NORDIC VETENSKAPLIG TIDSKRIFT FRÅN SVERIGES KONTAKTLINSFÖRENING Kongress i Houston • Astigmatism och kontaktlinser • Optikmässan • Kontaktlinsforum Nr. 1 2008 OSKAR JOHANSSON Innehåll Nr 1/2008 Den årliga Optikmässan OPTONORDIC samlade i år inte bara Optikmässan utan även Optometridagarna, ett par inköpsmässor och inte minst en massa besökare. 3 LEDARE 4 NYHETER I KORTHET 6 OUTLOOK Contact Lens Complications 8 VETENSKAP Kontaktlinspraktikerns utmaning: Astigmatism 10 KONGRESS HOUSTON 16 BCLA Pioneers’ Conference 18 Optikmässan i Älvsjö 21 Rapport från Kontaktlinsforum 22 Kontaktologi 24 PROFILEN Sporten framför allt! 28 EXAMENSARBETE En jämförelse i uppkomst av corneal staining mellan Avslut! Opti-Free Express och ReNu Multi-Purpose vid användande av silikonhydrogellinser 36 PRODUKTNYTT 38 SKLF - Information från styrelsen - Kalendarium Medlemstidning för Sveriges Kontaktlinsförening (SKLF) ANSVARIG UTGIVARE OCH REDAKTÖR: Kurt Östlund, ordförande SKLF tel 073-960 53 40, [email protected] SKRIBENTER I DETTA NUMMER: Anita Robertson, Elin Selander, Inga-Lill Thunholm-Henriksson, Jan Bergmanson, Johan Östlund, Kurt Östlund, Olof Nesterud, Oskar Johansson ANNONSBOKNING: Display i Umeå, tel 090-711 500 Patrik Sandström, [email protected] Johan Sandberg, [email protected] PRODUKTION/PROJEKTLEDNING: Citat Journalistgruppen Strandbergsgatan 20 Box 30159, 104 25 Stockholm tel 08-610 20 00 Projektledare: Ingrid Båvsjö, [email protected] SVERIGES KONTAKTLINSFÖRENING: Isafjordsgatan 22 B, 5 tr 164 40 Kista tel 08-35 05 00, fax 08-35 94 90 [email protected], www.sklf.se ANNONSÖRER I DETTA NUMMER: Alcon Sverige AB, CIBA Vision, Johnson & Johnson Vision Care, Nordiska Lins AB, Topcon Scandinavia AB OMSLAGSFOTO: Foto: Gunnar Ask Nä r jag i m a r s 2005 accepterade att kandidera till ordförandeposten i Sveriges Kontaktlinsförening, efter Carl Fredrik Kanington, var det för en tvåårsperiod och som en nödlösning i avvaktan på en yngre ordförande. Det visade sig dock att det inte var någon köbildning till jobbet och förra året åtog jag mig därför att förlänga mandatet med ett år. Det innebär att jag nu vid årsmötet den 15 mars i Bålsta kommer att lämna över klubban till en ny ordförande i SKLF. De gångna åren som ordförande i SKLF har för mig varit mycket spännande och stimulerande, rent av riktigt utmanande. När förre kanslisten Kerstin Blesell sa upp sig tre månader in på min mandatperiod trodde jag att hela SKLF skulle krackelera, men genom en lycklig slump kunde min son Johan med kort varsel rycka in och ta hand om det så viktiga kansliet. Därmed kunde SKLF rulla vidare på den väg som kändes vara den enda riktiga, nämligen att vara en fristående intresseförening för optiker, ögonläkare och andra kontaktlinsintresserade personer. Min strävan under de tre åren har varit att med styrelsens bifall skapa ett ökat intresse för kontaktlinser bland optiker och ögonläkare, en ökad kunskapsfördjupning som indirekt innebär bättre kontaktlinser för patienterna, både tekniskt och fysiologiskt samt ett starkare SKLF med fler engagerade medlemmar. Mycket tid och kraft under resans gång har dock gått åt till konfrontationer med såväl myndigheter, andra yrkessammanslutningar som kommersiella krafter. Fördelen med ett hygieniskt, säkert, bekvämt och uppdaterat kontaktlinsbärande har tydligen inte varit självklart för alla grupperingar i samhället. Men skam den som ger sig. Jag vill tacka de tre styrelser som jag har haft nöjet att samarbeta med under de tre åren och säga att vi tillsammans har åstadkommit flera viktiga saker. Nordic Vision har blivit en bättre medlemstidning med mer vetenskapligt innehåll och fler nummer per år, nyhetsbrevet SKLF Update har tillkommit som en kommunikationskanal mot medlemmarna och Kontaktlinskongressen har blivit större och proffsigare. Dessutom har föreningens hemsida fått en ansiktslyftning och utökats med såväl ett diskussionsforum som en webbaserad matrikel. Nya stadgar har antagits som innebär att alla medlemmar är med på lika villkor. SKLF:s internationella nätverk har också utvidgats. Tyvärr är inte allting gott beständigt utan en god ekonomi. Produktionen av medlemstidningen Nordic Vision i sin nuvarande form har visat sig vara för dyr och har tärt hårt på SKLF:s ekonomi under de senaste 4-5 åren, vilket gjort att SKLF:s styrelse tidigarelagt beslutet att satsa på webben som det huvudsakliga mediet för förmedling av information och nyheter. Den tidning du nu håller i handen är alltså den sista i traditionellt format, åtminstone tills vidare. Detta är bara att beklaga, inte minst för alla de som uppskattat Nordic Vision och dess läsvärda innehåll. Jag vill till sist önska styrelsen och föreningens nye ordförande lycka till i den fortsatta uppbyggnaden av en fin och numera 43 år gammal förening. FOTO: MÄSTER Avslut! Kurt Östlund Ordförande i Sveriges Kontaktlinsförening [email protected] NORDIC VISION 1·2008 3 NYHETER I KORTHET Större risk med köp av kontaktlinser via internet AMO startar utbildningskampanj I e n u n d e r s ö k n i n g som nyligen gjorts vid Brooklyn College, New York, USA, konstaterade forskarna Joshua Fogel, PhD och Chaya Zidile att köp av kontaktlinser via internet är förenat med större risk för en bakteriell infektion än om köpet sker hos den lokale kontaktlinspraktikern. En av anledningarna var att linsskötseln var sämre när linserna köpts på internet. I studien framkom att av de personer som köpte sina kontaktlinser hos kontaktlinspraktikern, fick 86 procent en noggrann instruktion i skötseln av linserna. Av dem som inhandlade sina linser på annat håll var A MO (A dva nc e d Medical Optics) meddelar att man kommer att starta en global utbildningskampanj i linsskötsel, (läs rengöring) benämnd ”Elevate Your Eye (EYE) Care”. Målet med kampanjen är att hjälpa linsbärare att maximera nyttan av kontaktlinser samtidigt som infektionsrisker minimeras. Idén till EYE Care kommer från den oro många tillpassare känner för att linsbärarna inte alltid tillämpar hälsosamma rengöringsrutiner. En nyligen gjord undersökning i USA visar att nästan 30 procent av linsbärarna inte har bra skötselrutiner, vilket medför att de dagligen utsätts för en ökad infektionsrisk. det 23,5 procent som inte besökte någon kontaktlinsoptiker regelbundet och dessa missade därmed skötselgenomgången. Utöver risken som felskötta linser innebär noterade forskarna också att 35 procent av nätköparna inte ens kollade om den angivna korrektionen verkligen stämde med den på deras recept. En annan skillnad var att av de personer som köpte sina linser hos praktikern kom 57 procent på föreskrivet återbesök, medan endast 29 procent av nätköparna gjorde det. (Optometry: Journal of the American Optometric Association (AO), januari, 2008). Facit för år 2007 Kon ta k t l i n s i n du s t r i n fortsätter att visa god vitalitet och analytikerna över hela världen tror på en uppgång på 7-8 procent för år 2008. Värdet på den globala mjuklinssektorn beräknas till cirka 31 miljarder kronor och på stabillinssektorn till 1,6 miljarder kronor. Det världsledande kontaktlinsföretaget är Johnson & Johnson med hela 45 procent av marknaden. Av mjuklinsmarknaden har CIBA Vision 19, CooperVision 16 och Bausch & Lomb 15 procent. Endagslinser är överlägset mest populärt ur ett globalt perspektiv och står för 33 procent av marknaden. Som jämförelse kan nämnas att andelen bara är 10 procent i USA. Globalt sett har försäljningen av silikonhydrogellinser nu ökat till 24 procent, varav sfäriska linser svarar för 19 och toriska linser för 5 procent. Övriga toriska linser har 13 procent av marknaden och multifokala linser bara 3 procent. Vanliga mjuka hydrogela kontaktlinser och stabillinser har tillsammans 21 procent av världsmarknaden, medan kosmetiska svarar för 6 procent. Det land som har den största andelen nytillpassningar är Portugal med cirka 60 procent. Spanien, Tjeckien, Rumänien, Ungern och Storbritannien har över 50 procent. (C L Spectrum, januari, 2008). Acuvue Oasys godkänd för terapeutiskt bruk T h e F o o d & D ru g Administration (FDA) i USA har godkänt Vistakons silikonhydrogellins Acuvue Oasys för terapeutiskt bruk som bandagelins vid olika akuta och kroniska tillstånd i ögonen. FDA anser att kontaktlinsen även kan användas för korrektion under läkningsperioden. Som underlag för godkännandet finns en retrospektiv studie av 43 patienter som tillpassats med Acuvue Oasys. Studien visade att linsen var effektiv vid lindring av smärta, som skydd av kornea och för att förhindra återfall av aktuell åkomma. Det fanns inga säkerhetsrisker med att använda linsen. 4 NORDIC VISION 1·2008 Som exempel på ögontillstånd där linsen kan användas nämns entropion, trichiasis, ärrbildningar och återkommande erosioner i kornealepitelet. Dessutom är den användbar som skydd mot irriterande suturer, missbildningar, degenerationer och vid paralys av blinkreflexen samt även som en barriär under läkningsprocessen vid epitelskador, kornealsår, neuroparalytisk keratit och kroniska brännskador. Kontaktlinsen kan också användas som bandagelins efter refraktiv kirurgi och andra kirurgiska ingrepp på ögats främre yta. Ny syn på syrebehovet till kornea I e n s t u di e p u bl ic e r a d i tidskriften Cornea påpekas vikten av god syretillförsel även till korneas periferi vid kontaktlinsbärande. Studien, Finite Element Analysis (FEA), som gjorts av Larry Alvord vid CIBA Vision Research använder en tvådimensionell modell av en kontaktlins, vilken ger en tredimensionell analys av kontaktlinsen på korneas yta. Därigenom konstaterar forskarna att syreförsörjningen av korneas perifera yta är mer utmanande, men inte desto mindre nödvändig. Det är faktiskt mer nödvändigt att förse den ytan med syre än centrala kornea. Godkännandet av ett minimalt Dk/t-värde för att säkra korneas syrebehov kan därför inte enbart baseras på det syre som upptas i centrala kornea. Bausch & Lomb uppköpt Wa r bu rg Pi n c u s köp av Bausch & Lomb har nu avslutats och köpesumman fastslogs till 29 miljarder kronor. Bausch & Lombs aktie har i och med köpet avnoterats på New York börsen. Ordföranden i Bausch & Lomb, Ronald Zarella, anser att företaget nu har ett bra utgångsläge för att återta sin ledande position inom aff ärssektorn ögonvårdsprodukter. GETTY IMAGES/LUCIANA WHITAKER NYHETER I KORTHET Ny vitenskapelig, optometrisk publikasjon Ökade befogenheter i Alaska E n n y l ag (H B 113) som tillåter optometrister att förskriva allmänt verkande mediciner för behandling av ögonsjukdomar har nyligen godkänts i delstaten Alaska i USA. The American Optometric Association anser att den nya lagen är viktig i en stat som Alaska eftersom optometrister är de enda yrkesutövare inom ögonvården som finns att tillgå i avlägset belägna delar av staten. Huruvida någon speciell vidareutbildning krävs för uppgiften nämns inte i bulletinen. Kornealödem och tonometri I de n n a s t u di e från Storbritannien undersökte forskarna om, och hur mycket, ett ödem i kornea påverkade tensionen i ögat mätt med Goldmanns applanationstonometer. Tjugotvå personer mellan 50 och 60 år deltog i studien. Kornealradien, ögontrycket och korneas centrumtjocklek mättes innan en tjock HEMA-lins placerades i ögonen. Linserna bars i två timmar och därefter upprepades mätningen direkt samt därefter i 20-minutersintervall upp till en timme efter uttagandet. Såväl kornealtjockleken som ögontrycket (+2,70 mm/Hg) hade ökat betydligt efter linsbärandet. Under timmen efter uttagandet sjönk trycket och minskningen kunde korreleras med minskningen av kornealtjockleken. 1,0 mm/Hg per 10 mikron minskning av kornealödemet. Forskarna drog slutsatsen att ett relativt litet kornealödem orsakat av kontaktlinsbärande orsakade ett svårbedömt mätfel vid Goldmanns applanationstonometri. (Contact Lenses Today, 6 jan., 2008). F r a 2 0 0 8 k a n det norske fagtidsskriftet Optikeren trykke vitenskapelige artikler som er fagfellevurdert (refereed) og gir poeng for bygging av egen kompetanse. Nordiske optikere som driver med forskning, eller som på annen måte ønsker å samle seg akademiske poeng for å bygge opp kompetanse, har lenge savnet et nordisk, optometrisk tidsskrift for presentasjon av sine artikler. Fram til nå har britiske og amerikanske tidsskrifter vært eneste alternativ. Fra januar 2008 kan den norske Optikerens nye avdeling, Synsvitenskap, ta imot artikler som omhandler så vel grunnleggende synsvitenskap som kliniske og anvendte temaer innen optometri. Både optikere og andre ønskes velkommen til å sende inn artikler. Ekstern vurdering For at vitenskapelig artikler skal få poeng, settes det strenge formkrav. Det er derfor utarbeidet rutiner som tilfredsstiller internasjonale kriterier for trykking av vitenskapelige artikler. En objektiv, uavhengig og kritisk vurdering foretatt av en fagfelle (referee), er vesentlig. Optikeren har i hovedsak valgt å følge de samme retningslinjene som det britiske optometriske tidsskriftet Ophthalmic and Physiological Optics (OPO). De kan leses på Optikerens hjemmeside, http:// optikeren.pdc.no. Her kan også bladets målsetting leses. Egen redaksjon Synsvitenskap har egen redaksjon, hvor Anneli Demberg er vitenskapelig redaktør. I den vitenskapelige redaksjonskomiteen sitter forskere med doktorgrad fra hvert av de nordiske landene. For vurdering av artiklene som kommer inn, vil det bli tatt kontakt med fagpersoner innen de fagområdene som artiklene omhandler. Skandinavisk språk I Optikerens Synsvitenskap kan artikler trykkes på et skandinavisk språk (norsk, svensk, dansk) eller på engelsk. - Send inn artikler Vitenskapelig redaktør Anneli Demberg, som er opptatt av eget doktorgradsarbeid ved Glasgow Caledonian University, er spent på mottakelsen av dette nye tilbudet i Norden. Anneli Demberg, vitenskapelig redaktör – Jeg håper at mange ser nytten av dette, og sender inn artikler til oss, sier hun, og oppfordrer alle til å ta kontakt med henne, hvis de har spørsmål. Hun kan kontaktes på mailadresse: [email protected]. Artikler kan også sendes til samme adresse eller til [email protected] merket ”referee”. Spørsmål kan også rettes til: Inger Lewandowski, Ansvarlig redaktør Optikeren [email protected] Synsvitenskaps vitenskapelig redaksjonskomité består av følgende personer: • Leiv S. Bakketeig, overlege og professor, Folkehelseinstituttet, avdeling for epidemiologi • Rune L. Brautaset, Mphil, PhD, BSc, MPhil, PhD, Programdirektør optometriutdanningen, St Eriks Ögonsjukhus, Karolinska Institutet, Stockholm, Sverige • Jan Richard Bruenech BSc (Hons), PhD, professor, Avdeling for optometri og synsvitenskap, Høgskolen i Buskerud, Kongsberg og professor II ved Randers Tekniske Høyskole, Danmark • Liv Drolsum, øyelege dr. med., professor II, Øyeavdelingen, Ullevål Universitetssykehus, Oslo • Jörgen Gustafsson, PhD, forskningsleder ved Avdeling for optometri, Högskolan i Kalmar, Sverige • Gunnar Horgen PhD, professor, prodekan, Avdeling for optometri og synsvitenskap, Høgskolen i Buskerud, Kongsberg. NORDIC VISION 1·2008 5 OUTLOOK | JAN BERGMANSON Contact Lens Complications H a pp y 2 0 0 8! I w i s h every one a prosperous and successful year – a year rich in happy family life and enriching your practice! We were deeply honoured by the visit of several prominent Swedes to our cornea meeting in Houston last December. The SKLF was well represented by President Kurt Östlund and Board Member Oskar Johansson and Secretary Johan Östlund. Yvonne Helmfrid-Agartz, here for a second time, was accompanied by a daughter and her partner at Svenskt Centrum för Optometri, Anne Ericsson. I believe they enjoyed the education offered and mixing with the Texas crowd. I also understand they accomplished some serious shopping taking advantage of the cheap dollar. They will tell their story elsewhere. It is my hope that their story and the reputation of our Cornea and Contact lens meeting will stimulate you to plan a trip to Houston in 2008. I will not be surprised to see my five good colleagues from Sweden returning this year to Houston. The next edition of this meeting is going to be our 25th consecutive meeting, our Silver Anniversary and we are planning something very special. As it should be in Texas, it will be Bigger and Better and you would not want to miss this event! I will pass on information about this meeting as we go along. T h i s c om m u n ic at ion will discuss a case of classic complications in a contact lens wearer. This case raises a few good points. I am particularly thinking of prompt care, accurate diagnosis and the benefit of therapeutic management. My patient was not a patient that had been provided contact lenses in our clinic but had been recommended by friends to visit our facility when he developed an acute red eye. He, here referred to as Burt, arrived without an appointment as an emergency patient and, by the way, we never turn these away. If we, for whatever reason cannot take care of the patient, we will direct them to a place where they can get the needed care. Burt had a very red right eye – Grade 3+ bulbar and limbal injection – and