Siffror för framtiden

Siffror för framtiden:
20 år av hållbar utveckling i Europa?
Tillväxten, jobben och krisen
2
Obs! I diagrammen används ”.” som decimaltecken.
2.1 Tillväxtkurvan bruten
• BNP i EU ökade relativt
stadigt fram till 2007
Real BNP per capita, EU-27
Euro (deflaterat värde)
• Efter kraschen 2008
började ekonomin bromsa
in och krympte 2009 med
4,6 procent
• De baltiska länderna
drabbades hårdast av
krisen
Källa: Eurostat (internetkod: tsdec100)
Siffror för framtiden: 20 år av hållbar utveckling i Europa?
2.2 EU är världens största ekonomi
• EU:s BNP per capita
ökade med 25 procent
mellan 1995 och 2011
• Världens BNP per capita
ökade med 40 procent
mellan 1992 och 2010
• Den ekonomiska
tillväxten var snabbast i
medelinkomstländer som
Brasilien, Ryssland och
Kina
EU jämfört med andra ekonomier i världen, 2010
BNP (miljarder US-dollar)
= befolkningens storlek
Kina
EU
Indien
USA
Japan
Brasilien
Ryssland
Kanada
Mexiko
Sydkorea
Indonesien
Sydafrika
Källa: Världsbanken
Siffror för framtiden: 20 år av hållbar utveckling i Europa?
BNP per capita (USdollar)
Australien
2.3 Sysselsättningen brukar följa BNP-tillväxten
• Sedan 1997 har
sysselsättningen i EU ökat
avsevärt
Total sysselsättningsgrad, EU-27
Procent av åldersgruppen 20–64 år
• Ökningen har gått snabbare
för kvinnor än för män
• Den ökade
sysselsättningen bland
kvinnor beror på tillväxten
inom tjänstesektorn
Källa: Eurostat (internetkod: tsdec410)
Siffror för framtiden: 20 år av hållbar utveckling i Europa?
2.4 Minskat antal självmord under en längre tidsperiod
• Självmordstalen varierar
kraftigt mellan könen och
åldersgrupperna
Självmordstal, EU-27
Självmord per 100 000 personer
Män
Kvinnor
• Fler män än kvinnor begår
självmord
Totalt
• Flest självmord
förekommer bland
personer över 85 år
• Är ökningen mellan 2008
och 2009 kopplad till den
ekonomiska krisen?
Källa: Eurostat (internetkod: hlth_cd_asdr)
Siffror för framtiden: 20 år av hållbar utveckling i Europa?
2.5 Ökad statsskuld i många länder de senaste tio åren
Statsskuld per land
Procent av BNP (i löpande priser)
EU-27
EU-27
2000
2010
Källa: Eurostat (internetkod: tsdde410)
Siffror för framtiden: 20 år av hållbar utveckling i Europa?
Island
Norge
Grekland
Italien
Belgien
Portugal
Irland
Tyskland
Frankrike
Ungern
Storbritannien
Österrike
Malta
Nederländerna
Cypern
Spanien
Polen
Finland
Lettland
Danmark
Slovakien
Sverige
Slovenien
Litauen
Tjeckien
Rumänien
Luxemburg
Bulgarien
Estland
EU-27
Maastrichtfördragets referensnivå
2.6 Statsskulden per invånare har också ökat
• Statsskulden per
invånare (i löpande
priser) har nästan
fördubblats de senaste
femton åren medan
inflationen bara ökade
med 30 procent under
samma period
Statsskuld, EU-27
Euro per invånare (löpande priser)
• Den kraftiga ökningen
sedan 2007 är en effekt
av den ekonomiska
krisen
Källa: Eurostat (internetkod: tsdde410, demo_gind)
Siffror för framtiden: 20 år av hållbar utveckling i Europa?
Energi: ökad förbrukning, ökat beroende
3
3.1 EU måste importera energi
• EU har de senaste tio åren
blivit allt mer beroende av
importerad energi
Energiberoende, EU-27
Kolbränslen
Naturgas
Alla petroleumprodukter
Totalt
• Sedan 2004 har EU
importerat över 50 procent
av sin energiförbrukning
• Beroendet är störst för
petroleumprodukter som
råolja
• Ungefär en tredjedel av
den importerade råoljan
och naturgasen kommer
från Ryssland
Anmärkning: Totalsumman är inte lika med genomsnittet av de tre andra bränslekategorierna utan
omfattar också andra energikällor som förnybar energi och kärnkraft, som betraktas som inhemska
energikällor.
Källa: Eurostat (internetkod: tsdcc310)
Siffror för framtiden: 20 år av hållbar utveckling i Europa?
3.2 Varifrån importerar EU sin energi?
Energimport till EU-27, 2010
Europa utanför EU
Ryssland
Nordamerika
Mellanöstern
Västindien
Asien
Afrika
Gas
Terajoule
Olja
Miljoner ton
Oceanien
Central- och Sydamerika
Fasta bränslen
Miljoner ton
Källa: Eurostat (internetkod: nrg_122a, nrg_123a, nrg_124a)
Siffror för framtiden: 20 år av hållbar utveckling i Europa?
Ospecificerat
3.3 Energiförbrukningen ökar
• Energiförbrukningen i
EU har ökat med 6 procent
sedan 1990
Inhemsk bruttoenergiförbrukning per bränsle, EU-27
1 000 ton oljeekvivalenter
Förnybar energi
+143,4 %
• EU:s energimix har
ändrats sedan 1990
Kärnvärme
+15,3 %
• Användningen av fasta
bränslen har minskat
medan användningen av
naturgas har ökat med
nästan 50 procent
Naturgas
+49,8 %
Petroleumprodukter totalt
-2,5 %
Fasta bränslen
-38,3 %
Källa: Eurostat (internetkod: tsdcc320)
Siffror för framtiden: 20 år av hållbar utveckling i Europa?
3.4 Förnybar energi allt viktigare
• Andelen förnybar energi av
EU:s totala
energiförbrukning har ökat
med 140 procent sedan
1990
Andel förnybar energi av den inhemska
bruttoenergiförbrukningen, EU-27
Procent
• Andelen förnybara
energikällor har ökat med
10 procent sedan 2002
• Ökningen beror på ökad
energiproduktion från
biomassa och avfall
Källa: Eurostat (internetkod: tsdcc320)
Siffror för framtiden: 20 år av hållbar utveckling i Europa?
3.5 Förbrukning av förnybar energi
• De viktigaste förnybara
energikällorna är biomassa
och förnybart avfall
• Trä och träavfall står för
nästan hälften av den
förnybara energi som EU
använder
• Produktionen av vind- och
solenergi har niodubblats
sedan 1999
Förbrukning av förnybar energi EU-27, 2010
Annan biomassa
och annat avfall
20 %
Solenergi
2%
Vindkraft
8%
Vattenkraft
18 %
Geotermisk energi
3%
Biomassa
och förnybart
avfall
69 %
Källa: Eurostat (internetkod: nrg_1071a, nrg_1072a)
Siffror för framtiden: 20 år av hållbar utveckling i Europa?
