EUROPAPARLAMENTET
1999
2004
Plenarhandling
6 februari 2003
B5-0123/2003
FÖRSLAG TILL RESOLUTION
till följd av ett uttalande av kommissionen
ingivet i enlighet med artikel 37.2 i arbetsordningen
av Joaquim Miranda, Yasmine Boudjenah, Michel-Ange Scarbonchi, Luigi
Vinci och Gérard Caudron
för GUE/NGL-gruppen
om tillgång till läkemedel och punkt 6 i Dohadeklarationen om TRIPS-avtalet
och folkhälsa
RE\488843SV.doc
SV
PE 328.090
SV
B5-0123/2003
Europaparlamentets resolution om tillgång till läkemedel och punkt 6 i
Dohadeklarationen om TRIPS-avtalet och folkhälsa
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
–
med beaktande av den ministerdeklaration om TRIPS-avtalet och folkhälsan som antogs
vid WTO den 14 november 2001 i Doha,
–
med beaktande av sina tidigare resolutioner och resolutionerna från den gemensamma
parlamentariska församlingen AVS-EU om aids, WTO och tillgång till läkemedel för
aidspatienter i tredje världen (framför allt AVS-EU 3305/01/fin, AVS-EU 3315/01/fin,
A5-0331/2001 och B5-0691, B5-0692 och B5-0693/2001),
–
med beaktande av betänkandet från Wijkman om förslaget till Europaparlamentets och
rådets förordning om stöd för att bekämpa fattigdomsrelaterade sjukdomar (hiv/aids,
malaria och tuberkulos) i utvecklingsländerna (A5-0394/2002), och av följande skäl:
A. Den separata deklarationen om TRIPS-avtalet och folkhälsa som förhandlades fram vid
WTO-ministerkonferensen i Doha 2001 var ett minimiresultat när det gäller att bemöta
den akuta oron från utvecklingsländerna och de minst utvecklade ländernas sida i denna
viktiga fråga, i synnerhet inbegripet behovet av att främja allas tillgång till läkemedel och
att prioritera människan framför patenthänsyn när så är lämpligt.
B. I punkt 4 i deklarationen anges det att TRIPS-avtalet inte förhindrar och inte bör förhindra
medlemmarna från att vidta åtgärder för att skydda folkhälsan. I samma punkt anges även
att TRIPS-avtalet kan och bör tolkas och genomföras på ett sätt som stöder
WTO-medlemmarnas rätt att skydda folkhälsan och i synnerhet att främja tillgången till
läkemedel för alla.
C. I deklarationens punkt 5 b bekräftas ländernas rätt att utfärda tvångslicenser och deras
frihet att fastställa villkoren för utfärdandet av sådana licenser, och i punkt 6 c bekräftas
åter att varje medlem har rätt att avgöra vad som utgör en nationell nödsituation eller
andra extremt akuta förhållanden.
D. WTO-medlemmar som har tillräcklig inhemsk tillverkningskapacitet begränsas inte på
något sätt när det gäller användningen av tvångslicenser och behöver inte hänvisa till
WTO för att utnyttja sina rättigheter enligt TRIPS-avtalet. Medlemmar med otillräcklig
eller ingen tillverkningskapacitet inom läkemedelssektorn kan däremot, vilket medges i
punkt 6, stöta på problem för att göra effektivt bruk av tvångslicenser enligt
TRIPS-avtalet.
E. WTO:s TRIPS-råd fick därför i uppdrag att finna en snabb lösning på detta problem och
att rapportera till allmänna rådet före utgången av 2002.
F. Detta uppdrag syftade tydligt till att de länder som saknar sådan kapacitet inte skulle
PE 328.090
SV
2/4
RE\488843SV.doc
missgynnas genom diskriminerande restriktioner, och att lösningen skulle vara praktiskt
genomförbar, automatisk och ekonomiskt livskraftig.
G. Tidsfristen kunde inte hållas, framför allt på grund av att vissa läkemedelsföretag och
Förenta staternas regering insisterade på att det krävdes ytterligare restriktiva definitioner
på folkhälsokriser och en specificerad förteckning över de sjukdomar som
bestämmelserna skulle tillämpas på.
H. Kommissionen har föreslagit att Världshälsoorganisationen kan rådfrågas i händelse av
konflikt, men att dess råd inte bör vara bindande.