he said he was wearing hydrogel soft lenses on an extended wear basis. It transpired that Burt was not compliant with discarding his lenses after two weeks nor did he use care solutions in a recommended manner. He reported ocular discomfort and photophobia but not pain since awakening. Visual acuity was correctable to 20/15 OU. Biomicroscopy with fluorescein did not reveal an epithelial defect but some peripheral subepithelial infiltrates. Anterior chamber flare was absent and other than tearing no discharge was noticed. The eyelids showed a mild blepharitis to be present. S i n c e t h e r e wa s no epithelial defect we did not culture the eye but at this point Generic Name Trade Name Preparation/Concentration Dexamethosone–Neomycin–Polymyxin B Dexasporin, Maxitrol Poly-Dex, generic Suspention (0,1%; 3,5mg/mL; 10.000units/mL) AK-Troi, Maxitrol Poly-Dex, generic Ointment (0,1%; 3,5mg/g; 10.000units/mL) Dexamethosone–Tobramycin Tobradex Suspension (0,1%, 0,3%) Ointment (0,1%, 0,3%) Fluorometholone–Sulfacetamide FML–S Suspension (0,1%, 10%) Gentamicin–Prednisolone acetate Pred–G, Pred–G S.O.P Suspension (0,3%, 1,0%) Ointment (0,3%, 0,6%) Hydrocortisone–Neomycin–Polymyxin B Cortisporin, generic Suspension (1,0%; 3,5mg/mL; 10.000units/mL) Hydrocortisone–Neomycin–Polymixin B–Bacitracin AK Spore HC Cotisporin, generic Ointement (1%; 3,5mg/g; 10.000units/g; 400units/g) Loteprednol etabonate–Tobramycin Zylet Suspension (0,5%, 0,3%) Prednisolone acetate–Neomycin–Polymyxin B Poly–Pred Suspension (0,5%, 0,35%; 10.000units/mL) Prednisolone acetate–Sulfacetamide Blephamide, Blephamide S.O.P Suspension /0,2%, 10%) Ointment (0,2%, 10%) Prednisolone sodium phosphate–Sulfacetamide Vasocidin, generic Solution (0,25%, 10%) 6 NORDIC VISION 1·2008 OUTLOOK | JAN BERGMANSON Infiltrat i kornea. we could not rule out bacterial infection so he was given a topical antibiotic, which, in the event of no existing bacterial invasion, would hopefully prevent this from happening. He was given a fourth generation fluoroquinolone (Vigamox – moxifloxacin 0.5%) topical agent and to administer a drop on the affected side every 3 hours. This type of topical antibiotic has quickly become the most prescribed antibiotic in the USA and for good reasons. It is very effective and well tolerated with little risk of promoting bacterial resistance. We also educated Burt on appropriate lid hygiene. He was discharged with instructions to call us right away if he experienced the onset of pain or noticeable reduction in vision. He also was given an appointment to see us the next morning. At his appointment the next morning, Burt reported that his right eye did not feel or look any better. Our biomicroscopic examination confirmed this but also that the infiltrates had increased in numbers and moved further towards the central cornea. We were pleased to see that there still was no breach in the epithelium nor was there any anterior chamber flare present. Our initial therapy was not working and most likely this was due to the fact that Burt did not appear to have a bacterial infection of the conjunctiva or the cornea. Therefore, we needed to shift our therapeutic strategy to deal with the inflammation that our patient experienced, but we still needed keep the bacteria Bulbär och konjunktival injektion, grad 3+. out. The solution is to prescribe a combination agent formulated with an anti-inflammatory component together with an antibiotic. There are a few choices on the drug market for this purpose. I chose to prescribe Zylet (Loteprednol etabonete 0.5% with Tobramycin 0.3%), which uses a soft steroid together with a good antibiotic. With soft steroids, we mean a steroid with no or unlikely side effects, such as intra-ocular pressure (IOP) spikes. Anytime you prescribe steroids you must monitor the IOP but with soft steroids elevated IOP is an unlikely complication. Burt was again discharged with the instructions to take the topical combo prescription 4 times a day for 4 days with the dose tapered over the next 3 days. He was told to keep up the lid hygiene measures and to return next day. When he returned the following day his condition had reversed. We were on the right track! The infiltrates were still present but in reduced numbers and the redness was reduced to Grade 2. A week later, all infiltrates were gone and he was no longer taking any medication. I advised him to not use contact lenses for another 10 days, when we would refit him with silicone hydrogels for daily wear and occasional overnight use. T h i s c a s e s hows that getting prompt treatment will most likely result in a good clinical outcome and no vision loss. Of course, having no epithelial defect helps the prognosis but leaving this condition unattended would have kept the door open for a disastrous outcome. Zylet is one of the many combination drugs available. Combination drugs are prescribed in instances when one worries that ocular or adnexal inflammation may compromise the ability to resist microbial invasion. This may occur if epithelial edema or disruption is present and is the case in superficial burns or cases of ocular rosacea. Combination drugs are also prescribed when inflammation and bacterial infection are present together. This is an important consideration when discharge or infiltrates are involved and may be true in cases of blepharitis and meibomian gland dysfunction. In Burt’s case the noncompliance in lens changes and care together with the overnight wear of hydrogels set the stage for a reaction, which very well may have been triggered by the corneal exposure to exogens produce by the mild blepharitis we noticed in his lids. We should be very alert to the consequences of noncompliance in contact lens wearers, who may have less than clean fingers when handling lenses at the same time as they manipulate their lids. That is a bad combination and a reminder for us, the eye care practitioners, that we must observe the lids of our patients and at the same time instruct our patients that the lids needs just a good clean as the rest of our body. NORDIC VISION 1·2008 7 VETENSK AP Kontaktlinspraktikerns utmaning: Astigmatism De n s om a r be ta r med tillpassning av kontaktlinser och eftersträvar optimal synskärpa för patienten kan inte låta bli att korrigera astigmatiska brytningsfel, även om de är små. Förutsatt att ögonen är fullt friska och har optimal förmåga att nå full synskärpa innebär en okorrigerad astigmatism på 0,50 dioptrier en minskning av synskärpan med en halv till en rad på syntavlan i normal belysning. Det som för den legitimerade optikern är självklart vid glasögonkorrektion, nämligen att korrigera 0,25 dioptriers astigmatism eller åtminstone 0,50 dioptrier, är vid kontaktlinskorrektion inte alls lika självklart. Resonemanget är ologiskt, men kunde för ett antal år sedan försvaras med avsaknaden av lämpliga kontaktlinser, för höga kostnader och opreciserade tillpassningssvårigheter. I dag är situationen en helt annan. Varje år lanseras flera nya konstruktioner av toriska kontaktlinser, såväl gaspermeabla, hydrogela som silikonhydrogela kontaktlinser. Många kontaktlinsleverantörer har nu kommit så långt att de i sitt sortiment även har mjuka toriska endagslinser. För kontaktlinspraktikern finns det alltså ganska få skäl till att inte korrigera astigmatiska synfel mellan -0,5 och –2,50 dioptrier. Möjliga orsaker till att avstå är såriga ögonlockskanter, nedsatt tårflöde/kvalitet och dålig blinkning. Även större astigmatiska korrektioner är möjliga och många fabrikanter förfogar över mer avancerade toriska linser. När korrektionsbehovet når över tre dioptrier är filosofin att inte försöka fullkorrigera, utan i stället hålla ner cylinderstyrkan för att inte orsaka för stora synfluktuationer vid axelrotationer. I december- och januarinumret av Contact Lens Spectrum delar fyra optometrister i USA med sig av sina erfarenheter av torisk mjuklinstillpassning. Dr . J u l i e O t t De k i n de r , OD, University of Missouri – St. Louis College of Optometry, menar att tillpassning av toriska kontaktlinser tidigare snarast var en specialitet i kontaktologin, men att situationen nu är en helt annan. Det finns mer 8 NORDIC VISION 1·2008 än 25 tillverkare av mjuka toriska kontaktlinser och nästan hundra olika linsvarianter. Hon anser att mjuka toriska linser generellt sett är lättare att tillpassa än toriska stabila linser. Den mjuka linsen draperar korneas topografi och det spelar ingen roll om astigmatismen beror på kornea, ögonlins eller båda. Linsens stabilisering beror på ögonlockens form, anatomi och styvhet, men också på linsens design och styrka. Interaktionen mellan ögonlocket och linsen är helt avgörande för stabiliseringen, men även linsmaterial, kapillär kraft och främre ytans friktion är viktigt. Korneas perifera topografi och ögonens eventuella cyklorotation har mindre betydelse. Mjuka toriska linser är konstruerade för att förhindra rotation på ögat, antingen genom olika tjocklekar på respektive övre, centrala och nedre linszonen eller via prismaballast. Prismaballast och en konstruktion med dubbla tunna zoner är vanligast. Erfarenheten säger att om en torisk kontaktlins inte fungerar bra så är det bäst att byta till ett helt annat fabrikat, annat material och annan design. De två vanligaste silikonhydrogellinserna i USA är PureVision Toric och Acuvue Advance for Astigmatism. Dr. Dekinder tycker att båda linserna är stabila, ger god komfort och god synskärpa. Båda linserna finns i minus- och plusstyrka, med en cylinderstyrka på –2,25 dioptrier. Acuvuelinsen finns dessutom med UV-filter. Cooper Vision har en multifokal torisk lins (Ultravue 2000T Multifocal Toric) och CIBA Vision har en som heter CIBA Soft Progressive Toric. Både linserna är avsedda för årsbyten. CooperVision har även en multifokal torisk lins för månadsbyte, Proclear Multifocal Toric. D r . J o h n M a r k J ac k s o n , OD, Southern College of Optometry, är förvånad över det stora antal patienter han möter i sin klinik och som av sin tidigare kontaktlinspraktiker fått informationen att toriska kontaktlinser inte fungerar. Genom flera undersökningar är det fullt klarlagt att patienter med astigmatism ser bättre med toriska linser. Den mest dramatiska förbättringen sker vid en astigmatism mellan –1,25 och –2,00 dioptrier. Många i branschen hävdar att asfäriska mjuka linser kan maskera låga astigmatiska brytningsfel. Detta är sant vid pupillstorlekar på maximalt 2 mm, då både hög- och lågkontrastsynskärpan var densamma, men vid pupiller över 4 mm förbättrades synskärpan med toriska linser med mer än en rad på syntavlan. Den marginalen är viktig, framför allt vid bilkörning i mörker. Dr . T hom a s G . Qu i n n, OD, Athens, Ohio, anser att rotationsstabilitet är den viktigaste faktorn för framgång med toriska mjuka linser. Han rekommenderar tillpassning i tre steg: 1: Placera patienten framför biomikroskopet med den toriska linsens axelmarkering väl synlig. Be patienten titta rakt fram och blinka och iakttag hur markeringen rör sig. 2: Be patienten titta uppåt och blinka och sedan titta rakt fram. Notera därefter placeringen av markeringen. Repetera samma procedur, men med blicken nedåt, till höger och till vänster. 3: Med patienten framför biomikroskopet, sätt fingret på linsen och rotera den till ett nytt axelläge. Bedöm sedan linsens förmåga att återta sitt ursprungliga axelläge. Om den gör detta finns goda förutsättningar för en stabil synskärpa. Dr. Neil A. Pence, OD, Indiana University School of Optometry, delger sina erfarenheter med två toriska silikonhydrogellinser, Acuvue Advanced for Astigmatism och PureVision Toric. Linserna har endast en optisk radie och vissa begränsningar i styrkor och cylinderaxlar. 125 ögon testades med Acuvue Advanced for Astigmatism och 175 ögon med PureVision Toric. I mer än 95 procent av tillpassningarna roterade linserna max 10 grader och i 80 procent maximalt 5 grader. Båda kontaktlinserna hade god stabilitet. Kurt Östlund OSKAR JOHANSSON VETENSK AP Kongress i Houston I b örja n på december 2007 var det åter dags för Cornea, Contact Lenses and Contemporary VisionCare i Houston. Konferenshelgen inleddes redan på fredagen med ett antal workshops. Dr William Miller – som även föreläser på Kontaktlinskongressen 2008 – visade bland annat hur man ger sprutor i muskler samt i ögonlocken och konjunktiva; Eef van der Worp instruerade i tillpassning av bifokala linser och Dr Joe DeLoach pratade om ny teknik och framsteg inom det optometriska fältet. Eftersom fredagens workshops hölls på College of Optometry hade delegationen från SKLF även möjlighet till en privat guidning av denna anläggning av Dr Jessica Horne och Antal... ...deltagare: ...föreläsare: ...föredrag: ...workshops: ...utställare: ...projektanställda: 10 NORDIC VISION 1·2008 219 17 22 7 17 5 Sveriges egen Johanna Henriksson Tukler. Jessica och Johanna förevisade bland annat hur de bedriver forskning på kornea genom att studera tvärsnitt i ett digitalt elektronmikroskop, och vi fick också se de tidiga resultaten av Johannas forskning på muskornea. Under lördagen och söndagen hölls som brukligt en mängd föredrag, där en av höjdpunkterna var Dr Perry Rosenthals hedersföredrag om utvecklingen av den sklerala linsen. En drabbning som såg ut att kunna bli riktigt intressant var den mellan Dr Gary Andrasko, sponsrad av Alcon Laboratories, och Dr Brian Levy, sponsrad av Bausch & Lomb. Ämnet som skulle avhandlas var förstås staining. Brian Levy kunde dock tyvärr inte närvara då en snöstorm satte stopp för hans resa till Houston. E n pe r s on s om dock lyckats ta sig till konferensen utan problem - och som du för övrigt kommer att ha möjlighet att lyssna till på Kontaktlinskongressen 2008 – var Patrick Caroline. Han höll ett mycket intressant föredrag som handlade om teknologier på frammarsch inom kontaktlinsområdet. Föreläste gjorde också i vanlig ordning Dr Jan Bergmanson, som även var värd (course- master) för konferensen, samt Jonathan Walker från BCLA. Allt som allt medverkade 17 föreläsare på konferensen och på nästföljande sidor hittar du referat från några av föredragen. Kon f e r e n s e n va r upplagd så att fem föredrag utgjorde ett sammanhängande pass, vilket sedan följdes av en sammanfattande paneldiskussion. Cirka hälften av föredragen var sponsrade av olika företag. Det märks för övrigt att mat är ett stort glädjeämne i USA för det bjöds på mängder av denna vara i pauserna. Det sociala programmet utgjordes annars av ett informellt grillparty – Texasstyle – på fredagkvällen, samt en mycket trevlig, och lite mer formell, festmiddag på lördagkvällen. Den senare var egentligen exklusiv för konferensens föreläsare, men eftersom svenskar av naturliga skäl åtnjuter en viss särbehandling i Houston fick vi också vara med. I det stora hela var helgen mycket givande och från SKLF:s håll hade vi möjlighet att knyta kontakt med ett antal intressanta personer som vi kanske kommer att kunna få se på vår egen kontaktlinskongress framöver. Johan Östlund OSKAR JOHANSSON VETENSK AP Jonathan Walker, Patrick Caroline och Kurt Östlund. Föreläsningssalen. University Eye Institute huvudentré. Texas bbq med föreläsare och gäster. I Texas har man en alldeles egen uppfattning om hur en syntavla ser ut. Paneldiskussion ledd av Jan Bergmansson (th) och från vänster Norman Leach, Arthur Back och Patrick Caroline. NORDIC VISION 1·2008 11 VETENSK AP Referat från The Cornea, Contact Lens and Contemporary Vision Care Symposium, Houston, december, 2007. Dr. William D. Townsend, O.D., Canyon, Texas. Det torra ögat – är vi närmare en lösning? Doktor Townsend tog sin optometriexamen (OD) vid University of Houston College of Optometry och arbetar nu i privat praktik tillsammans med doktorerna Janet Townsend och Kevin Appel i ett företag som har flera lokaliseringar i norra delen av Texas. Tidigare var doktor Townsend konsult i elva år åt VA Medical Center i Amarillo, Texas. Han är fakultetsmedlem i University of Houston College of Optometry och forskar mest om nya ögonpreparat, kontaktlinsmaterial och vätskor. D ok t or W i l l i a m Townsend försökte under sin föreläsning besvara frågan om vi är nära ett botemedel för torra ögon. Svaret är – nej, men vi har större kunskap och mer möjligheter att behandla det torra ögat än vi haft tidigare. År 2007 har vi en bättre förståelse för det torra ögats etiologi och vi har identifierat många systemiska tillstånd som vi tidigare inte kopplat samman med det torra ögat. Vi har också många nya typer av aktiva substanser för behandling och många fler är på väg. Nu finns även vetenskapliga guider för bedömning av patienter med torrhetssyndrom. I mars 2007 publicerade Miliznovic B et al, i American Journal of Ophthalmology, “Impact of Dry Eye Syndrome on VisionRelated Quality of Life”, där man konstaterade att 7,8 procent av kvinnorna och 4,7 procent av männen över 50 år upplever torra ögon. Man skriver : ”Som sammanfattning; studien visar att torrhetssyndrom är förenat med en ogynnsam effekt på en synrelaterad