Social hållbarhet och folkhälsa
- en samlad bild
2012-10-16
Karin Gertzén, Utvecklingsledare folkhälsa
Gunilla Henningsson, Brotts- och drogförebyggarsamordnare
- en samlad bild
Innehåll
1
Inledning
4
2
En samlad bild
5
2.1
2.2
2.3
3
Social hållbarhet ................................................................................ 5
2.1.1 Kvinnor och män .................................................................... 5
2.1.2 Pengar och vänner ................................................................ 6
2.1.3 Leva livet som barn och ung .................................................. 6
2.1.4 Jobbet och jag ....................................................................... 6
2.1.5 Lördag hela veckan ............................................................... 7
2.1.6 Riskfri rökning? ...................................................................... 7
2.1.7 Plantan och ruset ................................................................... 8
2.1.8 Störst, bäst och vackrast ........................................................ 8
2.1.9 När tärningen bestämmer ...................................................... 9
2.1.10 Smitta mig inte! ...................................................................... 9
2.1.11 Sex och hälsa ........................................................................ 9
Hållbarhet miljö och klimat ................................................................. 9
2.2.1 Bullret, bilen och olyckor ...................................................... 10
2.2.2 Aktiv Soffpotatis ................................................................... 10
2.2.3 Svensken äter sin vikt i kött varje år! .................................... 11
Inflytande ......................................................................................... 12
2.3.1 Jag vill vara med och bestämma! ......................................... 12
Slutsatser
3.1
3.2
3.3
3.4
3.5
13
Öka andelen som rör sig - fokus tillgängliga bostäder, aktiva transporter
och grönområden ............................................................................ 13
Öka andelen som äter SMART - fokus medborgare ........................ 14
Ökat socialt deltagande - fokus äldre och mötesplatser ................... 14
Minska ohälsa bland ungdomar - fokus elever med godkända betyg15
Minska antalet missbrukare - fokus alkohol, tobak och cannabis ..... 15
Bilaga nr 1: Omvärldsspaning social hållbarhet och folkhälsa
Bilaga nr 2: Fördjupning social hållbarhet och folkhälsa - en samlad bild
3
- en samlad bild
1
Inledning
I verksamhetsplanen för Lerums kommun 2012 finns uppdraget att redovisa en samlad
bild av folkhälsan i kommunen och en plan för hur folkhälsan ska förbättras.
Hälsa är en drivkraft för en hållbar utveckling. Hållbar utveckling handlar om att
långsiktigt bevara vattnens, jordens och ekosystemens produktionsförmåga och att
minska negativ påverkan på naturen och människors hälsa. Det kan till exempel betyda
att ekonomisk tillväxt inte får ske till priset av ett segregerat och ojämlikt samhälle och
en förstörd miljö. Samhället bör i stället anpassas efter vad miljön och människors hälsa
tål och där vi långsiktigt investerar i dessa resurser.
Denna rapport utgår från strukturen för Lerums kommuns vision, att bli Sveriges
ledande miljökommun 2025. Rapporten berör främst pusselbiten hållbarhet, men till
viss del även pusselbiten inflytande.
4
- en samlad bild
2
En samlad bild
I detta kapitel redovisas den sociala hållbarheten och folkhälsan i Lerum i ett
överskådligt format med kortfattad text. För en utförligare bild - med siffror, tabeller
och ett djupare resonemang - hänvisas till bilaga två, "Fördjupning social hållbarhet och
folkhälsa - en samlad bild ". Bilaga två har samma rubricering som detta kapitel för att
underlätta övergången mellan dokumenten. Detta kapitel och bilaga två bygger på
siffror för Lerum och riket. I de fall det inte finns siffror för Lerum utgår vi från att
scenariot för riket gäller även i Lerum.
I Sverige lever vi allt längre och många hälsoproblem har minskat över tid men
klyftorna mellan olika grupper har ökat. Personer med låg utbildning, låg inkomst,
utländsk bakgrund, funktionsnedsättning eller hbt-identitet1 rapporterar en sämre hälsa
än den övriga befolkningen. Kvinnor mår generellt sämre än män, medan män har
kortare medellivslängd än kvinnor.
Vi har ännu inte uppnått ett socialt hållbart samhälle.
