hälsa och
ekonomisk utveckling upprätthållas för de som lever nu eller för kommande generationer.
3.1
Bullret, bilen och olyckor
3.1.1
Buller
Samhällsbuller är den miljöstörning som påverkar flest människor i Sverige. Närmare
var tredje svensk utsätts för trafikbuller över ett eller flera av de riktvärden som gäller.
Trenden pekar mot att fler kommer att besväras av buller, framför allt från vägtrafik.
Lerumsstudien "Sjuk av buller?" visade att ju högre buller från vägarna och järnvägen
desto mindre använde invånarna i Lerum sina balkonger och uteplatser. De tog mindre
promenader i närbelägna grönområden. Resultaten från Lerum visar att sömkvaliteten
försämrades med stigande bullerexponering. Alla psykosociala symtom man frågade om
ökade med ökad bullernivå. Resultatet visar också att när det samtidigt förekom höga
bullernivåer (över 55 decibelA) från både vägttrafik och tåg stördes invånarna mer av
respektive källa, än då källorna förekom var för sig.
Lerums centrum påverkas av buller både från väg E20 och Västra Stambanan.
Dessutom löper ett antal lokalvägar runt och igenom med nivåer mellan 65-70dBA
ekvivalent. Stora delar av centrum har nivåer mellan 60 och 65. Riktvärdet för
dygnsekvivalentnivå utomhus vid fasad är 55 dBA för trafikbuller.
Gråbo centrum är inte utsatt för bullerkällor av samma storlek som Floda och Lerum.
Följaktligen får vi bullerkällor som 40-45 dBA ekvivalent.
I Floda centrum är huvud källan för buller Västra Stambanan. Men även trafiken på
Brovägen tillför ganska höga nivåer och i viss mån den på Stationsvägen.
I Lerums kommun är det betydligt fler som pendlar ut ur kommunen än in. Pendlingen
sker framförallt till övriga kommuner i länet. Inpendlingen är relativt jämt fördelad
mellan könen medan det i utpendlingen är något fler män.
Trafikökningen gör att bullret ökar och när allt fler bor i tätorter drabbas också fler.
Omfattande arbetspendling och företeelser som externa köpcentra ökar också trafiken
och därmed bullerstörningarna.
35
Bilaga nr 2: Fördjupning - samlad bild social hållbarhet och folkhälsa
Därför är det viktigt att buller hanteras som en betydelsefull planeringsfråga, särskilt vid
bebyggelse i trafiknära lägen. Arbetet för att begränsa bullret måste göras genom
insatser inom många områden, där planeringen av nya bostäder är en betydelsefull
pusselbit medan minskat buller vid källorna utgör en annan viktig och svår utmaning.
Men framförallt krävs insatser i den redan byggda miljön.
3.1.2
Kvävedioxider
Luftkvaliteten i Sverige har blivit mycket bättre de senaste 20–30 åren. Förbättringen
har dock stannat av för vissa föroreningar. Halter av partiklar, kvävedioxid och
marknära ozon är fortfarande för höga.
Källa: Luftvårdsprogrammet i Göteborgsregionen, Rapport 153 – Augusti 2011
Resultaten visar låga halter av både kvävedioxid och partiklar vid mätplatsen i Hulan,
vilket är väldigt positivt för barn och ungdomar som vistas på förskolan och
fritidsgården intill. Miljöförvaltningens bedömning i Göteborgs är att MKN7 inte
kommer att överskridas under 2011 vare sig för kvävedioxid eller för partiklar enligt
tabell 1.
Delmålet Frisk luft (20μg/m38) klaras i hela Lerum förutom längs E20.
Beräkningsresultaten för år 2009 jämfört med 2006 visar att halterna av kvävedioxid
minskar. En förklaring är att utsläppen från samtliga fordonstyper minskar i takt med att
fordonsparken förnyas. Utsläppen av växthusgaser från Sveriges el- och
värmeproduktion är relativt små. Anledningen till detta är att svensk el nästan
uteslutande produceras med vattenkraft och kärnkraft. En allt större del produceras
också med vindkraft och biobränsle. Även fjärrvärmen är idag nästan helt fri från fossila
bränslen. Olja och kol har i hög grad försvunnit ur produktionen.
Ohållbara livsstilar och beteende bidrar till höga koldioxidutsläpp. Den största
utsläppskällan är transporterna och här kan alla hjälpas åt att minska utsläppen genom
att gå eller cykla på kortare sträckor, välj tåg eller buss när det är möjligt och välja en
bil som är bränsleklok.
