Handlingsplan, barn
och unga 0 – 17 år
Gällande barn och unga 0 – 17 år med
psykisk funktionsnedsättning, samverkan
mellan Landstinget i Värmland och länets
kommuner.
2014-12-01
Vårt gemensamma uppdrag är att samverka gällande barn, ungdomar och deras familjer
som är i behov av stödinsatser. Målet är att insatserna skall samordnas på ett sätt som
kommer barn ungdomar och deras familjer till gagn. För att lyckas med detta behövs
kännedom om varandras uppdrag och prioriteringar.
2
Definition psykisk funktionsnedsättning
En person har en psykisk funktionsnedsättning om han eller hon har väsentliga
svårigheter med att utföra aktiviteter på viktiga livsområden och dessa
begränsningar har funnits eller kan antas komma att bestå under en längre tid.
Svårigheterna ska vara en konsekvens av en psykisk sjukdom.1
Svårigheterna kan leda till funktionshinder, det vill säga begränsningar som
uppstår i relation mellan en person med en funktionsnedsättning och brister i
omgivningen, eller vara en direkt effekt av funktionsnedsättningen.
Psykiska funktionsnedsättningar omfattar exempelvis psykos, ångest,
depression, neuropsykiatriska tillstånd och samsjuklighet mellan missbruk och
psykisk störning. Många gånger lider människor med psykiska
funktionsnedsättningar också av fobier, ensamhet och isolering. Psykisk ohälsa
påverkar den sociala samvaron med andra och syns inte alltid utanpå
Barn och unga med psykiska funktionsnedsättningar har ofta behov av insatser
från både kommun och landsting.
Gemensam överenskommelse
Denna överenskommelse gäller samverkan kring barn och unga med psykisk
funktionsnedsättning.
Verksamheterna är överens om att:
• skapa förutsättningar för samordnade insatser till barn och unga
• låta barnet/den unga och vårdnadshavaren vara delaktiga i
planeringen och beakta deras synpunkter
• upprätta en samordnad individuell plan vid behov och tydliggöra
uppföljningsansvaret.
Gemensamma utgångspunkter
Alla berörda myndigheter har ett gemensamt ansvar för att uppmärksamma
barn och unga med psykisk funktionsnedsättning. Verksamheterna i
överenskommelsen är överens om att allt arbete kring barnet ska utgå från
följande perspektiv:
Barnkonventionen
•Varje barn ska respekteras och tillförsäkras de rättigheter
som anges i Barnkonventionen utan åtskillnad av något slag
(artikel 2).
• Barnets bästa ska vara vägledande vid alla beslut som rör
barn (artikel 3 och 5).
• Barnet har rätt att uttrycka sin åsikt och att få den respekterad
1
Definitionen har tagits fram av Nationell psykiatrisamordning (Rapport 2006:5)
3
(artikel 12).
Helhetssyn och samarbete
•Alla barn och unga har rätt att få sina behov av insatser från
förskolan, skolan, elevhälsan, LSS, socialtjänst och hälso- och sjukvård utredda
och tillgodosedda.
• Barnets behov ska ses i ett sammanhang där fysisk och psykisk
hälsa, relationer, skolsituation, hemsituation samt fritid ömsesidigt påverkar
varandra. Insatserna ska utformas utifrån en helhetsbedömning.
• Ett barns intressen ska alltid prioriteras oavsett olika förvaltningars
verksamhets- och kostnadsansvar.
Barnet och vårdnadshavaren ska ha inflytande
Barnet och vårdnadshavaren ska vara delaktiga i och ha inflytande över de
beslut som rör barnet. Det innebär att:
• barnet och vårdnadshavaren samtycker och är delaktiga i
besluten
• barnet och vårdnadshavarens erfarenheter, kunskaper och önskemål tas
tillvara i valet av vård och insatser.
Samarbete kring barnet
Barnets/den ungas behov ska kartläggas och bedömas utifrån ett
helhetsperspektiv.
Då barnet behöver stöd ska vid behov övriga aktörer identifieras och involveras
för att samordna insatserna.
Samordnad individuell plan (SIP)
En samordnad individuell plan är, enligt Socialstyrelsens termbank,
en vård- och omsorgsplan som beskriver insatser och åtgärder som den
enskilde behöver från både hälso- och sjukvård och socialtjänst.
Samordnad individuell plan (SIP) är ett verktyg för samverkan mellan enskild,
kommun och landsting. Berörda yrkesverksamma från socialtjänst, hälso-och
sjukvård, förskola och skola i ett ärende kan initiera till ett SIP-möte där man
tillsammans med barn/ungdom/vårdnadshavare utgår från deras behov och
önskemål.
Ett SIP-möte förutsätter närvaro av representanter för båda huvudmännen.
Barnet/ungdomen kan ha andra planer som upprättats sedan tidigare, då behövs
inte en SIP så länge den tidigare planen uppfyller de krav som ställs på en SIP.
I särskild handlingsplan regleras formerna för samordnad individuell plan (SIP)
Se länk:
Handlingsplaner Nya perspektiv
Individuell plan enligt LSS
Den som har en insats enligt lagen om stöd och service till vissa
4
funktionshindrade, LSS ska erbjudas en individuell plan enligt
10 §. Planen ska innehålla beslutade och planerade insatser och
ska upprättas i samråd med barnet/den unga eller vårdnadshavaren.
De kan själva begära att en plan ska upprättas. Socialtjänsten ska arbeta för att
insatserna i planen samordnas. Socialtjänsten och hälso- och sjukvården ska
underrätta varandra om upprättade planer.