livskvalitet.” Vad består då tårfilmen av? Vi vet att tårfilmen består av tre delar vatten-, lipid- och mucinlager. Numera har vi en bättre förståelse för ögats mucinfunktion. Mucinet är till för att underlätta vätningen av den vertikala, hydrofobiska ytan på ögat, och att hålla ytan optiskt ofördärvad och stabil utan att använda någon energi, alternativt väldigt lite energi för att åstadkomma detta. Abelson M, et al beskriver i “Mucin: What you don’t know may help you” (Review of Opthalmology, jan 2003) att det bland annat finns två viktiga kategorier av mucin. Det ena mucinet, som produceras av epitielcel- 12 NORDIC VISION 1·2008 lerna i konjunktiva, utsöndrar glycocalyx som är klibbigt och gör att tårarna stannar kvar trots epitelets hydrofobiska microvilli. Den andra typen av mucin är mucinet som formar gel och som produceras i bärgarcellerna. Vattenlagret utgör 90 procent av tårfilmen, produceras av tårkörtlarna och består av över 500 komponenter. Om det blir någon förändring av sammansättningen av dessa komponenter så kan det leda till problem på ögats yta. Ytterst finns lipidlagret som är ca 0,1 till 0,2 μm tjockt. Lipiderna produceras i Meiboms körtlar, är smörjande och förhindrar avdunstning. Deras betydelse är mycket underskattad. Varför är då ögat torrt? Med det gamla sättet att se på det torra ögat är orsaken alltid densamma och man ger patienten konstgjorda tårar. Om detta inte fungerar så provar man ett annat fabrikat, kanske ett med högre viskositet. Med det nya sättet att se på det torra ögat är det viktigt att ta reda på etiologin. Beror det på en bristfällig vätning av ögat; är det till exempel brist på androgen, inflammation i körtlarna, felaktig medicinering eller är orsaken neurologisk? Är avdunstningen för stor, ligger nedre ögonlocket an ordentligt eller har produktionen från Meiboms körtlar minskat? Först när man har svaret på det kan behandlingen anpassas till felet. Ett schema att titta närmare på togs fram av Lemp et al. med NEI Dry Eye Workshop 1995. Dr Townsend har undersökt detta och kommit fram till sex punkter som kan vara till stor hjälp vid bedömning av det torra ögat: 1. Historik a. Vad säger patienten under anamnesen? • Mina ögon är trötta • Mina ögon bränner • Mina ögon blir röda • Mina ögon känns grusiga • Mina tårar rinner mycket • Jag ser suddigt när jag läser och/eller sitter vid en skärm b. Vad han/hon egentligen säger är: ”Mina ögon är torra!” c. De första stegen i behandlingen av torra ögon är att ställa de rätta frågorna, bestämma sig för vilka diagnostiska test som behöver göras och beskriva och berätta för patienten vad symptomen beror på och hur man kan behandla dem. d. Sätt ihop ett frågeformulär som kan ges till patienten. Sådana finns hos leverantörerna, t ex Alcon, och hos Dr. McMonnies, (från Journal of AOA från april 1987). 2. Mediciner Tar patienten några mediciner? Exempelvis smärtstillande, antidepressiva, beta-blockerare, antihistaminer, med flera. Om patienten medicinerar, fråga om symptom på torra ögon. 3. Meiboms körtlar, utvärdering a. Förekommer kärlbildning på ögonlockskanten? Är det tydliga öppningar? Är det hack på ögonlockskanten. b. Känn på ögonlocket. Hur är kvaliteten och kvantiteten av sekretet? c. Hur ser det ut med genomlysning? (Dr Townsend skrev en artikel om detta i januari numret 2007 av Contact Lens Spectrum med titeln: Dry Eye Dx and Tx, Eyelid Transillumination, www. clspectrum.com ) 4. Schirmer-test Kom ihåg detta test! Om inte Schirmer-testet visar på tårar i ögonen, då är ögat torrt! VETENSK AP Referat från The Cornea, Contact Lens and Contemporary Vision Care Symposium, Houston, december, 2007. Dr. Edward Bennett, O.D, M.S.Ed, Multifokala Kontaktlinser vs Monovision: 5. Staining. Använd Lissamine Green. Celler som färgas i torra ögon har tappat sitt ytskikt av mucin. 6. Tårfilmens BUT – Break-Up Time a. När tårfilmen spricker upp bildas mörka områden på kornea. b. En normal uppsprickningstid är mer än 10 sekunder. c. Använd gulfilter för bättre observation. d. Ge patienten ett konserveringsfritt tårsubstitut. Om man konstaterar att patienten har en nedsatt funktion i Meiboms körtlar så kan man försöka behandla det. Första steget är att rekommendera varma kompresser eller riskuddar cirka 10 min/dag i ungefär en månad. Omega 3 som tillägg är lämpligt men det måste vara den med långa kedjor (fiskolja). Användning av Systane ögondroppar (Alcon) alternerat med Soothe ögondroppar (B&L) är också tänkbart. En mer avancerad terapi är den med tetracykliner. För patienter med dålig funktion i Meiboms körtlar är det även viktigt att ändra livsstil. Man bör undvika luftkonditionerade platser, och det kan vara lämpligt att skaffa luftfuktare. Patienten bör dricka mer vatten och undvika koffein. Att minska mängden stark mat, sluta röka och sluta dricka alkohol ger också en förbättring. Som sammanfattning kan man säga att det inte finns någon bot, men forskningen har kommit närmare en. Det är viktigt att vi känner till patofysiologin och att vi kan skilja mellan de olika orsakerna till det torra ögat. Ett tips är att läsa tidskriften The Ocular Surface, www.theocularsurface.com, där man tar upp många aspekter på det torra ögat. Varje år skriver man även om ”The Dry Eye Workshop”. Dr William Townsend går att nå via e-mail, [email protected]. Referent: Oskar Johansson Går det att jämföra? Doktor Bennett fick sin optometriutbildning (OD), vid Indiana University School of Optometry och sin MS.Ed. i utbildningspsykologi vid samma universitet. Han är för närvarande tillförordnad professor och delansvarig för kontaktlinsverksamheten vid University of Missouri, St. Louis College of Optometry. Doktor Bennett är också verkställande direktör i den avdelning inom Contact Lens Manufactorers Association som specialiserar sig på gaspermeabla stabila kontaktlinser. Hans forskning är inriktad på stabila kontaktlinser, speciellt komfort, bifokala konstruktioner och orthokeratologi. E d Be n n e t t öpp na de sitt föredrag med att konstatera att presbyopi inte är någon direkt fördel. Man kan bara konstatera att försäljningspotentialen för multifokala kontaktlinser är enorm. USA har idag över 100 miljoner presbyoper och 4 miljoner tillkommer varje år. Av presbyoperna är det bara något över 1 procent som bär kontaktlinser och ungefär 9 procent av världens tillpassningar utgörs av monovision och multifokala kontaktlinser (Morgan et al, jan 2007, CL Spectrum). Så vad har vi för möjligheter? Vi kan alltid fortsätta med avståndslinser kombinerat med läsglasögon, men monovision alternativt mjuka eller stabila multifokala kontaktlinser är också en möjlighet. Men varför använda monovision när vi har multifokala kontaktlinser? I det förstnämnda alternativet har båda ögonen full syn, medan det med multifokala linser på båda ögonen kan bli oskärpa. Många kontaktlinspraktiker är negativa till multifokala linser och den mer komplicerade tillpassningen. Monovision är enklare och billigare för patienten. Andelen nöjda patienter med monovision är hög. Westin et al redovisade en siffra på 71,7 procent i tidskriften Optometry, år 2000. Vid tillpassning av monovision är det viktigt att ge patienten upp till 4-6 veckors tillvänjning och att utföra ett binokulärt funktionstest. Vad kan då monovision ge för problem? Jo, patienten får sämre stereoseende och kan möjligtvis undertrycka ena ögat. Kontrastkänsligheten blir sämre och mörkerkörning kan vara ett problem. Dr Bennett rekommenderar att man skriver ut ett recept på ”bilglasögon” att använda utanpå linserna. Man kan konstatera att monovision i huvudsak uppskattas av patienterna, men att såväl ett ordentligt urval som information är viktigt, samt att multifokala kontaktlinser alltid bör övervägas till varje person med presbyopi. A n vä n dn i n g e n av s ta bi l a bifokala/multifokala kontaktlinser i USA har ökat och inte minst har ökningen av multifokala silikonhydrogellinser medfört att medvetenheten har ökat. Tyvärr är det inte många patienter som får information om att multifokala kontaktlinser existerar, att de fungerar och att de är bättre än monovision. Bland de stabila linserna finns, förutom monovision, även asfäriska multifokala linser och linser med skarp övergång. De asfäriska linserna har blivit mycket populära tack vare ny teknologi med bättre polerade ytor och högre additioner. På samma sätt som vid orthokeratologi är det bättre att börja vid låg myopi, eftersom det då är lättare att lyckas. Förhållandet är detsamma med asfäriska multifokala kontaktlinser, det är bättre att börja med patienter som har ett litet additionsbehov. Dessa sistnämnda patienter är bra kan- NORDIC VISION 1·2008 13 VETENSK AP didater till asfäriska multifokala kontaktlinser, speciellt de med mycket skärmarbete och de som idrottar. Om nedre ögonlockskanten är lågt placerad eller är slapp är dessa linser bättre än de med skarp övergång. Dessutom är det en fördel om patienten inte har behov av absolut skarp syn. Ett annat krav för asfäriska linser är att pupillens diameter inte får överstiga 6 mm i normalt dagsljus. Konstruktionen av en asfärisk multifokal kontaktlins är sådan att additionen finns i en ring runt den centrala zonen där avståndskorrektionen finns. Den centrala zonen finns i olika storlekar beroende på att patienternas pupillstorlek är olika. De är enkla att tillpassa genom att följa tillverkarnas guider. Med en lins med skarp övergång har man en vanlig bifokal lins med ett segment som ska ligga mot nedre ögonlockskanten. Linserna har antingen prismaballast eller trunkering. Det finns olika typer av segment och linserna görs i material med hög syrepermeabilitet. Funktionen är sådan att lässegmentet rör sig upp framför pupillen när man sänker blicken. Bra kandidater till den konstruktionen är patienter med behov av perfekt synskärpa. Man kan få vilken addition man vill och de fungerar bättre om en asfärisk multifokal lins inte centrerar bra. Det är viktigt att patientens nedre ögonlock är relativt styvt och att det inte heller är för lågt placerat. För patienter med krav på god synskärpa på mellanavstånd finns kontaktlinser med trifokala segment. Allt går förstås att komplettera med glasögon. En mängd studier ger stöd för uppfattningen att multifokala linser är bättre än monovision. Kirschen, Hung och Nakano (OVS, dec 1999) visade i en studie att patienterna fick ett bättre stereoseende, fick bättre synskärpa och hade ett bättre binokulärseende med Acuvue Bifocal, jämfört med monovision. 14 NORDIC VISION 1·2008 Richdale, Lynn och Zadnik (OVS, maj 2006) visade att det binokulära höga kontrastseendet var 20/20 både med multifokala linser och med monovision. På nära håll tappade dock patienten 5-6 bokstäver på tavlan med multifokal lins och två bokstäver med monovision. Monovision gav 79 sekunders nedsättning av stereoseendet. Av samtliga deltagare i testet föredrog 76 procent Soflens Multifokal och 24 procent Monovision. I en studie av J Johnson et al fick försökspersonerna först bära stabila multifokala linser i sex veckor och sedan prova monovision lika länge. Av de testpersoner som fullföljde studien föredrog 75 procent multifokala linser. (Johnson J, et al: Multivision vs. Monovision; A Comparative Study (CLAO, februari, 2000). I en annan studie drogs slutsatsen att stabillinsbärare hade den högsta kontrastkänsligheten vid alla frekvenser, bäst med både hög och låg kontrast samt minst med störande blänk. Bärare av mjuka multifokala linser hade de näst bästa resultaten medan monovision kom sist i alla jämförelser. (Rajagopalan et al: GP Multifocals vs. Monovision vs Soft Bifocals vs PALs, OVS, augusti 2006). Sammanfattningsvis kan sägas att de båda tillpassningskoncepten monovision respektive multifokala linser ger många nöjda patienter. Monovision är mer framgångsrikt hos tidiga presbyoper som inte har för höga krav på synskärpa, men multifokala/bifokala kontaktlinser ger bättre stereoseende och bättre synskärpa på många olika avstånd, vilket ger patienten större tillfredsställelse. Det är dock viktigt att komma ihåg att som kontaktlinspraktiker behöver man alla tillgängliga resurser som finns på marknaden, om man vill bli en riktigt framgångsrik tillpassare av kontaktlinser till presbyoper. Referent: Oskar Johansson Referat från Cornea, Contact Lens and Contemporary Vision Care Symposium, Houston, USA, december 2007. Dr. Amber Gaume Giannoni, OD. Ung och o – Fördelar med k Doktor Amber Gaume Giannoni föddes och växte upp i Kanada, men tog sin doktorsexamen i optometri vid University of Houston College of Optometry, 2001. Doktor Gaume är legitimerad i Texas som terapeutisk optometrist och glaukomspecialist och är medlem i the American Academy of Optometry. För närvarande är doktor Gaume kliniskt assisterande professor och arbetar med både didaktisk och klinisk utbildning vid University of Houston College of Optometry. Hon är kursansvarig för kontaktlinslaboratoriet och bistår eleverna i deras patientkontakter vid the University Eye Institute. I n t e r n at i o n e l l statistik visar att barn mellan åtta och tolv år rutinmässigt inte korrigeras med kontaktlinser i första hand, men också att dessa barn är väl så kompetenta att sköta sina kontaktlinser. Orsaken till den dåliga tillpassningsfrekvensen är bland annat följande uppfattningar: Barn är svåra att tillpassa, de har längre stoltid hos kontaktlinspraktikern, det är ett större risktagande, barnets mogenhetsgrad är osäker och den egentliga fördelen med kontaktlinser är odefinierad. Bland fördelarna med kontaktlinser hos barn kan nämnas följande; de får ett optimalt seende vilket främjar synens utveck- KONGRESS h okorrigerad d kontaktlinser hos barn och tonåringar ling, lusten för fysiska aktiviteter ökar, det är bekvämt med kontaktlinser (inga bågar som ramlar ner på näsan), självförtroendet och anseendet bland kamraterna förbättras i en känslig ålder och många tycker nog att utseendet förbättras. För kontaktlinspraktikern finns uppenbara fördelar med att korrigera barn med kontaktlinser. De utgör en ännu ej exploaterad population, det kan innebära nya årskontroller hos kontaktlinspraktikern för lång tid framöver. Tillskottet av nya patienter innebär en utökad ögonscreening och ökat remissförfarande och det är en spännande professionell utmaning som ger utrymme för omväxling och nya arbetsrutiner. Den studie som doktor Gaume redovisade, ”Contact Lenses in Pediatrics” (CLIP-study), hade följande syfte: • att jämföra tidsåtgången för tillpassning, instruktion och återbesök hos barn (8-12 år) och tonåringar (13-17 år). • att jämföra den upplevda livskvaliteten mellan grupperna • att jämföra hur kontaktlinserna fungerade rent praktiskt. Totalt tillpassades 67 patienter. De kontaktlinser som användes i studien var Acuvue Advance med Hydraclear (85 procent) och Acuvue Advance for Astigmatism (15 procent). Sju patienter tillpassades med andra linsfabrikat. Tidsåtgången för undersökning och till- passning av barn mellan 8-12 år respektive tonåringar 13-17 år, var i studien ungefär densamma. Tiden kunde dock variera en hel del individuellt beroende på hur komplicerad själva tillpassningen var. En mycket enkel tillpassning kunde ta 88 minuter, men en mer komplicerad hela 167 minuter. Tillpassning av toriska linser tog något längre tid, i genomsnitt 127 minuter mot 110 minuter för sfäriska linser. De faktorer som användes vid bedömningen av tillpassningens svårighetsgrad var motivation, ängslan, mogenhet, hygien, ögats olika parametrar samt föräldrarnas entusiasm. Den största skillnaden mellan barn och tonåringar noterades med avseende på träning av isättning och uttagning. Tonåringarna behövde i genomsnitt 30 minuter medan barnen behövde 42 minuter. På frågan om barn utsätts för en större risk med kontaktlinser blev svaret: nej. Både korneal och konjunktival färgning ökar något, även rodnanden runt limbus såväl som den bulbära ökar, men både den nedre och övre tarsala rodnaden minskar. Varje gång För det mesta I hälften av fallen Ibland Aldrig Barn 4% 3% 3% 12 % 78 % Tonåring 4% 0% 0% 0% 96 % En intressant fråga är hur ofta föräldrarna behöver assistera vid isättning och uttagning. Resultatet framgår av tabellen. De främsta subjektiva fördelarna med kontaktlinser både hos barn och tonåringar är den stora möjligheten att delta i fysiska aktiviteter, den egna tillfredsställelsen/självförtroendet samt medvetenheten om det förbättrade utseendet. Efter att ha deltagit i undersökningen köpte 63 procent av barnens föräldrar kontaktlinser och 80 procent av tonåringarnas. Det främsta skälet till att inte inhandla några kontaktlinser alls var att det var för dyrt. Efter sex månaders användning av kontaktlinserna ansåg 83 procent av barnen att dessa var bättre än glasögon och av tonåringarna var det 84 procent. Slutsatserna var att fördelarna för barn och tonåringar var lika stora, att fördelarna var omedelbara och att det inte gick att påvisa någon ökad hälsorisk för barnen mellan 8-12 år, vilket man tidigare hade trott. Kontaktlinspraktikerna bör ge barn mellan 8-12 år samma tillpassningsmöjligheter som tonåringar