Trä och
träavfall
49 %
3.6 Var används energin?
• Tre sektorer – industrin,
transportsektorn och
hushållen – står för runt
85 procent av den totala
energiförbrukningen
• Energianvändningen inom
industrin har minskat med
20 procent sedan 1990
medan
energianvändningen för
transporter har ökat med
30 procent
Slutlig energiförbrukning, EU-27
Tjänster
10 %
Andra
1%
Industri
34 %
Jord- och
skogsbruk
2%
Tjänster
13 % Andra
1%
Jord- och
skogsbruk
3%
Industri
25 %
Hushåll
26 %
Transport
26 %
Källa: Eurostat (internetkod: tsdpc320)
Siffror för framtiden: 20 år av hållbar utveckling i Europa?
Hushåll
27 %
Transport
32 %
3.7 Hushållens elförbrukning ökar
• Hushållens elförbrukning
har ökat relativt konstant i
hela EU
Hushållens elförbrukning
Miljoner ton oljeekvivalenter
• Elförbrukningen har ökat
med runt 40 procent de
senaste 20 åren
• Ökningen äter upp
energibesparingen från de
tekniska förbättringarna
Källa: Eurostat (internetkod: tsdpc310)
Siffror för framtiden: 20 år av hållbar utveckling i Europa?
Källa: Eurostat (internetkod: tsdpc310, lfst_hhnhtych)
Siffror för framtiden: 20 år av hållbar utveckling i Europa?
Makedonien
Kroatien
Finland
Sverige
Cypern
Frankrike
Irland
Österrike
Luxemburg
Spanien
Danmark
Storbritannien
Belgien
Grekland
Slovenien
Bulgarien
Portugal
Estland
Tyskland
Malta
Tjeckien
Nederländerna
Ungern
Italien
Slovakien
Lettland
Polen
Litauen
Rumänien
EU-27
3.8 Hushållens elförbrukning i Europa
Elförbrukning per hushåll och land
Kilo oljeekvivalenter per hushåll
Transportsektorns betydelse för
ekonomin
4
4.1 Allt fler bilar på vägarna
• Antalet bilar per tusen
invånare har ökat med
40 procent sedan 1991
Biltäthet, EU-27
Bilar per 1 000 invånare
• Skillnaderna mellan EUländerna är stora
• I nio länder har hälften
av invånarna minst en
bil
Källa: Eurostat (internetkod: tsdpc340)
Siffror för framtiden: 20 år av hållbar utveckling i Europa?
4.2 Gods- och persontransport i EU
• Vägtransport är det
vanligaste transportsättet i
EU
Passagerar- och godstransport per transportsätt, EU-27
Procent av totala inhemska person- och tonkilometer
Tåg
7%
• Kollektivtrafiken står för
mindre än 20 procent av
alla resor
Järnväg
16 %
Buss
10 %
Inre
vattenvägar
6%
• Andelen godstransporter
på väg har ökat sedan år
2000 på bekostnad av
järnvägen
Passagerare
Gods
2008
2009
Bil
83 %
Källa: Eurostat (internetkod: tsdtr210, tsdtr220)
Siffror för framtiden: 20 år av hållbar utveckling i Europa?
Väg
78 %
4.3 Godstransport i Europa
Godstransport per transportsätt och land, 2009
Procent av totala inhemska tonkilometer
Källa: Eurostat (internetkod: tsdtr220)
Siffror för framtiden: 20 år av hållbar utveckling i Europa?
Turkiet
Makedonien
Kroatien
Island
Norge
Malta
Irland
Cypern
Grekland
Spanien
Luxemburg
Portugal
Italien
EU-27
Inre vattenvägar
6%
Danmark
Storbritannien
Slovenien
Frankrike
Polen
Ungern
Slovakien
Tjeckien
EU-27
Järnväg
17 %
Finland
Belgien
Bulgarien
Tyskland
Nederländerna
Sverige
Rumänien
Litauen
Estland
Österrike
Lettland
EU-27
EU-27
Väg
77 %
4.4 Transportvolym och ekonomisk tillväxt
• Godstransport och
ekonomisk tillväxt hänger
ihop
Godstransport i förhållande till BNP, EU-27*
Index 2000 = 100
Inhemska
tonkilometer
BNP (deflaterat värde)
• Ekonomisk tillväxt och
transportbehov går också
hand i hand
Tonkilometer/BNP
*Eurostats beräkningar, avbrott i serien 2004
Källa: Eurostat (internetkod: tsdtr230, nama_gdp_k)
Siffror för framtiden: 20 år av hållbar utveckling i Europa?
Oönskade transporteffekter
5
5.1 Trafikolyckor – färre döda
• Antalet döda i trafiken har
minskat med i genomsnitt
2 300 om året sedan 1991
Personer dödade i trafikolyckor, EU-27
Antal döda
• Över 60 procent av
dödsolyckorna inträffar på
landsvägar och ytterligare
30 procent i tätorter
• Biltrafiken står för
60 procent av
dödsolyckorna på landsoch motorvägar
Källa: EU-kommissionen (Databasen Care), Eurostat (internetkod: tsdtr420)
Siffror för framtiden: 20 år av hållbar utveckling i Europa?
5.2 Utsläpp - nya bilar släpper ut mindre koldioxid
• Koldioxidutsläppen per
kilometer från nya bilar har
minskat sedan 1995
Genomsnittliga koldioxidutsläpp från nya personbilar
Gram koldioxid per kilometer
• Bakom utvecklingen står
främst övergången från
bensin till diesel och
bränslesnålare teknik
Källa: Eurostat (internetkod: tsdtr450)
Siffror för framtiden: 20 år av hållbar utveckling i Europa?
5.3 Ökade utsläpp av växthusgaser från transporter
• Fler bilar och större
transportvolymer ligger
bakom transportsektorns
ökade utsläpp av
växthusgaser
Utsläpp av växthusgaser från transporter, EU-27
Miljoner ton koldioxidekvivalenter
Internationell sjöfart
Internationell luftfart
• Transportsektorn är i dag
den enda sektorn i EU
som släpper ut mer
växthusgas än 1990
Transport (väg,
järnväg, inre
vattenvägar och
inrikes flyg)
• Utsläppen från
internationell luft- och
sjöfart ökar snabbast
Källa: Europeiska miljöbyrån, Eurostat (internetkod: tsdtr410)
Siffror för framtiden: 20 år av hållbar utveckling i Europa?
5.4 Utsläppen av kväveoxider och flyktiga organiska
föreningar utom metan minskar
Utsläpp av kväveoxider och flyktiga organiska föreningar
utom metan från transporter, EU-27
Utsläpp från vägtransporter
Utsläppskällor, 2009
Kväveoxider (NOx),
miljoner ton
Kväveoxider (NOx)
Andra
51 %
Flyktiga
organiska föreningar
utom metan, miljoner ton
Flyktiga
organiska föreningar utom metan
Andra
81 %
Källa: Europeiska miljöbyrån, Eurostat (internetkod: tsdpc270, tsdtr430, tsdpc280)
Siffror för framtiden: 20 år av hållbar utveckling i Europa?
Annan transport än väg
7%
Vägtransport
42 %
Annan transport än väg
2%
Vägtransport
17 %
5.5 Exponeringen för marknära ozon i tätorter varierar
• Marknära ozon orsakar
luftvägsproblem hos
både människor och djur
Exponering för marknära ozon i tätorter, EU-27
Mikrogram per kubikmeter och dag
• Trots minskade utsläpp
av kväveoxider och
flyktiga organiska
föreningar har problemen
med marknära ozon inte
blivit bättre
• Värmeböljor kan öka
ozonhalten
Källa: Europeiska miljöbyrån, Eurostat (internetkod: tsdph380)
Siffror för framtiden: 20 år av hållbar utveckling i Europa?