LSS/myndighetsutövning
LSS-handläggarna inom kommunen utreder och bedömer behov av stöd och
service till vissa personer med funktionsnedsättning. Det är den enskilde själv,
vårdnadshavare eller annan företrädare såsom god man som kan ansöka. I
lagen finns tio givna insatser enligt LSS. Landstinget ansvarar för råd och stöd
medan kommunen ansvarar för personlig assistans, ledsagarservice,
avlösarservice i hemmet, korttidsvistelse, korttidstillsyn för skolungdom
boende i familjehem eller bostad med särskild service för barn och ungdomar,
bostad med särskild service för vuxna samt daglig verksamhet.
I varje ärende görs en personkretsbedömning som ett första steg till att bedöma
rätten till insatser. Rätten till en viss insats enligt LSS ger inte automatiskt rätt
till övriga insatser. Insatserna ska medverka till att den enskilde får goda
levnadsvillkor och ska öka den enskildes möjligheter att leva ett självständigt
liv. Om man beviljas insats har man också rätt att begära att en individuell plan
upprättas. Beslut om insats kan vid behov tidsbegränsas.
De olika personkretsarna gäller för personer med:
1. utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd
2. betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter
hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller sjukdom
3. andra stora och varaktiga funktionshinder som uppenbart inte beror på
normalt åldrande och som ger betydande svårigheter i den dagliga livsföringen
Insats enligt LSS beviljas om personkretstillhörighet föreligger och den
enskilde har behov av insatsen.
Handikappomsorgen skall främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet
i samhällslivet för de personer som erhåller insatser via LSS. Målet för
verksamheten är att utifrån huvuduppdraget och värdegrunderna utveckla
verksamhetsformer som stödjer medborgarna att leva ett så självständigt liv
som möjligt. Verksamheten skall vara av god kvalité och bedrivas i samverkan
med andra berörda organisationer och myndigheter.
Extra anpassningar och åtgärdsprogram
Elever ska ges förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt enligt
utbildningens mål. En elev som till följd av en funktionsnedsättning har svårt
att uppfylla kunskapskraven i skolan ska ges stöd som syftar till att så långt
som möjligt motverka konsekvenserna av funktionsnedsättningen. Det innebär
att eleven ska ges stöd även om de når kunskapskraven.
5
Individinriktade stödinsatser kan sättas in i form av extra anpassningar inom
ramen för den ordinarie undervisningen eller i form av särskilt stöd. Extra
anpassningar dokumenteras i elevens individuella utvecklingsplan. Särskilt
stöd handlar om mer ingripande insatser som lärare och övrig skolpersonal
normalt inte kan genomföra inom ramen för den ordinarie undervisningen.
Särskilt stöd beslutas av rektor och dokumenteras i ett åtgärdsprogram som
följs upp och utvärderas.
Planer inom socialtjänsten utifrån lagen om stöd och skydd
för barn och unga
Vårdplan
När barnet eller den unge behöver vårdas i ett familjehem eller i ett
hem för vård eller boende ska en plan upprättas för den vård som
socialnämnden avser att anordna (vårdplan). Planen ska även uppta åtgärder
och insatser som andra huvudmän har ansvar för.
Genomförandeplan placering
För barn och unga som vårdas i ett familjehem eller i ett hem för vård eller
boende ska en plan upprättas över hur vården ska genomföras
(genomförandeplan). Planen ska även uppta åtgärder och insatser som andra
huvudmän har ansvar för.
En genomförandeplan ska, om det inte möter särskilda hinder, beskriva
1. målet med de särskilda insatser som behövs,
2. när och hur de särskilda insatserna ska genomföras,
3. när och hur genomförandeplanen ska följas upp,
4. när och hur barnet eller den unge ska kunna tillgodogöra sig
åtgärder och insatser som andra huvudmän än socialnämnden ansvarar
för.
5. när och hur barnets eller den unges umgänge med föräldrar, vårdnadshavare
och andra närstående ska ordnas.
6. när och hur barnets eller den unge ska ha kontakt med socialnämnden.
7. den unges och, i fråga om barn, hans eller hennes vårdnadshavares syn på
genomförandet av den planerade vården.
Genomförandeplan vid öppna insatser
När det gäller beslut om insatser i form av kontaktperson, kontaktfamilj eller
särskilt kvalificerad kontaktperson ska socialnämnden i samråd med den
enskilde och uppdragstagaren dokumentera uppgifter om hur insatsen ska
genomföras i en genomförandeplan.
När en genomförandeplan utarbetas är barnets och vårdnadshavarens
delaktighet viktig för att insatsen ska ge så goda förutsättningar som möjligt.
Barnet ska ges information om vad de beslutade insatserna innebär för han eller
hennes del. Barnet ska också ges möjlighet att uttrycka sin inställning till de
planerade insatserna.
6
Habiliteringsplan inom landstingets barn- och ungdomshabilitering
En habiliteringsplan är en överenskommelse mellan barn/familj och ansvarigt
team på BUH om hur man ska arbeta tillsammans, utifrån vilka hälsoproblem
och mål som fastställs. Barnets och familjens behov är vägledande för vad
planen skall innehålla.
