Kongress i Houston - Sveriges Kontaktlinsförening

NORDIC
VETENSKAPLIG TIDSKRIFT
FRÅN SVERIGES
KONTAKTLINSFÖRENING
Kongress i Houston
• Astigmatism och kontaktlinser
• Optikmässan
• Kontaktlinsforum
Nr.
1
2008
OSKAR JOHANSSON
Innehåll Nr 1/2008
Den årliga Optikmässan OPTONORDIC samlade i år inte bara Optikmässan utan även
Optometridagarna, ett par inköpsmässor och inte minst en massa besökare.
3 LEDARE
4 NYHETER I KORTHET
6 OUTLOOK
Contact Lens Complications
8 VETENSKAP
Kontaktlinspraktikerns utmaning: Astigmatism
10 KONGRESS HOUSTON
16 BCLA
Pioneers’ Conference
18 Optikmässan i Älvsjö
21 Rapport från Kontaktlinsforum
22 Kontaktologi
24 PROFILEN
Sporten framför allt!
28 EXAMENSARBETE
En jämförelse i uppkomst av corneal staining mellan
Avslut!
Opti-Free Express och ReNu Multi-Purpose vid
användande av silikonhydrogellinser
36 PRODUKTNYTT
38 SKLF
- Information från styrelsen
- Kalendarium
Medlemstidning för
Sveriges Kontaktlinsförening (SKLF)
ANSVARIG UTGIVARE
OCH REDAKTÖR:
Kurt Östlund, ordförande SKLF
tel 073-960 53 40, [email protected]
SKRIBENTER I DETTA NUMMER:
Anita Robertson, Elin Selander,
Inga-Lill Thunholm-Henriksson,
Jan Bergmanson, Johan Östlund,
Kurt Östlund, Olof Nesterud,
Oskar Johansson
ANNONSBOKNING:
Display i Umeå, tel 090-711 500
Patrik Sandström,
[email protected]
Johan Sandberg,
[email protected]
PRODUKTION/PROJEKTLEDNING:
Citat Journalistgruppen
Strandbergsgatan 20
Box 30159, 104 25 Stockholm
tel 08-610 20 00
Projektledare: Ingrid Båvsjö,
[email protected]
SVERIGES KONTAKTLINSFÖRENING:
Isafjordsgatan 22 B, 5 tr
164 40 Kista
tel 08-35 05 00,
fax 08-35 94 90
[email protected], www.sklf.se
ANNONSÖRER I DETTA NUMMER:
Alcon Sverige AB, CIBA Vision,
Johnson & Johnson Vision Care,
Nordiska Lins AB,
Topcon Scandinavia AB
OMSLAGSFOTO:
Foto: Gunnar Ask
Nä r jag i m a r s 2005 accepterade att kandidera till ordförandeposten i Sveriges Kontaktlinsförening, efter Carl Fredrik Kanington, var det för en tvåårsperiod
och som en nödlösning i avvaktan på en yngre ordförande. Det visade sig dock att det inte
var någon köbildning till jobbet och förra året åtog jag mig därför att förlänga mandatet
med ett år. Det innebär att jag nu vid årsmötet den 15 mars i Bålsta kommer att lämna över
klubban till en ny ordförande i SKLF.
De gångna åren som ordförande i SKLF har för mig varit mycket spännande och stimulerande, rent av riktigt utmanande. När förre kanslisten Kerstin Blesell sa upp sig tre
månader in på min mandatperiod trodde jag att hela SKLF skulle krackelera, men genom
en lycklig slump kunde min son Johan med kort varsel rycka in och ta hand om det så
viktiga kansliet. Därmed kunde SKLF rulla vidare på den väg som kändes vara den enda
riktiga, nämligen att vara en fristående intresseförening för optiker, ögonläkare och andra
kontaktlinsintresserade personer.
Min strävan under de tre åren har varit att med styrelsens bifall skapa ett ökat intresse
för kontaktlinser bland optiker och ögonläkare, en ökad kunskapsfördjupning som indirekt innebär bättre kontaktlinser för patienterna, både tekniskt och fysiologiskt samt ett
starkare SKLF med fler engagerade medlemmar.
Mycket tid och kraft under resans gång har dock gått åt till konfrontationer med såväl
myndigheter, andra yrkessammanslutningar som kommersiella krafter. Fördelen med ett
hygieniskt, säkert, bekvämt och uppdaterat kontaktlinsbärande har tydligen inte varit
självklart för alla grupperingar i samhället. Men skam den som ger sig.
Jag vill tacka de tre styrelser som jag har haft nöjet att samarbeta med under de tre
åren och säga att vi tillsammans har åstadkommit flera viktiga saker. Nordic
Vision har blivit en bättre medlemstidning med mer vetenskapligt innehåll och
fler nummer per år, nyhetsbrevet SKLF Update har tillkommit som en kommunikationskanal mot medlemmarna och Kontaktlinskongressen har blivit större
och proffsigare. Dessutom har föreningens hemsida fått en ansiktslyftning och
utökats med såväl ett diskussionsforum som en webbaserad matrikel. Nya stadgar har antagits som innebär att alla medlemmar är med på lika villkor. SKLF:s
internationella nätverk har också utvidgats.
Tyvärr är inte allting gott beständigt utan en god ekonomi. Produktionen
av medlemstidningen Nordic Vision i sin nuvarande form har visat sig vara
för dyr och har tärt hårt på SKLF:s ekonomi under de senaste 4-5 åren,
vilket gjort att SKLF:s styrelse tidigarelagt beslutet att satsa på webben som
det huvudsakliga mediet för förmedling av information och nyheter. Den
tidning du nu håller i handen är alltså den sista i traditionellt format,
åtminstone tills vidare. Detta är bara att beklaga, inte minst för alla de
som uppskattat Nordic Vision och dess läsvärda innehåll.
Jag vill till sist önska styrelsen och föreningens nye ordförande lycka
till i den fortsatta uppbyggnaden av en fin och numera 43 år gammal
förening.
FOTO: MÄSTER
Avslut!
Kurt Östlund
Ordförande i
Sveriges Kontaktlinsförening
[email protected]
NORDIC VISION 1·2008 3
NYHETER I KORTHET
Större risk med
köp av kontaktlinser via internet
AMO startar
utbildningskampanj
I e n u n d e r s ö k n i n g som nyligen
gjorts vid Brooklyn College, New York, USA,
konstaterade forskarna Joshua Fogel, PhD
och Chaya Zidile att köp av kontaktlinser via
internet är förenat med större risk för en bakteriell infektion än om köpet sker hos den
lokale kontaktlinspraktikern. En av anledningarna var att linsskötseln var sämre när
linserna köpts på internet.
I studien framkom att av de personer som
köpte sina kontaktlinser hos kontaktlinspraktikern, fick 86 procent en noggrann
instruktion i skötseln av linserna. Av dem
som inhandlade sina linser på annat håll var
A MO (A dva nc e d Medical Optics) meddelar att man kommer att starta en global
utbildningskampanj i linsskötsel, (läs rengöring) benämnd ”Elevate Your Eye (EYE)
Care”. Målet med kampanjen är att hjälpa
linsbärare att maximera nyttan av kontaktlinser samtidigt som infektionsrisker minimeras. Idén till EYE Care kommer från den
oro många tillpassare känner för att linsbärarna inte alltid tillämpar hälsosamma rengöringsrutiner. En nyligen gjord undersökning i USA visar att nästan 30 procent av linsbärarna inte har bra skötselrutiner, vilket
medför att de dagligen utsätts för en ökad
infektionsrisk.
det 23,5 procent som inte besökte någon kontaktlinsoptiker regelbundet och dessa missade därmed skötselgenomgången. Utöver
risken som felskötta linser innebär noterade
forskarna också att 35 procent av nätköparna
inte ens kollade om den angivna korrektionen verkligen stämde med den på deras
recept.
En annan skillnad var att av de personer
som köpte sina linser hos praktikern kom 57
procent på föreskrivet återbesök, medan
endast 29 procent av nätköparna gjorde det.
(Optometry: Journal of the American Optometric Association (AO), januari, 2008).
Facit för år 2007
Kon ta k t l i n s i n du s t r i n fortsätter
att visa god vitalitet och analytikerna över
hela världen tror på en uppgång på 7-8 procent för år 2008. Värdet på den globala mjuklinssektorn beräknas till cirka 31 miljarder
kronor och på stabillinssektorn till 1,6 miljarder kronor.
Det världsledande kontaktlinsföretaget är
Johnson & Johnson med hela 45 procent av
marknaden. Av mjuklinsmarknaden har
CIBA Vision 19, CooperVision 16 och Bausch
& Lomb 15 procent. Endagslinser är överlägset mest populärt ur ett globalt perspektiv
och står för 33 procent av marknaden. Som
jämförelse kan nämnas att andelen bara är
10 procent i USA. Globalt sett har försäljningen av silikonhydrogellinser nu ökat till
24 procent, varav sfäriska linser svarar för 19
och toriska linser för 5 procent. Övriga
toriska linser har 13 procent av marknaden
och multifokala linser bara 3 procent. Vanliga mjuka hydrogela kontaktlinser och stabillinser har tillsammans 21 procent av
världsmarknaden, medan kosmetiska svarar
för 6 procent.
Det land som har den största andelen
nytillpassningar är Portugal med cirka 60
procent. Spanien, Tjeckien, Rumänien, Ungern och Storbritannien har över 50 procent.
(C L Spectrum, januari, 2008).
Acuvue Oasys godkänd
för terapeutiskt bruk
T h e F o o d & D ru g Administration
(FDA) i USA har godkänt Vistakons silikonhydrogellins Acuvue Oasys för terapeutiskt
bruk som bandagelins vid olika akuta och
kroniska tillstånd i ögonen. FDA anser att
kontaktlinsen även kan användas för korrektion under läkningsperioden.
Som underlag för godkännandet finns en
retrospektiv studie av 43 patienter som tillpassats med Acuvue Oasys. Studien visade
att linsen var effektiv vid lindring av smärta,
som skydd av kornea och för att förhindra
återfall av aktuell åkomma. Det fanns inga
säkerhetsrisker med att använda linsen.
4 NORDIC VISION 1·2008
Som exempel på ögontillstånd där linsen kan
användas nämns entropion, trichiasis, ärrbildningar och återkommande erosioner i
kornealepitelet. Dessutom är den användbar
som skydd mot irriterande suturer, missbildningar, degenerationer och vid paralys av
blinkreflexen samt även som en barriär
under läkningsprocessen vid epitelskador,
kornealsår, neuroparalytisk keratit och kroniska brännskador. Kontaktlinsen kan också
användas som bandagelins efter refraktiv
kirurgi och andra kirurgiska ingrepp på
ögats främre yta.
Ny syn på syrebehovet till kornea
I e n s t u di e p u bl ic e r a d i tidskriften Cornea påpekas vikten av god syretillförsel även till korneas periferi vid kontaktlinsbärande.
Studien, Finite Element Analysis (FEA),
som gjorts av Larry Alvord vid CIBA Vision
Research använder en tvådimensionell
modell av en kontaktlins, vilken ger en tredimensionell analys av kontaktlinsen på
korneas yta. Därigenom konstaterar forskarna att syreförsörjningen av korneas perifera yta är mer utmanande, men inte desto
mindre nödvändig. Det är faktiskt mer nödvändigt att förse den ytan med syre än centrala kornea. Godkännandet av ett minimalt
Dk/t-värde för att säkra korneas syrebehov
kan därför inte enbart baseras på det syre
som upptas i centrala kornea.
Bausch & Lomb
uppköpt
Wa r bu rg Pi n c u s köp av Bausch &
Lomb har nu avslutats och köpesumman
fastslogs till 29 miljarder kronor. Bausch &
Lombs aktie har i och med köpet avnoterats
på New York börsen. Ordföranden i Bausch
& Lomb, Ronald Zarella, anser att företaget
nu har ett bra utgångsläge för att återta sin
ledande position inom aff ärssektorn ögonvårdsprodukter.
GETTY IMAGES/LUCIANA WHITAKER
NYHETER I KORTHET
Ny vitenskapelig,
optometrisk publikasjon
Ökade befogenheter
i Alaska
E n n y l ag (H B 113) som tillåter optometrister att förskriva allmänt verkande
mediciner för behandling av ögonsjukdomar har nyligen godkänts i delstaten Alaska
i USA. The American Optometric Association anser att den nya lagen är viktig i en
stat som Alaska eftersom optometrister är
de enda yrkesutövare inom ögonvården
som finns att tillgå i avlägset belägna delar
av staten. Huruvida någon speciell vidareutbildning krävs för uppgiften nämns inte
i bulletinen.
Kornealödem och
tonometri
I de n n a s t u di e från Storbritannien
undersökte forskarna om, och hur mycket,
ett ödem i kornea påverkade tensionen i ögat
mätt med Goldmanns applanationstonometer. Tjugotvå personer mellan 50 och 60 år
deltog i studien. Kornealradien, ögontrycket
och korneas centrumtjocklek mättes innan
en tjock HEMA-lins placerades i ögonen.
Linserna bars i två timmar och därefter upprepades mätningen direkt samt därefter i
20-minutersintervall upp till en timme efter
uttagandet.
Såväl kornealtjockleken som ögontrycket
(+2,70 mm/Hg) hade ökat betydligt efter
linsbärandet. Under timmen efter uttagandet sjönk trycket och minskningen kunde
korreleras med minskningen av kornealtjockleken. 1,0 mm/Hg per 10 mikron
minskning av kornealödemet.
Forskarna drog slutsatsen att ett relativt
litet kornealödem orsakat av kontaktlinsbärande orsakade ett svårbedömt mätfel vid
Goldmanns applanationstonometri.
(Contact Lenses Today, 6 jan., 2008).
F r a 2 0 0 8 k a n det norske fagtidsskriftet
Optikeren trykke vitenskapelige artikler
som er fagfellevurdert (refereed) og gir
poeng for bygging av egen kompetanse.
Nordiske optikere som driver med forskning, eller som på annen måte ønsker å
samle seg akademiske poeng for å bygge opp
kompetanse, har lenge savnet et nordisk,
optometrisk tidsskrift for presentasjon av
sine artikler. Fram til nå har britiske og amerikanske tidsskrifter vært eneste alternativ.
Fra januar 2008 kan den norske Optikerens
nye avdeling, Synsvitenskap, ta imot artikler
som omhandler så vel grunnleggende
synsvitenskap som kliniske og anvendte
temaer innen optometri. Både optikere og
andre ønskes velkommen til å sende inn
artikler.
Ekstern vurdering
For at vitenskapelig artikler skal få poeng,
settes det strenge formkrav. Det er derfor
utarbeidet rutiner som tilfredsstiller internasjonale kriterier for trykking av vitenskapelige artikler. En objektiv, uavhengig og
kritisk vurdering foretatt av en fagfelle (referee), er vesentlig. Optikeren har i hovedsak
valgt å følge de samme retningslinjene som
det britiske optometriske tidsskriftet Ophthalmic and Physiological Optics (OPO). De
kan leses på Optikerens hjemmeside, http://
optikeren.pdc.no. Her kan også bladets målsetting leses.
Egen redaksjon
Synsvitenskap har egen redaksjon, hvor
Anneli Demberg er vitenskapelig redaktør.
I den vitenskapelige redaksjonskomiteen sitter forskere med doktorgrad fra hvert av de
nordiske landene. For vurdering av artiklene
som kommer inn, vil det bli tatt kontakt med
fagpersoner innen de fagområdene som
artiklene omhandler.
Skandinavisk språk
I Optikerens Synsvitenskap kan artikler
trykkes på et skandinavisk språk (norsk,
svensk, dansk) eller på engelsk.
- Send inn artikler
Vitenskapelig redaktør Anneli Demberg, som
er opptatt av eget doktorgradsarbeid ved
Glasgow Caledonian University, er spent på
mottakelsen av dette nye tilbudet i Norden.
Anneli Demberg, vitenskapelig redaktör
– Jeg håper at mange ser nytten av dette, og
sender inn artikler til oss, sier hun, og oppfordrer alle til å ta kontakt med henne, hvis
de har spørsmål. Hun kan kontaktes på
mailadresse: [email protected].
Artikler kan også sendes til samme adresse
eller til [email protected] merket ”referee”.
Spørsmål kan også rettes til:
Inger Lewandowski, Ansvarlig redaktør
Optikeren [email protected]
Synsvitenskaps vitenskapelig redaksjonskomité består av følgende personer:
• Leiv S. Bakketeig, overlege og professor,
Folkehelseinstituttet, avdeling for epidemiologi
• Rune L. Brautaset, Mphil, PhD, BSc,
MPhil, PhD, Programdirektør optometriutdanningen, St Eriks Ögonsjukhus,
Karolinska Institutet, Stockholm, Sverige
• Jan Richard Bruenech BSc (Hons), PhD,
professor, Avdeling for optometri og
synsvitenskap, Høgskolen i Buskerud,
Kongsberg og professor II ved Randers
Tekniske Høyskole, Danmark
• Liv Drolsum, øyelege dr. med., professor
II, Øyeavdelingen, Ullevål Universitetssykehus, Oslo
• Jörgen Gustafsson, PhD, forskningsleder
ved Avdeling for optometri, Högskolan i
Kalmar, Sverige
• Gunnar Horgen PhD, professor, prodekan, Avdeling for optometri og synsvitenskap, Høgskolen i Buskerud, Kongsberg.
NORDIC VISION 1·2008 5
OUTLOOK | JAN BERGMANSON
Contact Lens Complications
H a pp y 2 0 0 8! I w i s h every one a prosperous and successful year – a year rich in
happy family life and enriching your practice! We were deeply honoured by the visit
of several prominent Swedes to our cornea
meeting in Houston last December. The SKLF
was well represented by President Kurt Östlund and Board Member Oskar Johansson
and Secretary Johan Östlund. Yvonne Helmfrid-Agartz, here for a second time, was
accompanied by a daughter and her partner
at Svenskt Centrum för Optometri, Anne
Ericsson. I believe they enjoyed the education
offered and mixing with the Texas crowd. I
also understand they accomplished some
serious shopping taking advantage of the
cheap dollar. They will tell their story
elsewhere. It is my hope that their story and
the reputation of our Cornea and Contact
lens meeting will stimulate you to plan a trip
to Houston in 2008. I will not be surprised
to see my five good colleagues from Sweden
returning this year to Houston. The next edition of this meeting is going to be our 25th
consecutive meeting, our Silver Anniversary
and we are planning something very special.
As it should be in Texas, it will be Bigger and
Better and you would not want to miss this
event! I will pass on information about this
meeting as we go along.
T h i s c om m u n ic at ion will discuss a
case of classic complications in a contact lens
wearer. This case raises a few good points. I
am particularly thinking of prompt care,
accurate diagnosis and the benefit of therapeutic management.
My patient was not a patient that had been
provided contact lenses in our clinic but had
been recommended by friends to visit our
facility when he developed an acute red eye.
He, here referred to as Burt, arrived without
an appointment as an emergency patient and,
by the way, we never turn these away. If we,
for whatever reason cannot take care of the
patient, we will direct them to a place where
they can get the needed care.