7
8
MKN= miljökvalitetsnorm, NUT = nedre utvärderingströskeln, ÖUT= övre utvärderingströskel
20 microgram per kubikmeter
36
Bilaga nr 2: Fördjupning - samlad bild social hållbarhet och folkhälsa
3.1.3
Ozon
Halterna av marknära ozon har inte minskat under senare år.
Nu gällande miljökvalitetsnorm för ozon, som är ett "börvärde” till skydd för
människors hälsa, överskreds under 2010 vid alla tre mätplatserna Råö, Prestebakke och
Östads Säteri. De nya målvärden för ozon inom miljökvalitetsmålet Frisk Luft, som
skall uppnås till år 2020, överskreds kraftigt vid alla mätplatser 2010, liksom under
flertalet tidigare år.
Två viktiga ozonindex som avser att spegla ozonets inverkan på människors hälsa; det
maximala 8-timmarsmedelvärdet respektive det maximala 1-timmesmedelvärdet,
uppvisar en statistiskt säkerställd minskning vid Råö över perioden 1990-2010. Detta
tyder på att människors exponering för ozon i kustnära områden inom Västra
Götalands län, utanför de större tätorterna, har minskat under denna period.
Sverige genomförde en snabb avveckling av freon och CFC (Klorfluorkarboner)1995
och följande år gjorde många andra länder likadant.
Även om ozonbelastningen i Sverige till största delen beror på intransport av luftmassor
med förhöjda ozonhalter är det viktigt att åtgärdsarbetet fortsätter både här och i andra
länder.
Nedgången i de maximala 8-timmars- och 1-timmes ozonmedelvärdena vid Råö
tyder på att minskningen av Europas utsläpp av ozonbildande ämnen är av
större betydelse för förekomsten av höga ozonhalter i södra Sverige, jämfört med
ökande bakgrundshalter av ozon.
Skillnaderna i beräknade ozonindex mellan de tre mätplatserna Råö, Östad och
Prestebakke tenderar till att bli allt mindre, i synnerhet de tre senaste åren, vilket
även det möjligen kan förklaras av minskade transporter av ozonbildande ämnen
från kontinentala Europa.
Sverige har anledning att internationellt och inom EU påskynda gemensamma åtgärder
för att begränsa utsläppen av de föroreningar som leder till ozonproduktionen. Det
återstår fortfarande några länder, främst utvecklings länder, som har fått ytterligare tio
år på sig att avveckla användningen av CFC.
3.1.4
Olycksfall
Andelen barn som dör av olycksfallsskador har sedan 1950-talet minskat i en takt som
motsvarar en halvering ungefär vart 15:e år. Utvecklingen bland ungdomar har däremot
varit negativ. Fordonsolyckor med dödlig utgång är numera vanligare bland ungdomar i
åldern 16–24 år än i någon annan åldersgrupp, med undantag för de allra äldsta, 75 år
och äldre.
Den ökade dödligheten i olycksfallsskador är unik för ungdomsgruppen, och därför är
det rimligt att knyta förklaringen till ungdomarna själva snarare än till de fysiska
37
Bilaga nr 2: Fördjupning - samlad bild social hållbarhet och folkhälsa
miljöerna. Under perioden 1990–2005 har också psykisk ohälsa blivit vanligare i
ungdomsgruppen, vilket ökar risken för olycksfallsskador.
Insatser för att minska den psykiska ohälsan kan sannolikt även minska risken för
fordonsolyckor.
Åldergruppen 80+ är starkt överrepresenterad när det gäller fallolyckor. Skillnaden
mellan män och kvinnor i åldersgruppen 80+ är också stor där kvinnor i större
utsträckning drabbas av fallolyckor.
Att äldre faller oftare än yngre beror bland annat på att äldre får sämre balans,
muskelstyrka, hörsel och syn. Vissa sjukdomar ökar risken för fallolyckor. Även vissa
läkemedel kan medföra ökad risk för fallolyckor. Det har också visat sig att äldre
personer som tidigare ramlat löper större risk att göra det igen. Rädslan för att ramla kan
göra att man blir mindre aktiv och därmed svagare och mindre rörlig.
Det finns två huvudförklaringar till att skadorna är fler bland äldre kvinnor än bland
äldre män. Dels gör kvinnornas högre medellivslängd att det helt enkelt finns fler äldre
kvinnor, dels drabbas många kvinnor lättare av frakturer till följd av benskörhet.
Åtgärder för att minska risken för fall kan vara styrke- och balansträning, minska risker
och faror i bostaden, åtgärda synnedsättning så långt det är möjligt, ändra medicinering
som ökar fallrisken så långt som möjligt.
En stor del av skadorna sker även utomhus, därför är det viktigt att i det
skadeförebyggande arbetet även fokusera på denna miljö.