har. Detta är till fördel både för barnen och kontaktlinspraktikerna och borde ingå i den sistnämndes normala arbetsrutin. Glöm då inte att kontaktlinserna också måste ha ett effektivt UV-filter. Referent: Kurt Östlund NORDIC VISION 1·2008 15 Pioneers’Conference för att fira BCLA’s 30 års jubileum linser på Internet. Han uppmanade alla att skaffa en kamera för att kunna ta bilder och visa kunden vad man ser när man tittar i mikroskopet. Visa katarakt, blefarit, korneala förändringar och annat och förklara utan att skrämma. – If you wow! them they don’t mind paying! BCLA grundades 1977 och för att fira jubileet blev alla medlemmar inbjudna till en eftermiddag med föreläsningar på Royal Society of Medicine i London i november förra året. I s om r a s va r jag i Lerberget på ett par dagars semester. På gågatan i Höganäs gick jag in i Erno ”Trollkarlen” Bengtssons affär för att säga hej - men han var på lunch. När jag i november hänger av mig kappan på Royal Society of Medicine i London för att gå på BCLA’s föreläsningar är han den första jag stöter ihop med. Tänk att man måste åka till London för att träffa Erno. Förra gången jag träffade Erno i London var på en veckas specialkurs i konsten att tillpassa toriska mjuka och stabila kontaktlinser. För tjugo år sedan. Det var en intensiv vecka där han guidade oss inte bara i kontaktlinstillpassningar utan även till musikalen ”Miss Saigon”, till en kinesisk restaurang i Soho (med utsökt Peking Duck) till fiskrestaurangen Sheekies med massor av kändisporträtt på väggarna och till en engelsk restaurang där vi serverades Yorkshire pudding och kom på väldigt god fot med kyparen. På Royal Society of Medicine, satt Ernos spelkort fortfarande klistrade i taket och åtminstone en person gick omkring med avklippt slips efter föregående års föreställningar. Och inte minst – han tog med oss till en pub med 24 olika sorters champagne! Vi var helt slut när vi lämnade London och då hade vi knappt hunnit tänka på shopping. Kontaktlinshistoria Erno Bengtsson, Hans Bleshöy och jag själv var de enda skandinaverna på BCLA Pioneers´ Conference. Och så Richard Pearson. Han hävdar visserligen bestämt att han inte talar svenska men han strör ut svenska ord och meningar med ett illmarigt leende så han får leva med att vara lite skandinav han också. Richard visade den historiska filmen ”The fitting of Contact Lenses”. På den ljud- 16 NORDIC VISION 1·2008 Richard Pearson, Anita Robertson, Erno Bengtsson och Hans Bleshöj. lösa, svartvita filmen visas hur man tar avtryck på ett öga och tillverkar en skleral lins. Filmen var ursprungligen en 16mmfilmrulle som har legat och skräpat på en hylla sedan någon gång runt 1945. 2006 överförde man filmen till en DVD och nu utgör den alltså ett stycke kontaktlinshistoria. Nutida metoder för synkorrektion Programmet innehöll föreläsningar om kornealtopografi, aberrationsmätningar och vilken nytta man har av en funduskamera. – Glöm inte bort retina, uppmanade Nigel Burnett Hodd. Du är ansvarig för allt som händer i din praktik. Skaffa fina instrument, journalför noga och ta betalt för dina undersökningar. Dr Catharine Chisholm påpekade i sitt föredrag hur viktigt det är att kontrollera korneas tjocklek när man mäter det intraokulära trycket. Hon sa också att en LASIK-opererad kornea inte har någon nytta av locket. Locket ger ingen stabilitet. Det innebär att man kan uppmäta ett falskt lågt tryck på patienter som genomgått en LASIK-operation. Behåll dina kunder Brian Tompkins förmedlade att vi måste lära våra kunder något nytt varje gång de kommer på en undersökning. Det är det bästa sättet att förhindra att kunderna slutar komma på kontroll för att istället köpa sina The 4th BCLA Pioneer´s Lecture Kvällen avslutades med the 4th BCLA Pioneers’Lecture av Professor John Marshall; Surrogate refractive surface or surface refractive surgery: Elation or desolation after ablation? Professor Marshall är en av pionjärerna inom laserkirurgi och han har arbetat med synkorrigerande och terapeutiska laseroperationer i många år. Han anser att den mest spännande forskningen inom laserkirurgi i framtiden kommer att handla om att kunna kontrollera läkningsprocesser och biomekanismer. – Du kan känna igen pionjärer på att de har pilar i ryggen och ligger framstupa i skiten, sa Marschall och berättade om Sir Harold Ridley som uppfann den intraokulära linsen. På 1950-talet hade Sir Ridley stora svårigheter att övertyga ögonläkare och andra experter om att det var möjligt att operera in en lins efter en kataraktoperation. Men han tänkte: ”Bry dig inte om vad de säger. De kommer att tänka som du till slut” och lät operera in sin uppfinning i sina egna ögon när han fick katarakt. På kvällen tumlade Erno och jag ut från Royal Society of Medicine och det regnade. Vi var ju i London. Som den gentleman han är lät han mig få den första taxin och så skildes vi åt för att uppleva London för en weekend. Erno skulle gå på Skeekies, en musikal och kanske på kinesisk krog - och på en pub. Själv tog jag igen shoppingrundan jag inte hann med förra gången. Anita Robertson Förändringar av linsens egenskaper under användning bidrar i hög grad till försämrad komfort i slutet av dagen. Med LACREON™-teknologin inbäddas ett fuktbevarande ämne in i Etafilcon A-materialet som stannar kvar i linsen1. % kumulativt kvarvarande vätande ämne i linsen (ug/lens) LACREON™ teknologin för fukt som aldrig tar slut 100 80 60 40 20 0 0 2 4 6 8 Ingen förlust av vätande ämne under användning 10 12 14 16 18 20 Det fuktrika ämnet simulerar mucinskiktets naturliga vätande egenskaper. Det frisätts inte under användning och bidrar till att bevara tårfilmens stabilitet och linsens hydrofila egenskaper, vilket avsevärt förbättrar komforten i slutet av dagen. Tid (timmar) Komfort som varar från morgon till sen kväll 1. Sheraton H et al. Chemical Characterisation of 1s$!9 ACUVUE® MOIST™ and 1s$!9 ACUVUE® Contact Lenses. !26/ ACUVUE®, 1s$!9 ACUVUE® MOIST™ och LACREON™ är varumärken som tillhör Johnson & Johnson Vision Care. ©JJVC 2008 Optikmässan i Älvsjö OSKAR JOHANSSON D e n å r l i g a Optikmässan i Älvsjö, numera kallad optonordic, ägde i år rum i slutet av januari, vilket är en senareläggning med sju till tio dagar. Anledningen till den senare tidpunkten var att man i år ville samla så många av branschens aktörer som möjligt vid ett och samma tillfälle och under ett och samma tak. Det var också första gången ett så kallat gemensamt branschevenemang ägde rum. Med den traditionella Optikmässan med över sextio utställare som fundament hade Synsam och Optiserve förlagt sina inköpsmässor till dagarna innan. Även Synologen och Specsavers Optik fanns med i kulisserna. Nytt för i år var att Optometridagen hade blivit till två dagar och lagts i slutet av mäs- 18 NORDIC VISION 1·2008 san. För att verkligen skapa ett dragplåster till Optometridagarna hade man valt att inrikta den första dagen helt på kontaktlinsvetenskap. Hur många som valde att lyssna på ett föredrag om torra ögon istället för att på lördagen gå runt och prata med försäljare och gamla vänner samt läska sig med diverse drycker på mässan är svårt att bedöma. Dock måste man utgå ifrån att det låg i utställarnas intresse att locka vetenskapsintresserade optiker från föreläsningarna till utställarnas orderböcker. Man kan inte påstå att det i övrigt skett någon dramatisk ansiktslyftning med eventet. Mingel, skvaller, popmusik samt fokuserad trängsel är och förblir Optikmässans signum. Gällande varumärken är konkur- rensen stenhård och de fem kontaktlinsföretag som medverkade på mässan: Bausch & Lomb Nordic AB, CIBA Vision Nordic AB, Consol AB, CooperVision Nordic AB och Johnson & Johnson Vision Care, har förmodligen sina starka varumärken att tacka för att de kan hävda sig i mängden. SKLF hade i år förmånen att medverka med en vepa och ett litet bord. På plats mellan två kontaktlinsföretag tog vi tillfället i akt att marknadsföra såväl föreningen som den kommande Kontaktlinskongressen. För att öka uppmärksamheten hos förbipasserande hade de styrelsemedlemmar som var på plats iklätt sig SKLF:s nya blå pikéskjorta med föreningens logo. Johan Östlund OSKAR JOHANSSON Inga-Lill Thunholm-Henriksson, Frida Helghe och Johan Östlund vid SKLF:s informationsbord. Bausch & Lombs monter på Optikmässan. Utsända från Nordic Vision passade på att fråga några av mässans besökare vad de tyckte om årets OPTONORDIC… 1. 2. Marcus Seger, Kontaktlinser Seger & Seger, Örebro och Optiker Sundberg i Kumla: . Inköpsmässorna är helt rätt placerade. Däremot så måste man nu välja att gå på Optometridagarna eller mässan. Det känns omöjligt att hinna med båda samtidigt. . De intressanta nyheterna kände jag i viss mån till. Däremot har det ju hänt en hel del det senaste åren speciellt med hänsyn till Rx-beställda toriska månadsliner som allt mer kan ersätta många årslinser. Nu väntar vi bara på att de ska gå att beställa med olika variation på radier också. . Den ger mig en bra möjlighet att framföra mina åsikter och önskemål till leverantörer samt ta del av andras erfarenheter när det gäller olika linser och utrustning. Och framför allt att få lite mer tid att fördjupa mig i nya produkter som kommit under året som gått. . Hade inte tid att besöka Optometridagarna. 1 2 dig som kontaktlinstillpassare/kontaktlinsleverantör? 4. Vad tyckte du var mest givande på Optometridagarna? Jan Johnsson, Consol, Mölndal: 1. Jag tycker att samordningen har fungerat väl. För vår del har vi haft fler besökare i vår monter än tidigare. . Det är relativt sällan nyheter hos kontaktlinsleverantörer sammanfaller med mässan. Däremot får man ett utmärkt tillfälle att i detalj redovisa produkternas egenskaper. . Optikmässan är ett mycket positivt och kostnadseffektivt sätt att träffa våra kunder. . Tyvärr räckte inte tiden till att besöka Optometridagarna. 2 3 4 Gunnar Gyll, Holmquist Optik Synsam, Örebro: . Det fungerade bra. Bra att det bara blir en gång. Det är också roligt att det är större vilket innebär att man får se mer. En nackdel är att jag inte hann vara med på de workshops jag skulle ha velat på grund av att mycket pågick parallellt. . Den mest intressanta nyheten på tillpassningssidan var Cooper Visions Proclear EP. Annars var Hoyas Visureal och Essilors motsvarande instrument väldigt intressanta. . Till största delen är det möjligheten att möta kollegor, men också att få höra om nya produkter med mera. . Tyvärr var det mycket med Synsam-mötet vilket gjorde att jag inte hann besöka Optometridagarna. 1 2 Kerstin Laius, Aktuell Optik, Örebro: . Bra att allt är samlat, men det blev svårt att hinna till de tidiga föreläsningarna kl 9.00 på Optometridagarna när man inte bodde över i Stockholm. 1 3 4 3. Vad tycker du rent generellt att själva Optikmässan tillför Hur tycker du att det fungerade när Optikmässan, Optometridagarna och vissa kedjors inköpsmässor i år samordnades till ett och samma tillfälle? Presenterades det några nyheter på tillpassningssidan som du känner dig extra nyfiken på? 2. Nej 3. Det är alltid intressant med nyheter. Det är ett bra tillfälle att få prata med leverantörer och kollegor och få möjlighet att ställa frågor. . Föreläsningen om Compliance och Peter Karviks föreläsning om barn och kontaktlinser. 4 3 4 NORDIC VISION 1·2008 19 Från Optometridagarna i Stockholm på Älvsjömässan den 26-27 januari Selling over Internet - in the name of patient security 20 NORDIC VISION 1·2008 kan skrämmas och poängtera hur farligt det är, vi kan påpeka nödvändigheten av att få linserna utprovade och återbesökens mycket viktiga funktion. Vi kan konkurrera med priset eller skilja på pris för vara och för tjänst. Erbjuda ett bekvämt sätt att köpa linser och kanske erbjuda något mer som till exempel information om bland annat nya produkter. Vilket sätt väljer vi? Ett sätt är ju att använda modellen som tillämpas i Storbritannien och USA. Den är tänkt att kunna användas i de flesta länder i Europa. I korthet går det till på följande sätt: Patienten kommer in till en tillpassare får en specifikation efter tillpassning samt information om handhavande och skötsel. Man använder inte ordet recept för att inte blanda ihop det med recept från till exempel en oftalmolog. Specifikationen ska innehålla de nödvändiga data patienten behöver för att beställa linserna till exempel linssort, parametrar, bytesfrekvens, lämplig skötsel samt det kanske viktigaste av allt - ett datum när undersökningen gjordes. Specifikationen är sedan giltig i ett år om inte annat anges. Patienten betalar för undersökningen och väljer sedan själv var han vill köpa sina linser, på tillpassningsstället eller någon annanstans. Försäljningsstället kollar med tillpassaren att specifikationen stämmer och beställer och lämnar ut linserna. Efter 30 juni i år kommer statistik på sålda produkter enligt denna modell att lämnas till EUROMCONTACT som sammanställer detta. Undersökningen kommer att göras i 18 länder. I det här sammanhanget räknas Norden som ett land. Projektet kommer säkert att bli mycket intressant att följa. Inga-Lill Thunholm-Henriksson CORBIS/ TIM MCGUIRE Op t om et r i dag a r na avslutades med ett föredrag av Helmer Schweizer, president i EUROMCONTACT (The European Federation of National Association and International Manufacturers of Contact Lens Products). Han talade om hur man på ett för patienterna säkert sätt skulle kunna sälja kontaktlinser över Internet. Han började med att presentera vad EUROMCONTACT är, och vilka företag som är medlemmar. Det är egentligen de nationella föreningarna inom kontaktlinsindustrin men också de stora kontaktlinsföretagen, ALCON, AMO, Bausch&Lomb, CIBA Vision, CooperVision, Johnson&Johnson Vision Care och MENICON. Organisationen representerar den europeiska kontaktlinsindustrin i Europaparlamentet och i Europakommisionen. Målet för organisationen är att bestämmelser för bland annat tillverkning och försäljning av kontaktlinser och närliggande produkter, ska vara så lika som möjligt över hela Europa. Det övergripande målet är naturligtvis en expansion av kontaktlinsmarknaden i Europa. Tillpassning av kontaktlinser är någorlunda reglerat i de flesta länderna i Europa, medan däremot försäljningen och tillhandahållandet långt ifrån är det. Kontaktlinser räknas som medicintekniska produkter och faller under MDD, Medical Device Directive. Den som är intresserad kan gå in på Läkemedelsverkets hemsida för att se de olika klasserna, http://www.lakemedelsverket.se. Försäljningen är inte reglerad eftersom vissa linser utan styrka kan köpas över disk. Helmer Schweizer nämnde också problemet med färgade linser utan styrka, som inte regleras inom Socialstyrelsens föreskrift i Sverige. Försäljningen av kontaktlinser via Internet är här för att stanna, precis som internetförsäljningen av böcker skivor och filmer . Det är nog de flesta överens om. Hur har vi då som optiker möjlighet att möta detta? Vi Rapport från Kontaktlinsforum Det är glädjande att se att flera av er har hittat till Kontaklinsforum på SKLF:s hemsida. Här är några exempel på vad som pågår på forumet just nu. U n de r ru br i k e n ”Fallbeskrivningar” berättar Gunnar Burman om en patient som han tillpassade stabila linser på för första gången i februari 1970. I december 2007 kom patienten efter många år på återbesök och Gunnar kunde då konstatera att linserna, efter att under hela denna långa tid ha suttit i ögonen, slutligen blivit helt inkapslade i kornea. Patientens ögon föreföll dock efter kontroll vara helt oskadda, och Gunnar avslutar med frågan ”vad skulle du ha gjort?” Håkan Petersson svarar att hans magkänsla säger honom att linserna bör opereras ut och att man efter en längre tid av svajig och flexande optik kan ta ställning till ny linstyp. Dock menar Håkan att det är lätt att ha en åsikt på distans och att man kanske tar en helt annan ställning när man sitter ”med caset i knät”, särskilt när det ser så snyggt ut som Gunnar beskriver. Rikard Engström menar att det förmodligen blir upp till ögonläkarna att bestämma, men hade det varit hans egna ögon skulle han nog inte vågat operera bort linserna så länge det ser bra ut. U n de r ru br i k e n ”Topograf ” har Marie Wallman Andersson skrivit ett inlägg där hon efterlyser andras erfarenheter av arbete med topografer. Rikard Engström svarar att han har en Topcon CA 100 och att han valde denna eftersom den har kul program där man bland annat snyggt kan simulera stabillinstillpassningar med flureceinbild samt göra vågfrontsmätningar med Zernikeanalys för hornhinnans främre yta. Dessutom finns screeningprogram för keratoconus. Rikard skriver vidare att han har beställt OrtoK-linser direkt från topografbilder med varierat resultat. Inga-Lill Thunholm-Henriksson skriver att de på optikerutbildningen [på KI] har en Orbscan som hon använt för att beställa OrtoK-linser. Instrumentet har dessutom ett program för tillpassning av stabillinser som heter ”Fit-scan”. U n de r ru br i k e n ”Allmän debatt” har Håkan Petersson skrivit ett inlägg där han menar att medlemmarnas grundläggande intresse är att ha en oberoende