Syftet med en habiliteringsplan är:
- Att göra barnet/familjen delaktiga i planeringen och genomförandet av
habiliteringsinsatserna
- Att göra tydliga överenskommelser om hur man tillsammans ska arbeta
för att nå uppsatta mål
- Att med jämna mellanrum utvärdera vad som uppnåtts med insatserna
och hur samarbetet fungerar
Vårdplan inom landstingets barn- och ungdomspsykiatri
Definition enligt Socialstyrelsen: vård- och omsorgsplan som beskriver hälsooch sjukvård för en enskild patient
För att utforma en vårdplan har man först ett kartläggningssamtal där man får
en detaljerad beskrivning av hur barnet fungerar i olika miljöer och en
beskrivning av barnets/ungdomens/familjens behov.
Därefter är det centralt att komma överens vilka områden som skall prioriteras.
Detta ligger sedan till grund för upprättande av vårdplan med kort- och
långsiktiga mål.
Syftet med vårdplanen är:
- Att göra barnet/ungdomen/familjen delaktiga i planering och
genomförande av insatser
- Att göra tydliga överenskommelser om hur man tillsammans ska uppnå
uppsatta mål
- Att utvärdera insatserna och hur samarbetet fungerar
Rätt till delaktighet och information
Barnet eller vårdnadshavaren ska, i princip, alltid ge sitt samtycke till att
verksamheterna samarbetar.
Medarbetarna i de olika verksamheterna ska underlätta barnets och
vårdnadshavarens möjlighet till delaktighet och självbestämmande.
Medarbetarna har en viktig roll att informera och vid behov ge vägledning om
möjliga alternativ. Flera lagar och föreskrifter stärker barnperspektivet och
lyfter fram barnets rättigheter.
Bestämmelser i HSL och i patientsäkerhetslagen ger hälso och
sjukvården skyldighet att särskilt beakta barnets behov av information,
råd och stöd när en närstående har en psykisk sjukdom eller
funktionsnedsättning, är allvarligt somatiskt sjuk, plötsligt avlider eller
missbrukar.
7
Den 1 januari 2015 träder nya patientlagen (2014:821) i kraft. Målet
med patientlagen är att stärka och tydliggöra patientens ställning samt
att främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet.
Möjligheten att välja planerad öppenvård i andra landsting utökas.
Lagen förtydligar och utvidgar också kravet på information i vårdens
kontakt med patienten. Patientlagen ersätter delar av den nuvarande
hälso- och sjukvårdslagen. Vårdgarantin ingår i patientlagen och
innehållet är i stort sett likadant som tidigare.
Enligt SoL har barn och unga rätt att få relevant information under ett
ärendes gång och att deras inställning så långt det är möjligt ska
klarläggas. Under de senaste åren har regler om barns rättigheter
förstärkts i SoL och LVU. Barnet har bland annat rätt att:
• få sina behov och förhållanden utredda av socialnämnden
• komma till tals i utredningen och få möjlighet att påverka sin sak
• få information om vad som kommer att hända och få hjälp att förstå
• få sina intressen bevakade i domstolen och komma till tals genom det
offentliga biträdet.
Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS innehåller
bestämmelser om barnets rätt att få information och att barnets
inställning ska klarläggas så långt möjligt.
Enligt Skollagen ska barn och elever ges inflytande över utbildningen
och eleven och vårdnadshavare ska fortlöpande informeras om elevens
utveckling. Eleven och vårdnadshavaren ska även få möjlighet att delta
då extra anpassningar eller åtgärdsprogram utarbetas.
Samverkan
Tidiga insatser viktiga
Tidiga insatser har ofta avgörande betydelse för ett barns utveckling.
Verksamheterna har ansvar, var för sig och gemensamt att tidigt
uppmärksamma barn i behov av särskilt stöd.
Respektive huvudman ansvarar för att besluta om och genomföra insatser inom
den egna verksamheten.
Varje verksamhetsområde ansvarar för utredning och bedömning inom sitt
kompetensområde. Respektive myndighet har, inom sina ansvarsområden, rätt
att sluta avtal med annan part som på deras uppdrag tillhandahåller vissa stödeller behandlingsinsatser.
Placering av barn/ungdom i familjehem, hem för vård och
boende (HVB), förstärkt familjehem, SIS-hem
utanför länet (frivillighet/tvång)
Principer för insatser till barn och unga som är placerade utanför det egna
hemmet skiljer sig inte från dem som gäller för barn och unga som bor i det
egna hemmet. Vid placering utanför hemmet har socialtjänsten
samordningsansvaret. Socialtjänsten avgör om den enskilde ska få insatser
8
enligt socialtjänstlagen, lagen om vård av unga och/eller lagen om stöd och
service till vissa funktionshindrade och hälso- och sjukvården avgör om
barnet/den unge ska erhålla hälso- och sjukvård
För att barn och unga som placeras utanför det egna hemmet ska få en bra
skolgång och tillgång till god hälsa och tandvård är det viktigt att samarbetet
mellan socialtjänst, förskola, skola och hälso- och sjukvård inklusive tandvård
fungerar på ett tydligt och rättssäkert sätt.
Landstinget i Värmland ansvarar för medicinsk vård avseende läkarinsats och
medicinering, bedömning av mun- och tandhälsa inkl. behandling samt
psykiatrisk bedömning, utredning, behandling och rådgivning/konsultation till
personal.
Landstinget i Värmland tillhandahåller specialistvårdsremiss till specialiserad
barntandvård samt till BUP på placeringsorten.
Se också länsöverenskommelse för placerade barn:
Regional samverkansrutin vid familjehemsplacering
Länsöverenskommelse hälsoundersökningar inför placering
Inskrivning för heldygnsvård på barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) vid
både frivillighet/tvång.
