Miljöredovisning 2008

MILJÖREDOVISNING 2008
3 FEBRUARI 2009
Miljöredovisning 2008
Landstingets systematiska miljöarbete
Det systematiska miljöarbetet är integrerat med landstingets planerings- och
uppföljningsarbete. Miljöarbetet avrapporteras regelbundet via månads- och
delårsrapporter. De första konkreta miljömålen togs av landstingsstyrelsen i
augusti 2005. I den nya miljöpolicyn som antogs av fullmäktige i december
2007 har miljömålen konkretiserats inom huvudområdena Energi,
Transporter och Produkter. Indikatorer har tagits fram för att underlätta
uppföljning.
Huvudprincipen är att miljöansvaret följer verksamhetsansvaret på alla
nivåer i alla verksamheter.
Landstingets regionala arbete ur ett
klimat- och miljöperspektiv
Landstinget har en betydande roll i det regionala utvecklingsarbetet där
minskad miljöpåverkan genom god hushållning med naturresurser är ett av
grundkraven i de regionala tillväxtprogrammen (RTP).
Landstinget samverkar i miljöfrågor med bl a Länstrafiken, Norrbottens
Energikontor (NENET), Vägverket Region Norr, Kommunförbundet och
Länsstyrelsen. Inom fastighetsområdet förekommer även ett samarbete med
de andra norrlandstingen om bl a energieffektivisering. Genom sitt
medlemskap i Assembley of European Regions (AER) och Conference of
Peripheral Maritime Regions of Europe (CPMR), arbetar landstinget med
klimat- och energifrågan på en internationell nivå.
Landstinget har under 2008:
 Tillsammans med Luleå tekniska universitet (LTU) har landstinget
fortsatt arbetet med att undersöka förutsättningarna för att inrätta en
centrumbildning för energi vid LTU (”Rainbow Energy”).
 Inom ramen för den länsövergripande energistrategin som är en
samverkan mellan landstinget, Kommunförbundet Norrbotten och
Länsstyrelsen har en rapport om klimat- och energifrågan i Norrbotten
inlämnats till regeringen under hösten 2008.
 Medverkat ekonomiskt i utvecklingen av Solander Science Park i Piteå
samt Solandersymposium vilket har medfört stora investeringar inom
bioenergisidan i Piteå. Detta gäller såväl ETC som SunPine AB.
 Inlett samverkan med AER i projektet MORE4NRG som är ett
bioenergiprojekt med 12 deltagande regioner från Europa.
 Ökat engagemanget inom infrastrukturområdet, bland annat har den för
regionen viktiga Norrbottniabanan presenterats internationellt i Aberdeen
vid ett möte arrangerat av EU och CPMR. Avsikten är att åskådliggöra
järnvägens betydelse för en fortsatt långsiktigt hållbar tillväxt och
konkurrenskraft inom EU.
1
MILJÖREDOVISNING 2008
3 FEBRUARI 2009
 Inom ramen för det regionala tillväxtprogrammet fortskrider projektet Ehälsa som har tydlig miljökoppling bl a vad gäller distanskonsultation och
behandling med hjälp av IT-baserade verktyg. Projektet har under 2008
rönt stort intresse i Europa och en centrumbildning vid LTU kring Ehälsa har beslutats.
Kalix Naturbruksgymnasium deltar i flertal biobränsleprojekt samt i projekt
att med hjälp av kolsänkor kompensera koldioxidutsläpp.
Samverkan i norra regionen fortskrider inom energieffektiviseringsområdet.
Av den resultatrapport som togs fram under våren 2008 framgår att förutom
några gemensamma aktiviteter har ett 60-tal energieffektiviseringsprojekt
genomförts under perioden 2003-2008 i de olika landstingen. Under hösten
2008 har det tagits fram gemensamt material för energisparkampanjer 2008
och 2009. För att stimulera till energisparande och göra det på ett roligt sätt
ordnas under kampanjtiden en enkel tävling mellan landstingen.
Landstingets miljöpriser
Internt miljöpris
Nytt för 2008 är det interna miljöpriset. Bland ett tiotal kandidater utsågs
Barn- och kvinnohuset vid Gällivare sjukhus till landstingets första interna
miljöpristagare. Motivet är att Barn- och kvinnohuset har infört ett
miljötänkande i hela verksamheten inklusive patientmedverkan. Detta har
skett genom ett engagerat målmedvetet arbete över divisionsgränserna med
allas delaktighet.
Barn- och kvinnohuset har vidare:
 Arbetat aktivt över divisionsgränserna och i befintligt miljönätverk.
