Enheten för global handel

Enheten för global handel
För kännedom
Se sändlista
YTTRANDE
2003-03-11
Dnr 100-0287-2002
Utrikesdepartementet
Enheten för internationell handelspolitik
Immaterialrättsliga problem i länder utanför
den inre marknaden utifrån svenska intressen
Under senare år har flera länder utanför den inre marknaden
förbättrat sin immaterialrättsliga lagstiftning.
Det finns numera i många länder, även i flera länder med
omfattande piratverksamhet, en förståelse på myndighetsnivå för att
ett fullgott immaterialrättsligt skydd främjar tillväxt och utländska
investeringar.
Svenska företag drabbas dock fortfarande av intrång i industriella
rättigheter eller upphovsrätt och närstående rättigheter, av brister i
den immaterialrättsliga lagstiftningen och av dålig efterlevnad av
gällande immaterialrättslagstiftning
Dessa problem förekommer i alla länder men i större grad i u-länder
och länder med övergångsekonomi. De största problemen ur svenskt
perspektiv finns i de regioner/länder där piratverksamheten är som
störst: i Asien, särskilt i Kina och Thailand samt i OSS-länderna,
särskilt i Ryssland och Ukraina. Problem förekommer även i EU:s
nya medlemsländer och i kandidatländerna.
Kommerskollegium föreslår att;
Sverige bör arbeta inom EU för att bekämpa piratkopiering och
varumärkesförfalskning.
Sverige bör fortsätta arbetet i WTO och i WIPO för att uppnå
förbättringar i den immaterialrättsliga lagstiftningen.
Sverige bör arbeta för en bättre tillämpning och efterlevnad av den
immaterialrättsliga lagstiftningen.
BOX 6803, 113 86 STOCKHOLM
BESÖKSADRESS: DROTTNINGGATAN 89
TELEFON 08-690 48 00, FAX 08-30 67 59
POSTGIRO 95 39 81-8
INTERNET: http://www.kommers.se
Yttrande
2003-03-11
Sida 2(54)
Sändlista
Lotta Fogde, UD
Anders Ahnlid, UD-IH
Claes Hammar, UD-IH
Kajsa Olofsgård, UD-IH
Torsten Ericsson, UD-IH
Rebecca Ygberg,UD-IH
Anders Wenström, UD-EIM
Göran Grén, UD-EIM
Henry Olsson, JU-L3
Carl Josefsson, JU-L3
Lena Stridsberg, N-NL
Per Holmstrand, PRV
Elisabeth Löfvander, Sida
Christina Hartler, Sida
Claes Ljungdahl, repr. i Genève
Frida Collste, repr. i Genève
Jan Söderberg, repr. i Bryssel
Marie-Claire Swärd-Capra, OECD-del.
Cecilia Julin, amb. Washington
Bild-Ord-Not-Upphovsrättslig Samorganisation (BONUS)
BIL Sweden
BUS (Bildkonst Upphovsrätt Sverige)
COPYSWEDE
Föreningen Svensk Form
Föreningen Sveriges Konsthantverkare och Industriformgivare
Företagarnas Riksorganisation
Förlags- och Medieförbundet
Försvarets Materielverk (FMW)
Glasbranschföreningen
International Federation of the Phonographic Industry (IFPI) (Svenska
gruppen)
IT-företagen
Plast- och Kemiföretagen
KLYS
Kooperativa förbundet
Läkemedelsindustriföreningen (LIF)
Statens Musiksamlingar
Stiftelsen svensk Industridesign
Svenska Artisters och Musikers Intresseorganisation (SAMI)
Svenska Filmproducenter
Svenska Föreningen för Industriellt Rättsskydd
Svenska Föreningen för Upphovsrätt
Svenska Föreningen Mot Piratkopiering
Svenska Förläggarförening
Svenska Industrins Patentingenjörers Förening (SIPF)
Svenska Inredningsarkitekters Riksförbund
Yttrande
2003-03-11
Svenska journalistförbundet
Svenska musikerförbundet
Svenska musikförläggarförbundet
Svenska Patentombudsföreningen
Svenska Tonsättares Internationella Musikbyrå (STIM)
Svenska Uppfinnare Föreningen (SUF)
Svensk Handel
Svensk Programvaruindustri
Svenskt Näringsliv
Sveriges Advokatsamfund
Sveriges Bildelgrossisters Förening (SBF)
Sveriges Film- och Videoproducenters förening
Sveriges författarförbund
Sveriges köpmannaförbund
Sveriges marknadsförbund
Tekniska Litteratursällskapet
Telia Infomedia
Sida 3(54)
Yttrande
2003-03-11
Sida 4(54)
1. Inledning _______________________________________________ 5
1.1 Metod _______________________________________________ 5
1.2 Avgränsning _________________________________________ 6
2. Allmänt om immaterialrättsliga problem i utlandet ______________ 6
2.1 Immaterialrättsliga intrång _____________________________ 6
2.1.2 De flesta branscher är numera drabbade _________________ 7
2.1.3 Sveriges intressen __________________________________ 8
2.2 Brister i immaterialrättslagstiftningen ____________________ 9
2.2.1 Begränsningar i internationella avtal ___________________ 10
2.2.2 Krånglig byråkrati _________________________________ 11
2.3 Bristfällig tillämpning av immaterialrättslagstiftningen ____ 12
3. De viktigaste problemen region- och ländervis ________________ 12
3.1. Asien ______________________________________________ 13
3.1.1 Allmänt _________________________________________ 13
3.1.2 Konkreta problem i enskilda länder ___________________ 14
3.2 Oberoende staternas samvälde (OSS-länderna) ___________ 25
3.2.1 Allmänt _________________________________________ 25
3.2.2 Konkreta problem i enskilda länder ___________________ 26
3.3 EU:s nya medlemsländer och kandidatländerna __________ 30
3.3.1 Allmänt _________________________________________ 30
3.3.2 Konkreta problem i enskilda länder ___________________ 31
3.4 Mellanöstern ________________________________________ 37
3.4.1 Allmänt _________________________________________ 37
3.4.2 Konkreta problem i enskilda länder ___________________ 38
3.5 Latinamerika _______________________________________ 40
3.5.1 Allmänt _________________________________________ 40
3.5.2 Konkreta problem i enskilda länder ___________________ 41
3.6 Nordamerika ________________________________________ 44
3.6.1 Allmänt _________________________________________ 44
3.6.2 Konkreta problem i USA och Kanada __________________ 45
3.7 Afrika ______________________________________________ 47
3.7.1 Allmänt _________________________________________ 48
3.7.2 Konkreta problem i enskilda länder ___________________ 48
4. Sammanfattning av de viktigaste immaterialrättsliga problemen
utanför den inre marknaden och förslag till vidare hantering ______ 50
Yttrande
2003-03-11
Sida 5(54)
1. Inledning
På eget initiativ har Kommerskollegium beslutat att uppdatera en
kartläggning som gjordes år 2000 av det bristande immaterialrättsliga
skyddet utomlands utifrån svenska intressen.1 I kartläggningen ingår att
göra en bedömning av var de viktigaste problemländerna finns, avgöra
vilka immaterialrättsliga problem som särskilt berörs, bedöma vilka
ekonomiska intressen som står på spel och redovisa de viktigaste
konkreta problemen ländervis. Denna kartläggning kan tjäna som
underlag för svenska förhandlingar och användas för agerande från
svensk sida i olika sammanhang.
1.1 Metod
Inom ramen för utredningen har kollegiet inhämtat synpunkter från
branschorganisationer och andra relevanta remissinstanser.2
Remissinstanserna har tagit del av den kartläggning som kollegiet
lämnade till Utrikesdepartementet sommaren 2000 och enligt bl.a.
Svenskt Näringsliv anses denna sammanställning fortfarande vara en
väsentlig och relevant redogörelse för de problem som svenska företag
möter.
Kompletterande upplysningar har denna gång lämnats av bl.a.
Läkemedelsindustriföreningen. Svenska branschorganisationer hänvisar i
ännu större grad än för två år sedan till rapporter om immaterialrättsliga
problem ur ett internationellt perspektiv. Detta är fallet för
musikindustrin och även för läkemedelsindustrin. Att problemen i mindre
grad bevakas nationellt förklaras med att den innovativa och skapande
industrin världen över har gemensamma intressen av att de
immaterialrättsliga grundprinciperna upprätthålls. De problem som
uppstår är i stort sett globala fenomen.
I remissen efterfrågade kollegiet, liksom för två år sedan, en uppskattning
av fenomenets omfattning och/eller konsekvenser för svenska företag.
Att tränga djupare in i effekterna av de redovisade immaterialrättsliga
problemen för enskilda svenska rättsinnehavare och branscher och
kvantifiera dessa effekter ekonomiskt är ett komplicerat och krävande
arbete. Remissinstanserna har inte kunnat avsätta tid till detta arbete den
här remissomgången heller. Industrin anser dock allmänt att
frågeställningen är mycket relevant och säger sig vara positiv till att
diskutera former för ett framtida samarbete om de samhällsekonomiska
konsekvenserna av ett bristfälligt immaterialrättsskydd.
”En kartläggning av immaterialrättsliga problem utomlands utifrån svenska intressen”,
Dnr 1001-2182-1999.
2
Sändlistan är i stort sett baserad på referensgrupperna för immaterialrätt
(referensgruppen för mönsterskydd, patenträtt, varumärkes- och upphovsrätt) från
Justitiedepartementet och finns i bilaga 1.
1
Yttrande
2003-03-11
Sida 6(54)
Under 2001 har kollegiet i en annan studie kartlagt de handelshinder
svenska företag upplevt att de haft för icke-jordbruksprodukter – tullar
såväl som andra handelshinder.3 I denna breda utredning grundad på en
detaljerad enkät om alla handelshinder på exportmarknaderna, inklusive
de immaterialrättsliga, tycks inte immaterialrättsliga problem upplevas
som stora eller som de mest förekommande. Av över 1 540 upplevda
handelshinder förekom endast 32 på det immaterialrättsliga området.
Kollegiet återfann dock inte bland inkommande remissvar de företag som
vanligtvis har klagomål på det immaterialrättsliga området.
Relevanta delar av EU:s databas om marknadstillträde har utnyttjats för
svenska intressen. Detsamma gäller de mest aktuella dokumenten
publicerade inom ramen för WTO:s Trade Policy Reviews. Kollegiet har
även tagit del av USTR:s National Trade Estimate Report on Foreign
Trade Barriers och USTR:s Special 301 Watch List för år 2002.4 Dessa
rapporter från USTR utgör i dag de bästa övergripande
informationskällorna om immaterialrättsliga problem.
1.2 Avgränsning
Denna utredning omfattar endast immaterialrättsliga problem som
svenska företag möter utanför den inre marknaden.5 Immaterialrättsliga
intrång begås även på den inre marknaden. Dessa problem behandlas
dock inte här eftersom syftet med denna kartläggning är att den ska
utgöra ett underlag för svenska synpunkter och ställningstaganden inom
ramen för EU:s yttre handelspolitik.
2. Allmänt om immaterialrättsliga problem i
utlandet
Med ”immaterialrättsliga problem” menas intrång i alla immateriella
rättigheter, avsaknad av immaterialrättslagstiftning eller brister i denna
samt en bristfällig implementering av immaterialrättslagstiftningen.
2.1 Immaterialrättsliga intrång
Immaterialrättsliga intrång finns t.ex. listade i Europeiska kommissionens
grönbok Att bekämpa varumärkesförfalskning och pirattillverkning på
”Kartläggning av svenska företags handelshinder”, Dnr 1001-448-2001.
USTR:s årliga Special 301 Watch List är indelad i fem kategorier:
Priority Foreign Country, Special 306 monitoring, Priority Watch List, Watch List,
Considered but not Listed. I kategori ett finns de länder listade som har gjort de minsta
framstegen vad gäller immaterialrättsligt skydd och i kategori fem de länder som har
gjort de största framstegen.
5
Med den inre marknaden avses EU:s 15 medlemsländer och EFTA-länderna.
3
4
Yttrande
2003-03-11
Sida 7(54)
den inre marknaden. Där tar man upp alla varor, processer och tjänster
som är föremål för eller resultat av en kränkning av en immateriell
rättighet, det vill säga en industriell rättighet (varumärke, mönster, patent,
bruksmodeller, ursprungsbeteckningar) eller en upphovsrätt eller
närstående rättighet (uppträdande konstnärers rättigheter,
fonogramtillverkares rättigheter, filmproducenters rättigheter, rätt till
radiosändningar) eller särskilt rättsligt skydd för producenter av
databaser.6
2.1.1 Ekonomiska konsekvenser
Kränkningar av immateriella rättigheter är ett fenomen som är väl känt
till sin natur, dock är det svårt att hitta kvantitativa uppgifter om dess
omfattning. De uppskattningar som har gjorts av branschorganisationer
gäller oftast på europeisk nivå eller på världsnivå. År 2002 refererar
fortfarande de flesta källor till uppskattningar från 1997 av
Internationella handelskammarens (ICC) avdelning för underrättelser om
pirattillverkning och från 1998 av OECD. Enligt ICC står handeln med
varumärkesförfalskade och piratkopierade varor för mellan fem och sju
procent av världshandeln. 7 Det lär motsvara en förlust på sammanlagt
200 000 arbetstillfällen per år i Europa.8 Fenomenet har ökat stadigt
sedan början av 1980-talet. Samma rapport uppskattar att medan
världshandeln har ökat med 47 procent mellan 1990 och 1995, har
handeln med piratkopior och varumärkesförfalskade varor ökat med över
150 procent.9 Dessutom finns det uppskattningar som tyder på att de
internationellt verksamma EU-företagen förlorar mellan 400 och 800
miljoner euro på den inre marknaden och 2 000 miljoner euro utanför
EU.10 Utöver de ekonomiska konsekvenserna är inblandningen av den
organiserade brottsligheten och terrorismen i den internationella handeln
med piratkopierade och varumärkesförfalskade varor en oroväckande
faktor.11
2.1.2 De flesta branscher är numera drabbade
6
KOM(98)569 slutlig, s.7.
Countering Counterfeiting, A guide to protecting & enforcing intellectual property
rights, ICC, Counterfeiting Intelligence Bureau, 16 april 1997.
8
“Kampen mot varumärkesförfalskning och pirattillverkning på den inre marknaden”,
Kommissionens meddelande den 30 november 2000.
9
Countering Counterfeiting, A guide to protecting & enforcing intellectual property
rights, ICC, Counterfeiting Intelligence Bureau, 16 april 1997, s.13.
10
“Kampen mot varumärkesförfalskning och pirattillverkning på den inre marknaden”,
Kommissionens meddelande från den 30 november 2000.
11
Enligt Interpol finns det numera klara bevis för inblandning av organisera kriminell
brottslighet och terrorism i den internationella handeln med piratkopierade och
varumärkesförfalskade varor. ”Intellectual Property Crimes”,http://www.interpol.int. Se
även kommissionens hemsida, Taxation and Customs Union
– “Counterfeiting and Piracy”.
7
Yttrande
2003-03-11
Sida 8(54)
Från att mest ha drabbat lyx- och märkesvaror drabbar piratkopiering och
varumärkesförfalskning numera de flesta branscher. Orsaken är
förmodligen att illegala kopior av dagligvaror är svårare att upptäcka.
Vid EU:s externa gränser utgjorde kopierade dagligvaror (läkemedel,
delar och tillbehör till fordon, handverktyg, parfymer, toalettartiklar,
kläder, klockor, leksaker, köksartiklar, m.m.) den största andelen av
illegala varor beslagtagna av myndigheterna år 2001.12 Näst störst var cdskivor (musikinspelningar, spel och dataprogram), dvd-skivor (film och
spel) och kassetter (musikinspelningar). Statistik från USA bekräftar
denna utveckling och pekar på en ökning av fenomenet.13
2.1.3 Sveriges intressen
Flera av de drabbade branscherna är viktiga för Sveriges export:
läkemedel (5,5 procent av det totala exportvärdet, 43 mdkr år 2001),
delar och tillbehör till fordon (4,1 procent, 31,7 mdkr), kläder (6,2 mdkr),
musikbranschen (4,8 mdkr) 14 och databranschen15. I mindre omfattning
förekommer även export av leksaker. I svenska beräkningar, presenterade
av handelsminister Leif Pagrotsky vid EU:s konferens om piratkopiering
och varuförfalskning i april 2001, uppskattas att mellan 3 och 6,6 procent
av Sveriges BNP hänförs till upphovsrättsskyddat material i alla dess
former.16
Immaterialrättsliga problem förekommer i alla länder men i större grad i
u-länder och länder med övergångsekonomi. De största problemen ur
svenskt perspektiv finns i de regioner/länder där piratverksamheten är
som störst: i Asien, särskilt i Kina och Thailand samt i OSS-länder,
särskilt i Ryssland och Ukraina. Viktiga är också EU:s nya
medlemsländer och kandidatländerna, där det fortfarande finns
immaterialrättsliga problem.