2.1
Social hållbarhet
Social hållbarhet handlar om att bygga ett långsiktigt stabilt och dynamiskt samhälle där
grundläggande mänskliga behov uppfylls. Det är en utveckling som utgår från jämlikhet
samt människors välbefinnande och behov, såväl fysiskt som psykiskt.
2.1.1
Kvinnor och män
Kvinnor lever i genomsnitt längre än män, medan män som grupp har mer makt och
resurser samt bättre självrapporterad hälsa än kvinnor. Detta gäller både globalt, i
Sverige och i Lerum.
Kvinnor har lägre lön för likartade arbetsuppgifter samtidigt som kvinnor generellt har
en högre utbildningsnivå. Skillnaderna mellan kvinnor och män ökar när det gäller
utbildningsnivå.
Sexualbrott och våld mot kvinnor fortsätter att öka. Ökningen kan delvis förklaras av
den nya sexualbrottslagen och en ökad anmälningsbenägenhet, men troligtvis har
sexualbrotten också ökat rent faktiskt. Det bidrar till att ojämställdhet och ojämlikhet
vidmakthålls och förstärks.
1
Homosexuell-, bisexuell-, transexuell identitet
5
- en samlad bild
2.1.2
Pengar och vänner
Förklaringarna till att inkomstspridningen har ökat är de ökade kapitalinkomsterna samt
att skillnaderna mellan de med och de utan arbete har ökat.
Andelen ensamstående med barn och låg ekonomisk standard har fördubblats i Sverige
de senaste 10 åren. Särskilt utsatta är ensamstående med två eller flera barn. Trenden för
denna familjetyp är dock inte stigande i Lerums kommun.
Gruppen äldre utmärker sig när det gäller lågt socialt deltagande. En anledning till detta
kan vara att andelen med funktionsnedsättning ökar med stigande ålder. Äldres tillgång
till mötesplatser främjar möjligheterna till social gemenskap. Det finns klara samband
mellan ett lågt socialt deltagande och socioekonomisk tillhörighet.
Ungdomars möjlighet att utbildas och skaffa sig försörjning bedöms som den allra
viktigaste frågan att uppmärksamma för social och ekonomisk hållbarhet.
2.1.3
Leva livet som barn och ung
Svenska barn under 15 år hör till de bäst gynnade i världen, hälsomässigt sett, men
svenska ungdomar har fått en markant sämre psykisk hälsa. Ungas försämrade hälsa
beror på försämringar i skolan och på ökade svårigheter för unga att komma in på
arbetsmarknaden.
För att öka den psykiska hälsan bland unga behöver fler elever klara grundskolan och
gymnasiet.
Föräldrars utbildningsnivå avspeglar sig i barnens skolresultat.
När det gäller kön är det fler pojkar än flickor som inte uppnår kunskapsmålen i ett eller
flera ämnen i grundskolans årskurs nio. Det finns även stora skillnader mellan elever
med svensk bakgrund och elever med utländsk bakgrund.
Andelen med eftergymnasial utbildning är högre i Lerum än i riket och det gäller både
för män och för kvinnor. Det är vanligare att kvinnor har eftergymnasial utbildning än
män. I takt med att Lerumsborna blir allt mer välutbildade växer
utbildningsskillnaderna mellan kvinnor och män.
En stark majoritet av våra barn och unga i Lerum samt i Göteborgsregionen upplever att
de trivs i skolan.
Satsningar på utbildning är ett av de främsta sätten att främja barns hälsa, och goda
skolresultat är en stark skyddsfaktor för utsatta barn.
2.1.4
Jobbet och jag
Den självskattade arbetsorsakade ohälsan har tenderat att minska under senare år.
Kvinnor anger dock oftare arbetsorsakad ohälsa än män.
6
- en samlad bild
Orsakerna till kvinnors högre sjukskrivningstal måste sökas i ett brett perspektiv som
inkluderar olika samhällsstrukturer, arbetslivets uppbyggnad och människors hela
livssituation.
2.1.5
Lördag hela veckan
Den totala alkoholkonsumtionen minskar men är fortfarande totalt sett högre än i början
av 1990-talet. Nedgången tycks beröra män mer än kvinnor samt i första hand yngre.