5.6 Exponering för partiklar
• Transportsektorn står för
en stor del av
partikelutsläppen (PM10)
Exponering för partiklar i tätorter, EU-27
Mikrogram per kubikmeter och dag
• Minskade partikelutsläpp
har inte lett till en
motsvarande förbättring
när det gäller PM10exponeringen
Källa: Europeiska miljöbyrån, Eurostat (internetkod: tsdph370)
Siffror för framtiden: 20 år av hållbar utveckling i Europa?
Regionala skillnader
6
6.1 Koncentration av välstånd
• De regionala skillnaderna i
EU har minskat
Spridning av regional BNP per invånare, i köpkraftsstandard*
Procent av nationell BNP per invånare
• Spridningen är lägre i de
gamla EU-länderna
* Nivå II-regioner enligt Nuts. Regional spridning kan inte anges för länder med bara en nivå IIregion enligt Nuts (Estland, Cypern, Lettland, Luxemburg och Malta)
Källa: Eurostat (internetkod: nama_r_e0digdp)
Siffror för framtiden: 20 år av hållbar utveckling i Europa?
Kroatien
Ungern
Bulgarien
Slovakien
Tjeckien
Rumänien
Storbritannien
Belgien
Grekland
Portugal
Frankrike
Polen
Italien
Sverige
Spanien
Slovenien
Irland
Danmark
Finland
Tyskland
Nederländerna
Österrike
EU-27
• Den ekonomiska
återhämtningen i
Östeuropa har lett till
ökade skillnader
6.2 BNP per invånare och region
<=50
BNP per invånare, i köpkraftsstandard och
nivå II-region enligt Nuts, 2008
50-70
75-100
Index EU-27 = 100
100-125
>125
Inga uppgifter
Guadeloupe
Réunion
Kanarieöarna
Martinique Franska Guyana
Azorerna
Malta
Madeira
Liechtenstein
Källa: Eurostat (internetkod: nama_r_e2gdp)
Siffror för framtiden: 20 år av hållbar utveckling i Europa?
6.3 Förändring av BNP per invånare och region
Förändring av BNP per
invånare, i köpkraftsstandard,
och nivå II-region enligt NUTS,
2000–2008
<= -10
-10 till -3
-3 till +3
+3 till +10
Procentenheter av genomsnittet i EU-27
> +10
Guadeloupe
Réunion
Kanarieöarna
Martinique Franska Guyana
Azorerna
Malta
Madeira
Liechtenstein
Källa: Eurostat (internetkod: nama_r_e2gdp)
Siffror för framtiden: 20 år av hållbar utveckling i Europa?
Inga uppgifter
6.4 Skillnader i sysselsättning mellan regionerna
• Skillnaderna i
sysselsättningsgraden i EU
har minskat
Skillnader i regional sysselsättningsgrad efter kön, EU-27,
nivå II-regioner enligt Nuts
Sysselsättningsgradens variationskoefficient (i åldersgruppen 15–64)
Kvinnor
Totalt
• Spridningen är större för
kvinnor än för män
Män
• Men kvinnorna håller på
att hinna ikapp männen
eftersom spridningskvoten
minskar snabbare
Källa: Eurostat (internetkod: tsdec440)
Siffror för framtiden: 20 år av hållbar utveckling i Europa?
6.5 Sysselsättningsgrad per region
Sysselsättningsgrad för
åldersgruppen 20–64 per
nivå II-region enligt Nuts,
2009
<= 60
60-65
65-70
70-75
Procent
> 75
Inga uppgifter
Guadeloupe
Réunion
Kanarieöarna
Martinique Franska Guyana
Azorerna
Madeira
Malta
Liechtenstein
Källa: Eurostat (internetkod: lfst_r_lfe2emprt)
Siffror för framtiden: 20 år av hållbar utveckling i Europa?
6.6 Ojämn inkomstfördelning
• Inkomstklyftorna i EU har
inte minskat
• De rikaste 20 procenten av
befolkningen tjänar
ungefär fem gånger så
mycket som de fattigaste
20 procenten
Ojämn inkomstfördelning
Rikaste
20 procent
Sverige
Litauen
EU-27
Tjeckien
Spanien
tjänar
• Inkomstfördelningen
varierar kraftigt mellan EUländerna
Fattigaste
20 procent
EU-27
tjänar
Källa: Eurostat (internetkod: tsdsc260, ilc_di01)
Siffror för framtiden: 20 år av hållbar utveckling i Europa?
Fattigdom och socialt utanförskap i
Europa
7
7.1 Fattigdomens olika aspekter
• Ekonomisk och materiell
fattigdom och brist på jobb
är de viktigaste
fattigdomsorsakerna i EU
• Nästan 81 miljoner
människor i EU har en
inkomst under
fattigdomsgränsen
Människor som hotas av fattigdom eller socialt utanförskap, 2010
Antal personer
40 miljoner
Allvarlig materiell
fattigdom
81 miljoner
Risk för fattigdom efter
sociala transfereringar
• Cirka 40 miljoner anses
leva i allvarlig materiell
fattigdom och cirka 38
miljoner lever i hushåll där
de vuxna arbetar mycket
mindre än de skulle kunna
38
miljoner
Personer i hushåll
med mycket låg
arbetsintensitet
Källa: Eurostat (internetkod: tsdsc100, tsdsc270, tscsc280, tsdsc310, tsdsc350, ilc_pees01)
Siffror för framtiden: 20 år av hållbar utveckling i Europa?
7.2 Fattigdomens olika aspekter
• 116 miljoner människor i
EU hotades 2010 av
fattigdom eller socialt
utanförskap
Människor som hotas av fattigdom eller socialt utanförskap, 2010
Antal personer
19 miljoner
• Människor kan drabbas av
flera typer av fattigdom
samtidigt
• År 2010 drabbades cirka
80 miljoner människor av
en fattigdomstyp, 28
miljoner av två och nästan
8 miljoner av alla tre
samtidigt
Allvarlig materiell
fattigdom
11 miljoner
48 miljoner
7,5 miljoner 3 miljoner
Risk för fattigdom efter
sociala transfereringar
14 miljoner
14 miljoner
Personer i hushåll med
mycket låg
arbetsintensitet
Källa: Eurostat (internetkod: tsdsc100, tsdsc270, tscsc280, tsdsc310, tsdsc350, ilc_pees01)
Siffror för framtiden: 20 år av hållbar utveckling i Europa?
7.3 Låg inkomst är den vanligaste formen av fattigdom
Människor som hotas av fattigdom efter sociala transfereringar
Procent av befolkningen
Siffror för framtiden: 20 år av hållbar utveckling i Europa?
Kroatien
Schweiz
Norge
Island
Lettland
Rumänien
Bulgarien
Spanien
Litauen
Grekland
Italien
Portugal
Storbritannien
Cypern
Irland
Estland
Tyskland
Malta
Belgien
Luxemburg
Frankrike
Danmark
Finland
Sverige
Slovenien
Ungern
Österrike
Slovakien
Nederländerna
Tjeckien
EU-27
Källa: Eurostat (internetkod: tscsc280, tsdsc350)
Polen
EU-27
2010
EU-27
2005
7.4 Många drabbade av änniskor som lever i allvarlig materiell
fattigdom
Människor som lever i allvarlig materiell fattigdom
Procent av befolkningen
Siffror för framtiden: 20 år av hållbar utveckling i Europa?