Burt had a very red right eye – Grade 3+
bulbar and limbal injection – and he said he
was wearing hydrogel soft lenses on an extended wear basis. It transpired that Burt was
not compliant with discarding his lenses
after two weeks nor did he use care solutions
in a recommended manner. He reported
ocular discomfort and photophobia but not
pain since awakening. Visual acuity was correctable to 20/15 OU. Biomicroscopy with
fluorescein did not reveal an epithelial defect
but some peripheral subepithelial infiltrates.
Anterior chamber flare was absent and other
than tearing no discharge was noticed. The
eyelids showed a mild blepharitis to be present.
S i n c e t h e r e wa s no epithelial defect
we did not culture the eye but at this point
Generic Name
Trade Name
Preparation/Concentration
Dexamethosone–Neomycin–Polymyxin B
Dexasporin, Maxitrol
Poly-Dex, generic
Suspention (0,1%; 3,5mg/mL;
10.000units/mL)
AK-Troi, Maxitrol
Poly-Dex, generic
Ointment (0,1%; 3,5mg/g;
10.000units/mL)
Dexamethosone–Tobramycin
Tobradex
Suspension (0,1%, 0,3%)
Ointment (0,1%, 0,3%)
Fluorometholone–Sulfacetamide
FML–S
Suspension (0,1%, 10%)
Gentamicin–Prednisolone acetate
Pred–G, Pred–G S.O.P
Suspension (0,3%, 1,0%)
Ointment (0,3%, 0,6%)
Hydrocortisone–Neomycin–Polymyxin B
Cortisporin, generic
Suspension (1,0%; 3,5mg/mL;
10.000units/mL)
Hydrocortisone–Neomycin–Polymixin B–Bacitracin
AK Spore HC
Cotisporin, generic
Ointement (1%; 3,5mg/g;
10.000units/g; 400units/g)
Loteprednol etabonate–Tobramycin
Zylet
Suspension (0,5%, 0,3%)
Prednisolone acetate–Neomycin–Polymyxin B
Poly–Pred
Suspension (0,5%, 0,35%;
10.000units/mL)
Prednisolone acetate–Sulfacetamide
Blephamide,
Blephamide S.O.P
Suspension /0,2%, 10%)
Ointment (0,2%, 10%)
Prednisolone sodium phosphate–Sulfacetamide
Vasocidin, generic
Solution (0,25%, 10%)
6 NORDIC VISION 1·2008
OUTLOOK | JAN BERGMANSON
Infiltrat i kornea.
we could not rule out bacterial infection so
he was given a topical antibiotic, which, in
the event of no existing bacterial invasion,
would hopefully prevent this from happening. He was given a fourth generation fluoroquinolone (Vigamox – moxifloxacin
0.5%) topical agent and to administer a drop
on the affected side every 3 hours. This type
of topical antibiotic has quickly become the
most prescribed antibiotic in the USA and for
good reasons. It is very effective and well tolerated with little risk of promoting bacterial
resistance. We also educated Burt on appropriate lid hygiene. He was discharged with
instructions to call us right away if he experienced the onset of pain or noticeable reduction in vision. He also was given an appointment to see us the next morning.
At his appointment the next morning,
Burt reported that his right eye did not feel
or look any better. Our biomicroscopic examination confirmed this but also that the
infiltrates had increased in numbers and
moved further towards the central cornea.
We were pleased to see that there still was no
breach in the epithelium nor was there any
anterior chamber flare present. Our initial
therapy was not working and most likely this
was due to the fact that Burt did not appear
to have a bacterial infection of the conjunctiva or the cornea. Therefore, we needed to
shift our therapeutic strategy to deal with
the inflammation that our patient experienced, but we still needed keep the bacteria
Bulbär och konjunktival injektion, grad 3+.
out. The solution is to prescribe a combination agent formulated with an anti-inflammatory component together with an antibiotic. There are a few choices on the drug
market for this purpose. I chose to prescribe
Zylet (Loteprednol etabonete 0.5% with
Tobramycin 0.3%), which uses a soft steroid
together with a good antibiotic. With soft
steroids, we mean a steroid with no or unlikely side effects, such as intra-ocular pressure (IOP) spikes. Anytime you prescribe
steroids you must monitor the IOP but with
soft steroids elevated IOP is an unlikely complication.
Burt was again discharged with the
instructions to take the topical combo prescription 4 times a day for 4 days with the
dose tapered over the next 3 days. He was
told to keep up the lid hygiene measures and
to return next day. When he returned the
following day his condition had reversed.
We were on the right track! The infiltrates
were still present but in reduced numbers
and the redness was reduced to Grade 2. A
week later, all infiltrates were gone and he
was no longer taking any medication. I advised him to not use contact lenses for another
10 days, when we would refit him with silicone hydrogels for daily wear and occasional
overnight use.
T h i s c a s e s hows that getting prompt
treatment will most likely result in a good
clinical outcome and no vision loss. Of
course, having no epithelial defect helps the
prognosis but leaving this condition unattended would have kept the door open for a
disastrous outcome. Zylet is one of the many
combination drugs available. Combination
drugs are prescribed in instances when one
worries that ocular or adnexal inflammation
may compromise the ability to resist microbial invasion. This may occur if epithelial
edema or disruption is present and is the case
in superficial burns or cases of ocular rosacea.
Combination drugs are also prescribed when
inflammation and bacterial infection are
present together. This is an important consideration when discharge or infiltrates are
involved and may be true in cases of blepharitis and meibomian gland dysfunction.
In Burt’s case the noncompliance in lens
changes and care together with the overnight
wear of hydrogels set the stage for a reaction,
which very well may have been triggered by
the corneal exposure to exogens produce by
the mild blepharitis we noticed in his lids.
We should be very alert to the consequences
of noncompliance in contact lens wearers,
who may have less than clean fingers when
handling lenses at the same time as they
manipulate their lids. That is a bad combination and a reminder for us, the eye care
practitioners, that we must observe the lids
of our patients and at the same time instruct
our patients that the lids needs just a good
clean as the rest of our body.
NORDIC VISION 1·2008 7
VETENSK AP
Kontaktlinspraktikerns utmaning:
Astigmatism
De n s om a r be ta r med tillpassning
av kontaktlinser och eftersträvar optimal
synskärpa för patienten kan inte låta bli att
korrigera astigmatiska brytningsfel, även
om de är små. Förutsatt att ögonen är fullt
friska och har optimal förmåga att nå full
synskärpa innebär en okorrigerad astigmatism på 0,50 dioptrier en minskning av
synskärpan med en halv till en rad på syntavlan i normal belysning. Det som för den
legitimerade optikern är självklart vid glasögonkorrektion, nämligen att korrigera
0,25 dioptriers astigmatism eller åtminstone 0,50 dioptrier, är vid kontaktlinskorrektion inte alls lika självklart. Resonemanget är ologiskt, men kunde för ett antal
år sedan försvaras med avsaknaden av
lämpliga kontaktlinser, för höga kostnader
och opreciserade tillpassningssvårigheter.
I dag är situationen en helt annan.
Varje år lanseras flera nya konstruktioner
av toriska kontaktlinser, såväl gaspermeabla,
hydrogela som silikonhydrogela kontaktlinser. Många kontaktlinsleverantörer har
nu kommit så långt att de i sitt sortiment
även har mjuka toriska endagslinser. För
kontaktlinspraktikern finns det alltså ganska få skäl till att inte korrigera astigmatiska
synfel mellan -0,5 och –2,50 dioptrier. Möjliga orsaker till att avstå är såriga ögonlockskanter, nedsatt tårflöde/kvalitet och dålig
blinkning. Även större astigmatiska korrektioner är möjliga och många fabrikanter
förfogar över mer avancerade toriska linser.
När korrektionsbehovet når över tre dioptrier är filosofin att inte försöka fullkorrigera, utan i stället hålla ner cylinderstyrkan
för att inte orsaka för stora synfluktuationer
vid axelrotationer.
I december- och januarinumret av Contact Lens Spectrum delar fyra optometrister i USA med sig av sina erfarenheter av
torisk mjuklinstillpassning.
Dr . J u l i e O t t De k i n de r , OD, University of Missouri – St. Louis College of
Optometry, menar att tillpassning av
toriska kontaktlinser tidigare snarast var
en specialitet i kontaktologin, men att situationen nu är en helt annan. Det finns mer
8 NORDIC VISION 1·2008
än 25 tillverkare av mjuka toriska kontaktlinser och nästan hundra olika linsvarianter. Hon anser att mjuka toriska linser
generellt sett är lättare att tillpassa än
toriska stabila linser. Den mjuka linsen
draperar korneas topografi och det spelar
ingen roll om astigmatismen beror på kornea, ögonlins eller båda. Linsens stabilisering beror på ögonlockens form, anatomi
och styvhet, men också på linsens design
och styrka. Interaktionen mellan ögonlocket och linsen är helt avgörande för stabiliseringen, men även linsmaterial, kapillär kraft och främre ytans friktion är viktigt. Korneas perifera topografi och ögonens eventuella cyklorotation har mindre
betydelse. Mjuka toriska linser är konstruerade för att förhindra rotation på ögat,
antingen genom olika tjocklekar på respektive övre, centrala och nedre linszonen
eller via prismaballast. Prismaballast och
en konstruktion med dubbla tunna zoner
är vanligast.
Erfarenheten säger att om en torisk kontaktlins inte fungerar bra så är det bäst att
byta till ett helt annat fabrikat, annat material och annan design.
De två vanligaste silikonhydrogellinserna i USA är PureVision Toric och Acuvue
Advance for Astigmatism. Dr. Dekinder
tycker att båda linserna är stabila, ger god
komfort och god synskärpa. Båda linserna
finns i minus- och plusstyrka, med en
cylinderstyrka på –2,25 dioptrier. Acuvuelinsen finns dessutom med UV-filter.
Cooper Vision har en multifokal torisk
lins (Ultravue 2000T Multifocal Toric) och
CIBA Vision har en som heter CIBA Soft
Progressive Toric. Både linserna är avsedda
för årsbyten. CooperVision har även en
multifokal torisk lins för månadsbyte, Proclear Multifocal Toric.
D r . J o h n M a r k J ac k s o n , OD,
Southern College of Optometry, är förvånad över det stora antal patienter han
möter i sin klinik och som av sin tidigare
kontaktlinspraktiker fått informationen
att toriska kontaktlinser inte fungerar.
Genom flera undersökningar är det fullt
klarlagt att patienter med astigmatism ser
bättre med toriska linser. Den mest dramatiska förbättringen sker vid en astigmatism mellan –1,25 och –2,00 dioptrier.
Många i branschen hävdar att asfäriska
mjuka linser kan maskera låga astigmatiska
brytningsfel. Detta är sant vid pupillstorlekar på maximalt 2 mm, då både hög- och
lågkontrastsynskärpan var densamma,
men vid pupiller över 4 mm förbättrades
synskärpan med toriska linser med mer än
en rad på syntavlan. Den marginalen är viktig, framför allt vid bilkörning i mörker.
Dr . T hom a s G . Qu i n n, OD, Athens,
Ohio, anser att rotationsstabilitet är den
viktigaste faktorn för framgång med
toriska mjuka linser. Han rekommenderar
tillpassning i tre steg:
1: Placera patienten framför biomikroskopet med den toriska linsens axelmarkering väl synlig. Be patienten
titta rakt fram och blinka och iakttag
hur markeringen rör sig.
2: Be patienten titta uppåt och blinka och
sedan titta rakt fram. Notera därefter
placeringen av markeringen. Repetera
samma procedur, men med blicken
nedåt, till höger och till vänster.
3: Med patienten framför biomikroskopet, sätt fingret på linsen och rotera
den till ett nytt axelläge. Bedöm sedan
linsens förmåga att återta sitt
ursprungliga axelläge. Om den gör
detta finns goda förutsättningar för en
stabil synskärpa.
Dr. Neil A. Pence, OD, Indiana University School of Optometry, delger sina erfarenheter med två toriska silikonhydrogellinser, Acuvue Advanced for Astigmatism
och PureVision Toric. Linserna har endast
en optisk radie och vissa begränsningar i
styrkor och cylinderaxlar. 125 ögon testades med Acuvue Advanced for Astigmatism och 175 ögon med PureVision Toric. I
mer än 95 procent av tillpassningarna roterade linserna max 10 grader och i 80 procent maximalt 5 grader. Båda kontaktlinserna hade god stabilitet.
Kurt Östlund
OSKAR JOHANSSON
VETENSK AP
Kongress i
Houston
I b örja n på december 2007 var det åter
dags för Cornea, Contact Lenses and Contemporary VisionCare i Houston.
Konferenshelgen inleddes redan på fredagen med ett antal workshops. Dr William
Miller – som även föreläser på Kontaktlinskongressen 2008 – visade bland annat hur
man ger sprutor i muskler samt i ögonlocken
och konjunktiva; Eef van der Worp instruerade i tillpassning av bifokala linser och Dr
Joe DeLoach pratade om ny teknik och
framsteg inom det optometriska fältet. Eftersom fredagens workshops hölls på College
of Optometry hade delegationen från SKLF
även möjlighet till en privat guidning av
denna anläggning av Dr Jessica Horne och
Antal...
...deltagare:
...föreläsare:
...föredrag:
...workshops:
...utställare:
...projektanställda:
10 NORDIC VISION 1·2008
219
17
22
7
17
5
Sveriges egen Johanna Henriksson Tukler.
Jessica och Johanna förevisade bland annat
hur de bedriver forskning på kornea genom
att studera tvärsnitt i ett digitalt elektronmikroskop, och vi fick också se de tidiga resultaten av Johannas forskning på muskornea.
Under lördagen och söndagen hölls som
brukligt en mängd föredrag, där en av höjdpunkterna var Dr Perry Rosenthals hedersföredrag om utvecklingen av den sklerala
linsen. En drabbning som såg ut att kunna
bli riktigt intressant var den mellan Dr Gary
Andrasko, sponsrad av Alcon Laboratories,
och Dr Brian Levy, sponsrad av Bausch &
Lomb. Ämnet som skulle avhandlas var förstås staining. Brian Levy kunde dock tyvärr
inte närvara då en snöstorm satte stopp för
hans resa till Houston.
E n pe r s on s om dock lyckats ta sig till
konferensen utan problem - och som du för
övrigt kommer att ha möjlighet att lyssna till
på Kontaktlinskongressen 2008 – var Patrick
Caroline. Han höll ett mycket intressant
föredrag som handlade om teknologier på
frammarsch inom kontaktlinsområdet.
Föreläste gjorde också i vanlig ordning Dr
Jan Bergmanson, som även var värd (course-
master) för konferensen, samt Jonathan Walker från BCLA. Allt som allt medverkade 17
föreläsare på konferensen och på nästföljande sidor hittar du referat från några av
föredragen.
Kon f e r e n s e n va r upplagd så att fem
föredrag utgjorde ett sammanhängande pass,
vilket sedan följdes av en sammanfattande
paneldiskussion. Cirka hälften av föredragen
var sponsrade av olika företag. Det märks för
övrigt att mat är ett stort glädjeämne i USA
för det bjöds på mängder av denna vara i
pauserna. Det sociala programmet utgjordes
annars av ett informellt grillparty – Texasstyle – på fredagkvällen, samt en mycket
trevlig, och lite mer formell, festmiddag på
lördagkvällen. Den senare var egentligen
exklusiv för konferensens föreläsare, men
eftersom svenskar av naturliga skäl åtnjuter
en viss särbehandling i Houston fick vi också
vara med.
I det stora hela var helgen mycket givande
och från SKLF:s håll hade vi möjlighet att
knyta kontakt med ett antal intressanta personer som vi kanske kommer att kunna få se
på vår egen kontaktlinskongress framöver.
Johan Östlund
OSKAR JOHANSSON
VETENSK AP
Jonathan Walker, Patrick Caroline och Kurt Östlund.
Föreläsningssalen.
University Eye Institute huvudentré.
Texas bbq med föreläsare och gäster.
I Texas har man en alldeles egen uppfattning om hur en syntavla ser ut.
Paneldiskussion ledd av Jan Bergmansson
(th) och från vänster Norman Leach, Arthur
Back och Patrick Caroline.
NORDIC VISION 1·2008 11
VETENSK AP
Referat från The Cornea, Contact Lens and Contemporary
Vision Care Symposium, Houston, december, 2007.
Dr. William D. Townsend, O.D., Canyon, Texas.
Det torra ögat
– är vi närmare en lösning?
Doktor Townsend tog sin optometriexamen (OD) vid University of Houston College
of Optometry och arbetar nu i privat praktik tillsammans med doktorerna Janet
Townsend och Kevin Appel i ett företag som har flera lokaliseringar i norra delen
av Texas. Tidigare var doktor Townsend konsult i elva år åt VA Medical Center i
Amarillo, Texas. Han är fakultetsmedlem i University of Houston College of Optometry och forskar mest om nya ögonpreparat, kontaktlinsmaterial och vätskor.
D ok t or W i l l i a m Townsend försökte
under sin föreläsning besvara frågan om vi
är nära ett botemedel för torra ögon. Svaret
är – nej, men vi har större kunskap och mer
möjligheter att behandla det torra ögat än vi
haft tidigare.
År 2007 har vi en bättre förståelse för det
torra ögats etiologi och vi har identifierat
många systemiska tillstånd som vi tidigare
inte kopplat samman med det torra ögat. Vi
har också många nya typer av aktiva substanser för behandling och många fler är på väg.
Nu finns även vetenskapliga guider för
bedömning av patienter med torrhetssyndrom.
I mars 2007 publicerade Miliznovic B et
al, i American Journal of Ophthalmology,
“Impact of Dry Eye Syndrome on VisionRelated Quality of Life”, där man konstaterade att 7,8 procent av kvinnorna och 4,7
procent av männen över 50 år upplever torra
ögon. Man skriver : ”Som sammanfattning;
studien visar att torrhetssyndrom är förenat
med en ogynnsam effekt på en synrelaterad
livskvalitet.”
Vad består då tårfilmen av? Vi vet att tårfilmen består av tre delar vatten-, lipid- och
mucinlager. Numera har vi en bättre förståelse för ögats mucinfunktion. Mucinet är till
för att underlätta vätningen av den vertikala,
hydrofobiska ytan på ögat, och att hålla ytan
optiskt ofördärvad och stabil utan att
använda någon energi, alternativt väldigt
lite energi för att åstadkomma detta.
Abelson M, et al beskriver i “Mucin: What
you don’t know may help you” (Review of
Opthalmology, jan 2003) att det bland annat
finns två viktiga kategorier av mucin. Det
ena mucinet, som produceras av epitielcel-
12 NORDIC VISION 1·2008
lerna i konjunktiva, utsöndrar glycocalyx
som är klibbigt och gör att tårarna stannar
kvar trots epitelets hydrofobiska microvilli.
Den andra typen av mucin är mucinet som
formar gel och som produceras i bärgarcellerna.
Vattenlagret utgör 90 procent av tårfilmen,
produceras av tårkörtlarna och består av över
500 komponenter. Om det blir någon förändring av sammansättningen av dessa
komponenter så kan det leda till problem på
ögats yta.