De länder där branscher, viktiga för svensk export, drabbas av
piratverksamhet är följande:
Läkemedelsindustrin drabbas främst av piratkopiering, men även av
andra problem som generisk kopiering. Denna är i många fall resultatet
av brister i lagstiftningen, vilket gynnar den inhemska generiska industrin
“Customs: Counterfeiting and Piracy in 2001”, Pressmeddelande från kommissionen,
26 juli 2002.
13
U.S. Customs Services IPR seizures. http.//www.iacc.org.
14
Musikexporten uppskattades till 4,8 mdkr år 2001. Denna uppskattning inkluderar
inkomster från varuexport, tjänsteexport och royalties. ”The export of the Swedish
Music Industry”, november 2002.
15
Det är svårt att med befintlig statistik uppskatta värdet på den svenska exporten av
dataprogram. I Riksbankens statistik över export av datatjänster ingår såväl
konsulttjänster som dataprogram (13,4 mdkr år 2001).
16
För en lägesrapport om piratkopiering av digitalt material och hur den drabbar de
olika mediebranscherna i Sverige, se ”Piratkopiering”, Filmägarnas Kontrollbyrå,
Sveriges Videodistributörers Förening, Sveriges Branschförening MDTS, september
2001. Finns att hämta på Svenska Antipiratbyråns hemsida: www.antipiratbyran.com.
12
Yttrande
2003-03-11
Sida 9(54)
på bekostnad av den innovativa industrin. Prioriterade länder för
läkemedelsindustrin är i första hand: Argentina, Columbia, Indien och
Turkiet. I andra hand: den Andiska gemenskapen, Brasilien, Kanada,
Chile, Egypten, Filippinerna, Förenade Arabemiraten, Israel, Kina,
Korea, Libanon, Nya Zeeland, Pakistan, Polen, Sydafrika, Thailand,
Ungern och Ukraina.17
Vad gäller delar och tillbehör till fordonsindustrin är Kina det land där
piratverksamheten är som störst. Andra problemländer är Mexiko,
Ryssland, Thailand och de flesta länderna i Mellanöstern. Försäljningen
av förfalskade varor drabbar den amerikanska bilindustrin mer än den
europeiska. Detta fenomen uppskattas kosta den europeiska industrin 200
miljoner dollar per år, jämfört med 12 miljarder dollar för den
amerikanska industrin.
För musikindustrin är de besvärligaste länderna Brasilien, Indonesien,
Israel, Egypten, Kina, Mexiko, Paraguay, OSS (främst Ryssland och
Ukraina), Saudiarabien, Taiwan och Thailand.18
Vad gäller databranschen förekommer piratkopiering i alla länder. Sämst
är situationen i u-länder, Östeuropa och i länder med
övergångsekonomier, där illegalt kopierade program utgör väl över 50
procent av de använda programvarorna. I de tio länder där detta
förekommer mest är andelen över 80 procent. Vietnam toppar med hela
97 procent år 2000.19
Piratkopiering förekommer även i många andra sektorer, däribland
industridesign. Formgivning av såväl prydnads- som bruksföremål är av
växande ekonomisk betydelse. Svensk formgivning är erkänd utomlands
på grund av sin bruksvänliga och enkla form, som får till följd att den är
relativt lätt och billig att plagiera.
2.2 Brister i immaterialrättslagstiftningen
Tack vare flera års arbete i WIPO och WTO kan man konstatera att
avsaknaden av immaterialrättslig lagstiftning är ett problem som tidigare
har rapporterats men som långsamt försvinner. Genom att alla u-länder
som är anslutna till WTO – förutom MUL (minst utvecklade länderna) –
ska ha implementerat TRIPS-avtalet senast den 1 januari 2000 har de
flesta av dem infört eller moderniserat sin immaterialrättsliga lagstiftning
under senare år för att söka uppnå förenlighet med detta avtal. Det finns
numera i flera länder, med stor piratverksamhet , en förståelse för att ett
Se “Counterfeit Medicines”, European Federation of Pharmaceuticals Industries and
Associations, http://www.Efpia.org. Se även Pharmaceutical Research and Manufacturers of America, http://www.phrma.org
18
IFPI Piracy Report 2002.
19
”Piracy Study”, Business Software Alliance, maj 2001.
17
Yttrande
2003-03-11
Sida 10(54)
fullgott immaterialrättsligt skydd främjar tillväxten och utländska
investeringar (se t.ex. Kina och Pakistan). Kollegiet anser att denna
utveckling är positiv och går åt rätt håll. Flera länder har dock med
säkerhet inte fullgjort alla sina åtaganden. När lagstiftningen anses vara
svag gäller det ofta såväl den administrativa, den civilrättsliga som den
straffrättsliga lagstiftningen. Sanktionerna är då inte tillräckligt
avskräckande. Skadeståndsnivåerna är för låga, både ur ett preventivt och
reparativt perspektiv. Sedan år 2000 pågår granskning av u-ländernas
lagstiftning i TRIPS-rådet. I slutet av år 2002 finns det fortfarande flera
länders lagstiftning kvar att granska. Denna långdragna process är viktig,
eftersom alla WTO-medlemmar kan ställa frågor till vederbörande land
om förenligheten av nationella bestämmelser med TRIPS-avtalet och hur
dessa bestämmelser ska tolkas.
2.2.1 Begränsningar i internationella avtal
Även om alla WTO-medlemmar skulle genomföra alla bestämmelser i
TRIPS-avtalet skulle vissa rättighetsinnehavare förmodligen fortfarande
uppfatta lagstiftningen som bristfällig. TRIPS-avtalet består av bindande
minimiregler om immaterialrättsligt skydd och minimikrav om
sanktioner och rättsmedel för säkerställande av detta skydd. I praktiken är
reglerna olika i olika länder. Avsaknaden av harmonisering upplevs i sig
som en brist. Bland annat finns det olika synsätt på den materiella
patenträtten, både mellan i-länder och u-länder, och i-länder emellan
(USA, EU, Japan). Även inom varumärkes- och mönsterrätten föreligger
ett behov av harmonisering, enligt Sveriges Advokatsamfundet. Detta
gäller t.ex. de krav som ställs vid registrering av en mönstervara eller ett
varumärke. Några länder har avvikande skyddstider och avgiftssystem,
vilket medför längre handläggningstider och framförallt högre kostnader
för sökandena.
Ett problem av annan natur uppstår på grund av att internationella avtal
som TRIPS-avtalet är ett ”levande dokument”. De länder som är anslutna
till avtalet ger det ett innehåll genom sina respektive tolkningar av
bestämmelserna. Under en tidsperiod kan en viss bestämmelse tolkas på
olika sätt, ändras eller i praktiken ogiltigförklaras av t.ex. en WTOwaiver.20
20
Möjlighet för WTO-medlemmar att i exceptionella fall begära att få göra avsteg från
regelverkets stadganden.
Yttrande
2003-03-11
Sida 11(54)
Just detta problem är i skrivande stund aktuellt för läkemedelsindustrin
med pågående förhandlingar om TRIPS och tillgång till läkemedel.21
Som en åtgärd bland andra för att öka tillgången på läkemedel i fattiga
länder beslöt WTO:s medlemsländer i Doha att rätta till en obalans i
TRIPS-avtalet som gör att de fattigaste medlemmarna inte kan utnyttja
bestämmelserna om tvångslicenser.22 Enligt TRIPS-avtalet tillåts
användning av tvångslicenser endast för att tillgodose behoven på den
inhemska marknaden. Detta innebär att endast i-länder och u-länder med
tillverkningskapacitet för läkemedel kan utfärda tvångslicenser. De
länder som inte har denna produktionskapacitet är de facto
diskriminerade av avtalets bestämmelser. Man har därför i WTO beslutat
om att hitta en lösning för att dessa medlemmar ska kunna utnyttja
TRIPS-avtalets bestämmelser om tvångslicenser vid allvarliga
hälsoproblem, särskilt sådana orsakade av hiv/aids, tuberkulos, malaria
och andra epidemier. I praktiken kommer tillverkning och försäljning av
patenterade läkemedel då att ske mot patenthavarens vilja. I samband
med att man kommer att låta andra läkemedelsföretag utnyttja
immaterialrättsligt skyddade uppfinningar finns det risk för att systemet
resulterar i oönskade biverkningar om inte man tar hänsyn till
patenthavarens legitima intressen. Detta innebär en inskränkning i
patenträttigheter, vilket kan drabba den svenska läkemedelsindustrin.
Utöver detta drabbas även läkemedelsindustrin av att WTO-medlemmar
har beslutat att förlänga MUL:s övergångstider för genomförandet av
TRIPS-avtalets bestämmelser om patentskydd för läkemedel från 2006
till 2016.23
Ytterligare ett problem är att TRIPS-avtalet är i behov av uppdatering,
exempelvis med tanke på den snabba utvecklingen inom dataområdet och
tillkomsten av nya internationella konventioner.
2.2.2 Krånglig byråkrati
Problem uppstår även på grund av krångliga administrativa förfaranden
som upplevs drabba mest utländska företag. Formaliteterna i samband
med inlämnande av patent- eller varumärkesansökningar varierar från
land till land. Remissinstanserna klagar t.ex. över att myndigheterna i
flera länder inte godtar de fullmakter som utfärdats i Sverige vid
överlåtelse av patenträttigheter i patentansökningar (från uppfinnaren till
företaget), utan insisterar på nya exemplar, vilket medför ökade
kostnader och ökad tidsåtgång för företagen. Enligt Sveriges
21
Doha-deklarationen om TRIPS och hälsa, Ministerkonferensen, 14 november 2001,
paragraf 6, WT/MIN(01)/DEC/W/2.
22
Andra planerade lösningar för att åtgärda bristen på tillgång till läkemedel är bl.a.
insatser för att uppmuntra frivillig licensiering samt ett system för differentierad
prissättning.
23
Doha-deklarationen om TRIPS och hälsa, Ministerkonferensen, 14 november 2001,
paragraf 7, WT/MIN(01)/DEC/W/2.
Yttrande
2003-03-11
Sida 12(54)
Advokatsamfund är det vanligt med krav på att fullmakter och andra
handlingar ska upprättas av notarier och lagligen bestyrkas eller att
apostill krävs.24 Även varumärkesklassificeringen uppvisar stora
olikheter. Till skillnad från europeiska förhållanden ställer man i flera
länder krav på att en separat varumärkesansökan ska inges för varje klass
som ansökan omfattar. Olika länder ställer i hög grad olika krav på de
avbildningar av en mönstervara som måste inges. Detta leder till höga
kostnader och bör harmoniseras anser Sveriges Advokatsamfund.
Skyddstider och avgiftssystem varierar i flera länder.
Dessa avvikelser blir kostsamma och förlänger registreringsproceduren.
De kan dock inte anses vara några handelshinder i sig och har inte tagits
upp i denna kartläggning.
2.3 Bristfällig tillämpning av
immaterialrättslagstiftningen
Även i de länder som har en modern immaterialrättslig lagstiftning kan
det uppstå problem. Ofta är det så att de rättsvårdande myndigheterna
tillämpar, ur ett administrativt och legalt perspektiv, lagstiftningen på ett
långsamt, ineffektivt och godtyckligt sätt. Enligt remissinstanserna gäller
detta i många länder. Myndigheterna saknar ofta erforderliga resurser för
en effektiv rättslig tillämpning av lagen, och synen på brotten som s.k.
”soft crimes” medför ofta brist på intresse och låg prioritering.
Tullmyndigheternas resurser anses ofta vara otillräckliga och insatserna
ineffektiva.
Bristen på kunskap om immaterialrätt är ett genomgående problem i flera
länder, vilket måste åtgärdas för att säkerställa det immaterialrättsliga
skyddet. Domstols- och myndighetssystem för hantering av intrång
behöver byggas upp. Beträffande allt immaterialrättsskydd gäller att
okunnigheten är stor om hur skyddet fungerar och bör tillämpas.
Korruption nämns också som en bidragande faktor till den bristande
implementeringen av immaterialrättslagstiftningen
3. De viktigaste problemen region- och
ländervis
Sedan TRIPS-avtalet undertecknades 1994 har flera u-länder och länder
med övergångsekonomi förbättrat sin immaterialrättslagstiftning i syfte
att implementera avtalet. Även om det fortfarande råder en viss
24
Egypten, Jordanien, Förenade Arabemiraten, Kina, Kuwait, Turkiet, Ukraina,
Argentina, Mexiko, Columbia, Chile, Pakistan, Iran, Libyen och Syrien.
Yttrande
2003-03-11
Sida 13(54)
misstänksamhet mot avtalet har flera länder kommit till insikt om att en
implementering av TRIPS-avtalet främjar utländska investeringar. Alla
u-länder (utom MUL) och länder med övergångsekonomi skulle ha varit
klara med implementeringen av TRIPS-avtalet senast den 1 januari 2000.
Vad gäller patentskydd för läkemedel och lantbrukskemiska produkter
har de u-länder som 1995 inte förberedde något sådant skydd tiden fram
till den 1 januari 2005 på sig för att göra det. Sedan mitten av år 2000 har
u-ländernas lagstiftning granskats. Denna process är nästan avklarad.
Numera har man en klarare bild av hur långt länder har kommit med att
upprätta en TRIPS-förenlig immaterialrättslig lagstiftning. Det är dock
allmänt fortfarande för tidigt att utvärdera genomförandet av avtalets
bestämmelser i praktiken. Detta har noterats av flera
branschorganisationer vars erfarenhet visar att även när det finns regler,
tillämpas dessa inte på ett tillfredsställande sätt.
I Ryssland och de andra OSS-länderna, som ännu inte är WTOmedlemmar, förekommer också immaterialrättsliga problem. Dessa tas
upp bilateralt av Sverige eller EU.
3.1. Asien
3.1.1 Allmänt
Förutom Bhutan, Kambodja, Laos, Nepal, Nordkorea och Vietnam är alla
asiatiska länder medlemmar i WTO.25 Kina, som blev medlem i
december 2001, har åtagit sig att implementera alla bestämmelser i
TRIPS-avtalet från första dagen. De asiatiska WTO-medlemmarna med
u-landstatus – förutom Bangladesh och Myanmar som är MUL – ska ha
implementerat i stort sett alla bestämmelser i TRIPS-avtalet senast den 1
januari 2000. EU har även möjlighet att påverka det immaterialrättsliga
skyddet i flera asiatiska länder inom ramen för ASEM-samarbetet.26
Asien är den region där svenska företag upplever att det finns mest
immaterialrättsliga problem. Kina står för en betydande andel av
klagomålen. Men läget har förändrats något. Från att ha varit centrum för
piratkopiering i Asien har, efter det att Kina vidtagit åtgärder i det egna
landet, andra länder som Thailand och Korea tagit över denna roll.
Omfattande brister i immaterialrättsskyddet förekommer fortfarande i de
flesta asiatiska länder. Dessutom tillämpar, enligt flera remissinstanser,
de rättsvårdande myndigheterna i flera asiatiska länder, särskilt i
Hongkong, Kina, Taiwan och Thailand, sin lagstiftning mot
piratkopiering och förfalskning på ett, ur ett administrativt och legalt
perspektiv, långsamt, ineffektivt och godtyckligt sätt.
25
Med undantag ör Nordkorea har alla ovannämnda länder ansökt om WTOmedlemskap.
26
ASEM står för Asia-Europe Meeting och är ett forum för EU och tio asiatiska länder:
sju av länderna i ASEAN – Brunei, Indonesien, Malaysia, Filippinerna, Singapore,
Thailand, Vietnam – samt Kina, Korea och Japan.
Yttrande
2003-03-11
Sida 14(54)
Utöver de problem som nämnts under specifika länder förekommer också
intrång på brukskonstområdet i flera asiatiska länder. Kemikontoret och
Svensk Form nämner särskilt Malaysia, Taiwan, Vietnam och Thailand i
plagiatproducentledet. Initiativet till den illegala kopieringsverksamheten
tas oftast i originalets hemland, varifrån privatverksamhet sedan drivs på
global basis. Den s.k. manuella glasindustrin har under en följd av år
utsatts för upprepade intrång av flagrant slag från t.ex. Kina (kopiering av
Kosta Bodas produktsortiment på 1980-talet). En del av dessa intrång har
även varit mindre flagranta och därmed svårare att angripa.
Vad avser upphovsrätt är det dock värt att nämna att, enligt STIM, den
positiva ekonomiska utvecklingen i många asiatiska länder har lett till en
medvetenhet om behovet att respektera internationella upphovsrättsliga
principer och att främja tillkomsten av förvaltningsorganisationer. Bra
exempel finns i Sydkorea och Taiwan. Organisationer, med stöd av
CISAC (Confédération Internationales des Sociétés d’Auteurs et
Compositeurs – systersällskap till STIM), byggs också upp i Thailand
och Indonesien.
3.1.2 Konkreta problem i enskilda länder
Filippinerna
Enligt USTR gör Filippinerna inga seriösa ansträngningar för att
säkerställa det immaterialrättsliga skyddet i landet, trots sina åtaganden
enligt TRIPS-avtalet. Det förekommer fortfarande stora problem, särskilt
på upphovsrättsområdet. På grund av detta har USTR förflyttat
Filipperna från Special 301 Watch List till Priority Watch List år 2002.
