Introduktion

Preliminär forskningsplan
Levnadsvanornas påverkan på fysisk hälsa och
livssituation
Fysisk hälsa och goda levnadsvanor för personer med
psykosdiagnos
Elisabet Sundgren
Leg sjuksköterska, Distriktssköterska
Fil. magister
Introduktion
I Sverige bor det drygt 9,4 miljoner människor (www.wikipedia.se) av dessa är det ca
50 000 det vill säga 0,8 % som lider av schizofreni (SOU 2006:100). Hur denna
grupps fysiska hälsa är beror till stor del på ohälsosamma levnadsvanor, biverkningar
av antipsykosläkemedel och bristande kunskaper hos både patienter och bland
personalen hur preventivt arbete skall bedrivas för denna patientgrupp.
Överdödligheten hos gruppen med allvarlig psykisk sjukdom är tre gånger så stor
jämfört med övrig population i Sverige. Orsaker till detta är bland annat ökad
självmordsbenägenhet, ohälsosamma levnadsvanor och försenad upptäckt av
somatiska sjukdomar på grund av den funktionsnedsättning den psykiatriska
diagnosen ger. Personer med schizofreni löper större risk än övriga populationen att
drabbas av hjärt-kärlsjukdomar (Munk-Jorgensen et al., 2000; Osborn., 2007; von
Hausswolff-Juhlin et al. 2009). Mellan 50-90% av personer med schizofreni röker
dagligen. Det finns många orsaker till varför de börjar, men att det är svårare för dem
att sluta röka kan bero på att nikotinet frisätter dopamin vilket dämpar de negativa
symtomen hos personer med schizofreni. Oavsett orsak ökar risken för hjärtkärlsjukdom och därmed risken att dö i förtid (Keltner et al. 2006; Hedström et al.
2006). Även kunskapsnivån om bland annat hjärtsjukdomar hos personer med svår
psykiatrisk sjukdom är lägre än hos övrig befolkning (Osborn et al., 2007).
I Sverige ligger arbetslösheten på 7,4 % hos befolkningen i arbetsför ålder(Statistiska
Centralbyrån). Den siffran är högre hos dem som har socioekonomiska problem
(Kuper et al., 2006). SCB (Statistiska centralbyrån) har kommit fram till att cirka
hälften av alla med någon form av psykiskt funktionshinder har nedsatt
arbetsförmåga. Ju högre grad av psykiskt funktionshinder desto högre är den siffran.
Den grupp som har högst grad psykiskt funktionshinder är de med psykossjukdomar
och i den gruppen är det endast någon procent som har någon form av sysselsättning.
Två tredjedelar av alla 16-29 åringar som får sjuk- eller aktivitetsersättning har
psykisk ohälsa som en diagnos (SOU 2006:100). Hedström et al. (2006) visar att
många med schizofreni anser att ekonomin utgör ett stort problem, hälften av de som
deltog i undersökningen varken studerade eller arbetade (Hedström et al., 2006).
Bengtsson – Topst et al. (2005) Visar i sin studie att av de som deltog arbetade endast
12 % av deltagarna och att dålig månadsinkomst tillsammans med dåligt socialt
nätverk leder till sämre livskvallite (Betngtsson-Tops et al. 2005). Personer med dålig
socialt nätverk och låg inkomst har ökad risk att drabbas av bland annat hjärtkärlsjukdomar (Kuper et al. 2006).
Flertalet studier visar att antipsykosläkemedel har biverkningar som leder till
viktökning, sjukdomsbilden gör det svårt att gå ned i vikt, vilket leder till ökad
mortalitet i sjukdomar som exempelvis diabetes, metabola sjukdomar och hjärtkärlsjukdomar (Faulkner et al., 2003; Paton et al., 2004; 2009; Osborn et al., 2007;
Östby et al. 2001; Munk-Jorgensen et al., 2000; Östby et al., 2000; Osborn., 2001; von
Hausswolff-Juhlin 2009). Barn och unga vuxna som inte tidigare behandlats med
antipsykosläkemedel och blir insatta på olanzapin har en medelviktuppgång på 8,5 kg
på drygt 10 veckor. Bortsett från ett preparat gav övriga antipsykosläkemedel en
medelviktuppgång på 4,4 kg -6 kg. De metabola riskerna ökar kraftigt redan efter 8
veckor med behandling med framförallt olanzapin men även med behandling av
quetiapine (Corell et al. 2009). Denna viktuppgång och ökande risk för metabol
sjukdom är en stor hälsorisk som både kan och bör motverkas (Gothefors et al. 2010).