Kroatien
Norge
Island
Schweiz
Bulgarien
Rumänien
Lettland
Ungern
Litauen
Polen
Slovakien
Cypern
Portugal
Estland
Irland
Italien
Tjeckien
Slovenien
Belgien
Frankrike
Malta
Storbritannien
Tyskland
Österrike
Spanien
Finland
Danmark
Nederländerna
Sverige
Luxemburg
EU-27
Källa: Eurostat (internetkod: tscsc270)
Grekland
EU-27
2010
EU-27
2005
Källa: Eurostat (internetkod: tscsc310)
Siffror för framtiden: 20 år av hållbar utveckling i Europa?
Kroatien
Norge
Island
Schweiz
Irland
Storbritannien
Belgien
Lettland
Ungern
Tyskland
Danmark
EU-27
2005
Italien
Spanien
Frankrike
Litauen
Finland
Estland
Portugal
Malta
Nederländerna
Slovakien
Bulgarien
Österrike
Grekland
Polen
Slovenien
Rumänien
Tjeckien
Sverige
Luxemburg
Cypern
EU-27
7.5 Låg arbetsintensitet
Personer i hushåll med mycket låg arbetsintensitet
Procent av befolkningen i åldersgruppen 0–59
EU-27
2010
7.6 Fattigdom och socialt utanförskap varierar i Europa
Människor som hotas av fattigdom eller socialt utanförskap, 2010
Procent av befolkningen
Människor som hotas av fattigdom efter
sociala transfereringar OCH som lever i
allvarlig materiell fattigdom OCH som lever i
hushåll med mycket låg arbetsintensitet
Människor som lever i allvarlig materiell
fattigdom OCH i hushåll med mycket låg
arbetsintensitet
Människor som hotas av fattigdom efter
sociala transfereringar OCH som lever i
hushåll med mycket låg arbetsintensitet
Källa: Eurostat (internetkod: ilc_pees01)
Siffror för framtiden: 20 år av hållbar utveckling i Europa?
Kroatien
Norge
Island
Schweiz
Bulgarien
Ungern
Lettland
Rumänien
Irland
Slovakien
Litauen
Tjeckien
Polen
Estland
Belgien
Frankrike
Grekland
Slovenien
Tyskland
Storbritannien
Portugal
Österrike
Italien
Malta
Finland
Cypern
Nederländerna
Danmark
Spanien
Sverige
Luxemburg
EU-27
Människor som lever i hushåll med mycket
låg arbetsintensitet
Människor som hotas av fattigdom efter
sociala transfereringar OCH som lever i
allvarlig materiell fattigdom
Människor som lever i allvarlig materiell
fattigdom
Människor som hotas av fattigdom efter
sociala transfereringar
7.7 Långtidsarbetslöshetens utveckling
• Människor som har varit
arbetslösa i över ett år
räknas som
långtidsarbetslösa
Total långtidsarbetslöshet
%
EU-27
EU-15
• Mellan 1994 och 2008
minskade
långtidsarbetslösheten i
EU
• Alltfler av dem som
förlorade sina jobb i början
av krisen kommer att bli
långtidsarbetslösa
Källa: Eurostat (internetkod: tsdsc330)
Siffror för framtiden: 20 år av hållbar utveckling i Europa?
7.8 Fler studerar längre
• Avhoppen från skolan har
minskat relativt konstant i
hela EU
Studerande som lämnar utbildningen i förtid
Procent av befolkningen i åldersgruppen 18–24
• Det finns en klar koppling
mellan utbildning och
risken för fattigdom
• Lågutbildade löper störst
risk att bli fattiga
Källa: Eurostat (internetkod: tsdsc410) Anmärkning: avbrott i serien 2003
Siffror för framtiden: 20 år av hållbar utveckling i Europa?
Avfallsproblemet och hur det
kan lösas
8
8.1 Avfallsberget växer
• Avfallet ökade mellan
1995 och 2002, men
läget har varit stabilt
sedan dess
Generering och behandling av hushållsavfall, EU-27
Kilo per person
Ospecificerat
(förändring)
Övrig återvinning
(inkl. kompostering)
• Avfallsbehandling i
form av förbränning,
återvinning och
kompostering har ökat
markant
Materialåtervinning
Förbränning (inkl.
energiåtervinning
• Mindre mängd avfall
hamnar därför på
deponi
Deponering på/under
markytan
Källa: Eurostat (internetkod: tsdpc240)
Siffror för framtiden: 20 år av hållbar utveckling i Europa?
8.2 Avfallsbehandling per land
Behandling av hushållsavfall per land, 2010
Procent
Källa: Eurostat (internetkod: tsdpc240)
Siffror för framtiden: 20 år av hållbar utveckling i Europa?
Makedonien
Turkiet
Kroatien
Island
Norge
Schweiz
Bulgarien
Rumänien
Litauen
Lettland
Malta
Grekland
Slovakien
Cypern
Estland
Polen
Ungern
Tjeckien
Portugal
Spanien
Slovenien
Irland
Finland
Storbritannien
Italien
*inklusive energiåtervinning
Frankrike
Danmark
Luxemburg
EU-27
Förbränning*
Belgien
Sverige
Österrike
Tyskland
Nederländerna
EU-27
EU-27
Deponi
EU-27
Övrig
återvinnin
g
EU-27
Materialåtervi
nning
8.3 Ökning av miljöfarligt avfall
• Nästan hälften av allt
miljöfarligt avfall kommer
från tillverkning
(26 procent) och
byggverksamhet
(21 procent)
Generering av miljöfarligt avfall, EU-27
Kilo per person
• Ökningen mellan 2004
och 2008 berodde främst
på byggsektorn
• Hushållen står för
2 procent av det
miljöfarliga avfallet
Källa: Eurostat (internetkod: tsdpc250)
Siffror för framtiden: 20 år av hållbar utveckling i Europa?
8.4 Kraftvärmeproduktion
• Kraftvärme betyder att
man producerar el och
värme på samma gång
Kraftvärme, EU-27
Procent av bruttoelproduktionen
• Andelen el från
kraftvärmeverk har ökat
något sedan 2004
• Kraftvärmeverk kan drivas
med olika bränslen, t.ex.
naturgas, biobränsle,
biomassa eller avfall
ELEKTRICITET
KRAFTVÄRMEVERK
BRÄNSLE
Källa: Eurostat (internetkod: tsdcc350)
Siffror för framtiden: 20 år av hållbar utveckling i Europa?
VÄRME
HUSHÅLL
Hur vi tränger undan naturen
9
9.1 Marktäcket i Europa
Landskapstyper enligt Corine-programmet, 2006
Anlagda ytor
Åkermark och fleråriga odlingar
Betesmark och ängar
Skog
Halvnaturlig växtlighet
Öppna ytor/barmark
Våtmark
Vatten
Ingen uppgift
Utanför dataområde
Källa: Europeiska miljöbyrån
Siffror för framtiden: 20 år av hållbar utveckling i Europa?
9.2 Fördelning av landskapstyper i Europa
• Över 40 procent av all
mark i Europa är
jordbruksmark (åkermark,
fleråriga odlingar,
betesmark och ängar)
Fördelning av landskapstyper i Europa, 2006
Procent
Total areal
Anlagda ytor
• Skogen ligger på andra
plats med 36 procent
• De anlagda ytorna täcker
bara 4 procent, men hyser
merparten av Europas
befolkning och ekonomiska
aktivitet
Anlagda ytor
Åkermark och
fleråriga odlingar
Betesmark och
ängar
Skog
Källa: Europeiska miljöbyrån
Siffror för framtiden: 20 år av hållbar utveckling i Europa?