 Tagit bort ”onödig” belysning samt infört lågenergilampor och
närvarogivare i vissa rum.
 Utbildat all personal i källsortering inklusive vårdens farliga avfall.
 Miljöarbetet som en stående punkt på arbetsplatsträffarna.
Externt miljöpris
Det externa miljöpriset tilldelades MAX Hamburgerrestauranger AB för ett
målmedvetet miljöarbete som bl a resulterat i att:
 Klimatpåverkan är framtagen för samtliga produkter (måltider).
 100 procent vind-el på samtliga restauranger.
 Alla tjänstebilar är miljöbilar.
 Max köper in svenskt nötkött och svensk kyckling.
 Internt miljöpris har instiftats och går till den restaurang som ger det
bästa miljötipset.
 Energisnål LED belysning på alla nya restauranger istället för neon.
 All koldioxid-, metan- och lustgasutsläpp som man inte kunnat åtgärda
från bondens arbete med att framställa råvarorna till att den egna
verksamheten klimatkompenseras genom trädplantering i Afrika.
2
MILJÖREDOVISNING 2008
3 FEBRUARI 2009
Utöver miljöarbetet har MAX sedan 2002-2003 satsat målmedvetet på
fettsnåla hälsoalternativ. Fettbokslut publiceras årligen med interna
utmaningar för ständig förbättring.
Energi
Mått
Värmeförbrukning (GWh)
Mål
Minska 12 % från 2005 till 2010
Elförbrukning, totalt (GWh)
Minska 12 % från 2005till 2010
Utfall t o m 2008
+2,2 % 2006)
-5,5 % (2007)
-6,5 %(2008)
-1,6 % (2006)
-9,4 % (2007)
-10,1% (2008)
Måluppfyllelse och aktiviteter
Värmeförbrukning
Den totala värmeförbrukningen 2008 uppgick till 62,5 GWh
(graddagskorrigerat (68 GWh), varav 1,14 GWh från el och ingen olja för
uppvärmning från och med 2006. 2008 minskade landstingets totala
värmeförbrukning med en procent i förhållande till 2007. Graddagskorrigerat
blir det en minskning med 0,5 procent.
Under januari 2009 kommer Harads vårdcentral att anslutas till nyetablerad
närvärmeanläggning. Efter det är det endast Grytnäs vårdcentral och
Karesuando läkarstation som har eluppvärmning. Under 2009 avser
landstinget att testa s k klimat- och prognosstyrning av värmen vid någon av
de större anläggningarna.
Värmeförbrukning 2001 - 2008 (MWh)
85 000
80 000
75 000
70 000
65 000
60 000
2001
2002
2003
2004
2005
Total förbrukning inkl. eluppvärmning
3
2006
2007
2008
Graddagskorrigerad
MILJÖREDOVISNING 2008
3 FEBRUARI 2009
Värmeförbrukning per kvm 2001 - 2008 (kWh)
150
140
130
120
110
100
2001
2002
2003
2004
2005
Värmeförbrukning (MWh)
2006
2007
2008
Graddagskorrigerad
Elförbrukning
Elförbrukningen totalt uppgick till 55,2 GWh, en procent mindre än 2007.
Den totala elförbrukningen har minskat med tio procent från 2005 i och med
övergång till fjärrvärme i landstingshuset och Arvidsjaurs vårdcentral. Den
totala elförbrukningen uppgår till 1,14 GWh för uppvärmning. El för
uppvärmning har minskat med 33 procent jämfört med 2007.
Elförbrukning 2001 - 2008 (MWh)
65 000
60 000
55 000
50 000
2001
2002
2003
2004
Elförbrukning tot MWh, ex kl uppv ärmning
2005
2006
2007
2008
Elförbrukning tot MWh, inkl uppv ärmning
Anläggningarna i landstingets fastigheter har även under 2008 effektiviserats
ur energisynpunkt. Ett större engagemang från verksamheterna krävs dock
för att ytterligare effektivisering av elanvändningen ska ge effekter. Den
samlade sparpotentialen är fortsatt stor.
Energieffektiv belysning installeras vid sjukhusen i Kalix, Gällivare och
Piteå. Utredning om ny typ av belysningsstyrning pågår. LED-belysning
(ljusdiodbelysning) testas bl a på Kalix sjukhus och Björkskatans
vårdcentral. Tekniken med LED-belysning är under utveckling och passar i
nuvarande form inte i all typ av verksamhet.
Erfarenheterna från Sunderby sjukhus av att själv via datorn kunna styra sin
motorvärmare är i stort sett goda.