Ytterst finns lipidlagret som är ca 0,1 till
0,2 μm tjockt. Lipiderna produceras i Meiboms körtlar, är smörjande och förhindrar
avdunstning. Deras betydelse är mycket
underskattad.
Varför är då ögat torrt? Med det gamla
sättet att se på det torra ögat är orsaken alltid
densamma och man ger patienten konstgjorda tårar. Om detta inte fungerar så provar man ett annat fabrikat, kanske ett med
högre viskositet.
Med det nya sättet att se på det torra ögat
är det viktigt att ta reda på etiologin. Beror
det på en bristfällig vätning av ögat; är det
till exempel brist på androgen, inflammation
i körtlarna, felaktig medicinering eller är
orsaken neurologisk? Är avdunstningen för
stor, ligger nedre ögonlocket an ordentligt
eller har produktionen från Meiboms körtlar
minskat? Först när man har svaret på det
kan behandlingen anpassas till felet.
Ett schema att titta närmare på togs fram
av Lemp et al. med NEI Dry Eye Workshop
1995. Dr Townsend har undersökt detta och
kommit fram till sex punkter som kan vara
till stor hjälp vid bedömning av det torra
ögat:
1. Historik
a. Vad säger patienten under anamnesen?
• Mina ögon är trötta
• Mina ögon bränner
• Mina ögon blir röda
• Mina ögon känns grusiga
• Mina tårar rinner mycket
• Jag ser suddigt när jag läser och/eller
sitter vid en skärm
b. Vad han/hon egentligen säger är: ”Mina
ögon är torra!”
c. De första stegen i behandlingen av torra
ögon är att ställa de rätta frågorna,
bestämma sig för vilka diagnostiska test
som behöver göras och beskriva och
berätta för patienten vad symptomen
beror på och hur man kan behandla
dem.
d. Sätt ihop ett frågeformulär som kan ges
till patienten. Sådana finns hos leverantörerna, t ex Alcon, och hos Dr. McMonnies, (från Journal of AOA från april 1987).
2. Mediciner
Tar patienten några mediciner? Exempelvis
smärtstillande, antidepressiva, beta-blockerare, antihistaminer, med flera. Om patienten medicinerar, fråga om symptom på torra
ögon.
3. Meiboms körtlar, utvärdering
a. Förekommer kärlbildning på ögonlockskanten? Är det tydliga öppningar? Är
det hack på ögonlockskanten.
b. Känn på ögonlocket. Hur är kvaliteten
och kvantiteten av sekretet?
c. Hur ser det ut med genomlysning? (Dr
Townsend skrev en artikel om detta i
januari numret 2007 av Contact Lens
Spectrum med titeln: Dry Eye Dx and
Tx, Eyelid Transillumination, www.
clspectrum.com )
4. Schirmer-test
Kom ihåg detta test! Om inte Schirmer-testet visar på tårar i ögonen, då är ögat torrt!
VETENSK AP
Referat från The Cornea, Contact Lens and Contemporary
Vision Care Symposium, Houston, december, 2007.
Dr. Edward Bennett, O.D, M.S.Ed,
Multifokala Kontaktlinser vs Monovision:
5. Staining.
Använd Lissamine Green. Celler som färgas
i torra ögon har tappat sitt ytskikt av mucin.
6. Tårfilmens BUT – Break-Up Time
a. När tårfilmen spricker upp bildas mörka
områden på kornea.
b. En normal uppsprickningstid är mer än
10 sekunder.
c. Använd gulfilter för bättre observation.
d. Ge patienten ett konserveringsfritt
tårsubstitut.
Om man konstaterar att patienten har en
nedsatt funktion i Meiboms körtlar så kan
man försöka behandla det. Första steget är
att rekommendera varma kompresser eller
riskuddar cirka 10 min/dag i ungefär en
månad. Omega 3 som tillägg är lämpligt men
det måste vara den med långa kedjor (fiskolja). Användning av Systane ögondroppar
(Alcon) alternerat med Soothe ögondroppar
(B&L) är också tänkbart. En mer avancerad
terapi är den med tetracykliner.
För patienter med dålig funktion i Meiboms körtlar är det även viktigt att ändra
livsstil. Man bör undvika luftkonditionerade
platser, och det kan vara lämpligt att skaffa
luftfuktare. Patienten bör dricka mer vatten
och undvika koffein. Att minska mängden
stark mat, sluta röka och sluta dricka alkohol
ger också en förbättring.
Som sammanfattning kan man säga att det
inte finns någon bot, men forskningen har
kommit närmare en. Det är viktigt att vi känner till patofysiologin och att vi kan skilja mellan de olika orsakerna till det torra ögat.
Ett tips är att läsa tidskriften The Ocular
Surface, www.theocularsurface.com, där
man tar upp många aspekter på det torra
ögat. Varje år skriver man även om ”The Dry
Eye Workshop”.
Dr William Townsend går att nå via
e-mail, [email protected].
Referent: Oskar Johansson
Går det att jämföra?
Doktor Bennett fick sin optometriutbildning (OD), vid Indiana University School of
Optometry och sin MS.Ed. i utbildningspsykologi vid samma universitet. Han är för
närvarande tillförordnad professor och delansvarig för kontaktlinsverksamheten
vid University of Missouri, St. Louis College of Optometry. Doktor Bennett är också
verkställande direktör i den avdelning inom Contact Lens Manufactorers Association som specialiserar sig på gaspermeabla stabila kontaktlinser. Hans forskning
är inriktad på stabila kontaktlinser, speciellt komfort, bifokala konstruktioner och
orthokeratologi.
E d Be n n e t t öpp na de sitt föredrag
med att konstatera att presbyopi inte är
någon direkt fördel. Man kan bara konstatera att försäljningspotentialen för multifokala kontaktlinser är enorm. USA har idag
över 100 miljoner presbyoper och 4 miljoner
tillkommer varje år.
Av presbyoperna är det bara något över
1 procent som bär kontaktlinser och ungefär
9 procent av världens tillpassningar utgörs
av monovision och multifokala kontaktlinser (Morgan et al, jan 2007, CL Spectrum).
Så vad har vi för möjligheter? Vi kan alltid fortsätta med avståndslinser kombinerat
med läsglasögon, men monovision alternativt mjuka eller stabila multifokala kontaktlinser är också en möjlighet.
Men varför använda monovision när vi
har multifokala kontaktlinser? I det förstnämnda alternativet har båda ögonen full
syn, medan det med multifokala linser på
båda ögonen kan bli oskärpa. Många kontaktlinspraktiker är negativa till multifokala linser och den mer komplicerade tillpassningen. Monovision är enklare och billigare för patienten.
Andelen nöjda patienter med monovision
är hög. Westin et al redovisade en siffra på
71,7 procent i tidskriften Optometry, år
2000.
Vid tillpassning av monovision är det viktigt att ge patienten upp till 4-6 veckors tillvänjning och att utföra ett binokulärt funktionstest.
Vad kan då monovision ge för problem?
Jo, patienten får sämre stereoseende och kan
möjligtvis undertrycka ena ögat. Kontrastkänsligheten blir sämre och mörkerkörning
kan vara ett problem. Dr Bennett rekommenderar att man skriver ut ett recept på
”bilglasögon” att använda utanpå linserna.
Man kan konstatera att monovision i
huvudsak uppskattas av patienterna, men
att såväl ett ordentligt urval som information är viktigt, samt att multifokala kontaktlinser alltid bör övervägas till varje person
med presbyopi.
A n vä n dn i n g e n av s ta bi l a bifokala/multifokala kontaktlinser i USA har
ökat och inte minst har ökningen av multifokala silikonhydrogellinser medfört att
medvetenheten har ökat. Tyvärr är det inte
många patienter som får information om
att multifokala kontaktlinser existerar, att
de fungerar och att de är bättre än monovision.
Bland de stabila linserna finns, förutom
monovision, även asfäriska multifokala linser och linser med skarp övergång. De asfäriska linserna har blivit mycket populära
tack vare ny teknologi med bättre polerade
ytor och högre additioner. På samma sätt
som vid orthokeratologi är det bättre att
börja vid låg myopi, eftersom det då är lättare att lyckas. Förhållandet är detsamma
med asfäriska multifokala kontaktlinser, det
är bättre att börja med patienter som har ett
litet additionsbehov.
Dessa sistnämnda patienter är bra kan-
NORDIC VISION 1·2008 13
VETENSK AP
didater till asfäriska multifokala kontaktlinser, speciellt de med mycket skärmarbete och de som idrottar. Om nedre
ögonlockskanten är lågt placerad eller är
slapp är dessa linser bättre än de med
skarp övergång. Dessutom är det en fördel om patienten inte har behov av absolut skarp syn. Ett annat krav för asfäriska
linser är att pupillens diameter inte får
överstiga 6 mm i normalt dagsljus.
Konstruktionen av en asfärisk multifokal kontaktlins är sådan att additionen
finns i en ring runt den centrala zonen
där avståndskorrektionen finns. Den
centrala zonen finns i olika storlekar
beroende på att patienternas pupillstorlek
är olika. De är enkla att tillpassa genom
att följa tillverkarnas guider.
Med en lins med skarp övergång har
man en vanlig bifokal lins med ett segment som ska ligga mot nedre ögonlockskanten. Linserna har antingen prismaballast eller trunkering. Det finns olika
typer av segment och linserna görs i
material med hög syrepermeabilitet.
Funktionen är sådan att lässegmentet rör
sig upp framför pupillen när man sänker
blicken.
Bra kandidater till den konstruktionen
är patienter med behov av perfekt synskärpa. Man kan få vilken addition man
vill och de fungerar bättre om en asfärisk
multifokal lins inte centrerar bra. Det är
viktigt att patientens nedre ögonlock är
relativt styvt och att det inte heller är för
lågt placerat. För patienter med krav på
god synskärpa på mellanavstånd finns
kontaktlinser med trifokala segment. Allt
går förstås att komplettera med glasögon.
En mängd studier ger stöd för uppfattningen att multifokala linser är bättre än
monovision.
Kirschen, Hung och Nakano (OVS, dec
1999) visade i en studie att patienterna fick
ett bättre stereoseende, fick bättre synskärpa och hade ett bättre binokulärseende med Acuvue Bifocal, jämfört med
monovision.
14 NORDIC VISION 1·2008
Richdale, Lynn och Zadnik (OVS, maj
2006) visade att det binokulära höga kontrastseendet var 20/20 både med multifokala linser och med monovision. På
nära håll tappade dock patienten 5-6 bokstäver på tavlan med multifokal lins och
två bokstäver med monovision. Monovision gav 79 sekunders nedsättning av stereoseendet. Av samtliga deltagare i testet
föredrog 76 procent Soflens Multifokal
och 24 procent Monovision.
I en studie av J Johnson et al fick försökspersonerna först bära stabila multifokala linser i sex veckor och sedan prova
monovision lika länge. Av de testpersoner
som fullföljde studien föredrog 75 procent multifokala linser. (Johnson J, et al:
Multivision vs. Monovision; A Comparative Study (CLAO, februari, 2000).
I en annan studie drogs slutsatsen att
stabillinsbärare hade den högsta kontrastkänsligheten vid alla frekvenser, bäst med
både hög och låg kontrast samt minst med
störande blänk. Bärare av mjuka multifokala linser hade de näst bästa resultaten
medan monovision kom sist i alla jämförelser. (Rajagopalan et al: GP Multifocals
vs. Monovision vs Soft Bifocals vs PALs,
OVS, augusti 2006).
Sammanfattningsvis kan sägas att de
båda tillpassningskoncepten monovision
respektive multifokala linser ger många
nöjda patienter. Monovision är mer framgångsrikt hos tidiga presbyoper som inte
har för höga krav på synskärpa, men
multifokala/bifokala kontaktlinser ger
bättre stereoseende och bättre synskärpa
på många olika avstånd, vilket ger patienten större tillfredsställelse. Det är dock
viktigt att komma ihåg att som kontaktlinspraktiker behöver man alla tillgängliga resurser som finns på marknaden,
om man vill bli en riktigt framgångsrik
tillpassare av kontaktlinser till presbyoper.
Referent: Oskar Johansson
Referat från Cornea, Contact
Lens and Contemporary Vision
Care Symposium, Houston,
USA, december 2007.
Dr. Amber Gaume Giannoni, OD.
Ung och o
– Fördelar med k
Doktor Amber Gaume Giannoni föddes
och växte upp i Kanada, men tog sin
doktorsexamen i optometri vid University of Houston College of Optometry,
2001. Doktor Gaume är legitimerad i
Texas som terapeutisk optometrist och
glaukomspecialist och är medlem i the
American Academy of Optometry. För
närvarande är doktor Gaume kliniskt
assisterande professor och arbetar
med både didaktisk och klinisk utbildning vid University of Houston College
of Optometry. Hon är kursansvarig för
kontaktlinslaboratoriet och bistår eleverna i deras patientkontakter vid the
University Eye Institute.
I n t e r n at i o n e l l statistik visar att
barn mellan åtta och tolv år rutinmässigt
inte korrigeras med kontaktlinser i första
hand, men också att dessa barn är väl så
kompetenta att sköta sina kontaktlinser.
Orsaken till den dåliga tillpassningsfrekvensen är bland annat följande uppfattningar:
Barn är svåra att tillpassa, de har längre stoltid hos kontaktlinspraktikern, det är ett
större risktagande, barnets mogenhetsgrad
är osäker och den egentliga fördelen med
kontaktlinser är odefinierad.
Bland fördelarna med kontaktlinser hos
barn kan nämnas följande; de får ett optimalt seende vilket främjar synens utveck-
KONGRESS
h okorrigerad
d kontaktlinser hos barn och tonåringar
ling, lusten för fysiska aktiviteter ökar, det
är bekvämt med kontaktlinser (inga bågar
som ramlar ner på näsan), självförtroendet
och anseendet bland kamraterna förbättras
i en känslig ålder och många tycker nog att
utseendet förbättras.
För kontaktlinspraktikern finns uppenbara
fördelar med att korrigera barn med kontaktlinser. De utgör en ännu ej exploaterad population, det kan innebära nya årskontroller hos
kontaktlinspraktikern för lång tid framöver.
Tillskottet av nya patienter innebär en utökad
ögonscreening och ökat remissförfarande och
det är en spännande professionell utmaning
som ger utrymme för omväxling och nya
arbetsrutiner.
Den studie som doktor Gaume redovisade,
”Contact Lenses in Pediatrics” (CLIP-study),
hade följande syfte:
• att jämföra tidsåtgången för tillpassning,
instruktion och återbesök hos barn (8-12
år) och tonåringar (13-17 år).
• att jämföra den upplevda livskvaliteten
mellan grupperna
• att jämföra hur kontaktlinserna fungerade rent praktiskt.
Totalt tillpassades 67 patienter. De kontaktlinser som användes i studien var
Acuvue Advance med Hydraclear (85 procent) och Acuvue Advance for Astigmatism
(15 procent). Sju patienter tillpassades med
andra linsfabrikat.
Tidsåtgången för undersökning och till-
passning av barn mellan 8-12 år respektive
tonåringar 13-17 år, var i studien ungefär densamma. Tiden kunde dock variera en hel del
individuellt beroende på hur komplicerad
själva tillpassningen var. En mycket enkel
tillpassning kunde ta 88 minuter, men en
mer komplicerad hela 167 minuter. Tillpassning av toriska linser tog något längre tid, i
genomsnitt 127 minuter mot 110 minuter för
sfäriska linser.
De faktorer som användes vid bedömningen av tillpassningens svårighetsgrad var
motivation, ängslan, mogenhet, hygien,
ögats olika parametrar samt föräldrarnas
entusiasm. Den största skillnaden mellan
barn och tonåringar noterades med avseende
på träning av isättning och uttagning. Tonåringarna behövde i genomsnitt 30 minuter
medan barnen behövde 42 minuter.
På frågan om barn utsätts för en större risk
med kontaktlinser blev svaret: nej. Både korneal och konjunktival färgning ökar något,
även rodnanden runt limbus såväl som den
bulbära ökar, men både den nedre och övre
tarsala rodnaden minskar.
Varje gång
För det mesta
I hälften av fallen
Ibland
Aldrig
Barn
4%
3%
3%
12 %
78 %
Tonåring
4%
0%
0%
0%
96 %
En intressant fråga är hur ofta föräldrarna
behöver assistera vid isättning och uttagning.
Resultatet framgår av tabellen.
De främsta subjektiva fördelarna med
kontaktlinser både hos barn och tonåringar
är den stora möjligheten att delta i fysiska
aktiviteter, den egna tillfredsställelsen/självförtroendet samt medvetenheten om det förbättrade utseendet.
Efter att ha deltagit i undersökningen
köpte 63 procent av barnens föräldrar kontaktlinser och 80 procent av tonåringarnas.
Det främsta skälet till att inte inhandla några
kontaktlinser alls var att det var för dyrt.
Efter sex månaders användning av kontaktlinserna ansåg 83 procent av barnen att
dessa var bättre än glasögon och av tonåringarna var det 84 procent. Slutsatserna var
att fördelarna för barn och tonåringar var
lika stora, att fördelarna var omedelbara och
att det inte gick att påvisa någon ökad hälsorisk för barnen mellan 8-12 år, vilket man
tidigare hade trott.
Kontaktlinspraktikerna bör ge barn mellan 8-12 år samma tillpassningsmöjligheter
som tonåringar har. Detta är till fördel både
för barnen och kontaktlinspraktikerna och
borde ingå i den sistnämndes normala
arbetsrutin. Glöm då inte att kontaktlinserna också måste ha ett effektivt UV-filter.
Referent: Kurt Östlund
NORDIC VISION 1·2008 15
Pioneers’Conference
för att fira BCLA’s 30 års jubileum
linser på Internet. Han uppmanade alla att
skaffa en kamera för att kunna ta bilder och
visa kunden vad man ser när man tittar i
mikroskopet. Visa katarakt, blefarit, korneala förändringar och annat och förklara utan
att skrämma.
– If you wow! them they don’t mind paying!
BCLA grundades 1977 och för att fira
jubileet blev alla medlemmar inbjudna
till en eftermiddag med föreläsningar
på Royal Society of Medicine i London i
november förra året.
I s om r a s va r jag i Lerberget på ett par
dagars semester. På gågatan i Höganäs gick
jag in i Erno ”Trollkarlen” Bengtssons affär
för att säga hej - men han var på lunch. När
jag i november hänger av mig kappan på
Royal Society of Medicine i London för att
gå på BCLA’s föreläsningar är han den första
jag stöter ihop med. Tänk att man måste åka
till London för att träffa Erno.
Förra gången jag träffade Erno i London
var på en veckas specialkurs i konsten att
tillpassa toriska mjuka och stabila kontaktlinser. För tjugo år sedan. Det var en intensiv
vecka där han guidade oss inte bara i kontaktlinstillpassningar utan även till musikalen ”Miss Saigon”, till en kinesisk restaurang
i Soho (med utsökt Peking Duck) till fiskrestaurangen Sheekies med massor av kändisporträtt på väggarna och till en engelsk restaurang där vi serverades Yorkshire pudding
och kom på väldigt god fot med kyparen. På
Royal Society of Medicine, satt Ernos spelkort fortfarande klistrade i taket och åtminstone en person gick omkring med avklippt
slips efter föregående års föreställningar.