Hongkong
Hongkongs immaterialrättsliga lagstiftning anses vara förenlig med
TRIPS-avtalet. I Hongkong har man dock haft betydande problem med
piratkopiering av bl.a. cd-skivor och varumärkesförfalskning. Det har
även förekommit en omfattande kopiering av produkter med
mönsterskydd. Även patentskyddade produkter har kopierats. En stor del
av de kopior som har sålts i andra delar av världen har varit tillverkade i
Hongkong. Följande svenska produkter har drabbats av
immaterialrättsliga intrång i Hongkong: musikinspelningar, dataprogram
samt reservdelar och tillbehör till telekommunikationsprodukter och
annan småelektronik, reservdelar och tillbehör till bilindustrin, läkemedel
och verkstadsindustriprodukter. Internationella påtryckningar har lett till
en hård lag om polisens rätt till razzior vid misstanke om brott samt
skärpta sanktioner.
Yttrande
2003-03-11
Sida 15(54)
Piratkopior av musikinspelningar, dataprogram och lyxvaror, som skor
och parfym, förekommer fortfarande på marknaden. Dock är den
allmänna inställningen att de hårda tag som införts är tillfredsställande.
Det är viktigt att uppmana Hongkongs regering till fortsatt bekämpning
av problemet.
Patenträtt
Enligt industrin förekommer det att illegala kopior av läkemedel införts i
Hongkong för försäljning efter ompackning som äkta produkter.
Varumärkesrätt
Flera remissinstanser upplever problem i hanteringen av sina
ansökningar. Myndigheterna i Hongkong tillämpar inte multiple-class
filings som klassificeringssystem. Det innebär att en separat
varumärkesansökan ska inges för varje klass ansökan omfattar. Dessutom
är granskare i Hongkong extremt minutiösa vad gäller varu- och
tjänsteförteckningar.
Indien
Indien har, i egenskap av WTOmedlem, motvilligt tillträtt TRIPS-avtalet
och har valt att utnyttja all den flexibilitet som avtalet ger
utvecklingsländer. Indien har under 1999 och i början av år 2000
genomfört förbättringar i sin immaterialrättslagstiftning i syfte att
uppfylla kraven i TRIPS-avtalet. Förbättringarna gäller patent,
upphovsrätt, varumärken och kretsmönster för halvledarprodukter.
Landet har dock fortfarande ett svagt skydd för immateriella rättigheter,
särskilt patenträtter. De immateriella rättigheter som omfattas av indisk
lagstiftning har ett otillräckligt skydd i Indien, till följd av bristfällig
implementering /verkställighet. Indiens immaterialrättsliga lagstiftning
saknar ett effektivt sanktionssystem. Problem förekommer på alla
immaterialrättsliga områden, bl.a. patentskydd, upphovsrätt och
varumärkesrätt. Svensk läkemedelsindustri drabbas av det svaga
patentskyddet. Vad kollegiet erfar drabbas dock inte andra svenska
intressen i någon större omfattning.
Det är dock värt att notera att en liten men växande minoritet
akademiker, affärsmän och tjänstemän i Indien anser att det vore bättre
för den tekniskt avancerade indiska industrin att ha ett immaterialrättsligt
skydd i linje med internationell standard. 27
27
”Drugs innovation is just what the Doctor ordered”, Financial Times, den 7 juni 2002.
Yttrande
2003-03-11
Sida 16(54)
Patentskydd
Det krävdes ett beslut från WTO:s överprövningsorgan för att Indien
skulle uppfylla de begränsade åtaganden som ålagts u-länder på
patentområdet. År 2000, och med fyra års försening, ändrades den
indiska patentlagstiftningen för att implementera artikel 70.8 om
införandet av ”mailbox-systemet” för att ta emot ansökningar om bland
annat läkemedelspatent och artikel 70.9 om ett administrativt system som
medger exklusiv rätt att i landet marknadsföra läkemedel som omfattas
av sådana ansökningar.
Indien är nu anslutet till Pariskonventionen och till Patent Cooperation
Treaty. Patentlagstiftningen har under senare år förbättrats på flera
punkter. Patentlagstiftningen ändrades ytterligare i juni 2002 och de nya
bestämmelserna är redan i kraft. Till följd av detta förlängdes
skyddstiden för processpatent från 14 år (7 år från den dag då ansökning
gjordes på läkemedelsområdet) till 20 år.
Indien har dock valt att utnyttja den flexibilitet som finns för u-länder i
TRIPS-avtalet för att förlänga övergångstiderna till den 1 januari 2005
för produktpatent på teknikområden som inte skyddades då avtalet
tecknades. Detta innebär att den indiska, generiska läkemedelsindustrin
kan fortsätta att tillverka kopior av läkemedel framtagna i i-länder som
säljs mycket billigare (ofta upp till 80 procent) än de äkta produkterna.
Således förblir Indien ett problemland för den utländska
forskningsbaserade läkemedelsindustrin, även den svenska.
Indiens läkemedelsindustri, den största generiska industrin i världen (ca 4
miljarder dollar) tillverkar kopior som säljs upp till 80 procent billigare
än de äkta läkemedlen. Dessutom har polisen vid razzior i bl.a. Italien
hittat kopior av läkemedel tillverkade i Indien, som skulle säljas som äkta
varor i Amerika efter ompaketering i Europa.28
Inför blandkommissionsmötet Sverige–Indien år 2003 tog LIF upp
följande problem som kvarstår i den nya patentlagstiftningen:
Avsaknad av produktpatent på läkemedelsområdet: LIF ser det
fortfarande som ett stort problem att Indien saknar produktpatent på
läkemedelsområdet. Det svaga patentskyddet där innebär att den
inhemska generiska industrin blomstrar på bekostnad av den
forskningsbaserade industrin. Exporten till Indien är liten bland annat på
grund av det dåliga patentskyddet, men det finns förhoppningar om
långsiktiga förbättringar från och med den 1 januari 2005 då Indien måste
erbjuda produktpatent, enligt TRIPS.
Användning av tvångslicenser: LIF anser att de bestämmelser i den nya
patentlagstiftningen som reglerar statens eller tredje mans användning av
ett patenterat föremål utan rättighetsinnehavares samtycke är för vida och
strider mot landets nuvarande förpliktelser enligt TRIPS-avtalet.
28
Financial Times, 7 juni 2002.
Yttrande
2003-03-11
Sida 17(54)
Kollegiet instämmer i denna bedömning och anser att dessa
bestämmelser skulle kunna tolkas på ett TRIPS-oförenligt sätt.
Annan användning av tvångslicenser och krav på lokal produktion: LIF
anser att flera bestämmelser som innebär krav på lokal produktion av
patent strider mot TRIPS artikel 27.1. Kollegiet instämmer i denna
bedömning. Flera bestämmelser bygger på en alltför bred tolkning av
TRIPS och är mycket protektionistiska.
Upphovsrätt
I december 1999 ändrades upphovsrättslagstiftningen för att uppnå
förenlighet med TRIPS-avtalet och bl.a. erbjuda 50 års skyddstid för
utövande konstnärer. Den nya upphovsrättslagen försämrades dock redan
år 2000 av en ändring i skyddet för dataprogram.
Trots att landet har en modern lagstiftning och ett sanktionssystem byggt
på brittisk lagstiftning betraktas Indien som ett problemland när det gäller
upphovsrättsliga regler. Indien tillämpar inte sin lagstiftning effektivt.
Piratkopiering av audiovisuella produkter och dataprogram förekommer i
stor utsträckning. De illegala kopiorna förekommer på den indiska
marknaden och sprids i hela Sydöstasien.
Varumärkesrätt
Varumärkeslagstiftningen ändrades i december 1999 och erbjuder nu
skydd för servicemärken (varumärken som kännetecknar tjänster).
Problem med varumärkesskydd har tidigare rapporterats av svensk
industri. Utländska rättighetshavare har allmänt mycket svårt att få skydd
för sina varumärken. Indien har länge haft som policy att motverka
användandet av utländska varumärken. I nationella riktlinjer för
utländska samriskföretag, joint venture, lär användandet av utländska
varumärken ha förbjudits för produkter avsedda för den indiska
marknaden. Detta har medfört svårigheter för utländska
varumärkesinnehavare att bevisa att varumärken har varit i bruk i Indien.
Flera remissinstanser har problem i hanteringen av sina ansökningar.
Hanteringstiden är lång och proceduren är komplicerad. Indien tillämpar
inte multiple-class filings som klassificeringssystem. Det innebär att en
separat varumärkesansökan ska inges för varje klass som ansökan
omfattar.
Indonesien
Indonesien har under 2000 och 2001 förbättrat sin lagstiftning i syfte att
uppfylla kraven i TRIPS-avtalet. Enligt USTR återstår dock mycket
arbete innan det immaterialrättsliga skyddet blir förenligt med TRIPSavtalet, framför allt vad gäller implementering. Efterlevnaden av
lagstiftningen har stora brister. Indonesien har erhållit stöd för sitt arbete
med implementeringen av immaterialrätt av Japan, Australien och EU,
och landet samarbetar även med USA. Trots detta ökar oron för att
Yttrande
2003-03-11
Sida 18(54)
Indonesien håller på att bli en källa till export av olagligt kopierade
produkter.
Brott mot skydd av immaterialrättigheter är påtagliga i Indonesien.
Piratkopierade produkter, cd-skivor med musik, film eller dataprogram,
smugglade från andra asiatiska länder, förekommer allmänt på den
indonesiska marknaden. Enligt IFPI tillhör Indonesien de länder där
piratkopieringsproblemen för musikindustrin är som störst.29Även
industrivaror kopieras och säljs på öppen gata. Polisen har visat sig aktiv,
åtminstone under senare tid då illegala produkter beslagtagits vid räder.
Däremot är det mycket svårt att få någon åtalad och ännu mindre dömd.
Vad avser det indonesiska rättsväsendet bedömer USTR att korruption
och bristen på transparens är de främsta orsakerna till den dåliga
efterlevnaden av lagstiftningen.
Patenträtt
Indonesien antog en ny patentlagstiftning år 2001. Trots förbättringar,
som införandet av en 20-årig skyddstid, har dock den nya lagen behållit
flera gamla inslag som inte är förenliga med TRIPS-avtalet. Särskilt
problematiska är bestämmelser om tvingande lokal utövning av patent för
läkemedel. Lagrum saknas som likställer import med lokal produktion.
Den nya lagen ger den indonesiska regeringen ett brett mandat att
stipulera att vissa innovationer inte kan patenteras eller att beviljande av
patent för berörda innovationer kan skjutas upp med upp till fem år.
Industrin ifrågasätter även bestämmelserna om tvångslicensering och
bestämmelserna om exklusivt utnyttjande för den indonesiska regeringen
av vissa patent.
Japan
Japan, i egenskap av i-land, implementerar TRIPS-avtalet sedan den 1
januari 1996 och har anpassat sin immaterialrättslagstiftning till TRIPSavtalet. Överenskommelser har träffats mellan Japan respektive EU och
USA om skiljaktigheter i immaterialrättsligt skydd. Vad gäller EU rörde
det upphovsrätt, och överenskommelsen träffades efter konsultationer
inom ramen för WTO:s tvistelösningssystem. Utöver det problem som
nämns nedan har kollegiet inte fått information om ytterligare problem
som drabbar svenska företag i Japan.
Varumärkesrätt
I Japan godtar inte registreringsmyndigheten medgivande inom en
koncern som gör det möjligt att registrera nya varumärken som delvis
innefattar identiska delar av inom koncernen tidigare registrerade
varumärken.
Kina
29
Music Piracy report 2002, IFPI.
Yttrande
2003-03-11
Sida 19(54)
Kina förbättrade väsentligt den immaterialrättsliga lagstiftningen vid sin
WTO-anslutning 2001 för att uppfylla sina åtaganden enligt TRIPSavtalet. Immaterialrättsskydd framställs nu som en viktig faktor för att
främja den ekonomiska tillväxten av flera aktörer i landet: beslutsfattare,
akademiker och journalister. Denna ändrade inställning bör välkomnas
eftersom man, bl.a. från svenskt håll, tidigare har kritiserat bristen på
kunskap om immaterialrätt. Förhoppningsvis kommer även den nya
synen på immaterialrättigheterna att förbättras på regional och lokal nivå,
där problemet är störst.
Trots bättre förutsättningar och vissa enstaka kraftåtgärder mot
piratkopiering förblir Kina än så länge ett stort problemland.
Efterlevnaden av lagstiftningen är eftersatt och upphovsrättsintrång samt
varumärkesintrång förekommer fortfarande i stor utsträckning.
Piratkopiering av utländska inklusive svenska produkter – t.ex.
handverktyg – är vanlig på den kinesiska marknaden. Efterlevnaden av
reglerna är dålig och sanktionerna är inte tillräckligt avskräckande.
Patenträtt
År 2001 förbättrade Kina sin patentlagstiftning i syfte att uppfylla kraven
i TRIPS-avtalet. Patentskyddet stärktes och reglerna för
patentansökningar förenklades. Kinas patentlag ger numera ett 20-årigt
skydd även för patent som utfärdats före 1992 (då Kina införde det 20åriga patentskyddet). Två frågor kvarstår, vilka har tagits upp sedan 1997
vid flera handelsöverläggningar mellan Sverige och Kina.
För det första förekommer illegal kopiering av läkemedel, vilket drabbar
även svenska företag. Enligt European Federation of Pharmaceutical
Industries and Associations (EFPIA) förekommer det att piratkopior
utgör 50 procent, även i vissa fall 85 procent av en viss typ av läkemedel
på den kinesiska marknaden.30 Dessutom har polisen vid razzior, i bl.a.
Italien, hittat piratkopior av läkemedel tillverkade i Kina som skulle
säljas som äkta varor i Amerika efter ompaketering i Europa.
För det andra återstår det att se om det nya patentskyddet är
implementerat på ett tillfredsställande sätt. Det finns fortfarande
osäkerheter avseende skydd för patent under ansökningstiden, vilket
särskilt berör läkemedelsindustrin. Bestämmelser om det administrativa
skyddet för läkemedel antogs 1992 i syfte att skydda läkemedel som har
uppfunnits och patenterats före 1992. I ett särskilt meddelande Notice 72,
utgivet 1994, tolkade de kinesiska myndigheterna dessa bestämmelser så
att tredje part beviljades market approval under ansökningstiden. Både
Sverige och EU tog upp denna fråga bilateralt vid flera tillfällen. EU
ställde frågan i TRIPS-rådet vid granskningen av Kinas lagstiftning under
hösten 2002. Kina svarade då att man hade för avsikt att medge ett
fullgott patentskydd, inklusive skydd för företagshemligheter. Denna
fråga bör följas upp i samarbete med LIF.
30
EFPIA, “Counterfeit Medicines”, 18 mars 2002.
Yttrande
2003-03-11
Sida 20(54)
Remissinstanser har även klagat på mindre allvarliga problem. Svenska
rättighetsinnehavare upplever vissa kommunikationssvårigheter och
misstänker att vissa missförstånd rentav är avsiktliga.
Ett nytt ärende där tolv kinesiska företag bestrider det patent som har
meddelats medicinen Viagra bevakas särskilt av den internationella
läkemedelsindustrin. Detta fall betraktas som ett viktigt test på hur Kina
uppfyller sina TRIPS-åtaganden.
Varumärkesrätt
Kinas nya varumärkeslagstiftning trädde i kraft den 1 december 2001.
Förbättringarna gäller framför allt säkerställande av varumärkesskyddet,
tack vare att man bl.a. kan fatta beslut om interimistiskt förbud (för att
stoppa pågående intrång så snart som möjligt) och kan beslagta och
förstöra falskmärkta varor och den utrustning som använts för deras
tillverkning. Brottmålsförfaranden ska tillämpas när det finns misstanke
om brott. Förbättringar gjordes även avseende skyddet av allmänt kända
varumärken. Därutöver utökades underlaget för vad som kan registreras
som ett varumärke. Numera kan alla synliga tecken som räcker för att
skilja ett företags produkter från ett annat företags registreras i Kina.
Detta är positivt eftersom remissinstanserna hade klagat på vissa
avvikelser i behandlingen av varumärkesansökningar, vilket skapat
problem för varumärkesinnehavare. Under 2000 och 2001 införde
myndigheterna hårdare kontroll mot piratkopiering. I dagsläget är det för
tidigt att utvärdera hur varumärkesskyddet har förbättrats i praktiken.
Vad gäller hantering av varumärkesansökningar har flera remissinstanser
påpekat att rutinerna fortfarande förefaller vara oklara. Ofta utfärdas
förelägganden med kort svarsfrist, vilket är besvärligt då kedjan
”myndighet i Kina – ombud i Kina – ombud i Sverige – sökande i
Sverige” är lång.
Vidare förefaller de kinesiska myndigheterna inte ”förstå” dokument från
internationella organisationer (främst WIPO) utan önskar bekräftelse
lokalt för att godkänna/förstå dokument.
Enligt LIF uppstår det fortfarande problem när det gäller registrering av
varumärken för läkemedelsprodukter. Ansvaret för godkännandefrågor
av varumärken har flyttats från MOPH (ministeriet för hälsovård) till
SDA (Statens läkemedelsadministration). I samband med detta har
myndigheterna antagit nya typer av regleringar som brister i transparens
när det gäller tolkning och tillämpning, vilket skapar rättsosäkerhet.