Nya utrustningar inom sjukvårdsverksamheterna och verksamhetsutökningar
medför framförallt ökad elförbrukning. I samband med upphandling av
4
MILJÖREDOVISNING 2008
3 FEBRUARI 2009
energikrävande medicinteknisk utrustning har inte energiförbrukningen för
drift och kyla beaktats vilket ytterligare bidragit till ökad energiförbrukning.
Även om det sedan 2007 uppmanats att stänga av datorer och bildskärmar
som inte behöver vara igång av produktionsskäl visade en snabbgenomgåmg
under kvällstid i landstingshuset under hösten att av 229 datorer var ett 50tal datorer och 150 bildskärmar påslagna.
Magnetiska fält
Under 2008 avslutades uppdraget att kartlägga de magnetiska fälten i
landstingets byggnader. Av mätningarna framgår att:
 Lokaler i anslutning till ställverk och transformatorstationer har förhöjda
nivåer på magnetiska fält.
 Även lokaler i anslutning till huvudkabelstråken har något förhöjda
magnetfältsnivåer.
 Vårdcentralerna har s k 4-ledarsystem vilket i sig medför något högre
värden i lokalerna i jämförelse med sjukhusen som vanligen har 5ledarsystem.
Vid ny- och ombyggnationer tillämpar landstinget försiktighetsprincipen
vilket innebär att lokaler med onormalt höga bakgrundsvärden
rekommenderas att inte användas som stadigvarande arbetsplatser.
På Björkskatans vårdcentral var magnetfälten så pass höga i arbetslokaler i
anslutning till ställverk och transformatorstation att beslut togs om att
åtgärda anläggningen genom att i första hand byta ut kopparskenorna mot
kablar.
Transporter
Mått
Andel miljöfordon för
persontransporter
(leasingbilar)
Mål
50 % fram till 2010
Andel petroleumbränsle av
mängd upphandlat bränsle
Minska 25 % från 2005 till 2010
Utfall t o m 2008
5 % (25 %) 2007
15 % (41 % inklusive
dieselbilarna, 128 g/km)
(2008)
-0,5 % (2007)
-1,0 % (2008)
Landstinget är direkt och indirekt länets störste organiserade
persontransportör.
Måluppfyllelse och aktiviteter
Tjänsteresor med bil. Tjänsteresorna med bil ökar med sju procent i
förhållande till 2007. Hela ökningen beror på att användningen av leasingbil
ökar med 13 procent. Körning med egen bil i tjänsten minskar med sju
procent. Då bilparken blir allt mer energisnål så ökar inte koldioxidutsläppen
mer än marginellt.
5
MILJÖREDOVISNING 2008
3 FEBRUARI 2009
Tjänsteresor med bil 2000 - 2008 (mil)
1 000 000
750 000
500 000
250 000
0
2000
2001
2002
2003
Leasingbil
2004
Egen bil
2005
2006
2007
Korttidshyra
2008
NLL-bilar
Vid årsskiftet 2008-2009 finns det totalt 57 miljöbilar, 15 etanol, tre biogas
och 39 dieselbilar.
Vidare finns det 96 dieselbilar som i det närmste är miljöbilar enligt den
svenska definitionen (128 g/km i CO2-utsläpp som ska jämföras med
miljöbilsdefinitionen max 120 g/km).
ECO-driving har visat sig kunna ge en bestående spareffekt på ca 10 procent.
Under 2003-2008 har ca 270 personer gått utbildning i säker körning på is.
Biogasbilar. Bodens kommun har som första kommun i Norrbotten en
produktion av biogas sedan 2007. Landstinget har på prov upphandlat tre
biogasbilar som används av verksamheter i Bodenområdet.
Videokonferens. Nyttjandet av anläggningarna har fortsatt öka. Startåret
2005 hade anläggningarna 1 600 drifttimmar och 2008 beräknas
anläggningarna ha nyttjats 5 700 timmar.
Videokonferens driftstid i timmar 2005-2008
6 000
5 000
4 000
3 000
2 000
1 000
0
2005
2006
2007
2008
Under året har de problem med bildkvalitet och begränsning av antalet
flerpartskonferenser byggts bort genom investering i ny större videobrygga.
Ett nytt administrationsverktyg för videokonferens har testats under hösten
och kommer att driftsättas under början av 2009. Denna utrustning kommer
också att innebära möjlighet till utbyggnad av videokonferens i den egna
datorn. Tester av funktionen kommer att inledas under första kvartalet 2009.