kontaktlinsförening som kan verka fritt. Håkan konstaterar att kongressen, hemsidan och tidningen behövs och att SKLF trots attacker från andra grupperingar i branschen år efter år lyckats hålla en mycket stark kongress. Han menar vidare att Kontaktlinskongressen är en möjlighet att utan distorsion fokusera på det som verkligen för kontaktlinspraktikernas kunnande framåt. Håkan bävar inför vad en sammanslagning [mellan SKLF och någon annan organisation] skulle kunna innebära. Kurt Östlund inleder sitt svar på Håkan Peterssons inlägg med att skriva att han är glad att som ordförande för SKLF få stöd för uppfattningen att föreningen måste förbli en fristående intresseförening även i framtiden. Kurt befarar att kontaktologin skulle marginaliseras om SKLF slogs ihop med Optikerförbundet, som är under alltför starkt inflytande av Optikbranschen. Han anser att det vore hälsosammare om Optikerförbundet kunde stå på egna ben och fokusera på optometrin ur klinisk synpunkt. Kurt menar vidare att en optiker måste leva på sin kunskap, inte rabatterbjudanden, och att enligt hans erfarenhet är patienterna villiga att betala för kvalitet. Inga-Lill Thunholm-Henriksson skriver att debatten om en sammanslagning säkert kommer att fortgå, men att huvudsaken är att en förening lyssnar på sina medlemmar. Hon menar att alla organisationer kan förändras, men så länge man inte är medlem i densamma kan man bara ha övergripande, yrkespolitiska åsikter. Om medlemmarna vill ha en fristående kontaktlinsförening så ska det naturligtvis finnas en sådan. Per-Åke Östman hoppas att SKLF förblir en frivillig organisation för dem som är intresserade av att träffa likasinnade under gemytliga former. Per-Åke menar att medlemmar som inte är legitimerade optiker skulle exkluderas om SKLF inordnades under Optikerförbundet. Med hänvisning till hur det ser ut i optikersverige idag skulle en sådan sammanslagning dessutom leda till att vetenskap och yrkesutveckling inte längre var högsta prioritet. Sammanställt av Johan Östlund NORDIC VISION 1·2008 21 KONTAKTOLOGI Fördelaktigt med utlämning av kontaktlinser på årsförbrukning A l l a h a r vä l någon gång köpt en stor påse godis till sig själv. I början finns inga betänkligheter utan det är bara att smaska på, men när botten på påsen börjar synas brukar man hålla igen och börja spara. Doktor Gary Gerber, OD, The Power Practice, USA, menar att kontaktlinspatienter har samma attityd. Ju fler kontaktlinser som lämnas ut per gång, desto oftare byts linserna, åtminstone i början. Hans erfarenhet och rekommendation är att alltid lämna ut en årsförbrukning av kontaktlinser, oberoende av om det är endags-, månads-, dygnet- runt-linser, eller någon annan typ. Kontaktlinser ska aldrig säljas i antal boxar, utan enbart med hänsyn till förbrukningstid. Om det är månadsbyten som gäller blir det 24 linser i förpackningen och om det är veckobyten blir det 104 linser och så vidare. Alla linser är förpackade med hänsyn till årsförbrukning. Doktor Gerber menar att kontaktlinsanvändningen genom detta blir mer hälsosam, likviditeten i företaget förbättras och patienterna blir mer trogna kontaktlinspraktiken och gör sina årliga kontroller där mer rutinmässigt. Man behöver inte ens ge någon särskild mängdrabatt på årsförbrukningen, det fungerar ändå. Frågan är emellertid om det fungerar till 100 procent? Det finns alltid kontaktlinspatienter som själva har problem med sin likviditet och inte har råd att köpa linser för exempelvis mer än tre månader i taget, även om köpet sker via internet (författarens kommentar). (Dr. Gary Gerber, OD, The Power Practice, USA, Contact Lens Spectrum, november, 2007). Goldmanns applanationstonometri med en endagslins i ögat T on om e t r i m e d e n mjuk lins i ögat har länge ansetts som fullt acceptabelt, under förutsättning att linsen är tunn och styrkan låg. Huruvida det uppmätta värdet, bland annat med en pneumatisk tonometer, har kunnat betraktas som ”korrekt” eller inte har diskuterats, men det har ändå ansetts vara användbart vid screening för glaukom. F. Zeri et al vid ”Dipartimento di Optometrica” i Rom, Italien, mätte ögontrycket på 68 patienter (136 ögon) med Goldmanns applanationstonometer. Goldmanns applanationstonometri (GAT) är den metod som betraktas som normgivande vid mätningar av ögontryck. Tryckmätning med Goldmanns applanationstonometer kan emellertid vara olämpligt ibland, till exempel: • när bedövningsdroppar är kontraindikerat • vid vissa ögonsjukdomar som bullös keratopati, epitelskador och kornealsår, • när korneas yta är extremt oregelbunden. I dylika fall skulle en endagslins mellan kornea och tonometer kunna möjliggöra en tryckmätning. Undersökningens syfte var att studera 22 NORDIC VISION 6·2007 noggrannhet och säkerhet i relation till komfort och trauma samt jämföra de två alternativen, det vill säga utan lins i ögat och med en mjuk lins i ögat. Ena ögat mättes på vanligt sätt med installation av en bedövningsdroppe (0,4 % oxybuprocaine hydrochloride) och det andra ögat mättes med en endagslins (hilafilcon A) mellan kornea och tonometer och utan installation av anestesi. De kontaktlinser som användes i undersökningen var identiska med avseende på optisk zon och styrka. Patientens upplevelse av eventuellt obehag vid installation av ögondroppen respektive isättning av kontaktlinsen bedömdes subjektivt i en undergrupp av patienter (66 ögon), där inget obehag sattes till 1 och stort obehag sattes till 5. I denna grupp bedömdes även korneas färgbarhet i fluorescein efter tryckmätningen och uttagande av kontaktlinsen. Man bör här påpeka att för tillförlitligheten i undersökningen krävs en tränad praktiker, eftersom bilderna i biomikroskopet är olika med de olika metoderna. Vätskehalt och tjocklek i kombination med linsdesign och linsstyrka kan dock påverka noggrannheten i mätningarna, olika för olika tonometrar. Det har också visat sig att även en kontaktlins med högre modulus, till exempel en silikonhydrogellins med låg styrka (-0,50 D), ger ett fullt acceptabelt tryckvärde. Resultatet av undersökningen visar att vid ögontryck mellan 8,2 och 23,0 mm/Hg, fanns inga signifikanta skillnader i mätvärdena med eller utan endagslins. Det var inte heller någon egentlig skillnad i komfort mellan obehaget vid installationen av bedövningsmedlet jämfört med isättningen av kontaktlinsen. Däremot var påverkan på kornealepitelet betydligt större vid applanationstonometri utan lins. Ytterligare en fördel med att använda en endagslins (som slängs direkt efter användningen), är att infektionsrisken är betydligt mindre. Med den utgångspunkten är det enligt författarna svårt att förstå varför enbart ett fåtal praktiker rutinmässigt använder endagslinser vid applanationstonometri, speciellt i länder där optiker inte har rätt att använda bedövningsmedel. (F. Zeri, L. Lupelli, P. Formichella, C. Masci, R. Fletcher, Dipartimento di Optometrica, Rom, Italien. Contact Lens & Anterior Eye, nr. 4, 2007) KONTAKTOLOGI Diffus lamellär keratit T ro t s at t de t ä r ovanligt förekommer bakslag med LASIK. Ett sådant bakslag är en postoperativ inflammatorisk reaktion i kornea som kallas Diffus lamellär keratit (DLK) eller ”Saharas Sand”, beroende på dess sanddynsliknande utseende. Detta utseende orsakas av att inflammatoriska celler (eosinofiler, neutrofiler och lymfocyter) förflyttat sig in under LASIK-locket. Detta leder till en speciell kollagenolytisk aktivitet som försvagar korneas struktur och till slut resulterar i att stromat smälter och det uppkommer en keratoektasi. Förekomsten av DLK är sällsynt men har rapporterats i 0,2 – 5,3 procent av LASIK-operationerna och förekommer med såväl mikrokeratom som IntraLase teknik. Orsaken till inflammationen är okänd, men skulden har lagts på bland annat operationshandskarna, metallspån från mikrokeratomen och sekret från Meibomska körtlarna. I de vanligaste enskilt rapporterade fallen antas orsaken vara endotoxiner från bakterier. DLK kan observeras redan efter 24 timmar, men det kan också ta flera månader efter operationen innan den upptäcks. Postoperativa defekter i kornealepitelet anses öka risken för DLK, liksom atopiska sjukdomar. Patientens symptom kan likna dem vid ögontorrhet, men vid svårare fall kan det snarare upplevas som en infektiös keratit. Vid minsta obehag, rödögdhet eller försämring av synskärpan efter LASIK-operationen, är det viktigt att snarast möjligt göra ett återbesök hos ögonkirurgen. Det är viktigt att i biomikroskopet söka efter eventuell kornighet (Saharas Sand) mellan locket och det underliggande stromat. Kornigheten kan bara ses i detta område och tränger inte in i omgivande vävnader. Kon- junktivan har en mild hyperemi, vilket skiljer den från en infektiös keratit, men det karakteristiska objektiva symptomet är alltså Saharas Sand. DLK behandlas genom att man applicerar en lokal steroid, var och varannan timme, och med dagliga återbesök tills det sker en förbättring. I svårartade fall måste kirurgen öppna och lyfta locket samt noggrant skölja kontaktytan med en steril koksaltlösning. Behandlingen kan behöva kompletteras med en daglig dos av Prednisolon 40-80 mg oralt under en vecka. Det är viktigt att upptäcka och behandla Diffus lamellär keratit tidigt, annars finns stor risk för en permanent ärrbildning. (Dr. William L. Miller, OD, PhD, FAAO, Contact Lens Spectrum, december, 2007) Det räcker inte bara med syre för att undvika infektioner i kornea U n de r m å ng a å r har kontaktlinspraktiker och forskare varit överens om att infektioner i kornea i samband med kontaktlinsbärande bäst kan undvikas genom att öka syretillförseln. Detta har åstadkommits genom en successiv ökning av Dk/t, inte minst genom silikonhydrogellinserna med värden på Dk över 100. Effekten av denna åtgärd ansågs vara störst vid dygnet-runt-bruk, eftersom detta koncept ökade risken för infektioner betydligt, jämfört med dagligt bruk. En annan etablerad sanning är att en reduktion av syre till kornea orsakar ödem i nämnda vävnad. Detta stöds också av det faktum att infektioner i kornea kunde uppstå utan någon synlig skada på kornealepitelets yta. Med introduktionen av silikonhydrogellinser för 30 dagars dygnet-runt-bruk blev det anledning att omvärdera risken för infektion i kornea med kontaktlinser, trots hög syremättnad. Anledningen till detta är att frekvensen av keratiter vid bruk av silikonhydrogellinser tycks vara lika stor som med konventionella hydrogela linser. I försvaret mot infektioner i kornea bidrar tårvätskan med många antimikrobiella proteiner och pågående forskning har även upptäckt nya proteiner som sannolikt också medverkar i försvaret. Förutom den rent kemiska tårkompositionen är det viktigt att framhålla även andra, mer mekaniska faktorer som har en viktig roll i att skapa en hälsosam och klar tårfilm. En god tårcirkulation vid blinkning har en avgörande betydelse för att förhindra en kontaktlinsrelaterad mikrobiell keratit. Vid användning av konventionella hydrogela kontaktlinser är emellertid tårfilmens klarhet betydligt reducerad jämfört med stabila kontaktlinser. Detta kan också förklara varför bärare av silikonhydrogellinser med höga Dk-värden fortfarande är utsatta för mikrobiell keratit. En orsak till att pathogener blir innestängda kan även vara den stora mängden av muciner som är bundna till ytan. Hydrogela linsmaterial som innehåller antimikrobiella ämnen har framförts som en möjlighet för säkrare linsbärande, men detta kommer troligen inte att bli någon lösning i framtiden. Tillverkningskostnaden och svårigheten att få FDA-godkännande kan utgöra hinder. Men forskningen fortsätter och en dag kan kanske detta spår leda till ett säkrare kontaktlinsbärande än vad vi har i dag. (Dr. Jason J. Nichols, OD, PhD, Contact Lens Spectrum, november, 2007). NORDIC VISION 1·2008 23 PROFILEN Sporten framför allt! Text: Kurt Östlund BILD: Lars Lengqvist Legitimerade optikern Lars Wulfing har verkligen inte gått den vanliga utstakade optikerbanan för att nå den position han nu har i branschen. Han har arbetat inom fler områden än man trodde var möjligt. Detta har dock så småningom lett fram till en verksamhet som många kollegor bedömt som totalt orealistisk – Sport Vision. Lars driver sedan fyra år ”SPORTOPTIK”, och sedan ett år tillbaka håller han till på adressen Kungsgatan 15 i Stockholm, tillsammans med en kollega och två assistenter. Det kallar jag framgång och ett föredömligt sätt att förverkliga en affärsidé. 24 NORDIC VISION 1·2008 PROFILEN Varför blev det en butik för just Sport Vision? – Det fanns ingen butik med en sådan inriktning samtidigt som vi såg att intresset för sport och aktiv fritid i samhället ökade markant. Lars började som 16-åring att prya hos optiker Knut Eriksson i Täby Centrum, vilket resulterade i lördagsarbete under åren 1975-76. Åren 1977-78 blev det anställning på Bausch & Lomb Oftalmiska i Stockholm. Några år tidigare hade Bausch & Lomb som bekant startat en avdelning som kallades Soflens Division med Bengt Bergström som chef. Lars uppgift på Oftalmiskas kundtjänst, förutom telefonorder, var bland annat att flytta inköpta glasögonglas från Ormas påsar till Bausch & Lombs egna påsar och räkna om glasstyrkorna som var angivna i pluscylinder till minuscylinder innan de skickades ut till de svenska optikerna. Namnet Wulfing är välkänt för äldre medlemmar i SKLF och Lars pappa Björn är en känd ögonläkare i Stockholmsområdet och före detta medlem i SKLF. Han var lärare i de medicinska ämnena redan på den första kontaktlinskursen som anordnades av SKLF år 1970. I slutet av 1978 hade pappa Björn köpt en ny operationsutrustning till sin privata cataractklinik, en apparat som byggde på fakoemulsifikation av ögonlinsen. Till utrustningen behövdes en tekniker och Lars tog sig an uppgiften, intresserad av apparater som han var, speciellt att plocka isär dem för att sedan se om han kunde plocka ihop dem igen. Beslutet innebar specialutbildning i England och USA. Lars fick också bevittna den första cataractoperationen i Norden med ett operationssnitt på endast 3 mm. Tio år tillbringade han på kliniken. Hade du då inga tankar på att själv bli läkare? – Jo visst fanns det väl sådana tankar, men jag såg större möjligheter i att kunna göra något eget inom optikeryrket. Intraokulära linser hade inte riktigt slagit igenom 1978, många ögonläkare var skeptiska, så de opererade patienterna korrigerades med mjuka högvätskehaltiga kontaktlinser, vanligen Scanlens 75. Dessa behövde bytas regelbundet, vilket inte alla patienter förstod vikten av. Postoperativt lånades så kallade starrglasögon ut tillfälligt. Glasen satt i runda metallbågar och kunde korrigera afakier mellan 12-15 dioptrier. Alla glas hade en cylinderkorrektion på två dioptrier och kunde vridas till rätt axelläge tack vare att infattningarna var runda. Under den här perioden passade du på att utbilda dig till optiker, med växelutbildning i Borensberg och legitimationskurs i Åkeshov. Vad fick dig att bestämma dig för optikeryrket? – Många samtal med både pappa och legitimerade optikern Peter Preisler i Stockholm, samt två veckors studiebesök på legitimerade optikern Åke Gustafssons kontaktlinsmottagning i Göteborg. Jag insåg att optikeryrket skulle passa min person bättre än läkaryrket. Peter gav mig också en praktikplats i sin butik på Slöjdgatan i Stockholm under optikerutbildningen. Lars var nu legitimerad optiker, men började ett jobb som produktchef inom den ögonkirurgiska specialiteten och det jobbet fortsatte han med i 13 år. Han utbildade bland annat ögonkirurger i LASIK-metoden! Sedan blev det arbete som försäljningschef på Johnson & Johnson Vision Care, VD på Chiron Vision, divisionschef på Surgical Bausch & Lomb och därefter General Manager för Intuitive Surgical, där Lars fick en intressant inblick i minimal invasiv kirurgi, framför allt inom thorax och urologi. Meningen var att Lars skulle bygga upp en organisation för norra Europa, men då inträffade ”11 september” och det blev anställningsstopp. Resultatet för Lars del blev över 200 resdagar per år. Men till slut hade du fått nog av allt detta och började skissa på någonting helt annat. Vad då? – Under många resor hade jag funderat över hur man skulle kunna tillföra något nytt inom optikbranschen. Med erfarenheterna från kontaktlinsförsäljningen och de siffror som visar hur många procent av glasögonbärarna som använder kontaktlinser så fanns det uppenbart fler som skulle behöva någonting annat än sina kontorsglasögon i sin sportutövning och därmed föddes SportOptik Tanken på en butik med fokusering på Sport Vision kändes ganska utmanande. Ingen i Sverige hade gett sig på den nischen Lars vid ”vindtunneln”, som han utvecklat tillsammans tidigare och många kollegor var med KTH, instutitionen för mekanik. Tunneln är unik i sitt slag, men det går att ta fram fler om intresse finns. starkt ifrågasättande. NORDIC VISION 1·2008 25 PROFILEN Då blev det på något vis ännu intressantare att visa att de hade fel. Men hur vågade du? Tror du att det finns ytterligare expansionsmöjligheter inom den här sektorn, eller har taket nåtts? Med en bra marknadsanalys och stöd framförallt från min hustru Cecilia så kändes hela projektet som ett vinnarkoncept och sedan är det is i magen, stenhårt arbete och tålamod som gäller. Det är uppenbart att Lars mer och mer framstår som Sveriges expert inom Sport Vision och med tanke på personalstyrkan tycks efterfrågan öka hela tiden. Målgruppen är personer i alla åldrar med ett specifikt sportintresse och som vill nå och uppleva mer genom ett bättre seende. De flesta i den situationen är faktiskt personer som inte kan eller vill ha kontaktlinser, så då gäller det att hitta andra, för sporten optimala, korrektionslösningar. För att kunna lösa många typer av synproblem, speciellt i fartsporter som utförsåkning och motorcykelåkning, har Lars utvecklat en vindtunnel – Jag tror alltid på expansionsmöjligheter, men det kräver ett genuint intresse, stort sortiment, tålamod och ”lärpengar”. Det är inte helt enkelt att ordna en vinklad insatsoptik med höga styrkor och astigmatism. Den kunskap vi har byggt upp på SportOptik kanske kan jämföras med att vi skickar keratoconuspatienter till dem som har volym och erfarenhet av detta. För att starta en verksamhet som kan definieras som SportOptik måste man förstås själv ha ett stort sportintresse. I Lars fall tycks det vara farten som hägrar, windsurfing i 35 knop eller full rulle nedför slalombacken. Det senare resulterade för övrigt i en silverplakett i KM i Täby Slalomklubb 1974. Men bollsporter som tennis, golf, squash och badminton tycks också höra till favoriterna. Lars Wulfing Född: 30 november 1957. Födelseort: Stockholm. Yrke: Legitimerad optiker och VD. Utbildning: Treårigt ekonomiskt gymnasium, teknisk specialutbildning i England och USA, legitimationsutbildning, management & leadership education, intern utbildning inom Johnson & Min kompis Pierre (till vänster) och jag med slipade Ray-Ban, åker på var sin skida ner för Johnson samt ett antal slalombacken, 1979. andra kurser inom försäljning och marknadsföring. Familj: Hustru Cecilia och fyra barn; Marcus 21, Felicia 18, Vanessa 8 och Nicole 6. Nuvarande arbetsplats: SportOptik Nordiska AB, Stockholm. Bor: Villa på Lidingö. Äter och dricker helst: Wienerschnitzel och rödvin. Längsta resan: Australien. Senast lästa bok: Slumpen är ingen tillfällighet av Jan Cederquist. Senaste film: National Treasure. Drömland att bo i: Italien. Livsslogan: Ingenting är omöjligt. Livsmotto: Fånga dagen. Personlig egenskap: Positiv och envis. 