3.2
Aktiv soffpotatis
Fysisk aktivitet och inaktivitet har många effekter på människors hälsa och på
folkhälsan i stort. Fysisk aktivitet definieras som all typ av rörelse som ger ökad
energiomsättning. Hälsofrämjande fysisk aktivitet förbättrar hälsan utan att åsamka
skada. Bibehållen fysisk aktivitet genom livet bidrar till att människor kan leva ett
oberoende liv långt upp i åldern.
Den fysiska aktiviteten hos befolkningen har inte förändrats sedan 2004. Andelen
personer med stillasittande fritid har inte heller förändrats, Andelen barn som cyklar och
går till skolan har minskat under perioden.
38
Bilaga nr 2: Fördjupning - samlad bild social hållbarhet och folkhälsa
Andelen fysiskt aktiva 30 minuter per dag
100
90
80
Andel
70
60
00 Riket
50
1441 Lerum
40
30
20
10
2005-2008
2006-2009
Samtliga
Män
Kvinnor
Samtliga
Män
Kvinnor
Samtliga
Män
Kvinnor
0
2007-2010
Källa: Folkhälsodata, Folkhälsoinstitutet
Omkring två tredjedelar av den vuxna befolkningen rör sig 30 minuter om dagen.
Andelen som är fysiskt aktiva 30 min om dagen har inte förändras nämnvärt under
perioden 2005-2010. Medborgarna i Lerum är något mer aktiva i jämförelse med riket.
Det är ingen större skillnad mellan män och kvinnor.
Åldersgruppen 16-29 år är något mer fysiskt aktiva 30 min om dagen än övriga
åldersgrupper men det är ingen större skillnad åldersgrupperna emellan.
Ungefär 40 % av medborgarna i Lerum uppger att de är fysiskt aktiva 60 minuter om
dagen. Det är något fler män som har denna aktivitetsnivå.
Andelen med stillasittande fritid har också varit oförändrar sedan 2004. Andelen med
stillasittande fritid ligger på ca 10% för Lerum. Resultatet för riket är något högre. Inga
större skillnader mellan män och kvinnor.
Trots att samhällsutvecklingen överlag har varit positiv för människors hälsa har den
samtidigt inneburit att människans livssituation aldrig tidigare har krävt så lite fysisk
aktivitet som nu.
Utformningen av våra städer och landskap, minskade fysiska krav i arbetslivet och
dagens teknik har skapat ett samhälle som ofta motverkar fysisk aktivitet och främjar en
stillasittande livsstil i befolkningen
Arbetsmarknadsregionerna är större och många människor pendlar allt längre sträckor
till sina arbeten. Oftast med bil. Vi handlar på externa stormarknader och skjutsar
barnen till skola och fritidsaktiviteter över hela kommunen. Här finns stora skillnader
mellan män och kvinnor. Män arbetar oftare längre från hemmet och tar oftare bilen.
Kvinnor är mer beroende av fungerande kollektivtrafik.
39
Bilaga nr 2: Fördjupning - samlad bild social hållbarhet och folkhälsa
Forskning visar också att även om många ägnar sig åt mer organiserad form av fysisk
aktivitet som att t.ex. gå på gym tre dagar i veckan, så kan detta inte kompensera för den
minskade rörelsen i vardagen.
Det finns ett tydligt samband mellan den byggda miljöns utformning – lokalisering av
målpunkter, trygga och säkra stråk och tillgång till parker och grönområden, och hur
mycket man rör på sig i vardagen. Barn behöver tillgång till friytor för lek. I barndomen
grundläggs de vanor för fysisk aktivitet som präglar resten av livet. Aktiv transport som
att röra sig till fots och cykel är inte bara bra för hälsan, utan är även ett klimatsmart och
hållbart resande. Miljöer som stöder fysisk aktivitet kan också kopplas ihop med hållbar
stadsutveckling med mötesplatser och noder i stadsväven som man naturligt rör sig
mellan och i. Mer människor i rörelse bidrar till ökad trygghet och socialt liv i det
offentliga rummet.
För att öka de aktiva transporterna är tryggheten, såväl den faktiska som den upplevda,
viktig. I Lerum idag ökar andelen som avstått från att delta i aktivitet på grund av
otrygghet. Klart flest avstår från att åka buss eller tåg. Anledning till otrygghet är främst
rädsla för överfall och ungdomsgäng samt att det är mörkt. Ungdomar och unga vuxna
är den grupp som oftast uppger att de oroar sig för att bli överfallna eller misshandlade
när de vistas ute. Varannan flicka och nästan var tionde pojke känner sig otrygga att gå
ut ensam sen kväll. Kvinnor tenderar att i större utsträckning än män anpassa sitt
beteende efter sin otrygghet. Kvinnor upplever också i högre grad att deras livskvalité
påverkas.