6
MILJÖREDOVISNING 2008
3 FEBRUARI 2009
Ytterligare allmänna anläggningar har installerats vid Gällivare- och Kiruna
sjukhus samt landstingshuset. Videokonferensanläggningen i
landstingshusets sessionssal möjliggör ökat deltagande i de evenemang och
föreläsningar som sker därifrån. En allmän anläggning har fått förrådsställas
i Sunderbyn på grund av lokalbrist.
Totalt finns i landstinget 22 allmänna anläggningar och åtta anläggningar
som används kliniskt inom psykiatrin. Vidare pågår försöks- och
forskningsprojekt med videokommunikation till vårdtagarens bostad med
hjälp av ett tiotal anläggningar. Försök med videokonferensanläggningar till
personliga datorer pågår i ett tiotal fall. Nästa steg är utveckling av tekniken
inom vården för kliniska möten, utbildning, inspelning, streaming m m.
Sjukresor med bil buss och tåg. Det samlade betalda sjukresandet är
oförändrat. Antalet personmil för de markbundna färdsätten är i det närmaste
oförändrat jämfört med 2007. Antalet fordonsmil minskar för taxi med 0,7
procent medan betalda resor med egen bil ökar med 0,6 procent. Sjukresorna
med tåg ökar med 19 procent och minskar med buss med tre procent.
Antalet sjukresor som kunnat samordnas blev 45 procent, vilket är tre
procent lägre än föregående år.
Betalda sjukresor 2000 - 2008 (personmil)
4 000 000
3 000 000
2 000 000
1 000 000
0
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
Taxi
Linjebuss
Komfortbuss
Egen bil
2007
Tåg
2008
Resor med reguljär flyg. För 2008 redovisas totalt 1,1 miljoner personmil
med flyg varav 76 procent är tjänsteresor. Flygresorna har minskat med
tre procent i jämförelse med 2007. Tjänsteresorna har minskat med sex
procent medan sjukresorna har ökat med tio procent.
Resor med reguljärflyg 2005 - 2008 (personmil)
1 400 000
1 200 000
1 000 000
800 000
600 000
400 000
200 000
0
2005
2006
2007
Tjänsteresa
Patientresa
7
2008
MILJÖREDOVISNING 2008
3 FEBRUARI 2009
Sjuktransporter. Sjuktransporterna med ambulans har ökat något på senare
år med anledning av strukturförändringar inom sjukvården. Transporter med
flygambulans och helikopter är oförändrat.
Sjuktransporter 2004 - 2008 (fordonsmil)
300 000
250 000
200 000
150 000
100 000
50 000
0
2004
2005
2006
Ambulans
2007
2008
Helikopter
Flyg
Produkter
Mått
Köldmedia
Vatten
Lustgas
Avfallsmängd
Andel ekologiskt
producerade livsmedel 1)
Andel livsmedel
producerade i närområdet
Mål
HCFC avvecklat till 2012
Eftersträvan mot mer naturkyla
Minska 5 % från 2004 till 2010
Minska med 50 % 2004 till 2010
Minska 5 % från 2005 till 2010
Öka andelen till 6 % 2008
Resultat t o m 2008
45 kg kvar (2008)
71 kg kvar (2007)
+4,4 %
-50 %
Ökar 12 % (2008)
6%
Öka andelen till 10 % 2008
10 %
1)
1) Kostnad i förhållande till totala inköp
Måluppfyllelse och aktiviteter
Ekologisk hållbar upphandling
Ur landstingets miljömål: ”Vid all byggnation, upphandling av produkter
och tjänster ska miljöaspekter beaktas. Miljöanpassade produkter ska
upphandlas. Miljöklassificering ska göras av samtliga regelbundna
upphandlingar enligt upprättad avtalsförteckning.”
Sedan 2005 finns tydliga riktlinjer för ekologisk hållbar upphandling som
revideras regelbundet. Av totalt 229 avtal är 44 procent 2008 miljöklassade
enligt klass 3 (högsta miljöklass), 36 procent enligt klass 2 och 20 procent
enligt klass 1. Klass 3 innehåller bland annat kemikalier, transporter,
elektricitet och entreprenader.
En uppföljning av avtalen i miljöklass 3 visade att i merparten av avtalen har
miljöfrågorna beaktats i avsedd omfattning men det finns en
förbättringspotential. Det gäller t ex upphandling av ny utrustning där
energiförbrukningen måste beaktas betydligt mer än tidigare.
Miljöstyrningsrådets vägledningar för hållbar upphandling ska användas
mer.