26 NORDIC VISION 1·2008 tillsammans med institutionen för mekanik på KTH. När du var elva år dog din åttaårige syster i en hjärtsjukdom. Hur påverkade detta dig rent känslomässigt? – Jag blev mycket ödmjuk inför livet. Dina äldsta barn var i Phuket på annandagen 2004 när flodvågen vällde in över stränderna. Under 1,5 dygn visste du ingenting om deras öde. Vilka tankar for genom huvudet i ett sådant läge? – Oro, förtvivlan och en otrolig maktlöshet att inte kunna göra någonting. De befann sig nära stranden men förstod att något var fel och sökte sig snabbt bort därifrån och klarade sig. Lars framtidstro när det gäller optikbranschen är optimistisk och han tror att man kommer långt med personlig service, professionalism och ett brinnande intresse för att lösa kundernas behov, trots dominansen av alla optikkedjor på marknaden. De klarar uppenbarligen inte alla behov som finns därute hos konsumenterna. Hans uppfattning är också att enklare glasögon och kontaktlinser kommer att provas ut av icke behörig personal i shoppingcentra och på hälsomottagningar samt att den refraktiva kirurgin kommer att fortsätta att vinna mark. Han anser vidare att det är oerhört viktigt att stärka Optikerförbundet och Sveriges Kontaktlinsförening och inrikta sig på frågor som är väsentliga för optikernas överlevnad genom att bearbeta politiker och företrädare för sjukvården. Optikbutikerna/företagen skulle må mycket bättre av att samarbeta mot andra branscher, i stället för att se sin närmaste branschkollega som konkurrent. KONTAKTOLOGI ÊÞÊÌiÊÃÌÀ iÌ° /«VÊ 6xäää i`Ê 6xäääÊÌ>ÀÊÛÊ`iÊiiÌÀÃ>ÊvÀ«ÌÀiÀ>ÊÛ`>ÀiÊÌÊ BÃÌ>Ê`iðÊ"V Ê`iÌÊBÀÊÕÃÌÊ`iÃiÀ>ÊÃÊBÀÊ`iÌÊ ÌÀiÃÃ>Ì>°Ê{äʯÊ`ÀiÊEÊÎäʯÊÃ>LL>ÀiÊBÊvÀi}F} >ÀiÊV Êi`ÊiÊÃ>}L>ÀÊ«>ÌiÌÌ>Ì°Ê-ÊÌ`}>ÀiÊ wÃÊ 6ÊÊÌÛFÊÃÌÞÀÛ>À>ÌiÀ]Ê* «À}À>ÊiiÀÊ«>iÃÌÞÀ}°Ê * Û>À>ÌiÊ BÀÊ vÀÃÌFÃÊ >ÃÕÌiÊ ÌÊ Ê «>ÌiÌÕÀ>° «iÌÌiÀ>Êi`Ê`iÊÞ>Ê ÃBÀ>À>Ê £ääÉ £ää*Ê ÃÊBÀÊÕÌÊÌi}ÀiÀ>`iÊÊ 6ÃÞÃÌiiÌÊV ÊvFÊiÌÌÊ`iÀÌÊ EÊ«ÀviÃÃiÌÊ>ÀLiÌÃÃBÌÌ° /«VÊ-V>`>Û>]ÊÝÊÓx]Ê{ΣÊÓ£Ê`>ÊUÊ/i\ÊäΣǣäÊÓÊääÊUÊ>ÝÊäΣǣäÊÓÊ{ÊUÊÜÜÜ°Ì«V°Ãi EX AMENSARBETE En jämförelse i uppkomst av corneal staining mellan Opti-Free® Express och ReNu® Multi-Purpose vid användande av silikonhydrogellinser Text: Elin Selander Optikerprogrammet 120 poäng: Högskolan i Kalmar, Naturvetenskapliga Institutionen, Examensarbete 10 poäng. VT 2007 Handledare:Catarina Ericson, Leg. Optiker, MSc. Optom, Universitetsadjunkt Examinator: Peter Gierow, Docent Uppsatsen är ej i originalversion. Redigering har gjorts inför publiceringen. Korneas uppbyggnad och anatomi Uppbyggnad Kornea (hornhinnan) står för den största brytkraften i ögat. Den viktigaste egenskapen är dess transparens och att den är en barriär för skador och infektioner. Det finns inga blodkärl i kornean, utan syret kommer främst från luften via tårfilmen men även från kammarvattnet. När syrebrist uppkommer bildas som i andra delar av kroppen mjölksyra, vilket drar till sig vätska och gör att kornea blir svullen. Detta kallas kornealödem och kan vid långvarig syrebrist leda till att blodkärl växer in i kornea. Korneas radie är i genomsnitt 7,80 mm. Den är tjockare i periferin (0,67mm) än i centrum (0,52mm). Kornea är uppbyggt i fem lager; Epitelet, Bowmans membran, stromat, Descemets membran och endoltelet. Anatomi Epitelet: Epitelet är det yttersta lagret på kornea och är ca. 50 µm tjockt, vilket motsvarar 10 procent av korneas tjocklek. Det består av tre olika sorters celler; squamösa, wing och basalceller. Squamösa celler: Det yttersta epitelet består av två till tre lager av squamösa celler. Cellerna är platta och på dess yta finns det mikrovillis 28 NORDIC VISION 1·2008 som ökar storleken på ytan. Detta gynnar den aktiva upptagningen av syre och näringsämnen från tårfilmen. Wingceller: Under de squamösa cellerna ligger två till tre lager av wingceller. De är vingformade och befinner sig i en övergångsfas mellan att vara basal och squamösa celler. Basalceller: Det enkla lagret av kubformiga basalceller vilar på basalmembranet och det är endast dessa celler i epitelet som förnyar sig. Nya basalceller bildas snabbt vid skador på epitelet. Bowmans membran (Anterior Limiting Lamina – ALL): Bowmans membran består av fina, slumpmässigt ordnade kollagena fibrer. Den främre ytan är avgränsad från epitelet med basalmembranet medan den bakre delen sammansmälter med stromat. Stromat: Stromat är den största delen av kornea, hela 90 procent av korneas tjocklek. Många av korneas egenskaper, som fysisk styrka, formstabilitet och transparens, kan till största delen förklaras genom stromats uppbyggnad. Den består av platta kollagena lameller som ligger parallellt mot den korneala ytan. Mellanrummet mellan lamellerna utgörs av så kallade keratocyter. Korneas transparens är mycket beroende av det jämna mellanrummet mellan de kollagena fibrerna och allt som stör detta, till exempel stromalt ödem eller ärr, kan resultera i att transparensen förstörs. Descemets membran (Posterior Limiting Lamina – PLL): Descemets membran är ett tunt membran som ligger mellan det bakre stromat och endotelet. Endotelet: Ett enkelt lager av endotelceller täcker den bakre ytan av Descemets membran i ett fint ordnat mosaikmönster. Den viktigaste fysiologiska funktionen endotelet har är regleringen av vatteninnehållet i stromat. Endotelcellerna innehåller ett jontransportsystem som påverkar vattentransporten. Skador på endotelcellerna kan snabbt leda till uppsvullnad och stromalt ödem som i sin tur leder till förlust av transparens. Skillnaden i storleken på endotelcellerna ökar genom livet men även kontaktlinsbärande kan påverka denna förändring som kallas polymegatism. EX AMENSARBETE Silikonhydrogellinser Introduktionen av silikonlinser har minskat antalet kontaktlinskomplikationer jämfört med vanliga hydrogellinser, vilket beror på linsernas höga förmåga att transportera syre. Första generationens silikonhydrogellinser var utvecklade för dagbruk och därför fick vissa egenskaper som modulus och vätbarhet komma i andra hand då man i första hand ville maximera linsens syregenomsläpplighet. Senare har dock detta förbättrats genom utvecklade ytegenskaper. Fördelar: Fördelarna är att linserna har ett högt Dk-värde (hög syregenomsläpplighet) proteinavlagringarna är mycket små och linserna är lätta att hantera på grund av styvheten. Nackdelar: Nackdelarna med silikonlinser är att de har dålig vätbarhet, större tilldragning av lipider och att materialet är styvare och därför känns mer på ögat. Ytan på linserna är dock behandlade för att göra dem mer hydrofila (vattenälskande) och därför mer biokompatibla. skadade områdena upp. Man kan även använda ett gulfilter för att förhöja effekten. Den vanligaste användningen av fluorescein är sterila engångsremsor som blöts ned av koksaltlösning och sen appliceras på patientens bulbära konjunktiva. Corneal staining Corneal staining är förmodligen den vanligaste kontaktlinskomplikationen. Kontaktlinsbärande resulterar i mekanisk och biokemisk nötning av det yttersta epitelet, vilket kliniskt kallas corneal staining. Detta kommer av bland annat syrebrist, beläggningar, linstillpassning, linsens yta, främmande kroppar och uppsprickning av tårfilmen för att nämna några orsaker. Även torrhet och reaktioner på linsvätskor kan orsaka staining. Cirka 20 procent av asymptomatiska icke linsbärare kan också uppvisa corneal staining. Synen påverkas oftast inte av corneal staining, fast en liten minskning i synskärpa kan märkas i extrema fall. Patienten känner oftast inga besvär och det krävs för det mesta ingen behandling. Figur 2: Inferior epithelial arcuate lesion, även s.k. ”Smile”. Bildkälla: http://www. siliconehydrogels.org/ editorials/aug_06.asp Fluorescein För att lättast upptäcka corneal staining använder man sig av fluorescein som man droppar i patientens öga. Fluorescein är ett vattenlösligt färgämne som har en mycket låg toxicitet på vävnaderna i ögat. Det färgar in intercellulära områden och skadade epitelceller. När man sedan lyser med koboltblått ljus i biomikroskopet lyses de Olika typer av staining Punctate staining – Ses som små prickar på den korneala ytan. Det kan antingen vara intensivt eller diffust och kan bero på linsvätskor, allergi mot linsmaterial och toxiska reaktioner. 3 and 9 o’clock staining – Ses oftast nasalt och temporalt utanför linsperifierin på stabillinsbärare. Detta kan bero på oregelbunden eller ofullständig blinkning. Inferior epithelial arcuate lesion (Smile) – Syns vanligtvis som ”snöflingor” på nedre delen av kornea med punctate som ett resultat av uttorkade områden på den korneala ytan (se figur 2). Denna typ av staining minskar med silikonhydrogellinser, antagligen på grund av det låga vatteninnehållet i linserna. Superior epithelial arcuate lesion (SEAL) – Ses som vita bågformade skador lokaliserade på övre kornea, på en yta som normalt täcks av det övre ögonlocket. SEAL är oftast asymptomatiskt och unilateralt. Ett antal fall av SEAL har upptäckts vid bärande av silikonlinser, vilket kan bero på linsernas materialegenskaper och mekanisk påverkan på den korneala ytan. Epithelial plug – Den mest förödande, men ovanligaste formen av staining. Består av ett stort runt område centralt med avsaknad av epitel. Kan komma sig utav långtgående linsinducerad hypoxia (syrebrist). Gradering av corneal staining Det finns två huvudsakliga offentliga skalor som används vid gradering av corneal staining: CCLRU-skalan – Skapad av ”Cornea and Contact Lens Research Unit” i Australien och framställd av Johnson & Johnson. Graderingsskalan är illustrerad med fotogra- fier och inkluderar förutom corneal staining även bland annat konjunktival staining, bulbär och limbal rödhet. Skalan använder sig av 5 olika grader: 0 = Normal 1 = Mkt lindrig 2 = Lindrig 3 = Måttlig 4 = Allvarlig Efrons graderingsskala – Skapad av Efron, före detta professor vid vetenskapliga och tekniska universitetet i Manchester och framställd av CooperVision. Skalan är illustrerad med teckningar och åtta vanliga komplikationer är inkluderade. Även denna skala använder sig av 5 olika grader. I allmänhet anses en storleksgrad mer än grad 2 som viktig att åtgärda. 0 = Normal 1 = Spår av 2 = Mild 3 = Måttlig 4 = Allvarlig Linsvätskor Multi-Purpose linsvätskor har funnits på marknaden i över 10 år och de är utformade för att effektivt minska mikroorganismer utan att orsaka oönskade förändringar på ögat. De flesta av de senaste utvecklade vätskorna innehåller en antimikrobiell agent, ett buffersystem och tensider. De kombinerar alltså desinfektion och rengöringsförmåga samtidigt som man vill hålla en låg kostnad och göra det enkelt för användaren. Olika konserveringsmedel i linsvätskor Konserveringsmedlen har till uppgift att begränsa tillväxten av mikroorganismer och behålla steriliteten i flaskorna. Benzalkoniumklorid – Används i majoriteten av alla ögonpreparat och introducerades först som konserveringsmedel i linsvätskor till hårda linser på sena 1940talet. Det används inte till hydrogellinser eftersom hydrogelmaterialet binder konserveringsmedlet och därmed kan orsaka okulära skador. Klorhexidin – Har använts i linsvätskor till hydrogellinser, men har gradvis tagits bort från marknaden på grund av dess benägenhet att binda sig till linsytan. Klorhexidin har dock ett perfekt spektrum av antibakteriell aktivitet och har därför ofta NORDIC VISION 1·2008 29 EX AMENSARBETE kombinerats med EDTA eller Tiomersal för större effektivitet. Tiomersal –En bakteriedödande och organisk kvicksilver-sammansättning. Det har tidigare varit ett vanligt konserveringsmedel i linsvätskor till hydrogellinser, men vissa patienter är känsliga för kvicksilver och känner en brännande känsla på ögat. Polyquats – Ett gemensamt namn för de två huvudsakliga antimikrobiella konserveringsmedlen som finns i de nyaste mjuklinsvätskorna. De är från samma familj som klorhexidin men har större storlek och vikt på molekylerna. Det medför att de inte kan penetrera de mjuka kontaktlinserna i samma grad. Polyhexanid Hydroklorid (Dymed) – En polyquat som bland annat finns i ReNu Multi-Purpose. Polyquad – Den nya generationens polyquat. Vikten på molekylerna är 14 gånger större än klorhexidin och nästan 4 gånger större än Dymed. Finns i Opti-Free Express. Tidigare studier Pritchard et al. gjorde en studie på vanliga hydrogellinser (Alphafilcon A) med tre olika kontaktlinsvätskor, Opti-Free Express 1 Unisol 4 Saline (Polyquad – PQ), ReNu Multi-Purpose Solution (Polyhexanid – PX1) och ReNu MultiPlus (Polyhexanid – PX2). Studien visar att man hittade en signifikant mindre area med corneal staining med PQ än med PX2. Även antalet prickar var signifikant mindre. Studien gjordes under två veckor. Garafalo et al. jämförde tre olika linser, Soflens 66, Acuvue 2 och Focus Night & Day. Till dessa använde man fyra olika linsvätskor, Opti-Free Express, ReNu MultiPlus, Solo-Care Plus och Complete MoisturePlus. Resultatet blev att det märktes skillnad på de olika vätskorna med Soflens 66. Ett större antal zoner som uppvisade staining fanns då med alla vätskor utom Opti-Free Express. Skillnad märktes också med silikonlinserna, då förekomsten av staining också ökade med de tre ovannämnda vätskorna. Studien gjordes under 1-6 timmar). Jones et al. gjorde en studie på bara silikonlinser (PureVision) med två olika linsvätskor (OptiFree och ReNu MultiPlus) under 2-4 veckor. Den visade att den korneala inferiora ytan uppvisade större staining än de andra ytorna på kornea, oavsett vätska och att stainingen ökade Annons 170x235 Clear Care4 Optifree Express1 Optifree Replenish1 Renu Moistureloc3 25% med tiden med båda vätskorna. För dem som använde Opti-Free ökade endast den inferiora zonen signifikant, medan alla korneala zoner uppvisade större staining med ReNu. Santodomingo-Rubido undersökte under en månad två olika vätskor på Acuvue Advance och Focus Night and Day. Vätskorna som användes var MeniCare Soft (PHMB) och Opti-Free Express (Polyquad). Det var ingen statistisk signifikant skillnad i den totala stainingen mellan linstyperna och linsvätskorna. Den centrala corneala stainingen var dock större med Opti-Free. Staining grid ”The Staining Grid” är ett lättanvänt referensverktyg som informerar om hur biokompatibla olika vätskor och linsmaterial är. Detta framgår av en tabell (se figur 3) där vätskorna är listade längst upp och linsmaterialen i första kolumnen. Procenttalen som står i varje ruta, representerar medelprocenten av kornea som var infärgade två timmar efter isättning av linser. Syfte Syftet med studien var att jämföra två olika Walmart MPS (Renu MP) Target MPS (Renu MP) 1% 1% 1% 2% 1% 57% 61% 54% 16% 12% 13% 16% 13% 20% 2% Renu Multiplus3 