Och inte minst – han tog med oss till en pub
med 24 olika sorters champagne!
Vi var helt slut när vi lämnade London och då hade vi knappt hunnit tänka på shopping.
Kontaktlinshistoria
Erno Bengtsson, Hans Bleshöy och jag själv
var de enda skandinaverna på BCLA Pioneers´ Conference. Och så Richard Pearson.
Han hävdar visserligen bestämt att han inte
talar svenska men han strör ut svenska ord
och meningar med ett illmarigt leende så
han får leva med att vara lite skandinav han
också. Richard visade den historiska filmen
”The fitting of Contact Lenses”. På den ljud-
16 NORDIC VISION 1·2008
Richard Pearson, Anita Robertson, Erno
Bengtsson och Hans Bleshöj.
lösa, svartvita filmen visas hur man tar
avtryck på ett öga och tillverkar en skleral
lins. Filmen var ursprungligen en 16mmfilmrulle som har legat och skräpat på en
hylla sedan någon gång runt 1945. 2006 överförde man filmen till en DVD och nu utgör
den alltså ett stycke kontaktlinshistoria.
Nutida metoder för synkorrektion
Programmet innehöll föreläsningar om kornealtopografi, aberrationsmätningar och
vilken nytta man har av en funduskamera.
– Glöm inte bort retina, uppmanade Nigel
Burnett Hodd. Du är ansvarig för allt som
händer i din praktik. Skaffa fina instrument,
journalför noga och ta betalt för dina undersökningar.
Dr Catharine Chisholm påpekade i sitt
föredrag hur viktigt det är att kontrollera korneas tjocklek när man mäter det intraokulära
trycket. Hon sa också att en LASIK-opererad
kornea inte har någon nytta av locket. Locket
ger ingen stabilitet. Det innebär att man kan
uppmäta ett falskt lågt tryck på patienter som
genomgått en LASIK-operation.
Behåll dina kunder
Brian Tompkins förmedlade att vi måste lära
våra kunder något nytt varje gång de kommer på en undersökning. Det är det bästa
sättet att förhindra att kunderna slutar
komma på kontroll för att istället köpa sina
The 4th BCLA Pioneer´s Lecture
Kvällen avslutades med the 4th BCLA
Pioneers’Lecture av Professor John Marshall;
Surrogate refractive surface or surface refractive surgery: Elation or desolation after ablation?
Professor Marshall är en av pionjärerna
inom laserkirurgi och han har arbetat med
synkorrigerande och terapeutiska laseroperationer i många år. Han anser att den mest
spännande forskningen inom laserkirurgi i
framtiden kommer att handla om att kunna
kontrollera läkningsprocesser och biomekanismer.
– Du kan känna igen pionjärer på att de har
pilar i ryggen och ligger framstupa i skiten,
sa Marschall och berättade om Sir Harold
Ridley som uppfann den intraokulära linsen.
På 1950-talet hade Sir Ridley stora svårigheter att övertyga ögonläkare och andra experter om att det var möjligt att operera in en
lins efter en kataraktoperation. Men han
tänkte: ”Bry dig inte om vad de säger. De
kommer att tänka som du till slut” och lät
operera in sin uppfinning i sina egna ögon
när han fick katarakt.
På kvällen tumlade Erno och jag ut från
Royal Society of Medicine och det regnade.
Vi var ju i London. Som den gentleman han
är lät han mig få den första taxin och så skildes vi åt för att uppleva London för en weekend. Erno skulle gå på Skeekies, en musikal
och kanske på kinesisk krog - och på en pub.
Själv tog jag igen shoppingrundan jag inte
hann med förra gången.
Anita Robertson
Förändringar av linsens egenskaper
under användning bidrar i hög grad till
försämrad komfort i slutet av dagen.
Med LACREON™-teknologin inbäddas
ett fuktbevarande ämne in i Etafilcon
A-materialet som stannar kvar i linsen1.
% kumulativt kvarvarande vätande
ämne i linsen (ug/lens)
LACREON™ teknologin
för fukt som aldrig tar slut
100
80
60
40
20
0
0
2
4
6
8
Ingen förlust
av vätande
ämne under
användning
10 12 14 16 18 20
Det fuktrika ämnet simulerar mucinskiktets
naturliga vätande egenskaper. Det frisätts
inte under användning och bidrar till att
bevara tårfilmens stabilitet och linsens
hydrofila egenskaper, vilket avsevärt förbättrar komforten i slutet av dagen.
Tid (timmar)
Komfort som varar från morgon till sen kväll
1. Sheraton H et al. Chemical Characterisation of 1s$!9 ACUVUE® MOIST™ and 1s$!9 ACUVUE® Contact Lenses. !26/
ACUVUE®, 1s$!9 ACUVUE® MOIST™ och LACREON™ är varumärken som tillhör Johnson & Johnson Vision Care. ©JJVC 2008
Optikmässan i Älvsjö
OSKAR JOHANSSON
D e n å r l i g a Optikmässan i Älvsjö,
numera kallad optonordic, ägde i år rum
i slutet av januari, vilket är en senareläggning
med sju till tio dagar. Anledningen till den
senare tidpunkten var att man i år ville samla
så många av branschens aktörer som möjligt
vid ett och samma tillfälle och under ett och
samma tak. Det var också första gången ett
så kallat gemensamt branschevenemang
ägde rum. Med den traditionella Optikmässan med över sextio utställare som fundament hade Synsam och Optiserve förlagt
sina inköpsmässor till dagarna innan. Även
Synologen och Specsavers Optik fanns med
i kulisserna.
Nytt för i år var att Optometridagen hade
blivit till två dagar och lagts i slutet av mäs-
18 NORDIC VISION 1·2008
san. För att verkligen skapa ett dragplåster
till Optometridagarna hade man valt att
inrikta den första dagen helt på kontaktlinsvetenskap. Hur många som valde att lyssna
på ett föredrag om torra ögon istället för att
på lördagen gå runt och prata med försäljare
och gamla vänner samt läska sig med diverse
drycker på mässan är svårt att bedöma. Dock
måste man utgå ifrån att det låg i utställarnas
intresse att locka vetenskapsintresserade
optiker från föreläsningarna till utställarnas
orderböcker.
Man kan inte påstå att det i övrigt skett
någon dramatisk ansiktslyftning med eventet. Mingel, skvaller, popmusik samt fokuserad trängsel är och förblir Optikmässans
signum. Gällande varumärken är konkur-
rensen stenhård och de fem kontaktlinsföretag som medverkade på mässan: Bausch
& Lomb Nordic AB, CIBA Vision Nordic AB,
Consol AB, CooperVision Nordic AB och
Johnson & Johnson Vision Care, har förmodligen sina starka varumärken att tacka
för att de kan hävda sig i mängden.
SKLF hade i år förmånen att medverka
med en vepa och ett litet bord. På plats mellan två kontaktlinsföretag tog vi tillfället i
akt att marknadsföra såväl föreningen som
den kommande Kontaktlinskongressen. För
att öka uppmärksamheten hos förbipasserande hade de styrelsemedlemmar som var
på plats iklätt sig SKLF:s nya blå pikéskjorta
med föreningens logo.
Johan Östlund
OSKAR JOHANSSON
Inga-Lill Thunholm-Henriksson, Frida Helghe och Johan Östlund vid SKLF:s
informationsbord.
Bausch & Lombs monter på Optikmässan.
Utsända från Nordic Vision passade på att fråga några
av mässans besökare vad de tyckte om årets OPTONORDIC…
1.
2.
Marcus Seger, Kontaktlinser Seger &
Seger, Örebro och
Optiker Sundberg i
Kumla:
. Inköpsmässorna är
helt rätt placerade.
Däremot så måste man nu välja att gå
på Optometridagarna eller mässan. Det
känns omöjligt att hinna med båda
samtidigt.
. De intressanta nyheterna kände jag
i viss mån till. Däremot har det ju hänt
en hel del det senaste åren speciellt med
hänsyn till Rx-beställda toriska
månadsliner som allt mer kan ersätta
många årslinser. Nu väntar vi bara på
att de ska gå att beställa med olika variation på radier också.
. Den ger mig en bra möjlighet att framföra mina åsikter och önskemål till leverantörer samt ta del av andras erfarenheter när det gäller olika linser och
utrustning. Och framför allt att få lite
mer tid att fördjupa mig i nya produkter
som kommit under året som gått.
. Hade inte tid att besöka Optometridagarna.
1
2
dig som kontaktlinstillpassare/kontaktlinsleverantör?
4. Vad tyckte du var mest givande på Optometridagarna?
Jan Johnsson, Consol, Mölndal:
1. Jag tycker att samordningen har
fungerat väl. För vår del har vi haft
fler besökare i vår monter än tidigare.
. Det är relativt sällan nyheter hos
kontaktlinsleverantörer sammanfaller med mässan. Däremot får man ett utmärkt tillfälle att i detalj redovisa produkternas egenskaper.
. Optikmässan är ett mycket positivt och kostnadseffektivt sätt att träffa våra kunder.
. Tyvärr räckte inte tiden till att besöka Optometridagarna.
2
3
4
Gunnar Gyll,
Holmquist
Optik Synsam, Örebro:
. Det fungerade bra. Bra
att det bara
blir en gång. Det är också roligt
att det är större vilket innebär
att man får se mer. En nackdel
är att jag inte hann vara med
på de workshops jag skulle ha
velat på grund av att mycket
pågick parallellt.
. Den mest intressanta nyheten på tillpassningssidan var
Cooper Visions Proclear EP.
Annars var Hoyas Visureal och
Essilors motsvarande instrument väldigt intressanta.
. Till största delen är det möjligheten att möta kollegor, men
också att få höra om nya produkter med mera.
. Tyvärr var det mycket med
Synsam-mötet vilket gjorde att
jag inte hann besöka Optometridagarna.
1
2
Kerstin Laius, Aktuell Optik,
Örebro:
. Bra att allt är samlat, men det
blev svårt att hinna till de tidiga
föreläsningarna kl 9.00 på Optometridagarna när man inte bodde
över i Stockholm.
1
3
4
3. Vad tycker du rent generellt att själva Optikmässan tillför
Hur tycker du att det fungerade när Optikmässan,
Optometridagarna och vissa kedjors inköpsmässor
i år samordnades till ett och samma tillfälle?
Presenterades det några nyheter på tillpassningssidan
som du känner dig extra nyfiken på?
2. Nej
3. Det är alltid intressant med nyheter. Det är ett
bra tillfälle att få prata med leverantörer och kollegor och få möjlighet att ställa frågor.
. Föreläsningen om Compliance och Peter Karviks
föreläsning om barn och kontaktlinser.
4
3
4
NORDIC VISION 1·2008 19
Från Optometridagarna i Stockholm på Älvsjömässan den 26-27 januari
Selling over Internet
- in the name of patient security
20 NORDIC VISION 1·2008
kan skrämmas och poängtera hur farligt det
är, vi kan påpeka nödvändigheten av att få
linserna utprovade och återbesökens mycket
viktiga funktion. Vi kan konkurrera med
priset eller skilja på pris för vara och för
tjänst. Erbjuda ett bekvämt sätt att köpa linser och kanske erbjuda något mer som till
exempel information om bland annat nya
produkter.
Vilket sätt väljer vi?
Ett sätt är ju att använda modellen som
tillämpas i Storbritannien och USA. Den är
tänkt att kunna användas i de flesta länder i
Europa. I korthet går det till på följande sätt:
Patienten kommer in till en tillpassare får en
specifikation efter tillpassning samt information om handhavande och skötsel. Man
använder inte ordet recept för att inte blanda
ihop det med recept från till exempel en
oftalmolog. Specifikationen ska innehålla de
nödvändiga data patienten behöver för att
beställa linserna till exempel linssort, parametrar, bytesfrekvens, lämplig skötsel samt
det kanske viktigaste av allt - ett datum när
undersökningen gjordes. Specifikationen är
sedan giltig i ett år om inte annat anges.
Patienten betalar för undersökningen och
väljer sedan själv var han vill köpa sina linser,
på tillpassningsstället eller någon annanstans. Försäljningsstället kollar med tillpassaren att specifikationen stämmer och
beställer och lämnar ut linserna.
Efter 30 juni i år kommer statistik på sålda
produkter enligt denna modell att lämnas
till EUROMCONTACT som sammanställer
detta. Undersökningen kommer att göras i
18 länder. I det här sammanhanget räknas
Norden som ett land. Projektet kommer
säkert att bli mycket intressant att följa.
Inga-Lill Thunholm-Henriksson
CORBIS/ TIM MCGUIRE
Op t om et r i dag a r na avslutades med
ett föredrag av Helmer Schweizer, president
i EUROMCONTACT (The European Federation of National Association and International Manufacturers of Contact Lens Products). Han talade om hur man på ett för
patienterna säkert sätt skulle kunna sälja
kontaktlinser över Internet.
Han började med att presentera vad
EUROMCONTACT är, och vilka företag som
är medlemmar. Det är egentligen de nationella föreningarna inom kontaktlinsindustrin men också de stora kontaktlinsföretagen, ALCON, AMO, Bausch&Lomb, CIBA
Vision, CooperVision, Johnson&Johnson
Vision Care och MENICON.
Organisationen representerar den europeiska kontaktlinsindustrin i Europaparlamentet och i Europakommisionen. Målet för
organisationen är att bestämmelser för bland
annat tillverkning och försäljning av kontaktlinser och närliggande produkter, ska
vara så lika som möjligt över hela Europa.
Det övergripande målet är naturligtvis en
expansion av kontaktlinsmarknaden i
Europa.
Tillpassning av kontaktlinser är någorlunda reglerat i de flesta länderna i Europa,
medan däremot försäljningen och tillhandahållandet långt ifrån är det.
Kontaktlinser räknas som medicintekniska produkter och faller under MDD, Medical Device Directive. Den som är intresserad kan gå in på Läkemedelsverkets hemsida
för att se de olika klasserna, http://www.lakemedelsverket.se. Försäljningen är inte reglerad eftersom vissa linser utan styrka kan
köpas över disk.
Helmer Schweizer nämnde också problemet med färgade linser utan styrka, som inte
regleras inom Socialstyrelsens föreskrift i
Sverige.
Försäljningen av kontaktlinser via Internet är här för att stanna, precis som internetförsäljningen av böcker skivor och filmer .
Det är nog de flesta överens om. Hur har vi
då som optiker möjlighet att möta detta? Vi
Rapport från Kontaktlinsforum
Det är glädjande att se att flera av
er har hittat till Kontaklinsforum
på SKLF:s hemsida. Här är några
exempel på vad som pågår på
forumet just nu.
U n de r ru br i k e n ”Fallbeskrivningar”
berättar Gunnar Burman om en patient som
han tillpassade stabila linser på för första
gången i februari 1970. I december 2007 kom
patienten efter många år på återbesök och
Gunnar kunde då konstatera att linserna,
efter att under hela denna långa tid ha suttit
i ögonen, slutligen blivit helt inkapslade i
kornea. Patientens ögon föreföll dock efter
kontroll vara helt oskadda, och Gunnar
avslutar med frågan ”vad skulle du ha
gjort?”
Håkan Petersson svarar att hans magkänsla säger honom att linserna bör opereras
ut och att man efter en längre tid av svajig
och flexande optik kan ta ställning till ny
linstyp. Dock menar Håkan att det är lätt att
ha en åsikt på distans och att man kanske
tar en helt annan ställning när man sitter
”med caset i knät”, särskilt när det ser så
snyggt ut som Gunnar beskriver.
Rikard Engström menar att det förmodligen blir upp till ögonläkarna att bestämma,
men hade det varit hans egna ögon skulle
han nog inte vågat operera bort linserna så
länge det ser bra ut.
U n de r ru br i k e n ”Topograf ” har Marie
Wallman Andersson skrivit ett inlägg där
hon efterlyser andras erfarenheter av arbete
med topografer.
Rikard Engström svarar att han har en Topcon CA 100 och att han valde denna eftersom
den har kul program där man bland annat
snyggt kan simulera stabillinstillpassningar
med flureceinbild samt göra vågfrontsmätningar med Zernikeanalys för hornhinnans
främre yta. Dessutom finns screeningprogram för keratoconus. Rikard skriver vidare
att han har beställt OrtoK-linser direkt från
topografbilder med varierat resultat.
Inga-Lill Thunholm-Henriksson skriver
att de på optikerutbildningen [på KI] har en
Orbscan som hon använt för att beställa
OrtoK-linser. Instrumentet har dessutom
ett program för tillpassning av stabillinser
som heter ”Fit-scan”.
U n de r ru br i k e n ”Allmän debatt” har
Håkan Petersson skrivit ett inlägg där han
menar att medlemmarnas grundläggande
intresse är att ha en oberoende kontaktlinsförening som kan verka fritt. Håkan konstaterar
att kongressen, hemsidan och tidningen
behövs och att SKLF trots attacker från andra
grupperingar i branschen år efter år lyckats
hålla en mycket stark kongress. Han menar
vidare att Kontaktlinskongressen är en möjlighet att utan distorsion fokusera på det som
verkligen för kontaktlinspraktikernas kunnande framåt. Håkan bävar inför vad en
sammanslagning [mellan SKLF och någon
annan organisation] skulle kunna innebära.
Kurt Östlund inleder sitt svar på Håkan
Peterssons inlägg med att skriva att han är
glad att som ordförande för SKLF få stöd för
uppfattningen att föreningen måste förbli en
fristående intresseförening även i framtiden.
Kurt befarar att kontaktologin skulle marginaliseras om SKLF slogs ihop med Optikerförbundet, som är under alltför starkt
inflytande av Optikbranschen. Han anser
att det vore hälsosammare om Optikerförbundet kunde stå på egna ben och fokusera
på optometrin ur klinisk synpunkt. Kurt
menar vidare att en optiker måste leva på sin
kunskap, inte rabatterbjudanden, och att
enligt hans erfarenhet är patienterna villiga
att betala för kvalitet.
Inga-Lill Thunholm-Henriksson skriver
att debatten om en sammanslagning säkert
kommer att fortgå, men att huvudsaken är
att en förening lyssnar på sina medlemmar.
Hon menar att alla organisationer kan förändras, men så länge man inte är medlem i
densamma kan man bara ha övergripande,
yrkespolitiska åsikter. Om medlemmarna
vill ha en fristående kontaktlinsförening så
ska det naturligtvis finnas en sådan.
Per-Åke Östman hoppas att SKLF förblir
en frivillig organisation för dem som är
intresserade av att träffa likasinnade under
gemytliga former. Per-Åke menar att medlemmar som inte är legitimerade optiker
skulle exkluderas om SKLF inordnades under
Optikerförbundet. Med hänvisning till hur
det ser ut i optikersverige idag skulle en
sådan sammanslagning dessutom leda till
att vetenskap och yrkesutveckling inte längre
var högsta prioritet.