Länsservice är representerat i nationella substitutionsgruppen och
teknikupphandlingsgruppen vars uppgift är att finna nya miljöanpassade
8
MILJÖREDOVISNING 2008
3 FEBRUARI 2009
alternativ till produkter för vården. Utvecklingsarbetet sker i samverkan med
industrin.
Antidiskrimineringsklausuler var aktuellt redan när de första riktlinjerna för
miljöanpassad upphandling togs fram 2005. Sociala och etiska krav
förekommer tydligt i vissa regionupphandlingar. Länsservice är aktiva inom
området och deltar bl a i det svenska arbetet med koppling till ISO 26 000
(Guidance on Social Responsibility).
Lågenergilampa
Under 2008 har Länsservice på ett mycket tydligt sätt gått in för att avveckla
glödlampor till förmån för lågenergilampor. Vid årsskiftet 2008-2009 fanns
det endast några udda modeller av glödlampor i sortimentet.
Försäljning via Länsservice
Glödlampor
Lågenergilampor
Utfall 2007
8 408
358
Utfall 2008
5 980
1 411
Kemikalier
Ur landstingets miljömål: ”För kemikalieanvändning ska en skärpt
försiktighets- och produktvalsprincip tillämpas. Kadmium får inte finnas i
produkter som hanteras i landstingets verksamhet. Produkter som innehåller
bly ska på sikt avvecklas och helt återvinnas. En fortsatt minskning av PVCanvändningen ska ske samtidigt som nya delvis ännu inte helt utprovade
ersättningsmaterial analyseras noga innan de används.”
Kemikalier
Kemikaliehanteringsprogrammet KemRisk har idag ca 38 000 kemiska
produkter registrerade däribland alla laboratoriekemikalier och
tandvårdskemikalier. Varukatalogens kemikalier är länkade till respektive
säkerhetsdatablad och i vissa fall via KemRisk. Division Diagnostiks
laboratorier, division Folktandvård och division Kultur- och utbildnings
skolor är regelbundna användare av KemRisk.
Fortfarande finns det dock arbetsplatser som inte lever upp till kraven att ha
förteckningar över hälso- och brandfarliga kemikalier.
Folktandvården ökar antalet dentalprodukter. I KemRisk finns registrerat
1 500 dentalprodukter och Folktandvårdens samtliga läkemedel.
Folktandvårdens amalgamanvändning har avvecklats under senare år. Under
1998 köptes det in 38,5 kg amalgam, och från och med 2008 är
Folktandvården helt amalgamfritt.
Länsservice levererade totalt 93 m3 flytande rengörings- och
desinfektionsmedel och 7,6 ton i fast form (granulat eller pasta). Av detta är
50 m3 desinfektionsmedel merparten alkoholbaserade med en ringa
miljöeffekt. 1,7 m3 är aldehydbaserade desinfektionsmedel. Den totala
användningen av flytande tvål är 9,3 m3. Ökningen av mängden
desinfektionsmedel är 6 procent i förhållande till 2007. Ökningen av
alkoholbaserade desinfektionsmedel de senaste åren har en koppling till
utbrott av vinterkräksjuka.
PVC-produkter
Arbetet med avvecklingen av PVC-produkter har varit framgångsrikt. Den
testverksamhet som bedrivits av ett antal landsting har i samverkan med
Miljöstyrningsrådet resulterat i att det numera finns PVC-fria alternativ på
9
MILJÖREDOVISNING 2008
3 FEBRUARI 2009
nästan alla områden inom gruppen sjukvårdsprodukter.
Bl a finns numera PVC-fria tappningskatetrar som testas. Vidare kommer
landstinget att inleda testverksamhet med nitrilhandskar med målet att helt
utfasa PVC-handskar.
Parabener
Parabener (samlingsnamn för konserveringsmedel förekommande i bl a
hudkrämer och tvål) som har hudallergiframkallande egenskaper har nu
avvecklats av landstingets huvudleverantör av hudkrämer och tvål.
Silver i sjukvårdsprodukter
Silver är en tungmetall som finns, i små mängder, i olika sjukvårdsprodukter
(förband och katetrar). Nyttan är att silver tar bort dålig lukt och bakterier.
På senare tid en resistent bakterie hittats varför landstinget följer forskningen
inom området och försöker begränsa användandet av produkter innehållande
silver.
Köldmedia
I kylanläggningar återstår 45 kg att avveckla vad gäller ozonnerbrytande
HCFC där det råder påfyllnadsstopp sen 2002. Målet är att HCFC ska vara
avvecklat senast år 2012, där så är möjligt till naturliga köldmedier som
kolväten, ammoniak eller koldioxid eller till HFC. De nuvarande naturliga
köldmedierna är dock inte användbara i alla sammanhang varför en ökning
av HFC-mängderna har blivit resultatet. För att motverka detta och för att
även minska mängderna HFC krävs andra kraftfulla åtgärder. Däribland kan
nämnas frikyla från snö, luft eller vatten, eliminering av värmelaster samt
införande av riktlinjer för komfortkyla.