Alkoholskadorna bland unga vuxna sjunker inte på samma sätt som konsumtionen,
vilket tyder på att en mindre grupp dricker allt mer medan det stora flertalet blivit
försiktigare med alkohol. Riskabla alkoholvanor är vanligare bland män och unga.
Såväl tillgången som efterfrågan på alkohol har ökat. Högkonsumenter och ungdomar
med många riskfaktorer och få skyddsfaktorer betalar den ökade tillgänglighet med sin
ohälsa. Att trivas i skolan och att gå ut med behöriga betyg är en stark skyddsfaktor. En
riskabel alkoholkonsumtion riskerar att påverka skolgången
Det finns kopplingar mellan alkoholkonsumtion och våld. Våld påverkar trygghet och
levnadsvanor. Den mest brottsdrabbade gruppen är unga vuxna.
Förebyggande åtgärder bör fokuseras på både tillgång och efterfrågan. Tillgången
kontrolleras med pris och tillgänglighetsbegränsande åtgärder. Utöver detta krävs
effektiva förebyggande metoder och metoder för att nå ungdomar och unga vuxna med
tidiga åtgärder.
2.1.6
Riskfri rökning?
Alla som röker och snusar skadas av sitt bruk. Tobaksbruket ger inte bara
skadeverkningar på hälsan utan inverkar även på ekonomin, både för den enskilde
tobaksbrukaren och för samhället, och på miljön. Trots att hälften av rökarna dör i förtid
utgör de en större ekonomisk börda för hälso- och sjukvården än icke-rökare. Rökning
och snusning minskar i den vuxna befolkningen. Även utsattheten för passiv rökning
minskar. Tobaksbruket bland unga ligger på en fortsatt hög nivå. Dagligrökning är
något vanligare bland kvinnor och är relativt jämnt fördelat över åldrarna medan
snusning är vanligare bland män samt minskar med ålder. Lerum ser ut att ligga något
lägre än riket vad gäller dagligrökning men skillnaden är inte statistiskt säkerställd.
Tobaksbruk är vanligare bland personer med kortare utbildning. Rökning är dessutom
vanligare bland personer med låg socioekonomi, med hbt-identitet, med
funktionsnedsättning samt bland personer födda utanför Sverige.
Både riskabla alkoholvanor och bruk av cannabis är vanligare bland personer som röker
och snusar.
De senaste decennierna har acceptansen för tobak förändrats och attityden blivit mer
negativ. Det finns ett starkt folkligt stöd för en restriktiv tobakspolitik och rökfria
miljöer. De viktigaste faktorerna som påverkar tobaksbruk är tillgänglighet, pris och
7
- en samlad bild
social acceptans. Förebyggande åtgärder bör fokuseras på såväl tillgång som
efterfrågan.
2.1.7
Plantan och ruset
Det är svårt att mäta antalet som använder narkotika, bland annat eftersom all icke
medicinsk hantering och bruk av narkotika är olaglig, men det finns tecken som talar för
en ökning.
Det mest använda narkotiska preparatet är cannabis2. Cannabisbruk är betydligt
vanligare bland unga, särskilt bland unga män. Endast en bråkdel av de som uppger att
de använt cannabis någon gång har ett pågående bruk. Även här är det störst andel bland
unga.
Risk- och skyddsfaktorerna för cannabisbruk är delvis olika beroende på om det handlar
om att prova cannabis eller att utveckla ett beroende. Socioeknomiska skillnader verkar
inte ha betydelse. Tittar man däremot på övrigt narkotikabruk, utöver cannabis, är det
vanligare i grupper med låg utbildning och låg inkomst.
Många som missbrukar cannabis och andra droger har samtidigt psykisk ohälsa. Det
finns också ett samband mellan narkotikaanvändning och hur väl elever klarar skolan.
Att trivas i skolan och att gå ut med behöriga betyg är en stark skyddsfaktor då det
minskar risken att hamna i kriminalitet och utanförskap.
En förklaring till att cannabisbruket ökar anses vara att det har blivit lättare att komma
över drogen samt att ungdomars attityder blivit mer tillåtande. Det finns en
liberaliseringsrörelse kring cannabis som inte finns kring någon annan narkotika.