Sammanställt av Johan Östlund
NORDIC VISION 1·2008 21
KONTAKTOLOGI
Fördelaktigt med utlämning av
kontaktlinser på årsförbrukning
A l l a h a r vä l någon gång köpt en stor
påse godis till sig själv. I början finns inga
betänkligheter utan det är bara att smaska
på, men när botten på påsen börjar synas
brukar man hålla igen och börja spara. Doktor Gary Gerber, OD, The Power Practice,
USA, menar att kontaktlinspatienter har
samma attityd. Ju fler kontaktlinser som
lämnas ut per gång, desto oftare byts linserna, åtminstone i början. Hans erfarenhet
och rekommendation är att alltid lämna ut
en årsförbrukning av kontaktlinser, oberoende av om det är endags-, månads-, dygnet-
runt-linser, eller någon annan typ.
Kontaktlinser ska aldrig säljas i antal
boxar, utan enbart med hänsyn till förbrukningstid. Om det är månadsbyten som gäller
blir det 24 linser i förpackningen och om det
är veckobyten blir det 104 linser och så vidare.
Alla linser är förpackade med hänsyn till årsförbrukning. Doktor Gerber menar att kontaktlinsanvändningen genom detta blir mer
hälsosam, likviditeten i företaget förbättras
och patienterna blir mer trogna kontaktlinspraktiken och gör sina årliga kontroller där
mer rutinmässigt. Man behöver inte ens ge
någon särskild mängdrabatt på årsförbrukningen, det fungerar ändå.
Frågan är emellertid om det fungerar till
100 procent? Det finns alltid kontaktlinspatienter som själva har problem med sin likviditet och inte har råd att köpa linser för
exempelvis mer än tre månader i taget, även
om köpet sker via internet (författarens
kommentar).
(Dr. Gary Gerber, OD, The Power Practice,
USA, Contact Lens Spectrum, november,
2007).
Goldmanns applanationstonometri
med en endagslins i ögat
T on om e t r i m e d e n mjuk lins i ögat
har länge ansetts som fullt acceptabelt, under
förutsättning att linsen är tunn och styrkan
låg. Huruvida det uppmätta värdet, bland
annat med en pneumatisk tonometer, har
kunnat betraktas som ”korrekt” eller inte har
diskuterats, men det har ändå ansetts vara
användbart vid screening för glaukom.
F. Zeri et al vid ”Dipartimento di Optometrica” i Rom, Italien, mätte ögontrycket
på 68 patienter (136 ögon) med Goldmanns
applanationstonometer. Goldmanns applanationstonometri (GAT) är den metod som
betraktas som normgivande vid mätningar
av ögontryck.
Tryckmätning med Goldmanns applanationstonometer kan emellertid vara olämpligt ibland, till exempel:
• när bedövningsdroppar är kontraindikerat
• vid vissa ögonsjukdomar som bullös
keratopati, epitelskador och kornealsår,
• när korneas yta är extremt oregelbunden.
I dylika fall skulle en endagslins mellan
kornea och tonometer kunna möjliggöra en
tryckmätning.
Undersökningens syfte var att studera
22 NORDIC VISION 6·2007
noggrannhet och säkerhet i relation till komfort och trauma samt jämföra de två alternativen, det vill säga utan lins i ögat och med
en mjuk lins i ögat. Ena ögat mättes på vanligt sätt med installation av en bedövningsdroppe (0,4 % oxybuprocaine hydrochloride)
och det andra ögat mättes med en endagslins
(hilafilcon A) mellan kornea och tonometer
och utan installation av anestesi. De kontaktlinser som användes i undersökningen var
identiska med avseende på optisk zon och
styrka.
Patientens upplevelse av eventuellt obehag
vid installation av ögondroppen respektive
isättning av kontaktlinsen bedömdes subjektivt i en undergrupp av patienter (66
ögon), där inget obehag sattes till 1 och stort
obehag sattes till 5. I denna grupp bedömdes
även korneas färgbarhet i fluorescein efter
tryckmätningen och uttagande av kontaktlinsen. Man bör här påpeka att för tillförlitligheten i undersökningen krävs en tränad
praktiker, eftersom bilderna i biomikroskopet är olika med de olika metoderna.
Vätskehalt och tjocklek i kombination
med linsdesign och linsstyrka kan dock
påverka noggrannheten i mätningarna, olika
för olika tonometrar. Det har också visat sig
att även en kontaktlins med högre modulus,
till exempel en silikonhydrogellins med låg
styrka (-0,50 D), ger ett fullt acceptabelt
tryckvärde.
Resultatet av undersökningen visar att vid
ögontryck mellan 8,2 och 23,0 mm/Hg, fanns
inga signifikanta skillnader i mätvärdena
med eller utan endagslins. Det var inte heller
någon egentlig skillnad i komfort mellan
obehaget vid installationen av bedövningsmedlet jämfört med isättningen av kontaktlinsen. Däremot var påverkan på kornealepitelet betydligt större vid applanationstonometri utan lins.
Ytterligare en fördel med att använda en
endagslins (som slängs direkt efter användningen), är att infektionsrisken är betydligt
mindre. Med den utgångspunkten är det
enligt författarna svårt att förstå varför
enbart ett fåtal praktiker rutinmässigt
använder endagslinser vid applanationstonometri, speciellt i länder där optiker inte
har rätt att använda bedövningsmedel.
(F. Zeri, L. Lupelli, P. Formichella, C. Masci,
R. Fletcher, Dipartimento di Optometrica,
Rom, Italien. Contact Lens & Anterior Eye,
nr. 4, 2007)
KONTAKTOLOGI
Diffus lamellär keratit
T ro t s at t de t ä r ovanligt förekommer bakslag med LASIK. Ett sådant bakslag
är en postoperativ inflammatorisk reaktion
i kornea som kallas Diffus lamellär keratit
(DLK) eller ”Saharas Sand”, beroende på dess
sanddynsliknande utseende. Detta utseende
orsakas av att inflammatoriska celler (eosinofiler, neutrofiler och lymfocyter) förflyttat
sig in under LASIK-locket. Detta leder till en
speciell kollagenolytisk aktivitet som försvagar korneas struktur och till slut resulterar i
att stromat smälter och det uppkommer en
keratoektasi.
Förekomsten av DLK är sällsynt men har
rapporterats i 0,2 – 5,3 procent av LASIK-operationerna och förekommer med såväl mikrokeratom som IntraLase teknik. Orsaken
till inflammationen är okänd, men skulden
har lagts på bland annat operationshandskarna, metallspån från mikrokeratomen
och sekret från Meibomska körtlarna. I de
vanligaste enskilt rapporterade fallen antas
orsaken vara endotoxiner från bakterier. DLK
kan observeras redan efter 24 timmar, men
det kan också ta flera månader efter operationen innan den upptäcks. Postoperativa
defekter i kornealepitelet anses öka risken för
DLK, liksom atopiska sjukdomar.
Patientens symptom kan likna dem vid
ögontorrhet, men vid svårare fall kan det
snarare upplevas som en infektiös keratit.
Vid minsta obehag, rödögdhet eller försämring av synskärpan efter LASIK-operationen,
är det viktigt att snarast möjligt göra ett återbesök hos ögonkirurgen.
Det är viktigt att i biomikroskopet söka
efter eventuell kornighet (Saharas Sand) mellan locket och det underliggande stromat.
Kornigheten kan bara ses i detta område och
tränger inte in i omgivande vävnader. Kon-
junktivan har en mild hyperemi, vilket skiljer den från en infektiös keratit, men det
karakteristiska objektiva symptomet är alltså
Saharas Sand.
DLK behandlas genom att man applicerar
en lokal steroid, var och varannan timme,
och med dagliga återbesök tills det sker en
förbättring. I svårartade fall måste kirurgen
öppna och lyfta locket samt noggrant skölja
kontaktytan med en steril koksaltlösning.
Behandlingen kan behöva kompletteras med
en daglig dos av Prednisolon 40-80 mg oralt
under en vecka. Det är viktigt att upptäcka
och behandla Diffus lamellär keratit tidigt,
annars finns stor risk för en permanent ärrbildning.
(Dr. William L. Miller, OD, PhD, FAAO,
Contact Lens Spectrum, december, 2007)
Det räcker inte bara med syre
för att undvika infektioner i kornea
U n de r m å ng a å r har kontaktlinspraktiker och forskare varit överens om att infektioner i kornea i samband med kontaktlinsbärande bäst kan undvikas genom att öka
syretillförseln. Detta har åstadkommits
genom en successiv ökning av Dk/t, inte
minst genom silikonhydrogellinserna med
värden på Dk över 100.
Effekten av denna åtgärd ansågs vara
störst vid dygnet-runt-bruk, eftersom detta
koncept ökade risken för infektioner betydligt, jämfört med dagligt bruk. En annan
etablerad sanning är att en reduktion av syre
till kornea orsakar ödem i nämnda vävnad.
Detta stöds också av det faktum att infektioner i kornea kunde uppstå utan någon
synlig skada på kornealepitelets yta.
Med introduktionen av silikonhydrogellinser för 30 dagars dygnet-runt-bruk blev
det anledning att omvärdera risken för
infektion i kornea med kontaktlinser, trots
hög syremättnad. Anledningen till detta är
att frekvensen av keratiter vid bruk av silikonhydrogellinser tycks vara lika stor som
med konventionella hydrogela linser.
I försvaret mot infektioner i kornea bidrar
tårvätskan med många antimikrobiella proteiner och pågående forskning har även upptäckt nya proteiner som sannolikt också
medverkar i försvaret. Förutom den rent
kemiska tårkompositionen är det viktigt att
framhålla även andra, mer mekaniska faktorer som har en viktig roll i att skapa en
hälsosam och klar tårfilm. En god tårcirkulation vid blinkning har en avgörande betydelse för att förhindra en kontaktlinsrelaterad mikrobiell keratit. Vid användning av
konventionella hydrogela kontaktlinser är
emellertid tårfilmens klarhet betydligt reducerad jämfört med stabila kontaktlinser.
Detta kan också förklara varför bärare av
silikonhydrogellinser med höga Dk-värden
fortfarande är utsatta för mikrobiell keratit.
En orsak till att pathogener blir innestängda
kan även vara den stora mängden av muciner
som är bundna till ytan.
Hydrogela linsmaterial som innehåller
antimikrobiella ämnen har framförts som
en möjlighet för säkrare linsbärande, men
detta kommer troligen inte att bli någon lösning i framtiden. Tillverkningskostnaden
och svårigheten att få FDA-godkännande
kan utgöra hinder. Men forskningen fortsätter och en dag kan kanske detta spår leda till
ett säkrare kontaktlinsbärande än vad vi har
i dag.
(Dr. Jason J. Nichols, OD, PhD, Contact
Lens Spectrum, november, 2007).
NORDIC VISION 1·2008 23
PROFILEN
Sporten
framför allt!
Text: Kurt Östlund
BILD: Lars Lengqvist
Legitimerade optikern Lars
Wulfing har verkligen inte
gått den vanliga utstakade
optikerbanan för att nå den
position han nu har i branschen. Han har arbetat inom
fler områden än man trodde
var möjligt. Detta har dock
så småningom lett fram till
en verksamhet som många
kollegor bedömt som totalt
orealistisk – Sport Vision.
Lars driver sedan fyra år
”SPORTOPTIK”, och sedan ett
år tillbaka håller han till på
adressen Kungsgatan 15 i
Stockholm, tillsammans med
en kollega och två assistenter.
Det kallar jag framgång och
ett föredömligt sätt att förverkliga en affärsidé.
24 NORDIC VISION 1·2008
PROFILEN
Varför blev det en butik för just Sport Vision?
– Det fanns ingen butik med en sådan inriktning
samtidigt som vi såg att intresset för sport och aktiv
fritid i samhället ökade markant.
Lars började som 16-åring att prya hos optiker Knut
Eriksson i Täby Centrum, vilket resulterade i lördagsarbete under åren 1975-76. Åren 1977-78 blev det anställning på Bausch & Lomb Oftalmiska i Stockholm. Några
år tidigare hade Bausch & Lomb som bekant startat en
avdelning som kallades Soflens Division med Bengt
Bergström som chef. Lars uppgift på Oftalmiskas kundtjänst, förutom telefonorder, var bland annat att flytta
inköpta glasögonglas från Ormas påsar till Bausch &
Lombs egna påsar och räkna om glasstyrkorna som var
angivna i pluscylinder till minuscylinder innan de
skickades ut till de svenska optikerna.
Namnet Wulfing är välkänt för äldre medlemmar
i SKLF och Lars pappa Björn är en känd ögonläkare i
Stockholmsområdet och före detta medlem i SKLF.
Han var lärare i de medicinska ämnena redan på den
första kontaktlinskursen som anordnades av SKLF år
1970. I slutet av 1978 hade pappa Björn köpt en ny operationsutrustning till sin privata cataractklinik, en
apparat som byggde på fakoemulsifikation av ögonlinsen. Till utrustningen behövdes en tekniker och
Lars tog sig an uppgiften, intresserad av apparater som
han var, speciellt att plocka isär dem för att sedan se
om han kunde plocka ihop dem igen. Beslutet innebar
specialutbildning i England och USA. Lars fick också
bevittna den första cataractoperationen i Norden med
ett operationssnitt på endast 3 mm. Tio år tillbringade
han på kliniken.
Hade du då inga tankar på att själv bli läkare?
– Jo visst fanns det väl sådana tankar, men jag såg
större möjligheter i att kunna göra något eget inom
optikeryrket.
Intraokulära linser hade inte riktigt slagit igenom
1978, många ögonläkare var skeptiska, så de opererade
patienterna korrigerades med mjuka högvätskehaltiga
kontaktlinser, vanligen Scanlens 75. Dessa behövde
bytas regelbundet, vilket inte alla patienter förstod
vikten av. Postoperativt lånades så kallade starrglasögon ut tillfälligt. Glasen satt i runda metallbågar och
kunde korrigera afakier mellan 12-15 dioptrier. Alla
glas hade en cylinderkorrektion på två dioptrier och
kunde vridas till rätt axelläge tack vare att infattningarna var runda.
Under den här perioden passade du på att utbilda
dig till optiker, med växelutbildning i Borensberg
och legitimationskurs i Åkeshov. Vad fick dig att
bestämma dig för optikeryrket?
– Många samtal med både pappa och legitimerade
optikern Peter Preisler i Stockholm, samt två veckors
studiebesök på legitimerade optikern Åke Gustafssons
kontaktlinsmottagning i Göteborg. Jag insåg att optikeryrket skulle passa min person bättre än läkaryrket.
Peter gav mig också en praktikplats i sin butik på Slöjdgatan i Stockholm under optikerutbildningen.
Lars var nu legitimerad optiker, men började ett
jobb som produktchef inom den ögonkirurgiska specialiteten och det jobbet fortsatte han med i 13 år. Han
utbildade bland annat ögonkirurger i LASIK-metoden!
Sedan blev det arbete som försäljningschef på Johnson & Johnson Vision Care, VD på Chiron Vision, divisionschef på Surgical Bausch & Lomb och därefter
General Manager för Intuitive Surgical, där Lars fick
en intressant inblick i minimal invasiv kirurgi, framför allt inom thorax och urologi.
Meningen var att Lars skulle
bygga upp en organisation för
norra Europa, men då inträffade
”11 september” och det blev anställningsstopp. Resultatet för Lars del
blev över 200 resdagar per år.
Men till slut hade du fått nog av
allt detta och började skissa på
någonting helt annat. Vad då?
– Under många resor hade jag
funderat över hur man skulle
kunna tillföra något nytt inom
optikbranschen. Med erfarenheterna från kontaktlinsförsäljningen och de siffror som visar
hur många procent av glasögonbärarna som använder kontaktlinser så fanns det uppenbart fler
som skulle behöva någonting
annat än sina kontorsglasögon i
sin sportutövning och därmed
föddes SportOptik
Tanken på en butik med fokusering på Sport Vision kändes
ganska utmanande. Ingen i Sverige hade gett sig på den nischen Lars vid ”vindtunneln”, som han utvecklat tillsammans
tidigare och många kollegor var med KTH, instutitionen för mekanik. Tunneln är unik i
sitt slag, men det går att ta fram fler om intresse finns.
starkt ifrågasättande.
NORDIC VISION 1·2008 25
PROFILEN
Då blev det på något vis ännu intressantare att visa
att de hade fel.
Men hur vågade du?
Tror du att det finns ytterligare expansionsmöjligheter inom den här sektorn, eller har taket nåtts?
Med en bra marknadsanalys och stöd framförallt
från min hustru Cecilia så kändes hela projektet som
ett vinnarkoncept och sedan är det is i magen, stenhårt
arbete och tålamod som gäller.
Det är uppenbart att Lars mer och mer framstår som
Sveriges expert inom Sport Vision och med tanke på
personalstyrkan tycks efterfrågan öka hela tiden. Målgruppen är personer i alla åldrar med ett specifikt
sportintresse och som vill nå och uppleva mer genom
ett bättre seende. De flesta i den situationen är faktiskt
personer som inte kan eller vill ha kontaktlinser, så då
gäller det att hitta andra, för sporten optimala, korrektionslösningar. För att kunna lösa många typer av synproblem, speciellt i fartsporter som utförsåkning och
motorcykelåkning, har Lars utvecklat en vindtunnel
– Jag tror alltid på expansionsmöjligheter, men det
kräver ett genuint intresse, stort sortiment, tålamod
och ”lärpengar”. Det är inte helt enkelt att ordna en
vinklad insatsoptik med höga styrkor och astigmatism.
Den kunskap vi har byggt upp på SportOptik kanske
kan jämföras med att vi skickar keratoconuspatienter
till dem som har volym och erfarenhet av detta.
För att starta en verksamhet som kan definieras som
SportOptik måste man förstås själv ha ett stort sportintresse. I Lars fall tycks det vara farten som hägrar,
windsurfing i 35 knop eller full rulle nedför slalombacken. Det senare resulterade för övrigt i en silverplakett i KM i Täby Slalomklubb 1974. Men bollsporter
som tennis, golf, squash och badminton tycks också
höra till favoriterna.
Lars Wulfing
Född: 30 november 1957.
Födelseort: Stockholm.
Yrke: Legitimerad optiker
och VD.
Utbildning: Treårigt
ekonomiskt gymnasium,
teknisk specialutbildning i
England och USA, legitimationsutbildning,
management & leadership
education, intern utbildning inom Johnson &
Min kompis Pierre (till vänster) och jag med
slipade Ray-Ban, åker på var sin skida ner för
Johnson samt ett antal
slalombacken, 1979.
andra kurser inom försäljning och marknadsföring.
Familj: Hustru Cecilia och fyra barn; Marcus 21, Felicia 18, Vanessa
8 och Nicole 6.
Nuvarande arbetsplats: SportOptik Nordiska AB, Stockholm.
Bor: Villa på Lidingö.
Äter och dricker helst: Wienerschnitzel och rödvin.
Längsta resan: Australien.
Senast lästa bok: Slumpen är ingen tillfällighet av Jan Cederquist.
Senaste film: National Treasure.
Drömland att bo i: Italien.