Då evidens finns för att levnadsvanorna hos patienter med schizofreni ökar risken för
övervikt, diabetes och hjärt-kärlsjukdomar bör råd om kost och motion inledas redan
innan patienter sätts in på antipsykos medicinering. Man bör även ta reda på
herediteten för sjukdomar som typ 2 diabetes, metabola sjukdomar och hjärtkärlsjukdomar för att reducera riskerna att drabbas av dessa sjukdomar (Barnett et al.
2007).
Hälsoprojektet Landstinget Gävleborg
Våren 2007 startade ett samverkansprojekt, hälsoprojektet Gävleborg, mellan
vuxenpsykiatrin, primärvården och folkhälsoenheten Gävleborg (Philipsson et al.
2009; Ramström, 2007). Anledningen till detta är att vuxenpsykiatrin uppmärksammat
det som framkommer i flertalet studier, att överdödligheten gällande hjärtkärlsjukdomar och metabola sjukdomar är stor. Syftet med hälsoprojektet är att
kartlägga, förbättra och främja den fysiska hälsan för gruppen psykospatienter i
Gävleborgs län. Detta för att förhindra en ökad uppkomst av hjärt- kärlsjukdomar hos
denna utsatta patientgrupp. Målgruppen för hälsoprojektet är patienter med
schizofreni eller annan liknande psykossjukdom och avgränsas enligt
klassifikationssystemet ICD-10, diagnoserna det gäller är F20-F29 (Socialstyrelsen.
1997). Många av dessa patienter är inte kända inom primärvården utan de har sin
huvudsakliga kontakt med vården via psykiatrin. Det är också där den största
kunskapen om denna patientgrupp finns samt att patienterna känner störst trygghet
hos den personal som de redan har etablerat kontakt med. Patientgruppens storlek är
beräknad till cirka 900 personer inom upptagningsområdet Gävleborg. I dag har cirka
140 patienter genomgått ett första hälsosamtal, provtagning och riskbedömning
tillsammans med hälsosamordnare inom vuxenpsykiatrin, av dessa 140 patienter är
det ett stort antal som visat hög riskpoäng för att utveckla hjärt- kärlsjukdom. I
samband med hälsosamtalet blir de patienter som visar hög riskpoäng erbjudna olika
interventioner både individuellt och i grupp. En stor del av dessa patienter har även
kontakt och stöd av kommunala vårdgivare vilket har lett till att de kommunala
boendestödjarna och personal inom gruppboenden är involverade och får information
och kunskap om bland annat metabolt syndrom. De får också undervisning i hur de
kan stödja den enskilda individen till förändringar i levnadsvanorna (Philipsson et al.
2009; Ramström, 2007).
Problemformulering
Det som framkommer i flera studier är att överdödligheten hos gruppen med allvarlig
psykiatrisk sjukdom är tre gånger större jämfört med övrig population (MunkJorgensen et al., 2000; Osborn., 2007). I Sverige ses skillnad mellan socialklasserna
där de ur lägre socioekonomisk klass det vill säga de som har låg inkomst och låg
utbildningsnivå har sämre fysisk hälsa (Kuper et al., 2006). Gruppen med
psykossjukdom tillhör de ur låg socioekonomisk klass då rapporter visar att endast en
liten del av dem har arbete, (Bengtsson-Tops et al. 2005; SOU 2006:100) är det
rimligt att anta att personer med psykossjukdomar är dubbelt drabbade gällande fysisk
ohälsa.
Att levnadsvanorna hos personer med psykossjukdom inte har förbättrats genom de
preventiva insatser som sjukvården gjort (Socialstyrelsen 2010) kan antas bero på att
de i första hand vänt sig till psykiskt friska personer. Personer med psykosdiagnos
känner stor misstänksamhet och misstro till det otrygga och vänder sig inte till
hälsocentralen eller sjukhusets somatiska avdelningar med sina hälsoproblem. De
vänder sig dit där de känner trygghet och kan lita på personalen och det är inom
psykiatrin och framförallt till sin kontaktperson (Svedberg et al. 2003). Om dessa
personer med psykosdiagnos i stället får hjälp av hälsosamordnare inom psykiatrin
med att förändra levnadsvanorna, kommer då den fysiska hälsan förbättras?