Halvnaturlig
växtlighet
Öppna ytor/barmark
Bebyggelse, anläggningar,
fritidsområden
Industri, handel, bygg
Våtmark
Transport, infrastruktur
Vatten
Gruvor, stenbrott, deponier
9.3 Så har landskapet förändrats
• 630 000 hektar mark
omvandlades till anlagda
ytor mellan år 2000 och
2006
• Fler byggnader, vägar
och järnvägar ligger
bakom förändringen
Nettoförändring av landskapstyperna i Europa 2000–2006
Total areal i tusen hektar - relativ förändring i procent
Anlagda ytor
Åkermark och fleråriga odlingar
Betesmark och ängar
Skog
• Andelen jordbruksmark
minskar medan skogen
breder ut sig
Halvnaturlig växtlighet
Öppna ytor/barmark
Våtmark
Vatten
Källa: Europeiska miljöbyrån
Siffror för framtiden: 20 år av hållbar utveckling i Europa?
9.4 Fågelriket har förändrats
• Fågelpopulationerna
varierar naturligt år från år
Vanliga fåglar i EU
Index 1990 = 100
• Men den biologiska
mångfalden har minskat
under en längre period
Alla vanliga fåglar
Vanliga jordbruksmarksfåglar
Vanliga skogsfåglar
• Antalet
jordbruksmarksfåglar har
minskat extra mycket på
grund av ett allt intensivare
jordbruk
Källa: Eurostat (internetkod: tsdnr100)
Siffror för framtiden: 20 år av hållbar utveckling i Europa?
9.5 Överfiske av hotade fiskbestånd
• Sedan 1994 har det
förekommit överfiske i
vatten som förvaltas av EU
Fångster från bestånd utanför säkra biologiska gränser:
Fiskbestånd förvaltade av EU i nordöstra Atlanten, 2010
• Bottenlevande arter är
mest utsatta
• Överfiske innebär också
ekonomiska risker för
fiskerinäringen
Total fångst
Bottenlevande
arter
(som lever nära
havsbotten, t.ex.
torsk, kolja och
vitling)
Pelagiska arter
Bentiska arter
(som lever i öppet
(som lever på
hav, t.ex. sill,
havsbotten, t.ex.
ansjovis och
hummer, räkor och
sardiner)
plattfisk)
Källa: EU-kommissionen, Ices (internetkod: tsdnr110)
Siffror för framtiden: 20 år av hållbar utveckling i Europa?
9.6 Hållbarare skogsbruk
• Den totala avverkningen i
Europa har legat långt
under den årliga
återväxten
Skogsanvändning
Avverkning i % av tillväxten
• Det visar att skogen
förvaltas på ett hållbart sätt
• Skogarna lagrar kol och är
därför viktiga sänkor för
växthusgaser
Källa: Ministerkonferensen om skydd av skogarna i Europa (MCPFE) (internetkod: tsdnr520)
Siffror för framtiden: 20 år av hållbar utveckling i Europa?
9.7 Mer växthusgaser tas upp av skogen
• Skogsplantering och bättre
skogsbruk bidrar till att
minska utsläppen av
växthusgaser i atmosfären
Växthusgasutsläpp från markanvändning, förändrad
markanvändning och skogsbruk, EU-27
Miljoner ton, koldioxidekvivalenter
• Sedan 1990 har mer än
300 miljoner ton
växthusgaser försvunnit
från atmosfären varje år
genom markanvändning,
förändrad markanvändning
och skogsbruk
Källa: Europeiska miljöbyrån
Siffror för framtiden: 20 år av hållbar utveckling i Europa?
Global klimatförändring
10
10.1 En varmare planet
• Den globala
uppvärmningen är ett
faktum
• Tioårsperioden 2001-2010
var den varmaste som
uppmätts hittills
Medeltemperatur – global årlig avvikelse
Temperaturavvikelse i °C, jämfört med genomsnittet 1961-1990
95 % osäkerhetsintervall från de kombinerade
effekterna av alla osäkerhetsfaktorer
Utjämnade årsvärden
• Uppvärmningen är
kraftigare på norra
halvklotet där största delen
av jordens landyta finns
Källa: Klimatforskningsenheten, University of East Anglia och UK Met Office Hadley Centre
Siffror för framtiden: 20 år av hållbar utveckling i Europa?
10.2 Globala koldioxidutsläpp fortsätter att öka
• De globala
koldioxidutsläppen har
ökat med nästan 40
procent sedan 1990
Globala koldioxidutsläpp från bränsleförbränning
Miljoner ton koldioxid
Världen
USA
EU-27
• Sedan 2007 är Kina det
land som släpper ut mest
koldioxid före USA
Kina
Indien
• El och uppvärmning står
för den största delen av
de globala
koldioxidutsläppen
Källa: Internationella energiorganet
Siffror för framtiden: 20 år av hållbar utveckling i Europa?
10.3 Ändrad fördelning av koldioxidutsläpp
• Koldioxidutsläppen från
Kina har mer än
fördubblats de senaste 20
åren
Fördelning av globala koldioxidutsläpp från bränsleförbränning
Procent av de totala utsläppen
21 000
miljoner ton
29 000
miljoner ton
Förändrade utsläppsandelar
USA -22 %
• Utsläppen från övriga
Asien (t.ex. Indien) har
också ökat
EU-27 -37 %
Kina +118 %
• Däremot har utsläppen
från EU och Ryssland
minskat
Ryssland -50 %
Asien +83 %
Japan -20 %
Latinamerika +33 %
Mellanöstern +66 %
Afrika 0 %
Övriga världen -18 %
Källa: Internationella energiorganet
Siffror för framtiden: 20 år av hållbar utveckling i Europa?
10.4 Koldioxidutsläpp per person
• Koldioxidutsläppen per
person har minskat i EU,
Ryssland och USA
Globala koldioxidutsläpp per person från bränsleförbränning
Ton per person
USA
• Utsläppen per person har
ökat i Kina och Indien,
men ligger fortfarande
långt under
industriländernas nivå
• Sedan 2007 har Kinas
koldioxidutsläpp legat över
världsgenomsnittet på 4,3
ton per person
Ryssland
Japan
EU-27
Kina
Indien
Världen
Källa: Internationella energiorganet
Siffror för framtiden: 20 år av hållbar utveckling i Europa?
10.5 Transportutsläpp ökar medan andra utsläpp minskar
• Utsläppen av
växthusgaser i EU har
minskat med över 17
procent sedan 1990
Växthusgasutsläpp per sektor, EU-27
Miljoner ton koldioxidekvivalenter
Annat (energirelaterat)
• Utsläppen minskade
kraftigt 2009 på grund av
den ekonomiska krisen
Avfall
Jordbruk
• Den långsiktiga
minskningen beror bland
annat på effektivare
energianvändning och en
övergång till koldioxidsnåla
bränslen
Industriella processer
Transport
Tillverkning och
byggverksamhet
Energiindustri
Källa: Europeiska miljöbyrån (internetkod: tsdcc210)
Siffror för framtiden: 20 år av hållbar utveckling i Europa?
