Regional uppföljning samt handlingsplan för det gemensamma

2015-08-25
Regional uppföljning samt handlingsplan för det gemensamma arbetet
kring personer med psykisk sjukdom och psykisk funktionsnedsättningKommunerna i Stockholms län och Stockholms läns landsting 2015/2016
Utifrån socialstyrelsens grundkrav 1 inom Plan för riktade insatser inom området psykisk
ohälsa (PRIO)
För det regionala arbetet kring personer med psykisk sjukdom och psykisk
funktionsnedsättning finns en handlingsplan framtagen för åren 2013-2015.
Handlingsplanen är framtagen med utgångspunkt från överenskommelsen om Samverkan
kring vuxna med psykisk sjukdom/funktionsnedsättning (2012).
Detta dokument utgör både uppföljning av handlingsplanen och överenskommelsen
Aktiviteter under respektive rubrik utgör regional handlingsplan för 2015/2016.
Handlingsplaner och uppföljning med anledning av kommunernas inventeringar redovisas
separat av respektive kommun enligt Prestationsmål B 3: Inventeringar.
Samverkansöverenskommelse
Samtliga kommuner i Stockholms län och landstinget har antagit överenskommelsen om
Samverkan kring vuxna med psykisk sjukdom/funktionsnedsättning. Överenskommelsen
beskriver samverkan utifrån tre nivåer, regional, lokal samt individnära samverkan.
(s. 4-6 i överenskommelsen)
Den som berörs ska ha inflytande
Verksamheterna ska underlätta den enskildes och/eller närståendes möjlighet till
delaktighet och självbestämmande. I samband med planering av vård och insatser har
personalen därför en viktig roll att informera och vid behov ge vägledning om
möjliga alternativ.
En utgångspunkt i förbättringsarbetet inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten
är att öka den enskildes och brukarorganisationers medverkan för att skapa bättre
arbetssätt och lösningar. Det är angeläget att den berörda personens situation, erfarenhet
och önskemål utgör en kunskapskälla som kompletterar forskningen och
beprövad erfarenhet.
Brukarorganisationer ska ges möjlighet till delaktighet och inflytande när frågor kring
samverkan enligt överenskommelsen planeras och följs upp både på lokal och regional
nivå.
1
Lokalt
Lokala samverkansstrukturer där kommun/stadsdels-och landstingsverksamheter
regelbundet möts för att diskutera och besluta om angelägna samverkansfrågor kring
målgruppen ska finnas. De lokala strukturerna i varje kommun tar fram rutiner och
överenskommelser för samarbetet.
Regionalt
På regional nivå finns samrådet för psykiatri och beroendefrågor med chefstjänstemän från
kommun, landsting, privata vårdgivare, kriminalvården, länsstyrelsen, Kommunförbundet
Stockholms län (KSL) och Hälso- och sjukvårdsförvaltningen (HSF). Deras uppdrag är att
följa upp och utveckla samverkan enligt överenskommelsen. Knutet till det regionala
samrådet finns ett sekretariat med tjänstemän från HSF och KSL.
Regionala samrådet för psykiatri och beroendefrågor rapporterar till en politisk
samverkansgrupp mellan KSLs styrelse och landstinget.
Gemensamma utvecklingsområden i Stockholms län
Kommunernas behovsinventeringar
Under 2012-2014 har flertalet av länets kommuner genomfört behovsinventering för
personer med psykisk funktionsnedsättning. I inventeringarna framkommer
utvecklingsområden där samverkan med hälso- och sjukvården är angelägen.
Inventeringarna visade bl.a. att



Antal personer med neuropsykiatriska diagnoser är fler, jämfört med tidigare
inventeringar
Samsjukligheten (missbruk och psykisk sjukdom) är hög
Stort behov av somatisk sjukvård finns för målgruppen
Behov av utveckling kring:
 Boendeformer, exempelvis bemannade med ACT-team (Assertive Community
Treatment)
 Brukarinflytande/medverkan
 Individuella planer (SIP)
 Barnperspektivet
 Kunskap om och tillgång till hjälpmedel för personer med neuropsykiatriska
funktionsnedsättningar
 Genomförandet av hälsoundersökningar
Kommunernas önskemål om samverkan med hälso- och sjukvården kring PRIO medel
I januari 2015 ställde KSL en fråga till förvaltningschefer och kontaktpersoner för PRIO i
kommunerna om utvecklingsbehov och insatser för personer med psykiskt funktionshinder.