Insatser som förbättrar den byggda miljön för fysisk aktivitet har potential att påverka
den långsiktiga utvecklingen. Dessa insatser har också bättre förutsättningar att nå en
större andel av befolkningen och är ett mer realistiskt alternativ för att främja rörelse
hos de minst aktiva samhällsgrupperna jämfört med insatser som handlar om att
informera och sprida fakta till individen.
Människor som bor i ”promenadvänliga” bostadsområden är mer fysiskt aktiva totalt
sett jämfört med invånare i promenadfientliga områden, oberoende av individuella
faktorer. Skillnaden har visat sig vara upp till 70 minuter mer per vecka av
hälsofrämjande fysisk aktivitet.
Promenad- och cykelvänligt utformade städer och tätorter bidrar även till bättre social
hälsa med ökade sociala kontakter och ökat socialt kapital eller medborgaranda.
Närhet och hög tillgänglighet till service, utbud, parker och grönområden,
motionsanläggningar, promenadstråk, mötesplatser med mera är oerhört viktigt för att
åstadkomma förändringar i befolkningens rörelsemönster, speciellt när det gäller att
uppmuntra vardagsaktiviteter som att promenera eller cykla för att uträtta ärenden.
3.3
Svensken äter sin vikt i kött varje år!
Andelen barn och vuxna med övervikt och fetma verkar ha avstannat under 2000-talet,
men den är fortfarande historiskt sett hög. Övervikt och fetma förekommer hos
varannan man och var tredje kvinna. Fortfarande finns också tydliga skillnader mellan
40
Bilaga nr 2: Fördjupning - samlad bild social hållbarhet och folkhälsa
högutbildade med god ekonomi och lågutbildade med dålig ekonomi när det gäller
matvanor, övervikt och fetma.
Andelen personer som äter frukt och grönsaker minst fem gånger per dag har i princip
varit oförändrad sedan 2004.
Andelen som äter rekommenderat intag av frukt och grönsaker
100
90
80
Andelen
70
60
00 Riket
50
1441 Lerum
40
30
20
10
2004-2007
2005-2008
2006-2009
Samtliga
Män
Kvinnor
Samtliga
Män
Kvinnor
Samtliga
Män
Kvinnor
Samtliga
Män
Kvinnor
0
2007-2010
Källa: Folkhälsodata, Folkhälsoinstitutet
Det är vanligare att kvinnor äter rekommenderat intag än män. Resultatet för Lerum och
riket ser i princip likadant ut. Det är ingen större skillnad bland dem som äter
rekommenderat intag och vilken åldersgrupp man tillhör.
Den totala årliga konsumtionen av kött från gris, nöt och kyckling i Sverige ökade med
mer än 50 % under perioden 1990–2005. Omräknat till per person och år är det en
ökning med 24 kg för dessa köttslag.
Andelen med normalvikt, BMI 18,5-24,9
100
90
80
Andelen
70
60
00 Riket
50
1441 Lerum
40
30
20
10
2004-2007
2005-2008
2006-2009
2007-2010
Källa: Folkhälsodata, Folkhälsoinstitutet
41
Samtliga
Män
Kvinnor
Samtliga
Män
Kvinnor
Samtliga
Män
Kvinnor
Samtliga
Män
Kvinnor
0
Bilaga nr 2: Fördjupning - samlad bild social hållbarhet och folkhälsa
Andelen med normalvikt har för samtliga befolkningen legat på en konstant nivå. Lite
drygt hälften av våra medborgare i Lerum har en normalvikt. Det är något fler med
normalvikt i Lerum i jämförelse med riket. Fler kvinnor har normalvikt än män.
Andelen med fetma BMI 30 och över
100
90
80
Andelen
70
60
00 Riket
50
1441 Lerum
40
30
20
10
2007-2010
2006-2009
2005-2008
Samtliga
Män
Kvinnor
Samtliga
Män
Kvinnor
Samtliga
Män
Kvinnor
Samtliga
Män
Kvinnor
0
2004-2007
Källa: Folkhälsodata, Folkhälsoinstitutet
Ungefär var tionde person i Lerum har fetma. Snittet för riket är något högre. Andelen
med fetma har varit konstant sedan 2007. I Lerum ser vi en tendens till att fler män har
fetma och i riket är tendensen det omvända. Det är vanligare att personer i åldern 65-84
år har fetma i jämförelse med övriga åldersspann.