Personer med psykossjukdom behöver ofta medicinera med antipsykosläkemedel för
att tillfriskna. Dessa läkemedel har biverkningar som ofta leder till fysisk ohälsa, som
ökad risk att få diabetes, hjärt-kärlsjukdomar och metabol sjukdom (Faulkner et al.,
2003; Paton et al., 2004; Osborn et al., 2007; Munk-Jorgensen et al., 2000; Östby et
al., 2000; 2000; Osborn., 2001). Viktuppgång på upp till 8 kg på 10 veckor är inte
ovanligt för personer som behandlas med antipsykosläkemedel om de inte får aktiv
hjälp med råd om kost och motion (Corell et al. 2009).
Slutsatser utifrån detta är att personer med psykosdiagnos har högre mortalitet
gällande tidigare nämnda sjukdomar. Den socioekonomiska statusen är låg, vilket
ökar risken ytterligare att drabbas av fysisk sjukdom. Små insatser har gjorts för att
arbeta preventivt med att förbättra levnadsvanorna för personer med psykossjukdom.
Det finns relativt mycket forskat kring områden som visar att personer med
psykosdiagnos har ökad mortalitet gällande hjärt- kärlsjukdom, diabetes och metabol
sjukdom. Däremot är det sparsamt forskat om förändring av levnadsvanorna påverkar
den fysiska hälsan. Det saknas också en hel del forskning kring området som berör
patientens upplevelse kring förändring av levnadsvanor och dess inverkan på den
fysiska hälsan och livssituationen. Många av patienterna som börjar medicinera med
antipsykotiska läkemedel är unga och relativt somatiskt friska. Därför är det viktigt att
förebygga övervikt och fetma då det utgör ökad risk att drabbas av diabetes och hjärtkärlsjukdomar (www.svenskpsykiatri.se; Socialstyrelsen, 2010). Då studier på
områden som beskriver hur och om levnadsvanor kan förändra fysisk hälsa för denna
patientgrupp och hur patienterna själva upplever förändringar av levnadsvanor saknas
leder syftet härunder till att sådana frågor kan bli besvarade.
Syfte
Det övergripande syftet med avhandlingen är att undersöka levnadsvanornas påverkan
på fysisk hälsa och livssituation hos personer med psykosdiagnos. Samt om de kan
förändra sina levnadsvanor, sin fysiska hälsa och livssituation med hjälp och stöd av
utbildade hälsosamordnare inom kommunen och vuxenpsykiatrin.
Frågeställningar
Delstudie 1
Hur ser levnadsvanorna för personer med psykosdiagnos i en svensk länspopulation ut
och på vilket sätt påverkas den fysiska hälsan och livssituationen av levnadsvanorna?
Förbättras den fysiska hälsan och livssituationen hos personer med psykosdiagnos
med avseende på förändring av levnadsvanor efter hälsosamtal och
uppföljningssamtal av hälsosamordnare inom vuxenpsykiatrin?
Delstudie 2
Hur upplever personer med psykosdiagnos sina levnadsvanor, sin fysiska hälsa och
livssituation före respektive efter att ha genomfört förändringar i levnadsvanorna med
hjälp av hälsosamordnare inom vuxenpsykiatrin?
Delstudie 3
Hur kan personer med psykosdiagnos i kommunalt gruppboende med hjälp av
utbildade hälsosamordnare inom kommunen genom hälsosamtal och
uppföljningssamtal över tid förändra sina levnadsvanor så att den fysiska hälsan och
livskvaliteten förändras till det bättre?
Metod
Delstudie 1
Är en kvantitativ studie där data hämtas från hälsoprojektets dataregister. Materialet
matas in i SPSS och kommer att analyseras med en beskrivande, korrelativ och
jämförande design.
Delstudie 2
Är en intervjustudie.
Semistrukturerad intervju med öppna frågor.