Det effektivaste sättet att minska narkotikabruket är att göra narkotika mindre
tillgängligt. Tillgängligheten begränsas främst genom lagstiftning och genom att
bekämpa den illegala verksamheten. Detta bör kombineras med insatser som begränsar
riskfaktorer och stärker skyddsfaktorer.
2.1.8
Störst, bäst och vackrast
Precis som för narkotika är det svårt att mäta antalet som brukar dopningsmedel men
även här ser vi tecken som talar för en ökning. Vanligast är dopning bland unga män
som styrketränar regelbundet. Dopningsmedel används i hela landet men är vanligare i
storstäder.
Sedan åttiotalet har användandet av dopningsmedel setts som ett samhällsproblem.
Dopningsmedel används inte bara för att prestera bättre inom en idrott utan också för att
bli starkare, få en mer muskulös kropp, bli mer aggressiv, få pondus eller känna sig
oövervinnelig. Dopningsmedel används både i ett försök att leva upp till dagens
skönhetsideal och i kriminella kretsar.
Det finns även en problematik med ofrivillig dopning genom lagliga kosttillskott, men
som innehåller otillåtna substanser som inte är utskrivna på innehållsförteckningen.
2
Hasch och marijuana
8
- en samlad bild
Det effektivaste sättet att minska dopningsbruket är att göra dopningspreparaten mindre
tillgängliga. Tillgängligheten begränsas främst genom lagstiftning och genom att
bekämpa den illegala verksamheten.
2.1.9
När tärningen bestämmer
Riskabla spelvanor är spel med pengar som har lett till en eller flera negativa
konsekvenser för hälsa, sociala relationer eller ekonomi. Riskabla spelvanor är vanligast
bland män och framför allt bland unga. Bland unga har andelen fördubblats det senaste
decenniet. Trots att i stort sett hela den svenska spelmarknaden har en åldersgräns på 18
år för spel om pengar spelar minderåriga i alla spelformer. Det är vanligare med
problemspelande i storstadsregionerna. Spelproblem är större bland personer som har
låg utbildning, som står utanför arbetsmarknaden, som har ekonomiska problem samt
bland personer med nedsatt psykisk och allmän hälsa.
Det finns många likheter mellan spelproblem och andra missbruk. Det finns också ett
klart samband mellan riskabla alkoholvanor och spelproblem. Att spela på arbetstid
eller skoltid samt att spela tv-och datorspel ökar risken för spelproblem.
Skadeverkningar av överdrivet spelande kan minskas genom lagstiftning och insatser
för att begränsa tillgängligheten. Utöver detta krävs ett arbete med attityder, beteenden,
sociala relationer och individfaktorer.
2.1.10 Smitta mig inte!
En allt större andel av befolkningen har vaccinerats mot mässling, påssjuka och röda
hund under den senaste femårsperioden.
Antibiotika resistensen har ökat under perioden 2005-2009. Antibiotikaanvändning är
den främsta orsaken till den alarmerande resistensutvecklingen vi ser inom sjukvården
idag. De viktigaste åtgärderna är att stärka det vårdhygieniska arbetet samt bidra till att
antibiotika används på ett korrekt sätt.
2.1.11 Sex och hälsa
En betydligt större andel personer med hbt-identitet har en dålig hälsa jämfört med
övriga befolkningen. Tonårsaborterna minskar. Den nedåt gående trenden kan indikera
att ungdomsmottagningarnas verksamhet fungerar bra. Spridningen av klamydia är
fortsatt stor och förklaringen till det är fler unga har oskyddat sex.
2.2
Hållbarhet miljö och klimat
Klimatförändringar och miljöförstörelse har stor betydelse för folkhälsan och den hållbara
utvecklingen. Människan är beroende av naturen och dess kretslopp, både som
9
- en samlad bild
livsuppehållande förmåga och som resursbas. Utarmas denna resurs kan inte hälsa och
ekonomisk utveckling upprätthållas för de som lever nu eller för kommande generationer.
2.2.1
Bullret, bilen och olyckor
Trafikökningen gör att bullret ökar och när allt fler bor i tätorter drabbas också fler. Med
omfattande arbetspendling ökar också trafiken och därmed bullerstörningarna. I Lerums
kommun är det betydligt fler som pendlar ut ur kommunen än in. Pendlingen sker
framförallt till övriga kommuner i länet. Det är något fler män än kvinnor som pendlar
ut.