Mellan 1980-2007 ökade konsumtionen av läsk/cider med nästan 200 % och
choklad/konfektyr med drygt 50 %.
Fetma utvecklas genom en kombination av livsstil, miljöfaktorer och arv. Centralt är
våra matvanor och hur fysiskt aktiva vi är. En hög konsumtion av energitäta livsmedel
och sötade drycker i förhållande till energiförbrukning, är en viktig orsak till övervikt.
Människor i Sverige har generellt bra matvanor men det finns skillnader som beror på
ålder, kön, social och ekonomisk situation och var du bor. Ohälsosamma matvanor är
vanligare i grupper med låg utbildning och låg inkomst och fetma följer ett tydligt
socialt mönster där människor i socialt utsatta positioner drabbas hårdast. Detta leder till
ojämlikhet i hälsa.
Matvanor är komplexa och många faktorer spelar in vid val av mat, exempelvis kultur
och vanor, tillgänglighet och utbud av olika livsmedel, pris och marknadsföring.
Matpriserna i butik påverkas av många faktorer. Det kan gälla faktorer inom ekonomin i
stort, på råvarumarknaden för jordbruksprodukter, konkurrenssituation och utbud inom
livsmedelskedjan och konsumenternas efterfrågan.
42
Bilaga nr 2: Fördjupning - samlad bild social hållbarhet och folkhälsa
2008 var det första året under 2000-talet som försäljningsvolymerna av mat i
detaljhandeln minskade. Detta torde ha sin förklaring både i de ökade matpriserna,
lågkonjunkturen och möjligen även klimatdebatten. Att priskänsligheten är relativt låg
för livsmedel generellt betyder att det många gånger kan vara svårt att få konsumenterna
att köpa mer eller mindre av en viss produkt genom att styra prisnivån.
Köttets klimatpåverkan är större än man tidigare har trott, trots minskade utsläpp i
produktionen. Det beror på att vi äter mycket importerat kött som tidigare inte har synts
i den nationella utsläppsstatistiken.
Svensken äter sin vikt i kött varje år! Huvudorsaken är sannolikt att köttet blivit
billigare, samtidigt som vi har fått mer pengar. Men det finns också andra faktorer, till
exempel ett antal viktminskningsdieter som går ut på att man ska äta mer kött, som
Atkins och LCHF till exempel. Det vore bra både för hälsan och miljön om vi minskade
köttkonsumtionen!
Bland svenska konsumenter är hälsa en viktig drivkraft bakom valet av att köpa
ekologisk mat och enligt CSR-guidens trendanalys 20119 svarar 75 procent av
konsumenterna att det är viktigast för dem att maten är hälsosam.
Studier visar att matvanorna främjas av insatser riktade mot föräldrarna genom hälsooch sjukvården (Mödravårcentral och Barnavårdcentral), liksom av insatser inom
skolan. Därför föreslår Statens folkhälsoinstitut att stödet till småbarn och deras familjer
ska öka.
Ett större problem än människors bristande kunskap är att de trots bättre vetande har
svårt att ändra sitt sätt att leva. Här finns forskarnas kanske största utmaning i kampen
mot folksjukdomarna.
Att skapa en livsmiljö där utbud och tillgänglighet av livsmedel underlättar för
människor att minska konsumtionen av energität mat och öka konsumtionen av mat
med låg energitäthet, är en viktig del av att förebygga överviktsutvecklingen.
Hemmet är ett exempel på en livsmiljö som är påverkbar och det är viktigt att göra
föräldrar medvetna om den påverkan de utövar på sina barns matvanor genom sitt eget
förhållningssätt till mat och de livsmedel de gör tillgängliga. Skolan och dess
omgivande miljö utgör en annan viktig livsmiljö med stor potential att påverka barns
matvanor.
En målsättning för samhällsplaneringen bör vara att säkerställa tillgång till
livsmedelsbutiker med fullt sortiment av frukt och grönsaker, så att befolkningen i
glesbygdsområden inte behöver förlita sig på det begränsade utbudet i mindre serviceeller på bensinmackar. Etableringen av livsmedelsbutiker bör generellt vara så att
konsumenterna kan ta sig till butikerna gående eller per cykel, för vilket det även finns
starka miljöskäl.
CSRguiden är specialiserade på omvärldsbevakning och analys inom hållbarhetsområdet och
arbetar för att underlätta informationshanteringen.
9
43
Bilaga nr 2: Fördjupning - samlad bild social hållbarhet och folkhälsa
44
Bilaga nr 2: Fördjupning - samlad bild social hållbarhet och folkhälsa
4
Inflytande
Delaktighet och inflytande i samhället är en av de mest grundläggande förutsättningarna
för folkhälsan och är dessutom betydelsefullt för att skapa ansvarstagande för den egna
närmiljön. Det gäller inte bara vuxna. Rätten till delaktighet och inflytande gäller
oavsett kön, etnisk eller religiös tillhörighet, funktionsnedsättning, sexuell läggning
eller ålder.