Enheten för intensiva insatser på BUP
BUPs enhet för intensiva insatser gör bedömning, utredning och ger insatser
för patienter där behov av akut barnpsykiatrisk hjälp föreligger eller där
öppenvårdsinsatser inte är tillräckliga. Det kan gälla patienter med allvarlig
psykisk problematik som djupa depressioner, självmordsförsök, svåra
ätstörningar och psykoser.
Enheten arbetar i första hand med intensiv familjevård där barnet/ungdomen
bor kvar i hemmet hos föräldrarna alternativt heldygnsvård eller dagvård på
enheten.
Intensiv familjevård innebär att man arbetar med flera kompletterande
vårdinsatser med tät intensitet, vanligtvis dagligen i inledningsskedet. När det
akuta skedet klingar av sjunker intensiteten.
Nobab, Nordisk förening för sjuka barns behov, har tagit fram en nordisk
standard för barn på sjukhus, med utgångspunkt från FN:s barnkonvention. På
BUP strävar man efter att följa den standarden, som exempelvis:
– Barn ska läggas in för slutenvård bara när behandling och vård inte kan ges
lika bra hemma eller i öppenvård.
– Barn som läggs in för slutenvård har rätt att ha föräldrar eller andra nära hos
sig hela tiden.
Enheten har akutrådgivning på telefon dygnet runt samt möjlighet för
konsultation och rådgivning.
Kostnadsfördelning vid placering utanför det egna hemmet
Principen för kostnadsfördelningen utgår från myndigheternas ansvar enligt
gällande lagstiftning. Kostnadsfördelning sker mellan berörda aktörer i varje
9
enskilt fall utifrån ansvaret för insatserna och ska vara klarlagd innan placering
sker utanför hemmet. Ingen av parterna kan i efterhand kräva den andra på
kostnadstäckning om inte detta ansvar klart framgår i en plan.
Vid akutplacering ska kostnadsfördelningen skyndsamt klarläggas efter beslut
om placering. Den beslutande myndigheten kontaktar övriga aktörer som
eventuellt har kostnadsansvar för del av placering och de är skyldiga att snarast
delta i diskussion om kostnadsfördelning.
Ansvar för insatser till barn och ungdomar i behov av placering i HVB/
behandlingshem
I dessa hem får barnet/ungdomen ibland såväl sociala insatser som hälso- och
sjukvård. Emellanåt ingår också skolinsatser.
Kommunen har inte hälso- och sjukvårdsansvaret i ovan nämnda hem varför
detta åvilar landstinget. Ansvarsfördelningen är sådan att den placerande
kommunen står för boendet, de sociala insatserna och skolinsatserna,
landstinget för hälso- och sjukvårdsinsatserna. Här är en gemensam
vårdplanering viktig och ansvarfördelningen ska dokumenteras.
BUP bedömer i det enskilda fallet i vilken utsträckning det finns behov av
hälso- och sjukvård och om behovet ska tillgodoses av
behandlingshemmet/konsultinsats eller via en specialistremiss till närmaste
BUP-verksamhet.
Vid beslut om hälso- och sjukvård via behandlingshemmet/konsult,
särredovisas insatsen och bekostas av landstinget.
Anmälningsskyldighet och sekretess
En särskilt sårbar grupp att bli utsatt för olika former av våld är barn med
funktionsnedsättningar. Därför är det viktigt att förebygga och tidigt upptäcka
och identifiera riskfaktorer för våld.
FN:s konvention om barnets rättigheter synliggör barnets rätt till skydd från
alla former av fysiskt och psykiskt våld, skada eller övergrepp, vanvård eller
försumlig behandling, misshandel eller utnyttjande.
Den 1 januari 2013 infördes en förändring i socialtjänstlagen som innebär att
personal inom hälso- och sjukvården samt tandvården genast ska anmäla till
socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom eller misstanke om att ett
barn far illa (14 kap 1 § SoL).
Anmälaren kan utgå från sina egna iakttagelser och oro för barnet, inga tydliga
tecken eller bevis krävs. Det ankommer därefter på socialtjänsten att utreda och
ta ställning till åtgärder.
Det kan handla om att barnet i hemmet utsätts för fysiskt eller psykiskt våld,
sexuella övergrepp, kränkningar, fysisk eller psykisk försummelse, att det har
allvarliga relationsproblem i förhållande till sin familj eller har ett
självdestruktivt beteende. Barn med stora problem i skolsituationen som är
kopplat till en social problematik kan också fara illa, och även dessa barn ingår
i socialtjänstens målgrupp
10
Socialtjänsten behöver få kännedom om barn som far illa eller riskerar att fara
illa för att kunna fullgöra sin uppgift att ingripa till ett barns skydd.
Vid anmälan från förskolan, skolan, elevhälsan eller hälso- och sjukvården till
socialtjänsten bryts sekretessen av anmälningsskyldigheten. Likaså har
socialtjänsten rätt att få ta del av information av dem som är
anmälningsskyldiga, enligt samma sekretessbrytande regel.
Det är oftast en fördel om anmälaren informerar barn och vårdnadshavare om
att en anmälan görs till socialtjänsten eftersom det underlättar den fortsatta
kontakten och samarbetet. Däremot ska inte vårdnadshavare underrättas om de
eller annan anhörig är misstänkta för brott såsom misshandel, våld,
hedersrelaterad problematik, hot, ofredande eller sexuella övergrepp.
