Livet i Aten och Sparta

Livet i Aten och Sparta
Samhällsklasser
Aten
Invånarna i Aten tillhörde fyra olika grupper, överklassen, medelklassen, nedre klassen och
slavarna.
För att tillhöra den övre klassen måste man vara medborgare i Aten och man fick inte ha
något arbete. Man fick inte ens sköta sina egna egendomar, utan det hade man slavar till.
Detta innebar att överklassen kunde spendera hela sin tid på staten, krig, litteratur och filosofi.
Atenarna ansåg att sådant gav status och visade på bra smak och att utan kulturell och
konstnärlig verksamhet fanns ingen civilisation. Denna klass var mycket liten, ungefär 300
familjer.
Medelklassen hade den största andelen ”icke medborgare”. Fria män av utländsk börd var
t.ex. inte kvalificerade att bli atenska medborgare, trots att de levde hela sitt liv i Aten. Dessa
män arbetade bl.a. som handelsmän och hantverkare. I Aten fanns ekonomisk frihet och
möjligheter som övervägde nackdelen att inte få rösta. Icke- medborgare fick inte äga jord
eller gifta in sig i en familj som var medborgare. Skyldigheterna var bl.a. att hålla flottan och
betala stora skatter för att främja rikets överlägsenhet. Överklassen utnyttjade de lägre
klasserna och tog själv åt sig äran av Atens storhet.
Den undre klassen bestod mest av frigivna slavar och den största delen var ickemedborgare.
Det var vanligt att familjer levde i flera generationer i Aten utan bli medborgare.
Medelklassen och underklassen var en enormt mycket större folkgrupp än överklassen men
det var bara överklassen som fick rösta och äga mark ända fram till 600 f.Kr.
Sparta
Befolkningen i Sparta var indelad i tre klasser:
Spartiaterna var den styrande klassen. Männen hade rösträtt och styrde landet.
Perioikerna var en mellanklass. De var fria men hade ingen rösträtt. Perioikerna var de enda i
Sparta som fick syssla med handel och hantverk.
Heloterna var den lägsta klassen och de var mycket illa sedda av andra klasser. De hade ingen
rösträtt. Var livegna bönder och betalade halva sin skörd till spatiaterna.
Kvinnorna
Aten
Kvinnans främsta uppgift var att föda söner. En kvinna deltog inte i det sociala livet. Hon
skulle vara hemma och ta hand om familj och hushåll. Husen var ofta uppdelade i en mansoch en kvinnodel. Mannen umgicks mycket med andra män och diskuterade ”viktiga frågor”.
Sparta
I Sparta skötte kvinnor samhället eftersom männen levde för sin armé och tillbringade den
största delen av sitt liv på sin förläggning. Kvinnorna hade även status eftersom de födde
stridsdugliga söner. Kvinnorna övervakade jordbruket och fick delta i aktiviteter utanför
hemmet. Även flickorna fick en fysisk uppfostran och de spartanska kvinnorna ansågs som de
vackraste och frimodigaste i Grekland. Fria förbindelser sågs inte som olämpliga, de kunde ju
leda till fler framtida krigare. De spartanska mödrarna var uppfostrade till att hellre önska att
deras söner stupade i krig än undkom genom flykt.
Styre
Aten
Demokratin föddes i Grekland. Ordet demokrati betyder ungefär folkstyre. Men under den här
tiden var det inte direkt folket som styrde. Det var endast medborgarna som fick rösta och
medborgare var man bara om man var en fri man, hade uppnått en viss ålder samt att ingen av
föräldrarna var invandrare. Alltså var det en ganska liten del av folket som röstade. Det fanns
en folkförsamling som fattade viktiga beslut som om man exempelvis skulle gå i krig. Ett råd
bestående av 50 personer såg till att folkförsamlingens beslut följdes. Tyckte man att någon
politiker blev alltför mäktig kunde man rösta om man skulle landsförvisa personen i fråga
under tio år. Innan man gick mot demokrati var det en kung som styrde i Aten.
Sparta
De gamles råd bestod av 30 män valda på livstid av alla medborgare.
Som framkommer av namnet var det män med stor livserfarenhet.
De kom från förnäma släkter och deras uppgift var att lägga fram lagförslag.
De utsåg de två kungarna.
Kungarna var alltså två, en skulle leda spartanerna ute i fält, den andre stanna hemma och
styra landet och bevaka heloterna. Vem som skulle göra vad lottade man om och förloraren
stannade hemma.
De rekryterades alltid från två bestämda släkter.
Folkförsamlingen utgjordes av alla manliga medborgare som fyllt 30 år.
Deras enda uppgift var att säga ja eller nej till lagförslagen.
Eforerna var fem stycken och utsågs genom lottning i folkförsamlingen.
De skulle kontrollera kungarna.
Mat
Aten
I Aten åt man mycket bröd. Till brödet hade man getost, oliver eller fikon. De fattiga åt ofta
en gröt gjord på korn, till gröten hade de grönsaker i olivolja. De rika åt mer fisk, kött och
grönsaker, mat som vi även idag förknippar med Grekland.
Sparta
I Sparta hade man det inte så gott ställt vilket gjorde att maten var mycket enkel. Man åt ofta
en gryta eller stuvning gjord på fläskkött, salt, vinäger och blod. Ibland ingick även fikon och
fisk i rätten.
En person sa en gång att man kan förstå att spartanerna är så villiga att dö i krig med den mat
de är tvungna att äta annars.
Yrken
Aten
De rika människorna i Aten utförde inget kroppsarbete, de ansåg detta som ovärdigt. De
ägnade istället dagarna åt att diskutera politik och filosofi.
De fattiga arbetade som hantverkare, bagare, byggnadsarbetare eller bonde för att se till att det
fanns tillräckligt med varor och hus för att räcka till alla rika.
Sparta
I Sparta fanns det naturligtvis också folk som såg till att det blev mat på bordet för
befolkningen, exempelvis bönder. Men den viktigaste yrkesgruppen var soldaterna.
Utbildning
Aten
I Aten var det viktigt att lära sig läsa och diskutera politiska och filosofiska problem. Detta
gällde naturligtvis bara atens medborgare, de som inte var medborgare fick tidigt lära sig ett
yrke för att kunna försörja sig i framtiden. Alternativet var att de tränades till soldater.
Sparta
I Sparta utbildades man från tidiga år till att bli en god krigare. Även flickor utbildades till
detta för att kunna uppfostra framtida söner till krigare. De spartanska flickorna skulle liksom
pojkarna lära sig läsa och skriva, spela lyra och flöjt och sjunga i kör. De tränade mycket
löpning, diskuskastning, spjutkastning och brottning.
Kläder
Aten
Mannens kläder bestod av ett tygstycke, långt eller kort, som de virade runt kroppen. Ibland
bar han kanske också en stor mantel. Kvinnan bar en dräkt som bestod av ett långt tygstycke
som hon bar runt kroppen, fastsatt med nålar och band. Kvinnorna skulle inte sminka sig då
detta kunde vilseleda främlingar.
Sparta
I Sparta bar man tunna kläder och gick barfota året runt. Kläderna var precis som resten av
samhället mycket enkla. Ibland kan man läsa om spartanerna som de nakna krigarna, detta
kommer naturligtvis av att de ibland stred nakna.