Utgångspunkten var de områden som tagits fram i den regionala handlingsplanen och där
kommun och landsting samverkar.
Svar inkom från 15 kommuner samt från IFO- nätverket Södertörn.
2
De främst prioriterade områdena för samverkan var:
1. Insatser/verksamheter med inriktning på komplexa vårdbehov/samsjuklighet - fokus på
bl.a. yngre personer (behandlingsinsatser/institutionsplaceringar) samt satsningar på
ACT-team och utbyggnad av Bostad först.
2. Uppsökande arbete – ex det gemensamma ansvaret kring uppsökande arbete för att
förhindra vräkningar samt med fokus på unga som lever med anhöriga i
dysfunktionella familjer.
3. Insatser för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar - bl.a. med fokus
på unga mellan 16-24 år. Samarbete mellan socialtjänsten, skolan och landstingets
psykiatri kring stöd och behandling samt konsultativt psykiatriskt stöd i de
samverkansarenor som finns mellan kommun, landsting, arbetsförmedling och
försäkringskassa.
4. Brukarinflytande för personer med psykisk funktionsnedsättning - Exempelvis testa
delat beslutsfattande, brukarrevision och andra mer organiserade
brukarinflytandemetoder.
Dialogkonferens- uppföljning av PRIO 2012-2015
Våren 2015 genomfördes en länskonferens med representanter från Socialdepartementet,
SKL, NSPH och Regionala samrådet för psykiatri och beroendefrågor. Cirka 120 deltagare
från landstinget, kommunerna, brukar- och anhörigorganisationer samt politiker från
kommun/landsting deltog. Syftet med länskonferensen var att utifrån en
nulägesbeskrivning få kunskap om vilka områden som behöver utvecklas och förbättras.
Deltagarna i dialogkonferensen lyfte utmaningar och önskemål om hur länets aktörer
gemensamt kan arbeta den närmaste tiden, vilka utvecklingsaktiviteter som behövs samt
vilket stöd som behöver finnas nationellt. Se sammanställning i bilaga 1
Utvecklingsområdena som framkommit i inventeringarna, önskemål om samverkan kring
PRIO medel och dialogkonferensen beaktas i denna handlingsplan samt i länets fortsatta
arbete med överenskommelsen om samverkan kring vuxna med psykisk
sjukdom/funktionsnedsättning.
Uppföljning av lokala samverkansstrukturer samt Tvister och avvikelsrapportering
En uppföljning av lokala samverkansstrukturer för personer med psykisk
sjukdom/funktionsnedsättning genomfördes 2013 i länet.
Ett uppdrag i handlingsplanen för 2014 var att i överenskommelsen om samverkan kring
vuxna med psykisk sjukdom, förtydliga skrivningen kring avvikelser och brister i
samverkan. En rutin för sammanställning av avvikelser är framtagen och beslutad i
Regionala Samrådet för psykiatri och beroendefrågor våren 2015.
Ta del av rutinen här
Aktivitet 2015/2016:
Uppföljning riktad till lokala samverkans forum med fokus på:
 lokala samverkansöverenskommelser,
3


rutiner för tvister- och avvikelsehantering samt
samverkansstrukturen (lokala samråd) kopplat till personer med missbruk/beroende
respektive personer med psykisk sjukdom/ funktionsnedsättning.
Särskilt anställningsstöd och meningsfull sysselsättning
I kommunernas behovsinventeringar för personer med psykisk funktionsnedsättning ingår
sysselsättning som ett delområde. Utvecklingsområden kopplat till arbete och
sysselsättning är bl.a. att
– Se över utbudet av insatser för bättre anpassning till målgruppen.
– Ökad satsning på Individual Placement and Support (IPS) eller liknande lokala
modeller
– Intensifiera samarbetet med arbetsförmedlingen och försäkringskassan för att öka
andelen personer med psykisk funktionsnedsättning som når önskat arbete, praktik
eller studier.
Samtliga kommuner har i sina åtgärdsplaner för 2014 till socialstyrelsen lyft dessa
områden.
