Europaparlamentet
2014-2019
Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män
2016/2061(INI)
28.9.2016
FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE
om behovet av en EU-strategi för att sätta stopp för och förebygga
pensionsklyftan mellan kvinnor och män
(2016/2061(INI))
Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män
Föredragande: Constance Le Grip
Rådgivande utskotts föredragande (*): Tania González Peñas, utskottet för
sysselsättning och sociala frågor
(*) Förfarande med associerat utskott – artikel 54 i arbetsordningen
PR\1105328SV.docx
SV
PE589.332v02-00
Förenade i mångfalden
SV
PR_INI
INNEHÅLL
Sida
FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION ............................................. 3
MOTIVERING........................................................................................................................... 9
PE589.332v02-00
SV
2/10
PR\1105328SV.docx
FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION
om behovet av en EU-strategi för att sätta stopp för och förebygga pensionsklyftan
mellan kvinnor och män
(2016/2061(INI))
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
–
med beaktande av artikel 2 och artikel 3.3 i fördraget om Europeiska unionen,
–
med beaktande av artiklarna 8, 151, 153 och 157 i fördraget om Europeiska unionens
funktionssätt,
–
med beaktande av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna,
särskilt bestämmelserna om sociala rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och
män,
med beaktande av kommissionens meddelande av den 3 mars 2010 Europa 2020: En
strategi för smart och hållbar tillväxt för alla (COM(2010)2020),
–
med beaktande av rådets direktiv 79/7/EEG av den 19 december 1978 om successivt
genomförande av principen om likabehandling av kvinnor och män i fråga om social
trygghet,
–
med beaktande av rådets direktiv 2000/78/EG av den 27 november 2000 om inrättande
av en allmän ram för likabehandling i arbetslivet,
–
med beaktande av rådets direktiv 2004/113/EG av den 13 december 2004 om
genomförande av principen om likabehandling av kvinnor och män när det gäller
tillgång till och tillhandahållande av varor och tjänster,
–
med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/54/EG av den 5 juli
2006 om genomförandet av principen om lika möjligheter och likabehandling av
kvinnor och män i arbetslivet (omarbetning),
–
med beaktande av kommissionens färdplan En nystart för att hjälpa arbetande
föräldrar att förena arbetsliv och privatliv från augusti 2015,
–
med beaktande av arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar av den 3
december 2015 med titeln Strategic engagement for gender equality 2016-2019
(”Strategiskt samarbete för jämställdhet 2016–2019”) (SWD(2015)0278),
–
med beaktande av sin resolution av den 13 september 2011 om situationen för kvinnor
som närmar sig pensionsåldern1,
–
med beaktande av sin resolution av den 25 oktober 2011 om situationen för
ensamstående mödrar2,
1
2
EUT C 51 E, 22.2.2013, s. 9.
EUT C 131 E, 8.5.2013, s. 60.
PR\1105328SV.docx
3/10
PE589.332v02-00
SV
–
med beaktande av sin resolution av den 24 maj 2012 med rekommendationer till
kommissionen om tillämpning av principen om lika lön för manliga och kvinnliga
arbetstagare för samma eller likvärdigt arbete1,
–
med beaktande av sin resolution av den 12 mars 2013 om den ekonomiska krisens
inverkan på jämställdhet mellan könen och kvinnors rättigheter2,
–
med beaktande av sin resolution av den 10 mars 2015 om jämställdheten mellan kvinnor
och män i Europeiska unionen 20133,
–
med beaktande av sin resolution av den 8 oktober 2015 om tillämpningen av
Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/54/EG av den 5 juli 2006 om
genomförandet av principen om lika möjligheter och likabehandling av kvinnor och
män i arbetslivet4,
–
med beaktande av sin resolution av den 13 september 2016 om inrättande av
gynnsamma arbetsmarknadsvillkor för balans mellan arbetsliv och privatliv5,
med beaktande av rådets slutsatser av den 19 juni 2015 om lika möjligheter för kvinnor
och män: Att minska pensionsklyftan mellan könen
med beaktande av förklaringen om jämställdhet från EU:s ordförandeskapstrio
Nederländerna, Slovakien och Malta den 7 december 2015,
–
med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,
–
med beaktande av betänkandet från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet
mellan kvinnor och män och yttrandet från utskottet för sysselsättning och sociala
frågor (A8-0000/2016), och av följande skäl:
A.
