Blodet
Blodets uppgifter i kroppen:
• Transportera syre och koldioxid
• Skicka runt näringsämnen från tarmarna
• Ta hand om cellernas avfall
• Skicka runt hormoner i kroppen
• Försvara kroppen mot infektioner
• Hålla rätt temp på kroppen
Blodet
Blodet består av 60% blodplasma och
40% blodkroppar.
Det finns tre typer av blodkroppar
1.
2.
3.
Röda blodkroppar
Vita blodkroppar
Blodplättar
Blodplasma
Blodplasma: är en gulaktig vätska som till
största delen består av vatten. Den
innehåller också proteiner, salter, socker,
här finns också enzymer, hormonerna,
antikroppar och avfallsämnen.
Blodkropparna
Röda blodkroppar
De bildas i benmärgen.
De saknar cellkärna.
Lever ca 3 mån. (det bildas ca 2
miljoner blodkroppar varje sekund i en
människa).
De innehåller ett protein som heter
hemoglobin. I proteinet finns det järn
det är det som ger blodets dess röda
färg.
Den viktigaste uppgiften är att
transportera kroppens syre.
Koloxidförgiftning
Blodkroppar
Vita blodkroppar
Deras viktigaste uppgift är att försvara kroppen mot virus
och bakterier.
De vita blodkropparna äter upp bakterierna och viruset
Var som bildas i sår är döda vita blodkroppar.
De vita blodkropparna har cellkärna.
Blodplättarna (trombocyter)
Små färglösa skivor.
De är de minsta av blodkropparna.
Viktiga för blodets levring (stelning, koagulering)
När blodplättar kommer i kontakt med ett trasigt
blodkärl bildas ett ämne som heter fibrin. Det
bildas klibbiga trådar som sedan blodkroppar
fastnar i.
Blodgrupper
Vi operationer eller olyckor som medför stor
blodförlust får man blodtransfusion. Det innebär
att man fyller på med nytt blod i blodomloppet.
Men man kan inte ge blod till varandra hur som
helst.
Blodgrupper
På de röda blodkropparna finns det så kallade
blodgruppsfaktorer. Det finns A och B en del kan
ha båda då blir blodruppen AB och om man
saknar blodgruppsfaktorer har man 0
Detta kallas för A B 0 (noll) systemet.
Så här kan blod ges
AB
A
B
o
Rhesusfaktorn
Det finns ytterligare en faktor och det är
Rhesusfaktorn. Har man dessa på sina
blodkroppar är man Rh+ har man inte faktorn så
kallas det RhRh+ är ca 85% av Sveriges befolkning.
Denna faktorn kan spela roll för kommande barn.
Blodomloppet
Lilla kretsloppet
Från hjärtats högra kammare via lungartären till lungan
där gasutbytet sker. Tillbaka till hjärtats vänstra förmak.
Till vänster kammare och ut i kroppen via aorta.
Stora kretsloppet
Från aorta ut i kroppen, förgreningar till allt mindre kärl.
Till slut kapillärer (minsta blodkärlen). Samlas ihop till
större vener och tillbaka till hjärtats högra förmak.
De olika blodkärlen
Vener
Leder blod till hjärtat. Oftast syrefattigt
(bara lungvenen som leder syrerikt
blod) Venen har ganska tunna väggar
med klaffar inuti. Detta för att förhindra
att blodet rinner baklänges.
Artärer
Leder blod från hjärtat. Oftast syrerikt.
Artärerna har kraftiga muskulösa väggar för att tåla
det höga trycket från hjärtat.
Kapillärer
Kroppens minsta blodkärl. Det är här allt utbyte med
cellerna sker. Det kan vara allt från näring till syre eller
avfall. Diametern är ca 0,01 mm.
Lymfa
I kapillärerna kan
blodplasma tränga ut.
Då kallas det lymfa.
Denna vätska samlar
upp i lymfsystemet.
Renas i lymfkörtlarna
och sedan tillbaka in i
blodomloppet.
Immunitet
När kroppen utsätts för någon typ av smitta så
börjar de vita blodkropparna att tillverka
antikroppar mot smittämnet. Antikropparna
binder sedan till smittan och oskadliggör dessa.
Dessa antikroppar finns kvar i blodet och nu är
du immun mot denna typ av bakterier.
Så fungerar också vaccinet. Du får lite smitta i
blodet och kroppen bildar då egna antikroppar
och du blir inte sjuk.