Livsslogan: Ingenting är omöjligt.
Livsmotto: Fånga dagen.
Personlig egenskap: Positiv och envis.
26 NORDIC VISION 1·2008
tillsammans med institutionen för mekanik på KTH.
När du var elva år dog din åttaårige syster i en hjärtsjukdom. Hur påverkade detta dig rent känslomässigt?
– Jag blev mycket ödmjuk inför livet.
Dina äldsta barn var i Phuket på annandagen 2004
när flodvågen vällde in över stränderna. Under 1,5
dygn visste du ingenting om deras öde. Vilka tankar
for genom huvudet i ett sådant läge?
– Oro, förtvivlan och en otrolig maktlöshet att inte
kunna göra någonting. De befann sig nära stranden
men förstod att något var fel och sökte sig snabbt bort
därifrån och klarade sig.
Lars framtidstro när det gäller optikbranschen är
optimistisk och han tror att man kommer långt med
personlig service, professionalism och ett brinnande
intresse för att lösa kundernas behov, trots dominansen av alla optikkedjor på marknaden. De klarar
uppenbarligen inte alla behov som finns därute hos
konsumenterna.
Hans uppfattning är också att enklare glasögon och
kontaktlinser kommer att provas ut av icke behörig
personal i shoppingcentra och på hälsomottagningar
samt att den refraktiva kirurgin kommer att fortsätta
att vinna mark. Han anser vidare att det är oerhört
viktigt att stärka Optikerförbundet och Sveriges Kontaktlinsförening och inrikta sig på frågor som är
väsentliga för optikernas överlevnad genom att bearbeta politiker och företrädare för sjukvården. Optikbutikerna/företagen skulle må mycket bättre av att
samarbeta mot andra branscher, i stället för att se sin
närmaste branschkollega som konkurrent.
KONTAKTOLOGI
˜Ê˜ÞʏˆÌi˜ÊÃ̜À…iÌ°
/œ«Vœ˜Ê
6‡xäää
i`Ê
6‡xäääÊÌ>ÀÊۈÊ`iÊiiŽÌÀœ˜ˆÃŽ>ÊvœÀœ«ÌœÀiÀ˜>Êۈ`>ÀiÊ̈Ê
˜BÃÌ>Ê`ˆ“i˜Ãˆœ˜°Ê"V…Ê`iÌÊBÀʍÕÃÌÊ`ˆ“i˜Ãˆœ˜iÀ˜>ÊܓÊBÀÊ`iÌÊ
ˆ˜ÌÀiÃÃ>˜Ì>°Ê{äʯʓˆ˜`ÀiÊEÊÎäʯÊØ>LL>ÀiÊB˜ÊvŸÀi}F˜}‡
>Ài˜ÊœV…Ê“i`Êi˜ÊœÃ>}L>ÀÊ«>̈i˜ÌŽœ˜Ì>ŽÌ°Ê-œ“Ê̈`ˆ}>ÀiÊ
w˜˜ÃÊ
6ʈÊÌÛFÊÃÌÞÀÛ>Àˆ>˜ÌiÀ]Ê*
‡«Àœ}À>“ÊiiÀÊ«>˜iÃÌÞÀ˜ˆ˜}°Ê
*
‡Û>Àˆ>˜Ìi˜Ê BÀÊ vŸÀÃÌFÃÊ >˜ÃÕÌi˜Ê ̈Ê ˆ˜Ê «>̈i˜ÌœÕÀ˜>°
œ“«iÌÌiÀ>ʓi`Ê`iʘÞ>Ê
‡ÃŽBÀ“>À˜>Ê
‡£ääÉ
‡£ää*Ê
ܓÊBÀÊ՘ˆŽÌʈ˜Ìi}ÀiÀ>`iʈÊ
6‡ÃÞÃÌi“iÌʜV…ÊvFÊiÌÌʓœ`iÀ˜ÌÊ
EÊ«ÀœviÃȜ˜iÌÊ>ÀLiÌÃÃBÌÌ°
/œ«Vœ˜Ê-V>˜`ˆ˜>ۈ>]ʜÝÊÓx]Ê{ΣÊӣʟ˜`>ÊUÊ/i\ÊäΣ‡Ç£äʙÓÊääÊUÊ>ÝÊäΣ‡Ç£äʙÓÊ{™ÊUÊÜÜ̜ܰ«Vœ˜°Ãi
EX AMENSARBETE
En jämförelse i uppkomst av corneal staining mellan
Opti-Free® Express och ReNu® Multi-Purpose vid
användande av silikonhydrogellinser
Text: Elin Selander
Optikerprogrammet 120 poäng: Högskolan i Kalmar, Naturvetenskapliga Institutionen,
Examensarbete 10 poäng. VT 2007
Handledare:Catarina Ericson, Leg. Optiker, MSc. Optom, Universitetsadjunkt
Examinator: Peter Gierow, Docent
Uppsatsen är ej i originalversion. Redigering har gjorts inför publiceringen.
Korneas uppbyggnad och anatomi
Uppbyggnad
Kornea (hornhinnan) står för den
största brytkraften i ögat. Den viktigaste egenskapen är dess transparens och att den är en barriär för
skador och infektioner. Det finns inga
blodkärl i kornean, utan syret kommer främst från luften via tårfilmen
men även från kammarvattnet. När
syrebrist uppkommer bildas som i
andra delar av kroppen mjölksyra,
vilket drar till sig vätska och gör att
kornea blir svullen. Detta kallas kornealödem och kan vid långvarig syrebrist leda till att blodkärl växer in i
kornea. Korneas radie är i genomsnitt
7,80 mm. Den är tjockare i periferin
(0,67mm) än i centrum (0,52mm). Kornea är uppbyggt i fem lager; Epitelet,
Bowmans membran, stromat, Descemets membran och endoltelet.
Anatomi
Epitelet: Epitelet är det yttersta lagret
på kornea och är ca. 50 µm tjockt, vilket motsvarar 10 procent av korneas
tjocklek. Det består av tre olika sorters celler; squamösa, wing och basalceller.
Squamösa celler: Det yttersta epitelet består av två till tre lager av
squamösa celler. Cellerna är platta
och på dess yta finns det mikrovillis
28 NORDIC VISION 1·2008
som ökar storleken på ytan. Detta gynnar
den aktiva upptagningen av syre och näringsämnen från tårfilmen.
Wingceller: Under de squamösa cellerna ligger två till tre lager av wingceller.
De är vingformade och befinner sig i en
övergångsfas mellan att vara basal och
squamösa celler.
Basalceller: Det enkla lagret av kubformiga basalceller vilar på basalmembranet
och det är endast dessa celler i epitelet
som förnyar sig. Nya basalceller bildas
snabbt vid skador på epitelet.
Bowmans membran (Anterior Limiting
Lamina – ALL): Bowmans membran består av fina, slumpmässigt ordnade kollagena fibrer. Den främre ytan är avgränsad från epitelet med basalmembranet
medan den bakre delen sammansmälter
med stromat.
Stromat: Stromat är den största delen
av kornea, hela 90 procent av korneas
tjocklek. Många av korneas egenskaper,
som fysisk styrka, formstabilitet och
transparens, kan till största delen förklaras genom stromats uppbyggnad. Den
består av platta kollagena lameller som
ligger parallellt mot den korneala ytan.
Mellanrummet mellan lamellerna utgörs
av så kallade keratocyter. Korneas transparens är mycket beroende av det jämna
mellanrummet mellan de kollagena fibrerna och allt som stör detta, till exempel
stromalt ödem eller ärr, kan resultera i att transparensen förstörs.
Descemets membran (Posterior
Limiting Lamina – PLL): Descemets
membran är ett tunt membran som
ligger mellan det bakre stromat och
endotelet.
Endotelet: Ett enkelt lager av endotelceller täcker den bakre ytan av
Descemets membran i ett fint ordnat
mosaikmönster. Den viktigaste fysiologiska funktionen endotelet har är
regleringen av vatteninnehållet i stromat. Endotelcellerna innehåller ett
jontransportsystem som påverkar
vattentransporten. Skador på endotelcellerna kan snabbt leda till uppsvullnad och stromalt ödem som i sin
tur leder till förlust av transparens.
Skillnaden i storleken på endotelcellerna ökar genom livet men även
kontaktlinsbärande kan påverka
denna förändring som kallas polymegatism.
EX AMENSARBETE
Silikonhydrogellinser
Introduktionen av silikonlinser har minskat antalet kontaktlinskomplikationer
jämfört med vanliga hydrogellinser, vilket
beror på linsernas höga förmåga att transportera syre. Första generationens silikonhydrogellinser var utvecklade för dagbruk
och därför fick vissa egenskaper som
modulus och vätbarhet komma i andra
hand då man i första hand ville maximera
linsens syregenomsläpplighet. Senare har
dock detta förbättrats genom utvecklade
ytegenskaper.
Fördelar: Fördelarna är att linserna har
ett högt Dk-värde (hög syregenomsläpplighet) proteinavlagringarna är mycket små
och linserna är lätta att hantera på grund
av styvheten.
Nackdelar: Nackdelarna med silikonlinser är att de har dålig vätbarhet, större tilldragning av lipider och att materialet är
styvare och därför känns mer på ögat. Ytan
på linserna är dock behandlade för att göra
dem mer hydrofila (vattenälskande) och
därför mer biokompatibla.
skadade områdena upp. Man kan även
använda ett gulfilter för att förhöja effekten. Den vanligaste användningen av fluorescein är sterila engångsremsor som blöts
ned av koksaltlösning och sen appliceras
på patientens bulbära konjunktiva.
Corneal staining
Corneal staining är förmodligen den vanligaste kontaktlinskomplikationen. Kontaktlinsbärande resulterar i mekanisk och
biokemisk nötning av det yttersta epitelet,
vilket kliniskt kallas corneal staining. Detta
kommer av bland annat syrebrist, beläggningar, linstillpassning, linsens yta, främmande kroppar och uppsprickning av tårfilmen för att nämna några orsaker. Även
torrhet och reaktioner på linsvätskor kan
orsaka staining. Cirka 20 procent av
asymptomatiska icke linsbärare kan också
uppvisa corneal staining. Synen påverkas
oftast inte av corneal staining, fast en liten
minskning i synskärpa kan märkas i
extrema fall. Patienten känner oftast inga
besvär och det krävs för det mesta ingen
behandling.
Figur 2: Inferior epithelial arcuate lesion,
även s.k. ”Smile”.
Bildkälla: http://www.
siliconehydrogels.org/
editorials/aug_06.asp
Fluorescein
För att lättast upptäcka corneal staining
använder man sig av fluorescein som man
droppar i patientens öga. Fluorescein är ett
vattenlösligt färgämne som har en mycket
låg toxicitet på vävnaderna i ögat. Det färgar in intercellulära områden och skadade
epitelceller. När man sedan lyser med
koboltblått ljus i biomikroskopet lyses de
Olika typer av staining
Punctate staining – Ses som små prickar
på den korneala ytan. Det kan antingen
vara intensivt eller diffust och kan bero på
linsvätskor, allergi mot linsmaterial och
toxiska reaktioner.
3 and 9 o’clock staining – Ses oftast nasalt
och temporalt utanför linsperifierin på stabillinsbärare. Detta kan bero på oregelbunden eller ofullständig blinkning.
Inferior epithelial arcuate lesion (Smile)
– Syns vanligtvis som ”snöflingor” på nedre
delen av kornea med punctate som ett
resultat av uttorkade områden på den korneala ytan (se figur 2). Denna typ av staining minskar med silikonhydrogellinser,
antagligen på grund av det låga vatteninnehållet i linserna.
Superior epithelial arcuate lesion (SEAL)
– Ses som vita bågformade skador lokaliserade på övre kornea, på en yta som normalt täcks av det övre ögonlocket. SEAL är
oftast asymptomatiskt och unilateralt. Ett
antal fall av SEAL har upptäckts vid bärande
av silikonlinser, vilket kan bero på linsernas materialegenskaper och mekanisk
påverkan på den korneala ytan.
Epithelial plug – Den mest förödande,
men ovanligaste formen av staining. Består
av ett stort runt område centralt med
avsaknad av epitel. Kan komma sig utav
långtgående linsinducerad hypoxia (syrebrist).
Gradering av corneal staining
Det finns två huvudsakliga offentliga skalor som används vid gradering av corneal
staining:
CCLRU-skalan – Skapad av ”Cornea and
Contact Lens Research Unit” i Australien
och framställd av Johnson & Johnson. Graderingsskalan är illustrerad med fotogra-
fier och inkluderar förutom corneal staining även bland annat konjunktival staining,
bulbär och limbal rödhet. Skalan använder
sig av 5 olika grader:
0 = Normal
1 = Mkt lindrig
2 = Lindrig
3 = Måttlig
4 = Allvarlig
Efrons graderingsskala – Skapad av
Efron, före detta professor vid vetenskapliga och tekniska universitetet i Manchester
och framställd av CooperVision. Skalan är
illustrerad med teckningar och åtta vanliga
komplikationer är inkluderade. Även
denna skala använder sig av 5 olika grader.
I allmänhet anses en storleksgrad mer än
grad 2 som viktig att åtgärda.
0 = Normal
1 = Spår av
2 = Mild
3 = Måttlig
4 = Allvarlig
Linsvätskor
Multi-Purpose linsvätskor har funnits på
marknaden i över 10 år och de är utformade
för att effektivt minska mikroorganismer
utan att orsaka oönskade förändringar på
ögat. De flesta av de senaste utvecklade
vätskorna innehåller en antimikrobiell
agent, ett buffersystem och tensider. De
kombinerar alltså desinfektion och rengöringsförmåga samtidigt som man vill hålla
en låg kostnad och göra det enkelt för
användaren.
Olika konserveringsmedel i linsvätskor
Konserveringsmedlen har till uppgift att
begränsa tillväxten av mikroorganismer
och behålla steriliteten i flaskorna.
Benzalkoniumklorid – Används i majoriteten av alla ögonpreparat och introducerades först som konserveringsmedel i
linsvätskor till hårda linser på sena 1940talet. Det används inte till hydrogellinser
eftersom hydrogelmaterialet binder konserveringsmedlet och därmed kan orsaka
okulära skador.
Klorhexidin – Har använts i linsvätskor
till hydrogellinser, men har gradvis tagits
bort från marknaden på grund av dess
benägenhet att binda sig till linsytan. Klorhexidin har dock ett perfekt spektrum av
antibakteriell aktivitet och har därför ofta
NORDIC VISION 1·2008 29
EX AMENSARBETE
kombinerats med EDTA eller Tiomersal för
större effektivitet.
Tiomersal –En bakteriedödande och
organisk kvicksilver-sammansättning. Det
har tidigare varit ett vanligt konserveringsmedel i linsvätskor till hydrogellinser, men
vissa patienter är känsliga för kvicksilver
och känner en brännande känsla på ögat.
Polyquats – Ett gemensamt namn för de
två huvudsakliga antimikrobiella konserveringsmedlen som finns i de nyaste mjuklinsvätskorna. De är från samma familj
som klorhexidin men har större storlek och
vikt på molekylerna. Det medför att de inte
kan penetrera de mjuka kontaktlinserna i
samma grad.
Polyhexanid Hydroklorid (Dymed) – En
polyquat som bland annat finns i ReNu
Multi-Purpose.
Polyquad – Den nya generationens polyquat. Vikten på molekylerna är 14 gånger
större än klorhexidin och nästan 4 gånger
större än Dymed. Finns i Opti-Free
Express.
Tidigare studier
Pritchard et al. gjorde en studie på vanliga
hydrogellinser (Alphafilcon A) med tre
olika kontaktlinsvätskor, Opti-Free Express
1
Unisol
4 Saline
(Polyquad – PQ), ReNu Multi-Purpose
Solution (Polyhexanid – PX1) och ReNu
MultiPlus (Polyhexanid – PX2). Studien
visar att man hittade en signifikant mindre
area med corneal staining med PQ än med
PX2. Även antalet prickar var signifikant
mindre. Studien gjordes under två
veckor.
Garafalo et al. jämförde tre olika linser,
Soflens 66, Acuvue 2 och Focus Night &
Day. Till dessa använde man fyra olika linsvätskor, Opti-Free Express, ReNu MultiPlus, Solo-Care Plus och Complete
MoisturePlus. Resultatet blev att det märktes skillnad på de olika vätskorna med Soflens 66. Ett större antal zoner som uppvisade staining fanns då med alla vätskor
utom Opti-Free Express. Skillnad märktes
också med silikonlinserna, då förekomsten
av staining också ökade med de tre ovannämnda vätskorna. Studien gjordes under
1-6 timmar).
Jones et al. gjorde en studie på bara silikonlinser (PureVision) med två olika linsvätskor (OptiFree och ReNu MultiPlus)
under 2-4 veckor. Den visade att den korneala inferiora ytan uppvisade större
staining än de andra ytorna på kornea,
oavsett vätska och att stainingen ökade
Annons 170x235
Clear
Care4
Optifree
Express1
Optifree
Replenish1
Renu
Moistureloc3
25%
med tiden med båda vätskorna. För dem
som använde Opti-Free ökade endast den
inferiora zonen signifikant, medan alla
korneala zoner uppvisade större staining
med ReNu.
Santodomingo-Rubido undersökte
under en månad två olika vätskor på
Acuvue Advance och Focus Night and Day.
Vätskorna som användes var MeniCare
Soft (PHMB) och Opti-Free Express (Polyquad). Det var ingen statistisk signifikant
skillnad i den totala stainingen mellan linstyperna och linsvätskorna. Den centrala
corneala stainingen var dock större med
Opti-Free.
Staining grid
”The Staining Grid” är ett lättanvänt referensverktyg som informerar om hur biokompatibla olika vätskor och linsmaterial
är. Detta framgår av en tabell (se figur 3)
där vätskorna är listade längst upp och linsmaterialen i första kolumnen. Procenttalen som står i varje ruta, representerar
medelprocenten av kornea som var infärgade två timmar efter isättning av linser.
Syfte
Syftet med studien var att jämföra två olika
Walmart
MPS
(Renu
MP)
Target
MPS
(Renu
MP)
1%
1%
1%
2%
1%
57%
61%
54%
16%
12%
13%
16%
13%
20%
2%
Renu
Multiplus3
Complete
Moisture Plus2
Aquify4
Acuvue5 2
1%
1%
2%
5%
Proclear6
1%
1%
1%
2%
Acuvue Advance5
1%
1%
1%
1%
Acuvue Oasys5
2%
1%
3%
5%
10%
9%
12%
8%
5%
3%
PureVision3
2%
1%
4%
7%
6%
73%
71%
76%
48%
21%
O2 Optix4
2%
1%
2%
5%
7%
24%
41%
28%
18%
3%
Focus Night & Day4
2%
1%
2%
3%
No
Further
Testing
24%
36%
24%
16%
3%
Testing
Ongoing
Testing
Ongoing
Testing
Ongoing
Testing
Ongoing
No
Further
Testing
Testing
Ongoing
Testing
Ongoing
Biofinity6
Updated:
April 9, 2007
H2 O 2
POLYQUAD
Figur 3: ”The Staining Grid” (15) Bildkälla: http://www.staininggrid.com
30 NORDIC VISION 1·2008
No
Further
Testing
No
Further
Testing
Biguanides
Testing
Ongoing
Testing
Ongoing
Testing
Ongoing
EX AMENSARBETE
sorters linsvätskor, Opti-Free® Express
(Alcon) och ReNu® Multi-Purpose
(Bausch & Lomb) tillsammans med silikonhydrogellinser och jämföra uppkomsten av corneal staining. Syftet var också
att patienterna själva skulle känna efter
om de märkte någon skillnad mellan de
olika vätskorna i höger respektive vänster
öga.