Intervjuerna kommer att spelas in därefter transkriberas och analyseras.
Delstudie 3
Är en interventionsstudie där deltagarna kommer att följas under 1 år. De kommer att
få fylla i ett instrument/enkät själva eller med hjälp av personal vid början av studien
sedan efter 6 månader och 1 år, de kommer även att intervjuas vid studiens början och
vid studiens slut efter 1 år.
Intervjuerna kommer att spelas in därefter transkriberas och analyseras.
Formuläret kommer att matas in i SPSS och att analyseras med beskrivande,
korrelativ och jämförande design.
Etiska överväganden
Det som bör beaktas är undersökningsgruppens känslighet och utsatthet,
beroendeställningen personerna känner till vårdpersonalen bör också beaktas.
Missivbrev kommer att skickas ut till samtliga deltagare som kommer att bli
tillförfrågade att delta i någon av studierna. Tillstånd från verksamhetschefen för
vuxenpsykiatrin och verksamhetschefen för de kommunala gruppboendena kommer
att inhämtas. Ansökan till etikprövningsnämnden planeras att göra vid två tillfällen.
Den första gällande studie ett och två, med förfrågan om att få använda
hälsoprojektets dataregister (studie ett) samt att få tillstånd att genomföra intervjuer
med patienter vid två tillfällen det första efter genomfört hälsosamtal där de beslutat
att genomföra förändringar i levnadsvanorna och sedan efter genomförda förändringar
i levnadsvanorna (studie två). Den andra gällande studie tre, tillstånd att få genomföra
intervention av personer med psykosdiagnos boendes i kommunalt gruppboende med
avseende att över tid se om förändring av levnadsvanor leder till bättre fysisk hälsa
och livssituation.
Betydelse
Kunskapsbehållningen i tidigare studier visar att levnadsvanorna är ohälsosamma, den
fysiska hälsan är sämre och mortaliteten är högre gällande somatiska sjukdomar hos
personer med psykosdiagnos än hos populationen i övrigt. Det tidigare refererade
hälsoprojektet startade 2007 att kartlägga hälsostatus hos patienter med
psykossjukdom men även att erbjuda hjälp med att förändra de levnadsvanor som
orsakade dem försämrad fysisk hälsa. Föreliggande avhandling kommer att undersöka
levnadsvanornas påverkan på den fysiska hälsan och livssituation men framförallt
fokusera på hur och om förändring av levnadsvanorna leder till bättre fysisk hälsa och
livssituation, samt hur personerna själva upplever sin fysiska hälsa och levnadsvanor
innan och efter förändring av levnadsvanorna. Forskning med fokus på detta område
är sparsam, vilket ger betydelse åt genomförandet av denna avhandling.
Förändring av levnadsvanorna för denna grupp leder till att dessa personer får ett
friskare och längre liv. Livssituationen kommer att förändras för en del, samt att i
längden är det inkomstsparande för landstinget då denna grupp blir friskare och då
inte behöver belasta sjukvårdens resurser.
Tidsplan
– Färdigställande av forskningsplan
– Skapa individuell studieplan
– Lämna in ansökan till Uppsala Universitet
– Söka externa forskningsmedel
– Fördjupad inläsning av ämnet och litteratur sökning
Ekonomisk kalkyl
Lön 100 % för en distriktssköterska under tre månader, en kostnad på 37 198 kr/mån
plus reskostnader på 960 kr, totalsumma 112555 kr.
Referenser
Barnett AH, Mackin P, Chaudhry I, Farooqi A. Gadsby R, Heald A, Hill J, Millar H,
Peveler R, Rees A, Singh V, Taylor D, Vora J, Jones PB. Minimising metabolic and
cardiovascular risk in schizophrenia: diabetes, obesity and dyslipodaemia. Journal of
Psychopharmacology 2007;21:357-373.
Bengtsson-Tops A, Hansson L, Sandlund M, Bjarnason O, Korkelia J, Merinde L,
Nilsson L, Sorgard KW, Vinding Hr, Middelboe T. Subjective versus interviewer
assesment of global quality of life among persons with schizophrenia living in the
community: A Nordic multicentre study. Quality of Life Research 2005;14:221-229.