Röntgenkemikalier
Den radiologiska verksamheten kommer att från och med hösten 2009 vara
helt digitaliserad i och med att mammografiverksamheten blir digital.
Röntgenkemikalieanvändningen har minskat från över 60 ton i slutet av
1990-talet till nästan noll 2008.
Folktandvården är från oktober 2008 helt digitaliserad för tandradiologi.
Laboratorier
Laboratoriet vid Sunderby sjukhus har förutom 500 rena kemikalier ungefär
lika många färdigköpta och egentillverkade beredningar samt substrat. För
att ha noggrann kontroll på dessa kemikalier används KemRisk, där alla
använda kemikalier registreras.
Läkemedel
Det finns i dag en svensk klassifikation över läkemedlens förmåga till
ackumulering i naturen. Landstinget arbetar för att minska användningen av
miljöförstörande läkemedel samt minska andelen läkemedelsrester som idag
finns i kretsloppet och i våra vattendrag. Norrbottens läkemedelskommitté
använder miljöklassificeringen i sina läkemedelsrekommendationer sedan
2007. Miljöaspekten finns även med i den pågående upphandlingen av
slutenvårdens läkemedel.
I samverkan med sjukhusapoteken och Luleå Tekniska universitet har en
undersökning över mängden kasserade läkemedel i slutenvården genomförts
under våren 2008. Undersökningen visade att onödigt många läkemedel på
10
MILJÖREDOVISNING 2008
3 FEBRUARI 2009
sjukhusen inte kommer till användning och måste kasseras. För att komma
till rätta med kassationerna har divisionerna gemensamt beslutat om
riktlinjer för medveten läkemedelshantering på sjukhus och vårdcentraler.
Läkemedelsavfallet som återlämnas från allmänheten för destruktion mäts
kontinuerligt på apoteken. Under 2008 kasserades 31 ton läkemedel i länet.
Lustgas
Lustgas är en klimatgas med en GWP-faktor som är 300 gånger större än
koldioxid. Lustgas används numera nästan endast i samband med
förlossningar och viss specialtandvård.
Med hjälp av klimatinvesteringsbidrag från Naturvårdsverket har det under
2008 gjorts en total genomgång av den återstående lustgashanteringen
inklusive ledningsnätet. Mätningar av lustgasförbrukning i samband med
förlossningar samt exponeringsmätningar (arbetsmiljö) av personalen har
genomförts. Det fortsatta arbetet inriktas på att bygga om lustgasnäten vid
sjukhusen i Gällivare och Sunderbyn för att effektivisera användningen för
förlossningens behov. Någon reningsanläggning för lustgasutsläppen av den
typ som finns på sjukhus i Stockholm är inte planerad i nuläget.
Arbetet med att minska klimatpåverkan från lustgashanteringen sker i
samverkan med flera andra landsting.
Under 2008 förbrukades 3,4 ton lustgas vid landstinget, vilket ska jämföras
med 10 ton 1998. Mängden lustgas motsvarar drygt 1 000 ton koldioxid
vilket motsvarar utsläppen från sjukresorna med taxi.
Vattenförbrukning
Vattenförbrukning 2001-2008 (kbm)
450 000
400 000
350 000
300 000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
Diagrammet visar vattenförbrukningen i de landstingsägda byggnaderna.
Den höga siffran för 2001 beror på att rivningarna av f d sjukhusbyggnader i
Boden som krävde en omfattande vattenbegjutning. Ökningen av
vattenförbrukningen 2007 förklaras främst av ett vattenläckage vid Sunderby
sjukhus.
Livsmedel
Kostverksamheten använder både KRAV- och närproducerade råvaror i den
utsträckning som är praktiskt och ekonomiskt möjligt. Andelen ekologiskt
odlade (KRAV-märkta) livsmedel är sex procent och andelen närodlat är tio
procent räknat på totala livsmedelskostnaden.
11
MILJÖREDOVISNING 2008
3 FEBRUARI 2009
Landstinget köper från och med 2007 ekologisk mjölk (KRAV-mjölk) till
den egna kostverksamheten. Från 2008 har ett antal nya KRAV produkter
inom mejeriområdet tillkommit som används inom landstingets
kostverksamhet. Under året har samarbete med hushållningssällskapet och
LRF resulterat i ett antal nya leverantörer från närområdet.