År 2012 uppgick pensionsklyftan mellan kvinnor och män i EU-28 (på engelska gender
gap in pensions, som kan definieras som klyftan mellan kvinnors och mäns
genomsnittliga pensionsinkomst (före skatt och avgifter)), till 38 % för åldersgruppen
65 år och äldre.
B.
Kvinnor är sämre skyddade än män när det gäller pensionsinkomster och är samtidigt
överrepresenterade i de fattigaste pensionskategorierna och underrepresenterade i de
rikaste.
C.
En av fyra personer i EU-28 är beroende av sin pension som huvudsaklig inkomstkälla,
och genom den stora ökningen av antalet personer som når pensionsåldern till följd av
den ökade förväntade livslängden och befolkningens allmänna åldrande kommer denna
befolkningskategori att fördubblas fram till 2060.
1
EUT C 264 E, 13.9.2013, s. 75.
Antagna texter från detta sammanträde, P7_TA(2013)0073.
3
Antagna texter från detta sammanträde, P8_TA(2015)0050.
4
Antagna texter från detta sammanträde, P8_TA(2015)0351.
5
Antagna texter från detta sammanträde, P8_TA(2016)0338.
2
PE589.332v02-00
SV
4/10
PR\1105328SV.docx
D.
Pensionspolitikens mål är att med hjälp av pensionssystemet tillförsäkra varje europeisk
medborgare en anständig inkomstnivå som gör det möjligt att skydda sig mot risken för
social utestängning.
E.
Pensionsklyftan tenderar att skapa ytterligare en risk för kvinnor med avseende på deras
ekonomiska utsatthet och beroendeställning.
F.
Eftersom kvinnor lever längre än män kommer de sannolikt att ha större genomsnittliga
kapitalbehov än män under hela sin pensionstid.
G.
Bristen på jämförbara, fullständiga, tillförlitliga och regelbundet uppdaterade uppgifter
som gör det möjligt att utvärdera pensionsklyftans omfattning och de bidragande
faktorernas inbördes viktning skapar en osäkerhet om vilka metoder som effektivast kan
bidra till att bekämpa klyftan.
H.
Klyftan är större i ålderskategorin 65–74 år (över 40 %) än för genomsnittet av personer
över 65, bland annat beroende på överföringar av pensionsrättigheter, exempelvis i
samband med makens död, som finns i vissa medlemsstater.
I.
Bakom den genomsnittliga pensionsklyftan i europeiska unionen 2012 dolde sig stora
skillnader mellan medlemsstaterna.
J.
Denna klyfta, som tar avstamp i en verklighet där många olika faktorer spelar in, vittnar
om en obalans mellan kvinnor och män i fråga om deras yrkes- och familjeutveckling,
deras förmåga att betala in till systemet, deras respektive ställning i familjestrukturen
samt metoderna för inkomstberäkning enligt pensionssystemet.
K.
Vad pensionsklyftan avslöjar är ett samlat resultat av obalansen och ojämlikheten
mellan kvinnor och män under hela karriären, och detta kan påverkas genom
korrigerande mekanismer.
L.
Klyftan vid en viss tidpunkt speglar de villkor som gäller i samhället och på
arbetsmarknaden under en period som sträcker sig över flera årtionden. Dessa villkor
genomgår förändringar, ibland betydande sådana, som får återverkningar på behoven
hos pensionerade kvinnor i olika generationer.
M.
Pensionsklyftan uppvisar olika egenskaper allt efter de pensionerade kvinnornas sociala
status, civilstånd och/eller familjesituation. Mot bakgrund av det kommer ett enhetligt
angreppssätt inte nödvändigtvis att leda till de bästa resultaten.
N.
Det tycks finnas ett positivt samband mellan pensionsklyftan och antalet barn som har
uppfostrats under livet. Därför är det sannolikt att den ojämlikhet som ensamstående
mödrar utsätts för kommer att förstärkas i samband med pensioneringen.