Corell CU, Manu P, Olshanskiy V, Napolitano B, Kane JM, Malhotra AK.
Cardiometabolic Risk of Second-Generation Antipshychotic Medications During
First-Timer Use in Children and Adolescents. American Medical Association
2009;302(16):1765-1773.
Faulkner G, Sounddy AA, Lloyd K. Schizophrenia and weight management: a
systematic review of intervention to control weight. Acta Psychiatrica Scandinavica
2003;108:324-332.
Gohtefors D, Jarbin H. Dags att varje psykiatrisk klinik tar fullt ansvar för metabola
sidoeffekter av antipsykotisk medicinering. Läkartidningen 2010;12(107)845-846.
Hedström M, Sameby G, Söderberg H. Metabola riskfaktorer hos psykiskt
långtidssjuka – upptäckt och behandling utifrån ett psykiatriskt
behandlingsperspektiv. Rapport Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2006
Keltner NL, Grant JS. Smoke, smoke, smoke that cigarett. Perspectives in Psychiatric
Care 2006;42(4):256-261.
Kliniska riktlinjer Att förebygga och handlägga metabol risk hos patienter med
allvarlig psykisk sjukdom. Nätadress:
http://www.svenskpsykiatri.se/kliniska_riktlinjer.html tillgänglig 2010-09-07
Kuper H, Adami H-O, Theorell T, Weiderpass E. Psychosocial Determinants of
coronary Heart Disease in Middle-Aged Women: A prospective Study in Sweden.
American Journal of Epidemiology 2006;164:349-357.
Munk-Jorgensen O, Mors O, Mortenesen PB, Ewald H. The schizophrenia patient in
the somatic hospital. Acta Psychiatrica Scandinavica 2000;102(407):96-99.
Osborn DPJ, Nazareth I, King MB. Physical activity, dietary and coronary Heart
Disease risk factor knowledge amongst people with severe mental illness. Social
Psychiatry and Psychiatric Epidemiology 2007;42:787-793.
Osborn DPJ. The poor physical health of people with mental illness. The Western
Journal of Medicine, 2001;175:329-332.
Paton C, Esop R, Young C, Taylor D. Obesity, dyslipidaemias and smoking in an
inpatient population treated with antipsychotic drugs. Acta Psychiatrica Scandinavica
2004;110:299-305.
Philipsson A, Wall M, Norrström B-I. Projektidé Bräddinförande av hälsoprojektet
inom Landstinget Gävleborg. Ett samverkans project mellan vuxenpsykiatrin och
primärvården Gävleborgs folkhälsoenhet 2009.
Ramström B-M. Hälsoprojektet Fokus på den psykiska hälsan hos psykospatienter.
Landstinget Gävleborg 2007.
Socialstyrelsen. Klassifikation av sjukdomar och hälsoproblem 1997 systematisk
förteckning. Uppsala 1997.
Socialstyrelsen. Öppna jämförelser och utvärdering. Psykiatrisk vård – ett steg på
vägen 2010.
SOU 2006:100. Ambition och Ansvar, Nationell strategi för utveckling av
samhällsinsatser till personer med psykiska sjukdomar och funktionshinder. Statens
offentliga utredningar 2006
Statistiska Central Byrån. Nätadress www.scb.se Tillgänglig 2010-09-24.
Svedberg P, Jormfeldt H, Arvidsson B. Patients´ conceptions of how health prosesses
are promoted in mental health nursing. Journal of psychiatric and mental health
nursing. 2003;10:448-4596.
Von Hausswolff-Juhlin Y, Bjartveit M, Lindström E, Jones P. Selective review
Schizophrenia and physical health problems. Acta Psychiatrica Scandinavica
2009;119(438):15-21.
www.wikipedia.se Nätadress tillgänglig 2010-09-17.
Östby U, Correia N, Brandt L, Ekbom A, Sparèn P. Mortality and causes of death in
schizophrenia in Stockholm County Sweden. Schizophrenia research 2000;45:21-28.
Östby U, Hammar N, Brandt L, Wicks S, Thinsz Z, Ekbom A, Sparén P. Time trends
in first admissions for schizophrenia and paranoid psychosis in Stockholm county,
Sweden. Schizophrenia research 2001;47:247-254.