Sticket

Informationsblad för Blodgivare i Värmland
Vecka 45 - 48 2010
Årgång 4 Nummer 9
Va händer me pôsen...
ag har fått denna fråga
och att bara tala om vad
Provtagningspåse
som händer är ganska fort
gjort. Det som är svårt kommer
när det skall förklaras varför vi
Leukocytfilter
gör som vi gör.
Vårt handhavande av påsarna
bygger på mångårig generell kunskap om levande vävnad samt
specifik om blodets ämnesomsättning och mikrobiologi.
I tappnings-kittet finns först en
Tapp påse
”provtagningspåse” där vi tar de
prov som vi behöver analysera.
Påsen utgör också en ”reservoar”
Röda & plasmapåse
för de eventuella levande bakterier som finns på huden, efter att vi
tvättat och som kan följa med den
roll, då trombocyter framställs från
första portionen. Detta kan spela stor
blodtappning. Orsaken till det är att
trombocyter måste förvaras i rumstemperatur och då kan eventuella bakterier föröka sig.
Efter provtagning tappas blodet sedan
till den första ”stora” påsen. När tappningen är klar svetsas slang, nål &
provtagningspåse av och resten av
påspaketet läggs på en kylplatta som
håller c:a 20ºC. Där får påsen ligga i
två timmar, och det finns flera
anledningar till detta.
Först, när vi lärde oss att dela upp
blodet i olika delar, så visade Claes
Högman i Uppsala att om
bakterier sattes till en
nytappad blodpåse, så
oskadligör de vita blodkropparna de tillsatta
bakterierna
genom
fagocytos.
Den optimala tiden för
denna
fagocytos
(upptagning av bakterier i
de vita blodkropparna) var
två timmar. Efter den
tiden, så vart de vita
blodkropparna ”trötta”
och effektiviteten av bakterie-jakten
sjunker drastiskt. En del av den
minskade effekten har att göra med att
vi sänker temperaturen från kroppstemperaturen på 37ºC till 20ºC dvs
nästan rumstemperatur.
Varför görs nu temperaturssänkningFagocytos av partikel eller bakterie
en? Jo, de röda blodkropparna är levande vävnad och de har då en pågående ämnesomsättning. Kroppen har
två sätt att omvandla näring till energi. Dels kan vi använda syre för att
åstadkomma denna energi men för
detta krävs energifabriker som kallas
mitokondrier. Om inte syre finns tillgängligt, så används en annan metod
som kallas glykolys, dvs att socker
bryts ner till mjölksyra (laktat).
Glykolysen är en snabb process men
har dålig effektivitet. Då de röda blodkropparna inte har mitokondrier, är de
hänvisade till glykolysen för sin ämnesomsättning.
För att komplicera det hela ytterligare
så bildas i glykolysen ett ämne, 2,3DPG, som påverkar hemoglobinets
sätt att binda till sig syre.
Nedanstående bild visar hur syre (O2)
tas upp i lungan och sedan transporteras och lämnas i vävnaden. Avlämnandet styrs av syrgastrycket (PO2),
och transportören är den röda blodkroppen.
I lungan (Alveoli) på bilden nedan, så
är PO2 100 mm Hg medan detta tryck
i vävnaden (Peripheral tissue) är 40
mm Hg. Nu är inte bindningen av O2
konstant utan påverkas av flera faktorer där 2,3-DPG är en av faktorerna.
(På bilden visas även transporten av
koldioxid från vävnad till lunga som
också sköts av de röda blodkropparna.
Betydelsen av detta kommer jag att
skriva om i ett annat nummer!)
Var god vänd…!
Vecka 45 - 48 2010
Va händer me pôsen… (forts)
Kurvorna ovan visar hur mycket O2
som binds till hemoglobinet (Hb) i
den röda blodkroppen beroende på
PO2 och 2,3-DPG (DPG).
Oavsett DPG nivå, så mättas Hb i
lungorna dvs allt syre som kan bindas
binds. När sedan den röda blodkrop-
pen kommer till vävnaden, så släpps
olika mycket O2 av.