O.
De så kallade klassiska metoderna för arbetsorganisation ger inte förvärvsarbetande par
som önskar arbeta heltid någon möjlighet att på ett harmoniskt sätt kombinera familjeoch yrkeslivet.
P.
Trots försöken att råda bot på situationen är andelen kvinnor på arbetsmarknaden
alltjämt lägre än målen i Europa 2020-strategin och även lägre än andelen män.
PR\1105328SV.docx
5/10
PE589.332v02-00
SV
Q.
Kvinnor tvingas i högre grad än män till upprepade avbrott i yrkeskarriären och till
ofrivilligt deltidsarbete, då de i oproportionerligt hög grad har hand om
omsorgsuppgifterna i hushållet.
R.
Yrkeskarriärens längd har direkt inverkan på pensionsklyftan. Kvinnors karriär är i
genomsnitt mer än tio år kortare än mäns, och kvinnor med mindre än 14 års
yrkeskarriär drabbas av en dubbelt så stor pensionsklyfta (64 %) som kvinnor som
arbetar fler år (32 %).
S.
Löneklyftan mellan kvinnor och män finns kvar i unionen och uppgick 2014 till 16,3 %,
inte minst beroende på en diskriminering och segregering som gör att kvinnor är
överrepresenterade i sektorer där lönerna är lägre än i andra, huvudsakligen
mansdominerade sektorer.
T.
En starkare koppling mellan avgiftsbetalning och inkomst, tillsammans med en ökning
av den andra och tredje pelarens andel i organisationen av pensionssystemen, tenderar
att leda till att riskerna för att könsspecifika faktorer ska spela in i pensionsklyftan
flyttas över till privata aktörer.
U.
Organisationen av pensionssystemen hör till medlemsstaternas exklusiva behörighet.
Unionen har emellertid behörighet att understödja medlemsstaterna i deras verksamhet.
Allmänna synpunkter
1.
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i nära samarbete med medlemsstaterna
införa en strategi för att undanröja pensionsklyftorna mellan kvinnor och män i
Europeiska unionen (nedan kallad strategin).
2.
Europaparlamentet anser att strategin inte bara bör korrigera effekterna av
pensionsklyftan, särskilt för de mest utsatta personerna, utan även angripa de
underliggande orsakerna.
3.
Europaparlamentet framhåller att det krävs ett mångsidigt tillvägagångssätt för att
genomföra strategin, som måste gå till botten dels med ojämlikheten mellan kvinnor och
män i fråga om förmågan att betala in till systemet och i fråga om yrkesutveckling, dels
med den ojämlikhet som beror på pensionssystemens organisation.
4.
Europaparlamentet understryker att strategin måste respektera behörighetsfördelningen
mellan unionen och dess medlemsstater inom ramen för subsidiaritetsprincipen.
Mätning och medvetandegörande för att bättre kunna bekämpa pensionsklyftan
5.
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i samarbete med Europeiska
jämställdhetsinstitutet (EIGE) ta fram tillförlitliga indikatorer för att urskilja de olika
faktorer som leder till framväxten av en pensionsklyfta och att säkerställa kontinuerlig
uppföljning av denna företeelse och dess utveckling.
6.
Europaparlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att verka för att bekämpa denna klyfta
inom ramen för sin socialpolitik genom att medvetandegöra de behöriga beslutsfattarna
på området och ta fram program för att öka informationen till kvinnor om företeelsens
PE589.332v02-00
SV
6/10
PR\1105328SV.docx
konsekvenser och förse dem med de redskap de behöver för att lägga upp
finansieringsstrategier för sin pension som är permanenta, hållbara och anpassade till
deras specifika behov.
Minska ojämlikheten i fråga om förmågan att betala in till pensionssystemet
7.
Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att säkerställa en
korrekt tillämpning av EU-lagstiftningen mot könsdiskriminering, som kan garantera
jämlikhet mellan kvinnor och män i fråga om förmågan att betala in till
pensionssystemet.
8.
Europaparlamentet fördömer skarpt de diskrimineringsrelaterade löneklyftorna mellan
kvinnor och män och upprepar sitt krav på en översyn av direktiv 2006/54/EG för att
säkerställa större likabehandling mellan kvinnor och män i fråga om sysselsättning och
inkomst.