Anmälaren kan då rådgöra med socialtjänsten eller polisen om ett lämpligt
agerande. Sekretessen gäller även i förhållande till vårdnadshavaren ifall ett
barn kan ”lida betydande men” om uppgifter röjs i exempelvis journalen eller i
anmälan. I Värmland finns Barnahus där konsultation-och samrådsmöten hålls i
dessa ärenden. Föräldrar till barn som varit på Barnahus erbjuds stödjande
samtal.
Möjligheterna för samverkan mellan verksamheter och andra samhällsaktörer
kring individer bygger, i princip alltid, på den enskildes eller vårdnadshavarnas
samtycke enligt lagstiftning om sekretess. Barnet kan inte själv upphäva
sekretessen. När det gäller barn i åldern 14 år och äldre, bör det alltid
övervägas om inte också deras åsikt skall inhämtas.
För ett fungerande samarbete är det viktigt att frågor om sekretess tydliggörs
och verksamheterna ska verka för att sekretesslagen inte ska bli ett hinder för
samverkan. Vårdnadshavarens samtycke krävs för att sekretessen ska kunna
brytas, förutom i de fall som anges ovan.
Kommunernas uppdrag, socialtjänst
Kommunens uppdrag är att svara för socialtjänsten inom sitt område och ha en
organisation som sköter samhällets socialtjänst enligt Socialtjänstlagen, Lagen
om vård av unga (LVU) och Lagen om unga lagöverträdare (LuL). Uppdraget
att hantera socialtjänstlagens intentioner vad gäller barn och unga ligger hos en
politisk nämnd som i de olika kommunerna har olika namn.
Tjänstemannaförvaltningen i kommunen skall, utifrån nämndens
inriktningsmål, bedriva en sådan verksamhet så att krav och målsättningar i
lagen uppfylls.
Grundläggande ansvars- och verksamhetsområdet regleras i 2 kap 2 §
Socialtjänstlagen (SoL) Kommunen har det yttersta ansvaret för att de som
vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver. Detta innebär
ingen inskränkning i det ansvar som vilar på andra huvudmän.
11
Arbetsuppgifterna är att tillhandahålla stöd- och hjälpinsatser, att bereda unga
vård utanför hemmet, att ansvara för uppgifter inom det familjerättsliga
området, att ge samtalsstöd för föräldrar/vårdnadshavare i kris och att ge stöd
och hjälp till personer som utsatts för våld av en närstående. Arbetet styrs av
socialtjänstlagen (SoL), lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga
(LVU), lagen med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare (LuL) och
föräldrabalken (FB).
Snabba vägar till kontakt efter kontorstid
Socialjour kan kontaktas när övrig socialtjänst är stängd via Polisen,
telefon 114 14, förutom Säffle som nås via socialkontorets jourtelefon 070-69
23 139.
Kommunens uppdrag, förskola, skola och elevhälsa
Alla barn och elever ska, oberoende av geografisk hemvist och sociala och
ekonomiska förhållanden, ha lika tillgång till utbildning i utbildningsväsendet.
Utbildningen ska vara likvärdig oavsett var den anordnas i landet. I
utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov.
Enligt skollagen har kommunen eller annan huvudman som godkänts ansvar
för att alla elever erbjuds en samlad elevhälsa. Elevhälsan ska omfatta
medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser.
Elevhälsans uppgift är att stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål.
Detta görs framförallt genom att skapa miljöer som främjar elevernas hälsa,
lärande och utveckling. Elevhälsan ska främst arbeta förebyggande och
hälsofrämjande. Den ska också kunna erbjuda regelbundna hälsobesök och
enklare sjukvårdsinsatser.
Förskolan ska vara anpassad till alla barn och har ett särskilt ansvar för barn
som behöver särskilt stöd. Förskolan ska vara anpassad till alla barn och har ett
särskilt ansvar för barn som behöver särskilt stöd. Det särskilda stödet ska utgå
från barnets behov och det ska som regel ges i barnets ordinarie grupp. Det är
förskolechefen som beslutar om det särskilda stödet i förskolan.
Barnhälsovårdens formella ansvar för hälsovården i förskolan finns inte längre
i någon författning eller föreskrift. Samarbete mellan förskolan och hälso- och
sjukvården är dock lika viktigt som tidigare. Barnhälsovården (BVC) ska vara
ett ställe där förskolans personal och föräldrar alltid ska få hjälp. En möjlighet
är att BVC:s kontakter med förskolan regleras genom lokala
överenskommelser mellan allmänmedicin och respektive kommun.
En viktig samverkansform för förskolans förebyggande och åtgärdande arbete
är barnhälsoteam. Det är en formaliserad samverkan mellan förskolorna, BVC
och kommunens socialtjänst.
12
Om elev i skolan är i behov av stödinsatser i form av extra anpassningar
behöver det inte utredas eller fattas något formellt beslut av rektor. Om det
däremot handlar om särskilt stöd vilket har en mer ingripande karaktär och inte
är möjligt att genomföra inom den ordinarie undervisningen fattas beslut av
rektor. Rektor ansvarar då för att en utredning görs och det särskilda stödet
dokumenteras i ett åtgärdsprogram. Om det finns särskilda skäl kan rektor
besluta om att det särskilda stödet ska ges i en särskild undervisningsgrupp,
som enskild undervisning eller som anpassad studiegång.
I Värmlands län används sedan 2010 en särskild mall för skol- elevutredning
som innebär att pedagogiska, sociala, medicinska och psykologiska aspekter
ska belysas. Utifrån denna utredning kan rektor besluta om särskilt stöd ska
sättas in. Om dessa åtgärder inte är tillräckliga och frågeställningen är
neuropsykiatrisk problematik och en fördjupad utredning krävs, remitteras till
den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin inom landstinget.