Ett uppdrag i den regionala handlingsplanen för 2014 var att, med utgångspunkt från
inventeringens resultat, genomföra en dialog med representanter från kommun,
arbetsförmedling, försäkringskassa, hälso- och sjukvård, samordningsförbund och ideella
organisationer i länet.
I juni 2015 genomförde KSL en dialogkonferens med 60 deltagare från ovanstående
aktörer. Syfte vara att lära av varandra med utgångspunkt från konkreta exempel i länet.
Fokus på: Vilken betydelse har respektive aktör för individens återhämtning, för att få ett
arbete eller hitta en sysselsättning?
Arbete och sysselsättning för personer med psykisk funktionsnedsättning - 2 juni.
Samarbete kring och rutiner för samordnad individuell plan (SIP)
Sedan 2014 finns Vägledning kring samordnad individuell plan (SIP) för vuxna och äldre i
Stockholms län (2014).
Under 2014/2015 har en gemensam utbildningsinsats genomförts i länet kring SIP för såväl
hälso- och sjukvården som socialtjänsten inom området missbruk/beroende och psykisk
ohälsa. Cirka 900 personer har deltagit i utbildningen.
En slutrapport och en första baslinjemätning presenterades i början av juni för Regionala
samrådet för psykiatri och beroendefrågor. En effektmätning av insatsen genomförs under
2015/2016.
Utbildningsinsatsen har identifierat ett antal förbättringsområden. En av dessa är
utveckling av den blankett som är kopplad till landstingets journalsystem - Samordnad
4
individuell plan. Ett flertal kommuner i länet använder sig av denna mall och under
utbildningsdagarna framkom behov av ändringar i denna.
Aktivitet 2015/2016
 Se över SIP-mallen med målsättningen att förenkla användningen.
Brukarmedverkan – brukarinflytande
Former för inflytande – exempel från vuxenpsykiatrin och beroendevården
HSF har tillsammans med företrädare från brukarorganisationerna ett brukarråd som rör
målgruppen inom enheten för psykiatri där bl.a. avtal, utveckling av psykiatrin,
överenskommelser och handlingsplanen (PRIO) avhandlas.
Inom vuxenpsykiatrin, Stockholms läns sjukvårdsområde (SLSO) kommer det under 2015
finnas brukarråd på alla kliniker och patientforum på alla avdelningar.
Inom psykiatri Södra och psykiatri Sydväst, SLSO. finns t.ex. brukarinflytandesamordnare
(BISAM) anställda under verksamhetschefen. Deras uppdrag är att samordna insatser för
delaktighet och inflytande. Inom Beroendecentrum sker brukarinflytande/medverkan på
patientnivå (följs upp genom intern patientenkät) och sektionsnivå.
Former för inflytande – exempel från kommunerna
Ett flertal kommuner har (eller eftersöker former för) en organiserad samverkan med
brukarorganisationerna för sin verksamhetsutveckling.
Stockholms stad har ett brukarråd med uppdrag att arbeta specifikt med de satsningar som
staden gör inom PRIO, med fokus på vuxna med psykisk funktionsnedsättning. I
Sollentuna kommun finns ett Inflytanderåd som består av sju personer med olika
livserfarenheter, brukare och anhöriga. Inflytanderådet är ett bollplank och länk mellan
kommunen, dess brukare och anhöriga. De har möte med kommunens ansvariga fyra
gånger om året.
I handlings- och uppföljningsplanen för 2013-2015 lyftes som en aktivitet genomförande
av Brukarrevision. I dagsläget är inte en brukarrevision aktuell på regional nivå då fokus
på regional nivå är utveckling av brukarmedverkan/inflytandefrågor.
Aktivitet 2015/2016
 Fortsatt dialog i länet med NSPH för utveckling av brukarinflytandet/medverkan i
kommunerna.
 Erfarenhetsutbyte mellan lokala samverkans forum missbruk/beroende och
socialpsykiatri/psykiatri kring brukarmedverkan på verksamhetsnivå genom
dialogkonferens och inspirationsskrift.
5
Kvalitetsbokslut
Kvalitetsbokslutet för psykiatrin inom SLSO 2014 kan jämföras med kommunernas
behovsinventeringar. Följande har relevans för uppföljning av överenskommelsen och
handlingsplanen:
 patienterna med psykossjukdom som skrivs ut från heldygnsvård, efter
behovsbedömning har deltagit i ett första planerat möte inom en månad efter
utskrivning, i enligt de nationella riktlinjerna.
 patienter med schizofreni eller schizofreniliknande sjukdomar som behandlats med
antipsykotiska läkemedel har BMI registrerats journalen.