9.
Europaparlamentet stöder kampen mot horisontell och vertikal segregering på
arbetsmarknaden genom att uppmuntra kvinnor att satsa på yrken och karriärer i
innovations- och tillväxtsektorer, som i dag huvudsakligen domineras av män till följd
av seglivade stereotyper.
10.
Europaparlamentet erinrar om betydelsen av att, mot bakgrund av att en allt större del
av ansvaret förs över från pensionssystemen till privata finansieringssystem, säkerställa
icke-diskriminerande tillgång till de finansiella tjänster som omfattas av direktiv
2004/113/EG.
Minska ojämlikheten i fråga om kvinnors och mäns yrkesbanor
11.
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att skyndsamt förverkliga de åtaganden
den formulerat både i färdplanen och i det strategiska engagemanget, så att de
medborgare som så önskar tillåts kombinera familje- och yrkeslivet på ett bättre sätt.
12.
Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att stärka arbetstagares möjligheter att
förhandla fram frivilliga arrangemang för flexibelt arbete som ger dem möjlighet att
bättre kombinera familje- och yrkeslivet, så att de inte tvingas prioritera det ena framför
det andra till följd av mer arbete och familjeansvar i hemmet.
13.
Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att, genom utbyte av bästa praxis, införa
”omsorgspoäng” för att en person som gör avbrott i yrkeskarriären för att ägna sig åt
informell omsorg om en familjemedlem ska bli kompenserad och kunna tillgodogöra sig
detta i beräkningen av pensionsrättigheter.
14.
Europaparlamentet erinrar om att balans mellan familje- och yrkeslivet kan uppnås bara
om det finns adekvat barnomsorg. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att uppfylla
Barcelonamålen så snart som möjligt och senast 2020.
Pensionssystemens inverkan på pensionsklyftan
PR\1105328SV.docx
7/10
PE589.332v02-00
SV
15.
Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att, på grundval av tillförlitliga och
jämförbara uppgifter, utvärdera vilken inverkan deras pensionssystem har på
pensionsklyftan och vilka faktorer som ligger till grund för den.
16.
Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att införa mekanismer för att, inte minst
till förmån för de mest utsatta, åtgärda den karriärmässiga ojämlikhet som råder under
hela det yrkesverksamma livet och som kan få återverkningar på pensionsklyftan.
17.
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att uppmuntra utbyte av bästa praxis för att
identifiera både de effektivaste korrigerande mekanismerna och de mekanismer som
kan bekämpa sådana faktorer som underblåser pensionsklyftan.
18.
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att närmare studera hur pensionsklyftan
skulle kunna påverkas om pensionssystemen utvecklades i riktning mot mer flexibla
mekanismer för avgiftsbetalningar och fastställande av pensionsrättigheter och
pensionsinkomster, både vad gäller beräkningen av hur länge man ska betala in till
pensionssystemet och vad gäller ett successivt utträde från arbetsmarknaden.
19.
Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och
kommissionen.
PE589.332v02-00
SV
8/10
PR\1105328SV.docx
MOTIVERING
Pensionsklyftan mellan kvinnor och män (på engelska gender gap in pensions, GGP) är bara
ett av de många sätt som ojämställdheten yttrar sig på. Klyftan, som kan definieras som
skillnaden mellan kvinnors och mäns genomsnittliga pensionsinkomst (före skatt och
avgifter), uppgick 2012 till 38 % för åldersgruppen 65 år och äldre. Detta är oacceptabelt.
Vad det handlar om är att uppnå verklig jämställdhet mellan könen, men även att förebygga
fattigdom och utsatthet, som i högre grad riskerar att drabba kvinnor med små
pensionsinkomster.
Föredraganden anser därför att det krävs en allomfattande helhetsstrategi för att bekämpa
pensionsklyftan, för denna påverkas av flera olika variabler. Även om de olika variablernas
inverkan på slutresultatet inte är direkt kvantifierbara i nuläget, på grund av bristen på precisa
och tillförlitliga uppgifter, är det rimligt att anta att pensionsklyftan är en återspegling av
många olika former av ojämlikhet som kvinnor stöter på under hela livet och yrkeskarriären.