Även kontakt och samverkan med socialtjänsten kan bli aktuell.
Rektor har det övergripande ansvaret för att elevhälsoarbetet på skolan i
enlighet med intentionerna i skollagen. Den medicinska delen inom elevhälsan
styrs av hälso- och sjukvårdslagen med en ansvarig verksamhetschef.
Vägar till kontakt
Via respektive kommuns hemsida kan kontaktuppgifter inhämtas. Alternativt
kan kontaktuppgifter erhållas via respektive kommuns växel eller officiella epost enligt följande:
Kommun
Arvika
Eda
Filipstad
Forshaga
Grums
Hagfors
Hammarö
Karlstad
Kil
Kristinehamn
Munkfors
Storfors
Sunne
Säffle
Torsby
Årjäng
Telefon
0570-81600
0571-28100
0590-61100
054-172000
0555-42000
056318500
054-515000
054-5400000
0554-19100
0550-88000
0563-541000
0550-65100
0565-16000
0533-681000
0560-16000
0573-14100
E-postadress
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
13
Första linjen
Uppdrag
I Värmland finns Visit i Hagfors som är ett samarbete mellan socialtjänsten,
förskola och skolan i Hagfors kommun samt Landstinget i Värmland.
Mottagningen erbjuder riktade insatser av råd, stöd, utredning och behandling
från ett tvärprofessionellt team till barn och unga mellan 0-25 år med lindrig
till måttlig psykisk ohälsa.
Under 2015 kommer en Första linjeverksamhet att starta i samverkan mellan
Landstinget i Värmland, Karlstad, Hammarö, Grums, Kil och Forshaga
kommuner och vänder sig till barn och ungdomar i åldrarna 6-20 år med lindrig
till måttlig psykisk ohälsa och/eller riskbruk.
Insatser på första linjen ska erbjudas till både individ, familj och grupp och
bestå av kortare kontakter på ungefär fem besök. Verksamheten ska identifiera
olika former av problematik, göra basala utredningar av lätt till medelsvår
psykisk ohälsa och behandla lindrigare former och tillstånd av psykisk ohälsa.
Den ska också kunna identifiera svårare former av psykisk ohälsa och snabbt
remittera vidare till rätt instans.
Första linjen ska ha en tät samverkan med andra verksamheter för att snabbt
kunna lotsa vidare till rätt instans om problematiken är på en nivå som inte
omfattas av första linjen.
Snabba vägar till kontakt:
Visit i Hagfors:
Telefon: 072-716 58 28
Mottagningen i Karlstad startar mars 2015
Landstinget i Värmland
Barn- och ungdomspsykiatrins uppdrag
BUP i Värmland har ett uppdrag att tillgodose behovet av specialiserad eller
högspecialiserad vård av barnpsykiatriska problem för åldrarna 0-18 år. Barnoch ungdomspsykiatrin är en integrerad del av hälso- och sjukvårdens insatser
för barn och ungdomar och uppträder som en ansvarsfull och aktiv part i
samverkan.
Det är särskilt viktigt att se barn och unga med psykisk ohälsa i ett
sammanhang. Detta medför att barnets/den unges närstående är delaktiga i
behandlingsarbetet.
14
Verksamheten genomsyras av ett tydligt barnperspektiv som möjliggör att
barnet/den unge själv kommer till tals i behandlingen. Verksamheten arbetar i
enlighet med intentionerna i FN:s konvention om barns rättigheter.
Snabba vägar till kontakt
Rådgivning 054-61 83 00.
Rådgivningssjuksköterskan nås då via tonval eller BUP:s reception, telefon
054-61 83 00.
Sjuksköterskan eller ansvarig behandlare ringer upp för rådgivning så snart
som möjligt.
Sjukhusväxeln 054-61 50 00 kan koppla vidare till alla direkttelefoner. Man
kan också ringa till BUP:s reception, 054-61 83 00 för att lämna ett
meddelande, till exempel be om att om möjligt bli uppringd.
Akuttelefonen har nummer 054-61 83 18,
med möjlighet att nå sjuksköterska dygnet runt, vid behov även jourläkare.
Under vardagar kl. 16.45–08.00 samt lördag och söndag kl. 17.00–09.00 är
telefonen kopplad till sjukhusväxeln som söker sjuksköterska med beredskap i
hemmet. Om behov av akuttid inom 24 timmar föreligger bokas denna direkt.
Om ärendet inte bedöms som akut skrivs anmälan/remiss som fördelas och
prioriteras i remissgruppen. Sjuksköterskan står också till tjänst med
rådgivning till såväl vårdnadshavare och patienter som professionella.
Barn- och ungdomshabiliteringens uppdrag
Målgrupp är barn och ungdomar med varaktiga funktionsnedsättningar som är
medfödda eller tidigt förvärvade och som:
antas påverka den fysiska, psykiska och sociala utvecklingen
kräver att stödet är sammansatt av flera kompetenser över tid
kräver att stödet förenar kunskap om barn och ungdomars utveckling
med kunskap om funktionsnedsättningar och om dess påverkan på
utveckling och livsvillkor
kräver att det vardagliga stödet kompletteras med fördjupad och
specialiserad kunskap
medför behov av växlande men långsiktigt stöd från flera verksamheter
som behöver samverka
På barn- och ungdomshabiliteringen består personalen av arbetsterapeuter,
habiliteringspedagoger, habiliteringsassistent, kuratorer, logopeder, läkare,
sjukgymnaster, sjuksköterskor och vårdadministratörer. De olika
mottagningarna finns i Arvika, Karlstad, Kristinehamn och Torsby.