Complete Moisture Plus2 Aquify4 Acuvue5 2 1% 1% 2% 5% Proclear6 1% 1% 1% 2% Acuvue Advance5 1% 1% 1% 1% Acuvue Oasys5 2% 1% 3% 5% 10% 9% 12% 8% 5% 3% PureVision3 2% 1% 4% 7% 6% 73% 71% 76% 48% 21% O2 Optix4 2% 1% 2% 5% 7% 24% 41% 28% 18% 3% Focus Night & Day4 2% 1% 2% 3% No Further Testing 24% 36% 24% 16% 3% Testing Ongoing Testing Ongoing Testing Ongoing Testing Ongoing No Further Testing Testing Ongoing Testing Ongoing Biofinity6 Updated: April 9, 2007 H2 O 2 POLYQUAD Figur 3: ”The Staining Grid” (15) Bildkälla: http://www.staininggrid.com 30 NORDIC VISION 1·2008 No Further Testing No Further Testing Biguanides Testing Ongoing Testing Ongoing Testing Ongoing EX AMENSARBETE sorters linsvätskor, Opti-Free® Express (Alcon) och ReNu® Multi-Purpose (Bausch & Lomb) tillsammans med silikonhydrogellinser och jämföra uppkomsten av corneal staining. Syftet var också att patienterna själva skulle känna efter om de märkte någon skillnad mellan de olika vätskorna i höger respektive vänster öga. METOD OCH MATERIAL Försökspersoner Försökspersonerna hittades genom annonsering på skolan och andra officiella anslagstavlor. Kraven på personerna var att de var vana linsbärare, inte hade några ögonsjukdomar och att de hade någorlunda koll på sin egen linsstyrka. Personerna var i åldrarna 22 – 29 år och medelåldern var 24,5 år. Nio stycken påbörjade studien, samtliga kvinnor, - de flesta studenter på högskolan i Kalmar. En person kunde inte fullfölja studien på grund av att linserna som beställts inte levererades i tid. Av de återstående åtta personerna var det sex som hade sfäriska linser och två som hade toriska linser. Styrkeomfånget på försökspersonerna låg mellan -1,50 till -6,50 i sfär och mellan -0,75 till -1,25 i cylinder. Linser som användes De linser som användes var PureVision® och PureVision® Toric från Bausch & Lomb. Linserna tillpassades och användes endast för dagligt bruk trots att de är godkända för dygnet-runt-användande. Fakta om linserna, se tabell Ioch II. Linsvätskor som användes Opti-Free® Express Opti-Free Express tillverkas av Alcon och innehåller: • Konserveringsmedlet Polyquad • Citrat, ett ämne som tar bort proteiner från linsytan • Amidoamin, ett ämne som avdödar akantamöba och svamp • Tetronic 1304, ett ämne som tar bort fett och förhindrar beläggningar på linsen Opti-Free Express är den enda MultiPurpose vätskan som fått ett FDA-godkännande för användning med både hydrogel- och silikonlinser. ReNu® Multi-Purpose ReNu tillverkas av Bausch & Lomb och innehåller: • Poloxamin, ett icke-joniskt ytrengörande ämne • Natriumborat, hjälper till att hålla rätt Ph • Natriumklorid, håller saltbalansen • Konserveringsämnet Dymed (polyaminopropyl biguanider) • EDTA, löser kalciumbeläggningar TILLVÄGAGÅNGSSÄTT Nytillpassning Information om studien: Informationsblad delades ut och patienten fick läsa igenom detta för att förstå syftet med undersökningen. Även muntlig information gavs. Sedan fick patienten godkänna sitt deltagande i studien med sin underskrift. Anamnes: En vanlig anamnes utfördes fast med tyngdpunkten på hur patienten upplevt tidigare linser och om de haft några problem med linser eller vätskor. HVID och pupilldiameter: Iris och pupillens horisontella diameter uppmättes. Refraktion vid behov: I de fallen där patienten inte visste styrkan på gamla linser gjordes en subjektiv binokulär refraktion. Keratometervärden: Korneas kupighet uppmättes. Bedömning i biomikroskop: Bedömning av konjunktiva, kornea, limbus, ögonlock, palpebrala konjunktiva och tårfilm gjordes enligt Efrons graderingsskala på grund av att det är den skalan som tränats på inför studien. Gradering av staining: För att lättare upptäcka corneal staining användes fluorescein. Eftersom patienterna skulle använda linser efter testerna användes stormolekylärt fluorescein som inte tränger igenom och missfärgar linserna. Efter idroppande i båda ögonen bedömdes graden av staining med hjälp av koboltblått ljus i biomikroskopet. Graderingen bedömdes enligt Efrons skala och cornean delades in i fem olika delar: Centralt, nasalt, temporalt, inferiort och superiort (se figur 4). Det noterades vart på cornea stainingen hittades. By Avizor Nu hos Nordiska Lins AB Väteperoxidsystemet med rengörande enzymtablett för ALLA typer av linser. Perfekt för svårtvättade linser samt linser med vätproblem. Tel 031-748 49 40 www.nordiska-lins.se NORDIC VISION 1·2008 31 EX AMENSARBETE Provlins: Via värdena på keratometern, patientens tidigare linsstyrkor eller refraktionsvärden, togs en provlins fram. Visuskoll med lins: Patientens synskärpa uppmättes med linsen på ögat. Överrefraktion i provbåge: En koll av patientens refraktion med linserna gjordes i provbåge med lösa provglas. Koll av sits och rörelse i biomikroskop: Linssits, centrering och rörelse kontrollerades i alla blickriktningar och vid blinkning. Slutlig kontroll av legitimerade optikern Catarina Ericson: Linstillpassningen kontrollerades och godkändes av Catarina. Information om rengöring: Patienten informerades återigen muntligt om att använda Opti-Free till höger lins och ReNu till vänster lins. Även information om att rengöra linserna som vanligt gavs. Patienten fick med sig en kopia av informationsbladet hem, där telefonnummer fanns tillgängligt ifall frågor uppkom. Återbesök/Slutkoll Ifyllnad av enkät: Alla patienter fick vid återbesöket fylla i en enkät om hur mycket de använt linserna, hur de upplevt dem och om de känt någon skillnad mellan ögonen. Bedömning i biomikroskop: Bedömning av konjunktiva, kornea, limbus, ögonlock, palpebrala konjunktiva och tårfilm gjordes enligt Efrons graderingsskala. Gradering av staining: Linserna plockades ut, sen droppades fluorescein i patientens öga. Denna gång användes småmolekylärt fluorescein som lättare tränger ner i mindre epitelskador. Eftersom linserna 32 NORDIC VISION 1·2008 Antal prickar 140 120 100 80 60 40 20 0 2 3 4 1 5 6 7 Opti Free Express (Höger öga) ReNu Multipurpose (Vänster öga) 8 Figur 5: Diagrammet visar skillnaden i uppkomst av corneal staining mellan höger och vänster öga efter tre veckor. Man kan se att fem patienter uppvisade mer corneal staining på vänster öga, alltså med ReNu, än med Opti-Free. I två av fal- 150 100 r io pe Su fe r io rt rt lt ra In po Na sa lt 0 lt 50 Te m Figur 4: Kornea indelad i fem olika delar: 1. Centralt 2. Nasalt 3. Temporalt 4. Inferiort 5. Superiort. RESULTAT I anamnesen framkom att ingen av de åtta deltagande patienterna tidigare haft några ögonsjukdomar, tagit några mediciner eller fått någon allergisk reaktion på tidigare använda linsvätskor. Samtliga hade använt linser i mer än fyra år och uppfyllde kraven på att vara vana linsbärare. Fyra stycken uppgav att de i sitt vanliga linsbärande brukar känna av torra ögon Av dessa fyra använde två silikonhydrogellinser. Ytterligare två försökspersoner använde silikonlinser innan studien. Dessa fyra var patient: 3, 4, 6 och 7. Efter tre veckors användande av silikonhydrogellinser (PureVision) och de två olika vätskorna (Opti-Free och ReNu), uppvisade patienterna följande resultat i skillnad mellan uppkomst i corneal staining mellan höger och vänster öga (se figur 5). Den staining som upptäcktes och räknades var punctate staining. 200 ra 4 250 nt 1 2 Antal prickar Ce 3 Patient 5 skulle slängas efter testerna och patienterna hade tagit med sig glasögon, gick detta bra att använda. Båda ögonen bedömdes noggrant med hjälp av koboltblått ljus i biomikroskopet. Graderingen bedömdes enligt Efrons skala, antalet prickar (punctate) räknades och det noterades var på kornea dessa hittades. Opti Free Express (Höger öga) ReNu Multipurpose (Vänster öga) Figur 6: Diagrammet visar hur mycket staining det totalt sett upptäcktes på de fem olika indelningarna på kornea efter tre veckor. len var det ingen större skillnad och en patient uppvisade mer staining på höger öga. En av patienterna uppvisade även SEAL på vänster öga, denna är dock inte inräknad i diagrammet på grund av att prickar inte kunde urskiljas. Om man tittar på den totala corneala stainingen i de olika delarna på kornea, blev resultatet följande (se figur 6). Enligt diagrammet kan man se att båda linsvätskorna gav mest corneal staining inferiort. ReNu gav totalt mer staining än Opti-Free i alla delarna förutom på centrala kornea. Av enkäten som patienterna fick fylla i framgick att fyra patienter kände bäst komfort med högerlinsen. Detta var patient: 2, 3, 4 och 8. Patient nummer 5 hade första veckan känt mest obehag i höger öga och andra veckan i vänster öga. Tre patienter (nr 1, 6 och 7) uppgav att de inte känt någon skillnad. Utav de fyra som kände bäst komfort med höger öga, var det tre som hade mindre staining på det ögat. Tre patienter uppgav att de ibland upplevt skav i båda ögonen. En hade känt mycket skav endast i vänster öga (nr 8). Fem patienter tyckte att de ibland upplevt torrhet i båda ögonen. Utav dessa hade fyra patienter uppgivit i anamnesen att de upplevt torra ögon med tidigare linser. Två kände att det var torrare på vänster öga (nr 3 och 8). Tre patienter upplevde att det ibland svi- EX AMENSARBETE dit i båda ögonen. Två personer tyckte att det svidit mer i vänster öga (nr 2 och 8), varav en tyckte att det svidit mycket på vänster öga (nr 8). DISKUSSION Anledningen till att jag valde att genomföra denna studie var först och främst för att jag var nyfiken på om ”The Staining Grid” verkligen var tillförlitlig. Denna är dock utförd under endast två timmar medan min studie är gjord under tre veckor. Silikonlinser blir allt mer vanliga ute på marknaden och därmed är det viktigt vilka linsvätskor som fungerar bra tillsammans med dessa. För tillfället är det endast Opti-Free Express som är godkänd av FDA för användning med silikonlinser men fler linsvätskor kommer säkert att bli det i framtiden. Resultatet visade att fem av åtta patienter hade mer staining på vänster öga vid återbesöket. I tre av de fallen var skillnaderna mycket stora vilket man även såg vid den första övergripande undersökningen. Hos två personer var det ingen skillnad mellan ögonen och en patient hade mer staining på höger öga. Detta resultat stämmer överens med Jones et al. och Garafalos et al. tidigare studier då Opti-Free Express har gett bäst resultat. Eftersom Opti-Free är den enda vätskan som är godkänd för silikonlinser är detta heller inte oväntat. Opti-Free gav även mindre staining i Pritchards et al. studie där man använde sig av vanliga hydrogellinser. I alla dessa studier har man dock använt sig utav ReNu MultiPlus MultiPurpose och inte ReNu Multi-Purpose som jag har använt i mitt arbete. Resultatet visade även att båda vätskorna gav mest staining inferiort, vilket kan hänvisas till en tidigare studie av Jones et al. Det talar dock emot att ”SMILE” (Inferior epithelial arcuate lesion) skulle minska med silikonhydrogellinser. ReNu gav mest staining i alla de korneala delarna, förutom centralt där Opti-Free gav mest staining. Santodomingo-Rubido kom också fram till att stainingen blev större centralt med OptiFree i sin studie. Enligt enkätsvaren tyckte hälften av patienterna att de upplevde bäst komfort med högerlinsen och utav dessa hade tre mindre staining på det ögat. Flera av patienterna uppgav även i enkäten att de kände torrhet, skav och sveda men bara tre kände något av symptomen i endast vänster öga (samma tre som ovan hade mer staining på vänster öga). Patient nr 8 upplevde både mycket skav och sveda på vänster öga, och även att torrhet kändes mer på detta öga. Denna patient hade också störst skillnad på ögonen vad gäller corneal staining. Det verkar alltså som om det finns ett samband mellan corneal staining och symptom, men det är nog inte stainingen i sig som ger symptomen utan känsligheten för linsvätskan. Hur ögonen reagerar på linsvätskor verkar vara mycket individuellt. Alla människor har olika sammansättning av tårfilmen, olika torra ögon och olika kupiga ögon, vilket medför att man har olika förutsättningar för att få besvär som till exempel corneal staining. I denna studie har jag använt silikonhydrogellinsen PureVision. Givetvis är det inte säkerställt att resultatet blivit annorlunda med en annan lins med andra parametrar, vilket inte heller var syftet med studien. Många av patienterna klagade på att linserna skavt och att de känt av dem mycket, vilket kanske skulle ha varit annorlunda med en annan lins. En felkälla som kan ha påverkat resultatet är att patienterna tagit fel vätska till fel öga. Vid förfrågning verkade det dock som om alla har gjort på rätt sätt. Något annat som kan ha påverkat är att patienterna har rengjort linserna på olika sätt. Jag ville att patienterna skulle rengöra linserna som de brukar göra i sina dagliga rutiner, för att få ett så normalt användande som möjligt. I tidigare studier har inte patienterna fått veta om vilka vätskor de använder till linserna. Mina patienter har dock vetat vilka vätskor de använt till vilket öga och möjligtvis kan detta ha gjort att de redan innan haft en åsikt om vilken vätska de ansåg vara den bästa. Jag har dock försökt att inte påverka dem något, utan varit neutral i frågan. Något som jag upplevde svårt var att gradera stainingen, då min erfarenhet av detta var något begränsad. Jag räknade antal staining-prickar som patienten hade och försökte gradera efter Efrons skala. I resultatet använde jag mig endast utav antalet prickar eftersom det var det lättaste sättet att redovisa på och få ett lättöversiktligt diagram. En annan felkälla är att patienterna innan studien använt olika sorters linser. Man kan se ett samband i att de patienter som tidigare använt silikonlinser inte uppvisar lika stor skillnad i corneal staining mellan ögonen. Möjligtvis hade det varit bättre att endast undersöka personer som inte haft silikonhydrogellinser tidigare. Eftersom studien bara omfattade åtta patienter kan man inte säga att resultatet är statistiskt signifikant. På grund av begränsade tider i provrummet och tid för utförande av arbetet kunde patientunderlaget inte ha varit mycket större. Syftet med studien var att jämföra uppkomsten av corneal staining mellan OptiFree Express och ReNu Multi-Purpose vid användande av silikonlinser. Slutsatsen i denna studie är att Opti-Free Express gav mindre staining i fem fall av åtta. Av dessa var det tre där man såg en mycket stor skillnad av antalet stainingprickar. Av de fem patienter som hade mindre staining med Opti-Free var det tre som upplevde bäst komfort med den linsen. Båda linsvätskorna gav mest corneal staining inferiort. ReNu gav totalt mer staining än Opti-Free i alla delarna på kornea förutom på den centrala delen. Är då The Staining Grid tillförlitlig? Som tidigare nämnts är den och min studie utförd under olika tidsintervaller. Dock kan det nämnas att Opti-Free fått bäst resultat i båda. Referenser 1. Forrester, J.V. The Eye. Edinburgh, London: W.B. Saunders; 2002 p. 16-19 2. URLhttp://www.medocular.se/ogonfakta/ogats_anatomi/hornhinna/fysiologi/index.html Besöksdatum: 07-0412 kl.12:10 3. URL http://www.onset.unsw.edu.au/ issue2/Contactlenses/Cornea.jpg Besöksdatum: 07-04-19 kl.10.00 4. Krachmer, J.H, Mannis, M.J, Holland, E.J. Cornea. St. Louis, London: Elsevier Mosby; 2005 p. 7-17 5. Efron, N. Contact Lens Complications. Edinburgh: Butterworth-Heinemann; 2004 p. 108-11, 216, 228 6. Santodomingo-Rubino J, Wolffsohn J.S, Gilmartin B, Changes in Ocular Physiology, Tear Film Characteristics, NORDIC VISION 1·2008 33 EX AMENSARBETE and Symptomatology With 18 Months Silicone Hydrogel Contact Lens Wear. Optometry And Vision Science 2006; 83 (2): 73-81 7. Riley C, Young G, Chalmers R. Prevalence of Ocular Surface Symptoms, Signs and Uncomfortable Hours of Wear in Contact Lens Wearers: The Effect of Refitting with Daily-Wear Silicone Hydrogel Lenses (Senofilcon A). Eye & Contact Lens 2006; 32(6): 281-6 8. Bennett, E.S. and Wiessman, B.A. Clinical Contact Lens Practice. Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins; 2005 p. 209, 278-9, 695-6 9. Sweeney, D. F. Silicone Hydrogels. 2nd ed. Edinburgh: Butterworth-Heine- mann; 2004 p. 183-7, 255-9 10.Pritchard N, Young G, Coleman S, Hunt C. Subjective and objective measures of corneal staining related to Multi-Purpose care systems. Contact Lens & Anterior Eye 2003; 26: 3-9 11. Gasson, A. and Morris, J. The Contact Lens Manual. 3rd ed. London: Butterworth Heinemann; 2003 p. 37-8, 329-31 12.URL http://www.siliconehydrogels. org/editorials/aug_06.asp Besöksdatum: 07-05-11 kl.10:55 13.Jones L, MacDougall N, Sorbara G. Asymptomatic corneal staining associated with the use of Balafilcon silicone-hydrogel contact lenses disinfected with a polyaminopropyl biguanide-preserved care regimen. Optome- try and Vision Science 2002; 79(12): p 753-61 14.Garafalo R.J, Dassanayake N, Carey C, Stein J, Stone R, David R. Corneal Staining and Subjektive Symptoms With Multi-Purpose Solutions as a Function of Time. Eye & Contact Lens 2005; 31(4): p 166-74 15.URL http://www.staininggrid.com Besöksdatum: 07-04-27 kl.11:15 16.Sveriges Kontaktlinsförening. KLASS. 