Upphovsrätt
En ny upphovsrättslagstiftning trädde i kraft i oktober 2001. Skyddet för
upphovsmän bl.a. vid sändningar via TV, i radio och konserter utökades.
Dessutom förbättrades säkerställandet av upphovsrättsskyddet, tack vare
att man numera kan beslagta piratkopierade varor och den utrustning som
Yttrande
2003-03-11
Sida 21(54)
har använts för deras tillverkning. År 2001 införde myndigheterna
kraftåtgärder mot piratkopiering, bl.a. hårdare kontroll av cd-fabriker.
Enligt den nya lagstiftningen vilar bevisbördan på den som påstås ha
begått intrång. Upphovsrättslagstiftningen omfattar nu även de problem
som uppstår med Internet, och nya regler har införts vad gäller skyddet
av dataprogram. Enligt USTR utgjorde piratkopior 94 procent av
använda programvaror i Kina. Dessutom toppar Kina fortfarande IFPI:s
prioriteringslista över länder där piratkopiering av musikinspelningar är
som störst. Piratkopior tillverkas både för den egna marknaden (90
procent av sålda inspelningar är piratkopior) och exporteras i mycket
stora mängder till andra asiatiska länder samt resten av världen.
STIM instämmer i att Kina är ett stort problemområde. Musik av
utländska upphovsmän, däribland många svenskar utnyttjas i stor
omfattning i radio- och teveutsändningar, som bakgrundsmusik och i
konsertsammanhang. Den organisation som är inrättad för att bevaka
musikaliska rättigheter, Music Copyright Society of China (MCSC), är
uppenbart helt otillräcklig, och i praktiken kommer knappast några
ersättningar utlänningar till del. Delvis beror problemet på att MCSC har
små resurser och få anställda.
Med anledning av WTO-inträdet har nu upphovsrättslagstiftningen
ändrats, men STIM misströstar om någon förändring kommer att
genomföras i praktiken inom överskådlig tid. Under hösten 2001 kom
nya bestämmelser om ersättning för skyddade verk som spelas i radio och
TV. I praktiken utbetalas dock inte någon sådan ersättning. Detta har i sin
tur påverkat konsertarrangörer, hotell, restauranger m.fl. som inte heller
vill betala när inte radio och TV gör det. Den formella lagstiftningen sätts
på plats men den faktiska implementeringen kommer till stånd endast
efter hårdhänta påpekanden, från t.ex. USTR. Svenska
rättighetsinnehavare har betydande belopp utestående i Kina. Den
svenska regeringen tog upp frågan med Kina under hösten 2002 men fick
inget svar.
Även på brukskonstområdet förekommer i Kina plagiat i stor omfattning,
och den svenska glasindustrin ser med oro på utvecklingen i Kina.
Malaysia
Den immaterialrättsliga lagstiftningen i Malaysia anses vara bättre än i
andra länder i regionen. Dock förekommer intrång i
immaterialrättigheter, vilka drabbar även svensk industri, särskilt
musikindustrin. Enligt IFPI utgör piratkopior 50 procent av alla
musikinspelningar på den malaysiska marknaden.31 Enligt IFPI tillhör
Malaysia de länder där piratkopieringsproblemen för musikindustrin är
som störst. Piratkopior tillverkade i Malaysia har beslagtagits i Asien
och Stillahavsområdet, i både Nord- och Sydamerika samt i Europa.
31
Music Piracy report 2002, IFPI.
Yttrande
2003-03-11
Sida 22(54)
Sedan april 2000 är landet med på USTR:s Special 301 Priority Watch
List. Myndigheterna bekämpar dessa brott. I oktober 2001 antogs ett nytt
regelverk för kontroll av cd-fabriksanläggningar, som alla har registrerats
med en särskild kod (SID code). Sedan mars 2002 ska en kontrollant
tjänstgöra på varje anläggning.
Varumärkesrätt
Malaysia ställer krav på att en separat varumärkesansökan ska inges för
varje klass ansökan omfattar. Dessa avvikelser blir kostsamma och
förlänger registreringsproceduren.
Pakistan
Under år 2000 antog Pakistan fem nya lagar för att uppnå förenlighet
med TRIPS-avtalet. Det arbete som pågått i syfte att fullgöra Pakistans
åtaganden har gått trögt p.g.a. av dåligt samarbete mellan berörda
ministerier och myndigheter. Ansvaret för TRIPS ligger på tre skilda
ministerier: industriministeriet för patenträtt, utbildningsministeriet för
upphovsrätt och handelsministeriet för varumärkesrätt. Den
immaterialrättsliga lagstiftningen anses numera vara allmänt
tillfredsställande. Polisen har visat sig aktiv under senare tid och
sanktionerna har höjts för upphovsrättsintrång.
Upphovsrätt
Intrång förekommer fortfarande i stor utsträckning på alla
immaterialrättsliga områden, främst upphovsrättsområden. Under senare
tid lär det ha vuxit upp ett stort antal illegala cd-fabriksanläggningar i
Pakistan. Främst kopieras indiska musikinspelningar. Det förekommer
även att musikinspelningar från USA och Europa kopieras. Den
inhemska marknaden är mycket begränsad och dessa piratkopior säljs
vidare i Indien, Asien, Europa och Amerika.
Patenträtt
Pakistan erbjuder numera produktpatent och processpatent enligt sina
TRIPS-åtaganden. Enligt den nya lagen kan både patenthavaren och
licenstagaren stämma den som gör intrång. Pakistanska domstolar tar
dock fortfarande mycket lång tid på sig för att avgöra tvister och flera fall
har varit liggande.
Intrång förekommer även på patentområdet. Enligt EFPIA utgör illegala
kopior 50 procent av alla läkemedelsprodukter på den pakistanska
marknaden.32
Singapore
Singapore har under senare år förbättrat sin lagstiftning i syfte att
uppfylla de krav som ställts i TRIPS-avtalet och anses i dag ha
EFPIA, “Counterfeit Medicines”, 18 mars 2002.
32
Yttrande
2003-03-11
Sida 23(54)
immaterialrättsliga regler i nivå med detta avtal. Intrång i
immaterialrättigheter, särskilt piratkopiering av framför allt dataprogram,
dataspel, skivor och filmer förekommer. Dock har Singapore, enligt
USTR, den lägsta ”piracy rate” i Asien (ca 20 procent).
Sydkorea
Enligt USTR brister Korea på flera punkter i sin implementering av
TRIPS-avtalet. Utländska företag, speciellt inom
konsumentproduktområdet, drabbas mycket ofta av såväl varumärkes-,
design- som patentintrång på den koreanska marknaden. Flera fall har
uppdagats där licenstagaren för den koreanska marknaden har producerat
och sålt varor även på andra närliggande marknader utan att informera
licensgivaren om detta. Kopiering förekommer även inom andra områden
än konsumentvaror.
När företagen lyckats hitta den illegala tillverkaren av kopiorna har det
varit svårt att få rätt i koreansk domstol. Polisens och åklagarnas intresse
för dessa frågor sägs vara begränsat och lågt prioriterat. Detta torde bero
på att kompetensen inom dessa myndigheter vad gäller
immaterialrättsfrågor är begränsad.
Patenträtt:
Generiska kopior av läkemedel förekommer på den koreanska
marknaden. Det har funnits misstankar om att konfidentiellt material,
som de utländska läkemedelsföretagen måste överlämna till
myndigheterna för att få sina läkemedel godkända i Korea, ”läcker”
vidare till koreanska företag, som utnyttjar informationen för att börja
egen tillverkning av generiska läkemedel. Både EU och USA har
uppmärksammat problemet med Korea, som lär ha löst problemet. Korea
har även ändrat sitt regelverk om patenttidsförlängning för läkemedel,
som under en period diskriminerade utländska företag. Sydkorea och EU
har inlett ett samarbete om immaterialrättsliga frågor.
Remissinstanserna anser att ansökningsförfarandena i Korea är kostnadsoch tidskrävande.
Taiwan
Taiwan, som är medlem i WTO sedan den 1 januari 2002, har åtagit sig
att uppfylla bestämmelserna i TRIPS-avtalet vid inträdet utan någon
övergångstid. Taiwan har förbättrat sin immaterialrättslagstiftning under
senare år i syfte att uppfylla de krav som ställts.
Det förekommer dock stora problem med att säkerställa det
immaterialrättsliga skyddet i Taiwan. Särskilt gäller detta på
upphovsrättsområdet, vilket har medfört att Taiwan återigen är listat på
USTR:s Special 301 Watch List sedan 1998. Enligt remissinstanserna
tillämpar de rättsvårdande myndigheterna i Taiwan
immaterialrättslagstiftningen på ett långsamt, ineffektivt och godtyckligt
Yttrande
2003-03-11
Sida 24(54)
sätt. Bristen på kunskap om immaterialrätt är ett genomgående problem,
vilket måste åtgärdas för att säkerställa det immaterialrättsliga skyddet.
Upphovsrätt
Enligt IFPI tillhör Taiwan de länder där problemet med piratkopiering av
musik är som störst.33 Piratkopior av musikinspelningar tillverkas i
Taiwan och säljs i hela världen. En ny lag (Optical Disc Act) som antogs
2001 innebär att alla cd-fabriksanläggningar ska registreras med en
särskild kod (SID code). Den har tydligen inte resulterat i någon direkt
förbättring. Problemet är så stort att taiwanesiska musiker tillsammans
med kolleger från hela Sydöstasien demonstrerade i april 2002 mot det
bristande upphovsrättsskyddet.
Mönsterskydd
Svensk glasindustri har tidigare varit utsatt för plagiering. I de fall som
varit aktuella har dock ingen drivit någon process, eftersom man har
bedömt det som mycket kostsamt att hävda sina rättigheter.
Patenträtt
Enligt taiwanesisk lag är landet berett att medge prioritet för en utländsk
patentansökan34, förutsatt att det land där sökanden har medborgarskap
(säte) ger motsvarande prioritetsrätt för taiwanesiska medborgare. Enligt
svensk patentlagstiftning gavs prioritet till patentansökningar gjorda i
länder anslutna till Pariskonventionen eller i länder där lagstiftning ”i
huvudsak överensstämmer” med Pariskonventionen. Taiwan uppfyllde
inga av dessa villkor. Detta resulterade i att svenska företag inte har
kunnat åberopa denna princip i sina ansökningar gjorda i Taiwan.
Den svenska patentlagens bestämmelse om prioritet ändrades år 2001 och
Sverige ger numera prioritet för ansökningar som görs i stater som är
anslutna till WTO. Enligt LIF medgav Taiwan dock fortfarande inte
prioritetsrättigheter till svenska företag. EU ställde frågan i TRIPS-rådet
vid granskningen av Taiwans lagstiftning. Taiwan svarade då att man
hade för avsikt att meddela prioritet till WTO-medlemmars ansökningar.
Denna fråga bör följas upp i samarbete med LIF.
Enligt Svenska Patentombudsföreningen förefaller patentverket i Taiwan
ha en avvikande syn på uppfinningshöjd. Dessutom har föreningen
upplevt vissa kommunikationssvårigheter och misstankar har uppstått att
vissa missförstånd rentav varit avsiktliga.
Thailand
Thailand har förbättrat sin immaterialrättslagstiftning under senare år.
Det finns dock stora problem med lagens genomförande. Thailand håller
i negativ bemärkelse på att komma ifatt länder som Kina och Taiwan.
Denna försämring anses bero på att Malaysia, Macau och Taiwan har
33
Music Piracy report 2002, IFPI.
Yttrande
2003-03-11
Sida 25(54)
förbättrat sina immaterialrättsliga skydd under senare år.
Piratverksamheten har under senare tid flyttat till Thailand. Enligt flera
remissinstanser tillämpar de rättsvårdande myndigheterna i Thailand
immaterialrättslagstiftningen på ett långsamt, ineffektivt och godtyckligt
sätt. USTR delar denna åsikt och anser att sanktionerna är för milda.
Upphovsrätt:
Enligt IFPI tillhör Thailand de länder där problemet med piratkopiering
av musikinspelningar är som störst.35 Enligt USTR har
piratkopieringskapaciteten ökat med 300 procent mellan 1999 och 2002.
USTR och EU har tagit upp frågan med Thailand.
Varumärkesrätt:
Thailand toppade EU:s counterfeit-lista år 2001 och stod för en knapp
fjärdedel av de piratkopierade och varumärkesförfalskade varor som
beslagtogs vid EU:s yttre gränser.36 Svenska rättighetsinnehavare har
anmält problem med piratkopiering och varumärkesförfalskning. År 2002
fick kollegiet en anmälan om tillverkning i stor skala i Thailand av falska
kopior av svenska lastkorgar för bilar som exporteras till hela den
asiatiska marknaden. Den svenska produkten har på mycket kort tid
nästan helt slagits ut från den thailändska marknaden och förlorat stora
marknadsandelar på den asiatiska marknaden.
Patenträtt
Prioritet för patentansökningar Även i Thailand kunde svenska företag
inte åberopa ansökningsdatum för patentansökningar gjorda i andra
länder (se även ovan under Taiwan). Skälet var också här att Sverige inte
tillåter prioritet för ansökningar gjorda i Thailand. Thailand är medlem i
WTO men är inte anslutet till Pariskonventionen. Frågan löstes när
Sverige anpassade patentlagen till WTO så att Sverige numera medger
prioritet för ansökningar som görs i stater anslutna till WTO.
3.2 Oberoende staternas samvälde (OSS-länderna)
3.2.1 Allmänt
Armenien, Georgien, Kirgizistan och Moldova är de enda OSS-länder
som är medlemmar i WTO. Dessa fyra länder utfäste sig att uppfylla
bestämmelserna i TRIPS-avtalet vid inträdet i WTO utan någon
övergångstid. Ryssland, Ukraina, Kazakstan, Uzbekistan, Vitryssland och
sedan 2001 Tadzjikistan förhandlar om WTO-medlemskap, Vad avser
EU sker samarbetet genom de partnerskaps- och samarbetsavtal man
ingått med samtliga OSS-länder, med undantag för Tadzjikistan.
Immaterialrätt är ett av de områden som täcks av avtalen.
35
Music Piracy report 2002, IFPI.
“Customs: Counterfeiting and piracy in 2001”, pressrelease, EG-kommissionen, 27
juli 2002.
36
Yttrande
2003-03-11
Sida 26(54)
Formuleringarna är likartade och innebär att varje OSS-land åtar sig att
förbättra skyddet för immateriell äganderätt för att fem år efter det att
avtalet trätt i kraft kunna tillhandahålla en skyddsnivå som motsvarar
EU:s. Detta betyder för Ukraina den 1 januari 2004, och för Armenien,
Azerbajdzjan, Georgien, Kazakstan, Kirgizistan, Moldova och
Uzbekistan den 1 januari 2005. Ett sådant åtagande finns inte i
Rysslands partnerskaps- och samarbetsavtal. Det finns dock i en
handlingsplan antagen 1998 där målsättningen är att landet ska ha ett
liknande skydd som EU för immaterialrättigheter före den 1 januari 2003.
EU har avsatt tre miljoner euro för immaterialrättsprojekt i Ryssland
under 2001–2003.
USA utövar även påtryckningar för att det immaterialrättsliga läget i
regionen ska förbättras tack vare särskilda åtaganden i OSS avtal, de
flesta undertecknade under första hälften av 1990-talet.
3.2.2 Konkreta problem i enskilda länder
Ryssland
Det pågår förhandlingar om Rysslands anslutning till WTO. Ryssland
förväntas implementera alla bestämmelserna i TRIPS-avtalet på
anslutningsdagen. Ryssland har än så länge inte godkänt detta åtagande.
Sedan 1992 har Ryssland antagit det som generellt skulle bedömas som
en tillfredsställande lagstiftning på alla immaterialrättsområden:
varumärken, patent, skydd för kretsmönster i halvledarprodukter,
dataprogram och upphovsrätt. Förbättringar krävs dock på vissa områden
för att uppnå full TRIPS-standard. Flera lagar på immaterialrättsområdet
är uppe för en andra läsning i duman.
Det finns fortfarande stora brister i genomförandet av gällande
lagstiftning. Den interdepartementala kommittén för implementering av
immaterialrättslagstiftning, som skulle samordna alla berörda
departement och myndigheter (bl.a. Tullmyndigheten och ROSPATENT)
har inte åstadkommit mycket. Enligt remissinstanserna tillämpar de
rättsvårdande myndigheterna i Ryssland, ur ett administrativt och legalt
perspektiv, lagstiftningen mot piratkopiering och förfalskningar på ett
långsamt, ineffektivt och godtyckligt sätt. Myndigheterna saknar
fortfarande erforderliga resurser för en effektiv, rättslig tillämpning av
lagen, och synen på brotten som s.k. soft crimes medför att intresset är
lågt och att de därmed prioriteras lågt. Tullmyndigheten upprättade 1999
en särskild enhet för bekämpning av immaterialrättsliga intrång.