Jag vill vara med och bestämma!
4.1
Valdeltagande i kommunfullmäktige-, landstings- och
Riksdagsvalen
100
90
80
70
Andel
60
00 Rikets genomsnitt
50
1441 Lerum
40
30
20
10
Kommun
Landsting
2010
2006
2002
1998
2010
2006
2002
1998
2010
2006
2002
1998
0
Riksdag
Källa: Folkhälsodata Folkhälsodata
Lerums kommun har under lång tid präglats av ett gott valdeltagande i de tre valen till
kommunfullmäktige, landsting och riksdag. Valdeltagande är högre i Lerum än i riket i
samtliga val. I alla tre valen har valdeltagandet totalt ökat något från år 1998 till 2010,
både i Lerum och i riket.
Till riksdagsvalen är det ungefär lika många män som kvinnor av befolkningen i
Sverige som går och röstar.
Andelen förstagångsväljare i Lerum till 2010 års kommunfullmäktige val var, enligt
”Öppna jämförelser gymnasiet” 2011, 81%. Vilket är en ökning från 2006 och Lerum
rankas som 18. Under perioden 1989–2006 var utvecklingen i Sverige negativ med ett
minskat valdeltagande för förstagångsväljare.
Valdeltagandet bland 18-29-åringar i riksdagsvalet 2006 var högst i storstäder och lägst
i glesbygdskommuner, 80 respektive 65 procent. Det totala valdeltagandet var 76
procent, vilket var en ökning med sex procentenheter jämfört med valet 2002. Denna
ökning var lika stor bland unga kvinnor som bland unga män men kvinnornas
valdeltagande var högre.
45
Bilaga nr 2: Fördjupning - samlad bild social hållbarhet och folkhälsa
En förklaring till att Lerum har ett gott valdeltagande är att andelen med gymnasial och
eftergymnasial utbildning är något högre i Lerum än i riket.
Sociala bakgrundsfaktorer som ålder, kön, etnicitet, inkomst, sysselsättning och
utbildning samvarierar med valdeltagandet.
Unga som kommer från hem med lågutbildade föräldrar eller föräldrar i arbetaryrken
har lägre demokratisk delaktighet än unga från hem med högutbildade föräldrar.
Främst är det valets huvudaktörer, de politiska partierna, som tillsammans med
mediernas rapportering, har en avgörande roll för valdeltagandet.
Några av de konkreta åtgärderna som SKL:s demokratiberedning föreslår är:
Lättillgängliga vallokaler och lokaler för förtidsröstning, till exempel mobila lokaler
med anpassade öppettider. Informera aktivt om valet och hur det går till – även på andra
språk än svenska. Utbilda samhällsinformatörer, särskilt i de grupper som man vill nå.
Samarbeta med olika aktörer, som studieförbund och föreningar, för att hitta nya arenor
för politiska samtal och möten. Anordna skolval och se till att alla partier får komma in
och prata i skolorna inför allmänna val. Valnämnden i kommunen kan ta mer initiativ
för att öka valdeltagandet och på olika sätt vara aktiv även mellan valen. Se till att ha
grundläggande information om kommunens politik tydligt på hemsidan.
Mandatfördelning, majoritetsförhållanden, hur beslutsfattandet går till och vilka beslut
som fattats under mandatperioden är viktig information för kommunens medborgare när
de ska välja representanter för nästa mandatperiod.
Barns inflytande i grundskolans årskurs 7–9 ökade markant under perioden 1993–2006.
Andelen som upplever att de har delaktighet och inflytande i
skolan 2012
100
96
92
86
90
81
80
70
Andelen
79
72
62
66
60
Lerums kommun
50
GR
40
30
20
10
0
År 2
År 5
År 8
Åk 2 gy
Källa: Markör 2012
46
Bilaga nr 2: Fördjupning - samlad bild social hållbarhet och folkhälsa
Andelen unga som upplever att de är delaktiga och har inflytande i skolan är högre i de
lägre åldrarna. I år 8 upplever unga delaktigheten och inflytandet som lägst för att sedan
stiga igen till gymnasiet. Lerum står sig bra i förhållande till Göteborgsregionen.
Förändringarna mellan årskurserna gäller även för Göteborgsregionen.