1. Blåa kurvan visar att inget O2 lämnar Hb då det inte finns syre.
2. Vid normal nivå av DPG så släpps
c:a 30% av syret av.
3. Ökas halten DPG, så kan 50% eller
syre frisättas.
Nu till poängen! Genom att vi lägger
påsen på plattan som håller rumstemperatur, så minskar vi ämnesomsättningen och på det sättet så ”spar” vi
på DPG.
Detta har betydelse för våra patienter
som få blodet, då de röda blodkropparna har ”mat” kvar för att bilda
DPG och förbättra blodets egenskaper
då det kommer ”till deras kropp”.
Om det nu är en låg nivå av DPG i
blodet som patienten får, så kommer
kroppen att återställa det, men den
processen tar tid.
Kaffet i Vrångstrupen!
arje år görs en
kartläggning av
dels hur många
givningar som görs per
innevånare och hur
mycket blod som används i de olika regionerna.
Då resultaten av detta
kablades ut omkring den
18/11 så kunde man läsa, vid frukost,
både i NWT och VF att plasmatappning inte gjordes vid storstads sjukhusen, då det inte var ekonomiskt lönsamt.
Vidare i artikeln, så framstod det som
lättare att ge i glesbygd då det är bätt-
Går denna gång till Birgitta
Almqvist från Blocentralen
USÖ (Örebro) som troget åker
runt i Värmland och
kontrollerar vår verksamhet
varje år. Du är uppskattad av
oss alla!
re kommunikationer där än i t.ex
Stockholm. Den
stora staden var
också beroende av
givare ute i landet
för sin egna blodförsörjning.
Vi på blodcentralerna i Värmland
vill dementera först det ekonomiska
påståendet. Det beror framförallt hur
beräkningen går till och vad man lägger in i ordet ”lönsamhet”. Sverige
har också tagit ett gemensamt ansvar
för försörjningen av plasma inom EU.
Detta beslut följs dock inte upp, kanske beroende på olika huvudmän.
Nu kan jag inte hitta de artiklarna i
någon av Värmlandstidningarna och
bra är det.
Till våra enastående plasma, blod &
trombocyt givare vill jag ändå rikta ett
tack och meddela att ni behövs mer än
väl inom vår Svenska sjukvård!
Sticket ges ut av personalen vid
blodcentralerna i Värmland.
Ansvarig utgivare:
Per-Olof Forsberg,
Medicinskt ansvarig, BLC, Värmland
E-post: [email protected]
Efter att påsen legat i 2 timmar så
filtrerar vi påsen. De vita blodkropparna har ju gjort sitt och det är bra att de
avlägsnas från plasma och röda blodkroppar.
Filtreringen tar c:a 30 min, och påsen
är nu klar att först centrifugeras i 10
minuter för att sedan med hjälp av en
press delas upp i plasma och röda
blodkroppar. Under pressningen så
blandas de röda blodkropparna med
en närnings/förvarings-lösning (SAGMan). Med hjälp av den lösningen så
bibehålls så mycket som möjligt av
blodkropparnas funktioner. Lösningen
innehåller både glukos (socker) och
olika joner. Själva pressningen är
snabb och tar någon minut och påsen
läggs nu i en blodkyl för att minska
ämnesomsättningen ytterligare.
Blodplasman från helblodet förs över
till en annan påse och fryses till –40
grader vilket hos oss tar c:a 1 timme.
Hela proceduren tar c:a 4 timmar i
anspråk. Detta gör det svårt för oss att
ha blodtappning på kvällarna då vi
måste ”jobba” 4 timmar till efter att
tappningen är klar. Så ser situationen
ut hos oss idag.
De som dragits på Clara under November är
Nina Kästel
&
Ove Pettersson
Redaktörens
ruta
Så var det dags för denna trogna
gamla vän igen. Har till detta
nummer fått några givarfrågor
”förmedlade” av personal på golvet.
Tack för det!
Alltid kul att få
tala om blodis.
Tar gärna emot
fler frågor...
Sida 2