METOD OCH MATERIAL
Försökspersoner
Försökspersonerna hittades genom
annonsering på skolan och andra officiella anslagstavlor. Kraven på personerna
var att de var vana linsbärare, inte hade
några ögonsjukdomar och att de hade
någorlunda koll på sin egen linsstyrka.
Personerna var i åldrarna 22 – 29 år och
medelåldern var 24,5 år. Nio stycken
påbörjade studien, samtliga kvinnor, - de
flesta studenter på högskolan i Kalmar. En
person kunde inte fullfölja studien på
grund av att linserna som beställts inte
levererades i tid. Av de återstående åtta personerna var det sex som hade sfäriska linser och två som hade toriska linser. Styrkeomfånget på försökspersonerna låg mellan -1,50 till -6,50 i sfär och mellan -0,75 till
-1,25 i cylinder.
Linser som användes
De linser som användes var PureVision®
och PureVision® Toric från Bausch &
Lomb. Linserna tillpassades och användes endast för dagligt bruk trots att de är
godkända för dygnet-runt-användande.
Fakta om linserna, se tabell Ioch II.
Linsvätskor som användes
Opti-Free® Express
Opti-Free Express tillverkas av Alcon och
innehåller:
• Konserveringsmedlet Polyquad
• Citrat, ett ämne som tar bort proteiner från linsytan
• Amidoamin, ett ämne som avdödar
akantamöba och svamp
• Tetronic 1304, ett ämne som tar bort
fett och förhindrar beläggningar på
linsen
Opti-Free Express är den enda MultiPurpose vätskan som fått ett FDA-godkännande för användning med både
hydrogel- och silikonlinser.
ReNu® Multi-Purpose
ReNu tillverkas av Bausch & Lomb och
innehåller:
• Poloxamin, ett icke-joniskt ytrengörande ämne
• Natriumborat, hjälper till att hålla
rätt Ph
• Natriumklorid, håller saltbalansen
• Konserveringsämnet Dymed (polyaminopropyl biguanider)
• EDTA, löser kalciumbeläggningar
TILLVÄGAGÅNGSSÄTT
Nytillpassning
Information om studien: Informationsblad delades ut och patienten fick läsa igenom detta för att förstå syftet med undersökningen. Även muntlig information
gavs. Sedan fick patienten godkänna sitt
deltagande i studien med sin underskrift.
Anamnes: En vanlig anamnes utfördes
fast med tyngdpunkten på hur patienten
upplevt tidigare linser och om de haft
några problem med linser eller vätskor.
HVID och pupilldiameter: Iris och
pupillens horisontella diameter uppmättes.
Refraktion vid behov: I de fallen där
patienten inte visste styrkan på gamla linser gjordes en subjektiv binokulär refraktion.
Keratometervärden: Korneas kupighet
uppmättes.
Bedömning i biomikroskop: Bedömning av konjunktiva, kornea, limbus,
ögonlock, palpebrala konjunktiva och
tårfilm gjordes enligt Efrons graderingsskala på grund av att det är den skalan
som tränats på inför studien.
Gradering av staining: För att lättare
upptäcka corneal staining användes fluorescein. Eftersom patienterna skulle
använda linser efter testerna användes
stormolekylärt fluorescein som inte
tränger igenom och missfärgar linserna.
Efter idroppande i båda ögonen bedömdes graden av staining med hjälp av
koboltblått ljus i biomikroskopet. Graderingen bedömdes enligt Efrons skala och
cornean delades in i fem olika delar: Centralt, nasalt, temporalt, inferiort och
superiort (se figur 4). Det noterades vart
på cornea stainingen hittades.
By Avizor
Nu hos Nordiska Lins AB
Väteperoxidsystemet med
rengörande enzymtablett
för ALLA typer av linser.
Perfekt för svårtvättade linser
samt linser med vätproblem.
Tel 031-748 49 40
www.nordiska-lins.se
NORDIC VISION 1·2008 31
EX AMENSARBETE
Provlins: Via värdena på keratometern,
patientens tidigare linsstyrkor eller refraktionsvärden, togs en provlins fram.
Visuskoll med lins: Patientens synskärpa
uppmättes med linsen på ögat.
Överrefraktion i provbåge: En koll av
patientens refraktion med linserna gjordes
i provbåge med lösa provglas.
Koll av sits och rörelse i biomikroskop:
Linssits, centrering och rörelse kontrollerades
i alla blickriktningar och vid blinkning.
Slutlig kontroll av legitimerade optikern
Catarina Ericson: Linstillpassningen kontrollerades och godkändes av Catarina.
Information om rengöring: Patienten
informerades återigen muntligt om att
använda Opti-Free till höger lins och ReNu
till vänster lins. Även information om att
rengöra linserna som vanligt gavs. Patienten fick med sig en kopia av informationsbladet hem, där telefonnummer fanns tillgängligt ifall frågor uppkom.
Återbesök/Slutkoll
Ifyllnad av enkät: Alla patienter fick vid återbesöket fylla i en enkät om hur mycket de
använt linserna, hur de upplevt dem och om
de känt någon skillnad mellan ögonen.
Bedömning i biomikroskop: Bedömning
av konjunktiva, kornea, limbus, ögonlock,
palpebrala konjunktiva och tårfilm gjordes
enligt Efrons graderingsskala.
Gradering av staining: Linserna plockades ut, sen droppades fluorescein i patientens öga. Denna gång användes småmolekylärt fluorescein som lättare tränger ner i
mindre epitelskador. Eftersom linserna
32 NORDIC VISION 1·2008
Antal prickar
140
120
100
80
60
40
20
0
2
3
4
1
5
6
7
Opti Free Express (Höger öga)
ReNu Multipurpose (Vänster öga)
8
Figur 5: Diagrammet visar skillnaden i uppkomst av corneal staining mellan höger och
vänster öga efter tre veckor.
Man kan se att fem patienter uppvisade
mer corneal staining på vänster öga, alltså
med ReNu, än med Opti-Free. I två av fal-
150
100
r io
pe
Su
fe
r io
rt
rt
lt
ra
In
po
Na
sa
lt
0
lt
50
Te
m
Figur 4: Kornea indelad i fem olika delar: 1.
Centralt 2. Nasalt 3. Temporalt 4. Inferiort 5.
Superiort.
RESULTAT
I anamnesen framkom att ingen av de åtta
deltagande patienterna tidigare haft några
ögonsjukdomar, tagit några mediciner eller
fått någon allergisk reaktion på tidigare
använda linsvätskor. Samtliga hade använt
linser i mer än fyra år och uppfyllde kraven
på att vara vana linsbärare. Fyra stycken
uppgav att de i sitt vanliga linsbärande brukar känna av torra ögon Av dessa fyra
använde två silikonhydrogellinser. Ytterligare två försökspersoner använde silikonlinser innan studien. Dessa fyra var patient:
3, 4, 6 och 7.
Efter tre veckors användande av silikonhydrogellinser (PureVision) och de två
olika vätskorna (Opti-Free och ReNu), uppvisade patienterna följande resultat i skillnad mellan uppkomst i corneal staining
mellan höger och vänster öga (se figur 5).
Den staining som upptäcktes och räknades
var punctate staining.
200
ra
4
250
nt
1
2
Antal prickar
Ce
3
Patient
5
skulle slängas efter testerna och patienterna
hade tagit med sig glasögon, gick detta bra
att använda. Båda ögonen bedömdes noggrant med hjälp av koboltblått ljus i biomikroskopet. Graderingen bedömdes
enligt Efrons skala, antalet prickar (punctate) räknades och det noterades var på kornea dessa hittades.
Opti Free Express (Höger öga)
ReNu Multipurpose (Vänster öga)
Figur 6: Diagrammet visar hur mycket staining
det totalt sett upptäcktes på de fem olika indelningarna på kornea efter tre veckor.
len var det ingen större skillnad och en
patient uppvisade mer staining på höger
öga. En av patienterna uppvisade även
SEAL på vänster öga, denna är dock inte
inräknad i diagrammet på grund av att
prickar inte kunde urskiljas.
Om man tittar på den totala corneala
stainingen i de olika delarna på kornea,
blev resultatet följande (se figur 6).
Enligt diagrammet kan man se att båda
linsvätskorna gav mest corneal staining
inferiort. ReNu gav totalt mer staining än
Opti-Free i alla delarna förutom på centrala
kornea.
Av enkäten som patienterna fick fylla i
framgick att fyra patienter kände bäst komfort med högerlinsen. Detta var patient: 2,
3, 4 och 8. Patient nummer 5 hade första
veckan känt mest obehag i höger öga och
andra veckan i vänster öga. Tre patienter
(nr 1, 6 och 7) uppgav att de inte känt någon
skillnad. Utav de fyra som kände bäst komfort med höger öga, var det tre som hade
mindre staining på det ögat.
Tre patienter uppgav att de ibland upplevt skav i båda ögonen. En hade känt
mycket skav endast i vänster öga (nr 8).
Fem patienter tyckte att de ibland upplevt torrhet i båda ögonen. Utav dessa hade
fyra patienter uppgivit i anamnesen att de
upplevt torra ögon med tidigare linser. Två
kände att det var torrare på vänster öga (nr
3 och 8).
Tre patienter upplevde att det ibland svi-
EX AMENSARBETE
dit i båda ögonen. Två personer tyckte att
det svidit mer i vänster öga (nr 2 och 8),
varav en tyckte att det svidit mycket på vänster öga (nr 8).
DISKUSSION
Anledningen till att jag valde att genomföra
denna studie var först och främst för att jag
var nyfiken på om ”The Staining Grid”
verkligen var tillförlitlig. Denna är dock
utförd under endast två timmar medan
min studie är gjord under tre veckor. Silikonlinser blir allt mer vanliga ute på marknaden och därmed är det viktigt vilka linsvätskor som fungerar bra tillsammans med
dessa. För tillfället är det endast Opti-Free
Express som är godkänd av FDA för
användning med silikonlinser men fler
linsvätskor kommer säkert att bli det i
framtiden.
Resultatet visade att fem av åtta patienter hade mer staining på vänster öga vid
återbesöket. I tre av de fallen var skillnaderna mycket stora vilket man även såg
vid den första övergripande undersökningen. Hos två personer var det ingen
skillnad mellan ögonen och en patient
hade mer staining på höger öga. Detta
resultat stämmer överens med Jones et al.
och Garafalos et al. tidigare studier då
Opti-Free Express har gett bäst resultat.
Eftersom Opti-Free är den enda vätskan
som är godkänd för silikonlinser är detta
heller inte oväntat. Opti-Free gav även
mindre staining i Pritchards et al. studie
där man använde sig av vanliga hydrogellinser. I alla dessa studier har man dock
använt sig utav ReNu MultiPlus MultiPurpose och inte ReNu Multi-Purpose
som jag har använt i mitt arbete. Resultatet visade även att båda vätskorna gav mest
staining inferiort, vilket kan hänvisas till
en tidigare studie av Jones et al. Det talar
dock emot att ”SMILE” (Inferior epithelial
arcuate lesion) skulle minska med silikonhydrogellinser. ReNu gav mest staining i
alla de korneala delarna, förutom centralt
där Opti-Free gav mest staining. Santodomingo-Rubido kom också fram till att
stainingen blev större centralt med OptiFree i sin studie.
Enligt enkätsvaren tyckte hälften av
patienterna att de upplevde bäst komfort
med högerlinsen och utav dessa hade tre
mindre staining på det ögat. Flera av
patienterna uppgav även i enkäten att de
kände torrhet, skav och sveda men bara
tre kände något av symptomen i endast
vänster öga (samma tre som ovan hade
mer staining på vänster öga). Patient nr 8
upplevde både mycket skav och sveda på
vänster öga, och även att torrhet kändes
mer på detta öga. Denna patient hade
också störst skillnad på ögonen vad gäller
corneal staining. Det verkar alltså som om
det finns ett samband mellan corneal
staining och symptom, men det är nog
inte stainingen i sig som ger symptomen
utan känsligheten för linsvätskan. Hur
ögonen reagerar på linsvätskor verkar
vara mycket individuellt. Alla människor
har olika sammansättning av tårfilmen,
olika torra ögon och olika kupiga ögon,
vilket medför att man har olika förutsättningar för att få besvär som till exempel
corneal staining.
I denna studie har jag använt silikonhydrogellinsen PureVision. Givetvis är det
inte säkerställt att resultatet blivit annorlunda med en annan lins med andra parametrar, vilket inte heller var syftet med studien. Många av patienterna klagade på att
linserna skavt och att de känt av dem
mycket, vilket kanske skulle ha varit annorlunda med en annan lins.
En felkälla som kan ha påverkat resultatet är att patienterna tagit fel vätska till
fel öga. Vid förfrågning verkade det dock
som om alla har gjort på rätt sätt. Något
annat som kan ha påverkat är att patienterna har rengjort linserna på olika sätt.
Jag ville att patienterna skulle rengöra linserna som de brukar göra i sina dagliga
rutiner, för att få ett så normalt användande som möjligt. I tidigare studier har
inte patienterna fått veta om vilka vätskor
de använder till linserna. Mina patienter
har dock vetat vilka vätskor de använt till
vilket öga och möjligtvis kan detta ha
gjort att de redan innan haft en åsikt om
vilken vätska de ansåg vara den bästa. Jag
har dock försökt att inte påverka dem
något, utan varit neutral i frågan. Något
som jag upplevde svårt var att gradera
stainingen, då min erfarenhet av detta var
något begränsad. Jag räknade antal staining-prickar som patienten hade och försökte gradera efter Efrons skala. I resultatet använde jag mig endast utav antalet
prickar eftersom det var det lättaste sättet
att redovisa på och få ett lättöversiktligt
diagram. En annan felkälla är att patienterna innan studien använt olika sorters
linser. Man kan se ett samband i att de
patienter som tidigare använt silikonlinser inte uppvisar lika stor skillnad i corneal staining mellan ögonen. Möjligtvis
hade det varit bättre att endast undersöka
personer som inte haft silikonhydrogellinser tidigare.
Eftersom studien bara omfattade åtta
patienter kan man inte säga att resultatet
är statistiskt signifikant. På grund av
begränsade tider i provrummet och tid för
utförande av arbetet kunde patientunderlaget inte ha varit mycket större.
Syftet med studien var att jämföra uppkomsten av corneal staining mellan OptiFree Express och ReNu Multi-Purpose vid
användande av silikonlinser. Slutsatsen i
denna studie är att Opti-Free Express gav
mindre staining i fem fall av åtta. Av dessa
var det tre där man såg en mycket stor
skillnad av antalet stainingprickar. Av de
fem patienter som hade mindre staining
med Opti-Free var det tre som upplevde
bäst komfort med den linsen. Båda linsvätskorna gav mest corneal staining inferiort. ReNu gav totalt mer staining än
Opti-Free i alla delarna på kornea förutom
på den centrala delen. Är då The Staining
Grid tillförlitlig? Som tidigare nämnts är
den och min studie utförd under olika
tidsintervaller. Dock kan det nämnas att
Opti-Free fått bäst resultat i båda.
Referenser
1. Forrester, J.V. The Eye. Edinburgh,
London: W.B. Saunders; 2002 p. 16-19
2. URLhttp://www.medocular.se/ogonfakta/ogats_anatomi/hornhinna/fysiologi/index.html Besöksdatum: 07-0412 kl.12:10
3. URL http://www.onset.unsw.edu.au/
issue2/Contactlenses/Cornea.jpg
Besöksdatum: 07-04-19 kl.10.00
4. Krachmer, J.H, Mannis, M.J, Holland,
E.J. Cornea. St. Louis, London: Elsevier
Mosby; 2005 p. 7-17
5. Efron, N. Contact Lens Complications.
Edinburgh: Butterworth-Heinemann;
2004 p. 108-11, 216, 228
6. Santodomingo-Rubino J, Wolffsohn
J.S, Gilmartin B, Changes in Ocular
Physiology, Tear Film Characteristics,
NORDIC VISION 1·2008 33
EX AMENSARBETE
and Symptomatology With 18 Months
Silicone Hydrogel Contact Lens Wear.
Optometry And Vision Science 2006;
83 (2): 73-81
7. Riley C, Young G, Chalmers R. Prevalence of Ocular Surface Symptoms,
Signs and Uncomfortable Hours of
Wear in Contact Lens Wearers: The
Effect of Refitting with Daily-Wear
Silicone Hydrogel Lenses (Senofilcon
A). Eye & Contact Lens 2006; 32(6):
281-6
8. Bennett, E.S. and Wiessman, B.A.
Clinical Contact Lens Practice. Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins; 2005 p. 209, 278-9, 695-6
9. Sweeney, D. F. Silicone Hydrogels. 2nd
ed. Edinburgh: Butterworth-Heine-
mann; 2004 p. 183-7, 255-9
10.Pritchard N, Young G, Coleman S,
Hunt C. Subjective and objective measures of corneal staining related to
Multi-Purpose care systems. Contact
Lens & Anterior Eye 2003; 26: 3-9
11. Gasson, A. and Morris, J. The Contact
Lens Manual. 3rd ed. London: Butterworth Heinemann; 2003 p. 37-8, 329-31
12.URL http://www.siliconehydrogels.
org/editorials/aug_06.asp Besöksdatum: 07-05-11 kl.10:55
13.Jones L, MacDougall N, Sorbara G.
Asymptomatic corneal staining associated with the use of Balafilcon silicone-hydrogel contact lenses disinfected with a polyaminopropyl biguanide-preserved care regimen. Optome-
try and Vision Science 2002; 79(12): p
753-61
14.Garafalo R.J, Dassanayake N, Carey C,
Stein J, Stone R, David R. Corneal
Staining and Subjektive Symptoms
With Multi-Purpose Solutions as a
Function of Time. Eye & Contact Lens
2005; 31(4): p 166-74
15.URL http://www.staininggrid.com
Besöksdatum: 07-04-27 kl.11:15
16.Sveriges Kontaktlinsförening. KLASS.
12:e ordningen. Ronneby: Ergo Opto
Program; 2007
17. Informationsbroschyr från Alcon.
18.Informationsbroschyr från Bauch &
Lomb
Högskolan i Kalmar söker
Forskarstuderande i biomedicinsk
vetenskap med inriktning optometri
Den Naturvetenskapliga institutionen vid Högskolan i Kalmar
söker en forskarstuderande i biomedicinsk vetenskap med inriktning optometri, finansierad under fyra år med fakultetsmedel
och start till hösten 2008. Vi söker främst en person med
optikerexamen eller annat relaterat ämne.