Grans Naturbruksgymnasium levererar från hösten 2007 enbart KRAVgodkänd mjölk, 30 procent av den samlade KRAV-mjölksproduktionen i
Norrbotten. Grans åkermark är KRAV-godkänd och mjölkproduktionen är
ekologiskt anpassad (steget under KRAV).
Landstinget tillämpar försiktighetsprincipen när det gäller användandet av
genetiskt modifierade organismer (GMO) inom livsmedelsområdet. I
svenskproducerade livsmedel ska det enligt LRF inte finnas någon GMO.
GMO kan förekomma i importerade livsmedel som bearbetats i flera led.
Tillverkare och importörer har en tydlig märkningsplikt.
Avfallshantering
De totala avfallsmängderna vid sjukhusen har sedan mitten av 1990-talet
minskat från drygt 2 000 ton till 1 700 ton 2008. Emellertid har
avfallsmängden från sjukhusen ökat med 12 % sedan 2005 och det är
Sunderby sjukhus som svarar för ökningen. Deponeringsgraden på tipp har
minskat från 70 procent till några enstaka procent under motsvarande tid.
Materialåtervinningsgraden är ca 30 procent. Förbränningsugnarna i Boden
och Kiruna har inneburit att drygt 60 procent av sjukhusens avfall går till
energiutvinning. Avfallsmängderna från vårdcentraler, skolor och
verksamheter i inhyrda lokaler ingår inte i statistiken men uppskattas till
några hundra ton.
En översyn av avfallshanteringen, inledningsvis i Luleå- och Bodenområdet,
har påbörjats med syftet att optimera hanteringen till en så låg kostnad som
möjligt.
Från 1 november 2008 finns det en lagstiftning om att även
mjukplastförpackningar och omslagsplast ska återvinnas vilket innebär att
mängden brännbart kommer att minska något.
Källsorteringshandboken för allt vanligt avfall (ej farligt sjukvårdsavfall och
byggavfall) har reviderats under 2008 och är till 90 procent i
överensstämmelse med samtliga kommuners riktlinjer för källsortering.
Utrymme finns för komplettering av lokala avvikelser.
Farligt avfall
Sjukhusens farliga sjukvårdsavfall uppgick 2008 till 68 ton, en minskning
med 2 ton jämfört med 2007. Vårdcentralernas farliga avfall uppgår till 2
ton.
Hanteringen av det farliga avfallet från sjukvården är omgärdat av ett
omfattande regelverk fram till slutbehandlingen som är förbränning, vilket
medför att kostnaden är 40 gånger i jämförelse med vanligt brännbart avfall.
I många fall är det numera möjligt att sortera även farligt avfall till vanligt
brännbart avfall under förutsättning att avfallet inte har varit i kontakt med
en smittad eller misstänkt smittad patient. Säkerhetsskydd finns numera till
både provtagningskanyl och injektionsspruta som gör att de i normalfallet
kan dessa sorteras som brännbart avfall.
12
MILJÖREDOVISNING 2008
3 FEBRUARI 2009
Diskussioner förs med Boden Energi om att så snart som möjligt kunna lösa
tillståndsfrågorna för förbränning av farligt sjukvårdsavfall i länet.
Elektronikavfallet tillhör gruppen farligt avfall med anledning av
tungmetallförekomst. SAVO i Boden har tagit hand om 44,4 ton
elektronikskrot, en minskning med 34 procent . Minskningen beror på att
många stora utrensningar är gjorda och återanvändningen av datorer ökar.
Läkemedelsavfall från vården
Läkemedelsavfallet från vårdinrättningar till apoteket utgör 10 procent av
den totala avfallsmängden, ca 3 ton.
I och med att cytostatika, antibiotika och annat läkemedelsavfall med
bestående toxisk effekt hanteras numera sorteras som farligt sjukvårdsavfall
har volymen ökat från 3,2 ton 2006 till 10,2 ton 2008.
Rutiner för hantering av läkemedelsavfall är reviderade under 2008 och finns
anslagna i läkemedelsrum m fl ställen.
Övertalig utrustning
Division Service organiserar arbetet med övertalig utrustning så att
utrustningen kan komma till nytta inom landstinget, säljs eller lämnas som
bistånd med sista alternativet materialåtervinning. Under de senaste två åren
har även förbrukningsmaterial i form av 2 600 begagnade pärmar
omfördelats inom landstinget.