10.6 Energirelaterad verksamhet släpper ut mest
• Över tre fjärdedelar av
EU:s växthusgasutsläpp
kommer från förbränning
för energiproduktion
Växthusgasutsläpp per sektor, 2009
%
Energirelaterat
Ej energirelaterat
Tillverkning och
byggverksamhet
• Sedan 1990 har
utsläppen minskat
kraftigt inom tillverkningsoch byggsektorn
Transport
Industriella processer
EU-27
2009
Energiindustri
Jordbruk
Avfall
Annat (energirelaterat)
Källa: Europeiska miljöbyrån (internetkod: tsdcc210)
Siffror för framtiden: 20 år av hållbar utveckling i Europa?
10.7 Kraftigt minskade utsläpp på vissa håll
Växthusgasutsläpp 2009 jämfört med
Kyotoprotokollets basår, per land
%
Källa: Europeiska miljöbyrån (internetkod: tsdcc100)
Siffror för framtiden: 20 år av hållbar utveckling i Europa?
Portugal
Spanien
Malta
Cypern
Irland
Grekland
Nederländerna
Italien
Slovenien
Österrike
EU-15
• Sedan 2000 har fler och
fler energi- och
klimatåtgärder inriktats
på att minska utsläppen
EU-27
• Den ekonomiska
omstruktureringen ledde
till minskade utsläpp i
många ”nya” EU-länder
under 1990-talet
Danmark
Luxemburg
Frankrike
Finland
Ändring jämfört med Kyotobasåret
Mål (2008-2012)
Estland
Lettland
Litauen
Bulgarien
Rumänien
Ungern
Slovakien
Polen
Tjeckien
Storbritannien
Tyskland
Sverige
Belgien
• Utsläppen av
växthusgaser i östra
Europa har minskat
kraftigt sedan 1990
EU i en globaliserad värld
11
11.1 EU står för den största andelen av världshandeln
• EU är världens största
importör och exportör av
varor
Andel import och export i världen, 2010
Procent
EU-27
• EU, Kina, Japan och USA
stod tillsammans för
omkring hälften av
världshandeln 2010
USA
Kina (utom Hongkong)
Import
• Kina har blivit en viktig
handelspartner de senaste
åren – 2007 övertog Kina
USA:s plats som världens
näst största exportland
Källa: Eurostat (internetkod: ext_lt_introle)
Siffror för framtiden: 20 år av hållbar utveckling i Europa?
Japan
Export
Övriga
11.2 Kina är en viktig handelspartner
• USA:s relativa betydelse
som EU:s handelspartner
har minskat de senaste
åren
Import från länder utanför EU, per partner
Procent
Asien (utom Kina och Japan)
Kina (utom Hongkong)
• EU:s handel med Kina har
mer än fyrdubblats sedan
1999
• Största delen av EU:s
import kommer från Asien,
medan importandelen från
Afrika och Latinamerika är
fortsatt låg
Japan
USA
Ryssland
Europa utanför EU
Afrka
Latinamerika
Övriga världen
Källa: Eurostat (internetkod: ext_lt_maineu)
Siffror för framtiden: 20 år av hållbar utveckling i Europa?
av
importen
är från
Asien
11.3 EU:s energiimport ökar
• 63 procent av EU:s import
är tillverkade produkter
(maskiner, fordon,
kemikalier och andra
tillverkade varor)
• Men råvaruimporten ökar
Import från länder utanför EU, per produktgrupp
Procent
Maskiner och fordon
Kemikalier
Övriga tillverkade varor
Energi
Mat och dryck
• Energiimporten var fyra
gånger högre 2010 än
1999
Råvaror
Övriga produkter
Källa: Eurostat (internetkod: ext_lt_intratrd)
Siffror för framtiden: 20 år av hållbar utveckling i Europa?
av importen är
tillverkade
produkter
11.4 Ökad import från utvecklingsländerna
• EU:s import från
utvecklingsländerna har
nästan tredubblats sedan
1999
• Som jämförelse har den
totala importen ”bara”
fördubblats
EU:s import från utvecklingsländer, EU-27
Per inkomstgrupp, miljarder euro
(i löpande priser)
Övre medelinkomst
Övrig låg inkomst
Lägre medelinkomst
Minst utvecklade
Kina (med Hongkong)
• Nästan hälften av EU:s
totala import 2010 kom
från utvecklingsländer
(däribland Kina)
Andel av totalimport från icke-EUländer (%)
DAC-länder
DAC-länder (utom Kina)
Total EU-import
Källa: Eurostat (internetkod: tsdgp210, tet00038)
Siffror för framtiden: 20 år av hållbar utveckling i Europa?
11.5 Fortsatt låg import från de minst utvecklade länderna
• Omkring 12 procent av
världens befolkning bor i
de minst utvecklade
länderna, men dessa
länder står bara för knappt
2 procent av världens BNP
och omkring 1 procent av
den globala varuhandeln
Andel import från de minst utvecklade länderna av EU:s totala
import från länder utanför EU, EU-27
Procent
• EU importerade för 1 500
miljarder euro 2010, men
bara 22 miljarder kom från
de minst utvecklade
länderna
Källa: Eurostat (internetkod: tsdgp210, tet00038)
Siffror för framtiden: 20 år av hållbar utveckling i Europa?
11.6 Fler energiprodukter från de minst utvecklade länderna
• Hälften av importen från
de minst utvecklade
länderna 2010 var
tillverkade varor och andra
hälften råvaror
Import från de minst utvecklade länderna per produktgrupp,
EU-27
Miljarder euro (i löpande priser)
Tillverkade varor
• Tack vare EU:s förordning
”Allt utom vapen” är
importen tullfri på alla
varor från de minst
utvecklade länderna, utom
vapen och ammunition
Mineraliska bränslen,
smörjoljor och dylikt
Mat, dryck och tobak
Råvaror
Källa: Eurostat (internetkod: tsdgp230)
Siffror för framtiden: 20 år av hållbar utveckling i Europa?
11.7 EU:s jordbruksstöd minskar
• Handelshinder gör det
svårare för
utvecklingsländerna att ta
sig in på EU-marknaderna
Sammanställt mätvärde för jordbruksstöd, EU-27
Miljarder euro
Tak
• Sedan 1995 har EU
gradvis minskat
jordbruksstöd som
snedvrider handeln
• Avståndet mellan taket i
WTO:s jordbruksavtal och
EU:s jordbruksstöd växer
Källa: EU-kommissionen, WTO, Eurostat (internetkod: tsdgp240)
Siffror för framtiden: 20 år av hållbar utveckling i Europa?
Uppfyller EU sina internationella
åtaganden?
12
12.1 Varifrån kommer EU:s ekonomiska bistånd?
• Offentligt
utvecklingsbistånd och
privata bidrag är det
viktigaste stödet för
utvecklingsländerna
• EU:s ekonomiska bistånd
till utvecklingsländerna har
fyrdubblats de senaste 20
åren
Ekonomiskt bistånd till utvecklingsländerna per typ, EU-15
Miljarder euro (i löpande priser)
Bidrag från NGO
Annat offentl. bistånd
Privat bistånd
Offentligt
utvecklingsbistånd
• Det offentliga biståndet har
hela tiden ökat, medan de
privata bidragen varierar år
från år
Källa: OECD, Eurostat (internetkod: tsdgp310)
Siffror för framtiden: 20 år av hållbar utveckling i Europa?