Forskningsprojektet är avsett att leda fram till en doktorsexamen
och kommer att genomföras inom forskningsprogrammet Vision
Enabling som fokuserar på metoder för att bättre hjälpa synskadade
att använda sin kvarvarande syn. Forskningen syftar till att
utveckla; bättre metoder för att studera ögats optik, optiska och
synpedagogiska hjälpmedel för bättre synfunktion, samt bättre
metoder för mätning av synfunktionen. Samarbete med andra
forskargrupper finns etablerat och laboratoriet har nyligen fått
tillgång till ny avancerad utrustning.
www.hik.se
Behörighetskrav för antagning till forskarstudier återfinns i Högskoleförordningen 7 kap samt på www.hik.se/forskning.
Ytterligare upplysningar lämnas av universitetslektor/leg. optiker
Jörgen Gustafsson, tel 0480-446398 ([email protected]),
avdelningschef Britt-Inger Marklund, tel 0480-446754 eller
personalhandläggare Leif Eriksson, tel 0480-446028. Fackliga
företrädare nås via växeln, tel 0480-446000.
Välkommen med Din ansökan ställd till Registrator, Högskolan
i Kalmar, 391 82 Kalmar ([email protected]), senast den 15
april 2008. Märk Din ansökan med diarienummer 2.2-38/08.
Ansökan skall innehålla en kortfattad beskrivning av dig själv,
styrkt meritförteckning samt uppgifter om två referenspersoner,
inkl. namn, e-postadress och postadress.
Högskolan i Kalmar har ca 800 anställda och ca 9 500 studenter. Högskolan bedriver utbildning och forskning inom naturvetenskap, teknik,
sjöfart, humaniora, samhällsvetenskap, ekonomi, omvårdnad, socialt arbete, media samt lärarutbildning. Högskolan i Kalmar har
universitetsstatus inom vetenskapsområde naturvetenskap.
34 NORDIC VISION 1·2008
KUNGÖRELSE
ANSÖKAN OM STIPENDIUM
FRÅN STIFTELSEN
KARL SIMSONS FOND
Fondens ändamål är att skapa en allmän bred professionalism inom kåren, att stimulera unga
optikers utveckling till goda yrkesmänniskor och att främja forskning inom optikerområdet. För
år 2008 finns det c:a 50.000 kronor att utdelas till en eller flera sökande.
Som upplysning kan nämnas att inga stipendier utdelas för grund- eller påbyggnadsutbildning
inom optikeryrket. Detta innebär att inga stipendier utdelas för utbildning till legitimerad optiker
eller kontaktlinsbehörighet.
Stipendierna lämnas bl.a. för att vidga stipendiaternas vyer inom det yrkesmässiga området för
optiker, såsom kundpsykologi, organisation, administration m.m. Det är därför möjligt att få stipendium inte enbart för redovisning och företagsekonomi utan även för kurser i muntlig och scenisk
framställning, språkstudier, yrkespraktik utomlands m.m.
Ansökningsblankett kan hämtas på fondens Web-plats,
alternativt rekvireras ansökningsblankett från:
Stiftelsen Karl Simsons Fond, c/o Optimax
Box 4901
116 94 STOCKHOLM
Tel: 08-642 34 07
Fax: 08-644 89 00
Internet: www.simsonfond.se
Ansökan oss tillhanda senast 2008-04-15
Ev. ytterligare upplysningar kan erhållas från nedanstående
styrelseledamöter.
Stockholm i januari 2008
Karl Simson, 08 – 642 34 07
Mikael Simson, 08 – 649 89 15
Ingalill Thunholm, 08 – 53177820
Manfred Brunnenkant, 08 – 648 46 79
Tommy Glückman, 08 – 679 56 60
Sören Mattisson, 08 – 29 48 30
NORDIC VISION 1·2008 35
PRODUKTNY T T
SCANPIX
Ny
perimeterteknologi
Ät blåbär!
B r i t t i s k a j a k t p i l o t e r under
andra världskriget fick bättre mörkerseende
om de åt blåbär (Vaccinium Myrtillus). Det
visade sig vara anthocyanociderna i bären
som förbättrade anpassningen till ljus och
mörker. Senare forskning har visat att proanthocyanocid som också finns i vindruveextrakt är en stark oxidant och stärker väg-
garna i blodkärlen, förbättrar mikrocirkulationen samt reducerar risken för åldersrelaterade ögonsjukdomar som senil
makuladegeneration. Kanske dags att börja
sälja blåbär i optikerbutikerna? Annars kan
man köpa naturmedlet Blue Berry i hälsokostbutiken. (Ur Kurera, nr. 1, 2008).
Torisk endagslins
I f e brua r i börjar CooperVision Nordic
AB leverera sin nya lins, Biomedics 1 Day
Toric, en torisk mjuk hydrogel endagslins.
Den är tillverkad av materialet Ocufilcon D,
är formgjuten, har en vätskehalt på 55 %, ett
Dk/t på 17 och en centrumtjocklek på 0,11
mm. Linsen finns än så länge bara i en storlek, med en optisk radie på 8,70 mm och en
diameter på 14,5 mm. Den finns enbart i
minusstyrkor upp till –6,00 i 0,25 dioptriers
steg samt i –6,50 och –7,00 dioptrier. Cylinderstyrkorna är –0,75 och –1,25 dioptrier och
axellägena är 180, 90, 20 och 160 grader.
Linserna levereras i förpackningar om 30
linser i varje. Hanteringsfärgen är svagt blå.
Enligt CooperVision Nordic AB har linsen
följande fördelar.
• Bättre komfort än andra endagslinser
• Lätt att hantera beroende på design och
tillverkningsprocess
• Mindre interaktion mellan lins och
ögonlock
• Mindre stoltid.
Ny baskurva
V i s ta ko n (Johnson & Johnson Vision
Care) ökar nu antalet parametrar på sin kontaktlins Acuvue Oasys med Hydraclear Plus.
Den har hittills tillverkats i enbart en optisk
radie, 8,40 millimeter, men nu kommer det
36 NORDIC VISION 1·2008
att bli två stycken att välja mellan. Den nya
baskurvan blir flatare, 8,80 millimeter. Styrkorna kommer att bli lika många i båda varianterna, från -12,00 till +8,00 dioptrier
H e i de l be rg E ngi n e e r i ng i Tyskland har lanserat en ny perimeter, kallad
Heidelberg Edge Perimeter (HEP), avsedd
för upptäckt av tidigt glaukom. Perimetern använder en ny unik stimulus kallad
”Flicker Defined Form”, som riktas mot
syncellerna och som har visat sig vara
mycket känslig för nedsatt funktionsförmåga hos näthinnan vid tidigt glaukom.
Genom att använda blinkande mörka
och ljusa mönster skapar stimuleringen en
illusorisk gräns där patienten ser ett cirkulärt format stimulus, enligt företaget. Man
hävdar också att metoden inte bara upptäcker tidigt glaukom, den är även bekväm
för patienten, vilket resulterar i ett säkrare
testresultat.
Instrumentet är dessutom gjort för att
kunna användas tillsammans med Heidelberg Retina Tomografi. Med denna dataplattform som bas och ett nytt dataprogram, kan instrumenten samköras och ge
en funktionsanalys av en eventuell progression av glaukomet.
(http://64.182.50.213/.)
Piller till diabetespatienter
Baus c h & L om b h a r forskat fram
en vitamintablett, Ocuvite DF Eye Vitamin Supplement, som är avsedd att förbättra ögonhälsan hos diabetespatienter.
Tabletten innehåller antioxidanten
Genistein, som i kombination med andra
viktiga näringsämnen, till exempel alphalipoic syra, bekämpar fria syreradikaler
och bidrar till att reducera oxidativ stress,
som ofta är associerad med diabetes. Pillren innehåller även vitaminerna B1,B6, C,
D och niacin.
Bausch & Lomb rekommenderar
Ocuvite DF till patienter vars diet inte är
diabetesanpassad eller förstärkt med antioxidanter eller patienter som är utsatta
för påverkan av fria syreradikaler på
grund av för högt blodtryck. Patienter
med diabetes har en förhöjd risk att förlora synen, vilket till stor del kan ha sin
förklaring i oxidativ stress.
(www.bausch.com)
PRODUKTNY T T
Nya ögondroppar
för behandling av
korneala sår
Långverkande ögondroppar
mot torra ögon
V i s ta kon Ph a r m ac eu t ic a l s har
lanserat Iquix, levofloxacin 1,5 %, ögondroppar för behandling av infektioner i främre
segmentet. Preparatet är det enda i den nya
generationen av fluoroquinolon för behandling av korneala sår som har godkänts av
amerikanska Food and Drug Administration (FDA). Iquix är en steril lokalt applicerbar ögondroppe som snabbt penetrerar kornea och med sin bredspektrumeffekt angriper de flesta gramnegativa patogener som
kan hota synen samt de flesta grampositiva
dito, såsom Cornyebacterium, Stafylokockus aureus, Stafylokockus epidermidis,
Streptokockus pnemoniae, Pseudomonas
aeruginosa och Serratia marcescens. Iquix
innehåller inget konserveringsmedel.
(www.iquix.com).
Baus c h & L om b marknadsför nu ögondroppar mot torra ögon, Soothe XP Emollient Eye Drops, som ger en långvarig fuktning av ögats främre segment. Preparatet
innehåller Restoryl, en avancerad ”lipidåterställare” som skapar en barriär mot
uttorkning och vars effekt håller i sig i upp
till åtta timmar, enligt Bausch & Lomb. Soo-
the XP är den första multidosförpackade
fuktbaserade produkten med konstgjorda
tårar som säljs över disk.Företaget säger att
Soothe XP är unikt på så sätt att den återställer ögats skyddande lipidlager, minskar
avdunstningen och bevarar ögats egen fuktförmåga.
(www.bausch.com)
Acuvue 2 Colours
Boston-material
godkänt av FDA
V i s ta kon h a r l agt upp en hemsida
kallad ”iMakeover” där intresserade kan få
en uppfattning om hur färgade linser skulle
kunna förändra utseendet. Besökarna laddar upp ett eget foto och provar sedan någon
av de tio olika färgerna. När man bestämt
sig för en färg kan man skriva ut uppgifterna
och ta med dessa till tillpassaren, allt för att
spara stolstid.
www.imakeover.acuvue.com
32
ND
Fo od a n d Drug Administration (FDA)
i USA har godkänt Bausch & Lombs nya Boston XO2GP material för dagligt bruk vid olika
typer av synfel och oregelbundenheter i kornea. Linsen är en stabil lins och det nya
materialet har ett högt Dk-värde på 141, i
jämförelse med Boston XO som har ett Dkvärde på 100 (enligt Fatt). I Sverige säljs linsen av Nordiska Lins AB.
BCLA
Clinical Conference and Exhibition
May 29–June 1 2008
BIRMINGHAM, UNITED KINGDOM
THE BCLA:
COVERING THE KEY
ISSUES IN CONTACT
LENSES AND
ANTERIOR EYE
PRACTICE
Join the BCLA
Patient and practitioner nonThe Battle against the Bugs
compliance...how can we improve it? A one-day symposium on the latest thinking
A special session on the causes, management on infection and inflammation led by
Professor Debbie Sweeney
and prevention of non-compliance
'Doctor, what’s the best way to see Comfort...the final frontier
- LASIK, ortho-K or continuous wear Three eminent Professors present their
perspective on enhancing contact lens
soft lenses?'
Risk and its
clinical
significance
A closing session
chaired by
Professor Brien Holden
Professor Des Fonn chairs a three-way debate comfort
PLATINUM SPONSORS
book online by March 5 and
you can save £175 on full
delegate fees
Find out more by visiting
www.bcla.org.uk,
email [email protected]
or call +44 (0)207 580 6661
GOLD SPONSORS
www.bcla.org.uk
NORDIC VISION 1·2008 37
HÅKAN MÅLBÄCK
Kalendarium
14 – 16 mars
Kontaktlinskongressen 2008,
Aronsborgs Konferenshotell,
Bålsta (Stockholm);
www.kontaktlinskongressen.se
17 – 20 april
Annual Meeting of the Orthokeratology Academy of America, San Diego,
USA; www.okglobal.org
18-20 april
Norges Optikerförbunds Fackkonferens, Tönsberg, Norge;
www.optikerne.no
29 maj – 1 juni
Information från styrelsen
S K L F m e dv e r k a d e i januari på
Optikmässan, där vi hade en liten monter
som under fredagen och lördagen bemannades av medlemmar i styrelsen. Tack till
alla som besökte oss på mässan!
I samband med Optonordic höll SKLF:s
styrelse ett diskussionsmöte där fokus låg
på samarbetet med Optikerförbundet,
marknadsföringen av SKLF samt utvecklingen av SKLF:s utbildningsprogram. Styrelsen deltog under Optonordic även i ett
gemensamt möte med Optikerförbundet
där det diskuterades möjligheter till olika
former av samarbete i syfte att främja optikeryrkets utvecklig.
Missa inte SKLF:s årsmöte som äger rum
på Aronsborgs Konferenshotell i Bålsta,
lördag 15 mars klockan 17.15. Som medlem
är det viktigt att du gör din röst hörd. Ingen
anmälan krävs för själva årsmötet så det är
i princip bara att dyka upp. Observera att
årsmöteshandlingarna denna gång skickats ut via e-post. Har du inte fått dem kan
du höra av dig till kansliet så fixar vi det.
Under månaderna november till och
med januari har SKLF kört en kampanj där
alla som gjort ett inlägg på Kontaktlinsforum deltagit i utlottningen av tre kongressavgifter. Kampanjen har nu kommit till sitt
slut och SKLF vill härmed gratulera Rikard
Engström, Örebro, Håkan Petersson,
Växjö, samt Gunnar Burman, Umeå, som
är de glada vinnarna av varsin kongressavgift till Kontaktlinskongressen 2008.
38 NORDIC VISION 6·2007
Under Kontaktlinskongressen 2007
använde vi oss för första gången av ett system baserat på streckkoder för att på ett
effektivt sätt kunna registrera deltagarnas
utbildningspoäng. Systemet fungerade i
stort sett enligt förväntan, men tyvärr förlorade vi på grund av tekniska omständigheter en del av den data vi samlat in. Följden blev att undertecknad under hösten
fick ägna en hel del tid åt att säkerställa att
alla verkligen fick sina poäng, och det är
med en viss lättnad jag nu kan meddela att
ärendet är avslutat. Registreringen av
poäng sker i samarbete mellan SKLF och
Optikerförbundet och enligt OF ska alla
poäng nu vara redovisade på deras hemsida. Slutligen vill jag bara säga att jag tar
på mig ansvaret för hela denna fadäs och
jag vill be om ursäkt för allt trassel. Alla
som går på SKLF:s evenemang ska kunna
känna sig säkra på att de får sina poäng,
och även om det ibland tar lite tid så kan
ni lita på att vi gör vad som står i vår makt
för att försäkra att det också blir så.
Har du kollat att SKLF har din aktuella epostadress? Nu när Nordic Vision byter
skepnad och vi istället satsar mer på webben
är det extra viktigt att vi har tillgång till din
e-postadress för utskick av SKLF:s nyhetsbrev
med mera. Logga därför in på www.sklf.se
och kolla att din e-postadress är korrekt.
I samband med årsmötet i mars kommer
Kurt Östlund att avgå som ordförande efter
tre år på posten. Styrelsen för SKLF vill
BCLA Clinical Conference and Exhibition, Birmingham, Storbritannien;
www.bcla.org.uk
17 juni
Third All-Russian Conference of
Young Scientists with the participation of international speakers, ”Actual
Aspects of Ophthalmology”. S. Fyodorov Eye Microsurgery Federal State
Institution, Moskwa, Ryssland.
[email protected]
29 – 31 augusti
Annual Congress of the ECLSO,
Vilnius, Litauen; www.eclso.org
3-5 september
Sveriges Ögonläkarförenings Årsmöte, Örebro; www.swedeye.org
13-17 september
XXVI Congress of the ESCRS, Berlin,
Tyskland; www.escrs.org
1-4 oktober
EVER Congress 2008, Portoroz,
Slovenien; www.ever.be
25-26 november
Medicinsk Riksstämma, Göteborg
uttrycka sitt stora tack till Kurt för ett gott
och framgångsrikt samarbete under den
här tiden, samt önska honom lycka till i
fortsättningen. Jag vill också passa på att
framföra mitt personliga tack för en väldigt givande tid, ibland präglad av
meningsskiljaktigheter, men oftast av
samförstånd. Tack pappa för din enorma
glöd och ditt outtröttliga engagemang!
Johan Östlund
Cornealanalys med eller
utan autorefraktor.
CA-100 & KR-8100P
CA-100 & KR-8100P är synonymt med corneal topografi
i superklass. CA-100 analyserar över 100 000 punkter på
cornea. Kurvaturen avläses och redovisas i färgtemperaturer i analysprogrammet. (Corneal Mapping). Resultatet
används för att skräddarsy en kontaktlins och resultatet
är en tillpassning som är unik och individuell med avseende på överlägsen visus och bärarkomfort. Instrumenten används också för tillpassning av Ortho-K-linser.
Unikt för CA-100 är den inbyggda pupillometern. Instrumentet mäter pupillens placering i förhållande till apex.
Pupillen mäts under tre olika simulerade ljusförhållanden
för att avgöra genomsnittsstorleken och decentrationen
från apex, något som i hög grad påverkar kontaktlinsens
utformning.
CA-100 representerar tillsammans med KR-8100P, som
arbetar med samma typ av analys men även innehåller
en autorefraktor, spjutspetsteknik från Topcon. De är
båda exempel på hur vi med hjälp av ny forskning & utveckling kan erbjuda kunden något unikt vid sitt besök.
De individuella linserna som dessa instrument ger underlag för ger bättre synskärpa & bärarkomfort för kunden
och därmed också ökad lojalitet, attraktionskraft och
lönsamhet för den legitimerade optikern.
4OPCON3CANDINAVIA"OX-ÚLNDALs4ELs&AXsWWWTOPCONSE
Posttidning B
Avs: Sveriges Kontaktlinsfond AB
Isafjordsgatan 22B
164 40 Kista
1. Smörjer på morgonen
2. Återfuktar hela dagen
3. Håller ögonen fräscha till slutet av dagen
Känslan av nya linser hela dagen 1
Fräscha ögon 14.000 gånger om dagen
2
I november 2007 lanserades världens första lins med trippelverkande fukteffekt. Denna aktiveras 14.000 gånger om dagen,
varje gång man blinkar, vilket bidrar till att dina kunder upplever en enastående komfort under hela dagen. DAILIES® AquaComfort Plus™ - fräsch
VÄRL
DS
N Y HE T!
och komfortabel i varje ögonblick.
DAILIES® AquaComfort Plus™ lanseras som ett komplement till
nuvarande Focus DAILIES®, som en premiumprodukt för dina mest krävande
kunder. Kontakta din lokala CIBA Vision-representant för mer information.
Nya DAILIES® AquaComfort Plus™
Blinka så förstår du
1. Ciba Vision. Data on File 2007. 2. Ciba Vision. Data on File 2007.