Ohållbara livsstilar och beteende bidrar till höga koldioxidutsläpp. Vi behöver motverka
bilismen och gynna fotgängare och cyklister, både för miljö och för hälsans skull.
Luftkvaliteten i Sverige har blivit mycket bättre de senaste 20–30 åren. Halter av
partiklar, kvävedioxid och marknära ozon är fortfarande för höga nationellt.
Resultaten vid mätplatsen i Hulan visar dock låga halter av både kvävedioxid och
partiklar. En förklaring är att utsläppen från samtliga fordonstyper minskar i takt med
att fordonsparken förnyas.
Andelen barn som dör av olycksfallsskador har minskat de senaste 60 åren. Den ökade
dödligheten i olycksfallsskador är unik för ungdomsgruppen.
Åldersgruppen 80+ är starkt överrepresenterad när det gäller fallolyckor. Att äldre faller
oftare än yngre beror bland annat på att äldre får sämre balans, muskelstyrka, hörsel och
syn.
2.2.2
Aktiv Soffpotatis
Den fysiska aktiviteten hos befolkningen har inte förändrats sedan 2004. Lerumsborna
rör på sig för lite och våra barn behöver gå och cykla till skolan mer.
I det hållbara samhället handlar det om naturlig och frekvent rörelse. Inte ett liv där man
sitter still och stötvis kompenserar med intensiv träning. Naturliga rörelser som rörligt
arbete eller att man går mycket i trappor i hus byggda på höjden, tar promenader och
odlar i sin trädgård/odlingslott.
10
- en samlad bild
Utformningen av våra städer och landskap, minskade fysiska krav i arbetslivet och
dagens teknik har skapat ett samhälle som ofta motverkar fysisk aktivitet och främjar en
stillasittande livsstil.
Insatser som förbättrar den byggda miljön för rörelse har större potential att påverka den
långsiktiga utvecklingen i jämförelse med insatser som handlar om att informera
individen. De har också bättre förutsättningar att nå en större andel av befolkningen.
Promenad- och cykelvänligt utformade städer och tätorter bidrar till bättre social hälsa
med ökade sociala kontakter och ökad medborgaranda. I områden med god tillgång till
grönområden är hälsoskillnaderna betydligt mindre mellan olika socioekonomiska
grupper.
För att öka de aktiva transporterna är tryggheten, såväl den faktiska som den upplevda,
viktig. I Lerum idag ökar andelen som avstått från att delta i aktivitet på grund av
otrygghet. Varannan flicka och nästan var tionde pojke känner sig otrygga att gå ut
ensam sen kväll. Kvinnor tenderar att i större utsträckning än män anpassa sitt beteende
efter sin otrygghet. Fler människor i det offentliga rummet ökar tryggheten.
2.2.3
Svensken äter sin vikt i kött varje år!
Ökningen av överviktsproblemen har planat ut i befolkningen men skillnaderna i
andelen feta och överviktiga mellan olika grupper i befolkningen är fortsatt tydliga.
Lerumsborna och svensken äter för lite frukt och grönt! Knappt 1 av 10 äter
rekommenderat intag. Den totala årliga konsumtionen av kött har ökat mycket.
Huvudorsaken är sannolikt att köttet blivit billigare samtidigt som vi har fått mer
pengar. De senaste 30 åren har svensken ökat sitt läskdrickande med 200%. Ungefär var
tionde person i Lerum har fetma.
Att skapa en livsmiljö där utbud och tillgänglighet av livsmedel underlättar för
människor att äta klimatsmart, är en viktig del av att förebygga överviktsutvecklingen
och minska växthusgaserna.
En målsättning för samhällsplaneringen bör vara att säkerställa tillgång till
livsmedelsbutiker med fullt sortiment och de bör ligga så att människor kan gå eller
cykla dit.
Vad hemmet och skolan väljer att lägga på tallriken påverkar barns matvanor.
11
- en samlad bild
2.3
Inflytande
Delaktighet och inflytande i samhället är en av de mest grundläggande förutsättningarna
för folkhälsan och är dessutom betydelsefullt för att skapa ansvarstagande för den egna
närmiljön.