Nedgången i år 8 kan bero på en naturlig frigörelse process i denna ålder då man är mer
känslig för att bli styrd och bygger upp sin egen självständighet. Kraven i skolan ökar
och bedömningen i form av betyg träder in vilket kan upplevas mer styrande.
Under de senaste två decennierna har vuxna i högre grad börjat erkänna barn och unga
som självständiga individer med egna intressen, behov och åsikter. En ny syn på barn
och unga som en viktig resurs, värda att lyssna på i kraft av att de har något att tillföra
samhället, växer fram. Barnkonventionen har säkerligen också påverkat att barn och
ungas delaktighet har ökat.
En viktig åtgärd är att undersöka förutsättningarna för ungas demokratiska deltagande
och inflytande. Likaså behövs åtgärder för att förbättra förutsättningarna för deltagande,
delaktighet och stöd för såväl äldre som personer med funktionsnedsättning.
47
Bilaga nr 2: Fördjupning - samlad bild social hållbarhet och folkhälsa
5
5.1
Referenser
Rapporter, skrifter
Barns och ungas uppväxtvillkor, Kunskapsunderlag för Folkhälsopolitiska rapport 2010,
R2011:06
Buller i planeringen - Planera för bostäder i områden utsatta för buller från väg- och
spårtrafik, Boverkets allmänna råd 2008:1
Centralförbundet för alkohol och narkotikaupplysning (2012) Alkohol & Narkotika.
Nummer 3.
Delaktighet och inflytande, Kunskapsunderlag för Folkhälsopolitisk rapport 2010, R
2011:15
Den byggda miljöns påverkan på fysisk aktivitet, En kunskapssammanställning för
regeringsuppdraget ”Byggd miljö och fysisk aktivitet” Statens folkhälsoinstitut, R
2007:3
Den höga sjukfrånvaron - sanning och konsekvens, Statens folkhälsoinstitut, R 2004:15
Det är aldrig för sent! Förbättra äldres hälsa med möten, mat och aktivitet, Statens
Folkhälsoinstitut R 2009:18
Ekologiska Lantbrukarna publicerade en sammanfattande artikel om seminariet i
föreningens tidning Ekologiskt lantbruk, nr 3 2012. Ekologisk mat och hälsa
Ekonomiska och sociala förutsättningar, Kunskapsunderlag för Folkhälsopolitisk
rapport 2010, Statens folkhälsoinstitut, R 2011:24
Faktablad barnombudsmannen
http://www.barnombudsmannen.se/Global/Publikationer/Faktablad/Faktablad3_inflytan
de11.pdf,
Folkhälsocentrum Landstinget Sörmland (2008) Hållbar utveckling - sett ur ett miljöoch folkhälsoperspektiv. Slutrapport
Folkhälsopolitisk rapport 2010, framtidens folkhälsa - allas ansvar, Statens
Folkhälsoinstitut, R 2010:16
Fysisk aktivitet, Kunskapsunderlag Folkhälsopolitisk rapport 2010, R 2011:15
Förslag till fortsatt arbete för hållbar stadsutveckling, Delegationen för hållbara städer,
Statens offentliga utredningar, M 2011:01/2012/67
48
Bilaga nr 2: Fördjupning - samlad bild social hållbarhet och folkhälsa
Henriksson, C. & Leifman, H. (2011) Skolelevers drogvanor 2011. CAN-rapport.
Stockholm: Centralförbundet för alkohol och narkotikaupplysning
Hälsokonsekvenser av ozon, Statens folkhälsoinstitut 2003
Irlander, Å. & Hvitfeldt, T. (2012) NTU 2011 – Om utsatthet, trygghet och förtroende.
