Konjunkturbrev från IKEM Q3 2016: KEMI‐ OCH LÄKEMEDELSINDUSTRIN DRAR INGA TYDLIGA FÖRDELAR AV KRONANS VÄRDEFALL IKEM:s medlemmar är till största delen svenska industriföretag inom kemi i vid bemärkelse, vilket inkluderar bland annat raffinaderier, läkemedel‐, plast‐ och gummiproducenter (SNI 19‐22). De är tillsammans en nyckelfaktor inom svensk industriproduktion. Tillsammans representerar de 22 procent av Sveriges samlade varuexport och knappt 20 procent av tillverkningsindustrins totala förädlingsvärde. Kemi‐ och läkemedelsföretagens status är med andra ord av intresse för hela landet. IKEM kommer att fortlöpande bevaka konjunkturutvecklingen inom branschen och göra nedslag i aktuella frågor och trender. Förhoppningen är att konjunkturbrevet blir en värdefull stämningsmätare för medlemsföretagen. För IKEM blir det en pusselbit i påverkansarbetet att skapa attraktivare produktionsvillkor i Sverige. Det förutsätter dock en hög svarsfrekvens bland medlemsföretagen i den kvartalsvisa enkäten. Enligt den officiella statistiken har år 2016 så här långt (jan‐sep) pekat i lite olika riktningar för IKEMs olika branscher. Produktionsvolymerna vek under perioden ner i samtliga branscher, bortsett från plast‐ & gummiindustrin vars volymer var oförändrade. Utgår man istället från hur förädlingsvärdet utvecklades (SCB, NR) så noteras på aggregerad nivå för plast‐ och kemiföretagen en tillväxt på drygt 3 procent över årets tre första kvartal. Under 2014 uppvisades ett tapp på 7 procent och under 2015 en svag tillväxt på 1,8 procent. Årets uppgång sker således mot en bakgrund av svaga jämförelsetal. Den offentliga exportstatistiken, indelad efter näringsgren, visar att kemi‐ och läkemedelsföretagen tappat 7 procent av sina värdemässiga exportintäkter (årstakt) under årets tre första kvartal. Framförallt var det petroleumindustrin som värdemässigt tappade (19 procent), samtidigt som volymerna ökade tydligt under samma period (framförallt under första halvåret, +16% i Q1 och 13% i Q2). Prisutvecklingen på råolja korrelerar väl med det värdemässiga fallet. För de övriga näringsgrenarna, kemi‐, läkemedel‐ och plast‐ och gummiindustrin noteras en svagt negativ utveckling i värde, men försiktigt positivt i volym. Tabell över utvecklingen för Sveriges plast‐ och kemiföretag enligt olika SCB‐indikatorer under 2016, SNI‐
indelad utveckling. Årstakter i procent. Jan‐sep Q3 ‐
Export, värde Raffinaderi (SNI 19) ‐19% 11% Kemi (SNI 20) ‐1% 2% Läkemedel (SNI 21) ‐6% ‐3% Plast‐ och kemi (SNI 22) ‐1% 2% Export, volym Raffinaderi (SNI 19) 3% Kemi (SNI 20) 8% Läkemedel (SNI 21) 3% Plast‐ och gummi (SNI 22) 4% Produktionsvolymer Raffinaderi (SNI 19) ‐6 Kemi‐ och läkemedel (SNI 20‐21) ‐3 Plast‐ och gummi (SNI 22) 0 Förädlingsvärde Raffinaderi och kemi och läkemedel (SNI 19‐21) Plast och gummi, mineraler (SNI 22‐23) 4% 2% 13% 1% 1(2) I konjunkturrapporten ”Utblick 3” återges resultaten av IKEMs egen enkät för Q3 2016. Till stor del korrelerar utfallen med de uppgifter för branschen som finns i officiella statistikkanaler för Q3. Sammanfattningsvis träder en bild av Q3 fram som ett kvartal med en något starkare utveckling än under första halvåret. Det gäller på viktiga punkter som försäljning på hemma‐ och exportmarknad, lönsamhet, investeringar etc. Att döma av kapacitetsutnyttjandet på cirka 79 procent är det dock en bit kvar till högtryck inom produktionen. När det handlar om hur företagen ser på konkurrenskraftens utveckling under det senaste året är det tänkvärt att övervikten av företag som anger en positiv utveckling är förhållandevis knapp (index 104 där 100 motsvarar en oförändrad nivå). Då har ändå hela branschen kunnat dra nytta av en SEK (svenska kronor) som är tydligt nedpressad mot EUR (euro) och USD (US dollar). Den låga SEK värderingen är inte uthållig, snarare ligger SEK i startblocken för en appreciering mot slutet av 2017 och då belastas företagens konkurrenskraft med automatik åt andra hållet. Av den anledningen hade en tydligare konkurrenskraftsförstärkning under rådande SEK‐värdering känts bättre. Det blir i klartext svårare att upprätthålla konkurrenskraften när SEK stiger. Sträng kostnadskontroll tillsammans med investeringsinitiativ i effektivare produktionsförhållanden är några sätt att rusta sig för de kommande åren med en starkare SEK. Inte minst blir det tydligt om man studerar vilka länder som IKEMs medlemsföretag pekar ut som de viktigaste konkurrentländerna. Av de tre viktigaste konkurrentländerna är två att betrakta som rena lågkostnadsländer, Polen och Kina (se Utblick 3). De är dessutom länder med stora inhemska marknader och med allt vad det innebär i form av skalfördelar. På den världspolitiska scenen har mycket hänt under det senaste halvåret som riskerar att ändra förutsättningarna för svenska exportföretag. Framförallt gäller det den anglosaxiska röran med Brexit och Trump som på olika sätt kan skapa oreda i framtida exportflöden. Av plast‐ och kemiföretagens samlade exportvärde 2015 gick knappt 20 procent till något av de anglosaxiska länderna, med en tydlig övervikt till Storbritannien för raffinaderi och en tydlig övervikt till USA för läkemedelsindustrin. Samlat finns således all anledning att följa utvecklingen vad gäller handelsförutsättningarna med dessa länder framåt. Storbritanniens väg ut ur EU och dess avtryck på den brittiska valutan, GBP är en annan parameter att ha ögonen på. En förhållandevis stor andel om 1/3 av IKEM:s medlemsföretag menar i konjunkturenkäten att ett ihållande lågt värderat pund påverkar företagens (svenska) konkurrenskraft negativt. Inte minst kan det bli kännbart för företag inom raffinaderi och läkemedel. En mer detaljerad genomgång svarsutfallen i IKEM:s konjunkturenkät återfinns i ”Utblick 3”. 2 (2)