Tullmyndighetens resurser lär fortfarande vara otillräckliga och
insatserna ineffektiva. Lagstiftningen anses också vara svag. Det gäller
såväl den administrativa och den civilrättsliga som den straffrättsliga
lagstiftningen. Sanktionerna är inte heller tillräckligt avskräckande.
Skadeståndsnivåerna är också för låga, både ur ett preventivt och
Yttrande
2003-03-11
Sida 27(54)
reparativt perspektiv. I de nya lagförslagen föreslås en skärpning av
sanktionerna.
Patenträtt
Intrång på patentområdet har ökat under senare år. Enligt EFPIA utgör
illegala kopior fem till tio procent av alla läkemedelsprodukter på den
ryska marknaden. Det ryska hälsoministeriet upprättade 2001 en
interdepartemental kommitté för att ta itu med problemet.
Enligt Läkemedelsindustriföreningen är det fortfarande av största vikt att
säkerställa tillämpningen av gällande lagstiftning. I detta sammanhang
anser föreningen att satsningar på de rättsvårdande myndigheterna när det
gäller utbildning av professionell patentexpertis är nödvändiga.
Några frågor av intresse för den svenska industrin, som identifierades
1999, är fortfarande aktuella.
Möjligheterna att beivra patentintrång (enforcement): Det är viktigt för
läkemedelsföretagen att kunna beivra patentintrång och i förekommande
fall kunna tilldömas skadestånd.
Kopplingen till läkemedlets patentsituation vid marknadsgodkännande:
Det är angeläget att en generisk produkt inte godkänns för
marknadsföring i Ryssland innan godkännandemyndigheten har klarlagt
och vederbörligen beaktat patentläget för produkten ifråga.
Skyddet för läkemedelsföretagets vetenskapliga dokumentation: Det är
angeläget att skyddet av läkemedelsföretagens vetenskapliga
dokumentation, i registreringsfilen för marknadsföringsgodkännandet för
läkemedlet, harmoniseras till vad som gäller i flertalet av EU:s
medlemsländer, dvs. tio år.
Patenttidsförlängning/tilläggsskydd för läkemedel: Inom ramen för
revideringen av den ryska patentlagen föreslås införandet av ett särskilt
tilläggsskydd för läkemedel efter förebild av det instrument som finns
inom EU. Patenttiden föreslås förlängas med fem år. LIF anser att detta
införande är angeläget.
Förutsättningarna för kopieföretag att utföra kliniska tester av
originaltillverkarens substans som fortfarande är patentskyddad: Det är
angeläget att den ryska patentlagstiftningen säkerställer att kopiatören
inte ges möjlighet att påbörja sådana tester innan skyddstiden för den
patenterade produkten löpt ut. Detta är rättspraxis i EU-länderna.
Tillgången på patentombud i Ryssland: Det är önskvärt att antalet
renommerade ombud som i dag endast uppgår till tre firmor (Gorodissky,
Sojuzpatent och Gowlings) utökas.
Yttrande
2003-03-11
Sida 28(54)
Upphovsrätt
Ryssland är näst största marknaden för piratkopierade inspelningar, värd
över 240 miljoner US-dollar enligt USTR. Det motsvarar 70 procent av
den ryska marknaden och gäller cd-skivor men numera även dvd-skivor.
Nästan alla produkter som finns på hemmamarknaden är tillverkade i
Ryssland. Ryssland har en enorm överkapacitet i cd-tillverkning, och
landet står för en stor export av illegala inspelningar. Ryssland är även ett
land där piratkopierade varor importeras för omlastning till andra
destinationer. Strängare lagstiftning har införts för att ta itu med
problemet. Särskilt vad gäller intrång i upphovsrätten och närstående
rättigheter har straffrättsliga sanktioner skärpts.
Upphovsrättslagstiftningen gynnar de ryska rättighetsinnehavarna när det
gäller retroaktivt skydd för inspelningar. Utländska inspelningar omfattas
inte av detta skydd. I den pågående revideringen av upphovsrättslagen
föreslås att detta korrigeras.
Varumärkesrätt
Enligt USTR har flera utländska företag haft svårigheter att registrera
”allmänt kända” varumärken och anmält en ökad förekomst av
förfalskade produkter på den ryska marknaden. Ryssland arbetar för
närvarande med att införa en ändring i varumärkeslagen för att korrigera
detta.
Ukraina
Trots att Ukraina under senare år har förbättrat sin
immaterialrättslagstiftning och slutit många internationella konventioner,
förekommer intrång i landet i immaterialrättigheter i stor omfattning,
särskilt på upphovsrättsområdet.
Lagstiftningen i Ukraina är bristfällig i flera avseenden.
Verkställighetsåtgärderna är inte tillfredsställande, särskilt vad avser
brottmålsförfaranden och straffrättsliga sanktioner.
Sanktionslagstiftningen är bristfällig. För närvarande finns det t.ex. inga
effektiva administrativa eller straffrättsliga sanktioner mot
upphovsrättslig piratkopiering. Enligt det partnerskaps- och
samarbetsavtal som Ukraina har ingått med EU ska landet erbjuda ett
immaterialrättsligt skydd likvärdigt det som EU får före slutet av 2003.
Det finns även sedan 1996 en handlingsplan för Ukrainas anslutning till
WTO, där landet åtar sig att implementera TRIPS-avtalet på
anslutningsdagen.
Upphovsrätt
Efter påtryckningar från USA och EU har pirattillverkningen minskat
något år 2001 men utgör, enligt IFPI, fortfarande 80 procent av den
ukrainska musikmarknaden. Ukraina står fortfarande högt på IFPI:s
prioriteringslista över länder där piratkopiering av musikinspelningar är
som störst. Det har länge förekommit pirattillverkning i stor skala särskilt
Yttrande
2003-03-11
Sida 29(54)
av kassetter. Bristande statlig kontroll över cd-fabriksanläggningar har
bidragit till att ett stort antal cd-fabriksanläggningar (cd-skivor och cdrom) tillverkar och exporterar piratkopior främst till hela Europa men
även till andra regioner.
År 2001 drog USA in Ukrainas GSP-tullförmåner och införde sanktioner
värda 75 miljoner dollar i januari 2002. Detta på grund av landets
oförmåga att genomföra den gemensamma handlingsplanen från juni
2000, som syftade till att de immaterialrättsliga problemen skulle lösas.
Ukraina skulle bl.a. anta ett nytt regelverk för kontroll av cdfabriksanläggningar. Till följd av sanktionerna antog Ukraina som
hastigast ett regelverk, som av musikindustrin bedöms vara bristfälligt.
Detta fenomen drabbar inte enbart musikindustrin, utan även den
audiovisuella industrin samt mjukvarubranschen.
Trots att Ukraina har antagit Bernkonventionen, tillämpas dock inte
artikel 18 om retroaktivt skydd för utländska verk och fonogram.
Patenträtt
I Ukraina är både patentskyddet för läkemedel och möjligheterna att
beivra intrång bristande. I sin nuvarande utformning är
patentlagstiftningen i flera avseenden oförenlig med TRIPS-avtalet. Det
gäller bl.a. bestämmelserna i artikel 31 om villkoren för undantag för
rättighetshavarens samtycke. Enligt USTR säljs generiska kopior av
patentskyddat läkemedel på den ukrainska marknaden.
Varumärkesrätt
Förfalskningar av västerländska varumärken har ökat kraftigt sedan
finanskrisen hösten 1998. Enligt källor från industrin är hälften av alla
märkesvaror på den ukrainska marknaden förfalskade.
Andra OSS-länder
Det immaterialrättsliga läget är fortfarande mycket bristfälligt i hela
regionen.
Upphovsrätt
Azerbajdzjan, Belarus, Kazakstan, Tadzjikistan, Turkmenistan och
Uzbekistan erbjuder varken skydd för utländska musikinspelningar eller
retroaktivt skydd för utländska verk och fonogram, detta trots att flera av
dessa länder har anslutit sig till Bernkonventionen.
Enligt STIM är situationen i Vitryssland och de kaukasiska och asiatiska
delrepublikerna i forna Sovjetunionen närmast katastrofal. Trots att
staterna i flera fall har undertecknat en eller flera internationella
konventioner saknas fortfarande förvaltningsorganisationer och
fungerande sanktionssystem.
Yttrande
2003-03-11
Sida 30(54)
3.3 EU:s nya medlemsländer och kandidatländerna
3.3.1 Allmänt
Med EU:s nya medlemsländer avses de tio länder som avslutade sina
förhandlingar om medlemskap i EU vid Europeiska rådets möte i
Köpenhamn i december 2002: Cypern, Estland, Lettland, Litauen, Malta,
Polen, Slovakien, Slovenien, Tjeckien och Ungern. Dessa länder väntas
bli medlemmar i EU 2004. Med kandidatländer avses Bulgarien och
Rumänien, med vilka förhandlingar pågår, samt Turkiet vars
förhandlingar om medlemskap inte har börjat än.
I egenskap av WTO-medlemmar har Bulgarien, Cypern, Estland,
Lettland, Malta, Polen, Rumänien, Slovakien, Slovenien, Tjeckien,
Turkiet och Ungern åtagit sig att implementera TRIPS-avtalet. Även
Litauen, som anslöt sig till WTO den 8 maj 2001, ska tillhandahålla ett
TRIPS-förenligt immaterialrättsligt skydd.
Dessutom har EU:s nya medlemsländer och kandidatländerna åtagit sig
att, vid olika tidpunkter som sträcker sig från början av 1999 till slutet av
2000, erbjuda ett immaterialrättsligt skydd likvärdigt det som EU
erbjuder. EU:s regelverk erbjuder ett starkare skydd än TRIPSstandarden. Bland de skyldigheter som följer av ett medlemskap hittar
man införlivande och tillämpning av inremarknadslagstiftningen,
inklusive regelverket om immaterialrättigheter. De viktigaste frågorna är:

Det industriella rättsskyddet för läkemedelsprodukter inom den
inre marknaden.

Säkerställandet av immaterialrättigheter och kampen mot
varumärkesförfalskning och piratkopiering.

Arbete med att effektivisera gemenskapens varumärke. EU
planerar en automatisk utvidgning av dessa varumärkens
territorialitet till de nya medlemsländers territorium.
EU erbjöd, från 1998 fram till i år, Bulgarien, Estland, Lettland, Litauen,
Polen, Rumänien, Slovakien, Slovenien, Tjeckien och Ungern
immaterialrättsrelaterat tekniskt bistånd via RIPP (Regional Industrial
Property Programme).
Patenträtt
Vad gäller patenträtt har flertalet kandidatländer under 1990-talet infört
en modern produktpatentlagstiftning för läkemedel. Dock bör noteras att
brister fortfarande förekommer. Läkemedelsindustriföreningen (LIF)
anser dessutom att förbättringar behöver göras i dessa länder när det
gäller efterlevnaden av immaterialrättslagstiftningen, inte minst med
avseende på företagens möjligheter att beivra intrång och i
förekommande fall kunna tilldömas skadestånd. LIF är också angelägen
Yttrande
2003-03-11
Sida 31(54)
om att det industriella rättsskyddet säkerställs inför dessa länders EUinträde. För EU:s nya medlemsländer innebär det att följande
bestämmelser införs:
Pipelineskydd: Kandidatländernas produktpatentlagstiftning för
läkemedel har saknat bestämmelser om pipelineskydd, dvs. bestämmelser
som skyddar produkter under utveckling.
Tilläggsskydd (SPC) 37: Vidare har dessa länders patentlagstiftning på
läkemedelsområdet saknat bestämmelser om s.k. tilläggsskydd, som
sedan 1993 finns inom EU och som syftar till att ge en förlängd, effektiv
patenttid genom att till viss del kompensera för de långa
utvecklingstiderna och myndigheternas granskningstider. Detta
åstadkoms genom att patenttiden under vissa villkor kan förlängas med
högst 5 år, dock längst till en maximal, effektiv patenttid på 15 år.
Dataexklusivitet: Dataexklusivitet, dvs. skyddet av läkemedelsföretagens
vetenskapliga dokumentation är en annan viktig fråga. Enligt nuvarande
EU-regler förhindras generiska företag att åberopa originalföretagens
vetenskapliga dokumentation som stöd för godkännande av en kopia i tio
år i flertalet EU-länder. Det är enligt LIF ett krav på att motsvarande
regelverk är på plats hos berörda länder vid EU-inträdet.
”Anti-Bolar”-regler: Det är också angeläget för LIF att berörda länders
lagstiftning inrymmer bestämmelser – i likhet med vad som gäller inom
EU – som förhindrar generiska företag att förbereda sin
registreringsansökan innan patentet för substansen i fråga löpt ut.
Upphovsrätt
Piratkopiering av musikinspelningar förekommer fortfarande i stor
omfattning i stora delar av Central- och Östeuropa. Enligt IFPI utgör de
illegala produkterna ca 60 procent av marknaden. I de baltiska länderna
transiterar illegala produkter på väg till både Öst- och Västeuropa. Det
finns en fungerande upphovsrättslig struktur, dock är tillämpningen av
lagstiftningen bristfällig på grund av att myndigheterna inte prioriterar
säkerställande av skydd för upphovsrätt och närstående rättigheter. STIM
anser att det är betydelsefullt att Sverige lämnar nödvändigt stöd, särskilt
med tanke på ländernas förhandlingar om medlemskap i EU. Genom sitt
medlemskap i GESAC medverkar STIM i de ansträngningar som görs, i
regi av den Europeiska kommissionen, genom programmen PHARE och
TACIS i Central- och Östeuropa. Enligt STIM är dessa program av stor
betydelse som stöd för lagstiftning, förvaltning och respekt för
upphovsrätten.
3.3.2 Konkreta problem i enskilda länder
37
Supplementary Protection Certificate.
Yttrande
2003-03-11
Sida 32(54)
Bulgarien
Bulgarien anses ha en modern och tillfredsställande
immaterialrättslagstiftning. Landet har gjort flera framsteg under åren
2000 och 2001, då man bl.a. antog en ny upphovsrättslagstiftning och
anslöt sig till vissa internationella konventioner. Enligt kommissionens
lägesrapport från 2002 krävs det dock ytterligare förbättringar på flera
områden, särskilt vad gäller genomförandet av
immaterialrättslagstiftningen.38 I synnerhet behöver effektiva
gränskontroller införas.
Upphovsrätt
Ända till 1998 var Bulgarien Europas största tillverkarland av
piratkopierade cd-skivor och cd-rom och en av världens ledande
exportörer av piratkopierade varor. Av denna anledning listades
Bulgarien på USTR:s Special 301 Priority Watch List 1998. Sedan dess
har stora insatser gjorts för att förbättra det upphovsrättsliga skyddet,
vilket resulterade i att Bulgarien togs bort från alla USTR:s Watch Lists
1999. Bland annat introducerades ett system med auktorisering av cdfabriker som utsätts för kontroller dygnet runt.
Varumärkesrätt
Enligt USTR förekommer varumärkesförfalskning i Bulgarien. Industrin
anser att möjligheterna att beivra intrång och i förekommande fall kunna
tilldömas skadestånd fortfarande är begränsade.
Patenträtt
Enligt USTR erbjuder Bulgarien varken ”dataexklusivitet” eller
”tilläggsskydd” i sin patentlagstiftning (se ovan om patentlagstiftning).
Cypern
Cypern uppdaterade flera områden av sin immaterialrättslagstiftning år
2002, särskilt upphovsrätt, patenträtt och mönsterskydd. Cypern införde
även en ny lag för bekämpning av piratkopiering och
varumärkesförfalskning. Cypern behöver dock stärka den administrativa
förmågan att genomföra den immaterialrättsliga lagstiftningen, särskilt
beträffande bekämpning av piratkopiering. Piratkopiering av film och
musikinspelningar förekommer fortfarande och står, enligt industrin, för
hälften av de sålda produkterna på den cypriotiska marknaden.39
Estland
2002 Regular report on Bulgaria’s progress towards accession, COM(2002) 700
final, 2002-10-09.
39
2002 Regular report on Cyprus’s progress towards accession, COM (2002) 700 final,
2002-10-09.
38
Yttrande
2003-03-11
Sida 33(54)
Kommissionen anser att Estlands immaterialrättslagstiftning är i stort sett
tillfredsställande.40 Estland har även åstadkommit vissa framsteg i
bekämpningen av piratkopiering. Det sker dock fortfarande en
omfattande omlastning av piratkopierade cd-skivor tillverkade i Ukraina
på väg till Ryssland och andra europeiska länder, mest till
Skandinavien.41 Enligt kommissionen krävs det ytterligare åtgärder för
bekämpning av piratkopiering och counterfeit. Bland annat behövs det ett
utökat samarbete mellan rättsväsendet, tullväsendet och polisen.
Upphovsrätt
Estland uttrycker fortfarande en reservation i frågan om utländska
utövande konstnärers och fonogramframställares rättigheter vid radiooch TV-utsändningar.