12.2 EU är världens största biståndsgivare...
• EU är världens största
givare av ekonomiskt
bistånd till
utvecklingsländerna
Bistånd till utvecklingsländerna, per givare
Miljarder euro (i löpande priser)
Övriga givare
Kanada
• Alla givare har ökat sina
bidrag till
utvecklingsländerna sedan
1990
Japan
USA
EU-15
• År 2009 var det totala
biståndet till
utvecklingsländerna 4,5
gånger högre än 1990
Källa: OECD, Eurostat (internetkod: tsdgp310)
Siffror för framtiden: 20 år av hållbar utveckling i Europa?
12.3 ... men än finns mycket kvar att göra
• EU har lovat att uppfylla
FN:s mål om att 0,7
procent av
bruttonationalinkomsten
ska gå till offentligt
utvecklingsbistånd 2015,
med delmålet 0,56 procent
till 2010
Offentligt utvecklingsbistånd, EU-27
Procent av bruttonationalinkomsten (i löpande priser)
EU-27
EU-27-mål
• Men målet för 2010 har
ännu inte nåtts
• Fem EU-länder har avsatt
mer än FN-målet på 0,7
procent av
bruttonationalinkomsten
2010
Källa: OECD, Eurostat (internetkod: tsdgp100)
Siffror för framtiden: 20 år av hållbar utveckling i Europa?
FN-mål
Källa: OECD, Eurostat (internetkod: tsdgp100)
Siffror för framtiden: 20 år av hållbar utveckling i Europa?
Turkiet
Norge
Schweiz
Island
Luxemburg
Sverige
Danmark
Nederländerna
Belgien
Storbritannien
Finland
Irland
Frankrike
Spanien
Tyskland
Österrike
Portugal
Cypern
Grekland
Italien
Slovenien
Tjeckien
Malta
Litauen
Estland
Slovakien
Ungern
Bulgarien
Polen
Lettland
Rumänien
EU-15
EU-27
12.4 Stora skillnader mellan länderna
Offentligt utvecklingsbistånd, per land
Procent av bruttonationalinkomsten (i löpande priser)
12.5 Offentliga utvecklingsbiståndet har fördubblats sedan 1990
• Det totala offentliga
utvecklingsbiståndet har
fördubblats de senaste 20
åren
Offentligt utvecklingsbistånd, per givare
Miljarder euro (i löpande priser)
Övriga givare
Internationella organ
• De viktigaste
biståndsgivarna i världen
är EU, USA och
internationella organ (t.ex.
FN-organ)
EU-institutioner
Japan
USA
EU-15
Källa: OECD, Eurostat (internetkod: tsdgp100)
Siffror för framtiden: 20 år av hållbar utveckling i Europa?
12.6 Det officiella stödet är stabilt
• Låginkomstländerna får
större andel offentligt
utvecklingsbistånd än
utländska
direktinvesteringar
Andel ekonomiskt stöd till låginkomstländer
Procent
Andel offentligt
utvecklingsbistånd, EU-15
Andel utländsk direktinvestering,
DAC-länder i EU
• Över hälften av EU:s
offentliga
utvecklingsbistånd går till
låginkomstländer
• År 2009 gick
utvecklingsbistånd för
omkring 11 miljarder euro
till låginkomstländer,
medan de utländska
direktinvesteringarna
”bara” uppgick till 1,7
miljarder euro
Källa: OECD, Eurostat (internetkod: tsdgp320, tsdgp330)
Siffror för framtiden: 20 år av hållbar utveckling i Europa?
12.7 Obalans mellan givare och mottagare
• År 2010 uppgick EU:s
offentliga
utvecklingsbistånd till 107
euro per EU-invånare
Offentligt utvecklingsbistånd per person i givar- och
mottagarländer
Euro per person (i löpande priser)
• Men på grund av att
mottagarländerna har en
mycket större befolkning
fick de bara omkring 9
euro per person
• EU:s ökade
utvecklingsbistånd sedan
2005 har inte lett till högre
belopp per person i
utvecklingsländerna
EU-27
2010
Källa: OECD, Eurostat (internetkod: tsdgp520)
Siffror för framtiden: 20 år av hållbar utveckling i Europa?
DAC-länder
Allt färre barn i vårt åldrande
samhälle
13
13.1 Världens befolkning fortsätter att växa
• Världens totala
befolkning väntas
fyrdubblas till år 2100
jämfört med 1950 och
uppgå till över 10
miljarder omkring 2080
• Den största
befolkningsökningen har
skett eller väntas ske i
Asien och Afrika
Global befolkningsökning och prognoser
Miljarder människor
Oceanien
Nordamerika
Europa
Latinamerika och Västindien
Afrika
Asien
• Europas befolkning år
2100 kommer bara att
vara omkring
20 procent större än
1950
Källa: Befolkningsenheten vid FN-sekretariatets ekonomiska och sociala avdelning, prognos för
världsbefolkningen, 2010 års översyn
Siffror för framtiden: 20 år av hållbar utveckling i Europa?
13.2 Europas andel av världsbefolkningen minskar
• Fördelningen av
världens befolkning
väntas se helt
annorlunda ut år 2100
jämfört med 1950
Världsdelarnas andel av totalbefolkningen
Procent
Oceanien
Nordamerika
Latinamerika och Västindien
• Afrikas befolkning
väntas ”explodera” och
uppgå till 3,6 miljarder
eller 35 procent av
världsbefolkningen år
2100
Europa
Asien
Afrika
• Européerna kommer
bara att stå för knappt
10 procent av världens
befolkning i slutet av det
här seklet
Källa: Befolkningsenheten vid FN-sekretariatets ekonomiska och sociala avdelning, prognos för
världsbefolkningen, 2010 års översyn
Siffror för framtiden: 20 år av hållbar utveckling i Europa?
13.3 Födelsetalen för låga för att säkra befolkningstillväxten
• Det krävs ett födelsetal
på 2,1 barn per kvinna
för att behålla EU:s
nuvarande
befolkningsnivå
Genomsnittligt födelsetal, EU-27
Antal barn per kvinna
Reproduktionsnivå
• EU:s födelsetal har ökat
något, men ligger
fortfarande under
reproduktionsnivån
• I Europa är det bara
Island som har ett
födelsetal som ligger
över reproduktionsnivån
Källa: Eurostat (internetkod: tsdde220)
Siffror för framtiden: 20 år av hållbar utveckling i Europa?
13.4 Européerna lever längre
• Flickor födda 2009 i EU
förväntas bli 83 år i
genomsnitt – den
förväntade livslängden för
pojkar är 77 år
Förväntad livslängd vid födseln per kön, EU-27
År
Kvinnor
Män
• Den förväntade
livslängden i EU ökar
stadigt
• EU har därför fortfarande
en naturlig
befolkningstillväxt, men en
ändring är på väg
Källa: Eurostat (internetkod: tsdph100)
Siffror för framtiden: 20 år av hållbar utveckling i Europa?
13.5 Större inflyttning än utflyttning
• Nettoinvandring är
skillnaden mellan
invandring och utvandring
Nettoinvandring plus justeringar, EU-27
Per 1 000 personer
• EU har haft en stadig
invandring de senaste 20
åren
• Efter 2015 väntas
nettoinvandringen bli den
enda källan till
befolkningstillväxt i EU
Källa: Eurostat (internetkod: tsdde230), Anmärkning: avbrott i serien 1998
Siffror för framtiden: 20 år av hållbar utveckling i Europa?