2.3.1
Jag vill vara med och bestämma!
Att kunna påverka sin livssituation har starkt samband med hälsa. I Lerum gick nio av
tio och röstade 2010. Valdeltagandet för ungdomar i Sverige var högst i storstäder och
lägst i glesbygdskommuner.
Unga som kommer från hem med lågutbildade föräldrar eller föräldrar i arbetaryrken
har lägre demokratisk delaktighet än unga från hem med högutbildade föräldrar.
Barns inflytande i grundskolans årskurs 7–9 ökade markant under perioden 1993–2006 i
Sverige. En ny syn på barn och unga som en viktig resurs, värda att lyssna på i kraft av
att de har något att tillföra samhället, växer fram.
12
- en samlad bild
3
Slutsatser
I detta kapitel finns slutsatser kring områden som är viktiga för att förbättra hållbarheten
och folkhälsan i Lerum. Dessa är även viktiga i arbetet för att nå vision 2025 "Sveriges
ledande miljökommun". De fem områden som har vuxit fram är:
•
Öka andelen som rör sig - fokus tillgängliga bostäder, aktiva transporter och
grönområden
•
Öka andelen som äter SMART - fokus medborgare
•
Ökat socialt deltagande - fokus äldre och mötesplatser
•
Minska ohälsa bland ungdomar - fokus elever med godkända betyg
•
Minska antalet missbrukare - fokus alkohol, tobak och cannabis
3.1
Öka andelen som rör sig - fokus tillgängliga bostäder, aktiva transporter
och grönområden
Vårt samhälle idag motverkar ofta fysisk aktivitet och främjar en stillasittande livsstil.
Fysisk aktivitet har många positiva effekter på människors hälsa och på folkhälsan i
stort. Vi behöver öka den naturliga och frekventa rörelsen, både utifrån ett folkhälsooch miljöperspektiv. Hållbara livsstilar och beteenden bidrar till bättre hälsa och lägre
koldioxidutsläpp.
Hur vi utformar den byggda miljön påverkar hur aktiva människor är. Det är också en
insats som når många. Den byggda miljön ska uppmuntra till aktiva transporter och
rörelse i vardagen. Människor som bor i promenadvänliga områden rör sig mer. Barn
som vistas på naturrika skolgårdar är mer aktiva. I områden med god tillgång till
grönområden är hälsoskillnaderna betydligt mindre mellan olika socioekonomiska
grupper.
Ökar vi rörelsen i vardagen samt andelen som förflyttar sig aktivt påverkar det såväl
fetma som buller- och växthusgasnivåer. Det blir också fler människor som vistas i det
offentliga rummet vilket leder till en ökad trygghet, ökade sociala kontakter och ökad
medborgaranda vilket i sig leder till bättre hälsa.
13
- en samlad bild
3.2
Öka andelen som äter SMART - fokus medborgare
Andelen barn och vuxna med övervikt och fetma är fortfarande hög. Fetma kan leda till
en rad folksjukdomar. Köttkonsumtionen har ökat kraftigt i Sverige. Produktion av kött
har stor påverkan på klimatet. Kombinationen av stor köttkonsumtion och för låg
konsumtion av frukt och grönt påverkar människors hälsa negativt.
Hälsa och klimat påverkas positivt om Lerumsborna äter större andel vegetabilier,
mindre tomma kalorier, ökad andel ekologiskt, rätt kött och grönsaker samt
transportsnål mat. Vi bör främja en livsmiljö med utbud och tillgänglighet av livsmedel
som underlättar för människor att göra hälsosamma val, göra det lätt för människor att
odla själva samt erbjuda mer klimatsmart mat inom kommunens verksamheter.
Hälsosamma matvanor kan öka den jämlika hälsan, då ohälsosamma matvanor är
vanligare i grupper med låg utbildning och låg inkomst. En bra kosthållning ökar
andelen med normalvikt vilket är bra för hälsan. En mer klimatsmart kost har också
positiv påverkan på klimatet i form av minskade växthusgaser.
3.3
Ökat socialt deltagande - fokus äldre och mötesplatser
Världens befolkning åldras. Åldrandet har stor betydelse för samhälle, ekonomi, företag
och individer. Fler äldre utanför arbetsmarknaden betyder minskade skatteintäkter och
högre offentliga kostnader. Även om det naturliga åldrandet aldrig kan undvikas går det
att stärka det friska och skjuta upp funktionsnedsättningar.