Litauen
En ny varumärkeslagstiftning i linje med EU:s regelverk och TRIPSavtalet antogs år 2000. Under 2001 har Litauen gjort ytterligare
förbättringar i syfte att uppnå ett immaterialrättsligt skydd i
överensstämmelse med EU:s regelverk. Enligt USTR är
patentlagstiftningen fortfarande inte helt TRIPS-förenlig, eftersom
skyddet av läkemedelsföretagens vetenskapliga dokumentation, s.k.
dataexklusivitet, saknas.42
Litauen antog en ny ”Copyright Act” 1999, vilket välkomnades då
piratkopiering är ett stort problem i landet. Enligt industrin står
piratkopierade musikinspelningar för 85 procent av marknaden. Liksom i
Estland transiterar illegala varor från Ukraina och Ryssland på väg till
Västeuropa.43 USTR anser att få förändringar för att säkerställa
tillämpningen av den nya lagstiftningen skett i praktiken. Även
kommissionen kräver åtgärder för bekämpning av piratkopiering och
counterfeit. Bland annat finns det ett stort behov av utökad administrativ
kapacitet.44
Lettland
Lettland har förbättrat sin immaterialrättslagstiftning efter sitt inträde i
WTO 1999. Det återstår dock arbete på alla immaterialrättsliga områden
för att lagstiftningen ska motsvara TRIPS- och EU-standard.45 Lettland
2002 Regular report on Estonia’s progress towards accession, COM (2002) 700 final,
2002-10-09.
41
Music Piracy report 2002, IFPI, juni 2002.
42
2002 Special 301 Report, USTR.
43
Music Piracy report 2002, IFPI, juni 2002.
44
2002 Regular report on Lithuania’s progress towards accession, COM (2002) 700
final, 2002-10-09.
45
2002 Regular report on Latvia’s progress towards accession, COM (2002) 700 final,
2002-10-09.
40
Yttrande
2003-03-11
Sida 34(54)
antog ett särskilt strategidokument: Strategic Development Programme
on Development and Protection of Intellectual Property for the period
2001–2005. Det följdes av en ny lagstiftning för bekämpning av
försäljning, export och vidareexport av piratkopierade och
varumärkesförfalskade varor. Det är positivt att den administrativa
kapaciteten, bl.a. vid tullen och domstolar har förstärkts.
Liksom i de andra baltiska länderna transiterar i Lettland piratkopierade
musikinspelningar och andra illegala varor från Ukraina och Ryssland på
väg till Västeuropa.46
46
2002 Special 301 Report, USTR och Music Piracy report 2002, IFPI, juni 2002.
Yttrande
2003-03-11
Sida 35(54)
Polen
Polen har väsentligt förbättrat sin immaterialrättslagstiftning under 2001
och har i stort sett anpassat lagstiftningen till TRIPS-avtalet. Trots att
Polen håller på att förbättra sitt immaterialrättsskydd, står landet
fortfarande på USTR:s Special 301 Watch List på grund av bristande
implementering av lagstiftningen.47
Upphovsrätt
Polen har förbättrat sitt skydd för upphovsrätt och närstående rättigheter
sedan början av 1990-talet. Enligt både IFPI och USTR tillhör Polen
fortfarande de länder där piratkopiering av musikinspelningar är som
störst. Enligt industrin utgjorde år 2001 piratkopior 53 procent av
musikinspelningarna på den polska marknaden. År 2000 utgjordes
piratkopior till 25 procent av filminspelningar, 54 procent av
dataprogram och 85 procent av dataspel. Piratkopierade cd-skivor och
dataprogram importeras från OSS-länder. I jämförelse med statistik från
år 1997 har situationen knappast förbättrats.48
Patenträtt
Den polska patentlagen medger möjligheter att erhålla patentskydd för
kemiska produkter och läkemedel sedan 1993. Polen, som tidigare
tillämpade tre års dataexklusivitet för läkemedelprodukter (se ovan)
försämrade villkoren för dessa under 2001. Enligt USTR är
bestämmelserna numera inte förenliga med TRIPS-avtalet. Polen har
åtagit sig att, enligt EU:s regelverk och fr.o.m. år 2002, erbjuda
tilläggsskydd för läkemedel under patent sedan 1 januari 2000 (se
ovan).49
Rumänien
Rumänien är det sista CÖE-landet som uppdaterar sin
immaterialrättslagstiftning för att uppnå ett immaterialrättsligt skydd
likvärdigt EU:s.50 Landet har endast anslutit sig till några internationella
konventioner under senare år. Det lagstiftande arbetet går mycket
långsamt. Så sent som 2001 antog Rumänien en lagstiftning för skydd av
biotekniska uppfinningar, som är förenlig med både TRIPS-avtalet och
Europapatentkonventionen (EPC).
Verkställandet av gällande lagstiftning är fortfarande ett stort problem.
På grund av tidigare avsaknad av upphovsrättslagstiftning förekommer
piratkopior i stor utsträckning på den rumänska marknaden: 70 procent
47
2002 Special 301 Report, USTR
Se En kartläggning av immaterialrättsliga problem utomlands utifrån svenska
intressen, Dnr 1001-2182-1999.
49
2002 Regular report on Poland’s progress towards accession, COM (2002) 700 final,
2002-10-09.
50
2002 Regular report on Romania’s progress towards accession, COM (2002) 700
final, 2002-10-09.
48
Yttrande
2003-03-11
Sida 36(54)
av musikinspelningarna, 60 procent av videofilmerna, 75 procent av
dataprogrammen.51 Under 2002 har antalet tillslag av illegala produkter
dock ökat markant till följd av internationella påtryckningar.
Tjeckien
Tjeckien har under senare år gjort stora framsteg genom att införa en ny
lagstiftning i syfte att erbjuda ett immaterialrättsligt skydd förenligt med
TRIPS-avtalet. I juli 2002 anslöt sig Tjeckien till
Europapatentkonventionen. I slutet på 1999 trädde Tjeckiens ”Antipiracy Act” i kraft, vilken reglerar tullmyndigheternas befogenhet att
ingripa vid intrång i immaterialrättigheter och bl.a. beslagta
piratkopierade och varumärkesförfalskade varor. I januari 2002 ändrades
lagstiftningen för att förenkla och effektivisera intrångsundersökningar
och möjligheten att väcka åtal. I september 2002 uppdaterades den
tjeckiska lagstiftningen för att uppfylla EU:s krav på åtgärder för att
förhindra fri omsättning, export eller återexport av
varumärkesförfalskade och pirattillverkade varor.52 Bland annat
förstärktes tullmyndighetens befogenheter. Antalet beslag av
piratkopierade eller varumärkesförfalskade produkter ökade från 67
stycken år 2000 till 80 stycken år 2001. Enligt IFPI har piratkopieringen
av musik ökat markant under 2000 och 2001. Över 50 procent av alla cdskivor sålda på den tjeckiska marknaden sägs vara illegala. Särskilt längs
gränsen till Tyskland och Österrike säljs piratkopierade cd-skivor på
öppen gata.
Turkiet
Turkiet fick status som kandidatland i förhandlingarna om EU:s
utvidgning. EU ställer samma krav på Turkiet som på andra
kandidatländer när det gäller nivån på det immaterialrättsliga skyddet vid
ett inträde, dvs. att man fullt ut har infört EU:s lagstiftning på området.
Sedan 1998 har Turkiet betydligt förbättrat sin
immaterialrättslagstiftning. Det finns dock fortfarande brister i själva
lagstiftningen och i nya regelverk antagna efteråt. Detta gäller bl.a.
patenträtten och upphovsrätten.
Turkiet har process- och produktpatentskydd för läkemedel sedan den 1
januari 1999. Enligt LIF uppvisar den turkiska patentlagstiftningen vissa
brister när det gäller TRIPS-implementeringen. Det gäller
bestämmelserna om tvångslicenser, ”Anti-bolar”-regler och krav på
utövning i Turkiet av patent (”local working”). Dessa frågor har tagits
upp av bl.a. EU vid granskningen av Turkiets lagstiftning i TRIPS-rådet
under 2000 och 2001. Enligt USTR är det turkiska regelverket i nuläget
2002 Regular report on Romania’s progress toward accession, COM (2002) 700
final, 2002-10-09.
52
2002 Regular report on the Czech Republic’s progress toward accession, COM
(2002) 700 final, 2002-10-09.
51
Yttrande
2003-03-11
Sida 37(54)
fortfarande inte förenligt med TRIPS-avtalet. Turkiets EU-inträde
kommer att förutsätta tillägg i patentlagstiftningen, bl.a. att
bestämmelser om tilläggskydd för läkemedel och bestämmelser om
dataexklusivitet införs.
År 2001 antog Turkiet en upphovsrättslagstiftning. Turkiet har dock stora
problem med att effektivt tillämpa sin lagstiftning och står kvar, bl.a. på
grund av detta, på USTR:s Special Watch List. Detta problem påpekas
även av EU-kommissionen i dess senaste översynsrapport. Nya
bestämmelser om radioutsändningar underminerar t.ex. avsikten i själva
lagstiftningen.
Piratkopiering och varumärkesförfalskning är fortfarande stora problem i
Turkiet. Illegala produkter utgjorde 58 procent av de dataprogram och 30
procent av de musikinspelningar som såldes på den turkiska marknaden
år 2001. Det finns dock förhoppningar att det immaterialrättsliga skyddet
kommer att förbättras tack vare inrättandet av domstolar specialiserade
på immaterialrätt och grundandet av ett immaterialrättsinstitut i Istanbul.
Ungern
Tack vare förbättringar under de senaste åren anses Ungern ha en modern
och tillfredsställande immaterialrättslagstiftning. Ungerns genomförande
av EU:s direktiv för biotekniska uppfinningar är dock bristfälligt, och
landet är fortfarande inte anslutet till Europapatentkonventionen.53
Ungern kommer att införa bestämmelser om dataexklusivitet den 1
januari 2003 i förenlighet med EU:s regelverk.
I jämförelse med de andra kandidatländerna är det immaterialrättsliga
läget i Ungern under bättre kontroll. Illegala produkters marknadsandel
låg under 20 procent år 2001 tack vare att bekämpning av alla
immaterialrättsliga intrång prioriterades.
3.4 Mellanöstern
3.4.1 Allmänt
Ungefär hälften av länderna i Mellanöstern är WTO-medlemmar:
Bahrain, Egypten, Israel, Jordanien, Kuwait, Oman, Qatar och Förenade
Arabemiraten (FAE). Saudiarabien är på väg in och även Yemen har
ansökt om medlemskap. Dessa medlemmar ska implementera i stort sett
alla bestämmelser i TRIPS-avtalet senast den 1 januari 2000. Flera länder
har gjort framsteg på det immaterialrättsliga området under 1990-talet.
2002 Regular report on Hungary’s progress toward accession, COM (2002) 700 final,
2002-10-09.
53
Yttrande
2003-03-11
Sida 38(54)
Dock finns det fortfarande immaterialrättsliga brister i flera länder i
Mellanöstern. Israel, Egypten och Libanon är t.ex. listade på USTR:s
Priority Watch List på grund av konkreta problem som även drabbar
svenska företag. Kuwait, Qatar och Saudiarabien är listade på den mindre
allvarliga Watch List.
Enligt IFPI är piratkopiering utbredd i Mellanöstern och har ökat under
senare år, särskilt i Israel, Egypten och Saudiarabien. Illegala
kassettbandinspelningar förekommer i hela regionen. I Israel förekommer
mest piratkopierade cd-skivor.
I flera länder i Mellanöstern förekommer det brister i det industriella
rättsskyddet för läkemedel (se nedan).
3.4.2 Konkreta problem i enskilda länder
Egypten
Egypten har antagit en ny immaterialrättslagstiftning år 2002 och har
moderniserat administrationen av patent och varumärken. Den nya
lagstiftningen täcker alla immaterialrättigheter för patent, varumärken
och upphovsrätt och har för avsikt att vara TRIPS-förenlig.
Patenträtt:
Patenttiden är nu förlängd till 20 år och processpatent går att söka för
läkemedel, jordbrukskemikalier, mikroorganismer och mikrobiologiska
förfaranden för framställning av växter och djur. Däremot är den nya
lagstiftningen bristfällig vad gäller skyddet för läkemedelsprodukter.
Egypten saknar fortfarande produktpatentskydd för läkemedel. Det
drabbar den svenska läkemedelsindustrin. Enligt TRIPS-avtalet behöver
dock Egypten inte tillhandahålla patentskydd för läkemedels- och
lantbrukskemikalier förrän år 2005. Däremot måste Egypten bl.a.
säkerställa exklusiva marknadsrättigheter för läkemedels- och
jordbrukskemikalier. Enligt USTR brister Egypten i detta avseende.
Även bestämmelserna om tvångslicenser sägs strida mot flera
bestämmelser i TRIPS-avtalet.
Upphovsrätt
Enligt USTR och IFPI, förekommer det problem med att genomföra
upphovsrättslagstiftningen. Piratkopiering utgör 42 procent av den legala
marknaden för musikinspelningar. Sanktionerna för piratkopiering och
varumärkesförfalskning är för låga för att vara avskräckande.
GCC54
54
Gulf Co-operation Council (GCC) -länder är Bahrain, Förenade Arabemiraten, Kuwait, Oman, Qatar, Saudiarabien.
Yttrande
2003-03-11
Sida 39(54)
GCC-staterna har sedan 1998 inlett ett samarbete på det
immaterialrättsliga området.
Patenträtt
Samma år öppnades ett gemensamt patentkontor GCC Patent Office i
Riyadh, vilket väckte förhoppningar om förbättrade förhållanden i dessa
stater. GCC-länderna hade fram till dess inte erbjudit produktpatentskydd
för läkemedel och lantbrukskemikalier, vilket bidrog till att
tillverkningen och försäljningen av kopierade produkter var betydande.
Den svenska läkemedelsindustrin drabbades. GCC-länderna har numera
en gemensam patentlagstiftning. Enligt USTR är dock regelverket
fortfarande inte helt TRIPS-förenligt, särskilt i Förenade Arabemiraten.
Upphovsrätt och varumärkesrätt
Det är tänkt att GCC-samarbetet ska utvidgas till andra
immaterialrättsliga områden, t.ex. upphovsrätt och varumärken.
Piratkopiering av musikinspelningar och dataprogram förekommer i stor
utsträckning i dessa länder. Varumärkesförfalskning är också ett stort
problem som drabbar flera branscher som t.ex. bildelar,
hushållsprodukter och klädindustrin.
Enligt USTR varierar läget bland GCC-länderna. Bahrain, Oman och
Qatar har haft stora framgångar i sina respektive kamper mot
piratkopiering och står därmed inte längre på USTR:s 301 watch list.
Bahrains upphovsrättslagstiftning är dock fortfarande inte TRIPSförenlig enligt USTR. Kuwaits upphovsrättslagstiftning lär inte heller
vara TRIPS-förenlig och de nya tagen mot piratverksamhet har inte varit
lika framgångsrika som i grannländerna. Kuwait antog en TRIPS-förenlig
varumärkeslag år 2001.
Det pågår förhandlingar om Saudiarabiens anslutning till WTO. Landet
håller på att se över sin immaterialrättslagstiftning för att anpassa den till
TRIPS-avtalet. Saudiarabien har tidigare utpekats av Svenskt Näringsliv
för sina krångliga administrativa förfaranden.
EU och GCC håller på att förhandla om ett frihandelsavtal som kommer
att innehålla ett avsnitt om skydd för immaterialrättigheter.
Israel
Israel har lagstiftning för alla immaterialrättsliga områden. Dock har det
immaterialrättsliga läget försämrats under de senaste åren. Därför är
Israel listat igen på USTR:s Priority Watch List sedan 2001. De största
problemen i Israel gäller framför allt den ineffektiva implementeringen
av gällande lagstiftning, särskilt när det gäller varumärkesrätt och
upphovsrätt. Trots ansträngningar för att bekämpa piratkopiering, bl.a.
genom inrättandet av en speciell polisavdelning är fortfarande
utbredningen av illegala kopior av video- och musikinspelningar och
dataprogram på den israeliska marknaden stor. Dessa illegala produkter
importeras, tillverkas lokalt eller på territorium under palestinsk kontroll.
Yttrande
2003-03-11
Sida 40(54)
Patenträtt
Israel tillhandahåller skydd för både process- och produktpatent. Israel
har dock försämrat sitt patentskydd för läkemedel år 1998 genom en ny
bestämmelse i patentlagen, som innebär att lokala kopietillverkare i Israel
har möjlighet att exploatera patentskyddade läkemedel, dvs. göra kliniska
tester i kommersiellt syfte av en läkemedelssubstans, under den
patenterade substansens skyddstid. Kopietillverkare ges då möjlighet att
tillverka och exportera patentskyddade läkemedel redan under
originalproduktens skyddstid i syfte att erhålla marknadsföringstillstånd
för produkten i Israel och berörda exportländer redan vid tidpunkten för
skyddstidens utgång. Detta innebär en urholkning av patentskyddet för
läkemedel. EU har redan tagit upp frågan med Israel och överväger att
agera i WTO eftersom den nya bestämmelsen kan vara oförenlig med
artikel 28 i TRIPS-avtalet. Enligt uppgift har Israel i december 1999
infört vissa ändringar i sin patentlag för att göra den TRIPS-konform.
Dessa ändringar ska ha trätt i kraft den 1 januari 2000. Det är ännu oklart
om problemen har lösts.