Barn- och ungdomshabiliteringen strävar efter att varje barn och ungdom
utvecklar bästa möjliga funktion och har goda villkor för ett aktivt och
delaktigt liv. Tillsammans med barn, ungdomar och föräldrar planeras vilka
insatser som behövs för att möta aktuella behov. Insatserna är målinriktade,
15
sammansatta från flera olika kompetensområden och är ett komplement till
samhällets övriga stödinsatser
Snabba vägar till kontakt
Telefon via växeln 054-61 85 00
Telefontider:
Mån-fre 08:00 - 12:00
Mån-tor 13:00 - 16:00
Övriga kontaktuppgifter:
CSK växeltelefon: 054-61 50 00
Telefon: 054-61 85 00
Telefon: 054-61 85 07
Telefon: 054-61 85 08
Telefon: 054-61 85 09
Psykologmottagningen för mödra- och barnhälsovårds uppdrag
Arbetar med barnet i fokus för att främja psykisk hälsa och förebygga psykisk
ohälsa hos blivande föräldrar och småbarnsföräldrar.
Kontakt kan vara aktuell under graviditet, omställning till föräldraskap, när det
finns oro eller funderingar kring barn eller föräldraskap. Mottagningen erbjuder
stöd/behandling under graviditet och fram till barnet börjar förskoleklass.
Man kan själv kontakta mottagningen eller via remiss från till exempel
barnmorskemottagning eller barnavårdscentral. Mottagningen är en länsresurs
med mottagning i Karlstad och begränsad mottagning på några orter i länet
Förskoleteamet Tummens uppdrag
Tummens verksamhet bedrivs i samverkan mellan Karlstad kommun och
landstinget och vänder sig till föräldrar med barn i förskolan på Kronoparken,
Rud och Färjestad. Tummen erbjuder tidiga insatser för barn som i något
avseende riskerar att inte få sina behov tillgodosedda.
Personalen på Tummen har olika yrkeskompetenser – specialpedagog,
psykolog och socionom. Man kan som förälder kan vända dig direkt till
Tummen med frågor kring barn och föräldraskap. Alla kontakter sker på
frivillig basis. Insatser som erbjuds är:
Råd och stöd till föräldrar bland annat genom samtal.
Föräldrautbildning/grupper kring olika teman.
Filma samspel enligt Marte Meo-metoden.
Föräldrastödsmottagningens uppdrag
Föräldrastödsmottagningen vänder sig till familjer som har barn i åldrarna 0-10
år och bor i Värmland. Mottagningen finns i Karlstad.
Mottagningen ger stöd/behandling till föräldrar vars barn har ett svårhanterligt
beteende. En del barn har en diagnos inom neuropsykiatriska området och
16
andra är barn med till exempel koncentrationssvårigheter, impulsivitet,
svårigheter i kontakt med andra barn och/eller har ett växlande humör.
Behandlingsinsatsen syftar till att öka föräldrarnas förståelse för barnets sätt att
fungera. Avsikten är att hjälpa föräldrar till att hitta ett positivt sätt att möta sitt
barn på, bland annat genom att hjälpa dem vidareutveckla det som är bra och
konstruktivt i deras samvaro.
Grunden för arbetssättet är att tillsammans med föräldern försöka utveckla
insikter om barnets sätt att fungera och att tillsammans hitta strategier att stödja
barnet i olika situationer för att undvika att till exempel hamna i återkommande
konflikter. Andra insatser som erbjuds är:
Konsultation till BVC och förskolepersonal
Initiera och samordna nätverksmöten kring barnet.
Stöd vid utvecklingssamtal.
Ungdomsmottagningars uppdrag
På ungdomsmottagningarna erbjuds vård, hjälp och stöd till alla ungdomar i
Värmland. Man kan vända sig till mottagningen i frågor som rör sexuell hälsa:
till exempel provtagning för sexuellt överförbara infektioner, graviditetstest,
preventivmedel eller samtal om sexualitet, kärlek och relationer av olika slag
Man kan också prata med någon om mobbing eller annat våld och förtryck,
stress, ensamhet, oro eller om situationen i familjen. Ingen fråga är helt fel,
man blir hjälpt till rätt ställe om det finns andra som kan ge bättre stöd.
På ungdomsmottagningarna arbetar barnmorskor, kuratorer och läkare. Det kan
också finnas sjuksköterskor och psykoterapeuter.
Familjecentralers uppdrag
Landstinget samverkar med kommunen för att kunna ge ett bra stöd till
barnfamiljer i Värmland. I familjecentralen samarbetar barnavårdscentral,
barnmorskemottagning, socialtjänstens råd och stöd, öppen förskola och
ungdomsmottagning.
I Värmland finns tio familjecentraler. Familjecentralen erbjuder barn- och
mödrahälsovård, preventivmedelsrådgivning, cellprovstagning, öppen förskola
och förebyggande socialtjänst. Personalen består bland annat av
distriktssköterska/barnsjuksköterska, barnmorska, kurator och förskolelärare.
Personalen på familjecentralen erbjuder råd och stöd i föräldraskapet. Det är
också en plats där familjer kan träffas och utbyta erfarenheter.