Rapport 2012:2. Stockholm: Brottsförebyggande rådet
Jämställdhet och folkhälsa, Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2009:5)
Klimatförändringar och folkhälsa, Statens Folkhälsoinstitut, 2007
Köttkonsumtionens klimatpåverkan - drivkrafter och styrmedel, rapport 6456,
Naturvårdsverket 2011
Levnadsvanor - Lägesrapport 2011, Statens Folkhälsoinstitut
Luftvårdsprogrammet i Göteborgsregionen, Rapport 153 – Augusti 2011
Marknära ozon och meteorologi i Västra Götaland 2010, Länsstyrelsen Västra
Götaland, löpnummer: 2012:13
Miljöhälsorapport 2009, Socialstyrelsen, Artikelnummer: 2009-126-70
Onödig ohälsa, Hälsoläget för personer med funktionsnedsättning, Statens
Folkhälsoinstitut, R 2008:13
Om skador till följd av olycksfall, Myndigheten för Samhällsskydd och beredskap
Ramström, J. (2009) Skador av hasch och marijuana. En genomgång av vetenskapliga
studier publicerade till och med år 2008. Östersund: Statens folkhälsoinstitut
Ren Regionluft - Beräkningar av kvävedioxid i Lerums kommun 2009
Resultatindikatorer för den ekonomiska familjepolitiken, Försäkringskassan, Dnr:
005553-2012
Välfärd Nr 1, 2007, tidskriften Välfärd från Statistiska Centralbyrån ger
aktuell information om väsentliga välfärdsfrågor
Samordning och utveckling av samhällsplanering som stimulerar till fysisk aktivitet –
del redovisning, Boverket Rapport 2011:32 regeringsuppdrag
49
Bilaga nr 2: Fördjupning - samlad bild social hållbarhet och folkhälsa
Skador bland äldre i Sverige, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Publ.nr
MSB 0067-09
Statens folkhälsoinstitut (2011) Alkohol. Kunskapsunderlag för Folkhälsopolitisk
rapport 2010. Östersund
Statens folkhälsoinstitut (2011) Barns och ungas hälsa. Kunskapsunderlag för
Folkhälsopolitisk rapport 2010. Östersund
Statens folkhälsoinstitut CANNABIS – om spridningen, skadeeffekterna, sambanden
med tobak och hur missbruk kan förebyggas
Statens folkhälsoinstitut (2011) Dopning. Kunskapsunderlag för Folkhälsopolitisk
rapport 2010. Östersund
Statens folkhälsoinstitut (2011) Dopning i samhället – Vad? Hur? Vem? Varför?
Östersund
Statens folkhälsoinstitut (2010) Folkhälsopolitisk rapport 2010. Framtidens folkhälsa –
allas ansvar. Östersund
Statens folkhälsoinstitut (2012) Levnadsvanor - Lägesrapport 2011.
Statens folkhälsoinstitut (2011) Ren träning. En handbok kring dopning. Östersund
Svensson, J. & Svensson, B. (2005) Speed - om ungdomars erfarenhet av narkotika
utomlands. Rapport 7. Stockholm: Mobilisering mot narkotika
Svenska lärdomar av Marmot-kommissionens rapport "Closing the Gap", Statens
folkhälsoinstitut och Socialstyrelsen
Svenska matvanor och matpriser Prisutvecklingen under de senaste åren,
Jordbruksverket, 2009)
Särskild verksamhetsuppföljning grundskola 2012, Sektor lärande, Lerums kommun
Trafikbuller och nybyggda bostäder, Boverket rapport 2011:10
Ungdomar, stress och psykisk ohälsa, analyser och förslag till åtgärder, Slutbetänkande
av Utredningar om ungdomars psykiska hälsa, Utbildningsdepartementet, SOU 2006:77
Trafikbuller och nybyggda bostäder, Boverket rapport 2011:10
Äldres hälsa, Kunskapsunderlag för Folkhälsopolitisk rapport 2010, R 2011:12
50
Bilaga nr 2: Fördjupning - samlad bild social hållbarhet och folkhälsa
5.2
Statistik
Folkhälsodata, Statens Folkhälsoinstitut
Nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor 2011
Skolverket, statistik, 2007
Skolverket, statistik, 2009
Skolverket, statistik 2011
Statistik, Brottsförebyggande rådet
5.3
Hemsidor
www.wikipedia.se
www.fhi.se
http://www.fhi.se/Aktuellt/Press/Pressmeddelanden/Unga-vuxna-dricker-mindre/
http://www.fhi.se/Aktuellt/Press/Pressmeddelanden/Tobaksbruket-minskar-i-denvuxna-befolkningen/
http://www.can.se/sv/Nyheter/Skolelevers-drogvanor-2012-Positiv-utveckling-nar-detgaller-ungas-konsumtion-av-alkohol-narkotika-och-tobak-/
www.vgregion.se
www.skane.se
www.rfsl.se
www.ki.se
www.socialstyrelsen.se
www.lanstyrelsens.se/vastragotaland
www.ekonomifakta.se
www.vardguiden.se
http://www.samhallsutvecklingen.se/goteborgs-forutsattningar/
www.smittskyddsinstitutet.se
http://www.skl.se/press/nyheter_2/nyheter_2010_1/kommuner_och_landsting_kan_oka
_valdeltagandet , SKL:s demokratiberedning
www.kunskapsguiden.se för dig som arbetar med hälsa, vård och omsorg
http://www.forskning.se/nyheterfakta/teman/barnshalsa/tiofragorochsvar/varformarsven
skaungasomhardetsabraalltsamrepsykiskt.5.76342e46123a948256580001082.html
51
Bilaga nr 2: Fördjupning - samlad bild social hållbarhet och folkhälsa
52