I. TRIPS-rådet skall behandla denna fråga igen vid sitt kommande möte.
1. Europaparlamentet fördömer kraftigt att Förenta staterna med anledning av vissa
läkemedelsföretags intressen blockerade WTO:s TRIPS-råds antagande av en snabb
lösning på problemet med tillgång till läkemedel för utvecklingsländer före utgången av
2002, såsom överenskommits i Doha.
2. Europaparlamentet begär att kommissionen och medlemsstaterna skall inta en mer resolut
ståndpunkt i TRIPS-förhandlingarna inom WTO, för att se till att folkhälsan alltid sätts i
främsta rummet, i stället för att kommersiella hänsyn, patent och läkemedelsföretags
vinster prioriteras.
3. Europaparlamentet anser att Dohadeklarationen är klar och otvetydig, och att frågan om
vad som utgör eller inte utgör villkor för att utfärda tvångslicenser inte kräver någon
ytterligare tolkning, vare sig i form av en godkänd förteckning eller en extern
godkännandemekanism. Eventuella påståenden om att bestämmelserna i TRIPS-avtalet
skulle missbrukas bör behandlas inom ramen för det relevanta tvistlösningsförfarandet.
4. Europaparlamentet insisterar på att kommissionen därför måste respektera de
förtydliganden som finns i Dohadeklarationen och avvisa varje ståndpunkt som skulle leda
till begränsningar av antalet sjukdomar eller av de länder som kan dra nytta av en effektiv
lösning på det problem som definieras i punkt 6.
5. Europaparlamentet anser att de pågående WTO-förhandlingarna om en lösning på punkt 6
i Dohadeklarationen bör syfta till att ge de WTO-medlemmar som inte har tillräcklig
tillverkningskapacitet samma ställning som de WTO-medlemmar som har
tillverkningskapacitet.
6. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att finna en rättvis lösning på det problem
som omtalas i punkt 6 i Dohadeklarationen, och insisterar på att detta inte får leda till
diskriminering mellan WTO-medlemmar med olika förmåga att bemöta folkhälsokriser.
7. Europaparlamentet insisterar på att varken länder med otillräcklig tillverkningskapacitet
eller länder som kommer att utnyttja denna mekanism för exportinriktad produktion bör
underställas villkor, anmälningsförfaranden eller något annat förfarande som kostar mer
än de som redan finns inom ramen för WTO-bestämmelserna.
RE\488843SV.doc
3/4
PE 328.090
SV
8. Europaparlamentet medger att WTO inte är ett lämpligt organ för att fatta beslut i eller
utarbeta bestämmelser om folkhälsofrågor eller frågor rörande tillgången till väsentliga
läkemedel, och att TRIPS-avtalet i detta avseende måste vara underordnat andra
värderingar och myndigheter, vilket uttryckligen framgår av Dohadeklarationen.
9. Europaparlamentet är överens med kommissionen om att Världshälsoorganisationen
(WHO) kunde spela en viktig roll, men påminner om att WHO:s autonomi och auktoritet
inte får äventyras. Parlamentet uppmuntrar i detta sammanhang kommissionen att beakta
WHO:s förslag till lösning på punkt 6, som lades fram inför TRIPS-rådet den
17 september 2002.
10. Europaparlamentet anser att när konflikter uppstår mellan intellektuell äganderätt och
folkhälsofrågor, vilket med säkerhet kommer att ske i detta fall, bör de alltid lösas till
förmån för människor, inte för patent. Parlamentet understryker vidare att det i
TRIPS-avtalet finns ett tidsschema för en generell granskning av hur det fungerar, men att
denna inte respekterats, och noterar att denna process även stagnerat i Genève.
11. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att stödja en bredare
diskussion i WHO-regi om hur TRIPS-avtalet påverkar tillgången till generiska läkemedel
till ett överkomligt pris.
12. Europaparlamentet uppmanar vidare kommissionen att undersöka alternativa strategier för
att tackla den bristande produktutvecklingen i samband med försummade sjukdomar och
att stödja WHO genom att föra upp denna fråga på sin föredragningslista.
13. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet,
kommissionen, medlemsstaterna, WTO, WHO och FN:s generalsekreterare.
PE 328.090
SV
4/4
RE\488843SV.doc