Löneklyftan mellan kvinnor och män finns kvar i EU och uppgick 2014 till 16,3 %, inte minst
beroende på företeelser som diskriminering och segregering och avbrott i yrkeskarriären. De
pensionerade kvinnornas sociala situation, civilstånd och/eller familjesituation påverkar också
pensionsklyftan, och här är änkor i en mer utsatt sits. Vidare finns det ett positivt samband
mellan pensionsklyftan och antalet barn: Kvinnor, som har en dominerande roll i barnens
uppfostran i hemmet, får göra upprepade avbrott i karriären och tvingas ofta välja att arbeta
deltid. Exempelvis drabbas kvinnor med mindre än 14 års yrkeskarriär av en dubbelt så stor
pensionsklyfta (64 %) som kvinnor som arbetar fler år (32 %). Alla dessa element inverkar
negativt på kvinnors pensioner. De här faktorerna måste med andra ord bekämpas.
Föredraganden förordar därför att olika rekommendationer genomförs under iakttagande av
behörighetsfördelningen mellan unionen och dess medlemsstater inom ramen för
subsidiaritetsprincipen. Rent allmänt uppmuntrar föredraganden medlemsstaterna att
samarbeta och utbyta bästa praxis.
Mätning och medvetandegörande för att bättre kunna bekämpa pensionsklyftan
Först och främst är det av största betydelse att utveckla statistikverktyg för att urskilja de
olika faktorer som får pensionsklyftan att växa. Här vill det till en verklig insats för att få
bästa möjliga insikt i företeelsen. Med hjälp av dessa verktyg kommer de olika aktörerna, till
att börja med kommissionen, att kunna få ett bättre grepp om problematiken, och inte minst
kommer medlemsstaterna att kunna arbeta in uppgifterna i sin socialpolitik och påverka de
behöriga beslutsfattarna på området.
Minska ojämlikheten i fråga om förmågan att betala in till pensionssystemet
Det första insatsområdet bör handla om förmågan att betala in till pensionssystemet. Eftersom
de flesta pensionssystem bygger på intjänade rättigheter och inkomster under hela karriären
riskerar ojämlikheten att återspeglas i pensionsinkomsten.
PR\1105328SV.docx
9/10
PE589.332v02-00
SV
I det sammanhanget vill föredraganden påpeka att det redan finns flera lagstiftningsverktyg
och att det vore önskvärt att se till att de verkligen tillämpas, och samtidigt identifiera luckor i
de befintliga genomförandebestämmelserna, och att i förekommande fall titta på en
vidareutveckling av regelverket på dessa områden.
Minska ojämlikheten i fråga om kvinnors och mäns yrkesbanor
Vidare gäller det att se till att kvinnor blir mindre drabbade i sin yrkeskarriär när de stöter på
svårigheter på grund av sin oproportionerligt stora andel av hushållsarbetet och
familjeansvaret ...
I linje med sin resolution av den 13 september 2016 om inrättande av gynnsamma
arbetsmarknadsvillkor för balans mellan arbetsliv och privatliv uppmanar därför
föredraganden kommissionen att fullgöra sina åtaganden i enlighet med färdplanen och det
strategiska engagemanget.
Pensionssystemens inverkan på pensionsklyftan
Föredraganden vill dessutom uppmana medlemsstaterna att mäta hur organisationen av deras
pensionssystem inverkar på pensionsklyftan och att införa mekanismer för att, inte minst till
förmån för de mest utsatta, åtgärda sådan ojämlikhet som kan få återverkningar på
pensionsklyftan.
Till sist uppmanar föredraganden kommissionen att studera hur pensionsklyftan påverkas om
pensionssystemen utvecklas i riktning mot mer flexibla mekanismer för avgiftsbetalningar
och fastställande av pensionsrättigheter och pensionsinkomster, både vad gäller beräkningen
av hur länge man ska betala in till pensionssystemet och vad gäller ett successivt utträde från
arbetsmarknaden.
PE589.332v02-00
SV
10/10
PR\1105328SV.docx