13.6 Europas befolkning stadd i förändring
• EU:s befolkning väntas
öka med omkring 15
miljoner människor
(eller 3 procent) till
2060
Väntad befolkningsförändring 2010-2060, per land
%
Källa Eurostat (internetkod: tps00002)
Siffror för framtiden: 20 år av hållbar utveckling i Europa?
Liechtenstein
Schweiz
Norge
Island
Bulgarien
Lettland
Litauen
Rumänien
Tyskland
Polen
Estland
Ungern
Malta
Slovakien
Portugal
Tjeckien
Grekland
Slovenien
Nederländerna
Österrike
Finland
Italien
Danmark
Spanien
Frankrike
Sverige
Belgien
Storbritannien
Cypern
Luxemburg
Irland
EU-27
• Omkring hälften av EUländerna – framförallt i
Östeuropa – riskerar en
minskad befolkning
13.7 EU:s befolkning väntas nå sin högsta nivå 2040
• EU:s befolkning kommer
inte alltid att växa
Beräknad befolkningsförändring, EU-27
Miljoner människor
• Ökningen fortsätter fram till
2040, men sedan minskar
befolkningen gradvis till
517 miljoner 2060
• Från 2035 kommer
nettoinvandringen
nämligen inte att uppväga
den naturliga minskningen
som väntas börja 2015
Källa: Eurostat (online data code: tps00002)
Siffror för framtiden: 20 år av hållbar utveckling i Europa?
13.8 En åldrande befolkning
• EU:s befolkning blir allt
äldre, eftersom vi lever
längre och det föds allt
färre barn
• Medianåldern för EU:s
befolkning väntas öka från
41 år 2010 till 48 år 2060
• År 2060 kommer omkring
30 procent av befolkningen
att vara 65 år eller äldre
Befolkningsstruktur per åldersgrupp och kön, EU-27
Procent av totalbefolkningen
Män (2010)
Kvinnor (2010)
Män (2060)
85 år eller äldre
80-84 år
75-79 år
70-74 år
65-69 år
60-64 år
55-59 år
50-54 år
45-49 år
40-44 år
35-39 år
30-34 år
25-29 år
20-24 år
15-19 år
10-14 år
5-9 år
Under 5 år
Källa: Eurostat (internetkod: demo_pjangroup, proj_10c2150p)
Siffror för framtiden: 20 år av hållbar utveckling i Europa?
Kvinnor (2060)
Är grön tillväxt en lösning?
14
14.1 Så används naturresurserna i EU
• Hälften av de material som
konsumeras i EU är
mineraler
Inhemsk materialkonsumtion per typ, EU-27
Miljoner ton
Fossila
bränslen/bärare
• Materialanvändningen
följer ofta konjunkturen
Icke-metalliska
mineraler
Metallmalm
(råmalm)
Biomassa
Källa: Eurostat (internetkod: tsdpc230)
Siffror för framtiden: 20 år av hållbar utveckling i Europa?
14.2 Importen nödvändig för att tillgodose EU:s råvarubehov
• Det mesta av de material
som används i EU har
utvunnits här
Fördelning av den inhemska materialkonsumtionen, EU-27
Miljoner ton
Inhemsk
materialkonsumtion
• Men råvaruimporten blir
allt viktigare
Inhemsk utvinning
Import
• Både importen, exporten
och den inhemska
utvinningen har minskat
under krisen
Export
Källa: Eurostat (internetkod: tsdpc220)
Siffror för framtiden: 20 år av hållbar utveckling i Europa?
14.3 Materialanvändningen per person minskade kraftigt under krisen
• Under 2007 konsumerade
varje EU-invånare
teoretiskt omkring 17 ton
material per år eller 45 kg
per dag
Inhemsk materialkonsumtion per person, EU-27
Ton per person
• På grund av den
ekonomiska krisen sjönk
användningen till under 15
ton per person 2009
Källa: Eurostat (internetkod: tsdpc220, demo_gind)
Siffror för framtiden: 20 år av hållbar utveckling i Europa?
Källa: Eurostat (internetkod: tsdpc220, demo_gind)
Siffror för framtiden: 20 år av hållbar utveckling i Europa?
Koratien
Turkiet
Norge
Schweiz
Irland
Finland
Cypern
Estland
Österrike
Danmark
Rumänien
Sverige
Portugal
2009
Luxemburg
2000
Slovenien
EU-27
Tjeckien
EU-27
Belgien
Polen
Bulgarien
Tyskland
Grekland
Lettland
Spanien
Slovakien
Frankrike
Italien
Ungern
Litauen
Storbritannien
Nederländerna
Malta
EU-27
14.4 Resursanvändningen i EU varierar
Inhemsk materialkonsumtion per person
Ton per person
14.5 Produktiviteten och effektiviteten verkar ha blivit bättre…
• Resursproduktiviteten har
ökat sedan 2000. Det
betyder att man får ut mer
pengar från samma mängd
material
• Samtidigt behövs mindre
mängd energi för den
ekonomiska
verksamheten. Mindre
växthusgaser har också
släppts ut per euro
Förändringar i resursproduktion och energiintensitet, EU-27
Resursproduktivitet
Euro per kilo
Transporternas energiintensitet
Kilo oljeekvivalenter per 1 000 euro
Ekonomins energiintensitet
Kilo oljeekvivalenter per 1 000 euro
Växthusgasutsläpp - intensitet i ekonomin
Kilo koldioxidekvivalenter per 1 000 euro
• Men dessa enkla
beräkningar ger inte hela
bilden
Källa: Eurostat (internetkod: tsdpc100, tsdec360, tsdtr250, tsdcc210, nama_gdp_k)
Siffror för framtiden: 20 år av hållbar utveckling i Europa?
14.6 ... men är inte särskilt lovande jämfört med BNP
Resursproduktivitet och energieffektivitet
Index 2000 = 100
Resursproduktivitet
Växthusgasutsläpp - intensitet
BNP (deflaterat värde)
BNP (deflaterat värde)
Växthusgasutsläpp
Inhemsk materialkonsumtion
Växthusgasutsläpp - intensitet
Resursproduktivitet
Energiintensitet
Energieffektivitet - transport
BNP (deflaterat värde)
BNP (deflaterat värde)
Inhemsk bruttoenergiförbrukning
Energikonsumtion - transport
Energiintensitet
Energikonsumtion – transport/
BNP
Källa: Eurostat (internetkod: tsdpc100, tsdpc230, nama_gdp_k, tsdec360, tsdcc320, tsdtr100, tsdtr250, sdcc210)
Siffror för framtiden: 20 år av hållbar utveckling i Europa?
Källa: Eurostat (internetkod: tsdec320)
Siffror för framtiden: 20 år av hållbar utveckling i Europa?
Kroatien
Turkiet
Island
Schweiz
Norge
Finland
Sverige
Danmark
Tyskland
Österrike
Frankrike
Slovenien
Belgien
Nederländerna
Irland
Storbritannien
Luxemburg
Estland
Portugal
Tjeckien
Spanien
Italien
Litauen
Ungern
Polen
Slovakien
Malta
Lettland
Grekland
Bulgarien
Cypern
Rumänien
EU-27
14.7 Utgifterna för forskning och utveckling har inte ökat tillräckligt
Totala utgifter för forskning och utveckling
Procent av BNP