Barnavårdcentralers uppdrag
På barnavårdscentralerna erbjuds stöd och rådgivning kring barns hälsa och
utveckling. Barnavårdcentraler finns på vårdcentralerna i länet. Personalen
består av distriktsköterskor och läkare. Barnavårdscentralen arbetar med
förebyggande hälsovård för barn mellan 0-6 år. Man kan prata om till exempel
amning, kost, vaccinationer, sömn, språkutveckling, syn, hörsel, egenvård och
barnsäkerhet. Via barnavårdcentralen kan du även få kontakt med
17
psykologmottagningen för mödra- och barnhälsovård och psykologrådgivning
för småbarnsföräldrar via telefon.
Snabba vägar till kontakt
Telefon via växeln 054-61 50 00
Gemensamma åtaganden
Hjälpredan
Hjälpredan i Värmland är ett dokument som tydliggör ansvarsfördelningen när
det gäller barn och ungdomar med funktionsnedsättning
Kommun, landsting och stat har skyldighet att samverka kring dessa barn och
ungdomar och dokumentet ska tydliggöra denna samverkan.
Hjälpredan är i första hand ämnat som ett stöd till personer som på olika sätt
jobbar med barn och ungdomar som är i åldern 0-18 år och har ett eller flera av
följande funktionsnedsättningar:
• Rörelsehinder
• Utvecklingsstörning
• Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar
• Synskada
• Hörselnedsättning
• Tal, språk och kommunikationssvårigheter
• Läs- och skrivsvårigheter
Hjälpredan, ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med
funktionsnedsättning.
Nya perspektiv
Nya Perspektiv är gemensam arena för kommunerna i Värmland och
Landstinget i Värmland för dialog utifrån medborgarnas perspektiv. Syftet med
Nya Perspektiv är att främja samverkan, öka kunskapen om varandras
förutsättningar och om den gemensamma befolkningens hälsa, behov och
påverkansfaktorer. I fokus för Nya perspektiv är social hållbarhet, ett
långsiktigt, stabilt och dymaniskt samhälle där grundläggande mänskliga behov
uppfylls och där de sociala skillnaderna i hälsa mellan olika grupper i
befolkningen utjämnas.
Sedan 2007 har politiker och tjänstemän i landstinget och Värmlands
kommuner träffats med en viss regelbundenhet och fördjupat sig inom fyra
gemensamma utvecklingsområden/utmaningar;
18
Den sårbara familjen
Riskbruk/riskbeteende
Psykisk hälsa
Äldres hälsa
Psykiatrisamordning Värmland
Regeringen beslutade den 25 maj 2012 om en plan för riktade insatser inom
området psykisk ohälsa (PRIO-plan). I planen redogör regeringen för ett antal
strategiska områden som utgör en grund för regeringens arbete inom området
under perioden 2012–2016.
Regeringskansliet (Socialdepartementet) har inrättat en nationell
samordningsfunktion för insatser inom området psykisk ohälsa under perioden
2012–2014. SKL har inrättat en motsvarande funktion i sin organisation. Det
övergripande syftet med en nationell samordning är att utifrån ett gemensamt
ansvarstagande från Regeringskansliets och SKL:s sida skapa bästa möjliga
förutsättningar för resursutnyttjande och fortsatt kvalitetsutveckling inom
området. SKL bidrar bl.a. till samordning av genomförandet av de insatser som
sker i kommuner och landsting och skapar möjligheter för erfarenhetsutbyte
mellan kommuner och landsting. Arbetet ska ske i samverkan med
organisationer som företräder patienter, brukare och närstående.
I Värmland hanteras samordningen av arbetet med grundkrav och
prestationsmål av Psykiatrisamordning Värmland där strateg Yvonne
Lennemyr, Region Värmland är sammankallande. Läs mer om de
överenskommelser och handlingsplaner som utarbetats.
http://nyaperspektiv.regionvarmland.se/psykiatri/handlingsplaner/handlingspla
ner
Handledning
Samverkan innebär också att vi tillsammans kan arrangera extern eller intern
handledning i ett gemensamt svårt ärende om behov finns.
Fortbildning
Vi förbinder oss ömsesidigt att bjuda in varandras medarbetare till lämpliga
föreläsningar och andra interna utbildningstillfällen eftersom vi anser att
samverkan underlättas av att medarbetare från olika huvudmän har fått tillfälle
att bli bekanta med varandra och har en del gemensamma kunskaper och
erfarenheter.
Hjälpmedel
I Värmland finns en Hjälpmedelsnämnd där kommuner och landsting
samverkar. Förskrivning av hjälpmedel sker utifrån policy och riktlinjer
beslutade av nämnden se www.liv.se/hjalpmedelsservice.
Förebyggande och tidiga insatser
19
Kommunerna och landstinget har ett gemensamt ansvar gällande samverkan
kring förebyggande och tidiga insatser.
Giltighetstid
Denna handlingsplan gäller från och med 2014-12-01 till och med 2015-12-31.
Handlingsplanen följs upp och revideras under hösten 2015.
Under giltighetstiden ansvarar parterna för behov av uppdatering av
handlingsplanen i samband med förändringar i den egna organisationen.
Länkar till övriga länsöverenskommelser angående samverkan
kring personer med psykisk funktionsnedsättning:
Länsöverenskommelser handlingsplaner
Utarbetad av:
Lisbet Engh Kraft, länssamordnare elevhälsans medicinska del, Karlstad
kommun
Cathrine Kvarnström, samordnare Barnahus Värmland
Ulrika Nilsson Lidström, sektionschef Barn- och ungdomshabiliteringen,
landstinget
Christina Sand, verksamhetsutvecklare, division psykiatri, landstinget
Jan Sundström, verksamhetsutvecklare Familjeavdelningen Karlstad kommun
20