 För att mäta patientupplevd kvalitet görs enkätundersökningar med olika intervall.

Från och med 2015 pågår systematiskt och strukturerat arbete enhetligt över länet
med uppföljningssamtal efter tvångsåtgärd

Under psykiatrisk tvångsvård ska patienten så snart han/hennes tillstånd medger det
upplysas om sin rätt att få en stödperson utsedd av Patientnämnden. Stödpersonen
ska under tvångsvården bistå patienten i personliga frågor


Patientenkät vid utskrivning efter heldygnsvård
Patienter med schizofrenidiagnos ska ha minst ett läkarbesök per år
Samsjuklighet samt Somatiska hälsan för personer med psykisk funktionsnedsättning
Målet för samordnade och integrerade insatser för patienter med samsjuklighet i länet är att
patienten ska få lämplig behandling och stöd oberoende av om ansvaret för de olika
tillstånden ligger inom skilda verksamheter inom den landstingsdrivna vården eller andra
myndigheter.
För patienter med psykiska sjukdomar/funktionsnedsättningar är förekomsten av
samsjuklighet med somatiska sjukdomstillstånd vanligt förekommande. För patienter med
hög grad av funktionsnedsättning på grund av psykisk sjukdom är en nära samverkan med
primärvården viktig för att sjukdomen i sig och medicineringen ger ökad risk för somatiska
sjukdomar.
I utvecklingen av husläkaruppdraget ska rollen som första linjens hälso- och sjukvård
stärkas. Rollen som koordinator i nätverkssjukvården, inom utvecklingsarbetet av
Framtidens hälso- och sjukvård (FHS) ska tydliggöras, särskilt för patienter med stora
behov av kontinuitet, tillgänglighet och trygghet.
Aktivitet 2015/2016:
 I samband med revidering av länets gemensamma policy för missbruk och
beroende är samsjuklighet ett prioriterat område.
 3 pilotprojekt pågår i länet för att integrera och utveckla samarbetet mellan
primärvård, beroendevård, psykiatri, habilitering och kommun.
6




Utveckling av konsultverksamhet i nära samverkan med akutsjukhusen,
primärvården och geriatriken. Särskilda PRIO-medel är avsatta för att stödja
utvecklingen av konsultationsverksamheten i hela länet.
Somatisk sjuksköterska inom psykiatrin med fokus på medicinsk uppföljning
Implementering av psykosociala insatser för patienter med schizofreni och
schizofreniliknande tillstånd – Samordnad vårdplanering enligt Case
Managementmodellen (utbildning).
Psykosociala insatser har etablerats som del i primärvårdens uppdrag.
Äldre – nytt område i handlingsplanen för 2016
Kommunernas behovsinventeringar för personer med psykisk funktionsnedsättning visar
på behov av att utveckla vården och omsorgen för gruppen äldre både inom kommunerna
och inom landstinget.
Ofta överförs ansvaret för personer med funktionsnedsättning från socialpsykiatrin inom
Individ och familjeomsorgen till äldreförvaltningen vid 65 år. Ett utvecklingsområde är att
beakta övergången efter 65 så att stöd och behov inte försvinner. Det är viktigt att det
finns tydliga rutiner för överföring av information mellan förvaltningar vid 65 år. Boendestödjaren har en viktig roll för att informationen följer med till hemtjänst och äldrevård.
För målgruppen äldre behövs ofta somatisk och psykiatrisk utredning och behandling
parallellt. Behov finns av självmordspreventiva åtgärder då självmordstalen är höga. Efter
75 års ålder sker en ökning och högst andel självmord sker i gruppen män över 80 år.
Kvinnor har den högsta andelen självmord i gruppen 50-54 år.
Hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN) och KSLs styrelse (med rekommendation till
kommunerna att anta) beslutade i juni 2015 att komplettera överenskommelsen om
samverkan kring vuxna med psykisk sjukdom/funktionsnedsättning (2012) samt Policy för
att förebygga och behandla missbruk och beroende (2008), med följande tillägg:


Tilläggsöverenskommelsen om samverkan kring att förebygga och behandla
missbruk och beroende hos äldre
Tilläggsöverenskommelse avseende samverkan kring äldre med psykisk
sjukdom och funktionsnedsättning
Inom geriatriken och de kommunala boendena finns ett stort behov av äldrepsykiatriska
konsultationer. Vårdgivarna ska enligt gällande uppdrag i avtalet om psykiatrisk vård för
vuxna tillhandahålla:
• särskilda mottagningar/team alternativt särskild kompetens för att erbjuda god
vårdkvalitet
• äldrepsykiatriska konsultationer inom den somatiska akutsjukvården och geriatriken, och
• erbjuda särskilt vårdutbud inom slutenvården för äldrepsykiatriska patienter alternativt
7
anpassa hela eller delar av befintliga vårdavdelningar för de äldres behov
Flertalet vuxenpsykiatriska vårdgivare har särskilda mottagningar/team för
äldrepsykiatriska patienter. Norra Stockholms Psykiatri, SLSO har en särskild
vårdavdelning med 14 vårdplatser, för patienter 65 år och äldre.
Sammanfattningsvis pågår utvecklingsaktiviteter kring målgruppen mellan kommunerna
och landstinget och internt hos huvudmännen.
Aktivitet 2015/2016
 Ett vårdprogram för äldrepsykiatri har påbörjats inom landstinget under 2015.
 I landstingets budget 2014/2015/2016 finns ett uppdrag att öka de psykiatriska
konsultationerna
Uppsökande arbete
Det finns en rad undersökningar som visar att det är ett vanligt problem att personer med
allvarliga psykiska sjukdomar inte påbörjar en planerad insats, avbryter kontakten i förtid
eller inte följer den behandlingsplanering som finns. Det finns ett antal kritiska perioder på
organisationsnivå; Perioden efter utskrivning, som ofta följs av insatser inom den öppna
psykiatrin eller socialtjänsten eller när olika organisationer såsom primärvård, socialtjänst
och psykiatrin ska samordna insatser.
Aktivitet 2015/2016:
Regionalt påbörjas under 2016 en gemensam dialog för att identifiera de kritiska
momenten inom organisationsnivåerna.
Utveckling av anhörigstöd (barn, föräldrar)
När tillägg gjordes enligt barnkonventionen i HSL och Patientsäkerhetslagen 2010 fanns
ett starkt stöd för att lyfta arbetet med barn som närstående.
Inom både psykiatrin och beroendevården finns ett stort antal barnombud. De flesta
klinikerna inom SLSO och de privata vårdgivarna har en struktur för hur arbetet ska
bedrivas systematiskt.
Ett exempel är Psykiatri Sydväst, (SLSO) som har haft barnombud sedan 90-talet och en
barnsamordnare som arbetar med att sprida information, utbilda samt arbeta med
övergripande frågor i syfte att uppmärksamma barn som närstående.
De flesta klinikerna inom SLSO har idag inrättat/ställt iordning rum s.k. familjerum för
att det ska tas större hänsyn till barn som anhörig till patienter inom psykiatrin.
Barnombuden har möjlighet att få utbildning och deltar på planerade möten två gånger om
året med inbjudna föreläsare och andra aktiviteter.
8
Inom hälso- och sjukvården och i kommunerna arbetar man med olika metoder såsom t.ex.
Föra Barnen på Tal (FBT) och ”Barnkraft”. Samarbetet med kommunerna betyder mycket
för de patienter som utöver att vara psykiskt sjuka, också är föräldrar. Några exempel är
det samarbete som finns mellan psykiatrin och Huddinge kommun, Botkyrka kommun och
Danderyds kommun i det som kallas ”Barnkraft”. Ett nätverk har bildats inom FOU
nordost för att informera varandra om pågående grupper och vilka som planeras att starta
upp. Detta skapar en möjlighet för nordostkommunerna att rekrytera deltagare till
varandras olika gruppverksamheter.
En prioriterad fråga i länet är metodutveckling för personal att samtala med och bättre
stödja föräldrar i deras föräldraskap och deras barn. Under 2013 beslutade Regionala
Samrådet att avsätta medel till en satsning för att utbilda utbildare i metoden FBT.