Jordanien
Jordanien har tidigare saknat produktpatentskydd för läkemedel. Detta
medförde att det förekom frekvent piratkopiering av internationellt
patentskyddade läkemedel. Enligt Läkemedelsindustriföreningen fanns
ett visst svenskt läkemedel registrerat i Jordanien i sju olika kopior, vilka
exporteras till andra länder i regionen. En ny patentlagstiftning antogs
1999 som erbjuder patent för läkemedel och lantbrukskemikalier.
Libanon
Piratkopieringsverksamheten i Libanon är omfattande och drabbar
musikinspelningar och andra audiovisuella inspelningar och även
dataprogram. Landet står numera på USTR:s Special Watch list på grund
av att USTR anser att landet inte tar problemet på allvar.
3.5 Latinamerika
3.5.1 Allmänt
Alla länder i Latinamerika är genom WTO-medlemskapet anslutna till
TRIPS-avtalet. I egenskap av u-länder har länderna i regionen utnyttjat
övergångstider fram till den 1 januari 2000. Latinamerikanska länders
immaterialrättsliga skydd har överlag varit mycket bristfälligt. Länderna
har emellertid under senare år genomfört förbättringar i sin
immaterialrättslagstiftning i syfte att uppfylla kraven i TRIPS-avtalet. De
mest allvarliga bristerna har uppstått i patentregimer i Brasilien och
Yttrande
2003-03-11
Sida 41(54)
Argentina och mest drabbat läkemedelsindustrin, och där även svenska
intressen. Efter konsultationer i WTO, inledda av USA, har dessa två
länder dock åtagit sig att tillmötesgå kraven från andra WTOmedlemmar.
Trots dessa framsteg återstår en rad immaterialrättsliga problem såväl
inom områdena patenträtt och upphovsrätt som varumärkesrätt, vilka
härrör från bristfällig implementering och ofullständigt skydd samt långa
övergångstider och ineffektiv förvaltning. Formaliteter anses ofta
tidsödande och kostsamma. När det gäller varumärken är
klassificeringssystemen omoderna i flera länder. Detta leder ibland till att
rättighetsinnehavarna avstår från att registrera immateriella rättigheter i
dessa länder.
3.5.2 Konkreta problem i enskilda länder
Argentina
Patenträtt
År 1998 försämrade Argentina sitt patentskydd för läkemedel och
jordbrukskemikalier. Detta bröt mot artikel 65.5 i TRIPS-avtalet, som
föreskriver att ett land som utnyttjar övergångsbestämmelser ska se till
att eventuella förändringar av dessa lagar, andra författningar eller praxis
under den tiden inte leder till en minskad överensstämmelse med
bestämmelserna i TRIPS-avtalet. USA anmälde Argentina till WTO 1999
för att man ansåg att den argentinska patentlagstiftningen inte var
förenlig med TRIPS-avtalet. Det gällde bl.a. regler för skydd av
företagshemligheter, exklusiva marknadsföringsrättigheter, undantag för
mikroorganismer från patentbarhet, brister i interimistiska åtgärder,
begränsningar i patenthavarens ensamrätter och felaktiga villkor för
användning av tvångslicenser.55 Efter tre konsultationsrundor, där även
EU var tredje part, kom USA och Argentina till förlikning, vilket
notifierades i WTO i juni 2002. Parterna hade då kommit överens om hur
den argentinska patentlagstiftningen skulle tolkas och på vissa punkter
ändras för att uppfylla TRIPS-bestämmelserna. Argentina står än så länge
kvar på USTR:s Special Watch list.
Den nya patentlagstiftningen ska vara förenlig med TRIPS-avtalet och
inkludera bl.a. fullt patentskydd för läkemedel och lantbrukskemikalier.
Det återstår att se om det nya patentskyddet är implementerat på ett
tillfredsställande sätt. Detta är av stor vikt för den svenska
läkemedelsindustrin, eftersom Argentina är världens nionde marknad för
läkemedel.
Yttrande
2003-03-11
Sida 42(54)
Upphovsrätt
Argentina har emellertid under 1999 uppdaterat sin
upphovsrättslagstiftning i syfte att uppnå förenlighet med WIPO:s
senaste upphovsrättskonventioner. Enforcement-åtgärderna mot
piratkopiering och varumärkesförfalskning är dock fortfarande
bristfälliga, särskilt vid gränserna till Paraguay och Brasilien där illegala
produkter transiterar.
Brasilien
I maj 1997 antog Brasilien en ny lag om industriell immaterialrätt som i
stort sett medför att landet uppfyller sina TRIPS-åtaganden. Det finns en
immaterialrättslagstiftning men det förekommer stora brister i
implementeringen. Det förekommer intrång i immaterialrättigheter,
särskilt omfattande är piratkopieringen av musikinspelningar och
dataprogram. Illegala kassetter har tagit över hela marknaden och
piratkopierade cd-skivor utgör upp till 40 procent av den brasilianska
marknaden. Enligt IFPI är Brasilien den största piratmarknaden för
musikinspelningar i Latinamerika i absoluta tal och den tredje i världen
efter Kina och Ryssland. Även andra produkter drabbas av piratkopiering
och varumärkesförfalskning, t.ex. fordonsdelar. Brasilien står på USTR:s
Special Watch list.
Patenträtt
Brasiliens lagstiftning innehåller ett krav på local working (lokal
produktion) för att exklusiva patenträttigheter ska kunna nyttjas. I lagen
stipuleras att ett patent blir föremål för tvångslicensiering om föremålet
för patentet inte är producerat i Brasilien. Dessa krav medför negativa
konsekvenser för den utländska läkemedelsindustrin. USA och EU anser
att kraven på lokal produktion är oförenliga med artiklarna 27 och 28 i
TRIPS-avtalet. Brasilien tolkar TRIPS-avtalet annorlunda och anser sig
inte bryta mot sina åtaganden. I juni 2000 begärde USA konsultationer
med Brasilien.56 EU gick in som tredje part. Konsultationerna
misslyckades och en panel upprättades i februari 2001. USA avslutade
tvistelösningsproceduren, eftersom Brasilien gick med på att ha bilaterala
överläggningar med USA om landet skulle överväga att bevilja
tvångslicens på patent från amerikansk rättighetshavare på grund av
kravet på lokal produktion.
Enligt Läkemedelsindustriföreningen (LIF) har Brasilien slutit ett
bilateralt avtal med USA, som ger en särbehandling av vissa USArelaterade läkemedelspatent jämfört med patent med ursprung i EU-land.
Detta är en viktig fråga för den svenska läkemedelsindustrin, och det är
angeläget att Brasilien likabehandlar USA och EU.
56
WT/DS199.
Yttrande
2003-03-11
Sida 43(54)
Brasilien lär vidare ha inrättat en särskild myndighet för att
förhandsgranska vissa patentansökningar på läkemedelsområdet. Enligt
LIF innebär detta en särbehandling som knappast kan vara förenlig med
vare sig Pariskonventionen eller TRIPS.
Dessutom har den svenska läkemedelsindustrin uttryckt behov av
effektivisering av patentmyndighetens verksamhet, inklusive förbättrad
administrativ handläggning av patentärenden. Ett stort problem är
eftersläpningen i behandlingen av patentansökningar. Enligt uppgift
förekommer även korruption, och detta har bl.a. diskuterats på
internationell nivå mellan branschorganisationer.
Mexiko
Mexikos immaterialrättsliga lagstiftning är av hög standard, eftersom
landet måste uppfylla åtaganden enligt både TRIPS-avtalet och NAFTA.
År 1999 införde Mexiko en nolltoleranslag med bl.a. skärpta
straffåtgärder mot intrång i upphovsrätten. Enligt USTR ledde detta
direkt till flera brottmål, böter och fängelsestraff. Det immaterialrättsliga
skyddet är dock fortfarande inte tillställfredande, särskilt vad gäller
enforcement-åtgärder. Mexikos frihandelsavtal med EU inkluderar ett
kapitel om immaterialrätt som innebär möjligheter till samarbete på detta
område och i vilket även eventuella problem tas upp.
Upphovsrätt
Det förekommer brister i implementeringen av gällande lagstiftning.
Piratkopiering är ett stort problem som har ökat under senare år och som
särskilt drabbar musikindustrin. Mexiko låg på sjätte plats på IFPI:s lista
över världens största piratmarknader för musikinspelningar år 2001.57
Vad avser dataprogram är situationen bättre, eftersom industrin har
registrerat en minskning av piratkopieringen sedan mitten av 1990-talet.
Patenträtt
Enligt USTR bryter de mexikanska myndigheterna mot TRIPS och
NAFTA:s bestämmelser om skydd för företagshemligheter samt om
exklusiva marknadsföringsrättigheter. Mexikanska företag sägs ha haft
tillgång till de testdata som inlämnats i patentansökningar från
amerikanska företag. Generiska produkter sägs ha erhållit
marknadsföringstillstånd, trots att originalprodukter var patenterade.
Kollegiet har inte kunnat bekräfta om europeiska eller svenska företag
har drabbats.
Den Andinska gemenskapen
57
Music Piracy report 2002, IFPI.
Yttrande
2003-03-11
Sida 44(54)
Bolivia, Colombia, Ecuador, Peru och Venezuela tillhör den Andinska
gemenskapen och följer gemensamma resolutioner om immaterialrätt.58
Enligt kommissionen är dessa resolutioner i stort sett TRIPS-förenliga.
Patenträtt
Både kommissionen och USA anser dock att patentskyddet är bristfälligt
dels vad avser oklarheter i bestämmelserna om skyddet för
företagshemligheter, dels vad avser avsaknaden av patentskydd för
second use. Det sistnämnda problemet uppstod till följd av ett andinskt
domstolsbeslut mot Peru i september 2001, då en produkt patenterad för
en viss användning inte hade kunnat få patent för en annan användning.
Bland alla Andinska gemenskapens medlemmar är USTR särskilt
bekymrad över Colombia, som sägs vara Latinamerikas andra största
marknad vad avser kopierade läkemedel (40 procent av sålda läkemedel
är illegala kopior).59
Upphovsrätt och varumärkesrätt
Det förekommer omfattande illegal verksamhet med piratkopiering och
framför allt varumärkesförfalskning i de flesta länder som tillhör den
Andinska gemenskapen. Efterlevnaden av gällande lagstiftning är ofta
bristfällig.
Paraguay
Efter bilaterala förhandlingar och överenskommelser med USA har
Paraguay genomfört reformer på det immaterialrättsliga området. Den
immaterialrättsliga lagstiftningen är dock bristfällig och uppfyller inte
alla bestämmelser som finns i TRIPS-avtalet. Det finns problem med
bl.a. omfattande piratkopiering och varumärkesförfalskning, vilket
drabbar även svenska intressen. Särskilt oroväckande är att man i
Paraguay omlastar illegala produkter tillverkade i Asien på väg till större
gränsmarknader, bl.a. Brasilien.
3.6 Nordamerika
3.6.1 Allmänt
USA, Kanada och EU har många gemensamma intressen när det gäller
handelspolitiska aspekter av immaterialrätten. Särskilt USA och EU
gjorde förenade ansträngningar på 1980-talet i kampen mot den
internationella handeln med piratkopior och varumärkesförfalskade varor
och var drivande i de förhandlingar som ledde fram till TRIPS-avtalet.
58
59
Andean Community’s Decision 486, september 2000.
EFPIA, “Counterfeit Medicines”, 18 mars 2002.
Yttrande
2003-03-11
Sida 45(54)
Det finns dock skiljaktigheter i lagstiftningen, som ställer till problem för
företag som söker skydd för sina immaterialrättigheter.
3.6.2 Konkreta problem i USA och Kanada
USA
Patenträtt
USA förespråkar och tillämpar andra principer än europeiska länder vad
gäller flera grundläggande aspekter av patenträtten. En viktig fråga är
vilken tidpunkt som ska ligga till grund för rätten till ett patent:
tidpunkten då uppfinningen gjordes (first to invent) eller tidpunkten för
ansökans ingivande (first to file). Enligt Sveriges Advokatsamfund,
Svenska Uppfinnareföreningen och Svenska Patentombudsföreningen
innebär det amerikanska first to invent-principen för beviljande av patent
men även kravet på disclosure of prior art och best mode of operation
ofta stora risker för utländska patentansökande. Det kan vara svårt för
utländska företag, särskilt mindre och mellanstora företag, att kunna
bevisa när en uppfinning faktiskt gjordes. Detta gäller även det
amerikanska systemet med interference, som kan medföra att innehavare
av beviljade patent fråntas dessa patent om tredje man kan bevisa att han
tidigare gjort uppfinningen, vilket innebär stor rättsosäkerhet.
Vid behandling av patent på ansökningsstadiet diskrimineras ickeamerikanska patentansökande. En utländsk sökande som söker patent i
USA via en internationell patentansökan kan endast åberopa ansökan
gentemot andra från den dag då ansökan verkligen fullföljdes i USA och
inte från och med det internationella ansökningsdatumet. I övrigt ska
dock det internationella ansökningsdatumet räknas som det amerikanska
ansökningsdatumet, t.ex. vid beräkning av patenttiden. För att undvika
denna diskriminering tvingas en utländsk sökande vidta speciella och
kostnadskrävande åtgärder, såsom att lämna in en provisorisk USansökan i anslutning till den prioritetsgrundande ansökan och/eller att
söka direkt i USA vid utgången av prioritetsfristen. I det senare fallet kan
sökanden alltså inte utnyttja fördelarna med en internationell ansökan.
Svenska remissinstanser påpekar dessutom att de amerikanska
myndigheterna inte godtar de fullmakter som utfärdats i Sverige vid
överlåtelse av patenträttigheter i patentansökningar (från uppfinnaren till
företaget), utan insisterar på nya exemplar, vilket medför höjda kostnader
och ökad tidsåtgång för företagen.
Upphovsrätt och närstående rättigheter
Section 337 i Tariff Act on Copyrights60
Section 337 i Tariff Act on Copyrights förklarar illegal all import av
produkter som gör intrång i amerikanska immaterialrättigheter. Denna
60
WT/DS186.
Yttrande
2003-03-11
Sida 46(54)
lagstiftning tillåter att US International Trade Commission(ITC) utreder
anklagelserna om intrång och förbjuder tillträde i USA av suspekta varor.
De möjligheter de utländska exportörerna har att försvara sig i sådana fall
är mycket mer begränsade än om de suspekta produkterna kommer från
den nationella marknaden. EU menar att skillnaden i behandling mellan
inhemskt producerade varor och importerade varor utgör diskriminering
och strider därmed mot nationella behandlingsprinciper i GATT- och
TRIPS-avtalet.
Section 337 fälldes redan år 1989 under GATT. Den amerikanska lagen
ändrades senare men inte tillräckligt enligt EU:s bedömning. EU begärde
konsultationer i februari 2000 men dessa har inte resulterat i någon
ändring i lagstiftningen eller praktiken. Flera europeiska och
kanadensiska företag har sedan dess blivit granskade av ITC.
Kommissionen utesluter inte möjligheten att begära en WTO-panel om
konsultationerna förblir resultatlösa.
Section 119(5) i US Copyright Act.61 Det s.k. Aitken exemption, reglerat i
Section 110 (5) i US Copyright Act har länge varit ett problem i relation
till USA. Aitken exemption innebär ett undantag från ersättningsplikt för
kommersiellt utnyttjande av musik på restauranger och barer. Den
amerikanska kongressen beslöt om en utvidgning av dessa undantag
(Fairness in Music Listening Act) 1998. Det innebar att kommersiella
lokaler på en yta mindre än 3 750 square feet inte heller behövde betala
ersättning för musik på radio och TV-apparater i sina lokaler. STIM och
GESAC (Groupement Européen des Unions des Sociétés d’Auteurs et
Compositeurs) vände sig till kommissionen med ett formellt klagomål på
detta. STIM uppskattade då den ekonomiska effekten för svenska
rättighetsinnehavare till omkring 10 mkr. Än viktigare, ansåg STIM, var
frågans framtida principiella betydelse. EU ansåg att dessa undantag
stred mot TRIPS-avtalet och Bernkonventionen och tog upp fallet i
WTO:s tvistelösningsorgan i april 1999. I juli 2000 fällde panelrapporten
den ifrågasätta amerikanska bestämmelsen. I december 2001 avslutades
fallet i förlikning genom att USA åtog sig att kompensera europeiska
rättighetsinnehavare. USA kommer att finansiellt bidra under tre år till
projekt och aktiviteter för att främja europeiska musikaliska verk. USA
måste ändå ändra sin upphovsrättslagstiftning för att göra den förenlig
med TRIPS-avtalet.
Bland de utvecklade industriländerna intar USA i viss mån en
särställning. Förvaltningsorganisationerna för upphovsrätt konkurrerar
inte på marknaden för musikutnyttjande, eftersom musikanvändarna
måste ha licens från de två befintliga organisationerna, men de
konkurrerar om medlemmar. Detta leder, hävdar STIM, till ett
fördelningssystem vad avser upphovsrättsliga ersättningar som
missgynnar små europeiska länder.
61
WT/DS82 och WT/DS115.