Dagens äldre har bättre hälsa och har det bättre ställt än vad som varit fallet tidigare.
Västvärldens äldre vill ha ett aktivt liv med resor, upplevelser eller andra former av
självförverkligande.
Gruppen äldre utmärker sig dock när det gäller socialt deltagande, där äldre personer i
betydligt lägre grad än yngre åldersgrupper uppger ett socialt deltagande. Personer med
starka band till familj eller omgivning lever längre och har bättre hälsa än socialt
isolerade individer.
Mötesplatser där äldre kan knyta nya kontakter kan utgöra en stödjande miljö för äldres
sociala deltagande. Detta kan även påverka upplevelsen av meningsfullhet samt bli en
ingång till fysisk aktivitet och goda matvanor.
Många äldre upplever att det finns socialt stöd i deras närhet, men forskning visar att det
finns skillnader utifrån nationalitet, socioekonomi och boendesituation. Det finns klara
samband mellan ett lågt socialt deltagande och socioekonomisk tillhörighet. Några
utmaningar är att nå dem som känner sig ensamma och som är inaktiva.
14
- en samlad bild
3.4
Minska ohälsa bland ungdomar - fokus elever med godkända betyg
Den psykiska ohälsan bland ungdomar har länge ökat. De senaste undersökningarna
visar att ökningen har planat ut men nivåerna är fortfarande höga, speciellt för flickor.
Att satsa på utbildning är ett av de främsta sätten att främja barns hälsa. Människor med
lång utbildning har överlag bättre hälsa än människor med kort utbildning. För att
minska den psykiska ohälsan bland barn och unga behövs åtgärder som inriktas på att
fler elever ska klara grundskolan och gymnasiet. En viktig faktor är uppföljning av
skolnärvaro. Goda skolresultat är också en skyddsfaktor för utsatta barn.
Åtgärder behövs för att underlätta ungdomars inträde på arbetsmarknaden, ett brett
föräldrastöd samt riktade insatser till ensamstående med barn.
Att tidigt skapa möjligheter för unga att utveckla en god hälsa är viktigt då sociala
faktorer ofta går i arv. Föräldrars utbildningsnivå och inställning till skolan påverkar
barnens skolresultat. En god utbildning för så många som möjligt är en grundsten för att
kunna skapa en mer jämlik hälsa.
3.5
Minska antalet missbrukare - fokus alkohol, tobak och cannabis
Bruk av alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel påverkar folkhälsa,
samhällsekonomi, brottslighet och trygghet. Av de fyra substanserna är alkohol och
tobak utan konkurrens de största folkhälsoproblemen. De påverkar även bruket av
narkotika, dopning och spel. Narkotikaanvändningen i Sverige är mycket lägre än i
Europa, men det finns ständigt en farhåga att utvecklingen går i riktning mot andra
länder. Framför allt vad gäller cannabis och detta gör att cannabis bör ha större utrymme
i det förebyggande arbetet än vad nivåerna i sig signalerar. Alkohol bör ha mest
utrymme, följt av tobak och cannabis.
Ungdomar är en viktig grupp att arbeta med då konsumtionen är högst bland unga,
vanor etableras i unga år och följer med upp i vuxen ålder och risken för att utveckla ett
beroende är större ju tidigare man börjar. Även äldre är en viktig grupp utifrån att vi där
ser en ökad konsumtion.
Insatserna bör framför allt vara generella då det både är viktigt med en minskad
konsumtion hos alla och då vi inte alltid i förväg vet vilka som kommer att utveckla ett
beroende. Det är också viktigt att jobba med både tillgång och efterfrågan.
Ett minskat bruk av alkohol, tobak och cannabis har positiva effekter på både fysisk och
psykisk hälsa. Det ökar också chanserna till trivsel i skolan och behöriga betyg, vilket är
starka skyddsfaktor då det minskar risken att hamna i kriminalitet och utanförskap.
Minskat bruk bör också ge en minskning av våldsbrott, hot, stölder och skadegörelse,
vilket i sin tur ökar tryggheten.
15