Utbildningen riktade sig till kommunerna och landstinget med syfte att skapa en egen
kompetensbas i länet. Ett regionalt nätverk för utbildarna i metoden har skapats under
våren 2015.
Inom Beroendecentrum har lokala möten mellan socialtjänsten och barnombuden inletts i
syfte att etablera kontakter. En handlingsplan för perioden 2015-2017 samt förslag på
skrivning till lokala samverkansavtal är under framtagande för implementering av barnoch föräldraperspektivet på Beroendecentrum. Totalt beräknas 7-8 barnombud vara
utbildade i metoden FBT under 2015.
9
Bilaga 1. Synpunkter på utvecklingsområden som framkom vid dialogkonferens PRIO –
våren 2015
Utmaningar
Arbete närmaste
tiden
Öppna ”vara med”
verksamheter; lagad
nyttig mat i daglig
verksamhet, träffpunkt
Fler boendestödjare
Utveckling
Behov av nationellt stöd
Samverkan med företag i
kommunerna
Långsiktigt tänkande
IPS
Brukarrevision/brukarmedverkan
Personalvård (behålla
+rekrytering)
Våga prova
nytänkande/nya
lösningar
Bättre samarbete
kommun/ landsting
för att vräkning
Vad vill
brukaren(intressen,
drömmar, visioner)
Bjud in brukarorg.
tidigt vid
projekt/förändringar,
låt det ta tid
Förenkla språket i
infomaterial med hjälp
av intresseorg.
Använd brukarnas
kunskap i
rekryteringar,
upphandlingar, etc
Arbeta på att
befintliga
samverkansstrukturer
fungerar
Ökad dialog;
politik/verksamhet
Tillskott av övriga
resurser, inte enbart
pengar
Beställning på utökade
uppdrag
Komplexa vårdbehov
Helhetssyn
Samtalsstöd
Unga vuxna
Anpassning till
målgruppen
Sprida ”best-practice”
Ombudsarbete
Meningsfull sysselsättning
Individualiserade insatser i
samverkan
Minska stigmatisering/
utanförskap/ensamhet
Brukarinflytande/samverkan
SIP/vårdplan ska fungera;
brukaren ska vara delaktig
Använda SIP i praktiken
Se resultat av SIP (kvalitativ
SIP)
Initiativ/engagemang hos
parterna (hur)
Samverkan/samarbete
Ökning av neuropsykiatriska
diagnoser (anpassning av
stöd)
Somatiska vårdbehov hos
psykiatriska/beroendepatienter
Kunskapsspridning
inom och utanför egna
organisationer
Aktiviteter inom slutenvården
Inventering;>65 år
Patienter som ”fastnar” i
heldygnsvård och inte går att
skriva ut av olika skäl
Hälsan ska genomsyra
stödinsats
(fysisk/psykiskt)
Delaktighet inte bara på papper
(delat beslutsfattande)
Ersättningssystem
Brukare med i utb av SIP
Riktlinjer för personer
>65 år
Samarbeta med
hjärnambassadörer
Kvalitetsregister för
ångest/depression
Ungdomsambassadörer
Kommunala
motsvarigheter till
vårdprogram
Kunskaps/metodbank
Tvärprofessionella team; för den
mest utsatta patientgruppen
Beslutsstöd
Uppföljning/utvärdering
Gemensamma definitioner
Forskningsstöd kring
effekter för
patienter/klienter/brukare
av olika insatser
Villkora prestationsmedel
för gemensamma
kartläggningar
Forskningsstöd för
boendestödjarnas insatser
Bostäder
Ökad samverkan; inom och
mellan olika
brukarorganisationer
Gemensamma analyser av
genomförda kartläggningar
Självvald inläggning med
brukarinflytande
Hälsomottagningar
Kompetensutveckling
och spridning typ
Parasollprojektet; dvs
både lokala/regionala
utvecklings-och
förbättringsprojekt
Erssättningssystem
Databas med
positiva/negativa resultat
10
Underdimensionerad
slutenvård
Snabbare implementering av
ny kunskap
Styrverktyg som stöder
samverkan på organisatorisk
nivå
Årliga hälsokontroller
Fasa ut gammal
kunskap
Regionalt stöd för uppföljning
och kunskapsspridning
Ersättningssystem som gynnar
samverkan och vårdkedjor patientprocessen
Regionala samrådet:
förbättra processer
11