12:e ordningen. Ronneby: Ergo Opto Program; 2007 17. Informationsbroschyr från Alcon. 18.Informationsbroschyr från Bauch & Lomb Högskolan i Kalmar söker Forskarstuderande i biomedicinsk vetenskap med inriktning optometri Den Naturvetenskapliga institutionen vid Högskolan i Kalmar söker en forskarstuderande i biomedicinsk vetenskap med inriktning optometri, finansierad under fyra år med fakultetsmedel och start till hösten 2008. Vi söker främst en person med optikerexamen eller annat relaterat ämne. Forskningsprojektet är avsett att leda fram till en doktorsexamen och kommer att genomföras inom forskningsprogrammet Vision Enabling som fokuserar på metoder för att bättre hjälpa synskadade att använda sin kvarvarande syn. Forskningen syftar till att utveckla; bättre metoder för att studera ögats optik, optiska och synpedagogiska hjälpmedel för bättre synfunktion, samt bättre metoder för mätning av synfunktionen. Samarbete med andra forskargrupper finns etablerat och laboratoriet har nyligen fått tillgång till ny avancerad utrustning. www.hik.se Behörighetskrav för antagning till forskarstudier återfinns i Högskoleförordningen 7 kap samt på www.hik.se/forskning. Ytterligare upplysningar lämnas av universitetslektor/leg. optiker Jörgen Gustafsson, tel 0480-446398 ([email protected]), avdelningschef Britt-Inger Marklund, tel 0480-446754 eller personalhandläggare Leif Eriksson, tel 0480-446028. Fackliga företrädare nås via växeln, tel 0480-446000. Välkommen med Din ansökan ställd till Registrator, Högskolan i Kalmar, 391 82 Kalmar ([email protected]), senast den 15 april 2008. Märk Din ansökan med diarienummer 2.2-38/08. Ansökan skall innehålla en kortfattad beskrivning av dig själv, styrkt meritförteckning samt uppgifter om två referenspersoner, inkl. namn, e-postadress och postadress. Högskolan i Kalmar har ca 800 anställda och ca 9 500 studenter. Högskolan bedriver utbildning och forskning inom naturvetenskap, teknik, sjöfart, humaniora, samhällsvetenskap, ekonomi, omvårdnad, socialt arbete, media samt lärarutbildning. Högskolan i Kalmar har universitetsstatus inom vetenskapsområde naturvetenskap. 34 NORDIC VISION 1·2008 KUNGÖRELSE ANSÖKAN OM STIPENDIUM FRÅN STIFTELSEN KARL SIMSONS FOND Fondens ändamål är att skapa en allmän bred professionalism inom kåren, att stimulera unga optikers utveckling till goda yrkesmänniskor och att främja forskning inom optikerområdet. För år 2008 finns det c:a 50.000 kronor att utdelas till en eller flera sökande. Som upplysning kan nämnas att inga stipendier utdelas för grund- eller påbyggnadsutbildning inom optikeryrket. Detta innebär att inga stipendier utdelas för utbildning till legitimerad optiker eller kontaktlinsbehörighet. Stipendierna lämnas bl.a. för att vidga stipendiaternas vyer inom det yrkesmässiga området för optiker, såsom kundpsykologi, organisation, administration m.m. Det är därför möjligt att få stipendium inte enbart för redovisning och företagsekonomi utan även för kurser i muntlig och scenisk framställning, språkstudier, yrkespraktik utomlands m.m. Ansökningsblankett kan hämtas på fondens Web-plats, alternativt rekvireras ansökningsblankett från: Stiftelsen Karl Simsons Fond, c/o Optimax Box 4901 116 94 STOCKHOLM Tel: 08-642 34 07 Fax: 08-644 89 00 Internet: www.simsonfond.se Ansökan oss tillhanda senast 2008-04-15 Ev. ytterligare upplysningar kan erhållas från nedanstående styrelseledamöter. Stockholm i januari 2008 Karl Simson, 08 – 642 34 07 Mikael Simson, 08 – 649 89 15 Ingalill Thunholm, 08 – 53177820 Manfred Brunnenkant, 08 – 648 46 79 Tommy Glückman, 08 – 679 56 60 Sören Mattisson, 08 – 29 48 30 NORDIC VISION 1·2008 35 PRODUKTNY T T SCANPIX Ny perimeterteknologi Ät blåbär! B r i t t i s k a j a k t p i l o t e r under andra världskriget fick bättre mörkerseende om de åt blåbär (Vaccinium Myrtillus). Det visade sig vara anthocyanociderna i bären som förbättrade anpassningen till ljus och mörker. Senare forskning har visat att proanthocyanocid som också finns i vindruveextrakt är en stark oxidant och stärker väg- garna i blodkärlen, förbättrar mikrocirkulationen samt reducerar risken för åldersrelaterade ögonsjukdomar som senil makuladegeneration. Kanske dags att börja sälja blåbär i optikerbutikerna? Annars kan man köpa naturmedlet Blue Berry i hälsokostbutiken. (Ur Kurera, nr. 1, 2008). Torisk endagslins I f e brua r i börjar CooperVision Nordic AB leverera sin nya lins, Biomedics 1 Day Toric, en torisk mjuk hydrogel endagslins. Den är tillverkad av materialet Ocufilcon D, är formgjuten, har en vätskehalt på 55 %, ett Dk/t på 17 och en centrumtjocklek på 0,11 mm. Linsen finns än så länge bara i en storlek, med en optisk radie på 8,70 mm och en diameter på 14,5 mm. Den finns enbart i minusstyrkor upp till –6,00 i 0,25 dioptriers steg samt i –6,50 och –7,00 dioptrier. Cylinderstyrkorna är –0,75 och –1,25 dioptrier och axellägena är 180, 90, 20 och 160 grader. Linserna levereras i förpackningar om 30 linser i varje. Hanteringsfärgen är svagt blå. Enligt CooperVision Nordic AB har linsen följande fördelar. • Bättre komfort än andra endagslinser • Lätt att hantera beroende på design och tillverkningsprocess • Mindre interaktion mellan lins och ögonlock • Mindre stoltid. Ny baskurva V i s ta ko n (Johnson & Johnson Vision Care) ökar nu antalet parametrar på sin kontaktlins Acuvue Oasys med Hydraclear Plus. Den har hittills tillverkats i enbart en optisk radie, 8,40 millimeter, men nu kommer det 36 NORDIC VISION 1·2008 att bli två stycken att välja mellan. Den nya baskurvan blir flatare, 8,80 millimeter. Styrkorna kommer att bli lika många i båda varianterna, från -12,00 till +8,00 dioptrier H e i de l be rg E ngi n e e r i ng i Tyskland har lanserat en ny perimeter, kallad Heidelberg Edge Perimeter (HEP), avsedd för upptäckt av tidigt glaukom. Perimetern använder en ny unik stimulus kallad ”Flicker Defined Form”, som riktas mot syncellerna och som har visat sig vara mycket känslig för nedsatt funktionsförmåga hos näthinnan vid tidigt glaukom. Genom att använda blinkande mörka och ljusa mönster skapar stimuleringen en illusorisk gräns där patienten ser ett cirkulärt format stimulus, enligt företaget. Man hävdar också att metoden inte bara upptäcker tidigt glaukom, den är även bekväm för patienten, vilket resulterar i ett säkrare testresultat. Instrumentet är dessutom gjort för att kunna användas tillsammans med Heidelberg Retina Tomografi. Med denna dataplattform som bas och ett nytt dataprogram, kan instrumenten samköras och ge en funktionsanalys av en eventuell progression av glaukomet. (http://64.182.50.213/.) Piller till diabetespatienter Baus c h & L om b h a r forskat fram en vitamintablett, Ocuvite DF Eye Vitamin Supplement, som är avsedd att förbättra ögonhälsan hos diabetespatienter. Tabletten innehåller antioxidanten Genistein, som i kombination med andra viktiga näringsämnen, till exempel alphalipoic syra, bekämpar fria syreradikaler och bidrar till att reducera oxidativ stress, som ofta är associerad med diabetes. Pillren innehåller även vitaminerna B1,B6, C, D och niacin. Bausch & Lomb rekommenderar Ocuvite DF till patienter vars diet inte är diabetesanpassad eller förstärkt med antioxidanter eller patienter som är utsatta för påverkan av fria syreradikaler på grund av för högt blodtryck. Patienter med diabetes har en förhöjd risk att förlora synen, vilket till stor del kan ha sin förklaring i oxidativ stress. (www.bausch.com) PRODUKTNY T T Nya ögondroppar för behandling av korneala sår Långverkande ögondroppar mot torra ögon V i s ta kon Ph a r m ac eu t ic a l s har lanserat Iquix, levofloxacin 1,5 %, ögondroppar för behandling av infektioner i främre segmentet. Preparatet är det enda i den nya generationen av fluoroquinolon för behandling av korneala sår som har godkänts av amerikanska Food and Drug Administration (FDA). Iquix är en steril lokalt applicerbar ögondroppe som snabbt penetrerar kornea och med sin bredspektrumeffekt angriper de flesta gramnegativa patogener som kan hota synen samt de flesta grampositiva dito, såsom Cornyebacterium, Stafylokockus aureus, Stafylokockus epidermidis, Streptokockus pnemoniae, Pseudomonas aeruginosa och Serratia marcescens. Iquix innehåller inget konserveringsmedel. (www.iquix.com). Baus c h & L om b marknadsför nu ögondroppar mot torra ögon, Soothe XP Emollient Eye Drops, som ger en långvarig fuktning av ögats främre segment. Preparatet innehåller Restoryl, en avancerad ”lipidåterställare” som skapar en barriär mot uttorkning och vars effekt håller i sig i upp till åtta timmar, enligt Bausch & Lomb. Soo- the XP är den första multidosförpackade fuktbaserade produkten med konstgjorda tårar som säljs över disk.Företaget säger att Soothe XP är unikt på så sätt att den återställer ögats skyddande lipidlager, minskar avdunstningen och bevarar ögats egen fuktförmåga. (www.bausch.com) Acuvue 2 Colours Boston-material godkänt av FDA V i s ta kon h a r l agt upp en hemsida kallad ”iMakeover” där intresserade kan få en uppfattning om hur färgade linser skulle kunna förändra utseendet. Besökarna laddar upp ett eget foto och provar sedan någon av de tio olika färgerna. När man bestämt sig för en färg kan man skriva ut uppgifterna och ta med dessa till tillpassaren, allt för att spara stolstid. www.imakeover.acuvue.com 32 ND Fo od a n d Drug Administration (FDA) i USA har godkänt Bausch & Lombs nya Boston XO2GP material för dagligt bruk vid olika typer av synfel och oregelbundenheter i kornea. Linsen är en stabil lins och det nya materialet har ett högt Dk-värde på 141, i jämförelse med Boston XO som har ett Dkvärde på 100 (enligt Fatt). I Sverige säljs linsen av Nordiska Lins AB. BCLA Clinical Conference and Exhibition May 29–June 1 2008 BIRMINGHAM, UNITED KINGDOM THE BCLA: COVERING THE KEY ISSUES IN CONTACT LENSES AND ANTERIOR EYE PRACTICE Join the BCLA Patient and practitioner nonThe Battle against the Bugs compliance...how can we improve it? A one-day symposium on the latest thinking A special session on the causes, management on infection and inflammation led by Professor Debbie Sweeney and prevention of non-compliance 'Doctor, what’s the best way to see Comfort...the final frontier - LASIK, ortho-K or continuous wear Three eminent Professors present their perspective on enhancing contact lens soft lenses?' Risk and its clinical significance A closing session chaired by Professor Brien Holden Professor Des Fonn chairs a three-way debate comfort PLATINUM SPONSORS book online by March 5 and you can save £175 on full delegate fees Find out more by visiting www.bcla.org.uk, email [email protected] or call +44 (0)207 580 6661 GOLD SPONSORS www.bcla.org.uk NORDIC VISION 1·2008 37 HÅKAN MÅLBÄCK Kalendarium 14 – 16 mars Kontaktlinskongressen 2008, Aronsborgs Konferenshotell, Bålsta (Stockholm); www.kontaktlinskongressen.se 17 – 20 april Annual Meeting of the Orthokeratology Academy of America, San Diego, USA; www.okglobal.org 18-20 april Norges Optikerförbunds Fackkonferens, Tönsberg, Norge; www.optikerne.no 29 maj – 1 juni Information från styrelsen S K L F m e dv e r k a d e i januari på Optikmässan, där vi hade en liten monter som under fredagen och lördagen bemannades av medlemmar i styrelsen. Tack till alla som besökte oss på mässan! I samband med Optonordic höll SKLF:s styrelse ett diskussionsmöte där fokus låg på samarbetet med Optikerförbundet, marknadsföringen av SKLF samt utvecklingen av SKLF:s utbildningsprogram. Styrelsen deltog under Optonordic även i ett gemensamt möte med Optikerförbundet där det diskuterades möjligheter till olika former av samarbete i syfte att främja optikeryrkets utvecklig. Missa inte SKLF:s årsmöte som äger rum på Aronsborgs Konferenshotell i Bålsta, lördag 15 mars klockan 17.15. Som medlem är det viktigt att du gör din röst hörd. Ingen anmälan krävs för själva årsmötet så det är i princip bara att dyka upp. Observera att årsmöteshandlingarna denna gång skickats ut via e-post. Har du inte fått dem kan du höra av dig till kansliet så fixar vi det. Under månaderna november till och med januari har SKLF kört en kampanj där alla som gjort ett inlägg på Kontaktlinsforum deltagit i utlottningen av tre kongressavgifter. Kampanjen har nu kommit till sitt slut och SKLF vill härmed gratulera Rikard Engström, Örebro, Håkan Petersson, Växjö, samt Gunnar Burman, Umeå, som är de glada vinnarna av varsin kongressavgift till Kontaktlinskongressen 2008. 38 NORDIC VISION 6·2007 Under Kontaktlinskongressen 2007 använde vi oss för första gången av ett system baserat på streckkoder för att på ett effektivt sätt kunna registrera deltagarnas utbildningspoäng. Systemet fungerade i stort sett enligt förväntan, men tyvärr förlorade vi på grund av tekniska omständigheter en del av den data vi samlat in. Följden blev att undertecknad under hösten fick ägna en hel del tid åt att säkerställa att alla verkligen fick sina poäng, och det är med en viss lättnad jag nu kan meddela att ärendet är avslutat. Registreringen av poäng sker i samarbete mellan SKLF och Optikerförbundet och enligt OF ska alla poäng nu vara redovisade på deras hemsida. Slutligen vill jag bara säga att jag tar på mig ansvaret för hela denna fadäs och jag vill be om ursäkt för allt trassel. Alla som går på SKLF:s evenemang ska kunna känna sig säkra på att de får sina poäng, och även om det ibland tar lite tid så kan ni lita på att vi gör vad som står i vår makt för att försäkra att det också blir så. Har du kollat att SKLF har din aktuella epostadress? Nu när Nordic Vision byter skepnad och vi istället satsar mer på webben är det extra viktigt att vi har tillgång till din e-postadress för utskick av SKLF:s nyhetsbrev med mera. Logga därför in på www.sklf.se och kolla att din e-postadress är korrekt. I samband med årsmötet i mars kommer Kurt Östlund att avgå som ordförande efter tre år på posten. Styrelsen för SKLF vill BCLA Clinical Conference and Exhibition, Birmingham, Storbritannien; www.bcla.org.uk 17 juni Third All-Russian Conference of Young Scientists with the participation of international speakers, ”Actual Aspects of Ophthalmology”. S. Fyodorov Eye Microsurgery Federal State Institution, Moskwa, Ryssland. [email protected] 29 – 31 augusti Annual Congress of the ECLSO, Vilnius, Litauen; www.eclso.org 3-5 september Sveriges Ögonläkarförenings Årsmöte, Örebro; www.swedeye.org 13-17 september XXVI Congress of the ESCRS, Berlin, Tyskland; www.escrs.org 1-4 oktober EVER Congress 2008, Portoroz, Slovenien; www.ever.be 25-26 november Medicinsk Riksstämma, Göteborg uttrycka sitt stora tack till Kurt för ett gott och framgångsrikt samarbete under den här tiden, samt önska honom lycka till i fortsättningen. Jag vill också passa på att framföra mitt personliga tack för en väldigt givande tid, ibland präglad av meningsskiljaktigheter, men oftast av samförstånd. Tack pappa för din enorma glöd och ditt outtröttliga engagemang! Johan Östlund Cornealanalys med eller utan autorefraktor. CA-100 & KR-8100P CA-100 & KR-8100P är synonymt med corneal topografi i superklass. CA-100 analyserar över 100 000 punkter på cornea. Kurvaturen avläses och redovisas i färgtemperaturer i analysprogrammet. (Corneal Mapping). Resultatet används för att skräddarsy en kontaktlins och resultatet är en tillpassning som är unik och individuell med avseende på överlägsen visus och bärarkomfort. Instrumenten används också för tillpassning av Ortho-K-linser. Unikt för CA-100 är den inbyggda pupillometern. Instrumentet mäter pupillens placering i förhållande till apex. Pupillen mäts under tre olika simulerade ljusförhållanden för att avgöra genomsnittsstorleken och decentrationen från apex, något som i hög grad påverkar kontaktlinsens utformning. CA-100 representerar tillsammans med KR-8100P, som arbetar med samma typ av analys men även innehåller en autorefraktor, spjutspetsteknik från Topcon. De är båda exempel på hur vi med hjälp av ny forskning & utveckling kan erbjuda kunden något unikt vid sitt besök. De individuella linserna som dessa instrument ger underlag för ger bättre synskärpa & bärarkomfort för kunden och därmed också ökad lojalitet, attraktionskraft och lönsamhet för den legitimerade optikern. 4OPCON3CANDINAVIA"OX-ÚLNDALs4ELs&AXsWWWTOPCONSE Posttidning B Avs: Sveriges Kontaktlinsfond AB Isafjordsgatan 22B 164 40 Kista 1. Smörjer på morgonen 2. Återfuktar hela dagen 3. Håller ögonen fräscha till slutet av dagen Känslan av nya linser hela dagen 1 Fräscha ögon 14.000 gånger om dagen 2 I november 2007 lanserades världens första lins med trippelverkande fukteffekt. Denna aktiveras 14.000 gånger om dagen, varje gång man blinkar, vilket bidrar till att dina kunder upplever en enastående komfort under hela dagen. DAILIES® AquaComfort Plus™ - fräsch VÄRL DS N Y HE T! och komfortabel i varje ögonblick. DAILIES® AquaComfort Plus™ lanseras som ett komplement till nuvarande Focus DAILIES®, som en premiumprodukt för dina mest krävande kunder. Kontakta din lokala CIBA Vision-representant för mer information. Nya DAILIES® AquaComfort Plus™ Blinka så förstår du 1. Ciba Vision. Data on File 2007. 2. Ciba Vision. Data on File 2007.