Samverkan med Boden kommun har utvecklats till att även omfatta
iordningsställande och försäljning av begagnade datorer. Närmare 300
datorer har på detta sätt fått ny användning. En nyhet 2008 är samverkan
med en gymnasiesärskola där eleverna hjälper till med demontering och
sortering av möbler och utrustning som skrotas.
Under 2008 lämnades 36 ton fragmenteringsskrot (osorterat metallskrot) in
för återvinning. För 1,8 ton bly- och 0,1 ton kopparskrot erhölls dessutom
ersättning.
En långtradare med bistånd i form av sängar och hjälpmedel har gått till
Murmanskområdet i Ryssland.
Koldioxidutsläpp
Koldioxidutsläpp 2004 - 2008 (ton)
30 000
25 000
20 000
15 000
10 000
5 000
0
2004
2005
2006
Energiförbrukning
2007
Transporter
13
2008
Lustgas
MILJÖREDOVISNING 2008
3 FEBRUARI 2009
Koldioxidutsläppen har sedan 2004 minskat med tolv procent, främst tack
vare minskning av lustgasanvändningen (43 procent). Även minskning av
energiförbrukningen (10 procent) och transporter ( 8,5 procent) börjar visa
sig i minskade koldioxidutsläpp.
Landstingets indirekta transporter som resa till och från jobbet och av
landstinget sjukresor under avståndsgränsen beräknas generera minst lika
mycket koldioxid som de betalda transporterna. Den stegvisa övergången till
fler dieselbilar och etanolbilar har än så länge endast en marginell betydelse
för koldioxidutsläppen.
Miljöledning
Organisation och samordning
Landstingets interna miljöledningsarbete följer landstingets planerings- och
uppföljningsmodell från landstingsplan via riktlinjer till årsredovisning.
Division Service svarar för samordning av landstingets miljöarbete. I
åtagandet ingår att så långt som möjligt miljöanpassa landstingets
upphandling, fastighetsförvaltning, fastighetsdrift, transporter,
materialförsörjning och kemikaliehantering.
Division Service ansvarar för de årliga miljörapporter som lämnas till
tillsynsmyndigheten. För det praktiska landstingsinterna miljöarbetet finns
ett miljönätverk. Vid sjukhusen och inom division Folktandvård finns
dessutom lokala miljönätverk.
Landstingsfastigheter har i ett antal år haft ett internt miljöledningssystem
som under 2008 integrerats med ett energiledningssystem.
Miljöutbildningar och information
Praktiskt inriktade miljöutbildningar har under 2007 genomförts vid
vårdcentralerna i Erikslund, Överkalix och Öjebyn. Målgruppen var
enhetschefer och miljöombud. Miljöutvecklingsdagar har genomförts för det
centrala miljönätverket och handläggare från division Service som i
betydande omfattning kommer i kontakt med och tar beslut i miljöfrågor.
De lokala miljösamordnarna har haft ett antal informationsmöten med
miljöombud i landstingets olika verksamheter. Extern information om
landstingets miljöarbete har genomförts vid några tillfällen
Samverkansgrupper och nätverk
Förutom de interna miljönätverken medverkar landstinget i ett antal
samverkansgrupper med tydlig miljökoppling:
 Samverkansgrupp med landstingens miljöledare.
 Samverkansgrupp med Vägverket i miljö- och trafiksäkerhetsfrågor.
 Utvecklingsgrupper inom miljöanpassad upphandling med koppling till
bl a Miljöstyrningsrådet.
 Samverkan i norra regionen inom energieffektiviseringområdet.
 Utvecklingsgrupper inom fastighetsområdet.
14
MILJÖREDOVISNING 2008
3 FEBRUARI 2009
Inför 2009
Den miljöpolicy som antogs av landstingsfullmäktige i slutet av 2007
implementeras stegvis i landstingets planer och riktlinjer. De tre
huvudområdena Energi, Transporter och Produkter synliggörs tydligt i
riktlinjer och redovisningar.
Landstingsrevisionens uppföljning av implementeringen av miljöpolicyn och
den årliga uppföljningen är i allt väsentligt är tillfredsställande. Emellertid
kan de granskade sjukvårdsdivisionernas miljöarbete förbättras genom att
konkreta mål- och åtgärdsplaner tas fram.
En viktig del i 2009 års miljöarbete blir att fortsätta implementeringen av
miljöpolicyn. Det innebär att policyn ska göras känd med hjälp av
informations- och utbildningsinsatser på alla nivåer, integreras i det
pågående kvalitetsarbetet samt att befintliga miljömål ses över.
Figur 1 Miljöpolicyn – en del av kvalitetsarbetet
15