Yttrande
2003-03-11
Sida 47(54)
Sveriges Författarförbund betonar en annan grundläggande skillnad i
upphovsrättsligt avseende. I USA domineras upphovsrätten av den s.k.
copyright tradition, vilken i första hand skyddar den ekonomiska
producenten och inte upphovsmannen, till skillnad från authors right
tradition i bl.a. de nordiska länderna, som i första hand skyddar
upphovsmannens rättigheter.
Varumärkesrätt
US Section 211 of the Omnibus Appropriations Act (Havana ClubPernod-Ricard-fallet)62 US Section 211 som har tagits upp i WTO är av
principiellt intresse för Sverige. Ärendet gäller en amerikansk
lagparagraf, som antogs 1998 och som bl.a. innebär förbud för ny- eller
omregistrering av varumärkesskydd för produkter som utan
kompensation konfiskerats av den kubanska regimen. Kubanska märken,
inbegripet ett som i samband med ett samriskföretag förvärvats av
franska Pernod Ricard, vägrades varumärkesskydd i USA. EU begärde en
panel i september 2000. Panelrapporten gav rätt till EU som ändå
överklagade beslutet beroende på principiella aspekter som man inte var
tillfredställd med. Överprövningsorganet bekräftade att Section 211
diskriminerar amerikanska och kubanska rättsinnehavare, vilket är
oförenligt med TRIPS-avtalet.
Kanada
Patenträtt
Kanadas patentlagstiftning har varit föremål för två
tvistelösningsförfaranden i WTO initierade av EU respektive USA.63 Den
kanadensiska lagen gjorde det möjligt att under sex månader före
patenttidens utgång testa, framställa och lagra läkemedel. Utförandet av
tester i kommersiellt syfte med ett patentskyddat läkemedel (s.k.
Bolarbestämmelser) utgör patentintrång enligt EU:s mening. Därför tog
EU upp fallet i WTO:s tvistelösningsorgan i maj 1999. Panelens
slutrapport kom den 17 februari 2000. EU vann i den del som gäller
framställning och lagring, men förlorade i den del som gäller testning.
Kanada ändrade sin patentlagstiftning och det är numera inte tillåtet att
framställa och lagra generiska läkemedel i Kanada så länge patenttiden
löper. Däremot har Kanada i sin lagstiftning behållit möjligheten att
utföra tester på generiska produkter. Panelutslaget, som fastställer att
Bolarbestämmelser är förenliga med TRIPS-avtalet, är av principiell
betydelse, eftersom testning också utförs med sikte på marknadsföring i
andra länder än Kanada.
3.7 Afrika
62
63
WT/DS176.
WT/DS114 och WT/DS170.
Yttrande
2003-03-11
Sida 48(54)
3.7.1 Allmänt
De flesta länder i Afrika är WTO-medlemmar och MUL-länder. De har
därmed en övergångstid till den 1 januari 2006 för att implementera
TRIPS-avtalet. Vad gäller TRIPS-bestämmelserna om patentskydd för
läkemedel gäller övergångstiden fram till den 1 januari 2016.64
Botswana, Elfenbenskusten, Gabon, Ghana, Kamerun, Kenya, Kongo,
Marocko, Mauritius, Namibia, Senegal, Swaziland, Tunisien, Sydafrika
och Zimbabwe är u-länder men inte MUL, och deras övergångstid
sträckte sig till den 1 januari 2000. Vissa afrikanska länder är
medlemmar i WIPO och har antagit de internationella konventionerna.
De lär vara en bit på väg med att bygga upp en immaterialrättslig
lagstiftning, bl.a. gäller detta Ghana, Kenya, Tanzania och Zimbabwe.
Dock har dessa länder betydande svårigheter att anpassa sin nationella
lagstiftning till TRIPS-avtalet. Vissa erhåller eller har uttryckt behov av
finansiellt och tekniskt bistånd för att kunna genomföra detta (bl.a.
Ghana, Kenya och Tanzania).
I Afrika förekommer piratkopiering i mycket hög utsträckning i
läkemedelsbranschen. ICC uppskattar att den omfattar 70 procent av alla
läkemedel som finns på den afrikanska marknaden.65 Ett stort problem,
som förekommer på kontinenten, är försäljningen av
läkemedelsprodukter tomma på aktiva substanser. Enligt EFPIA är 50
procent av läkemedlen sålda i Nigeria värdelösa. Det förekommer även
fall av försäljning av falska produkter som visar sig vara skadliga.
Även piratkopiering av musik och filminspelningar samt dataprogram
förekommer i stor utsträckning på den afrikanska marknaden. I de allra
flesta länder söder om Sahara finns det en formell
upphovsrättslagstiftning men ingen fungerande administration. I
Sydafrika finns det dock, enligt STIM, en välfungerande administration
för såväl utföranderättigheter som reproduktionsrättigheter. Enligt IFPI är
Kenya och Nigeria de afrikanska länder där piratkopiering av musik är
som störst, med en piratverksamhet som täcker över 50 procent av den
inhemska marknaden. I Ghana, Sydafrika och Zimbabwe utgör
piratkopierade musikinspelningar mellan 10 och 25 procent av
hemmamarknaden.66 I volym är dessa länder dock inte de värsta
piratmarknaderna i världen och musikindustrin har inte prioriterat dessa
länder.
3.7.2 Konkreta problem i enskilda länder
64
Doha-deklarationen om TRIPS och hälsa, Ministerkonferensen, 14 november 2001,
paragraf 7, WT/MIN(01)/DEC/W/2.
65
Countering Counterfeiting, A guide to protecting & enforcing intellectual property
rights, ICC, Counterfeiting Intelligence Bureau, 16 april 1997, s. 24.
66
Music Piracy report 2002, IFPI.
Yttrande
2003-03-11
Sida 49(54)
Sydafrika
Efter vissa lagändringar år 2001 anses Sydafrikas
immaterialrättslagstiftning vara modern och i stort sett förenlig med
TRIPS-avtalet. Det förekommer dock fortfarande problem med
implementeringen av lagen. Hårdare tag behövs, särskilt vid gränserna
där stora mängder illegala varor kommer in i landet.
Patenträtt
Den allra största afrikanska läkemedelsimportören är Sydafrika.
En patenttvist från 1997 har haft långtgående konsekvenser på uländernas möjlighet att tillgodose sina behov av tillgång till billiga
mediciner. När den sydafrikanska läkemedelslagen (Medicines and
Related Substances Control Act och Amendment Act 90) reviderades
ändrades Section 15(C) så att hälsovårdsministern skulle få en
diskretionär rätt att förbigå patenträttigheter för att ge ”billiga läkemedel
till folket”, antingen genom parallellimport67 eller tvångslicensiering.
Läkemedelsföretagens intresseorganisation (PMA – Pharmaceutical
Manufacturers Association) drog staten inför rätta. Det föranledde
protester från EU, Schweiz samt USA som satte Sydafrika på Watchlist
under ett par år. Även om Sverige inte tillverkar läkemedel mot hiv/aids
var denna fråga av principiell betydelse för den svenska
läkemedelsindustrin. TRIPS-avtalet tar inte ställning i frågan om
konsumtion och tillåter tvångslicensiering under vissa villkor, bl.a. för att
huvudsakligen tillgodose behoven på den nationella marknaden. Efter tre
år av långdragna diskussioner mellan den Sydafrikanska regeringen och
PMA kom parterna överens om att industrin skulle dra tillbaka klagan
eftersom Sydafrika utlovade att tolka lagstiftningen på ett TRIPSförenligt sätt.
Denna tvist blev en angelägenhet för världens medier och aktualiserade
frågan om brist på läkemedel i u-länderna. I Deklarationen om TRIPSavtalet och hälsan, antagen i november 2001, bekräftades WTOmedlemmars rättighet att använda avtalets flexibilitet för att skydda
allmänhetens hälsa, särskilt när det gäller tillgång till läkemedel mot aids
och andra livshotande sjukdomar. Själva tillkomsten av deklarationen är
ett erkännande av utvecklingsländers behov av tillgång till billiga
mediciner. Det politiska läget har därmed ändrats och sådana
påtryckningar som Sydafrika utsattes för då skulle inte kunna utövas
i dag. Dessutom, i skrivande stund, arbetar TRIPS-rådet för fullt för att
hitta en snabb lösning för hur länder utan egen eller med otillräcklig
kapacitet för tillverkning av läkemedel effektivt kan utnyttja TRIPSavtalets bestämmelser om tvångslicenser.
67
Sydafrika godtar internationell konsumtion av patenträttigheter. Detta innebär att när
ett företag har lanserat en patentskyddad produkt på marknaden någonstans i världen,
får produkten importeras till Sydafrika av annan utan tillstånd av patentinnehavaren.
Yttrande
2003-03-11
Sida 50(54)
Upphovsrätt
Trots en, enligt IFPI, välfungerande administration för såväl
utföranderättigheter som reproduktionsrättigheter, är piratkopiering av
musikinspelningar ett problem i Sydafrika. USTR uppskattar att
piratkopieringens andel på den sydafrikanska marknaden uppgår till
nästan 50 procent för dataprogram, 20 procent för musikinspelningar och
16 procent för filminspelningar
4. Sammanfattning av de viktigaste
immaterialrättsliga problemen utanför den
inre marknaden och förslag till vidare
hantering
Kollegiet anser att Sverige bör agera för att åstadkomma förbättringar på
de identifierade problemområdena. För svensk industri är det väsentligt
att kunna skydda sina produkter och idéer genom varumärkesskydd,
mönsterskydd och patentskydd på de marknader där företagen är
verksamma. Detsamma gäller för svenska upphovsrättsinnehavare som
behöver skydda sina verk. Utöver de positiva effekter som förbättringar
på det immaterialrättsliga området skulle innebära för svenskt intresse,
skulle en sådan utveckling i respektive land även resultera i en ökad vilja
från utländsk industri att investera. Oron för piratkopiering är en faktor
som ofta nämns av svenska företag som tvekar att bedriva
affärsverksamhet i vissa länder.
4.1. Intrång i immaterialrättigheter
Problem: Piratkopiering eller varumärkesförfalskning förekommer i alla
länder men i större grad i u-länder och länder med övergångsekonomi.
De största problemen ur svenskt perspektiv finns i de regioner/länder där
piratverksamheten är som störst: i Asien, särskilt i Kina och Thailand
samt i OSS-länder, särskilt i Ryssland och Ukraina. Problem förekommer
även i EU:s nya medlemsländer och i kandidatländerna, där det
fortfarande finns stora immaterialrättsliga problem.
Flera sektorer är numera drabbade och en oroväckande faktor är
inblandningen av internationellt organiseradbrottslighet och terrorism i
piratverksamheten, i vissa fall för penningtvätt. I förhållande till andra
illegala aktiviteter innebär immaterialrättsintrång fortfarande mindre
risker och mildare sanktioner.
Slutsats: Sverige bör arbeta inom EU för att bekämpa piratkopiering
och varumärkesförfalskning.
Yttrande
2003-03-11
Sida 51(54)
Åtgärd: Trots förbättringar av den immaterialrättsliga lagstiftningen i
flera länder har man ofta svårt att kontrollera piratverksamheten.
Piratkopiering och varumärkesförfalskning är ett globalt fenomen som
kräver branschöverskridande internationellt samarbete.
Inom EU regleras tullmyndigheternas befogenheter när det gäller
ingripande mot varor som utgör ett immaterialrättsintrång genom Rådets
förordning 3295/94, vilken har genomgått två revideringar under 1999.
För närvarande finns det ett förslag från Europeiska kommissionen på en
ny förordning som syftar till att förbättra och effektivisera tillsynen, utan
att de grundläggande principer som för närvarande gäller enligt Rådets
förordning 3295/94 ändras. Genom förslaget utvidgas
tillämpningsområdet till att även omfatta andra immaterialrätter än
varumärkesrättigheter. Detta förslag till en ny förordning utgör bara en
del av kommissionens handlingsplan från år 2000 som handlar om att
komma till rätta med piratkopiering.
Kommissionen har även nyligen lagt fram ett förslag till ett direktiv för
att harmonisera medlemsstaternas nationella regler om tillsyn av
immaterialrättigheter, som för närvarande uppvisar stora olikheter.
Tanken är att direktivet om tillsyn (enforcement) ska äga tillämpning på
varje immaterialrättstyp som hittills varit föremål för harmonisering inom
EU.
Det faktum att det för närvarande råder stora skillnader mellan
medlemsstaternas lagstiftning när det gäller den rättsliga tillsynen,
sanktionerna vid piratkopiering och liknande, har gjort att de aktörer som
engagerat sig i sådan verksamhet har valt att vara verksamma i de länder
inom EU där tillsynen är som minst effektiv och där sanktionerna i
händelse av upptäckt är som svagast. Det nya direktivet är tänkt att
harmonisera formerna för rättsliga ingripanden och även till viss del
harmonisera de sanktioner som följer av överträdelser.
Sverige arrangerade en konferens i ämnet under det svenska EUordförandeskapet. Sverige bör arbeta vidare med frågan via
internationellt samarbete och utvecklingssamarbete.
4.2 Brister i den immaterialrättsliga lagstiftningen
Problem: Under senare år har de flesta länder förbättrat sin
immaterialrättsliga lagstiftning, framför allt för att uppfylla sina
åtaganden enligt TRIPS-avtalet. Det finns numera i många länder, även i
flera länder där piratverksamhet är omfattande, en förståelse på
myndighetsnivå för att ett fullgott immaterialrättsligt skydd främjar
tillväxten och utländska investeringar(se t.ex. Kina och Pakistan).
Kollegiet anser att denna utveckling är positiv och går åt rätt håll. Men i
många länder upplevs den immaterialrättsliga lagstiftningen fortfarande
Yttrande
2003-03-11
Sida 52(54)
som tandlös. Sanktionerna anses vara alldeles för milda för att vara
avskräckande.
Slutsats: Sverige bör fortsätta arbeta i WTO och i WIPO för att
uppnå förbättringar i den immaterialrättsliga lagstiftningen.
Åtgärd: Det är i första hand viktigt att se till att den positiva utveckling
som man har kunnat notera på lagstiftningsområdet fortsätter.
Sanktionerna för immaterialrättsliga intrång är tyvärr fortfarande ofta för
svaga. Det finns ett tydligt behov att strama upp sanktionerna så att de
verkligen fungerar preventivt. Sverige bör därmed verka för att alla
WTO-medlemmar fullt ut genomför sina TRIPS-åtaganden – särskilt de
bestämmelser som syftar till säkerställande av skydd för
immaterialrättigheter.
Sverige bör verka bilateralt samt i EU och i andra fora, för att det
immaterialrättsliga skyddet i utlandet ska nå upp till TRIPS-standard. När
det gäller EU:s nya medlemsländer och kandidatländerna är det också
mycket viktigt att dessa erbjuder ett immaterialrättsligt skydd likvärdigt
EU:s nivå vid inträde i gemenskapen. Detta är särskilt viktigt för
läkemedelsindustrin men även för andra sektorer.
4.3 Dålig efterlevnad av gällande
immaterialrättslagstiftning
Problem: I många länder anses de rättsvårdande myndigheterna tillämpa
lagstiftningen på ett långsamt, ineffektivt och godtyckligt sätt. Bristen på
kunskap om immaterialrätt och bristen på erforderliga resurser är
genomgående problem i flera länder. Domstols- och myndighetssystemen
för hantering av intrång behöver byggas upp. Beträffande allt
immaterialrättsskydd gäller att okunnigheten är stor om hur skyddet
fungerar och bör tillämpas.
Korruption nämns också som en bidragande faktor till det bristande
genomförandet av immaterialrättslagstiftningen.
Slutsats: Sverige bör arbeta för en bättre tillämpning av den
immaterialrättsliga lagstiftningen.
Åtgärd: Sverige bör arbeta för ett bättre genomförande av den
immaterialrättsliga lagstiftningen globalt. Enligt remissinstanserna bör
utbildningsinsatserna på alla nivåer således ökas. Sverige bör stödja
uppbyggande av domstolar och rättsvårdande myndigheter i u-länder där
piratverksamheten är ett stort problem. Bristen på kunskap om
immaterialrätt är ett genomgående problem i flera länder, vilket måste
åtgärdas för att säkerställa det immaterialrättsliga skyddet.
Utbildningsinsatserna på alla nivåer och inom alla yrkeskategorier bör
Yttrande
2003-03-11
Sida 53(54)
således ökas. Vid prövning av immaterialrättsskyddsfrågor
rekommenderar remissinstanserna vidare att inte endast domare, jurister
eller andra myndighetsrepresentanter deltar utan att även den specifika
yrkeskategori och expertis, som arbetar med och skapar de produkter som
ska skyddas, får komma till tals, t.ex. tekniker vad gäller patent. Sverige
bör arbeta med utbildningsinsatser, natio-
Yttrande
2003-03-11
Sida 54(54)
nellt och internationellt, via samarbete och bistånd, för att höja
kunskapsnivån om immaterialrätt och om hur den ska tillämpas.
Ärendet har avgjorts av kommerserådet Gunnar Fors i närvaro av
avdelningsdirektörerna Annika Widell, Markos Montmar Stavroulakis
och Agnès Courades Allebeck, den sistnämnda föredragande.
Enligt Kommerskollegiums beslut
Agnès Courades Allebeck